Riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd.

Transkript

1 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Socialnämnden i Ronneby

2 Innehållsförteckning sida Lagtext Allmänna riktlinjer 6 2. Socialbidrag till vissa grupper Utgiftsposter som ingår i Ronneby kommuns norm Utgiftsposter som läggs till Ronneby kommuns norm Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Boendekostnad Datorkostnad Hemförsäkring Hushållsel 5. Riktlinjer för bistånd till sin livsföring i övrigt Advokatkostnader Barnomsorgsavgift Barnomsorgsavgiftsskuld Begravningskostnader Bil Cykel Dator El-skulder Försörjningsstöd vid institutionsvistelse Flyttkostnader Fritids och övriga kostnader Glasögon Hemtjänstavgift Hemutrustning inkl möbler och husgeråd Hyresskulder Pass/ ID-handlingar Psykoterapi Spädbarnsutrustning Tandvård TV-apparat Vård o medicinkostnader Umgängeskostnader Umgängesresor Underhållsstöd 6. Annat bistånd enl 4 kap Inkomster och tillgångar Inkomster Tillgångar Försörjningsskyldighet 2

3 Lagtext Socialtjänstlagens paragrafer som styr den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd 1 kap. Socialtjänstens mål 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 4 KAP. RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2007:1429). 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). 4 Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409). 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma 3

4 gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 6 Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1?9, 3 kap. 1?4 och 6?13, 4 kap. 1?4 och 8?10 samt 7?9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1284). 9 kap. Återkrav m.m. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. Lag (2009:836). 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. 16 kap. Övriga bestämmelser Överklagande och verkställighet av beslut 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om - ansökan enligt 2 a kap. 8, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, 4

5 - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Lag (2011:328). 5

6 1. Allmänna riktlinjer Ekonomiskt bistånd är avsett att vara ett komplement till egna inkomster. Den enskilde har alltid i första hand ett ansvar för sig och sin familjs situation. Detta innebär att den enskilde, efter sin egen förmåga, är skyldig att försörja sig och sin familj. De andra möjligheter till försörjning som kan finnas genom eget arbete, genom andra bidrag eller socialförsäkringsförmåner ska alltid prövas i första hand. Den enskilde ska alltid utnyttja socialförsäkringssystemet och andra inkomst- och ersättningsmöjligheter fullt ut. Socialkontoret ska i samråd med den enskilde arbeta för att undanröja orsakerna till socialbidragsbehovet. För människor med ett inte enbart tillfälligt behov av socialbidrag ska en arbetsplan upprättas tillsammans med den enskilde. Arbetsplanens syfte ska vara att stärka den enskildes möjligheter till en egen försörjning. Socialkontoret ska vid upprättandet av arbetsplan samarbeta med andra berörda myndigheter t.ex. AF, Fk, sjukvården m.fl. Ekonomiskt bistånd ska alltid prövas individuellt efter den enskildes behov och förmåga. Den individuella prövningen ska i första hand ske i förhållande till Ronneby kommuns norm för skälig levnadsnivå. 1.1 Barnperspektiv Barns, personer under 18 år, bästa ska enligt 1 kap 2 Socialtjänstlagen särskilt beaktas. Barnets bästa är inte alltid avgörande för innehållet i beslut som fattas rörande ekonomiskt bistånd men ska alltid beaktas, utredas och redovisas. När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn ska barnens situation beaktas och dokumenteras. Omfattningen av utredning och dokumentation om barnets situation varierar beroende på beslutets art men är särskilt viktigt i beslut som direkt rör barnet, t.ex. bistånd till fritidsaktiviteter, kläder och utrustning till barnet och beslut som har stor påverkan på barnets situation t.ex. hyres- och el-skulder, byte av bostad mm. Barnens ekonomiska situation i familjer som har varit beroende av försörjningsstöd under lång tid bör särskilt uppmärksammas och dokumenteras. 6

