Ekonomiskt bistånd riktlinjer och anvisningar

Transkript

1 Ekonomiskt bistånd riktlinjer och anvisningar Antagen av humanistiska nämnden 2014 Antagen av: Humanistiska nämnden , 108 Dokumentägare: Avdelningschef Social utredning Ersätter dokument: Ekonomiskt bistånd riktlinjer och anvisningar, , 68 Dokumentnamn: Ekonomiskt bistånd riktlinjer och anvisningar Dokumentansvarig: Enhetschef Försörjningsstöd Revideras: Vid behov Ärendebeteckning: Humn/2014:56 Ekonomiskt bistånd riktlinjer och anvisningar Publiceras: Örnkom Utvärderas: - 1

2 Innehållsförteckning Sid. 1 Lagtext Allmänna Riktlinjer Barnperspektivet Prövning av rätten till försörjningsstöd Hänsyn till brottsoffer Samverkan 9 3 Försörjningsstöd riksnorm Förhöjd norm Reducerad norm Fickpengar Försörjningsstöd utöver riksnormen Arbetsresor/Resor till sysselsättning Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Boendekostnad Inneboende Hushållsgemenskap Hyreslägenhet Bostadsrättslägenhet Egen fastighet Hushållsel Hemförsäkring Barnförsäkring 17 5 Livsföring i övrigt Läkarvård och medicin Tandvård Hemutrustning Flyttkostnad Begravningskostnader Rättshjälpskostnader Legitimationshandling Pass Ansökningsavgifter Umgänge och umgängesresor Traditionellt umgänge Växelvis boende Umgängesresor Avgift barnomsorg Glasögon Övriga utgifter 25 2

3 6 Boende Socialtjänstens ansvar för bistånd med anskaffning av bostad Ungdomars boende Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap Hyresskulder och elskulder Andra skulder Annat bistånd jml. SoL 4 kap Inkomster Tillgångar Kontanter och bankmedel Lätt realiserbara tillgångar Bilar och andra fordon Överklagan Praktik och kompetenshöjande verksamhet Allmänt Örnsköldsviks kommun särskilda insatser Praktik för ungdomar som inte fyllt 25 år Örnsköldsviks kommuns lokala jobbstimulans alternativ för ungdomar Extra stöd vid jul till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Sökandegrupper Arbetslösa Makar och sambor Barn och ungdom Studerande Studerande som saknar grundskolekompetens Studerande som har grundskolekompetens Missbrukare Egna företagare Personer i kriminalvård Sjukskrivna Föräldraledighet Övrigt Förlorade plånböcker Hemkomst efter utlandsvistelser Återkrav och återbetalning

4 1 Lagtext Socialtjänstlag (2001:453) 2 kap. Kommunens ansvar 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för: 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt media, telefon och TV, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 4

5 Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm, riksnorm, på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 4 Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421). 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 6 Den som deltar i praktik eller kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, skall därvid inte ses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överrens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9, 3 kap. 1-4 och 7-14, 4 kap. 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 9 kap. Återkrav m.m. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. 5

6 Har ekonomiskt hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomiskt hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. 6

