Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten

Transkript

1 Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten Evy Almstrand, projektledare Inkluderande Rehabilitering Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Tel: , E:post: evy.almstrand@angered.goteborg.se

2 Disposition Några viktiga paragrafer Ekonomiskt bistånd Rehabilitering Läkarintyg SIP 2

3 Västra Götaland i siffror > 1, 6 miljoner invånare ( 17 % av Sveriges befolkning) Sveriges näst största län invånare födda utomlands ( i Göteborg 25 % ) Cirka 200 Vårdcentraler 49 kommuner > 49 socialtjänster Källa: 3

4 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän

5 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människors - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. 5

6 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och sin livsföring i övrigt Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 6

7 Socialtjänstlagen är en ramlag Vilket innebär att detaljregleringen undvikits och bestämmelser anger endast ramarna för verksamheten. Detta ger kommunerna stor frihet att utforma sin socialtjänst. Domar, allmänna råd, inriktningsdokument, vägledningsdokument m.m. ger mer detaljerat stöd vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen. 7

8 Dubbla uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd 1. Huvuduppgiften är att stödja den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd hjälp till självförsörjning. 2. I väntan på att detta blir möjligt har den enskilde under vissa förutsättningar och efter individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd. 8

9 Den enskildes ansvar Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. 9

10 Försörjningsstöd Försörjningsstödet är uppdelat i två delar: En norm som gäller för hela landet (riksnorm) som innehåller följande poster: Livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och TV-avgift. En del som gäller ersättning för särskilda kostnader: Boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 10

11 Livsföring i övrigt I begreppet livsföring i övrigt ingår allt annat bistånd som den enskilde kan behöva för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå, t.ex: Begravning, flyttkostnader, hemutrustning, spädbarnsutrustning, rekreation m.m. Den enskilde har rätt att ansöka om vad som helst som den anser sig vara i behov av för att uppnå en skälig levnadsnivå. Alla ansökningar skall utredas skyndsamt. Ansökningar om ekonomiskt bistånd görs varje månad. 11

12 Kompetenshöjande insats Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 12

13 Social rehabilitering Socialtjänsten ansvarar för den sociala rehabiliteringen och syftar främst till att ge ekonomisk och social trygghet och att få människor att fungera normalt. Social rehabilitering består av åtgärder som service, upplysningar, råd, stöd och bistånd. Ex: Motivationssamtal, rådgivande samtal, boendestöd, arbetsträning, budget- och skuldrådgivning, stöd- och rådgivning vid missbruksproblematik, stödinsatser till familjer. I vissa fall köps upphandlade tjänster, t.ex. kartläggning/utredning och arbetsträning. 13

14 Arbetsfrämjande insatser Beslut om arbetsfrämjande insatser fattas enlig 4 kap. 4 SoL och innefattar möjligheten att anvisa lämpliga stöd och kompetenshöjande insatser, såsom praktik och tidsbegränsade anställningar. Ex. Socialtjänstens arbetsfrämjande insatser; samtal/coachning, uppföljning, jobbsökarverksamhet, språkträning, utredning/kartläggning, hälsofrämjande insatser, samarbete med sociala företag m.m. 14

15 Kompetenscenter (Göteborg) Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (NAV) har uppdraget att samordna de arbetsfrämjande insatserna till personer som är arbetslösa och dessutom beroende av ekonomiskt bistånd. Nämnden har etablerat fyra Kompetenscenter i Göteborg, dit socialtjänsten kan remittera personer som inte kan få arbetsmarknadspolitiska program från Arbetsförmedlingen. 15

16 Rehabiliteringsinsatser Alla människor har inte förutsättningar att försörja sig genom förvärvsarbete varför olika former av rehabiliterande insatser bör finnas tillgängliga för att bidra till att människor återvinner sin arbetsförmåga. Arbetslivsinriktad rehabilitering är därför ett gemensamt uppdrag till de samverkande myndigheterna. Försäkringskassan har ett samordnande uppdrag för enskilda personers rätt till rehabiliterande insatser. Samordningsförbunden i Göteborg är också viktiga parter för att utveckla metoder och insatser som rör rehabilitering. 16

17 Samverkan Samverkan med andra- hör ihop med helhetssynen på den enskildes situation Om den enskilde behöver insatser från andra samhällsorgan också, ska socialnämnden samverka med dem, enligt 3 kap 5 Socialtjänstlagen. 17

18 Exempel på samverkansbehov Personer som är sjukskrivna men som inte är berättigade till sjukpenning Personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att komma ut i arbete Personer som fått avslag på ansökan om sjukersättning med motiveringen att all arbetslivsinriktad rehabilitering inte är uttömd Säkerställa att den som söker försörjningsstöd uppfyller kraven för rätten till bistånd 18

19 Två ersättningssystem som får konsekvenser Försäkringssystemet det generella välfärdssystemet. Försäkring, skattepliktig. Bidragssystemet samhällets yttersta skyddsnät. Behovsprövat bidrag. Ej skattepliktigt. 19

20 Exempel Ensamstående utan barn Ensamstående m 2 barn (3, 10 år) Bostad kr Bostad kr Arbetsresor 625 kr Arbetsresor 625 kr Hemförsäkring 250 kr Summa utgifter: kr El 250 kr Riksnorm kr Fackavgift/akassa 300 kr Inkomster: Summa utgifter: kr Bostadsbidrag kr Riksnorm kr Barnbidrag kr Inkomster: 0 kr Underhållsstöd kr Utbetalning kr Utbetalning kr 20

21 Varför behövs läkarintyg? När klienten hävdar nedsatt arbetsförmåga/möjlighet att söka arbete/studera etc. Läkarintyget har en rättslig innebörd det kan leda till att beviljas eller inte beviljas försörjningsstöd det ger legitimitet till rättssäkra beslut. Det ingår i socialsekreterarens utredningsmaterial. Det finns nu en särskilt utarbetad blankett Fråga från socialtjänsten till läkare om arbetsförmåga som underlättar för alla parter i denna process. Blanketten är framtagen av Försäkringsmedicinskt forum och finns att hämta 21

22 Socialsekreterarens stöd vid tolkning av läkarintyg Erfarenhet Kollegor Arbetsledare Försäkringskassan Läkaren Försäkringsmedicinskt beslutsstöd 22

23 Samordnad individuell plan (SIP) SIP är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om de har insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. SIP är lagstadgad sedan år 2010 i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ). 23

24 SIP sjukvården ansvar HSL 3 f När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget och kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. 24

25 SIP sjukvården ansvar Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag 2009:

26 SIP på 4 sekunder Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen Alla åldrar Alla hjälpbehov Samtycke Samtycke, kallelse, plan finns att hämta: 26

27 Hur kan du stödja rehabprocessen för din patient som är aktuell både på din vårdenhet och inom socialtjänsten? T.ex. 27

28 Nyttiga adresser Samverkan för enklare vardag När en person behöver insatser från både kommun och sjukvård är vårt uppdrag att arbeta tillsammans och ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, arbetar med utvecklingsfrågor på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. Finansiell samordning Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna och Västra Götalandsregionen samverkar för arr rehabilitera människor och hitta åtgärder för att förebygga ohälsa och utestängning från arbetsmarknaden. 28

29 Ett fall för rehabkoordinatorn

30 Tack för visat intresse och lycka till i ert fortsatta så mycket viktiga arbete!