7 2. Socialbidrag till vissa grupper 2.1 Arbetslösa Arbetslösa har rätt till ekonomiskt bistånd om de står till arbetsmarknadens förfogande. Grundförutsättningarna för att den enskilde anses stå till arbetsmarknadens förfogande är följande: anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. har regelbunden kontakt med sin handläggare/platsförmedlare. aktivt arbetssökande; - vara medveten om vilka lediga tjänster som finns på arbetsmarknaden. - söka alla tjänster som den enskilde har behörighet till inom pendlingsavstånd. - egna initiativ att även söka ej utannonserade jobb, genom att själv söka upp arbetsgivare. att ta erbjudet arbete eller arbetsmarknadsåtgärd där det utgår ersättning. den enskilde kan inte utan särskilda skäl välja att sluta sitt arbete eller avstå från arbetsmarknadsåtgärd /praktik som ger någon form av inkomst. Människor som utav sociala, psykiska eller medicinska skäl är i behov av stöd eller rehabiliteringsinsatser för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande ska i samråd med andra myndigheter erbjudas sådana insatser. Om den enskilde inte medverkar till att sådana insatser kommer till stånd kan han/hon inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet Arbetslösa som inte fyllt 25 år kan erbjudas praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4. Ungdomar som är inte enbart tillfälligt arbetslösa och som inte kan erbjudas någon annan lämplig arbetsmarknadspolitiskt åtgärd kan efter samråd med AF erbjudas praktik. Praktiken ska vara en del av en arbetsplan med syfte att ge den enskilde större möjligheter att få och klara av arbete eller utbildning. Arbetslösa över 25 år kan erbjudas praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om de erhållit socialbidrag en längre tid och deltagande i praktik är en viktig del i en arbetsplan som syftar till att öka möjligheterna till arbete, utbildning eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Praktiken ska inte ersätta arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan vara ett komplement i de fall någon lämplig arbetsmarknadsåtgärd inte kan erbjudas. Praktiken ska ha ett tydligt syfte och vara planerad i samråd med AF. Studerande som har rätt till försörjningsstöd och är arbetslösa under sommaruppehållet ska erbjudas praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Den som deltar i praktik enligt ovan erhåller socialbidrag om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Om den enskilde avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet utan godtagbara skäl kan han inte anses ha rätt till försörjningsstöd. Vid ogiltig frånvaro ska socialbidraget reduceras i förhållande till frånvaron. I vissa fall kan personer som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande som ett led i rehabilitering och behandling erbjudas praktik eller annan kompetenshöjande 7

8 verksamhet. I de fallen är inte praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten inte att betrakta som praktik enligt 4 kap 4 SoL. 2.2 Sjuka De som på grund av sjukdom eller psykiska problem inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ska vara sjukskrivna med läkarintyg. Vid långvarig sjukskrivning ska socialkontoret kontakta sjukvården för diskussion om rehabilitering och eventuellt ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning. Personer som pga sjukdom eller andra hälsoproblem inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande fullt ut ska vara anmälda på Af och söka jobb i den utsträckning deras hälsotillstånd tillåter 2.3 Missbrukare De som på grund av missbruksproblem inte står till arbetsmarknadens förfogande ska erbjudas bistånd i form av stöd och behandlingsinsatser från Behandlingssektionen. En gemensam arbetsplan ska upprättas med handläggaren i Behandlingssektionen. Arbetsplanen ska utgå ifrån den enskildes situation och med realistiska mål syfta till att komma tillrätta med missbruksproblemen. Fullföljandet av arbetsplanen kan ligga till grund för rätten till försörjningsstöd. För de som till följd av missbruket inte står till arbetsmarknadens förfogande och inte medverkar till att komma ifrån sitt missbruk görs en individuell prövning av rätten till bistånd. Enbart det faktum att en person inte deltar i missbruksbehandling är i sig inte skäl att avslå en ansökan om försörjningsstöd. Det finns dock möjlighet att göra en bedömning av omständigheter som kan leda till att rätt till bistånd inte föreligger Exempel på sådana omständigheter kan vara att sökande fått försörjningsstöd under en längre tid pga av sitt missbruk, det finns skäl att anta att biståndet inte används till avsett ändamål eller det är en ung person med ett aktivt missbruk Om rätt till bistånd inte föreligger kan reducerat försörjningsstöd beviljas. Bistånd till bostadskostnad kan beviljas om den enskilde riskerar att bli bostadslös. Bistånd till matkostnader kan likaså beviljas för att undvika en nödsituation. 2.4 Studerande Huvudregeln är att studerande ska finansiera sina studier på annat sätt än genom socialbidrag. Komplettering av studiemedel och andra studiesociala bidrag beviljas normalt inte. Studerande som deltar i grundläggande svenskundervisning för invandrare, SFI, kan få kompletterande försörjningsstöd Studerande kan erhålla kompletterande försörjningsstöd för studier på grundskole- och gymnasienivå om den studerande är berättigad till studiemedel med högre bidragsdel och hela lånedelen även tilläggslån utnyttjas. 8