7 2 Allmänna riktlinjer En viktig utgångspunkt i socialtjänstlagen är att varje människa i första hand har ett eget ansvar för sitt liv. Utgångspunkten i handläggningen av försörjningsstöd skall vara individens eget ansvar att förändra sin situation. Den enskilde kan inte anses ha rätt till ekonomiskt bistånd om han inte efter förmåga försöker bidra till sin egen försörjning. Vid prövning av ansökan om ekonomiskt bistånd måste därför alltid den enskildes möjligheter att tillgodose behovet genom egna åtgärder eller med anlitande av andra delar i socialförsäkringssystem prövas i första hand. Ekonomisk rådgivning skall så långt som möjligt användas som ett alternativ till att bevilja försörjningsstöd eller för att förebygga ett bidragsberoende. Vid arbetslöshet är det grundläggande kravet att den sökande är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Kontakten med Arbetsförmedlingen måste skötas. Arbetet med försörjningsstöd skall utgå från principen arbete/rehabilitering i stället för ekonomiskt bistånd. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Försörjningsstödet skall vara en hjälp till självhjälp. Den som är t.ex. utan arbete/åtgärder/rehabilitering, riskerar att passiviseras och tappa tilltron till sig själv med risk för utslagning som följd. Ett av de viktigaste inslagen i arbetet med försörjningsstöd måste vara att motverka detta. Aktiva insatser som syftar till att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden, särskilt för arbetslösa ungdomar, skall medverkas till. Relevanta krav skall alltid ställas i syfte att stödja den enskilde att finna en väg till egen försörjning. Krav på aktiv medverkan som utgår från den enskildes behov och förmåga skall användas. Det skall i första hand ske i samverkan med Arbetsförmedlingen. Det kan också ske i samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet eller annan verksamhet (t.ex. Startpunkten) i syfte att höja kompetensen. Deltagande i sådan verksamhet skall utgöra ett led i en medveten strategi som syftar till att förbättra den enskildes förutsättningar att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Detta skall preciseras i en individuell handlingsplan. Om missbruksproblem är orsaken till svårigheter med självförsörjning, skall den enskilde medverka till att komma ifrån missbruket genom att delta i Beroendegruppens eller Rådgivningsbyråns stödformer. Ungdomar under 25 år skall särskilt beaktas i detta avseende. Samverkan med Beroendegruppen skall ske och gemensam arbetsplan upprättas. Den som är sjukskriven och därför inte kan vara arbetssökande skall uppvisa läkarintyg. Då en mer långvarig arbetsoförmåga anses föreligga måste den enskildes situation ingående utredas i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Möjligheterna till sjukersättning eller aktivitetsersättning skall därvid beaktas. 7

8 2.1 Barnperspektivet Socialtjänsten skall uppmärksamma och beakta barnens situation i familjer som uppbär försörjningsstöd. Vid beslut om uppsägning eller avhysning av barnfamiljer skall Mottagningsgruppen underrättas. Regeringen har angett att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, skall det alltid beaktas, utredas och redovisas. Att ha barnperspektiv i beaktande behöver inte nödvändigtvis innebära att eventuellt tillkommande ansökningar måste beviljas. Det viktigaste är att synliggöra barnet i utredningen. Det är även viktigt att vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. I familjer med långvarigt (mer än 10 månader) behov av ekonomiskt bistånd måste fokusering ske på barnens situation och behov med tydlig koppling till den ekonomiska situationen. Socialtjänsten bör vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. Socialtjänsten bör bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov. Försörjningsstödsenheten bör göra hembesök där behov av långvarigt försörjningsstöd föreligger, så att barnets behov bättre uppnås. Socialtjänsten bör även bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex. boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. 2.2 Prövning av rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd utgår efter att en individuell behovsprövning gjorts. Grundläggande krav som ställs för att den sökande skall ha rätt till försörjningsstöd är att den arbetslöse skall stå till arbetsmarknadens förfogande, vara aktivt arbetssökande och efter förmåga göra vad han eller hon kan för att behovet skall kunna tillgodoses på annat sätt. Normberäkning skall även göras som grund för bedömning om rätt till försörjningsstöd föreligger. Riksnormen utgör en vägledning vid prövningen. Den enskildes totala situation skall beaktas och kan motivera såväl högre som lägre belopp än vad riksnormen anger (Se även avsnitt 3.1 samt 3.2). 8

9 2.3 Hänsyn till brottsoffer I arbetet med brottsoffer bör sökanden - med eventuella barn - som utsätts för våld i nära relationer särskilt uppmärksammas. Som stöd i kontakt med misshandlade kvinnor och deras familjer finns ett särskilt handlingsprogram att tillgå. Det kan finnas särskilda skäl för att bevilja bistånd till tillfälliga kostnader till en högre kostnad än riksnormen, t.ex. för livsmedel, kläder och skor samt telefon. Det kan också finnas skäl att bevilja tillfälligt boende. En individuell behovsbedömning måste alltid göras. Då handläggare kommer i kontakt med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer finns möjlighet att remittera till socialrådgivare i kvinnofridsfrågor. 2.4 Samverkan Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med andra myndigheter och samhällsinstanser så att den enskildes behov av insatser från flera håll kan samordnas. Är en person aktuell hos socialtjänsten och det finns behov av olika typer av bistånd är det socialtjänstens sak att samordna det bistånd som ges. 9

