VÄXJÖ STIFTSKANSLI SU Församlingsenheten SS Jens Linder Dnr VETLANDA

Transkript

1 VÄXJÖ STIFTSKANSLI SU Församlingsenheten SS Jens Linder Dnr VETLANDA Utredning med förslag om sammanläggning av Vetlanda och Bäckseda-Korsberga pastorat, Alseda och Lannaskede församlingar. 1

2 A. Utredningen Översikt Utredningens form... 5 B. Bakgrund och nuläge Församlingar och pastorat samt kyrkor Befolkningsstruktur Kyrkotillhöriga och ekonomi Kyrkolivet a. Gudstjänstdeltagande b. Kyrkliga handlingar Förtroendevaldaorganisationen Tjänsteorganisationen a. Präster och kyrkomusiker b. Diakonitjänster c. Pedagogiska tjänster d. Vaktmästeri mm: e. Kansli ekonomi f. Förskola g. Vildvinet h. Allmänna synpunkter Kontraktstillhörighet C. Församlingarna och församlingslivet Pastorat och församling Församlingslivet Att skapa en organisation Församlingsinstruktionen a. Omvärldsanalys b. Gudstjänst c. Undervisning d. Diakoni e. Mission Ekonomi Fastigheter D. Den framtida organisationen Pastorat Namn Pastorat och kyrkliga centra

3 4. Tjänsteorganisation a. Präster b. Kyrkoherdetjänsten c. Kyrkomusiker d. Övriga tjänster Samverkan i församlingslivet Förtroendevaldaorganisation a. Kyrkofullmäktige b. Kyrkoråd, valnämnd och eventuella utskott c. Församlingarnas organ E. Övergången Indelningsdelegerade ID:s styrelse Medbestämmande Andra arbetsområden i övergångsskedet a. Allmänt b. Ekonomi c. Anställda d. Tillsättning av tjänster i den nya organisationen e. Kyrkor och inventarier f. Kyrkogårdar g. Församlingshem m.m h. Arkiv m.m i. Fonder ändamålsbestämda medel F. Samlat förslag till beslut G. Tidsplan och remissförfarande Tidsplan En rad frågor återstår idag att lösa Remissförfarande m.m Förslag till stiftsstyrelsens beslut om remissförfarande

4 A. Utredningen 1. Översikt Utredningen föreslår att Alseda församling, Bäckseda-Korsberga pastorat, Lannaskede församling och Vetlanda pastorat läggs samman till en enhet fr.o.m. 1 januari Enheten kommer därmed att omfatta de nio församlingarna Alseda, Vetlanda, Näsby, Björkö, Nävelsjö, Lannaskede, Bäckseda, Korsberga samt Nye, Näshult och Stenberga församlingar. Församlingsorganisationen berörs inte av åtgärden. Stiftsstyrelsens samlade förslag återfinns nedan under avdelning F och en tidsplan för ärendets handläggning under avdelning G. Växjö stiftskansli tog initiativ till möten med representanter för församlingar och samfälligheter i de då båda njudungskontrakten under hösten 2010, vilket ledde fram till förslaget att arbeta vidare med en utredning om att bilda ett pastorat i Nässjö kommun Samtalen beträffande enheterna i Vetlanda kommun stannade samtalet av olika anledningar av. Våren 2014 hölls en samling med representanter för församlingar och pastorat inom Vetlanda kommun med information om GIP och hur handläggning av eventuell sammangående skulle kunna gå till. Våren 2015 återupptogs samtalen mellan stiftskansliet, kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden. Här samtalades kring samarbete, samverkan och eventuellt samgående. 