9 I undantagsfall kan studerande erhålla socialbidrag vid studier på grundskole- och gymnasienivå även i andra fall, om studierna är ett led i en rehabilitering med syfte att bryta ett långvarigt socialbidragsberoende, och är planerade tillsammans med Af. Arbetslösa som studerar på arbetsmarknadsutbildningar med aktivitetsstöd kan erhålla kompletterande socialbidrag även om utbildningen sker inom det reguljära skolväsendet. Makar där ena parten studerar med studiemedel kan erhålla kompletterande socialbidrag om studierna påtagligt förbättrar möjligheterna till en framtida försörjning. Som inkomst räknas då fullt studiemedels belopp inklusive lånedelen och ev. tilläggslån. Den studerande har även i andra fall möjlighet att fullfölja påbörjad termin. 2.5 Egna företagare Egna företagare har inte rätt till ekonomiskt bistånd. Företagare som driver ett företag som inte lönar sig bör hänvisas till att avveckla företaget eller ta ut tillräcklig lön från företaget. Under en avvecklingsperiod på max 3 månader kan kompletterande socialbidrag utgå. Företagets ekonomi ska redovisas och företagets inkomster beaktas vid bedömning av rätt till socialbidrag. Egna företagare som erhåller starta eget-bidrag från Af kan i undantagsfall för att undvika ett långvarigt socialbidragsberoende beviljas kompletterande socialbidrag under 6 månader. Efter särskild prövning kan socialbidrag beviljas för längre tid, dock längst 12 månader. Företagets ekonomi ska redovisas och företagets inkomster beaktas vid bedömning av rätt till socialbidrag. 2.6 Föräldralediga Föräldrar som är föräldralediga till barn under ett år har rätt till försörjningsstöd, under förutsättning att endast en av föräldrarna är föräldraledig och föräldern tar ut föräldrapenning alla dagar. Föräldralediga till barn över ett år har inte rätt till försörjningsstöd. 9

10 3. Utgiftsposter som ingår i Ronneby kommuns norm för skälig levnadsnivå 3.1 Livsmedel Kostnader för inköp av livsmedel till en näringsriktig och varierad kost ingår med det belopp som riksnormen föreskriver. Försörjningsstöd med ett högre belopp kan beviljas då någon av medicinska skäl har behov av särskild kost som är dyrare än vanlig kost. Läkarintyg ska alltid infordras. Storleken på tilläggen ska baseras på Konsumentverkets uppskattningar av extra kostnader för specialkost. 3.2 Kläder och skor Löpande utgifter för kläder och skor ingår med det belopp som riksnormen föreskriver. Försörjningsstöd med ett högre belopp kan beviljas då ett hushåll vid ett enstaka tillfälle har ett omfattande behov av inköp av kläder och skor. 3.3 Lek och fritid Utgifter för fritidsaktiviteter, lekmateriel och leksaker ingår med det belopp som riksnormen föreskriver. Försörjningsstöd med ett högre belopp kan beviljas vid enstaka tillfällen för utgifter som är nödvändiga för att tillförsäkra barn en skälig levnadsnivå. För hushåll med ett långvarigt socialbidragsberoende beviljas den del av kostnaden som överstiger beloppet för lek och fritid i riksnormen. För hushåll med ett tillfälligt behov av försörjningsstöd bedöms behovet efter särskild prövning med hänsyn tagen till hushållets samlade inkomster och utgifter. Försörjningsstöd med ett högre belopp än det som ingår i normen beviljas endast i undantagsfall med större belopp än kr per barn och år. 3.4 Förbrukningsvaror Utgifter för inköp av förbrukningsvaror, d v s olika former av husgeråd, kemisk/tekniska varor m m ingår med det belopp som riksnormen föreskriver. 3.5 Hälsa och hygien Utgifter för inköp av tvål, tandkräm, blöjor m m ingår med det belopp som riksnormen föreskriver. 3.6 Dagstidning, telefon, TV-licens Utgifter för löpande kostnader för prenumeration, samtalsavgifter m m ingår med det belopp som riksnormen föreskriver. Försörjningsstöd med ett högre belopp kan beviljas för att täcka extra utgifter för att upprätthålla kontakter med andra när det finns medicinska eller starka sociala skäl. 10

