CAD-manual. Version Kravspecifikation för digitala dokumenthantering och projektering med CAD

Transkript

1 CAD-manual Version Kravspecifikation för digitala dokumenthantering och projektering med CAD Framställd av Martin Schoultz SWECO Management AB på uppdrag av Falköpings Kommun 1

2 1 Inledning sid Bakgrund och syfte Standarder Konventioner 3 2 Teknik Allmänt Projektprofil CAD Projektportal Objektrelaterat upplägg D Definitioner, format Program, applikationer 5 3 Organisation Ansvar/ befogenheter 6 4 Projektportal Kommunikation Säkerhet i Projektportalen Informationsinnehåll projektportal Godkännande av handlingar 9 5 Rutiner Säkerhet Virusskydd Leverans av handlingar Nyttjanderätt och äganderätt 11 6 Struktur Allmänt Handlingstyper Startpaket Struktur CAD-filer Namnkonventioner 14 7 Grafik (Redovisning) Allmänt Linjer Texter Byggnadsindelning Plannumrering 16 8 Exempeldel Projektörsbeteckningar Katalogstruktur Filnamn Ritningsdefinitionsfil Namnruta och Stämpelskelett Revideringsblock 23 Bilaga 1 - Mall för Projektprofil CAD Bilaga 2 - Riktlinjer för projektering med CAD i 3D Bilaga 3- Riktlinjer för namngivning av filer och ritningar

3 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Ritningar och dokument som utföres på uppdrag av Falköpings kommun skall vara strukturerade och redovisade enligt denna CAD-manual. Syftet är att underlätta insamling och arkivering av alla digitala handlingar, att effektivisera CAD-projekteringen samt att göra ritningar och dokument fullt användbara under förvaltningsfasen och framtida projektering. 1.2 Standarder CAD-manualen bygger på vedertagna rutiner hos konsulter inom byggbranschen samt inarbetning av nytänkande i gällande standarder. Där annat inte anges gäller Svensk Standard med tillämpning enligt Bygghandlingar 90 (BH90) samt gällande lagerhantering SS ISO / BSAB 96 (ver 2:02) SB11 Utgåva 2. Referenser: Svensk Standard BH90, del 1-8 SS ISO / BSAB 96 (ver 2:02) SB 11 Utgåva Konventioner Skall- /Bör-krav Begreppet skall används för att uttrycka ett villkor som är bindande mellan två eller flera parter. Detta innebär att skall-krav obligatoriskt skall tillämpas. I det fall avvikelse sker från skall-kraven skall denna avvikelse vara av extraordinär natur och skriftligen godkännas av beställaren. Begreppet bör används för att uttrycka en rekommendation bland flera möjligheter. Det skall dock finnas klara skäl för att inte följa rekommendationen. Avvikelser dokumenteras i Bilaga 1 projektprofil CAD (se pkt 2.2). 3

4 2. TEKNIK 2.1 Allmänt All projektering skall utgå från befintligt material. Nyproducerade handlingar skall integreras med befintliga för att erhålla en uppdaterad helhet. All CAD-projektering/digitalisering skall ske med modellorienterat projektupplägg. Ritningarna redovisas genom ritningsdefinitionsfiler där modellen kopplas som en extern referens. Med ett databasbaserat CAD-program (t.ex Autodesk Revit) exportas dwgmodeller för att användas av medkonsulter och till ritningsdefinitioner. 2.2 Bilaga 1, Projektprofil CAD Inför uppstart av varje nytt projekt skall en anpassad projektprofil för det aktuella projektet upprättas. Projektprofilen arbetas fram i samråd mellan beställaren och CAD-samordnaren. Mall finns som bilaga 1 till denna manual. Projektprofilen redovisar överenskommelser och eventuella avvikelser från CAD-manualen. 2.3 Projektportal I de fall en projektportal används ska all informationsutbyte mellan projektörer och andra inblandade i projektet ske via denna. Giltiga skäl för avvikelse är hantering av sekretessbelagda anläggningar. I dessa fall skall hantering av strukturer, leverans av handlingar etc definieras i projektprofilen. 2.4 Objektrelaterat upplägg Objektbaserad CAD-projektering skall användas. Detta görs bl.a. för att underlätta areamätning och övrig hantering av materialet i framtiden. 4