10 3 Försörjningsstöd riksnorm Datum Bistånd enligt 4 kap 1 ges i den omfattning som är nödvändig för att tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå. Bistånd enligt 4 kap 1 kan ges till den enskildes försörjning och till hans/hennes livsföring i övrigt. I försörjningsstöd ingår budgetposter som hushållet normalt har varje månad. Utgifter som hushållet normalt har mindre regelbundet faller utanför försörjningsstödet. De behov som ingår i försörjningsstöd preciseras i SoL 4 kap 3. Försörjningsstöd består dels av de utgifter som ingår i riksnormen och andra utgifter som hushållet har regelbundet. Regeringen beslutar om nivån på riksnormen. Försörjningsstödet indelas i Socialtjänstlagen i två delar. Riksnormen tillämpas på följande budgetposter: Livsmedel. Utgångspunkten är att möjliggöra en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. För familjer där barnen går i förskola och ansöker om avgiften för detta beräknas livsmedelskostnaden utan lunch 5 dagar/vecka. Kläder och skor. Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet under hela året. Lek och fritid. Beräkningen avser sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, t.ex. att läsa böcker och tidningar, lyssna på musik och att utöva någon idrott eller motsvarande. Förbrukningsvaror. Här ingår varor för skötsel och vård av bostaden samt för klädvård. Hälsa och hygien. Dagligvaror som tvål och tandkräm samt hårklippning. Information och kommunikation.(telefon, TV och media) Nivån är beräknad för att täcka helårsprenumeration av dagstidning, abonnemangs och samtalsavgifter för telefon och TV-avgift. Innebär möjlighet att prioritera hur budgetposten ska användas, t.ex. till mobiltelefon och internet istället för dagstidning och fast telefoni. Utöver riksnorm skall följande poster ingå i försörjningsstödet till skälig godtagbar kostnad: Boende. Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Med skälig boendestandard menas vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Hushållsel. Kostnad för hushållsel som bedöms som skälig beviljas med den faktiska kostnaden. 10

11 Arbetsresor. Bistånd till arbetsresor avser möjlighet att resa till och från arbetsplatsen eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller Arbetsförmedlingen anordnar samt för att söka arbete. Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa: Bistånd till avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa skall utgå med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. I det fall det är möjligt att få helt eller delvis reducerad avgift skall i första hand sådan ansökan göras. 3.1 Förhöjd norm Då någon av medicinska skäl har behov av särskild kost som är dyrare än vanlig kost skall tillägg göras med fastställt belopp. Kostförstärkning kan beviljas utöver norm med maximalt 20 % av basbeloppet beräknat per månad. Förutsättningen för att ekonomiskt bistånd till särskild kost skall utgå är att det finns ett läkarintyg som styrker sjukdom och som styrker merkostnader p.g.a. sjukdomen. Information om merkostnader för specialkost finns på Konsumentverkets hemsida. Bidrag till diabetiker utgår normalt inte. 3.2 Reducerad norm Kostnaderna enligt riksnormen bör beräknas till en lägre nivå bl. a: om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den om det är uppenbart att den enskilde inte har utgifter för vissa budgetposter skall dessa frånräknas från försörjningsstödet. T.ex. vid vistelse i heldygnsvård om den enskilde haft tillräckliga medel till sin försörjning eller om han erhållit försörjningsstöd och förbrukat biståndet kan socialnämnden vara skyldig att utge bistånd enligt livsmedelsnorm för att undvika att den enskilde hamnar i nödsituation. 3.3 Fickpengar Personer som vårdas på sjukhus, HVB, behandlingshem eller familjehem och som saknar egen möjlighet att tillgodose sina behov bör erhålla försörjningsstöd med belopp motsvarande normbelopp för kläder, skor, fritid, hygien, telefon, TV och media. Vilket belopp som ska utbetalas per vecka i form av fickpengar får bedömas med hänsyn till olika institutioners regler för fickpengar. Om institutionen har en specifik nivå gällande fickpengar per vecka ska denna beaktas. Överskjutande del i förhållande till ovanstående 11