11 3.7 Akut ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd enligt livsmedelsnorm till hushåll som inte är berättigade till försörjningsstöd eller hushåll som erhållit och förbrukat försörjningsstöd eller motsvarande egen inkomst bör utgå endast i undantagsfall för att undvika en nödsituation. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas. 3.8 Arbetsresor Allmänna kommunikationer Kostnader för inköp av lokalt busskort, ingår för varje vuxen person i Ronneby kommuns norm för ekonomiskt bistånd. Kostnaden täcker utgifter för lokala arbetsresor, resbehov för att aktivt söka arbete eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar. Om den enskilde har behov av resor utanför tätortszonen för kontinuerligt arbete eller arbetsmarknadsåtgärd beviljas bistånd till överstigande kostnad upp till kommunkort och länskort Egen bil eller motorcykel Bistånd till kostnader för resor med bil eller mc kan godkännas om det är nödvändigt för den enskilde att använda egen bil eller motorcykel för resor till och från arbetet eller utbildningen. Resor med egen bil eller motorcykel bedöms som nödvändiga om det inte är möjligt att ta sig mellan boendeort och arbets/utbildningsplats med allmänna kommunikationer, eller om tidsvinsten med egen bil överstiger två timmar/arbetsdag. Vid resor med egen bil/mc bör faktiska årskostnader för skatt, försäkring och besiktning uppdelat per månad godkännas. Dessutom bör kostnader för drivmedel godkännas. Kostnader för reparationer och övrigt underhåll ska endast godkännas i undantagsfall. En skälighetsbedömning av de godkända kostnaderna för arbetsresor måste göras mot arbetsinkomstens storlek, bidragsberoendet längd mm. Den enskilde ska söka skattejämkning för sina arbetsresor. Från den framräknade kostnader för arbetsresor ska dras kostanden för ett lokalt busskort som ingår i normen. 11

12 4. Utgiftsposter som läggs till Ronneby kommuns norm för skälig levnadsnivå Poster som ingår i SoL 4 kap 3, punkt Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Ekonomiskt bistånd till avgift för medlemskap i arbetslöshetskassa och fackförening beviljas. Den enskilde ska uppmanas att söka reducerad avgift, helt eller delvis, när det är möjligt. 4.2 Boendekostnad Bedömning av vad som är en skälig hyreskostnad utgår ifrån kostnaden för en hyreslägenhet i Ronneby kommun. Hyresintäkt från inneboende och vuxna barn skall alltid avräknas boendekostnaden. Den högsta godtagbara hyreskostnaden är; Ungdomar under 25 år utan barn En rumslägenhet Två rums lägenhet Tre rumslägenhet Fyra rums lägenhet Fem rum eller fler kr kr kr kr kr kr Bedömningen av hur stor bostad ett hushåll behöver utgår från Socialstyrelsen definition av trångboddhet. Ett hushåll är trångbott om bostaden inte har kök, vardagsrum och ett sovrum per person, undantaget par och barn under 13 år som normalt kan dela sovrum. Barn under tre år kan dela sovrum med föräldrarna. För sammanboende under 25 år och för en personshushåll är en 1-rumslägenhet tillräcklig. För ungdomar under 25 år utan barn tillämpas en lägre högsta godtagbara kostnad Boende i hyreslägenhet Försörjningsstöd till en skälig hyreskostnad i befintligt boende beviljas Boende i egen fastighet/bostadsrättslägenhet Försörjningsstöd till en skälig boendekostnad i befintligt boende beviljas. Vid beräkning av boendekostnaden för boende i egen fastighet/bostadsrättslägenhet medräknas räntekostnader på fastighets/bostadslån, kostnader för fastighetsskatt samt de faktiska driftskostnaderna. Driftskostnader är uppvärmningskostnader (olja, ved, el etc.), vatten, sophämtningsavgifter, villaförsäkring, sotning m m. Amorteringsdelen av fastighets/bostadslån är ett eget sparande för fastighetsägaren och ska inte medräknas i boendekostnaden. Den enskilde ska alltid söka skattejämkning för sina räntekostnader. Boendekostnaden enligt ovan, utslagen per månad, används normalt som underlag för biståndsbedömning. 12