5 2.5 3D Projektering av nybyggnation skall normalt ske i 3D. Se bilaga 2. En sammanställningsmodell i 3D tas fram av CAD-samordnaren för samgranskning, presentation mm. 2.6 Definitioner, format Arbetsformat: Filformat som används vid redigering av ritningar och dokument, knutet till en bestämd programvara. Exempel på programvaror: Revit, AutoCAD, MS Word, MS Excel, Adobe InDesign. För långsiktig åtkomst och konverterbarhet är det en fördel att använda filformat för grundprogrammen och undvika varianter som kräver särskilda applikationer. Publiceringsformat: Neutralt filformat, icke redigerbart, oberoende av programvara som används för redigering, avsett att t.ex ge enhetlig presentation på bildskärm och vid utskrift. Publiceringsformat kan skydda mot oavsiktlig redigering, dokumentet kan lösenordsskyddas och förses med elektronisk signatur för att verifiera att det överensstämmer med originalet. Det vanligaste publiceringsformatet är PDF. Den standard som gäller för teknisk dokumentation är PDF/E (ISO :2008). Läs mer på Program, applikationer De för projektet överenskomna program och applikationer dokumenteras i projektprofilen. Operativsystem/Internet bläddrare Windows XP eller nyare. IE 7.0 eller nyare. CAD-program/ applikationer Utbytesformat skall dokumenteras i Bilaga 1 Projektprofil, och bör fastslås till AutoCAD s äldsta supporterade filformat (eller senare). För närvarande AutoCAD DWG. Applikationsprogram definieras i Bilaga 1 projektprofil. Applikationsprogram skall kompabilitetstestas av CAD-samordnaren. Samma applikation skall användas objektsvis per byggnad så långt det är tillämpbart under hela objektets förvaltningstid. Text program MS Word, eller kompatibelt. För Falköpings kommuns vid tiden gällande version. Kalkylprogram MS Excel, eller kompatibelt. För Falköpings kommuns vid tiden gällande version. Register databasprogram MS SQL, eller kompatibelt. För Falköpings kommuns vid tiden gällande version. 5

6 3. ORGANISATION 3.1 Ansvar, befogenheter Till varje projekt skall utses en CAD-samordnare för hela projektet, samt en CAD-ansvarig från respektive disciplin som deltar i projektet. CAD-samordnaren skall: Svara för att dessa anvisningar följs. Tillse att korrekt projektprofil (enl mall bilaga 1) upprättas. Ritningsadministration hos beställare skall granska projektprofilen med kommentarer till projektledaren och CAD-samordnaren. Ta initiativ till och leda CAD-samordningsmöten. Skapa ett CAD-upplägg innehållande Ritningsdefinitionsfiler och Projektgemensamma komplementfiler, samt ev anpassa/samordna detta för databashanterade CAD-program (t.ex Revit) Svara för att regler uppställs för: - Gemensamma modellers indelning i ritningar och konnektionslinjer i samförstånd med Beställarens ritningsadministration. - Gemensamt koordinatsystem - Revideringsförfarande under projektering och under byggskedet. Administrera struktur, godkännandehantering och användare i Projektportal. Kontrollera att ett komplett startpaket finns tillgängligt Om projektportal med funktioner för godkännande och samlingsdokument används, ansvarar CAD-samordnaren rutiner för detta. Fungera som sakkunning gällande CAD-frågor i projektet. Upprätta sammanställningsmodell i 3D enl bilaga 2. Leda och genomföra samgranskningsmöten enl bilaga 2. Svara för att rutiner finns för plottning och andra utskrifter. Bevaka att lagerstruktur tillämpas. Kontrollera att konsulterna följer uppställda regler och rutiner för arbetet. Inför överlämnandet av relationshandlingar samråda med förvaltaren och projektmedlemmarna om eventuell uppgradering av programversioner. I samråd med förvaltaren besluta om hur kontroll av relationshandlingar ska genomföras. Kontrollera om eventuellt annan projektering inom aktuell fastighet pågår för att i förekommande fall koordinera arbete med denna. Inneha goda kunskaper i den projektportalen som eventuellt används i projektet samt ha förståelse för flöden och arbetsprocesser. CAD-ansvarig hos varje projektör skall: Svara för att dessa anvisningar följs och är förstådda av berörd personal. Medverka vid CAD-samordningsmötena. Tillse att projektportalen används på rätt sätt, om en sådan används. 6

7 Arbetsgång vid uppstart av nytt projekt (CAD-samordning) 1. CAD-samordnaren tar in befintliga CAD-modeller, vid ombyggnad. 2. CAD-samordnaren skapar i samråd med beställaren: - Ritningsdefinitionsfiler (planer, fasader, och sektioner samt ev. typrum i huvudskalan/skalorna). - Komplementfiler (modulnät/stomnät, stämpelskelett, ram m fl) kopplas på rätt sätt till ritningsdefinitionsfiler. - Mallfilerna distribueras till projektgruppen alt. publiceras på en projektportalen, enl gällande struktur (pkt 6.4) 3. Respektive konsult lägger till konsultspecifik information. 4. Löpande uppdatering av mallfilerna utförs av CAD-samordnaren. 7

