Regionala styrgruppen Vård- och omsorgscollege Halland. Regional ansökan om certifiering av Vård- och omsorgscollege Halland

Transkript

1 Regionala en Vård- och omsorgscollege Halland Regional ansökan om certifiering av Vård- och omsorgscollege Halland

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING VARFÖR VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE Syfte Vision Uppdrag och omfattning Analys Hallands befolkning Nuläge vård och omsorg i Halland Region Halland och kommunernas verksamheter inom vård och omsorg Regional situation om 5 10 år Sökande till vård- och omsorgsprogrammen i regionen Utbildningsanordnare som ingår i VO-College samarbetet Utbildningsstatistik Sammanfattning analys Mål SAMVERKAN Organisation Samverkan för att öka attraktionskraften REGIONALT PERSPEKTIV Regionalt och lokalt perspektiv Omvärldsbevakning Mångfald, genusperspektiv och jämställdhet Marknadsföring Övriga frågor en arbetar med i ett regionalt samarbete Validering Handledarkompetens INFRASTRUKTUR FÖR UTBILDNINGARNA HÄLSOPERSPEKTIVET KVALITETSARBETE/UPPFÖLJNING AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER BILAGOR... 22

3 Kontaktperson: Fakturaadress: Maria Pettersson Region Halland Projektledare Box 5106 Box Lidingö Halmstad Ref.nr: XX Tel: E-post:

4 INLEDNING Halland följer samma utveckling som resten av Sverige när det gäller arbetskraftsförsörjning inom vård och omsorg. Det råder brist på utbildad personal, antalet sökande till vård- och omsorgsprogrammen i regionen matchar inte den efterfrågan på nya medarbetare som arbetslivet har, befolkningen åldras och stora pensionsavgångar väntas de kommande 5 10 åren. I Halland finns ett flertal regionala samverkansnätverk, bland både arbetsgivare och utbildningsanordnare, som på olika sätt arbetar för att minska effekten av denna utveckling. Det saknas dock en arena och en struktur där arbetsliv och utbildning möts och i bred samverkan gemensamt arbetar för att säkra regionens kompetensbehov inom vård och omsorg. Initiativet till Vård- och omsorgscollege Halland kom från Landstinget Halland (idag Region Halland) som en reaktion på bl.a. just detta. I februari 2011 bjöd Region Halland in tjänstemän och politiker från alla kommuner i Halland till en informationsträff om Vård- och omsorgscollege. Gensvaret blev positivt och därför fick varje kommun i uppdrag att på hemmaplan förankra deltagande i att starta upp Vård- och omsorgscollege Halland. Samtliga kommuner utom Kungsbacka (som är certifierat till Vård- och omsorgscollege inom ramen för Göteborgsregionen) meddelade att de var positiva till detta. Under våren 2011 ställde sig Region Hallands kommunberedning bakom ett förslag om att Region Halland finansierar en projektledare för att leda arbetet mot att Halland certifieras till Vård- och omsorgscollege. Denna ansökan beskriver formerna för samverkan nu och framöver, och tydliggör ansvarsområdena mellan parterna inom ramen för Vård- och omsorgscollege Halland. I ansökan presenteras hur vi tillsammans vill höja kvalitet, attraktivitet och status såväl för utbildningar som för yrken inom vård och omsorg. Certifieringen ska leda till kvalitetssäkring av detta samarbete. 1. VARFÖR VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE 1.1. Syfte Det övergripande syftet med Vård- och omsorgscollege (VO-College) Halland är att bidra till att säkra framtidens behov av kompetent och välutbildad personal så att befolkningen i Halland kan erbjudas god och säker vård och omsorg Vision Inom ramen för Vård- och omsorgscollege Halland kommer de samverkande parterna att arbeta för att uppnå följande vision: I Halland finns kompetenta medarbetare på attraktiva arbetsplatser. Framtidens personal utbildas på populära program inom VO-College i regionen och vård/omsorg är en av länets mest omtyckta sektorer att arbeta inom. Hallands vård och omsorg håller den högsta kvaliteten i Sverige. Hallands slogan i det kommande VO-College arbetet är: Vård- och omsorgscollege Halland kompetenta medarbetare, attraktiva arbetsplatser och Sveriges bästa vård och omsorg. 1

5 1.3. Uppdrag och omfattning Alla medborgare har rätt till stöd, vård och omsorg samt hälso- och sjukvård med hög kvalitet när behov uppstår. För att kunna tillgodose detta krävs personal som är välutbildad inom sitt område och som i sitt arbete kan förmedla säkerhet och trygghet, och på så sätt möta vårdtagarens och verksamhetens behov. VO-College Halland är en långsiktig kompetensförsörjningssatsning för i första hand icke-legitimerade vård- och omsorgsmedarbetare. Inom det regionala VO-College Halland ingår följande parter: Region Halland Laholms kommun Hylte kommun Halmstad kommun Falkenbergs kommun Varbergs kommun Drottning Blanka gymnasieskola Högskolan i Halmstad Arbetsförmedlingen Kommunal Halland 1.4. Analys Hallands befolkning Under de senaste decennierna har Halland haft en stadig befolkningsökning och i länets sex kommuner bor nu ca personer. Hallands befolkning förutspås öka till invånare år Det är de äldre åldersgrupperna som kommer att öka mest. Antalet invånare över 65 år förväntas öka med 38,9 procent medan totalbefolkningen beräknas öka med knappt 15 procent. Enligt prognosen är Hylte den enda kommunen i Halland där befolkningen kommer att minska under denna period Prognos demografisk utveckling åldrarna över 65 år Hallands län Region Halland, Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland 2012, januari Rosenqvist Erik, WSP Analys & Strategi, Befolkningsprognos för Region Halland till år 2030; Framskrivningar av regionens och kommunernas intäkter, januari

