Ett Stockholm som investerar för framtiden

Transkript

1 Ett Stockholm som investerar för framtiden Det här är en del av Socialdemokraterna i Stockholms läns regionala program. Det är det dokument där vi samlat uttrycker våra visioner och ambitioner inom en stor mängd områden. Här återfinns såväl resonemang och analyser, som långsiktiga mål och konkreta krav. Ett Stockholm där alla kan Skolans huvudsakliga fokus måste vara kunskapsuppdraget. Skolan ska ge unga människor färdigheter och erfarenheter som gör dem rustade för att bygga morgondagens samhälle. Skolan ska utmana eleverna och tänja gränserna för vad som är möjligt. Den socialdemokratiska skolpolitiken utgår från att alla barn kan lära sig. Det är bara förutsättningarna som skiljer sig åt. Om eleverna inte når kunskapsmålen så är det varken rätt att skylla på det omgivande samhället eller att ensidigt lägga ansvaret på de enskilda eleverna. Den socialdemokratiska skolpolitiken ställer krav på eleverna, men ställer störst krav på skolan. Skolan är idag uppdelad på för många skolformer vilket försvårar övergångar. Styrningen är ofta alltför detaljreglerad när det gäller skolans arbetssätt, samtidigt som den övergripande kunskapsstyrningen är otydlig. Det måste bli tydligt att skolans huvudsakliga uppdrag är att utveckla och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Mål- och styrdokument ska bli färre och mätbara mål för lärandet införas. Alldeles för många lämnar idag skolan utan godkända betyg. Man gör ofta eleverna en björntjänst genom att flytta dem vidare i skolsystemet trots att de inte har tillräckliga kunskaper. Därför bör det införas begränsningar för skolan att kunna skicka elever som inte nått målen vidare genom skolsystemet. Precis som idag ska skolorna i första hand försöka med åtgärdsplaner, mer resurser och extra undervisning. Men om det inte hjälper bör elever gå extra skolår. Andra ska kunna slutföra sin skolgång på kortare tid än normalt. Alla elever ska ha rätt till en god, tydlig, skriftlig och muntlig återkoppling om sin kunskapsutveckling samt behov av stöd när det behövs. De kunskapskrav som samhället ställer bör formuleras som uttryckliga kontrakt mellan eleven, läraren och föräldrarna. Kunskapskontrakten ska innehålla konkreta mål för eleven så att han eller hon kan uppnå de nationella målen. På så sätt ställs höga förväntningar på alla elever och skolans och elevens gemensamma ansvar för resultaten förtydligas. Eleverna ska ha rätt till en likvärdig bedömning och att de betyg som ges verkligen motsvarar kunskapskraven. Genom att klargöra kunskapskraven och ha fler nationella uppföljningar kan detta säkerställas. Det finns för många skolor med

2 2 (5) bristande kvalitet och måluppfyllelse. Elever och föräldrar måste därför ges verktyg att kunna bedöma skolor genom överskådliga och användarvänliga sammanställningar av skolornas kvalitet. Varje skola ska ha ett fungerande system för systematisk utvärdering och analys av sina resultat. Skolverkets granskningar behöver också utökas. Trygghet och studieglädje är viktigt för att nå skolans kunskapsmål. En alltför stor andel av eleverna upplever idag att de inte har tillräcklig arbetsro och studieglädje i skolan. Därför har de inte heller möjlighet att ta in kunskaper på bästa sätt. Skolledningens och lärarnas betydelse och roller bör göras tydligare i skollagen. Alla anställda ska ha ett tydligt ansvar för att upprätthålla ordningen i skolorna. Lärarna och skolledningen har ett stort ansvar för att eleverna når kunskapsmålen. Därför behöver deras förmåga att klara sin uppgift rustas upp. Om inte lärarna och skolledningen klarar sitt uppdrag blir det förstås mycket svårare för eleverna att nå sina mål. Lärarutbildningen måste därför förändras så att den svarar upp mot de krav som ställs. Ökade krav bör ställas på praktiskt arbete ute på skolorna under utbildningen. Lärarutbildningarna får heller inte vara den enda vägen till läraryrket. Det är nödvändigt att vidga rekryteringsvägarna och mer betona lämplighet och kompetens. Kunskap förvärvas inte bara i klassrummet. Trots detta saknar många skolor organiserade samarbeten med till exempel föreningslivet, näringslivet eller högskolorna. Skolan måste öppna sig betydligt mer mot omvärlden. Genom de samverkansavtal som ingåtts kommunerna emellan är det idag vanligt att eleverna väljer att bedriva sina gymnasiestudier i en annan kommun än hemkommunen. Men det är viktigt att gå vidare så att hela Stockholm fullt ut utvecklas till en gemensam gymnasieregion. Alla elever i hela länet ska kunna söka gymnasieprogram på lika villkor oberoende av i vilken kommun utbildningen ges. Idag råder en brist på yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Få kommuner vill ta på sig dessa dyrare utbildningar, viket leder till en överetablering av mer ensidigt studieförberedande program. Det är därför angeläget att finna organisatoriska former för gymnasieskolan som gör det enklare anpassa utbudet till behoven och som säkrar att tillräckligt ansvar tas för dyrare utbildningar. Det är också angeläget att finna former för att förbättra möjligheterna till en mer jämn utbildningskvalitet i hela länet. Inför en sammanhållen skola där skolformen förskoleklass tas bort och omvandlas till en obligatorisk del av grundskolan. Måluppfyllelsen ska vara det obligatoriska i grundskolan inte antalet skolår. Styr nya resurser mot skolans yngre åldrar och fördela resurser utifrån elevernas individuella behov. Lika möjligheter kräver olika resurser. Mest resurser bör finnas i de områden som behöver det allra mest. Erbjud tvåspråkiga elever tvåspråkiga undervisningsformer Möjlighet ges att skriva nationella prov på modersmålet