13 4.2.3 Eget boende för ungdomar För ungdomar under 25 år utan barn gäller särskilda regler. Ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende för ungdomar under 18 år beviljas endast efter utredning och beslut av Familjesektionen. Ungdomar i ålder år kan beviljas ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende om de har varaktig, minst 6 månader, inkomst som motsvarar grundersättning i arbetslöshetskassesystemet, f n 320 kronor/dag eller en netto inkomst på ca kronor/månad. De kan även beviljas ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende vid allvarliga relationsproblem i familjen. En särskild utredning innefattande kontakt med föräldrarna ska då göras av handläggaren. Ungdomar i åldern år kan beviljas ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende om de har varaktig, minst 6 månader, inkomst som motsvarar grundersättning i arbetslöshetskassesystemet, f n 320 kronor/dag eller en netto inkomst på ca kronor/månad eller om de dessförinnan med arbetsinkomster har bekostat ett eget boende under en sammanhängande period av minst 6 månader. De kan även beviljas ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende om ett boende i föräldrahemmet i avsevärd utsträckning förhindrar dem att leva ett självständigt liv. En särskild utredning innefattande kontakt med föräldrarna ska då göras av handläggaren Boendekostnad för ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet Bidrag till boendekostnad i föräldrahemmet utgår normalt inte för ungdomar i åldern år. Om föräldrarna genom att det vuxna barnet bor hemma går miste om bostadsbidrag kan bidrag till del av boendekostnad motsvarande det belopp som föräldrarna förlorar i bostadsbidrag utgå. Ungdomar som tidigare med arbetsinkomster under en sammanhängande period av minst 6 månader har betalat del av boendekostnad i föräldrahemmet kan få bidrag till del av boendekostnad enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd om bostadsbidrag Delat boende Inneboende För sökanden som bor inneboende hos någon som man delar hushållsgemenskap med utan att vara sambo, t ex vuxna barn hos föräldrar, syskon, ska bostadskostnaden räknas som del av kostnad enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd om bostadsbidrag. För personer som delar bostad utan någon hushållsgemenskap, delas bostadskostnaden lika mellan antalet boende Byte av bostad pga av för hög bostadskostnad Av allmänna råd 2003:5 framgår att det är rimligt att krav kan ställas på hushåll med långvariga bidragsbehov att byta bostad om bostadskostnaden är oskäligt hög. För hushåll där beroendet av ekonomiskt bistånd bedöms bli långvarigt, löpande bidragsberoende mer än sex månader eller återkommande bidragsbehov mer än sex gånger under ett år, är det rimligt att ställa krav på byte av bostad om kostnaden för boendet är oskäligt högt, d v s överstiger högsta godtagbara kostnad. 13

14 Den faktiska kostnaden godkänns normalt under en övergångstid om boendekostnaden bedöms vara för hög. Övergångstiden motsvarar den tid som behövs för att byta bostad, normalt 4 månader från det att klienten informerats om att boendekostnaden bedöms som oskäligt hög. Om klienten tidigare informerats om att boendekostnaden bedöms som oskälig tillämpas högsta godtagbara kostnad utan övergångstid. Innan krav om byte av boende måste alltid en individuell bedömning göras om de sociala konsekvenserna av en flyttning och av möjligheterna för hushållet att erhålla en ny bostad. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas Byte till dyrare bostad Byte till dyrare boende kan endast ske i samråd med socialkontoret när den nuvarande bostaden inte erbjuder en godtagbar standard eller av starka sociala skäl. Bostaden ska ha en skälig standard när det gäller utrustning och utrymme. Ett hushåll är trångbott om bostaden inte har kök, vardagsrum och ett sovrum per person, undantaget par och barn under 13 år som normalt kan dela sovrum. Barn under tre år kan dela sovrum med föräldrarna. För sammanboende under 25 år och för enpersonshushåll är en 1- rumslägenhet tillräcklig. 4.3 Datorkostnad För hushåll med barn för vilka föräldrarna är försörjningsskyldiga läggs 175 kr per månad till posten gemensamma hushållskostnader för att täcka kostnaden för anskaffande av dator. 4.4 Hemförsäkring Skäliga kostnader för hemförsäkring beviljas. Möjlighet till delbetalning av årskostnad ska undersökas. 4.5 Hushållsel Skäliga kostnader för hushållsel beviljas. Vid kostnader som avser längre tidsperiod än en månad ska hänsyn tas till inkomsterna under hela den period kostnaden avser. Vid delat boende beviljas försörjningsstöd till del av elkostnaden Ekonomiskt bistånd till el-skuld, se post El-skulder i Riktlinjer för övrigt bistånd. 14