16 mars 2015 fattade stiftsstyrelsens strukturutskott beslut om att mera formellt inleda en utredning om ett samgående av de kyrkliga enheterna inom Vetlanda kommun. Detta beslut togs för att parallellt med de lokala samtalen om samverkan hinna med att ta fram ett förslag till beslut som skulle kunna träda i kraft Samtalet om sammanläggning tar sin utgångspunkt i ekonomiska och administrativa överväganden, och har en tydlig ambition att förändringen inte skall väsentligen påverka det nuvarande församlingslivet utan tvärt om ge resurser och möjligheter att trots en minskande ekonomi kunna stärka församlingslivet. Stiftets strukturarbete avser att på sikt skapa förutsättningar för församlingslivet och har ambitionen att få pastorala enheter som är så livskraftiga att den kristna tron kan levas och föras vidare (stiftsstyrelsens riktlinjer för strukturarbetet). Med den utgångspunkten berörs i det följande flera frågor i församlingslivet, där en ny pastoratsorganisation gör att man måste skapa former för att församlingarna också i framtiden kan framträda som de grundläggande enheterna i det nya, större sammanhanget. Svenska kyrkan står inför många kommande nyrekryteringar både inom de administrativa tjänsterna och inom de församlingsvårdande tjänsterna. Den allmänna erfareneten är att det är lättare att kunna rekrytera till heltidstjänster än till deltider och med ett samgående mellan pastoraten ökar möjligheterna att delar av dagens tjänster som är deltider kan omvandlas till, visserligen färre tjänster, men till heltidstjänster. 4

5 2. Utredningens form 1. Det som stiftsstyrelsen skall besluta om enligt kyrkoordningen kap. 37: sammanläggningen av pastorat och församlingar som inte ingår i pastorat, antal prästtjänster och indelningsdelegerade. Detta är egentligen bara detta som avses i det förslag till beslut som finns i avd. F, och samråd och remissförfarandet gäller i första hand detta. Beslutet får emellertid en rad konsekvenser på skilda områden: 2. Utredningen diskuterar arbetsområden och i viss utsträckning riktlinjer för gudstjänstliv och församlingsliv. Detta förutsätter beslut i resp. församlings kyrkoråd/församlingsråd, medel och personal anvisade av det nya pastoratets kyrkoråd och en rad beslut av kyrkoherden, ofta i samråd med andra medarbetare. Det som sägs i utredningen är enbart att se som förslag att arbeta med. 3. Vissa av dessa frågor, t.ex. gudstjänstlivets omfattning och allmänna fördelning, samverkan i kyrkliga centra etc. formuleras i församlingsinstruktionen, som utarbetas av kyrkoråd och kyrkoherden i samråd med församlingsråden, lokalt beslutas av kyrkoherden och kyrkofullmäktige, och slutligen utfärdas av domkapitlet. I denna mening är stiftet också med i besluten på dessa punkter. 4. Slutligen berör utredningen också vissa administrativa konsekvenser och övergångsfrågor, och kan på så sätt fungera som checklista för ansvariga. Både konsekvensbeskrivningen och föreliggande utredning nämner dessutom problem, fr.a. ekonomiska, som idag finns i alla församlingar av denna typ. Utredaren ser som sin uppgift att formulera obehagliga verkligheter och peka på vissa möjligheter. Det remissyttrande som stiftsstyrelsen begär, berör därmed punkten 1, förslaget i avd. F. Sådana resonemang i utredningen som faller under p. 2-4 är att se som rådgivning inför ett förändringsarbete. Vad gäller sådant som faller under punkt 3 kommer emellertid stiftet in också i beslutsprocessen. B. Bakgrund och nuläge 1. Församlingar och pastorat samt kyrkor Församlingarna Alseda, Vetlanda, Näsby, Björkö, Nävelsjö, Lannaskede, Bäckseda, Korsberga samt Nye, Näshult och Stenberga ingår alla i Njudungs kontrakt, före 2012 i Östra Njudungs kontrakt. Vetlanda och Bäckseda utgjorde pastorat under medeltiden utbröts Bäckseda ur detta pastorat för att bilda pastorat med Näsby. Vid den stora pastoratsregelringen 1962 bildade