6 I Halland sammanfaller ökningen av de äldre åldergrupperna med en minskning av barn- och elevgrupper under de kommande 20 åren Prognos demografisk utveckling i barn- och elevgrupper Hallands län Statistiskt sett är Halland en välmående region. Medellivslängden är hög och ohälsotalen bland de lägsta i Sverige. Utbildningsnivån (gymnasial utbildning 3 år samt eftergymnasial utbildning mindre än 3 år) ligger marginellt över riksgenomsnittet vilket även andel förvärvsarbetande och medelinkomsten gör 3. Arbetslösheten i Halland har under flera år varit lägre än i övriga landet som helhet 4. Dessa siffror säger dock föga om socioekonomiska skillnader, levnadsvanor, uppväxtförhållanden och övriga faktorer som har stor påverkan på en befolknings hälsa. I rapporten Hur mår Hallänningen? 5 konstateras att ca 10 % av regionens vuxna befolkning varken mår bra fysiskt eller psykiskt. I jämförelse med en motsvarande rapport som gjordes fem år tidigare uppmärksammas särskilt att sämre hälsa genomgående rapporteras för de mest socialt och ekonomiskt utsatta. Denna grupp har också fler ohälsosamma levnadsvanor än övriga. Rapporten visar även att åldersgruppen år, i förhållande till övriga åldersgrupper, upplever sig ha sämre psykiskt välbefinnande, är mer stressade och oftare har övervägt att ta sitt liv. Motsvarande ses även bland kvinnor generellt i alla åldrar i jämförelse med männen. I den äldsta åldersgruppen, år, rapporterar fler besvär av värk och att de har ett sämre självskattat allmänt hälsotillstånd än övriga grupper Nuläge vård och omsorg i Halland I de halländska kommunernas vård och omsorgsverksamheter saknar % av de tillsvidareanställda helt eller delvis utbildning motsvarande vård- och omsorgsprogrammet. Undantaget är Hemvårdsförvaltningen i Halmstad där motsvarande siffra är ca 25% 6. Denna siffra kommer dock inom kort att förändras eftersom det numera är ett krav att samtliga tillsvidareanställda ska ha formell gymnasial utbildning. Ett flertal anställda söker 3 Regionfakta.com, Hallands län fakta och perspektiv, Ekonomifakta.se: Hallands län/regional statistik/fakta och statistik, Landstinget Halland - Forskning och Utveckling Halland, Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor, rapport Under presenteras en övergripande bild av Region Halland samt varje deltagande kommuns verksamheter inom vård och omsorg; totalt antal tillsvidareanställda, andel personal som helt eller delvis saknar utbildning motsvarande vård och omsorgsprogrammet samt varje verksamhets pensionsavgångar inom 5 respektive 10 år. 3

7 därför nu/har påbörjat vård- och omsorgsprogrammet på vuxenutbildningen. Samtliga kommuners baspersonal har deltagit/deltar i omvårdnadslyftet, vilket framöver ytterligare kommer att sänka ovan nämnda siffror. I de flesta halländska kommunala verksamheter inom vård och omsorg är det ett uttalat krav vid nyanställningar att de blivande medarbetarna ska ha formell gymnasial kompetens. Så är det även inom Region Halland, i vars verksamheter det idag inte finns någon bland den tillsvidareanställda baspersonalen som saknar utbildning motsvarande vård- och omsorgsprogrammet. Både kommunerna och Region Halland ser ett värde i att vård- och omsorgsprogrammen i regionen ger de studerande en grundläggande bas att utgå ifrån gällande arbete inom vård och omsorg. Det finns dock inga förväntningar på att programmen ska kunna tillhandahålla all den kompetens som de olika skiftande verksamheternas baspersonal behöver. Kompetensutveckling för redan anställda medarbetare är därför en viktig fråga inom VO- College Halland och är ett prioriterat område inom varje deltagande verksamhet. Det finns idag en välfungerande regional struktur för samverkan mellan Region Halland och kommunerna som arbetsgivare inom vård och omsorg. Inom ramen för denna diskuteras även kompetensutvecklingsinsatser. Detta är en struktur som VO-College kommer att arbeta i nära samverkan med. Representanter för olika verksamhetsgrupper i strukturen sitter med i VO-College regionala. Inom VO-College Halland finns i dagsläget ingen gemensam handledarutbildning. Således finns inte heller någon enhetlig syn på vad adekvat utbildning innebär i vare sig utbildningens längd, innehåll eller hur aktuell utbildningen bör vara. Detta gör att det är svårt att få fram exakta och jämförbara uppgifter på hur stor andel av de respektive verksamheternas handledare som har en relevant och aktuell handledarutbildning. Där man har kunnat få fram tillförlitliga data har man dock, utifrån den egna uppfattningen om adekvat handledarutbildning, redovisat mellan 5 och 90 % där de flesta ligger under 50 % Region Halland och kommunernas verksamheter inom vård och omsorg Region Halland Den 1 januari 2011 blev Halland en egen region. Ansvaret för en lång rad områden som rör utvecklingen i Halland samlades då i en enda organisation med uppdraget att verka för en god hälso- och sjukvård, och att främja tillväxt och utveckling. Det ansvaret var tidigare delat mellan landstinget och kommunalförbundet. Med ca 7000 tillsvidareanställda inom 370 yrken är Region Halland en av de största arbetsgivarna i länet. Hälso- och sjukvården är den i särklass största verksamheten och sysselsätter idag ca 6000 tillsvidareanställda. Det är inom Hallands sjukhus, som består av tre förvaltningar med säte i Kungsbacka, Varberg och Halmstad, som en majoritet av hälso- och sjukvårdspersonalen återfinns. Inom Hallands sjukhus bedrivs akut specialistvård, planerad specialistvård, mödravård- och ungdomsmottagningar, handikappverksamhet, medicinsk diagnostik samt forskning, utveckling och utbildning (FOUU). Inom Region Hallands hälso- och sjukvårdsverksamhet finns även regionövergripande närsjukvård, folktandvård och psykiatrisk vård på specialistnivå för såväl barn- och ungdomar som vuxna. Region Halland finansierar den vård som utförs av privata vårdgivare och Vårdval Halland har funnits sedan

8 Region Halland Anställda Pensionsavgångar inom 5 år from 2012 Pensionsavgångar inom 10 år from 2012 Totalt tillsvidareanställda 6936 Ca 18 % Ca 35 % medarbetare Undersköterskor % 52 % (inkl. skötare) Vårdbiträden* *Saknar helt eller delvis utbildning motsvarande vård och omsorgsprogrammet Halmstad kommun Halmstad kommun har drygt invånare. Ansvaret för verksamheterna inom vård och omsorg är fördelade mellan två förvaltningar Hemvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen. Hemvårdsförvaltningen har ansvaret för äldreomsorgen och omfattar tre verksamhetsområden - särskilt boende, hemsjukvård och förebyggande verksamhet samt hemtjänst. Hemvårdsförvaltningen Anställda Pensionsavgångar inom 5 år from 2012 Pensionsavgångar inom 10 år from 2012 Totalt tillsvidareanställda % 28 % medarbetare Undersköterskor % 24 % Vårdbiträden* % 27 % *Saknar helt eller delvis utbildning motsvarande vård och omsorgsprogrammet. Inom vård och omsorg ansvarar Socialförvaltningen för insatser inom funktionshinderomsorg, personlig assistans, missbruk och psykiatri. Socialförvaltningen Totalt tillsvidareanställda medarbetare Anställda 2012 Pensionsavgångar inom 5 år from 2012 Pensionsavgångar inom 10 år from % 23 % Vårdare % 25 % Personliga % 17 % assistenter 7 Inom Socialförvaltningen så finns ingen med titeln undersköterska. För vårdare är vård- och omsorgsprogrammet ett krav. Det finns dock ett antal anställda vårdare som helt eller delvis saknar utbildning. Detta beror på att utbildad personal inte alltid funnits tillgänglig när rekryteringar skett. I en inventering som gjordes i april 2012 svarade 179 anställda vårdare på frågan om vilken utbildningsnivå de har. Av de som svarade har 123 motsvarande treårig omvårdnadsutbildning, 28 är högskoleutbildade och resterande 28 har tvåårig utbildning eller lägre. 7 För personliga assistenter är vård- och omsorgsprogrammet ett krav. Det finns dock ett antal anställda personliga assistenter som helt eller delvis saknar utbildning. Detta beror på att utbildad personal ej alltid funnits tillgänglig när rekryteringar skett. I en inventering som gjordes i april 2012 svarade både tillsvidareanställda och tillfälligt/tidsbegränsade anställda på frågan om vilken utbildningsnivå de har. 146 svar inkom totalt. Av de som svarade har 87 anställda treårig omvårdnadsutbildning, 13 är högskoleutbildade och resterande 46 har tvåårig utbildning eller lägre. 5