8 4. PROJEKTPORTAL Detta kapitel gäller då en Projektportal används i projektet. Webadress till Projektetportalen anges i Projektprofilen 4.1 Kommunikation Allmänt Alla projektdeltagare förutsätts ha tillgång till Internet. Överföring av digitala dokument till det gemensamma projektportalen kan ske dygnet runt med undantag för när backup tas. Projektledaren beställer inloggningsuppgifter för respektive projektdeltagare av beställaren. E-post används för informationsspridning. Varje morgon får varje projektdeltagare ett automatiskt E-post från projektportalen där de senaste händelserna under dygnet visas. Ansvar för virustest ligger hos mottagaren. Datamedia Alla i det aktuella projektet ingående filer, såväl arbetsformat som publiceringsformat, skall lagras på projektportalen. Filöverföringar Digitala dokument (Arbetsmaterial, Tidplaner, Protokoll mm.) skall laddas upp på projektportalen på anmodan av projektledare, CAD-samordnare samt vid ändringar som påverkar inblandade i projektet. Det är av stor vikt att fasta tidpunkter för uppladdning av filer till Projektportalen tas fram av projektledaren. Filnamn Vid lagring av uppdaterat dokument är det mycket viktigt att filen behåller samma namn. Detta för att behålla historiken kring dokumentet, vilken annars går förlorad om filen får ett nytt namn. Styrning av dokument och data Senaste utgåva av handling på projektportalen skall anses vara gällande och ligger till grund för projektering. Ändring- och PM- hantering sker via och enligt rutiner för projektportalen. Godkännandehantering sker via och enligt rutiner för projektportalen. Adresslista En adresslista genereras automatiskt på Projektportalen. Det är en förteckning över samtliga personer som deltar i projektet. Projektdeltagaren ansvarar själv för att lämnade adressuppgifter är uppdaterade. Beställningsrutiner för utskrifter För beställning av plottning, printning mm används en beställningsrutin som finns på Projektportalen. 8

9 4.2 Säkerhet i Projektportalen Brandvägg, SSL, individuella lösenord och användar-id. Backup utförs två gånger dagligen på projektportalen. Hantering av sekretessbelagda dokument i projektportalen dokumenteras i projektprofilen. Direktiven i denna manual är anpassade för de krav som projektportalen har för t.ex metadata, och för att automatisk extrahering av denna ska fungera. 4.3 Informationsinnehåll Respektive part som använder projektportalen ansvarar för det innehåll som laddas upp och att detta är förenligt med svensk lag. 4.4 Godkännande av handlingar Underskrift av ritningar Ansvarigs namn skall finnas på ritningen med datorns typsnitt, dvs inga scannade eller traditionella påskrifter skall användas. Digitalt godkännande av handlingar Rutin för godkännande av handlingar fastställs i Bilaga 1 Projektprofil 9

10 5. RUTINER 5.1 Säkerhet Backup Under pågående projektering åligger det varje konsult att själv ombesörja att erforderliga säkerhetskopior tas så att projektet inte försenas eller kvalitén på projektörernas arbete försämras. 5.2 Virusskydd Part ansvarar för att varje fil som parten levererar till projektportalen har varit föremål för antiviruskontroll. Sådan kontroll skall ske med användning av senaste version av virusskyddprogramvara med löpande uppdatering från en ledande leverantör på marknaden. 5.3 Leverans av handlingar CAD-ansvarig hos konsult skall ansvara för att arbetsformat och publicerade format följer beställarens direktiv. Konsulten ansvarar och kontrollerar skalenligheten. Leverans av handlingar (ritningar, beskrivningar mm) skall utgöras av PDFfiler. Filer för underlag (redigerbara) de programvaror och arbetsformat som använts i projektet, t.ex.doc,.xls,.dwg. Relationshandlingar Efter slutfört projekt skall varje fackkonsult leverera relationshandlingar (arbetsformat och publiceringsformat) med samma rutiner som gäller under projekteringen. Om en projektportal används ska handlingarna levereras på denna enl. gällande rutiner. CAD-samordnaren ansvarar för kontroll och sammanställning. Vid leverans av relationsritningar gäller följande: Alla ritningar skall vara rensade från revideringsinformation Ritningar märks med RELATIONSHANDLING. Block får inte sprängas Modeller och ritningsdefinitionsfiler lämnas tillbaka reviderade med samma namn som de hade då de hämtades ut från Falköpings Kommuns arkiv. Innehåll på ritningar ska beskriva ett faktiskt utseende, och inte beskriva ett arbete. T.ex så ska text på ritning inte benämna något som befintligt (vid ombyggnad). 10

11 5.4 Nyttjanderätt och äganderätt Med ändring av ABK09 kap 7 har beställaren, förutom nedanstående äganderättsförbehåll, full äganderätt till samtliga handlingar, modeller och demonstrationsmaterial samt rättighet att använda vid projektering utnyttjande datafiler. Vidare har beställaren full nyttjanderätt för andra projekt beträffande framtagna principer, typlösningar, detaljlösningar etc. Beställaren har ingen skyldighet att anlita medlemmar från ursprungliga aktörer för framtida uppdrag som har sin följd av eller ursprung från uppdraget enligt detta kontrakt. Äganderättsförbehåll Äganderätten till handlingar och datamedia som konsulten lämnat till beställaren övergår till beställaren efter hand som avtalsenlig betalning sker. Konsulten skall upplysa beställaren om de royalties och licensavgifter som, enligt vad konsulten känner till, kan komma att avkrävas beställaren till följd av konsultens arbete. 11

