VÄXJÖ STIFTSKANSLI Dnr VÄXJÖUTREDNINGEN Peter Bexell PM 21b

Transkript

1 VÄXJÖ STIFTSKANSLI Dnr VÄXJÖUTREDNINGEN Peter Bexell PM 21b En närvarande kyrka Växjöutredningen - med förslag om * sammanläggning av pastoraten i Växjö kommun * ny församlingsindelning KORTVERSION För precisa uppgifter och formellt riktiga förslag till beslutsformuleringar hänvisas till den kompletta utredningen med samma namn. Där finns också kartor och statistiska uppgifter. 1

2 Utredningen föreslår att de åtta pastoraten/fyra kyrkliga samfälligheterna inom Växjö kommun från 2014 läggs samman till ett pastorat/en samfällighet, samt att det samtidigt sker församlingssammanläggningar, så att det nybildade pastoratet/samfälligheten består av nio församlingar. Varför? Utredningen avd. C D Utgångspunkten har varit behovet att få pastorala enheter som är så livskraftiga att den kristna tron kan levas och föras vidare (stiftsstyrelsens riktlinjer för strukturarbetet). Utgångspunkten är alltså församlingarnas verksamhet i framtiden. Några generella överväganden: Verksamhetsmässiga skäl: En territoriell organisation som ofta inte längre svarar mot människors sätt att relatera sig skulle kunna kompletteras med en tydligare organisation fokuserad på själva verksamheten, dvs. församlingslivet. En livskraftig församling kan vara närvarande lokalt. Ekonomiska skäl: a) Samverkansfördelar gör att små ekonomiskt svagare enheter vill in i den stora. b) På en rad områden skulle en annorlunda organisation kunna medföra besparingar. Organisatoriska skäl: Organisationen i en flerpastoratssamfällighet som Växjö är svårgenomskådlig och resurskrävande. En organisatorisk uppbyggnad som ett enda pastorat skulle kunna ge en rad fördelar och samtidigt skapa nya former för kyrkans lokala närvaro. Kraven som i framtiden kommer att ställas på kompetens när det gäller fastigheter och personaladministration kräver allt större administrativa enheter. Viktigast är att med förändringar på dessa områden skulle man kunna vinna en rad pastorala fördelar: det lokala kyrkolivet skulle kunna få nya och adekvata former, som tillsammans med den verksamhet som nu finns skulle stärka kyrkolivet i sin helhet. Man är då också rustad att hantera en situation där medlemssituationen ser annorlunda ut än idag. Principer Utredningen avd. C D Därför föreslår utredningen en organisation med två fokus: a) Livskraftiga församlingar med ett kyrkoliv så nära människor som möjligt. b) Samverkan i samfällighet om administration, ekonomi, fastigheter, personal. Det innebär: * En ledstjärna har varit att få en organisation, där man har arbetslag av tillräcklig storlek därför skisserar utredningen en struktur som skapar förutsättningar för arbetslagsgrupper på minst tio personer i församlingsvården. * På landsbygden spelar lokal närhet en annan roll och församlingen är en viktig identitetsfaktor. Samtidigt är en del församlingar för små för att bära ett livskraftigt 2

3 församlingsliv. Uppgiften blir att skapa enheter som är tillräckligt starka för att bära, och samtidigt hitta former för bevarad lokal närvaro. * Poängen är ytterst att organisera det kyrkoliv som finns på ett sådant sätt att det blir livskraftigt inför framtiden. Det handlar inte om att kyrkan kommer att försvinna lokalt tvärtom: poängen att forma församlingar så livskraftiga att kyrkan kan fortsätta att finnas lokalt men i en omfattning och form som är lämplig. Det är församlingslivet som är det viktiga! * Inom Växjö stads område är församlingsindelningen irrelevant för de flesta människor. I tätorterna och på landsbygden är närvaron av en livskraftig lokal församling viktig. Förslaget innebär därför att församlingarna i Växjö stad läggs samman till en enda och att verksamheten i de olika kyrkorna får möjlighet till specialinriktning, nisch. Runt om Växjö skapas åtta församlingar som på olika sätt kan vara närvarande så lokalt som möjligt. * Det lokala ansvaret kan därmed se annorlunda och mycket olika ut: I landsbygdsförsamlingarna kan det mycket lokala ansvaret se olika ut och kanske ha kortare ansvarperioder arbetsgrupper, gudstjänstvärdar, alltefter förmåga. I staden kan den lokala delaktigheten bygga på ansvarstagande i den nischning som finns vid varje kyrka. * En arbetslagsgrupp fungerar personaladministrativt tillsammans (man går in för varandra vid ledigheter etc) och bör ha minst ett par heltids medarbetare inom varje profil (prästerlig, musikalisk, diakonal, pedagogisk, femte profilen, dvs. värdinnor, lokalvårdare, vaktmästare). * Med kraftfulla församlingar är det angeläget att samfälligheten är enbart ett serviceorgan för frågor om ekonomisk förvaltning, personal, fastigheter och kyrkogårdsfrågor. På en rad områden kan församlingarna sedan hitta lämpliga samverkansformer. Viktigast av dessa är det förslag till arbetsområden för de arbetslag som utredningen skissar och som är en förutsättning för att den föreslagna församlingsindelningen skall kunna fungera. Hur ser indelningsförslaget ut? Utredningen avd. F 1. Pastoraten och de kyrkliga samfälligheterna inom hela Växjö kommun läggs samman till Växjö pastorat och Växjö kyrkliga samfällighet. Det gäller pastoraten Växjö domkyrko, Skogslyckan, Teleborg, Växjö Maria och Öjaby (som tillsammans bildar nuvarande Växjö kyrkliga samfällighet), samt pastoraten (identiska med samfälligheterna) Söraby, Sjösås och Östra Torsås. Samfälligheten är formen för administrativ samverkan (ekonomi, personal, fastigheter, kyrkogårdar) mellan församlingarna. Pastoratet är arbetsorganisation. 2. Församlingarna i Växjö stad (exkl. Öjaby, men inkl. Gårdsby och inkl. utbyggnadsområdena söder och väster om Södra Bergundasjön) läggs samman till Växjö församling, där domkyrkan blir moderkyrka och där de olika stadsdelskyrkorna (Skogslyckan, Västrabo, Sandsbro, Teleborg, Högstorp, Maria, Johannes) får möjlighet att specialinrikta sig ( nischning ). Man förutsätts också inrätta ett diakonalt centrum i staden. 3