15 5. Riktlinjer för bistånd till sin livsföring i övrigt enl. 4 kap Advokatkostnader Ekonomiskt bistånd till advokatkostnader eller rättshjälpsavgift beviljas endast i undantagsfall, framförallt till rättshjälp i familjerättsärenden som hänvisas till domstol av Socialtjänsten, eller när inkomst av försörjningsstöd utgör underlag till rättshjälpsavgiftsberäkningen. 5.2 Barnomsorgsavgift Ekonomiskt bistånd till barnomsorgsavgift kan beviljas. Sökanden ska i första hand se till att avgiften grundar sig på aktuella och riktiga inkomstuppgifter. 5.3 Barnomsorgsavgiftsskuld Ekonomiskt bistånd till skuld för barnomsorgsavgift kan utgå. Den enskilde ska i första hand söka av- eller nedskrivning av skulden. Om hushållet under den tid barnomsorgsskulden uppstått haft en sådan ekonomisk situation att hushållet skulle ha erhållit ekonomiskt bistånd till löpande barnomsorgsavgift eller del av barnomsorgsavgift kan ekonomiskt bistånd till skulden eller del av skulden utgå. Om det enskilda hushållet haft medel att betala sin barnomsorgsavgift men prioriterat andra utgifter ska ekonomiskt bistånd till barnomsorgsavgiftsskuld endast utgå i undantagsfall. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar att lösa situationen t ex genom en avbetalningsplan av sin skuld. I de fall kommunal barnomsorgsplats nekas det enskilda hushållet pga skuld kan det vara nödvändigt att bevilja ekonomiskt bistånd till skulden om föräldrarna är beroende av tillsyn av barn pga arbete eller utbildning eller barnens situation påtagligt försämras om de inte har tillgång till barnomsorgsplats. Hur barnens situation påverkas ska utredas, dokumenteras och beaktas. 5.4 Begravningskostnad Ekonomiskt bistånd till kostnader för begravning beviljas dödsboet under förutsättning att dödsboet saknar tillgångar. Begravningskostnad med maximalt ett halvt basbelopp, godkänns. I kostnader för begravning inkluderas alla utgifter i samband med begravning d v s även kista, gravsten och förtäring i samband med gravsättning. Efter särskild prövning och i samråd med arbetsledare kan kostnad för transport av avliden till hemkommun för begravning godkännas utöver ett halvt basbelopp. Dödsboanmälan eller bouppteckning som styrker att dödsboet saknar tillgångar ska vara genomförd. Eventuella tillgångar i dödsboet ska i första hand täcka begravningskostnader. Skulder i boet, t ex obetalda räkningar som hyra, telefon, el, hemtjänst mm ska inte avräknas från tillgångarna. För gifta och minderåriga barn som avlider ska föräldrars och efterlevande makes inkomster och tillgångar beaktas 15

16 5.5 Bil Bil är en ekonomisk tillgång. Se vidare under punkten Inkomster och tillgångar. Ekonomiskt bistånd till driftskostnader för bil beviljas inte. 5.6 Cykel Kostnader för inköp av begagnade cyklar till barn ingår enl. konsumentverkets beräkningar i posten lek o fritid. Försörjningsstöd med ett högre belopp till inköp av cykel kan beviljas om det är nödvändigt för att tillförsäkra barn en skälig levnadsnivå. För hushåll med ett långvarigt socialbidragsberoende beviljas den del av kostnaden som överstiger beloppet för lek och fritid i riksnormen. För hushåll med ett tillfälligt behov av försörjningsstöd bedöms behovet efter särskild prövning med hänsyn tagen till hushållets samlade inkomster och utgifter. Försörjningsstöd med ett högre belopp än det som ingår i normen beviljas endast i undantagsfall med större belopp än kr per barn och år. Bistånd till cykel för vuxna beviljas normalt inte. 5.7 El skulder Kostnader för löpande hushållsel beviljas enligt 4 kap 3 pkt 2. Bistånd till ekonomiskt bistånd till elskuld eller del av elskuld enligt 4 kap 1 kan utgå om hushållet under den tiden elskulden uppstått haft en sådan ekonomisk situation att hushållet skulle ha varit berättigad till försörjningsstöd till del eller hela elkostnaden om man sökt ekonomiskt bistånd. Om det enskilda hushållet har haft medel att betala sin elkostnad men prioriterat andra utgifter ska ekonomiskt bistånd till elskuld endast beviljas i undantagsfall, se nedan. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar att lösa situationen t ex genom förhandling med elleverantör om avbetalningsplan. För att undvika att enskilda hushåll hamnar i nödsituationer kan det vara nödvändigt att bevilja ekonomiskt bistånd till elkostnader också då hushållet haft tillräckliga medel till sin elkostnad. Vid bedömningen bör hänsyn tas till hushållets möjligheter att på egen hand betala skulden samt vilka konsekvenser en avbruten elleverans får. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas. 5.8 Försörjningsstöd vid institutionsvistelse Försörjningsstöd till fickpengar utgår under vistelse på institution. Summan baseras på i riksnorm ingående poster för kläder/skor, fritid/lek och hygien, samt kostnader för tfn mm med 400 kr, Kostnader för resor och vård utgår vid behov. Om det på institutionen finns regler om högre fickpengar skall detta normalt medges. Dessa kan då eventuellt anses täcka fler kostnader än ovanstående. 5.9 Flyttkostnader Kostnader i samband med flyttning kan beviljas om den enskilde har starka sociala skäl för sin flyttning. Sådana skäl kan vara att undvika våld eller hot om våld, familjeskäl, 16