3 Se till att skolan redan från första årskursen kontrollerar elevernas kunskaper i läsning och matematik för att se vilka kunskaper de har med sig och vilket stöd de behöver framöver. Eleverna har rätt till mer undervisning i skolan. Det kan kräva fler och längre dagar i skolan. Det ska vara möjligt att göra färdigt skolarbetet i skolan istället för hemläxor. Skolan måste därutöver erbjuda elever extra studiehjälp och stödundervisning, bland annat genom studier under kvällar, helger och lov. Inför kunskapskontrakt mellan skolan, föräldrar och varje elev. I låg ålder är kunskapsuppföljningen alltid det viktigaste och under senare år kan betygen vara ett komplement. Inför exakt lika regler för friskolor som för kommunala skolor såväl när det gäller skyldigheter och rättigheter, insyn och uppföljningar. Skolans kvalitet är klart viktigare än vem som driver skolan. Utöka skolornas samarbete med forskare. Utvecklingsarbetet i alla skolor ska ha en vetenskaplig grund och vara forskningsanknutet. Se till att varje skola har en konkret handlingsplan för att skapa arbetsro och goda relationer. Planen ska innehålla en tydlig rättighets- och skyldighetskatalog för elever och föräldrar. Hantera alltid ordningsproblem snabbt och handlingskraftigt. Sanktioner och konsekvenser måste klart framgå. På samma sätt som skolorna har en skyldighet att upprätta åtgärdsprogram måste skolorna få rätt att även varna och under kortare tid avskilja elever från ordinarie undervisning, för att få möjlighet att hantera och lösa en uppkommen situation. Brott i skolan ska alltid polisanmälas. Inför en samma-dag-garanti. Skolan ska samma dag rapportera till föräldrarna om till exempel skolk, mobbning och ordningsproblem. Men skolan ska också själv vidta konkreta åtgärder under samma dygn. Ge rektorer den utbildning som krävs för uppdraget. Inför behörighetskrav och femåriga förordnanden för rektorstjänster. Vidga rekryteringsvägarna till lärarutbildning och erbjud obehöriga lärare större möjligheter att komplettera sin utbildning med en lärarexamen. Inför lämplighetstest i samband med intag till lärarutbildningen. Renodla rektors roll som pedagogisk ledare. Genom intendenttjänster eller liknande kan rektor avlastas administrativa frågor. I rektorsuppdraget ska ingå att se till att samtliga pedagoger får tid att planera, utvärdera och analysera sitt arbete Uppmuntra längre, sammanhängande pass med tanken om en samlad skoldag som ledstjärna. Håltimmar ska inte få förekomma. Ge förskolor och skolor ökat lokalt självstyre med långtgående delegation. De lokala styrelserna kan bestå av personal, elever, föräldrar, experter samt representanter från fackföreningar och näringsliv. 3 (5)

4 Se till att eleverna alltid finns representerade i skolans beslutsforum och ges ordentlig utbildning i elevdemokrati. Elever som tar stort ansvar för de gemensamma frågorna i skolan bör kunna få bevis på detta. Ge skolan nya redskap för att utveckla samarbete med nya lärandemiljöer. Till exempel kan samarbetet med kultur-, förenings- och idrottsrörelserna utökas så att organisationerna konkret deltar i anti-mobbningsarbete, fadderskap och liknande verksamhet. Se till att alla elever blir informerade om hur valmöjligheterna för vidare studier på högskolan ser ut. Varje skola med studieförberedande program ska ha högskolan som samarbetspartner. Öppna upp skolan mot omvärlden. Pensionärer, föräldrar, föreningar och företag bör i organiserad form erbjudas att delta i skolans läxläsningshjälp, trygghetsarbete eller i undervisningen. Se till att Stockholm fullt ut blir en gemensam gymnasieregion och att organisationsformer utvecklas för att säkra en jämn utbildningskvalitet i hela länet, liksom att ansvar tas för de dyrare utbildningarna. 4 (5)

5