12 6. STRUKTUR 6.1 Allmänt Ritningsformat och skala Ritningsformat som skall användas är A1, A3 och A4. Användning av förlängt format får endast ske om mycket väsentliga fördelar kan påvisas i aktuellt projekt. Standardskalor skall användas, såsom 1:400, 1:200, 1:100, 1:50, 1:20, 1:10, 1:5. Avvikelse dokumenteras i projektprofilen bilaga 1, och skall godkännas av beställaren. För lagring av ritningar i förekommande Projektportalen Lagring av ritningar och CAD-filer skall ske med verktyget CAD-Upload eller motsvarande. Detta verktyg utför kontroller för att säkerställa att filerna följer denna CAD-manual. Verktyget läser ut metadata/ filinformation ur ritningsstämpeln samt kopplar metadata/filinformation till plottfilen (ritningen). För att kunna använda verktyget måste Active-X-kontroller tillåtas i webbläsaren (Internet Explorer). Gemensam katalogstruktur Katalogstruktur för lagring av modellfiler, ritningsdefinitionsfiler, komplementfiler och övriga textdokument i respektive projekt skall byggas upp enligt Projektets struktur, se Exempeldel (pkt 8.1). 6.2 Handlingstyper De alternativ för handlingstyper som skall användas är följande: Preliminärhandling Bygglovshandling Systemhandling Granskningshandling Förfrågningshandling Bygghandling Relationshandling Alternativen ska anpassa till en Projektportal om en sådan används, då dessa kan vara kopplade till extrahering av stämpeltext. 6.3 Startpaket Vid uppstart av projektet hämtas ett startpaket hos beställaren. CAD-samordnaren ombesörjer projektspecifika anpassningar av startpaketet. Startpaketet innehåller följande AutoCAD/block enligt följande: Ritningsram A1 och stämpel (ej text) Textblock för ritningsstämpel Skalstockar Revideringsblock Mall för ritningsdefinitionsfil A1, 1:100 12

13 6.4 Struktur CAD-filer (AutoCAD) Konnektionslinjer Markerar gräns mellan två ritningar. Utformning av ev. hänvisningar till angränsande ritning beslutas på CAD-möte, och noteras i projektprofilen. Överlapp mellan 2 st planritningar bör motsvara 1 cm på plottad ritning. Insättningspunkt Insättningspunkten skall alltid vara 0,0,0 (origo). Gemensamt origo och riktning på x- och y-axeln för hela projektet skall fastställas. Löpande samgranskning i verkligheten, dvs i kommunens koordinatsystem, sker med hjälp av sammanställningsmodeller. Dessa är filer med valda CAD-modeller kopplade och relaterade till ovan nämnda koordinatsystem. En situationsplan är en sammanställningsmodell. Stomnät (Modulnät) Stomnätslinjer fastställs av K, konstruktören. Stomnätet anpassas av CADsamordnaren för att passa till ritningsindelningen. Skall läggas i mappen P\Kompl som en extern referens, då detta är en projektgemensam fil. Lagerindelning Lagerstandard skall följa SS ISO / BSAB 96 (ver 2:02) SB 11 Utgåva 2 i tillämpliga nivåer. Befintlig lagerstruktur skall ändras till SS ISO / BSAB 96 (ver 2:02) SB 11 Utgåva 2 i tillämpliga nivåer. Vid leverans skall alltid lager 0 vara aktivt. Färger på objekt skall vara bylayer så länge applikationen tillåter. Vid leverans redovisas endast använda lager. Varje konsult skall tillhandahålla en lagerlista vid projektstart. Block Användning av block skall begränsas till sådana symboler som inte förändras under projektets gång. Block i flera nivåer, nästade, får ej förekomma. Namngivning av block skall överenskommas gemensamt för att undvika dubblerade namn. Första tecknet i blocknamnet skall överensstämma med konsultbeteckning (A, K, V osv). Samtliga symboler, orienteringsfigur, skalstock mm skall vara skapade som block. Externa referenser (xref) Externa referenser skall kopplas med Overlay. Referenser ska endast vara av relativ karaktär i två nivåer. Ex..\..\A\Modell\ A--40_P0010.dwg Orienteringsfigur Arkitekten (eller CAD-samordnare) utformar orienteringsfigur. Figuren skapas som ett block. Den visar snitt och plan med våningsnummer och gatunamn redovisade. Orienteringsfiguren ska vara ingå som block i projektgemensamma filen för ram och stämpelskelett. Modellfil Modeller skall, med undantag för mark och situationsplaner, vara uppbyggda att omfatta ett helplan och en byggnad. Önskas större utbredningar skall modellerna sammanfogas med externa referenser. All grafisk information placeras i modellrymden. 13