9 Drygt 40 % av Socialförvaltningens gruppbostäder/servicebostäder inom funktionshinderomsorgen bedrivs av externa utförare. Inom Hemvårdsförvaltningens ansvarsområde bedriver privata leverantörer 9 % av hemtjänsten och 25 % av verksamheterna kopplade till särskilt boende. Hylte kommun Hylte kommun har drygt invånare. Kommunens omsorgskontor ansvarar för omsorg om människor med funktionsnedsättning (inklusive äldre). Verksamheten finns beskriven i fem serviceåtaganden: Boende (särskilt boende), Omsorg i hemmet, Bostad med särskild service (LSS verksamhet), Stöd och service i hemmet (LSS verksamhet) samt anhörigstöd. Det finns inga externa utförare i Hylte kommun förutom inom personlig assistans. Övrig omsorgsverksamhet utförs av medarbetare inom omsorgskontorets verksamheter. Totalt tillsvidareanställda medarbetare Omsorgsassistent/ Undersköterskor, vårdare, personliga assistenter Omsorgsassistent/ Vårdbiträde* Anställda Pensionsavgångar Pensionsavgångar inom 5 år from 2012 inom 10 år from % 26 % % 22 % % 44 % *Saknar helt eller delvis utbildning motsvarande vård och omsorgsprogrammet Laholms kommun Laholms kommun har ca invånare. Kommunens socialtjänst ansvarar för att ge individrelaterade stöd- och serviceinsatser till äldre personer (särskilt boende, hemtjänst) och personer med funktionsnedsättningar (LSS verksamhet) samt till övriga barn, ungdomar, vuxna och familjer som är i behov av särskilda stödinsatser. Ca en tredjedel av vård- och omsorgsverksamheten bedrivs genom externa utförare. Antal tillsvidareanställda medarbetare inom vård och omsorgsverksamheten Anställda 2012 Pensionsavgångar Pensionsavgångar inom 5 år from 2012 inom 10 år from % 13 % Undersköterskor 206 ** ** Övrig/övriga 138 ** ** yrkeskategorier * Vårdbiträden* 68 ** ** *Saknar helt eller delvis utbildning motsvarande vård och omsorgsprogrammet ** I Laholms kommun går det inte att få fram dessa siffror. Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun har ca invånare. Kommunens socialförvaltning ansvarar för verksamheterna inom vård och omsorg. Dess arbete är uppdelat i två huvudområden: äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorg. Socialförvaltningen planerar för att inom de kommande två åren kraftigt utöka 6

10 andelen verksamheter som bedrivs av externa utförare. Hela handikappsomsorgen samt 40 % av platserna inom äldreomsorgens särskilda boenden ska under denna tidsperiod övergå i privat regi från att tidigare ha drivits kommunalt. Totalt tillsvidareanställda medarbetare Anställda Pensionsavgångar Pensionsavgångar inom 5 år from 2012 inom 10 år from % 31 % Undersköterskor % 32 % Personliga % 26 % assistenter Vårdbiträden* % 43 % * Saknar helt eller delvis utbildning motsvarande vård och omsorgsprogrammet Varbergs kommun Varbergs kommun har ca invånare. Socialförvaltningen ansvarar för verksamheterna inom vård och omsorg. Den kommunala egenregin inrymmer verksamheter som vänder sig till såväl äldre som personer med fysiska/psykiska funktionshinder samt familjer och barn i behov av stöd. Det är främst inom äldreomsorgen privata aktörer verkar vid sidan av den kommunala egenregin. Inom särskilt boende utförs ca 65 % av omsorgen av kommunen och inom hemtjänst är samma siffra 62 %. Anställda Pensionsavgångar inom 5 år from 2012 Pensionsavgångar inom 10 år from 2012 Totalt tillsvidareanställda % 27 % medarbetare Undersköterskor % 24 % Vårdare 59 7 % 34 % Skötare % 67 % Vårdbiträden* % 30 % * Saknar helt eller delvis utbildning motsvarande vård och omsorgsprogrammet Regional situation om 5 10 år I kommunerna ligger undersköterskornas (eller motsvarande yrkeskategoriers) pensionsavgångar på i runda tal ca 10 % inom de kommande 5 åren och % inom 10 år. Inom Region Hallands verksamheter är motsvarande siffror 30 respektive 52 %. Hur stor del av Region Hallands och kommunernas platser som verkligen kommer att behöva återbesättas är svårt att säga då den frågan är kopplad till politiska beslut, kommande teknisk utveckling, folkhälsans utveckling mm. Verksamheterna inom VO-College anser dock idag att andelen sökande till ungdomsgymnasiernas vård- och omsorgsprogram samt andel platser som erbjuds inom länets vuxenutbildningar, inte matchar deras kommande behov av utbildade medarbetare. Det finns inga regionala kartläggningar gjorda över vilken kompetens arbetslivet inom vård och omsorg i Halland kommer att behöva i framtiden utöver grundläggande utbildning från vård- och omsorgsprogrammet. Varje verksamhet gör i dagsläget egna analyser och 7