12 försörjningsstöd utbetalas vid ett tillfälle under månaden för att täcka personens övriga behov i form av kläder, skor, fritid, hygien, telefon, TV och media. 12

13 4 Försörjningsstöd utöver riksnormen 4.1 Arbetsresor/resor till sysselsättning Enligt 4 kap 3 SoL ska skäliga kostnader för arbetsresor beviljas. Begreppet avser resor till och från en arbetsplats, för att delta i åtgärder som kommunen eller Arbetsförmedlingen ordnar, samt för att aktivt kunna söka arbete. Avståndet mellan arbetet och bostaden bör vara över 3 km för att bistånd ska beviljas om inte särskilda skäl föreligger. När det gäller personer som står längre från arbetsmarknaden, de med praktik eller annan sysselsättning som anordnas av kommunen, är det viktigt att bedömningen inte hindrar personens arbetsrehabilitering. Bistånd bör då kunna beviljas för avstånd mellan sysselsättningen och bostaden över 1 km. För den som har arbete/sysselsättning bör månadskostnad för resor med allmänna kommunikationer beaktas. Om det inte är möjlighet att nyttja allmänna kommunikationer, t ex på grund av starkt begränsad turtäthet eller på grund av sjukdom/funktionshinder, kan skäliga kostnader för bilresor beaktas. Milersättningen är då 18,50 kr/mil och avser då bensin, skatt, försäkring och besiktning. För den som är aktivt arbetssökande, har en handlingsplan med Arbetsförmedlingen och på begäran av förvaltningen visar vilka arbeten som har sökts (minst 5 stycken), beviljas kostnad för 10 bussresor, 5 resor t o r från bostaden och Örnsköldsviks centrum per månad, om avståndet är mer än 3 km. Gymnasieungdomar som ingår i föräldrarnas hushåll har i vissa fall möjlighet att erhålla busskort enligt bildningsförvaltningens regler för detta. Gymnasieungdomar som p g a särskilda sociala skäl beviljats bistånd i form av eget boende via Försörjningsstödsenheten kan ansöka om bistånd till bussresor till gymnasieskolan om avståndet mellan bostaden och skolan är 3 km eller mer., se också särskilt avsnitt angående ungdomars boende. 4.2 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa skall utgå med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. I det fall det är möjligt att få helt eller delvis reducerad avgift skall i första hand sådan ansökan göras. 13

14 4.3 Boendekostnad Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard skall vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Om boendekostnaden bedöms vara för hög i förhållande till vad som är skäligt för det aktuella hushållet är det rimligt att ställa krav på byte av bostad. Detta är främst motiverat vid långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde, t.ex. i form av egen villa eller bostadsrättslägenhet, och biståndsbehovet bedöms bli långvarigt bör det också utgöra ett skäl för byte av bostad. Hushåll med behov av försörjningsstöd som flyttar till nytt boende och hushåll som kan bli i behov av försörjningsstöd efter en flyttning har ett ansvar att planera sitt boende så att hushållet får minsta möjliga behov av ekonomiskt bistånd. Om den enskilde kan förväntas vara i behov av försörjningsstöd efter flyttningen har han/hon skyldighet att välja det billigaste boendet som tillgodoser hushållets behov. Om det kan anses rimligt att den sökande flyttar till billigare bostad, men han eller hon ändå inte gör det, skall biståndet för boendekostnaden fastställas till ett skäligt belopp helt utan beaktande av den faktiska boendekostnaden. Bistånd till högre boendekostnad efter flyttning under pågående biståndsperiod utgår normalt inte såvida inte flyttning är nödvändig för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla följande situationer: då det finns medicinska och/eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning. Medicinska skäl styrks med läkarutlåtande. Som starka sociala skäl räknas en nära anhörigs död, tillökning i familjen och när det uppstått svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmar. då bostaden inte uppfyller en skälig bostadsstandard med hänsyn till fysisk miljö och utrustning. Vid bedömning av skälig boendekostnad skall hänsyn tas till barns behov av utrymme i förhållande till barns ålder. Vidare ska även vid bedömning av skälig boendekostnad hänsyn tas till barns behov av utrymme också då den som uppbär försörjningsstöd enbart har barnet hos sig under umgängestid. Behovet av utrymme skall ställas i relation till omfattningen av umgänget. Barn som vistas hos umgängesföräldern oregelbundet eller sällan har inte samma behov av utrymme som barn som vistas hos föräldern ofta eller regelbundet. Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna, växelvis boende, ska boendekostnaden räknas som om barnet hade bott heltid hos föräldern. 14