14 Namnrutor och attributblock Beställarens ritningsstämpel och textblock (attribut) från startpaketet skall användas. Om en projektportal används kan då metadatan från textblocket läses ut med automatik. Anvisningar hur dessa skall fyllas i se Exempeldelen pkt Ritningsdefinitionsfil Ritningsdefinitionsfilen skall endast innehålla en flik (pappersrymdslayout). Ritningsdefinitionsfilen skall vara i skala 1:1 och units millimeter. Varje ritning i projektet ska ha en egen ritningsdefinitionsfil, dvs en ritningsdefinition per ritning. Ritningsdefinitionens innehåll se exempeldel. Komplementfil Komplementfilen knyts till ritningsdefinitionsfilen som xref (eller block) och består av de komplement till modellen/ritningsdefinition som behövs för att få en komplett ritning t.ex. ram och namnruta. Slipstexter Slipstexter rörande egna ritningar skall ligga i respektive fackkonsults mapp för komplementfiler och kopplas som extern referens på ritningsdefinitionsfilen i paperspace. Inga separata modellvyfönster för slipstexter får användas. Måttsättning Längd- och breddmått (yttermått) skall anges för varje huskropp, gäller A- ritningar. Vid om- och tillbyggnad skall måttsättning relateras till koordinatsatta fixpunkter eller inmätta koordinater. (Kommunens koordinater). Situationsplan Situationsplan skall utgöras av kommunens digitala primärkarta med kommunens koordinatsystem. Rikets koordinatsystem SWEREF bör undvikas, då AutoCAD har svårt att hantera höga tal i koordinater. 6.5 Namnkonventioner För att en fil ska kunna uppdateras, och inte tolkas som en ny fil, så ska alltid filnamnet bibehållas. Det är därför olämpligt att ha datum i filnamn, om inte dokumentet berör ett tillfälle, som t.ex ett mötesprotokoll. Generellt gäller att filnamn ALLTID har projektörsbeteckningen som begynnelse. CAD-filer (dwg) Ritningsdefinitonsfilens filnamn skall alltid vara samma som ritningsnumret. Modellens filnamn skall alltid vara 11 tecken. (se exempeldel) Plottfiler (pdf) och scannat underlag (t.ex pdf) Samma som ritningsdefinitionsfiler fast med annan ändelse. 14

15 7. GRAFIK (Redovisning) 7.1 Allmänt Ritningar skall redovisas enligt Svensk Standard med tillämpning enligt Bygghandlingar 90. Ritningar skall kunna reproduceras från ritningsdefinitionsfilen utan tillgång till tredjeparts applikation eller tredjepartlicens för såväl applikation, filer eller andra objekt. Ritningsdefinitionsfilerna skall utformas på ett sådant sätt att reproduktion av ritningar inte kräver några extra inställningar. 7.2 Linjer Linjetyper bör vara AutoCAD standard. Uppsättning av linjebredder för plottning skall dokumenteras. Pennuppsättningsfilen (.ctb) ska levereras med ritningsdefinitionsfiler. Penna Färg Linjebredd(mm) 1 Röd 0,25 2 Gul 1,00 3 Grön 0,35 4 Cyan 0,18 5 Blå 1,20 6 Magenta 0,70 7 Vit/svart 0,50 8 Grå 0,13 Ytmarkeringar utförda som skrafferingar tillämpas sparsamt och endast med sådana mönster som säkert kan reproduceras. Eventuella tonade ytor som görs som fyllda ytor bör inte tillämpas. Om annan uppsättning av linjetjocklekar används, t.ex pga applikation, ska detta redovisas, och ctb-fil distribueras. 7.3 Texter Typsnitt skall vara AutoCAD standard. Textstil (STYLE) sätts till ISO och /eller STANDARD och font isocp.shx väljs till denna textstil. 7.4 Byggnadsindelning Byggnadsindelning skall följa SS EN-ISO i tillämpliga delar. Uppdelning av modellfilen till ritningsdefinitionsfiler skall göras efter utseende på befintliga ritningar. Om uppdelning ej finns tidigare, görs den i samråd med ritningsansvarige hos förvaltare/beställare. 15

16 7.5 Plannumrering Plannumrering skall följa SS EN-ISO i tillämpliga delar. Plannummer avser användbart utrymme i en viss våning och de fysiska avgränsningar som omger detta utrymme. Övergången från ett plannummer till ett annat läggs i överytan på det bärande bjälklaget. Då det förekommer nivåskillnader inom en byggnad, t ex entresolvåningar, våningar som byter plan, trapplan, ramper osv, skall erforderliga uppgifter anges för att undvika missförstånd. Dessa uppgifter kan utgöras av plushöjder eller listade beteckningar som placeras bredvid aktuella våningsnummer. Trappor erhåller samma nummer som de våningar som de är belägna i, oavsett om de har halvplan. Planet längst ner får benämning Plan 01. Plan 00 är reserverat för utrymme under plan 01, t. ex. pålplan, rör under platta mm. Plannumrering ex: Plan 07/Takplan Plan 06 Plan 05 Plan 04 Plan 03 Plan 02 Plan 01 16

17 8. EXEMPELDEL 8.1 Projektörsbeteckningar Genom hela projekteringen ska projektörsbokstaven användas i filnamn, blocknamn mm, som första tecken, samt som namn på mapp i katalogstrukturen. A Arkitekt C CAD-samordnare E El/tele-projektör G Geotekniker I Inredningsarkitekt K Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör P Projektgemensamt R VS- och VA-projektör S Styr- och övervakningsprojektör T Transport-konsult, t.ex Hiss (om ej ingående i E) V Ventilationsprojektör Ak Akustik Bl Byggledning Br Brand Mi Miljö Pl Projektledning Pt Projekteringsledning Sp Sprinkler Sk Storkök Beteckningar utöver dessa tas fram i samråd med CAD-samordnare. 8.2 Katalogstruktur Om en projektportalen använder en s.k synkning av filer i en mappstruktur, är det av stor vikt att mappstrukturen är lika, i princip enl figur, hos konsult OCH på Projektportalen. Filer delas upp huvudsakligen i 2 huvudmappar: \Beskrivningar och ritningar Här lagras dokument enkla att hitta för deltagare som inte är vana vid CAD-filer. \CAD-filer Här lagras CAD-filer under resp. undermapp. Denna struktur är även nödvändig för att externa referenser i AutoCAD ska fungera. 17