11 kompetensutvecklingssatsningar. Det finns goda möjligheter att samordna dessa inom ramen för ovan nämnda regionala samverkansstruktur och inom exempelvis funktionshinderområdet har en omfattande regional kartläggning av kompetensbehoven nyligen påbörjats. En befolkning som beräknas bli äldre än tidigare generationer och som kommer att ställa nya krav, ha nya sjukdomsbilder samt väljer att bo kvar hemma längre, utgör utmaningar som samtliga arbetsgivare inom VO-College ser kommer att kräva ny kompetens inom deras verksamheter. En kompetens vilken idag dock är svår att exakt förutse, men med de fakta man har idag kan man göra antaganden om vad man tror kan komma att behövas. Flera verksamheter ser behov av ökad kompetens inom demens och psykiatri, men även inom områden som kommunikation, pedagogisk förmåga och dokumentation. Andra områden där man identifierar potentiella spetskompetensbehov är hälsoteknik, avancerad hemsjukvård, neuropsykiatri, utvecklingsstörning/autism och äldrepsykiatri. Alla kommunerna inom VO- College utom Hylte har idag en relativt stor del av verksamheterna inom vård och omsorg utförda av privata aktörer. Halland förutspås följa den utveckling som sker nationellt och allt fler externa utförare förväntas därför etablera sig i regionen inom de kommande 5-10 åren Sökande till vård- och omsorgsprogrammen i regionen Av de fem kommuner som utgör det regionala Vård- och omsorgscollege Halland så finns ungdomsgymnasium som erbjuder vård- och omsorgsprogrammet i Halmstad och i Varberg. Utöver detta erbjuds vård- och omsorgsprogrammet som lärlingsutbildning för ungdomar i Halmstad och i Hylte kommun. Under de senaste två åren (antagningen ht 2010 och 2011) ökade det totala antalet förstahandssökande till vård- och omsorgsprogrammen i Halmstad och låg på en konstant nivå i Varberg. Halmstads ökning kan kopplas till att det totala antalet erbjudna program och inriktningar (samt det totala antalet platser) som erbjöds på vård- och omsorgsutbildningarna ökade mellan dessa år. I Varberg har under de senaste två åren ca 75 % av förstahandsansökningarna till vård- och omsorgsprogrammen varit till specifika inriktningar mot SPA & Hälsa samt Räddningstjänst. Under perioden 2010 till 2012 har sammanlagt två studerande sökt och blivit antagna till lärlingsutbildningen inom vård och omsorg på Traineegymnasiet i Hylte. Sett över hela regionen så ökade antalet sökande män till ungdomsgymnasieskolorna något från antagningen 2010 till Männen har främst sökt sig till profileringen Räddning, skydd och säkerhet (ny vid antagningen 2011) i Halmstad samt till ovanstående inriktning mot räddningstjänst i Varberg. Vid tidpunkten för denna ansökans färdigställande är statistiken för antalet sökande till Hallands gymnasieskolor ht 2012 fortfarande preliminär och kan komma att förändras efter skolornas omvalsperiod. De preliminära siffrorna indikerar dock att i jämförelse med 2011 så har antalet förstahandssökande till vård- och omsorgsprogrammen ökat något i Halmstad och en smärre minskning har skett i Varberg. Antalet förstahandssökande män har sjunkit på båda orter. Från 20 till 11 i Halmstad och från 22 till 18 i Varberg års ansöknings- och antagningsstatistik i Halland kommer inte att analyseras förrän hösten 2012 då de slutgiltiga siffrorna inkommit. Inom vuxenutbildningen erbjuds vård- och omsorgsprogrammet i alla fem VO-College kommuner i Halland. Söktrycket har varit högt på samtliga utbildningar under de senaste åren och ingenting indikerar att den trenden håller på att vända. Inom vuxenutbildningarnas 8

12 vård- och omsorgsprogram finns mycket goda möjligheter att arbeta med flexibla lösningar som utgår från varje individ. De studerande har möjlighet att göra sina studier på såväl heltid som deltid. Se under rubriken med utbildningsstatistik för mer utförliga siffror både gällande ungdomsgymnasieskolorna samt vuxenutbildningarna i Halland Utbildningsanordnare som ingår i VO-College samarbetet Laholms kommun Kultur och utvecklingskontoret: Här återfinns kommunens vuxenutbildning som erbjuder vård- och omsorgsprogrammet genom den privata utföraren MedLearn. De ingår i samarbetet på lokal nivå och kommer att beskrivas närmre i den lokala VO-College ansökan. Hylte kommun Barn och ungdomskontoret: Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds både via den kommunala vuxenutbildningen och via Traineegymnasiet. Inom sistnämnda ges den som lärlingsutbildning. Halmstad kommun Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen: ansvarar både för kommunens gymnasieskolor och vuxenutbildning. Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds på Sannarpsgymnasiet samt som lärlingsutbildning på Sturegymnasiet. Inom vuxenutbildningen erbjuds vård- och omsorgsprogrammet i kommunal regi. Drottning Blanka gymnasieskola: privat utförare som ingår i samarbetet på lokal nivå och kommer att beskrivas närmre i den lokala VO-College ansökan. Halmstad Praktiska gymnasium: privat utförare som ingår i samarbetet på lokal nivå och kommer att beskrivas närmre i den lokala VO-College ansökan. Falkenbergs kommun Barn- och utbildningsförvaltningen: Den kommunala vuxenutbildningen erbjuder vård- och omsorgsprogrammet i egen regi. Varbergs kommun Barn- och utbildningsförvaltningen: ansvarar för kommunens gymnasieskolor och delar av vuxenutbildningen. Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds på ungdomsgymnasieskolan Peder Skrivares skola. Inom vuxenutbildningen erbjuds vård- och omsorgsprogrammet genom privata utförare. Av dessa medverkar en, MiROi, i VO-College samarbetet på lokal nivå och kommer att beskrivas närmre i den lokala VO-College ansökan. Drottning Blankas gymnasieskola: privat utförare som ingår i samarbetet på lokal nivå och kommer att beskrivas närmre i den lokala VO-College ansökan. Drottning Blankas gymnasieskola i Varberg finns även med i den regionala en som representant för båda företagets gymnasieskolor som finns i Halland. 9

13 Utbildningsstatistik Statistiken nedan avser antal sökande, antagna och i vuxenutbildningarnas fall avslutade studerande på de vård- och omsorgsprogram som erbjuds i Halland. Samtliga ungdomsgymnasieskolor som erbjuder programmet deltar i Vård- och omsorgscollegesamarbetet. Inom vuxenutbildningen redovisas de utbildningsanordnare som deltar i samarbetet, vilket är samtliga utom en privat utförare som upphandlats inom ramen för vuxenutbildningen i Varberg. Siffrorna som presenteras för höstterminen 2012 bygger på de preliminära antagningarna och siffrorna för antal sökande är framtagna före omvalsperioden. De kan därför komma att förändras efter att denna ansökan skickats in. UNGDOMSGYMNASIESKOLORNA Halmstad Ht 2010 Ht 2011 Ht 2012 Samtliga ungdomsgymnasieskolor Totalt antal platser Totalt antal sökande 116 (42) 75 (20) 80 (11) Totalt antal 1:a-handssökande 55 (14) 75 (20) 81 (11) Totalt antal antagna 46 (12) 67 (19) 56 (6) Antal antagna på sitt förstahandsval Varberg Ht 2010 Ht 2011 Ht 2012 Samtliga ungdomsgymnasieskolor Totalt antal platser Totalt antal sökande 188 (63) 156 (56) 129 (43) Totalt antal 1:a-handssökande 71 (26) 70 (22) 63 (18) Totalt antal antagna 57 (15) 60 (20) 60 (17) Antal antagna på sitt förstahandsval Hylte Ht 2010 Ht 2011 Ht 2012 Traineegymnasiet lärlingsutbildningen inom vård och omsorg Totalt antal platser Totalt antal sökande 0 (0) 2 (0) 0 (0) Totalt antal 1:a-handssökande 1 (0) 1 (0) 0 (0) Totalt antal antagna 0 (0) 2 (0) 0 (0) 8 Att det totala antalet platser inte fylls i Varberg beror på att till en av skolorna sökte fler än vad det fanns platser till och till den andra skolan sökte färre än vad det fanns platser till. 10

