Antagande av förslag till tillägg till detaljplan för fastigheten Bootes 12 i stadsdelen Gamla Stan

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) Daniel Linder Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till tillägg till detaljplan för fastigheten Bootes 12 i stadsdelen Gamla Stan Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till tillägg till detaljplan. Susanne Lindh Bo Bergman Nina Åman Sammanfattning Fastigheten Bootes 12 ligger vid Skeppsbron i stadsdelen Gamla stan. Byggnaderna på fastigheten uppfördes på 1600-talet som bostadshus. Delar av byggnaderna har under senare tid kontoriserats. Enligt den gällande planen ska fastigheten i huvudsak användas för kontors- och handelsändamål samt lager. Syftet med planförslaget är att åter medge bostadsanvändning i fastigheten, undantaget entréplan mot Skeppsbron. En väsentlig fråga att ta ställning till är om det är lämpligt att åter använda byggnaderna för bostadsändamål samtidigt som tillgängligheten för rörelsehindrade är svår att tillgodose med hänsyn till de stora kulturhistoriska värdena. Ett flertal placeringar av hiss har studerats. Vid samrådet prövades det alternativ som bedömdes vara minst ovarsamt i förhållande till kulturvärdena. Detta alternativ innebar att en utvändig hiss placerades på en gård. Eftersom gården är öppen mot en gränd skulle hissen vara väl synlig i den ålderdomliga stadsmiljön. Förslaget kritiserades vid samrådet av bl.a. länsstyrelsen, stadsmuseet och skönhetsrådet. Stadsbyggnadskontoret bedömer att intresset att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade generellt väger mycket tungt, även i historiska miljöer. Den föreslagna hissen löser dock inte tillgängligheten för huvuddelen av lägenheterna på fastigheten. Installationen av hissen skulle medföra irreversibla ingrepp i den kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnaden. Kontoret anser att skälen som talar mot en hiss överväger intressena som talar för hissen. Bilagor: Plankarta, Planbeskrivning, Samrådsredogörelse och Granskningsutlåtande Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (8) Utlåtande Planområdet utgörs av Bootes 12 med adresser Skeppsbron 4 och 6. Bakgrund Planområdet utgörs av fastigheten Bootes 12 som ägs av Bostadsrättsföreningen Högvakten. Fastigheten ligger i Gamla stan, i hörnet av Skeppsbron och Telegrafgränd. En mindre del av fastigheten gränsar till Skeppar Karls gränd. Fastigheten består av två byggnader som under århundradena växt samman. Fastigheten Bootes 12 invid Skeppsbron.

3 SID 3 (8) Gällande detaljplan Pl 7800, fastställd 1980, anger att fastigheten Bootes 12 ligger i ett kulturreservat, där åtgärder som minskar bebyggelsens eller markens kulturhistoriska värden inte får vidtas. Enligt den gällande planen ska fastigheten användas för kontors- och handelsändamål samt lager. Befintliga bostäder får dock endast användas för bostadsändamål. Skeppsbron 6 och 4 med Telegrafgränd till höger. Kulturhistoriskt värdefull miljö Fastigheten Bootes 12 är blåklassad, och har därmed den högsta kulturhistoriska klassificeringen enligt Stockholms stadsmuseum. Byggnadens kulturhistoriska värden motsvarar enligt museets bedömning fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Byggnaderna som innehåller både bostäder, kontor och café har anor från 1600-talet och uppfördes ursprungligen som bostadshus. Planlösningarna är till stora delar oförändrade med värdefulla inslag som dekormålade bjälktak, kakelugnar, smide, golvsten, stuckatur, snickerier och valvslagna rum. Under byggnadernas senare historia har vissa delar kontoriserats.