Vetlanda pastorat tillsammans med Bäckseda och Näsby fram till utbröts på nytt Bäckseda, denna gång för att bilda ett eget pastorat och till Vetlanda och Näsby lades församlingarna Björkö och Nävelsjö. Björkö församling utgjorde pastorat med Nävelsjö sedan början på 1600-talet. Bäckseda var eget pastorat mellan 1995 och 2006 då man gick samman med Korsberga pastorat. De två pastoraten hade utgjort först en partiell samfällighet sedan en total samfällighet sedan Under en tid hade man en delad komministertjänst. Korsberga har bildat pastorat med Lemnhult och Södra Solberga sedan åtminstone 1500-talet ansökte Lemnhult om att få egen kyrkoherde och avskiljas från Korsberga men denna begäran avslogs utökades pastoratet med församlingarna Nye, Näshult och Stenberga. 5

6 2006 gick Korsberga, Lemnhult och Södra Solberga samman till Korsberga församling och Nye, Näshult och Stenberga församlingar bildade Nye, Näshult och Stenberga församling. Samtidigt gick Korsberga och Bäckseda pastorat samman till ett pastorat. Näshult var först eget pastorat för att sedan fram till 1962 bilda pastorat med Stenberga. Nye var till en början eget pastorat men kom att bli annex under Skirö fram till Detta år bilade Nye, Skirö, Näshult och Stenberga pastorat och detta pastorat kom att bestå till Skirö församling kom då att bilda pastorat med Alseda, Ökna, Skede och Karlstorps församlingar. Alseda, som var ett regalt pastorat fram till 1910, bestod av Alseda församling och den på 1500-talet utbrutna församlingen Ökna och från 1560 utgjorde man pastorat tillsammans med Skede församling lades Karlstorps församling till pastoratet. Tidigare hade Karlstorp utgjort pastorat med Kråkshults församling fördes Kråkshults församling över till Linköpings stift och ingår sedan 2010 i Hässleby-Kråkshults församling bildade församlingarna i dåvarande Alseda pastorat (Alseda, Ökna, Skede, Skirö och Karlstorp) Alseda församling. Lannaskede och Myresjö har sedan medeltiden utgjort ett pastorat lades Lannaskede, Myresjö, Fröderyd, Bäckaby och Ramkvilla församlingar samman till Lannaskede pastorat och 2010 blev man en församling benämnd Lannaskede församling. Ramkvilla församling har medeltida rötter och 1565 införlivandes Skärbäcks församling med Ramkvilla. Ramkvilla har utgjort pastorat tillsammans med Fröderyd och Bäckaby sedan 1500-talets senare del, Bäckaby var eget pastorat under tidig medeltid utökades pastoratet med Skepperstads församling när Ramkvilla, Bäckaby och Fröderyd lades till Lannaskede pastorat fördes Skepperstad till Sävsjö pastorat. Fram till 1992 hörde församlingarna Ramkvilla, Fröderyd och Bäckaby till Västra Njudungs kontrakt. Kommunalt utgör församlingarna Vetlanda kommun och ingår i Jönköpings län. Vid kommunreformen 1862 (skiljandet mellan kyrklig och borglig kommun) utgjorde alla församlingarna egna landskommuner när de s.k. storkommunerna bildades utgjorde Alseda, Karlstorp, Skede och Ökna Alseda storkommun, Korsberga storkommun bestod av Korsberga, Lemnhult och Södra Solberga, Nye storkommun bestod av Nye, Näshult, Skirö och Stenberga, Bäckaby storkommun av Bäckaby, Ramkvilla, Fröderyd och Skepperstad, Bjökö och Nävelsjö utgjorde Björkö storkommun, Vetlanda, Bäckseda och Näsby utgjorde Vetlanda storkommun (Vetlanda stad utgjorde en egen enhet) och Lannaskede och Myresjö utgjorde Lannaskede storkommun. Vid kommunreformen 1971 bildas Vetlanda kommun och i samband med detta fördes Skepperstad till Sävsjö