14 VUXENUTBILDNINGEN I nedanstående statistik redovisas antal sökande, antagna och avslutade (som slutfört sina studier) per termin. Observera att antal avslutade som redovisas varje termin är personer som påbörjat sina studier tidigare terminer. Den siffran är alltså inte en redovisning av hur många av de som påbörjade sina studier den terminen som sedan faktiskt också slutförde dem. I tabellerna redovisas Avslutade med betyg. För att se om samtliga studerandes betyg var godkända var varje kommun tvungen att kontrollera på individnivå, vilket inte var möjligt. Den statistik som förs i kommunerna är över vilka som avslutat kurser och fått ett betyg. Vilka betyg som gavs framkommer inte i den statistik som kan tas fram utan att undersöka frågan på individnivå. Laholm I Laholms statistik ingår både de som läser programmet och de som läser enstaka kurser för att exempelvis komplettera studier som gjorts tidigare. I Antal avslutade med betyg avses de som avslutar utbildningarna och får ett betyg på det de har läst (alla får samlat betygsdokument vare sig det är på hela programmet eller bara enstaka kurser). Anledningen till att antal antagna överstiger antalet erbjudna platser är att det är ca 15 heltidsplatser som erbjuds. De studerande som antags kan välja vilken studietakt de läser i och uppläggen är individuella. Antal erbjudna platser/termin Antal sökande Antal antagna Antal avslutade med betyg Vt 2010 Ht 2010 Vt 2011 Ht 2011 Vt 2012 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca (2) 28 (4) 24 (2) 39 (4) 30 (2) 31 (1) 26 (4) 33 (1) 35 (4) 27 (2) 15 (0) 9 (1) 5 (0) 12 (0) 2 (-) Hylte I Hylte har vuxenutbildningen kontinuerliga intag och ingen indelning görs utifrån när terminer börjar och slutar. Studerande söker inte utbildningar utan får börja studera direkt när de anmäler intresse. Siffrorna nedan anger hur många som började och avslutade sina studier någon gång under respektive termin. Inga siffror fanns att tillgå för 2012 då terminen ej är avslutad vid tidpunkten för denna ansökans färdigställande. Antal erbjudna platser/termin Antal sökande Antal antagna Antal avslutade med betyg Vt 2010 Ht 2010 Vt 2011 Ht (1) 43 (0) 48 (1) 56 (0) 35 (1) 43 (0) 48 (1) 56 (0) 11 (1) 16 (0) 12 (1) 8 (0) 11

15 Halmstad På vuxenutbildningen i Halmstad bedrivs vård- och omsorgsprogrammet både som flex- och som närstudier. Tabeller nedan visar enbart de siffror som gäller för närstudier. Till närstudier görs antagningar två gånger/år. Bland de studerande i siffrorna nedan finns både de som direkt fullföljer hela utbildningen och de som enbart läser och får betyg i en eller ett par kurser med avsikt att fullfölja utbildningen vid senare tillfälle. Antal erbjudna platser/termin Vt 2010 Ht 2010 Vt 2011 Ht 2011 Vt Antal sökande 125 (**) 118 (**) 50 (**) 105 (11) 89 (9) Antal antagna 70 (7) 70 (6) 33 (6) 76 (4) 33 (1) Antal avslutade 39 (6) 37 (4) 24 (6) Alla Pågår med godkända betyg studerande är pågående ** Dessa uppgifter går inte att få fram eftersom de ej sparades efter att antagningsprocessen var avslutad. Antagningarna from ht 2011 var webbaserade i större utsträckning och därför kan antalet sökande män tas fram from då. Till flexstudierna görs tre intagningar av nya elever under vårterminerna och två under höstterminerna. Antalet platser som erbjuds/termin är avhängigt av antalet närstuderande och hur stor del av de totala resurserna som de närstuderande tar i anspråk. Vuxenutbildningen i Halmstad jobbar under 2012 med att se över systemet för rutiner och platser gällande flexintaget. Detta i syfte att göra en jämnare fördelning mellan närstuderande och flexstuderande gentemot de resurser som finns tillgängliga för alla elever. Ca 40 personer söker vård- och omsorgsprogrammet som flexibla studier vid varje ansökningstillfälle. Av dem blir ca 30 personer per gång antagna (med reservation för att det kan bli färre utifrån ovanstående koppling till närstudier). Bland de flexstuderande finns både de som direkt fullföljer hela utbildningen och de som enbart läser och får betyg i en eller ett par kurser med avsikt att fullfölja utbildningen vid senare tillfälle. Antal sökande och antagna män på flexutbildningarna speglar ungefär den siffran som anges för närstuderande. Så är även fallet gällande antal flexstuderande (både män och kvinnor) som avslutar utbildningarna med godkända betyg. Falkenberg I Falkenberg erbjuds utbildningen både som ordinarie och med flexibelt upplägg. I Antal redovisade platser visas både nya utbildningsplatser och platser för flexibla studier som erbjuds. Bland flexplatserna (vilka är ca 32/termin) finns både de som erbjuds till nya studerande och de platser som studerande från tidigare terminer upptar. I Antal sökande redovisas både de som söker till utbildningen för första gången (både till ordinarie och flexplatser) och de studerande som sökt till flexplatser för att fortsätta studier från tidigare terminer. I Antal antagna ingår både de som blivit antagna för att påbörja utbildningen och de som antagits för att fortsätta studier som påbörjats tidigare terminer. Angående Antal avslutade med betyg avses de som helt avslutat utbildningarna och har fått betyg. Utöver dessa finns studerande som fått betyg i en eller två kurser som de läst den terminen men som inte avslutat sina studier som helhet och därför kan återkomma kommande terminer. 12