15 Umgängesförälders boendekostnad räknas utifrån att 2 umgängesbarn räknas som 1 heltidsboende barn, 3 umgängesbarn räknas som 2 heltidsboende barn, 4 umgängesbarn räknas som 3 heltidsboende barn. Riktlinjerna för boendekostnader har anpassats utifrån kommunala bostadsbolagets hyror. Högsta godtagbara boendekostnad för hushåll som uppbär försörjningsstöd för längre perioder justeras årligen utifrån allmännyttans procentuella hyreshöjning med jämnt 100-tal kronor. Högsta godtagbara boendekostnad är olika beroende många barn och eller umgängesbarn som finns i hushållet. Högsta godtagbara boendekostnad/hushållets sammansättning Vid bedömning om skälig boendekostnad ska hänsyn tas till barns behov av utrymme i förhållande till barns ålder samt hur för hur lång tid hushållet kan förväntas vara beroende av försörjningsstöd. Från ca 3 år kan barn ha behov av eget rum/alternativt dela rum med syskon. Boendet ska tillgodose familjens behov ur ett långsiktigt perspektiv. - Små barn kan dela rum med sina föräldrar/förälder. D v s 1-2 vuxna med ett litet barn innebär högsta godtagbara boendekostnad för 1-2 vuxna. - Familj med 1-2 vuxna och två barn (3 år resp 1 år) högsta godtagbara boendekostnad motsvarande 1-2 vuxna med 1 barn (nivån motsvarar ca 3 r o k) - Familj med 1-2 vuxna och två barn (båda barnen över 3 år) högsta godtagbara boendekostnad motsvarande 1-2 vuxna med 2 barn (nivån motsvarar ca 4 r o k) - Familj med ett barn som är nästan 3 år och snart kommer att få nästa barn bör kunna erhålla bostad med hyra motsvarande 1-2 vuxna med 1 barn (nivån motsvarar ca 3 r o k) om familjen kommer att behöva kompletterande försörjningsstöd under t ex planerad föräldraledighet och det äldre barnet fyller 3 år under den perioden. - I familjer med många barn är det dock inte alltid möjligt att faktiskt erhålla bostad där alla barn över 3 år får eget rum. Bostadsmarknaden är mycket begränsad när det avser hyreslägenhet om 5-6 r o k samt då självförsörjande låginkomsttagare med många barn inte heller kommer att ha möjlighet att erbjuda dessa egna rum. - I stora familjer kan det också vara nödvändigt att efter individuell bedömning godkänna en hyra som överstiger högsta godtagbara nivå. Ett hushåll som har högre boendekostnad än ovanstående skall rekommenderas att flytta till ett billigare boende om biståndsbehovet förväntas bli långvarigt. Om det finns starka sociala och/eller medicinska skäl som talar mot flyttning kan hushållet erhålla försörjningsstöd till boendet utöver ovanstående högsta godtagbara boendekostnad. För pensionärer och funktionshindrade sökanden godkänns den faktiska boendekostnaden utan krav på flyttning till billigare boende. Vid önskemål om byte av lägenhet under pågående biståndsperiod godtas ej högre kostnad än nuvarande bostadskostnad Inneboende Hyreskostnad för inneboende ska bedömas utifrån uppvisat hyresavtal med hyresvärden där det framgår vad som ingår i hyran och vilken del av bostaden som hyrs samt i förhållande 15