kommun. Alseda nuvarande kyrka är invigd 1788 och ersatte en stenkyrka, troligen från 1100-talet. På kyrkogården finns ett äldre stenhus, även det troligen från 1100-talet som invigdes till en sommarkyrka I Karlstorp finns en kyrka från 1760, som ersatte en äldre kyrka, troligen från I Skede fanns en stenkyrka under medeltiden som ersattes med den nuvarande, byggd Skirö kyrka byggdes och ersatte en medeltida stenkyrka vars grund ännu finns kvar på den gamla kyrkplatsen. Där har sedan byggts en klockstapel. Ökna kyrka är från och ersatte ett träkapell från mitten av 1500-talet. Ökna kyrkas runda torn byggdes I Alseda församling finns även ett kapell i Kvillsfors, Berguddens kapell, byggt Vetlanda kyrka är byggd och den första kända kyrkan i Vetlanda är från 1100-talet. Inom Vetlanda församling finns även Ekenässjöns kyrka med tillhörande församlingshemslokaler som är invigd 1971 och Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården, invigt som begravningskapell. Näsby kyrka uppfördes ursprungligen i sten omkring år

7 och genomgick en omfattande ombyggnation Björkö har troligen ursprungligen haft en medeltida kyrka av s.k. njudungstyp. Ny kyrka byggdes Nävelsjö kyrka har sitt ursprung i 1100-talet (långhus från 1182) och byggdes 1760 till med nytt långhus. Lannaskede gamla kyrka stod färdig omkring Även Myresjö gamla kyrkan är från denna tid. Efter att man byggt den nya kyrkan lämnades Myresjö gamla kyrka att förfalla men restaurerades På 1800-talet hände det att två små församlingar som samverkade lät uppföra en gemensam kyrka (om kyrkorna var i dåligt skick, det inte fanns mer än kyrkotillhöriga och att ingen fick förlängd kyrkväg med mer än 7,5 km). Den gemensamma kyrkan för Lannaskede och Myresjö församlingar togs i bruk 1879 och låg mitt på församlingsgränsen. Motsvarande skedde i de närliggande församlingarna Drev och Hornaryd som fick en sammanbygd kyrka Bäckaby nuvarande kyrka uppfördes och ersatte en träkyrka med anor från 1580-talet. Denna kyrka flyttades till stadsparken i Jönköping men förstördes i en anlagd brand 28/ Den äldsta kyrkan i Fröderyd är från 1200-talet ersattes den gamla kyrkan av en ny som kom att eldhärjas svårt 1943 och den återuppbyggdes Ramkvilla kyrka har också medeltida rötter. Troligtvis fanns det en träkyrka på 1100-talet och dagens kyrka har anor från 1300-talet. Den byggdes om i början på 1700-talet. Bäckseda kyrka är från 1200-talet men brann 1915 och återuppfördes i sitt nuvarande skick på de kvarvarande murarna från den gamla kyrkan. Korsberga gamla kyrka som var av senmedeltida typ revs 1856 och ersattes av dagens Korsberga kyrka Lemnhults kyrka har troligen senmedeltida anor. Kyrkan brann år 1900 och den nuvarande byggdes på murresterna och stod färdig byggdes den om till en treskeppig basilika. Södra Solberga kyrka från ersatte en tidigare träkyrka. Nye kyrkas långhus härrör troligen från 1200-talets senare del uppfördes ett torn i väster förlängdes kyrkan med en halvrund korabsid. Näshults kyrka i trä från 1732 ersatte en medeltida träkyrka. Stenberga kyrka är en träkyrka från 1300-talet med en medeltida stensakristia och torn i sten från Församlingshem finns i alla församlingarna. I Alseda finns församlingshem i Alseda, Karlstorp, Skede och Ökna. Pastorsexpeditionen finns i separat byggnad i Holsbybrunn. Bäckseda-Korsberga pastorat har församlingshem i Bäckseda (inkl pastorsexpedition), Korsberga, Nye, Näshult och Stenberga. Lannaskede har församlingshem i Fröderyd (inkl pastorsexpedition), Myresjö, Ramkvilla och Landsbro. Vetlanda har församlingshem i Vetlanda inkl pastorsexpedition, sammanbyggt med kyrkan i Ekenässjön samt i Björkö. Det finns inga prästgårdar i någon av församlingarna eller pastoraten. Vetlanda pastorat hyr en lokal i Vetlanda för diakonal verksamhet (Vildvinet). 