18 8.3 Handlingsförteckning Handlingsförteckning utföres för resp. disciplin innehållande hyperlänkar till ritningsfiler (pdf). 8.4 Filnamn Ritningsdefinitionsfil, ritningsnummer X X d d d. t - a b b c d. d w g X X Projektörsbokstav uteblivet tecken ersätts med - d d d Disciplinkod enl SS utg 2 t Typ av ritning: 1 plan 2 sektion 3 fasad 4 uppställning 5 förteckning 6 detalj 7 samordningsritning 8 scheman 9 fri a Hus/husdel b b Plan (t.ex översikt skala 1:200) c Plandel (t.ex skala 1:100) d Del av plandel (t.ex skala 1:50) b b c d Löpnummer, om ej planritningar Utebliven del ersätts med 0, 'noll' Exempel K A0100 K (Konstruktör), hus A, plan 01, översikt skala 1:200 A A0120 A (Arkitekt), sammansatt, hus A, plan 01, plandel 2, skala 1:100 E E (Kanalisation), plan 01, plandel 2.1, skala 1:50 18

19 Modellfilens namn X X d d d _ T a b b c. d w g X X Projektörsbokstav uteblivet tecken ersätts med - d d d Disciplinkod enl SS utg 2 T Typ av ritning: P plan S sektion F fasad U uppställning T texter, förteckning D detalj V volymmodell 3D X scheman a Hus/husdel, =0 om alla hus ingår i en gemensam planmodell b b Plan c Ev löpnummer b b c Löpnummer, om ej planritningar Utebliven del ersätts med 0, 'noll' Exempel K--20_PA010 K (Konstruktör), hus A, plan 01 A--40_PA010 A (Arkitekt, sammansatt), hus A, plan 01 A--40_P0010 A (Arkitekt, sammansatt), samtliga hus, plan 01 A--40_S0000 A (Arkitekt, sammansatt), sektioner E-610_P0010 E (Kanalisation), plan 01 19

20 Komplementfilens namn Exempel (externa referenser till modell och/eller ritningsdefinition) P-A1STAMP P-STOMNAT Projektgemensam ritningstämpel (och ram) A1 stomnät/modulnät P-P0100 ritytor och konnektioner för planer 1:100 P-P0050 ritytor och konnektioner för planer 1:50 A40-T0000 V50-T0000 Arkitektens förklaringstext ( slipstext ) V-konsultens förklaringstext ( slipstext ) för röranläggning Exempel (block till modell resp. ritningsdefinition) Ritinfo_A1 block med textattribut till stämpel A1 Skalstock100 skalstock 1:100 Skalstock50 skalstock 1:50 Revinfo_A1 block med revideringstext till stämpel A1 20

21 8.5 Ritningsdefinitionsfil Ritningsdefinitionsfilen är den fil som definierar ritningens utseende för förvaltning och plottning. Innehållet är endast externa referenser, samt stämpeltext (enl pkt 8.5). Externa referenser (xref): Stämpel och ram A1 P-A1STAMP.dwg Paperspace/Tilemode=0 Modellfiler A--40_PA010.dwg m.fl Modelspace/Tilemode=1 Stomnät P-STOMNAT.dwg Modelspace/Tilemode=1 Ritytor, konnektioner P-P0100.dwg Modelspace/Tilemode=1 Block: Stämpeltext A1 Ritinfo_A1.dwg Paperspace/Tilemode=0 Skalstock 1:100 skalstock100.dwg Paperspace/Tilemode=0 Samtliga block och xref ska insättas i lager 0, samt med insättningspunkt 0,0,0. CAD-samordnaren skapar Ritningsdefinitionsmallar innehållande block och xref s enligt ovan. Konsulter kopierar dessa till egen mapp och kopplar egen modellfil (i Modelspace). 21

22 8.6 Ritningsstämpel och stämpeltext P-STAMPA1.dwg är den projektgemensamma stämpeln inkl A1-ram. I denna ingår endast de objekt som redovisas på samtliga ritningar. Skall vara kopplad som extern referens (xref) till samtliga ritningsdefinitioner (A1). Ritinfo_A1.dwg är ett block med stämpeltexter (attribut) som är insatt i varje ritningsdefinition, med separata värden på attributen. Stämpel P-STAMPA1 inkl. block Ritinfo_A1 med textattribut: innehåll (textattribut) i Ritinfo_A1: Attribut för Ritningsnummer (och filnamn i underkant stämpel) är s.k FIELDS, där värdet är automatiskt lika med filnamnet. 22

23 8.7 Revideringsblock Revinfo_01.dwg blockas in ovanför namnrutan. 23

24 Projektprofil CAD Bilaga 1 till CAD-manual // MALL // Text nedan är exempel på innehåll, och ska redigeras efter projektets förutsättningar och överenkommelser inom projektgruppen. I detta dokument redovisas överenskommelser gällande CAD-projekteringen i projektet. CAD-manualen ligger som grund och eventuella avvikelser redovisas här. Efter avslutat projekt ligger nedanstående projekteringsanvisningar och denna projektprofil till grund för uppföljning och kontroll av inlämnade filer. Projekt: - Projektnummer: - Fastighetsnummer: - Ansvarig projektledare: - Gällande anvisningar: CAD-manual version 1.0, Utbyte av filer sker genom: Projektportal? enligt CAD-manual Administratör projektnätverk: - CAD-samordnare: - 1