4 SID 4 (8) Planförslagets syfte och huvuddrag Planarbetet syftar till klargöra lämpligheten i att återföra den tidigare bostadsanvändningen av fastigheten. Detta ger möjlighet att återskapa sex lägenheter av kontorslokaler samt skapa två nya lägenheter i tidigare garage- och lagerlokaler. Lokalerna på entréplanet närmast Skeppsbron föreslås även fortsättningsvis användas för kontor och handel för att skapa ett så levande stadsrum som möjligt. Planförslaget är en s.k. tilläggsplan, vilket innebär att planförslaget ska tillämpas parallellt med nu gällande detaljplaner för fastigheten. Planärendet har hanterats med enkelt planförfarande. Tillgänglighet utredningar om hiss En väsentlig fråga att ta ställning till är om det är lämpligt att åter använda byggnaderna för bostadsändamål samtidigt som tillgängligheten för rörelsehindrade är svår att tillgodose med hänsyn till de stora kulturhistoriska värdena. Att placera en hiss invändigt i byggnaden studerades tidigt i processen. En invändig placering bedömdes vara olämplig p.g.a. husets praktiska förutsättningar och de kulturhistoriska värdena. Alternativet hade därför avfärdats då planarbetet startade. Möjligheten att förlägga en hiss till gården mot Skeppsbron 6 har också studerats. Detta alternativ avfärdades det skulle medföra ingrepp i fasader samt välbevarade interiörer från och 1700-talen. Placeringen medförde vidare att den välvda källare från 1600-talet som ligger under gården skulle behöva genomborras av ett hissfundament. Slutsatsen av studierna om hiss var att det minst ovarsamma alternativet var att placera hissen till Skeppsbron 4 på gården mot Telegrafgränd. Detta alternativ prövades vid samrådet om planförslaget (se nedan). Bostadsrättsföreningen som äger fastigheten motsätter sig den föreslagna hissen. Föreningen menar att hissen innebär en stor kostnad. Samrådsförslag Vid samrådet förelogs att detaljplanen skulle innehålla byggrätt för en utvändig hiss på gården mot Telegrafgränd. Av fastighetens totalt 16 lägenheter, skulle fyra nås med denna hiss. För att hissen ska kunna användas av rörelsehindrade krävdes att nivåskillnader mellan entré och gata jämnades ut, både innanför och utanför byggnaden. Vidare behövdes en trapplift innanför entrén. Den föreslagna hissen skulle vara synlig från Telegrafgränd eftersom gården är öppen mot gränden. Hissen skulle skymma fasaden med sin bearbetade taklist och takkupa med lastbom. Vidare skulle mur och fönsterbröstningar från 1600-talet behöva rivas för att ansluta hissen mot våningarnas vilplan.

5 SID 5 (8) Hiss på gården mot Telegrafgränd. Hissen är placerad mot fasaden(link arkitektur) Samråd Plansamråd pågick 30 mars 4 maj Under samrådstiden inkom elva yttranden. SL, stadsdelsförvaltningen, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafikkontoret m.fl. hade ingen erinran mot planförslaget. Länsstyrelsen, stadsmuseet och skönhetsrådet tillstyrkte bostadsanvändning av fastigheten, men framförde synpunkter på den föreslagna hissen. Länsstyrelsen ansåg bl.a. att hissens utförande och gestaltning innebär ett stort ingrepp i kulturmiljön. Hissens utformning är påträngande och torde, inte minst när den är upplyst, uppfattas som störande. Länsstyrelsen menade vidare att en hiss, för att den överhuvudtaget ska bli möjlig, måste studeras mycket omsorgsfullt och att alternativa förslag behöver tas fram och studeras. Resultatet av ytterligare studier av hissens placering kan innebära att planens utformningsbestämmelse om hiss behöver ses över. Stadsmuseet anförde bl.a. att hissen skulle utgöra en förvanskning av den kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnaden. Det synliga läget medför att hissen skulle inverka negativt på den ålderdomliga gatukaraktären i Gamla stan. Enligt museets