16 till kostnaden för den totala bostaden. Där den inneboende saknar hushullsgemenskap med hyresvärden innebär det att hyreskostnad enligt inneboendekontrakt godkänns om hyreskostnaden kan anses skälig. Detta innebär vanligtvis en högre hyreskostnad än när hushållsgemenskap mellan de boende föreligger. Bedömningen av hyresnivån påverkas också av vilka skäl som finns till att den enskilde bor som inneboende. En skälig inneboendehyra bör ej heller överstiga nivån för ett studentrum. Inneboendekontrakt ska innehålla: - Namn och telefonnr till hyresvärden (den som bor i lägenheten) - Antal rum som den inneboende disponerar - Hyreskostnad - Vad som ingår i hyran (t ex el, TV-avg o s v) - Kopia på hyresvärdens hyreskontrakt och hyresspecifikation. Samtycke från den inneboende att kontakta hyresvärden för att kontrollera att hyran inte betalas som försörjningsstöd till hyresvärden. Hembesök bör också göras för att bedöma kontraktets riktighet. Det kommer dock att finnas situationer då vi inte kan kräva in samtycke och underlag från hyresvärden, detta får bedömas utifrån skälen till att den enskilde bor som inneboende och vilka alternativ som kan tänkas finnas till detta. En utgångspunkt är att inneboende hyra inte beviljas hos en tidigare sambo/make Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren (t ex hemmaboende ungdomar) Med hushållsgemenskap avses att två eller flera personer bor i samma bostad på ett sådant sätt flerpersonhushållets ekonomiska fördelar kan utnyttjas. Kan t.ex. avse livsmedel, förbrukningsvaror, kommunikation och media. Boendekostnad vid hushållsgemenskap räknas utifrån hur många enheter som den biståndssökande disponerar. Varje rum utöver kök räknas som två enheter och köket som en enhet. Lägenhet om 3 r o k består av 7 enheter, om den sökande disponerar ett rum blir skälig hyra 2/7. Vid hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren måste alltid uppgift om den totala boendekostnaden för bostaden inlämnas, genom hyreskontrakt/hyresspecifikation alternativt fastighetsbilaga Hyreslägenhet Vid beräkning av bistånd till bostadskostnad gäller att biståndet beräknas enligt den faktiska kostnaden för bostaden, dock högst enligt schablonen. D.v.s. hyra och i det fall uppvärmningen inte ingår i hyran, uppvärmningskostnad Bostadsrättslägenhet Bostadskostnaden utgörs av månadsavgiften till bostadsrättsföreningen samt räntekostnaden för bostadslånet då bostadsrätten förvärvades. Lån som tillkommit därefter skall medräknas endast om det kan styrkas att det avser förbättring av lägenheten. Även här godkänns högsta godtagbara boendekostnad enligt schablonen. 16

17 4.3.5 Egen fastighet Boendekostnaden skall beräknas på särskild blankett, samt bilagor. Vid beräkning av bostadskostnad i egen fastighet räknas följande utgifter: skuldränta, villaförsäkring, fastighetsskatt, renhållning, sotning, vatten och uppvärmning. Bistånd till amortering utgår ej. 4.4 Hushållsel Kostnad för hushållsel som bedöms som skälig beviljas med den faktiska kostnaden. Normalförbrukning för ett år enligt Konsumentverket: 1 person kwh 2 personer kwh 3 personer kwh 4 personer kwh 5 personer kwh 6 personer kwh 7 personer kwh 4.5 Hemförsäkring Bistånd till skälig kostnad för hemförsäkring skall utgå. Skälig kostnad per månad anses vara: 1 person 90 kr 2 personer 100 kr 3 personer 110 kr 4 personer 110 kr 5 personer 120 kr 4.6 Barnförsäkring I socialtjänstlagen 4 kap. 3 ingår inte barnförsäkring vilket tidigare inräknats i utgiftsposterna av Socialstyrelsen. Bistånd till rimlig kostnad för barnförsäkring skall utgå utifrån olika barns behov och kostnader. En barnförsäkring med en ersättning på 20 basbelopp kostar idag ca 93 kronor per månad vilket bedöms vara en rimlig kostnad. 17