16 Antal erbjudna platser Antal sökande Antal antagna Antal avslutade med betyg (varav män) Vt 2010 Ht 2010 Vt 2011 Ht 2011 Vt (6) 65 (4) 66 (8) 91 (9) 27 (4) 86 (7) 110 (10) 101 (13) 124 (14) 26 (3) 23 (0) 35 (3) 25 (3) 33 (2) - Varberg Från Varberg redovisas enbart siffrorna från MiROi, som är den utbildare från Varberg som ingår i Vård- och omsorgscollegesamarbetet. MiROi har kontinuerliga intag och ingen indelning görs utifrån när terminer börjar och slutar. Studerande blir godkända kurs efter kurs. Det som anges i tabellen är de som startat utbildningen och som avslutat de kurser som lästs under samma termin som de startade. Därmed anges alltså inte hur många som avslutar hela vård- och omsorgsprogrammet. Många som läser hos MiROi läser inte hela programmet utan snarare enstaka kurser, exempelvis som komplettering till tidigare utbildning. Flera av de som antags genomför även validering och är därmed bara kopplade till utbildningen under en kort tidsperiod. Inga siffror finns för vårterminen 2010 av den anledningen att MiROi etablerades i Varberg höstterminen Antal erbjudna platser/termin Antal sökande Antal antagna Antal avslutade med betyg Ht 2010 Vt 2011 Ht 2011 Vt (2) 21 (2) 34 (1) 35 (4) 22 (2) 21 (2) 34 (1) 22 (4) 21 (2) 21 (2) 33 (0) Sammanfattning analys Analysen har visat att kommande års elevkullar inte matchar ökningen av de äldre åldersgrupperna i Halland. Arbetsgivarna inom VO-College arbetar aktivt för att minska andelen anställda som saknar formell utbildning inom vård och omsorg. Pensionsavgångarna ökar i länet. Antalet sökande till ungdomsgymnasiernas vård- och omsorgsprogram samt antalet erbjudna platser inom vuxenutbildningen bedöms inte täcka verksamheternas framtida behov av utbildade medarbetare. Arbetsgivarna inom VO-College ser det som värdefullt att vård- och omsorgsprogrammen i regionen ger de studerande en grundläggande bas att utgå från gällande arbete inom vård och omsorg i deras verksamheter. Det finns goda möjligheter för samordning av kompetensbehovsanalyser och kompetensutvecklingsinsatser för redan anställda medarbetare, men ännu sker detta i störst utsträckning fortfarande inom varje arbetsgivares egna verksamheter. 13

17 1.5. Mål Utifrån analysen har fem övergripande mål identifierats för att nå syftet och visionen för VO- College Halland. Utifrån varje mål har ett antal konkreta aktiviteter tagits fram som ska leda till måluppfyllelse. Dessa aktiviteter kommer i sin tur att behöva brytas ned i mindre beståndsdelar då arbetet med dem påbörjas. För att hela tiden ha en tydlighet i vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart, så kommer VO-College Halland att ha en regional aktivitetsplan som kontinuerligt fylls på och som kommer att ligga till grund för uppföljningar, återrapporteringar samt återcertifiering. 1. Öka antalet personer som söker utbildningar inom vård och omsorg. a. Öka andelen elever som söker till vård- och omsorgsprogrammet på ungdomsgymnasierna som sitt förstahandsval. b. Öka andelen män som söker vård- och omsorgsprogrammen 2. Öka andelen studerande som avslutar utbildningar med godkända betyg inom vård och omsorg. 3. Bedriva utbildningsinsatser inom VO-College Halland gentemot verksamheternas kompetensbehov för att säkerställa anställningsbarheten. a. Kvalitetssäkra grundutbildningarna gentemot den regionala och lokala arbetsmarknadens kompetensbehov b. Möjligheter till kompetensutveckling genom samordning av utbildningsinsatser till redan anställda medarbetare. 4. En regional kvalitetssäkrad handledarutbildning som är obligatorisk för handledare inom VO-College Halland. 5. En regiongemensam valideringsmodell för VO-College Halland. 2. SAMVERKAN 2.1. Organisation VO-College Hallands organisation utgörs av en regional och två lokala er (i söder Halmstad/Laholm/Hylte och i norr Varberg/Falkenberg). Den regionala en har arbetsgivarmajoritet och ordförandeposten innehas av en representant från arbetsgivarsidan. Gruppen består av representanter för kommunerna som arbetsgivare och utbildningsanordnare, Region Halland, Kommunal, Arbetsförmedlingen och Högskolan i Halmstad. Se bifogad bilaga 1 för mer detaljerad information om vilka verksamheter och tjänstemän som ingår i den regionala en. Gruppen är ett strategiskt forum som fungerar som en gemensam resurs i regionen och som säkrar samverkan med hög kvalitet mellan parterna inom VO-College. Det regionala Vård- och omsorgscolleget syftar till att skapa förutsättningar för och underlätta arbetet i de kommande lokala collegen i Halland. Här lyfts frågor som är aktuella ur ett regionalt perspektiv för att uppnå syftet och målen med VO-College. Styrgruppens ansvar är att: Ta ansvar för att de regionala målen uppfylls genom att utse ansvariga personer/arbetsgrupper som arbetar med dem samt genom att följa upp måluppfyllelsen. 14

18 Godkänna de lokala collegens certifieringsansökningar Godkänna nya aktörer som vill ansluta till redan certifierade lokala college Uppföljning av kvalitetskriterierna. Den regionala en kommer att träffas en gång i månaden under hösten/vintern 2012 och möteschema för kommande år kommer då att slås fast. Utöver den regionala och de lokala erna kommer även en regional vårdlärargrupp samt en studie- och yrkesvägledargrupp att finnas. Detta i syfte att involvera dessa yrkesgrupper i helhetsarbetet med VO-College. Grupperna kommer att sammankallas 1-2 ggr/termin av VO-College projektledare, som också blir länken mellan dem och den regionala/de lokala erna 9. Organisation VO-College Halland Ref. grupp lärare Regional Ref. grupp usk, elever elever Ref. grupp SYV Projektledare Lokal Norr Lokal Syd Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp En regional processledare kommer att finnas kopplad till VO-Collegearbetet efter certifiering. Finansiering av processledartjänsten samt finansiering för kommande årsavgifter och certifieringsavgifter är beslutad enligt bifogad bilaga Samverkan för att öka attraktionskraften Runt om i Halland finns idag bra lokala samarbeten mellan enskilda utbildningsanordnare och enskilda arbetsgivare. Regionen saknar dock ett forum och en struktur inom vilken arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård och omsorg i bred samverkan gemensamt kan samarbeta kring kompetensförsörjningsfrågor. Detta är en av anledningarna till att 9 Inom ramen för Teknikcollege arbete finns redan en regional studie- och yrkesvägledargrupp bestående av SYV från grundskola till vuxenutbildning. Gruppen utgör ett nätverk för kompetensutveckling, information/diskussion samt samverkan. Här ges möjlighet att kontinuerligt ha en dialog kring vilket stöd SYV behöver från Teknikcollege och VO-College för att kunna informera om det för de studerande de möter. Denna grupp har utgjort referensgrupp till VO-College under arbetet med att färdigställa denna ansökan och VO-College processledare kommer att fortsätta att träffa gruppen tillsammans med Teknikcollege framöver. 15