2. Befolkningsstruktur Den aktuella befolkningstrenden i de fyra enheterna är i huvudsak svagt negativför Alseda och Lannaskede och något ökande för Bäckseda-Korsberga och Vetlanda. Eftersom församlingssammanläggningar har ägt rum i alla enheter utom Vetlanda är enda möjliga jämförelsen att göra per befintlig enhet idag. 7

8 En sammanställning för kommunen utifrån tillgänglig statistik hos SCB: Total folkmängd Kyrkotillhöriga (83%) (80%) (78%) (76%) 19074(71%) Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Förändring (förändring från föregående år) Kommunens relativt jämna befolkningstal förklaras genom flyttningsnettot, dvs fler inflyttande än utflyttande. Det negativa födelseöverskottet (antalet födda minus antalet avlidna) tyder på en åldrande befolkning. Kommunens invånarantal är relativt jämnt medan antalet kyrkotillhöriga minskar. Det beror troligen både på utträden ur Svenska kyrkan och att de som flyttar in till kommunen i lägre omfattning är medlemmar i Svenska kyrkan, delvis beroende på att man har utländsk bakgrund. När det gäller den totala folkmängden är det församlingarna Bäckseda och Vetlanda som ökar medan alla andra minskar från , dvs mönstret är det samma i Vetlanda kommun som i landet i övrigt. Centralorten växer medan landsbygden sakta avfolkas. För 2014 finns ännu inte fullständiga uppgifter men kommunen ökade med 228 personer varav 64 i centralorten, 92 i övriga samhällen (främst Myresjö, Ekenässjön och Kvillsfors) och landsbygdsdelen ökade med 72 (störst ökning i Nävelsjö). Enligt den befolkningsprognos som Vetlanda kommun tog fram för kommer kommunens befolkning öka med 850 personer, elevunderlaget för gymnasiet minskar medan elevantalet i grundskolan beräknas öka. Antalet pensionärer ökar liksom de mellan år medan andra åldrar av yrkesverksamma minskar. Uppdelat på de fyra enheterna fördelar sig förhållandena enligt följande uppgifter från Svenska kyrkans statistikdatabas: Alseda Total folkmängd Kyrkotillhöriga 3860 (91%) 3566 (86%) 3011 (79%) 2732 (73%) Bäckseda-Korsberga Total folkmängd Kyrkotillhöriga 4668 (91%) 4468 (87%) 4193 (81%) 3947 (76%) Lannaskede Total folkmängd Kyrkotillhöriga 3352 (91%) 3142 (87%) 2854 (82%) 2613 (74%) 8

9 Vetlanda Total folkmängd Kyrkotillhöriga (87%) (83%) (75%) 9782 (69%) Enligt de prognoser som kyrkokansliet tar fram för ett framtida medlemsscenario kommer, om utvecklingen fortsätter som den varit de senare åren, år % av Sveriges befolkning vara medlemmar i Svenska kyrkan, i Växjö stift som helhet kommer 48% av invånarna att vara medlemmar i Svenska kyrkan och i Vetlanda kommun 55 % var medelålder för invånare i Vetlanda kommun 42 år och medlemmen i Svenska kyrkan var 43 år, 2030 kommer genomsnittsåldern för en kommuninvånare i Vetlanda att vara 44 år och medelåldern för Svenska kyrkans medlemmar att vara 49. Enligt prognoserna gäller för församlingarna i Vetlanda kommun det samma som för i stort sätt alla församlingar, dvs färre medlemmar och högre genomsnittsålder. 