25 CAD-ansvariga Disciplin Namn Företag E-post Telefon A - - C - - L - - K - - R - - V - - E - - CAD-möte Del i projektmöte 2012-xx-xx, hos Medverkande är: - CAD-ansvariga enl ovan - Innehållet i denna Projektprofil CAD fastställs. Standarder Enl. CAD-manual. 2

26 CAD-program, versioner Disciplin CAD-programvara A - C - L - K - R - V - E - Gällande filformat DWG AutoCAD (enl CAD-manual). Struktur CAD-filer Enligt CAD-manual. Projektörsbeteckningar enl ovan. 2D/3D Projektet ritas och redovisas i 2D. Projektet ritas och redovisas i 3D. För direktiv se bilaga 1 till CAD-manualen. Numrering Ritningsnumrering sker enligt CAD-manual/SS utg 2. Planritningars löpnummer numreras enligt: Hus 1, 2, 3, 4 Plan 01, 02, 03, 04 där plan 01 är källarplan. Nr 00 används för redovisning under plan 1. Benämningen plan skiljs från våning, där beteckningar som källare, entréplan 1 tr, 2 tr, osv används. Plandelar 1, 2, 3, 4 3

27 Ritningsdefinitioner Ritningsdefinitionsmallar tas fram av CAD-samordnare. Konsulter kopierar dessa till egen mapp, kopplar egen modellfil och ändrar text i stämpeln. Stomnät Stomnät tas fram av K, för leverans till C som anpassar till projektgemensam komplementfil. Projektgemensamma CAD-filer Projektgemensamma komplementfiler tas fram av CAD-samordnare. P-A1STAMP Projektgemensam ritningstämpel (och ram) A1 P-STOMNAT stomnät/modulnät P-P0100 ritytor och konnektioner för planer 1:100 P-P0050 ritytor och konnektioner för planer 1:50 Projektportal Enligt CAD-manual. Samtliga konsulter ska ges ett personligt inloggningskonto. Leveranser Modellfiler dwg uppdateras på projektportalen varje fredag. Ritningar och beskrivningar pdf läggs in efter avrop på projektmöte. När ritningar läggs in ska även tillhörande Ritdef-filer uppdateras. Detta för att ritningens metadata ska följa med. Godkännande av dokument Godkännande av dokument skall göras digitalt på projektportalen, och sker i fyra steg: 1. Status: Egenkontroll - Konsultens godkännande 2. Status: X Godkännande av 3:e part 3. Status: Godkänd - Projekteringsledarens godkännande 4. Status: Slutgodkänd - Beställarens slutgodkännande 4

28 Det är först när dokumentet/handlingen uppnår status Slutgodkänd som den blir officiell i projektet. Innan godkännandeprocessen har påbörjats anses dokument/handlingen Preliminär. Handlingar med följande handlingstyper godkänns i fyra steg: - Dokument, ingående i en slutlig handling såsom t.ex beskrivning och förteckning. - Ritningar, ingående i en slutlig handling Handlingar med följande handlingstyper godkänns endast med Slutgodkänd : - Planeringsdokument såsom t.ex utredningar, rapporter och program. - Styrdokument - ÄTA-dokument Uppföljning/avstämning Konsult följer anvisningar i CAD-manual och denna projektprofil. Löpande kontroller utförs av CAD-samordnaren. 5

29 CAD-manual Kravspecifikation för digitala handlingar och projektering med CAD. BILAGA 2 Riktlinjer för objektorienterad projektering i 3D

30 Mål och ambitionsnivå Beställarens målsättning med att projektet ska bedrivas i 3D och objektorienterat, är att: visuellt kunna se resultat på ett mer begripligt sätt än traditionell 2Dprojektering i projekteringen kunna ha en högre kvalitet, gällande samordning mm i förvaltningen kunna få fram information (metadata) från byggnadens objekt (väggar, dörrar, fönster, installationer ) i förvaltningen kunna få fram visuella presentationer för exempelvis potentiella hyresgäster 3D projektering innebär inte att allt ritas med fotorealistisk 3D framställning, utan det viktiga är att volymer är korrekta på alla objekt för ex. samgranskning 3D-modeller Respektive plan redovisas av en planmodell. Insättningspunkten x,y ska vara densamma för varje plan. Elevation Z ska vara = 0 vid ovankant golv, för varje plan. Planer kan sedan sammanfogas med insättningspunkten 0,0,z där z = plushöjd för golv/bjälklag. Detaljering CAD-modeller utförs med 3D-objekt, med följande detaljeringsnivå för varje disciplin: A Ritar väggar, fönster, dörrar, trappor, installationsgolv, undertak och fast inredning. Ev ritas undertak med linjer i rutnär satta på rätt höjd. K Ritar stomme, bjälklag, pelare, balkar, håltagningar E Ritar kabelstegar, kabelrännor, fönsterbänkskanal, rör >50mm, håltagningar, belysningsarmaturer, belysningsskena, kraftskena, stavar, centraler, detektorer. Ledningar ritas ej som 3D-objekt. V Ritar rör-, sprinkler- och ventilationssystem, teknikrum, håltagningar. 3D-objekt bör inte innehålla detaljer såsom skruvar, bultar, byglar eller övriga mindre mekaniska delar. Detta tynger endast ned modellen, och har inget värde för samgranskning. Denna information skall istället framgå av metadata som är kopplat till objektet. Det viktiga i sammanhanget är volymer på objekt, tex yttermåtten på en armatur. Objekt CAD-modellen ska i första hand utföras objektorienterat, med objekt enl. applikationen. För övrigt skapas solider. Objekt/solider ska i största utsträckning ritas med färgen bylayer, linetypescale 1 osv. 2