19 Halland vill starta upp och etablera Vård- och omsorgscollege. Insatser för att öka attraktionskraften att arbeta inom vård och omsorg samt att söka till vård- och omsorgsprogrammet görs idag inom ramen för varje separat arbetsgivar- respektive utbildningsverksamhet. Ingen strukturerad eller kontinuerlig samordning av insatser i detta syfte sker mellan arbetsliv och utbildningsanordnare eller mellan olika utbildningsanordnare respektive arbetsgivare. I den mån insatser görs gemensamt görs de vid enstaka tillfällen, ej på regelbunden basis. I den marknadsföringsplan som ska arbetas fram för VO-College Halland kommer målgrupper för marknadsföringen att identifieras och konkreta aktiviteter såväl som ansvarsfördelning kommer att ingå. Detta sätter insatserna för att öka attraktionskraften att arbeta inom vård och omsorg samt att söka till vård- och omsorgsprogrammet, i ett större sammanhang som kontinuerligt följs upp inom ramen för VO-College. 3. REGIONALT PERSPEKTIV 3.1. Regionalt och lokalt perspektiv Geografiskt sett är Halland en liten region och VO-College Halland en ännu mindre eftersom Kungsbacka kommun inte ingår i samarbetet. Det är 100 km från Laholm i söder till Varberg i norr och motorväg samt tågförbindelser gör det relativt enkelt att förflytta sig mellan städerna i området. Tack vare de regionala samverkansavtal som beskrivs i kriterie 4 har hallänningarna tillgång på lika villkor till alla gymnasiala utbildningar i hela regionen och begränsas inte av sina respektive kommungränser. Det finns givetvis skillnader i sammanhang och förutsättningar mellan kommunerna när det gäller kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Många av de behov som ses kopplat till samarbete mellan utbildning och arbetsliv är dock väldigt lika i regionen. Det finns därför goda grunder att tro att många av de frågor som framöver lyfts på lokal nivå kommer att få regional spridning och utvecklas till regionala aktiviteter. För att hela tiden ha en interaktion mellan lokal och regional nivå inom VO-College i Halland så sitter ordförandena för de två lokala erna med i den regionala en. Vad som är på gång på lokal respektive regional nivå är en stående punkt på dagordningen vid möten i både den regionala en och i de båda lokala Omvärldsbevakning VO-College ska alltid sättas i relation till det större halländska sammanhang som det är en del av. Omvärldsbevakning är viktigt för att säkerställa att inte samma saker görs parallellt inom VO-College och i andra forum. Likaså för att kunna finna samverkansmöjligheter i de fall då frågor VO-College arbetar med även återfinns i andra gruppers uppdrag. De välfungerande samarbeten som redan finns ska tas tillvara och byggas vidare på. Utöver de nätverk och sammanhang som den regionala ens representanter har inom sina respektive organisationer återfinns de även i följande regionala samverkansforum: Strategiska gruppen regional grupp för kommunernas socialchefer samt Region Halland Taktiska gruppen funktionshinder regional grupp för kommunernas avdelningschefer inom området funktionsnedsättning samt Region Halland Taktiska gruppen äldreomsorg regional grupp för kommunernas avdelningschefer inom området äldreomsorg samt Region Halland 16

20 Regional gymnasiechefsgrupp samordnas av Region Halland. Regional personalchefsgrupp Region Halland och kommunerna. Detta är sammanhang i vilka ens representanter kan säkerställa att dubbelarbete med VO-College inte sker och flagga för samordning i de fall då detta är aktuellt. Dessa forum är viktiga samverkansparter för VO-College. Utöver ovanstående taktiska grupper har Halland även motsvarande nätverk inom psykiatri, missbruk samt barn- unga och familj. Nätverk vars arbete det också är viktigt för VO-College att följa och bevaka. I övrigt nyttjas övrig redan befintlig omvärldsbevakning. Denna sker genom tät kommunikation med intressenter och aktörer inom området, t.ex. departement, Arbetsförmedling med flera för att följa trender och utveckling. VO-College processledare bevakar även erfarenheter och vad som sker nationellt inom VO-College genom att vara en del av det nationella nätverket för samordnare inom Vård- och omsorgscollege Mångfald, genusperspektiv och jämställdhet Mångfald innebär att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur ett genusperspektiv är målsättningen för VO-College Halland att aktivt arbeta för jämställdhet inom området. Förhållningssättet skall vara könsneutralt. Då arbetsplatser inom vård och omsorg idag domineras av kvinnlig personal bör ansträngningar dock göras för att rekrytera fler män både till arbetsplatser och utbildningar inom VO-College. Detta för att uppnå en jämnare könsfördelning liksom ett anpassat bemötande av vårdtagare och befolkning relaterat till kön. Detta synsätt är grundläggande för allt arbete inom VO-College Halland och ingen som kommer i kontakt med avnämarnas och utbildningsanordnarnas verksamheter ska behöva uppleva diskriminering. Samtliga aktiviteter som VO-College Halland kommer att arbeta med ska inbegripa ett syn- och förhållningssätt som främjar mångfald och som är könsneutralt. Vi har därför valt att integrera synsättet i alla aktiviteter. Den regionala och de lokala erna ansvarar för att detta sker. VO-College har ett nära samarbete med Teknikcollege Halland samt Kom Tek 10. Inom ramen för det samarbetet kommer arbete med jämställdhetsfrågor att samordnas, planeras och genomföras gemensamt. I den studie- och yrkesvägledargrupp som kommer att vara kopplad till VO-College organisation ingår redan idag två jämställdhetsutvecklare. Utifrån en enkätundersökning gjord av Länsstyrelsen i Halland 2011 beräknas ca 45 personer/år med avslutade utländska akademiska vårdutbildningar komma till Halland och påbörja svenskstudier. Inom Svenska För Invandrare i länet så diskuteras det nu att starta upp SFI som är specialanpassad för akademiker; förlagd i högskolemiljö samt med en högre studietakt än den som bedrivs i kommunerna idag. Det finns dock ännu inte några beslut tagna gällande huruvida denna form av SFI kommer till stånd eller ej. Då utländska akademiker med avslutad vårdutbildning är en resurs som direkt kan kopplas till 10 Kom Tek är en teknik och entreprenörskola som finns på 20 orter i Sverige. I Halland finns en skola, placerad i Halmstad. Kom Tek:s uppdrag är att bredda teknikintresset i samhället. De jobbar med två huvudspår: skolverksamhet och fritidskurser. I skolverksamheten ingår fortbildning för lärare och att jobba med gymnasieelever när det gäller projektarbeten och Ung Företagsamhet. Fritidsdelen av Kom Tek:s verksamhet går ut på att hålla kurser för barn, ungdomar och vuxna. Det ingår även i Kom Tek:s uppdrag att arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor. 17