4 3. Öjaby, Bergunda (större delen) och Ör-Ormesberga läggs samman till Öjaby församling. 4. Sjösås och Dädesjö läggs samman till Braås församling. 5. Hemmesjö med Tegnaby och Furuby läggs samman till Åryds församling. 6. Östra Torsås, Jät, Uråsa och Nöbbele läggs samman till Ingelstads församling. 7. Vederslöv-Dänningelanda, Tävelsås och Kalvsvik läggs samman till Vederslövs församling. Poängen i 3-7 är att skapa församlingar så kraftfulla att kyrkan kan fortsätta att i rimlig utsträckning vara närvarande överallt. 8. Braås, Åryd och Ingelstad är sålunda nya församlingsnamn; dessutom föreslås Aneboda- Asa-Berg benämns Lammhult, att Öja benämns Gemla och att Söraby-Tolg-Tjureda benämns Rottne. Hur ser arbetsorganisationen ut? Utredningen avd. E 2 Det finns arbetslag i varje församling (undantag Gemla som har arbetslag gemensamt med Öjaby) och i varje kyrka i staden. Arbetslagen hålls i sin tur samman i åtta arbetslagsgrupper, var och en under ledning av en arbetsledande komminister på detta sätt: a. Staden (en enda församling) har fem arbetslagsgrupper, ledda av en arbetsledande komminister/diakon: 1) Arbetslag Domkyrkan och arbetslag sjukhuskyrkan 2) Arbetslag Skogslyckan, arbetslag Västrabo och arbetslag Sandsbro 3) Arbetslag Teleborg och arbetslag Högstorp 4) Arbetslag Maria och arbetslag Johannes 5) Arbetslag diakonalt centrum är självständigt, arbetsledande diakon b. På landsbygden finns tre arbetslagsgrupper, ledda av en arbetsledande komminister: 6) Arbetslag Öjaby-Gemla och arbetslag Lammhult 7) Arbetslag Rottne och arbetslag Braås 8) Arbetslag Ingelstad, arbetslag Åryd och arbetslag Vederslöv c. Chef i samfällighet/pastorat blir domprosten. Domprosten är kyrkoherde i pastoratet, och knuten fr.a. till domkyrkan. Under domprosten finns * ett kyrkokansli för hela samfälligheten och * ett gemensamt organ för fastighets- och kyrkogårdsfrågor * arbetslagsgrupperna enligt ovan. 4

5 d. Samfällighetens uppgifter är strikt begränsade till administration, ekonomi, personal och fastigheter. På samfällighetsnivå finns ett kansli, en domprostens stab för gemensamma församlingsfrågor, en fastighetsförvaltning och en kyrkogårdsförvaltning. e. I pastoratet/samfälligheten finns minst 29 präster anställda (minimiantal, som skall fastställas av stiftsstyrelsen). Hur ser förtroendevaldaorganisationen ut? Utredningen avd. E 3 a. För hela samfälligheten finns ett samfällt kyrkofullmäktige som beslutande organ. b. Samfällighetens styrelse är en kyrkonämnd. Dessutom föreslås att man inrättar en fastighets- och kyrkogårdsnämnd. c. Församlingarnas styrelse och högsta beslutande organ är ett direktvalt kyrkoråd. Församlingen kan alternativt besluta att man har ett kyrkofullmäktige och ett kyrkoråd. d. I nästan alla församlingar finns flera kyrkor. Här är man fri att skapa lokala och mycket olika ansvarsformer, med lämplig omfattning och lämplig ansvarsperiod. e. Under tiden fram till förändringen finns indelningsdelegerade som högsta beslutande organ i (nästan) alla nya enheter. Det motsvarar samfällda kyrkofullmäktige i samfälligheten, i församlingarna motsvarar det kyrkofullmäktige. Indelningsdelegerade beslutar bara om sådant som rör den nya organisationen. Dess arbetsutskott motsvarar kyrkonämnden (i samfälligheten) resp. kyrkorådet (i församlingen). Vad finns det för tidsplan? Utredningen avd. K 2 Hela skeendet är en process där församlingarna får möjlighet att tänka igenom sina förutsättningar och utforma sitt framtida kyrkoliv. Det handlar ofta om * vilken inriktning och omfattning det lokala kyrkolivet skall få * hur en lokal organisation av förtroendevalda ska byggas upp * hur de gemensamma resurserna skall disponeras Den formella tidsplanen är med reservation för förskjutningar i stora drag följande: * hösten 2010: informell remissomgång ett samråd med alla kyrkoråd 16 november * 2 febr 2011: Stiftsstyrelsen justerar förslaget inför en formell remissomgång, där alla berörda kan yttra sig * 15 juni 2011: Stiftsstyrelsen slutligt beslut (kan inte överklagas) * Hösten 2011: Val av indelningsdelegerade * 2012 och 2013: Planeringsarbete * September 2013: Kyrkoval till nya enheter * 1 januari 2014: Förändringen träder i kraft. 5