18 5 Livsföring i övrigt Den enskilde har enligt lagen rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt. Begreppet behov för sin livsföring sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Det ekonomiska bistånd som utgår enligt SoL 4 kap 1 utöver försörjningsstöd är sådant bistånd som den enskilde är i behov av för att uppnå skälig levnadsnivå och som inte ingår i försörjningsstödet. Det kan t.ex. vara bistånd till läkarvård, tandvård, glasögon, husgeråd, vinterkläder, möbler, m.m. Andra exempel är: Digital tv-box Vid ansökan om digital tv box krävs att familjen skall ha varit eller förväntas bli långvarigt förekommande för ekonomiskt bistånd för att det skall beviljas. Maximalt en per hushåll bör beviljas. Datautrustning Vid bedömning av behov av dator ska särskild hänsyntas till barn och ungdomar som går i skolan. Behovet ska också prövas i förhållande till om behovet kan tillgodoses på annat sätt och inom rimlig tid. Familjer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd, 10 månader eller mer, och har barn i skolålder kan beviljas bistånd till dator med 2,5 % av basbeloppet. Fritidsaktiviteter/utrustning Bistånd kan utgå per termin till barnfamiljer vid långvarigt biståndsberoende. Max summa per barn och år är 3,5 % av basbeloppet, och avser då deltagaravgifter i första hand. Bistånd kan även utgå till extrautgifter i samband med fritidsaktiviteter. Individuell prövning görs i dessa fall. Bistånd till cykel kan beviljas med 1 % av basbeloppet för yngre barn (under 12 år) och 2 % av basbeloppet för äldre barn. Nivåerna avser cykel och hjälm och bedöms kunna tillgodose behovet då kostander för fritidsaktiviter ingår också i normen. Semester/rekreation Restriktivt synsätt på bistånd till semester/rekreation. Individuell prövning bör göras. Särskilda skäl bör finnas, exempelvis att en barnfamilj erhållit försörjningsstöd under en längre period, 10 månader eller mer, och kan antas fortsättningsvis vara biståndsbehövande. Spädbarnsutrustning Bistånd till spädbarnsutrustning är främst aktuellt vid första barnets födelse och biståndet är maximalt 12 % av basbeloppet. Hälften betalas ut cirka 3 månader före födseln och resterande betalas ut då barnet är fött. Behov av utrustning för ytterligare barn efter första barnet skall normalt täckas av utrustning från det första barnet. Behovet bör i första hand tillgodoses av begagnad utrustning. Det är inte möjligt att nämna alla insatser eller behov som ingår i denna kategori. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. 18

19 5.1 Läkarvård och medicin Ekonomiskt bistånd utgår till läkarvårdskostnader och medicinkostnader enligt recept. Ekonomiskt bistånd till läkarvård bör avse skäliga kostnader för medicinskt påkallad hälso- och sjukvård och bör omfatta kostnader för åtgärder som: Omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och avser sådan vård och behandling ett landsting är skyldigt att svara för enligt 2 a och 3 hälso- och sjukvårdslagen, även i de fall insatserna tillhandahålls av en privat verksam läkare. Vidtas efter bedömning av behörig hälso- och sjukvårdspersonal och görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ekonomiskt bistånd utgår inte till kostnader för medicin som ej ingår i högkostnadsskyddet. Om det inte, enligt läkarintyg, går att ersätta läkemedlet med något som ingår i högkostnadsskyddet kan efter individuell bedömning kostnaden godkännas och då framför allt ur ett barnperspektiv. När det gäller läkemedel till barn kan kostnaden godkännas första gången för att föräldrarna ska få möjlighet till ny kontakt med sjukvården för att ersätta läkemedlet med något som ingår i högkostnadsskyddet alternativt erhålla läkarintyg avseende behovet. För att bistånd till medicin skall utgå skall den enskilde uppvisa kvitton för läkarvård och medicin. Handläggare skall vara uppmärksam på frikort, stämpel avseende frikort skall uppvisas. Läkemedel till en kostnad under 100 kronor skall betalas kontant. Kostnad för patientavgift vid sjukhusvård och avgift vid institutionsvård utgår även vid behov med mellanskillnaden mellan patientavgift/vårdavgift och normbeloppet för livsmedel. 5.2 Tandvård Patienter som saknar egna medel till en planerad tandvård har möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos försörjningsstödenheten för skäliga kostnader till akut tandvård, beslut fattas då enligt socialtjänstlagen 4 kap 1. Beslut kan också fattas om bistånd till tandvård som inte är akut men anses önskvärd och nödvändig, s.k. skälig tandvård. Socialtjänsten vill att nedanstående grundprinciper skall råda vid dessa ärenden. 1) Tandvårdskostnaden och upphandlingen av tandvård är en uppgörelse mellan patient och tandläkare. 2) Patienten kan ansöka om ekonomiskt bistånd till kostnaden hos försörjningsstödsenheten. Förutsättningen för att tandvårdskostnaden skall kunna prövas är att det finns ett specificerat kostnadsförslag innan behandlingen påbörjas. För kostnadsförslaget skall anvisad blankett användas och ska ske enligt bifogade anvisningar. Kostnadsförslaget ska kunna hänföras till aktuellt terapiförslag för föreslagen skälig behandling. 19