17 flyttning i samband med avslutad behandling etc. Flyttkostnader kan även beviljas i samband med flyttning till billigare bostad i samråd med socialtjänsten eller flyttning i samband med vräkning I samband med sökandens avflyttning till annan kommun erhåller sökande ekonomiskt bistånd upp till norm under en månad i den nya kommunen Fritids och övriga kostnader Ekonomiskt bistånd för fritidskostnader som inte ingår i posten lek och fritid tex, rekreation och semesterresor kan utgå till hushåll med barn när hushållet under lång tid är beroende av ekonomiskt bistånd eller till övriga hushåll om det finns särskilda skäl. Försörjningsstöd beviljas endast i undantagsfall med större belopp än kr per person och år Glasögon Ekonomiskt bistånd till kostnad för glasögon beviljas om det föreligger ett av optiker eller läkare styrkt behov av glasögon. För bågar till glasögon accepteras endast i undantagsfall en högre kostnad än 500 kronor. Färgade glas, repskyddat glas eller annan extrautrustning av glas till glasögon accepteras inte som underlag för ekonomiskt bistånd om behovet inte motiveras i ett läkarintyg. För barn under 15 år kan kostnad för repskyddat glas godkännas. Kostnad för kontaktlinser beviljas endast om behovet av linser styrks i läkarintyg. Om den sökande normalt har inkomster som överstiger Ronneby kommuns norm för skälig levnadsnivå ska inkomsterna under tre månader påverka rätten till bistånd Hemtjänstavgift Ekonomiskt bistånd till hemtjänstavgift kan utgå. Den enskilde ska dock i första hand söka nedsättning av sin avgift Hemutrustning inklusive möbler och husgeråd Bistånd till hemutrustning vid bosättning kan ges om det finns särskilda skäl. Exempel på personer som kan beviljas möbler och övrig hemutrustning är personer som vistats på sjukhus eller behandlingsinstitution under längre tid. Nödvändig utrustning vid separationer, främst för att möjliggöra umgänge med barn, är ytterligare exempel. Behovet prövas med hänsyn till den sökandes ålder och framtida försörjningsmöjligheter. Sökanden som beräknas bli självförsörjande inom rimlig tid ska endast beviljas ett mindre belopp till omedelbart nödvändig grundutrustning och hänvisas till att införskaffa resterande utrustning senare. Ekonomiskt bistånd till möbler och hemutrustning beviljas normalt inte till ungdomar som flyttar från föräldrahemmet. Flyktingar med uppehållstillstånd som tagits emot i kommunen hänvisas att lösa sitt behov av möbler och hemutrustning genom det hemutrustningslån som CSN beviljar efter ansökan. 17