6 SID 6 (8) uppfattning strider förslaget mot den gällande detaljplanen för stadsdelen. Såväl stadsmuseet som skönhetsrådet ansåg att det finns risk för att ärendet blir prejudicerande, vilket på sikt kan innebära krav på att byggnader i Gamla stan ska förses med hiss. Mot bakgrund av de tidiga utredningarna om hiss, remisskritiken och det faktum att den föreslagna hissen endast skulle betjäna ett fåtal lägenheter förordade stadsbyggnadskontoret efter samrådet att byggrätten för hiss skulle tas bort. En bestämmelse med innebörden att hiss inte behöver installeras vid ändrad användning till bostäder infördes i det reviderade planförslag som därefter skickades ut på betänketid/granskning. Betänketid/granskning Betänketid/granskning pågick 4 28 juni Under denna tid inkom sju yttranden. Länsstyrelsen m.fl. hade ingen erinran mot ändringen i planförslaget. Tre boende i fastigheten har i en gemensam skrivelse kritiserat ändringarna i planförslaget. I skrivelsen framförs bl.a. att det inte är förenligt med gällande lagstiftning att avgöra frågan om krav på tillgänglighet redan i detaljplanen. Avvägningen mellan kraven på tillgänglighet och hänsyn till kulturhistoriska värden ska istället göras i bygglovet och vid det tekniska samrådet. Vid denna senare prövning behöver ytterligare studier av olika hissplaceringar ske. Förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade är ett mycket viktigt samhällsintresse. Detaljplanen bör därför åter förses med möjligheten att uppföra en hiss på gården mot Telegrafgränd. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret vill inledningsvis hänvisa till 4 kap plan- och bygglagen, PBL, som ger kommunen möjlighet att i detaljplan bestämma kravnivån vid andra ändningar av byggnader än tillbyggnader. Med stöd av bestämmelsen får kommunen i detaljplaner bl.a. medge lägre krav beträffande byggnaders tillgänglighet. Kontoret konstaterar att en detaljplan i princip innebär ett uttömmande ställningstagande till lämpligheten i fråga om den markanvändning och de byggnadsåtgärder som planen tillåter. En detaljplan ger således rättigheter som inte kan omprövas i bygglovsskedet eller vid det tekniska samrådet. Det är därför inte möjligt att i den nu aktuella detaljplanen införa en byggrätt för hiss, utan att samtidigt ta ställning till de konsekvenser som detta ger för bl.a. byggnadens och bebyggelseområdets kulturhistoriska värden. Syftet med planarbetet är, som nämnts ovan, att klargöra huruvida det är lämpligt att återföra den tidigare bostadsanvändningen av fastigheten. En väsentlig fråga att ta ställning till är om bostadsanvändning är lämpligt även om byggnaderna inte kan förses med hiss. Kontoret bedömer därför att detaljplanen bör innefatta ett ställningstagande i den frågan. Kontoret anser att det finns tillräckligt med underlag för att i planärendet göra en lämplighetsbedömning när det gäller byggnadens användning för bostadsändamål

7 SID 7 (8) och för att göra en samlad avvägning av de allmänna och enskilda intressen som står emot varandra när det gäller frågan om hiss. Ytterligare utredningar är således inte nödvändiga. Bild från tidigare utredning med hissen placerad på distans från fasaden. Denna bild var inte med i samrådsmaterialet. Stadsmuseet bedömer att byggnaderna på fastigheten har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Några omständigheter som talar mot stadsmuseets bedömning har inte framkommit under planarbetet. Byggnaderna på fastigheten bör därför anses vara särskilt värdefulla från bl.a. kulturhistorisk synpunkt. Enligt 8 kap. 13 PBL får sådana byggnader inte förvanskas. Den gällande detaljplanen föreskriver vidare att fastigheten ingår i ett reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom vilket åtgärder som minskar byggnadernas kulturhistoriska värde inte får vidtas. När det gäller byggnader från 1600-talet i Gamla stan är det enligt kontorets uppfattning rimligt att tillämpa dessa bestämmelser relativt strängt. Intresset att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade väger generellt mycket tungt, även i historiska miljöer. Den föreslagna hissen på gården mot Telegrafgränd löser dock inte tillgängligheten för huvuddelen av lägenheterna på fastigheten. Kontoret konstaterar att installationen av hissen skulle medföra irreversibla ingrepp i den kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnaden. Hissen skulle vidare skymma karaktäristiska byggnadsdetaljer såsom taklist och lastbom. Hissen skulle vara synlig i gatubilden och utgöra ett påfallande inslag i den ålderdomliga miljön. Vidare bör beaktas att byggnadsåtgärderna, som innebär ett varsamt återställande till tidigare bostadsanvändning av byggnaderna, är relativt begränsade. Kostnaderna för och konsekvenserna av att uppföra en hiss bör även ses i relation till detta. Kontoret finner vid en avvägning mellan olika intressen att skälen som talar mot en hiss överväger intressena av att bygga hissen. Planbestämmelsen som innebär att hiss inte behöver uppföras vid ändrad användning till bostäder bör därför vara kvar. Planbestämmelsen utgör inget hinder mot att en hiss uppförs inne i byggnaden, så länge en sådan åtgärd vid

8 SID 8 (8) prövning i bygglov och vid det tekniska samrådet bedöms vara förenlig med bl.a. förvanskningsförbudet i PBL samt den gällande detaljplanens bestämmelser om skydd av de kulturhistoriska värdena i Gamla stan. Kontorets ställningstagande är utarbetat i samråd mellan plan- och bygglovavdelningarna. Förslag till beslut Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att anta tillägget till detaljplan. SLUT