3. Kyrkotillhöriga och ekonomi Utvecklingen av antalet kyrkotillhöriga måste bedömas ur en rad olika synpunkter. Siffrorna för i femårsintervaller framgår av statistiken ovan. Prognos från Svenska kyrkans statistik räknar med en minskande andel tillhöriga i hela riket. Ur ett pastoralt perspektiv är denna tendens inte konstig Svenska kyrkan har allmänt sett under 1900-talets senare hälft haft ett högre medlemstal än hon så att säga förtjänat (människor är belonging but not believing kyrkotillhöriga men utan tro), och utvecklingen går nu mot tillhörighetstal som är mer jämförbara med andra länders i Europa. De flesta bakomliggande faktorerna är därmed svåra att komma åt. Allmänt kan man se att lokala avvikelser kan både betyda att människor i högre utsträckning har sett sitt medlemskap som betydelsefullt men att en kraftfull lokalförsamling också kan betyda att kyrkan är tydligare med sitt budskap och att människor lämnar av den anledningen. Förhållandet återspeglas också i den ständiga diskussionen om hur högt man skall våga sätta kyrkoavgiften. Ur ekonomisk synpunkt är medlemsutvecklingen naturligtvis djupt oroande för kyrkan. Kyrkoavgiftens storlek varierar med 28 öre; begravningsavgiften har något mindre variation, 24 öre. Högst ligger Alseda, som också har den mest negativa befolknings- och medlemsutvecklingen. Oftast har det största pastorat lägst kyrkoavgift men inom Vetlanda kommun är det den minsta enheten Lannaskede som har lägst kyrkoavgift. Vetlanda pastorat har däremot den lägsta begravningsavgiften. I tabellen nedan ingår i summan för kyrkoavgiften de fem öre man betalar i stiftsavgift. Enhet Kyrkoavgift Begravningsavgift Summa Alseda B - K L-skede Vetlanda Ett användbart mått på församlingarna ekonomi är det disponibla kapitalet delat med hur mycket kyrkoavgift enheten har per månad. För Alsedas del klarar man sina nuvarande utgifter i 23,9 månader, vilket får sägas ligger över vad som kan räknas som normalt i Svenska kyrkan. Alseda har den högsta kyrkoavgiften inom kommunen och ekonomin är stabil i nuläget. Bäckseda-Korsberga skulle klara sina utgifter i 14,9 månader, något under det som kan räknas som det normala. Stora renoveringar av flera av kyrkorna som har genomförts kan vara en möjlig förklaring till detta. Lannaskede församling, som är den minsta enheten 9

10 med den lägsta avgiften är den enhet som har längst ekonomisk uthållighet, 32 månader. Vetlanda pastorat är i det här sammanhanget det pastorat som sticker ut. Man har ett negativt disponibelt kapital om 3,3 månader. Vetlanda pastorat är samtidigt det pastorat som har den största grunden för sin ekonomi, dvs antalet kyrkotillhöriga. Det gör att man har en stabilare grund för framtiden, men samtidigt är det viktigt att man ser över sin ekonomi. Vi vet att vi går en kärvare ekonomisk framtid till mötes vilket borde medföra att Vetlanda pastorat inom en snar framtid bör åtgärda detta. Man har en förhållandevis låg kyrkoavgift har därmed möjligheten att höja avgiften för att på så sätt kunna komma till rätta med ekonomin. Det kan även noteras att siffrorna för alla enheter utom Vetlanda är för 2014, medan Vetlandas siffror är för år 2013 och ett överskott under 2014 kan ha medfört ändring i ekonomin. Att jämföra ekonomier är svårt eftersom det finns så mycket bakom siffrorna som inte med lätthet kan redovisas. En summering av den ekonomiska ställningen hos de fyra enheterna visar ändå att de i dagsläget tycks ha ekonomin under kontroll. Samtidigt pekar på prognoserna på sämre framtida ekonomiska förutsättningar vilket talar för