21 kompetensförsörjning inom vård och omsorg så kommer VO-College Halland att bevaka utvecklingen gällande såväl detta som ifall övriga former av vårdinriktad yrkessvenska för invandrare diskuteras/planeras. Om de kommer till stånd kommer det inom den regionala en att föras en diskussion kring hur VO-College kan bidra till att personerna som går dessa eventuella utbildningar kommer ut på arbetsmarknaden så snart som möjligt Marknadsföring För att nå VO-College Hallands mål kommer det att vara centralt att på olika sätt visa de positiva sidorna och effekterna av att välja att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg. Insatser kommer här att behövas på flera olika plan. Både för att locka fler studerande och för att motivera redan anställda medarbetare att fortsätta arbeta inom yrkesområdet. Tidigare nämnda kommunikations- och marknadsföringsplan samt eventuella samordning av kompetensutvecklingsinsatser är viktiga led i det här arbetet. Även inom marknadsföringsområdet kommer VO-College att samarbeta med Teknikcollege och Kom Tek. I en enkät som Kom Tek genomförde på en av Halmstads gymnasieskolor under hösten 2011 framkom att både föräldrar och studie- och yrkesvägledare hade en stor betydelse i ungdomarnas val av gymnasieprogram. Utöver det redan pågående samarbetet mellan Kom Tek, Teknikcollege och VO-College gällande studie- och yrkesvägledare så kommer även samarbetet framöver att inkludera att nå ut till målgruppen föräldrar Övriga frågor en arbetar med i ett regionalt samarbete Hälsoteknik På Högskolan i Halmstad finns Hälsoteknikcentrum. Där samlas företag, användare, de halländska kommunerna, Region Halland samt högskolan för att gemensamt driva utvecklingen inom hälsoteknikområdet. Mycket talar för att framtida arbete inom vård och omsorg kommer att kräva en större teknisk kompetens än idag. För att ligga i framkant och följa utvecklingen inom detta växande område vill VO-College undersöka möjligheterna för en närmre samverkan med Hälsoteknikcentrum. Ung företagsamhet Nationellt görs under 2012 flera satsningar för att genomföra insatser som bidrar till att kännedomen om entreprenörskap och företagande ökar bland studerande på såväl gymnasial som universitetsnivå. Skälet till denna satsning är det allt mer utökade valfrihetssystemet inom vården och att det behövs fler lösningar samt att fler idéer blir verklighet för att möta de individualiserade krav som medborgarna har. Ung Företagsamhet i Halland kan utifrån detta se flera områden utifrån vilka ett samarbete mellan UF och regionens vård- och omsorgsprogram skulle kunna bidra till att främja framtida kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Dels genom att skapa förutsättningar för att fler studerande väljer att starta företag som tillhandahåller tjänster inom vården som möter medborgarnas krav. Dels genom de kompetenser studerande utvecklar när de ställs inför utmaningen att driva ett eget företag Validering I dag används olika valideringsmodeller i Halland, men en gemensam, regional utveckling och implementering av valideringsinstrument saknas. Detta skulle vara en gemensam valideringsmetod som har sin grund i att kvalitetssäkra värdering av befintlig kunskap hos 18

22 vuxna och redan anställd personal. Att inledningsvis se över befintliga metoder och modeller, föra diskussioner kring validering och att likrikta de modeller som används i regionen är ett uppdrag för VO-College. I kombination med valideringen ska det finnas möjligheter att kompletteringsstudera. Nästa steg är att arbeta fram en gemensam valideringsmodell, gemensamma metoder och instrument i Halland vid validering. Dessutom avser vi arbeta med att finna lösningar för kvinnor och män, som redan har en utbildning från annat land än Sverige eller vill komma ut i arbete inom vård och omsorg. Den största delen av denna målgrupp har sannolikt utländsk bakgrund och är en värdefull resurs dels då det gäller att klara rekryteringsbehovet men också då det gäller att möta behovet hos äldre och funktionshindrade med utländsk bakgrund. Detta bör kombineras med ovan nämnda SFI för akademiker och yrkessvenska under förutsättning att detta kommer till stånd Handledarkompetens Kompetenta handledare som förstår hur viktig deras roll är, anser vi vara en nyckelfaktor för en god kvalité på vård- och omsorgsutbildningarna. Samtliga parter på både regional och lokal nivå (utbildningssamordnare och arbetsgivare, både offentliga och privata) är angelägna om att de studerande ska få bästa möjliga handledning under sitt arbetsplatsförlagda lärande. I alla kommunerna som ingår i VO-College Halland, utom Hylte, erbjuds idag handledar-utbildning. Dock finns ingen enhetlig linje för dessa utbildningar, varför det skiljer en hel del mellan vad gäller både utbildningarnas omfattning och innehåll. Även inom kommunerna är det skillnader på utbildningarna. Inom Vård- och omsorgscollege Halland vill vi ha en gemensam syn på handledarkompetens och kommer därför att arbeta med en regional handledarutbildning som syftar till att lägga en likvärdig bas för handledarrollen och uppdraget. Vi kommer ta del av vad projektet Mobila yrkeslärare i Halland kommer fram till, och även vad som händer på området nationellt. I den regionala en ser man även en stor vinst i att utvecklingen av en gemensam och enhetlig syn på handledning och handledarutbildning går hand i hand med arbetet med regional modell för validering. 4. INFRASTRUKTUR FÖR UTBILDNINGARNA Som beskrivits i kriterie 1 så finns ungdomsgymnasium som erbjuder vård- och omsorgsprogrammet i Halmstad, Varberg och Hylte. Samtliga av dessa utbildningsanordnare deltar i VO-College samverkan. Inom vuxenutbildningen erbjuds vård- och omsorgsprogrammet i alla fem kommuner som utgör VO-College Halland. Alla utom vuxenutbildningen i Varberg ingår i samarbetet. Varbergs kommun har en renodlad beställarutförarorganisation i vilken man inte vill binda sig till i förväg fastställda kriterier. Indirekt finns Varberg dock med genom att en av deras upphandlade privata aktörer deltar på lokal nivå. Under punkt ges en kort beskrivning av de utbildningsanordnare som ingår i länets samarbete inom VO-College. I Halland finns regionala samverkansavtal både gällande ungdomsgymnasieskolorna och vuxenutbildningarna i regionen 11. Avtalen innebär att hallänningarna fritt kan söka till samtliga gymnasieprogram samt gymnasiala vuxenutbildningar, oberoende av var i länet de bor. Till 11 Kungsbacka ingår endast i avtalet kopplat till samverkan inom vuxenutbildningen. 19