18 Bistånd till komplettering av hemutrustning kan ges om det är nödvändigt för att bibehålla en skälig levnadsnivå Hyresskulder Rätt till bistånd till boendekostnad ingår i försörjningsstöd enligt SoL kap 4 3 punkt 2. Ekonomiskt bistånd till hyresskuld eller del av hyresskuldsskuld enligt 4 kap 1 kan utgå om hushållet under den tid hyresskulden uppstått haft en sådan ekonomisk situation att hushållet skulle ha varit berättigat till försörjningsstöd till del av eller hela boendekostnaden om man ansökt om ekonomiskt bistånd. Om hushållet har haft medel att betala sin boendekostnad men prioriterat andra utgifter ska ekonomiskt bistånd till hyresskuld endast beviljas i undantagsfall, se nedan. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar att lösa situationen t ex genom förhandling med hyresvärd eller genom att ordna annan bostad. För att undvika att enskilda hushåll hamnar i nödsituationer kan det vara nödvändigt att bevilja ekonomiskt bistånd till boendekostnader utöver försörjningsstöd jml SoL kap 4 3 också då hushållet haft tillräckliga medel till sin boendekostnad. Vid bedömningen bör hänsyn tas till hushållets möjligheter att på egen hand betala skulden eller skaffa en annan bostad samt vilka konsekvenser en förlust av bostaden får. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas Pass/ Id-handlingar Kostnad för anskaffande av ID-handlingar utgår för samtliga medlemmar i hushållet över 16 år som saknar giltiga id-handlingar. Ekonomiskt bistånd utgår inte till kostnad för pass Psykoterapi m.m Ekonomiskt bistånd till kostnader för psykoterapi eller alternativ medicinsk behandling som inte bekostas av Försäkringskassan eller Landstinget beviljas endast i undantagsfall efter samråd med arbetsledare Spädbarnsutrustning Ekonomiskt bistånd till spädbarnsutrustning kan utgå till hushåll som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Om familjen har barn sedan tidigare kan hela eller delar av behovet täckas av utrustning från äldre syskon Tandvård Kostnader för akut tandvård enligt Socialstyrelsens Allmänna råd beviljas innevarande månad. Om kostnaden överstiger 2000 kr bör socialkontorets konsulttandläkare yttra sig över om tandvården är akut enligt socialstyrelsen definition dvs tandvård nödvändig för att avhjälpa svåra smärttillstånd eller akuta tillstånd som medför betydande obehag. 18

19 Kostnad för nödvändig tandvård kan beviljas för personer som inte inom rimlig tid kan bekosta sådan tandvård. Endast kostnader för tandvård som är nödvändig för att erhålla eller upprätthålla en acceptabel tandstatus beviljas. Acceptabel tandstatus innebär; ingen värk eller smärta godtagbar tuggförmåga inga synliga tandskador som ger betydande sociala svårigheter Om tandvårdskostnaderna totalt överstiger 1500 kr/person och år ska kostnadsförslag från tandläkare infordras. Socialkontorets konsulttandläkare yttrar sig över kostnadsförslagen och bedömer behov av behandling och val av behandlingsform TV-apparat Ekonomiskt bistånd till kostnaden för anskaffande av TV-apparat kan utgå om den sökande inte inom rimlig tid på egen hand kan införskaffa TV Vård, behandling och medicin kostnader För kostnader för Läkarvård, och Medicin beviljas ekonomiskt bistånd till de faktiska kostnaderna enlig nedan. Läkarvård Sjukvårdsavgift Medicin Kostnader för vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen och som ersätts av försäkringskassan godkänns. Sökanden ska uppmanas utnyttja högkostnadsskyddet. Ekonomiskt bistånd till sjukvårdsavgift kan beviljas till den del som överskrider kostnaden för livsmedel motsvarande period. Den enskilde ska i första hand söka ned- eller avskrivning av sin sjukvårdsavgift. Ekonomiskt bistånd till kostnad för receptbelagd medicin som ingår i högkostnadsskyddet beviljas. Bistånd till ej receptbelagd eller osubventionerad medicin beviljas inte Umgängeskostnader Ekonomiskt bistånd till umgängeskostnader beviljas till hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd till sin försörjning. Vid umgänge under kortare tid, upp till 8 dagar per månad, beviljas bistånd för umgängesbarnet under de perioder barnet vistas hos föräldern. Vid längre umgänge och vid delat boende beviljas bistånd efter särskild prövning. Hänsyn ska då tas till båda föräldrarnas försörjningsskyldighet Umgängesresor Ekonomiskt bistånd till umgängesresor kan beviljas om de inte täcks av medel för lokala resor. Vid mer omfattande umgänge med återkommande kostnadskrävande resor kan bistånd endast utgå efter särskild prövning tillsammans med arbetsledare. Utgångspunkten är då vilka kostnader som familjer i allmänhet har råd med. 19

20 5.23 Underhållsstöd Ekonomiskt bistånd till betalning av underhållsstöd beviljas inte. Den sökande hänvisas till att söka anstånd med betalning hos försäkringskassan. 20