att nya mer hållbara enheter bildas. Beträffande begravningsavgiften kommer den fr.o.m vara gemensam för hela Sverige förutom Stockholms och Tranås kommuner. Eftersom beslut om begravningsavgift måste fattas senast 15/11 året innan kommer beslutet att träda ikraft först Tanken är att varje begravningshuvudman ska göra upp ett budgetförslag och att sedan kammarkollegiet sammansträller alla kostnader och beslutar om begravningsavgiften för hela riket som kommer att betalas ut via kyrkokansliet till respektive huvudman. Enligt de utredningar som gjorts inför den gemensamma begravningsavgiften tyder mycket på att den kommer att bli ungefär 24 öre. För enheterna inom Vetlanda kommun innebär det en marginell ökning för invånare i Vetlanda och en sänkning för övriga. Vad det gäller kyrkoavgiften för den nya enheten bestäms den av indelningsdelegerade i samband med att man hösten 2017 tar beslut om budgeten för Det är troligt att den kommer att ligga någonstans strax runt 1,30 kronor. Sammanläggningen betyder naturligtvis att man på en rad punkter, främst inom administration och fastighetsförvaltning kan genomföra kostnadsbesparingar. Den måste också betyda att man på en rad punkter likformar normerna för kostnadskrävande verksamheter, och anpassar dem till de faktiska kostnaderna. Detta gäller en rad taxor för tjänster, uthyrningskostnader etc. Det är viktigt att påpeka att man inte skall förvänta sig omedelbara besparingar som ett resultat av samgåendet. Det tar tid innan ekonomin kommit igenom inledningsfasen, personaloch fastighetsförändringar genomförs om möjligt i lugn takt. Samtidigt förväntas ett visst tapp av tillhöriga, även om minskning har minskat de senare åren är det alltjämt fler som begär utträde än inträde i Svenska kyrkan. Innebörden är att redan nu, innan en eventuell sammanläggning, bör ske medvetna besparingar. I sammanläggningen 2018 och därefter kan ske en del besparingar, men dessa måste planeras och åtminstone initieras under tiden fram till dess. Det måste bli tydligt för medlemmarna att besparingarna måste ske vare sig man går samman eller ej. Beslutsorganen i de nuvarande församlingarna/pastoraten måste lägga sin auktoritet bakom besparingarna det skapar dålig stämning kring sammanläggningen om medlemmarna får intrycket att det var därmed som besparingarna började. Vid en ekonomisk framtidsprognos som togs fram av kyrkokansliet för åren talades det om att det behövdes en årlig effektivisering på två procent för att behålla den ekonomiska nivå man hade Med tanke på de minskande 10

11 tillhörighetssiffrorna för församlingarna i Vetlanda kommun behövs rimligen att man ser över sina kostnader oavsett om det sker en pastoratsreglering eller inte. Rimligen är det fastigheter och personal som är de kostnadskrävande posterna och där besparingar kan ske. Utslagsgivande måste vara vad som behövs för att respektive församling skall kunna fullgöra sin grundläggande uppgift. Det kan finnas verksamheter och kostnader som inte hör hemma där, och då är det viktigt att man på ett tidigt stadium förankrar eventuella förändringar/nedläggningar. Hur den grundläggande uppgiften utförs beskrivs i församlingsinstruktionen (FIN) en förändring innebär att man också förändrar FIN. En poäng vore om man i samband med organisationsförändringen trots det ekonomiska läget kunde göra en spännande nysatsning som nådde och som uppfattades som positiv av så många medlemmar som möjligt. Kyrkogårdsverksamheten