31 Metadata För framtida förvaltning bör objekt innehålla metadata enligt: Disciplin Objekt Metadata A Väggar Väggtyp, ljudtätning Dörrar, fönster Littera, material, ljudtätning, brandklass Trappor Material Rumsyta Area, ljudkrav K Bjälklag Material, hållfasthet Pelare Material, hållfasthet Balkar Material, hållfasthet V Rör Material, dimension, isolering, system Luftkanal Material, dimension, isolering, system Apparat Typ, effekt, system, tryck E Ljusarmatur Littera, fabrikat (typ), ljuskälla Kabelstege/-kanal Dimension, typ Centraler Beteckning, huvudsäkring Detektorer Typ, fabrikat, slinga Omfattning av metadata i projektet avgörs med beställare på CADsamordningsmöte, och beskrivs i projektprofil CAD. Sammanställningsmodell CAD-samordnaren samlar in modellfiler från resp. konsult och skapar en Sammanställningsmodell. Med denna modell kan alla aktörer med programvaran NavisWorks Freedom, gå runt i byggnaden. NavisWorks Freedom är en gratis programvara som laddas hem från Samgranskning 3D För samgranskning används Sammanställningsmodellen, där man på ett möte går runt i huset, finner kollisioner, gör s.k. Viewpoints med kommentarer, samt exporterar en rapport. Utförs med ledning av CAD-samordnaren. 3

32 CAD-manual Kravspecifikation för digitala handlingar och projektering med CAD. BILAGA 3 Riktlinjer för namngivning av filer och ritningar Ver 0.1 1

33 Mål och ambitionsnivå Beställarens målsättning är att ritfiler och ritningar skall få en enhetlig beteckning. Nedan redovisas ett tillägg till CAD-manual för redovisning av ritningar. Notera att namngivning av modellfiler sker med tresiffrig kod utan punkt. Teknikområdesbeteckningar Respektive teknikområde benämns enligt CAD-manual punkt 8. Uppbyggnad och indelning redovisas i CAD-manual under punkt 8. Byggdelar Byggdelsgrupp enligt BSAB 96 har generellt kompletterats för att innehålla 3 tecken. Disciplin Innehåll Anmärkning A xxx K xxxxx EL 60.0 Sammansatta Elsystem När fler än ett system redovisas på samma ritning, tex kanalisation och potentialutjämning 61.0 Kanalisationssystem 62.0 Kraftförsörjningssystem 63.0 Sammansatta Elkraftsystem När fler än ett system redovisas på samma ritning, tex belysning och elvärme 63.1 Belysningssystem 63.2 Elvärmesystem 63.3 Kraft-/ Motordriftsystem 64.0 Sammansatta Telesystem När fler än ett system redovisas på samma ritning, tex tele och brandlarm 64.1 Tele Allmän 64.2 Säkerhetssystem 64.3 Telefonisystem 64.4 Fri 64.5 Fri 64.6 Brandlarm-/ Utrymninglarmsystem 64.7 Kommunikationssytem 66.0 System för spänningsutjämning och elektrisk Separation 70.0 Transportsystem allmän 71.0 Hissystem 73.0 System för rulltrappor och rullramper 74.0 Kransystem 75.0 Rörpostsystem 2

34 76.0 Portsystem 80.0 Styr-/ Övervakningsystem 81.0 Styr-/ Övervakningsystem Fastighet 82.0 Styr-/ Övervakningsystem Processer VVS 50.0 Sammansatta VVS-system När fler än ett system redovisas på samma ritning, tex värme och tappvatten 51.0 VA-system utanför hus 52.0 Försörjningssystem 52.B Tappvattensystem 52.D Processvattensystem 52.E Ångsystem 52.F Tryckluftsystem 52.G Vakuumsystem 52.H Gassystem 52.J Olje-/ Drivmedelsystem 53.0 Avloppsystem 53.C Sop-/ Dammsugningsystem 53.D Sugsystem för processer 53.E Tvättsugningssystem 54.0 Brandsläckningssystem 54.B Vattensläcksystem 54.C Skumsläcksystem 54.D Gassläcksystem 55.0 Kylsystem 56.0 Värmesystem 56.B Värmevattensystem 56.C Ångvärmesystem 56.D Hetoljevärmesystem 57.0 Luftbehandlingssystem 57.B Allmänventilationsystem 57.C Processventilationsystem 57.F Luftvärmesystem 59.0 Övrig VVS & Kyla 3