20 Blankett avseende kostnadsförslag översänds av handläggande tjänsteman alternativt direkt av patienten. 3) Bistånd till tandvård kan endast beviljas då vården lämnas av tandläkare som är ansluten till tandvårdsförsäkringen. 4) Om flera adekvata behandlingsalternativ är aktuella ska det alternativ som innebär lägsta kostnaden väljas. 5) Med akut tandvård menas: - För att avhjälpa svåra smärttillstånd, t.ex. då smärtan orsakas av kariesskador, akuta infektionstillstånd i tänderna och dess omgivning eller tandskador i samband med olycksfall. - För att avhjälpa akuta tillstånd som medför betydande obehag, t.ex. då obehaget orsakas av en avbiten tand, förlust av en eller flera tänder genom olycksfall eller tandlossningssjukdom, en lossad krona eller broprotes eller skador på avtagbar protes eller förlust av en sådan protes. (SOSFS 1998:11). I sådana situationer kan kostnadsförslag inte inhämtas i förväg. Patienten skall själv betala den akuta tandvården, kontant eller mot faktura. Försörjningsstöd kan i efterhand utgå för kostnaden under förutsättning att det framgår av specificerad faktura att genomförd behandling avser akut tandvård. 6) Med skälig tandvård avses - Återställande av väsentligt nedsatt tuggfunktion samt återställande av förlorade tänder som innebär ett utseendemässigt handikapp. Målet för behandlingen skall vara att uppnå en godtagbar tuggförmåga samt ge patienten möjligheter att fungera socialt. 7) Försörjningsstödsenhetens beslut sänds till patienten och en kopia sänds till behandlande läkare. Till behandlande tandläkare sänds också kopia av konsulttandläkarens bedömning samt i förekommande fall röntgenbilder. 8) Om kostandsförslaget inte kan hållas på grund av oförutsedda komplikationer skall handläggaren som fattat beslutet omedelbart underrättas. 9) Efter avslutad behandling sänds slutfaktura avseende tandvården till socialtjänsten. Slutfakturan ska ha inkommit senast 1 år efter att behandlingen påbörjades. Fakturan skickas till Örnsköldsviks kommun, försörjningsstödsenheten, Nygatan 20, Örnsköldsvik 10) Vid bedömning av skäliga kostnader refereras det till gällande referensprislista och till regelverket för det statliga tandvårdsstödet. Ekonomiskt bistånd beviljas inte för uteblivet besök. Om beviljat bistånd inte överensstämmer med kostnadsförslaget och konsulttandläkarens bedömning har socialtjänsten bedömt att patient har ekonomisk möjlighet att själv betala del av kostnaden. Detta beslut kan ur sekretess synpunkt inte lämnas direkt till behandlande tandläkare. 20