måste också fortsättningsvis tydligt separeras så att den bär sina egna kostnader. Även här bör man kunna med tiden göra vissa rationalitetsvinster och besparingar vid inköp mm. 4. Kyrkolivet a. Gudstjänstdeltagande Här anges antalet huvudgudstjänster år 2003 och 2013 samt totala antalet deltagare vid dessa; detta anges sedan som ett medeltal antal deltagare per gudstjänst ( hur stor är gudstjänstförsamlingen en genomsnittsgudstjänst? ), och denna siffra därefter som andel i procent av antalet tillhöriga ( hur många % av de tillhöriga kommer en genomsnittsgudstjänst? ). Vidare anges totala antalet kommunioner ( hur många oblater? ) under året i samband med huvudgudstjänsterna, vilket ställs i relation till antalet tillhöriga Antal Huvudgudstjänster Kommunioner tillhöriga antal gtj delt snitt/gång snitt/tillhöriga antal % / tillh Alseda ,4 0,90% % B - K ,9 0,84% % L-skede ,5 1,1% % Vetlanda ,8 0,37% % 2013 Antal Huvudgudstjänster Kommunioner tillhöriga antal gtj delt snitt/gång snitt/tillhöriga antal % / tillh Alseda ,5 1,02% % B - K ,8 0,82% % L-skede ,2 1,5% % Vetlanda ,5 0,43% % Det minskade antalet gudstjänster i Alseda, Bäckseda-Korsberga och Lannaskede är rimligen en följd av de församlingssammanläggningar som genomförts. Det finns en utveckling när det gäller gudstjänstlivet att dels förläggs fler dop till separata dopgudstjänster vilket påverkar deltagandet vid huvudgudstjänster, dels att människor i större 11

12 utsträckning har en veckomässa som sin huvudgudstjänst, dvs man firar regelbundet gudstjänst med inte på söndagarna av olika anledningar. Ett sätt att försöka mäta kyrkotillhörigas deltagande och aktivitet i församlingarnas gudstjänstliv är det s.k. kyrksamhetstalet. Det räknas ut enligt formeln: antalet gudstjänstbesök per vecka per 1000 kyrkotillhöriga. P.g.a. de församlingssammanläggningar som genomförts har beräkning gjort per nuvarande enhet Alseda 80,3 52,6 73,2 B K 91,1 80,0 67,6 L-skede 98,4 72,9 79,2 Vetlanda 55,9 54,1 52,0 Nästa fråga är denna: Vad är en bärkraftig gudstjänst? För att gudstjänstfirandet, i synnerhet i huvudgudstjänsternas former, i längden skall vara bärkraftigt fordras att det vid varje tillfälle finns en viss kritisk mängd av människor som är med i det liturgiska skeendet. Även om den lilla församlingen visar upp en mycket stort procentandel deltagare, är gudstjänstförsamlingen ändå inte särskilt stor i antal huvuden vid varje tillfälle det är något som gäller också de större församlingarna. Också det omvända förhållandet råder: även med en låg procentandel deltagare kan man ha ett kraftfullt gudstjänstliv, nämligen om antalet deltagare är tillräckligt stort i synnerhet om det i botten finns ett antal människor som kommer regelbundet och för vilka gudstjänsten är viktig. Om man bara räknar procent, riskerar man att tänka gudstjänstlivet alltför individualiserat. Gudstjänst är en församling som kommer samman. Men själva antalet deltagare, beräknat efter medeltalet, är också bedrägligt: den erfarne vet att ett genomsnitt på ett trettiotal deltagare innebär att ett fåtal söndagar har det varit hundratals deltagare, medan det på dåliga dagar kan vara under tio deltagare. Någonstans går det en gräns när det gäller antal deltagare där man måste fråga sig om man kan använda de resurser man har (präst som skriver predikan, kantor som övar psalmer, uppvärmning etc,) kan användas på ett klokare sätt. Ofta säger man att om det regelbundet är mindre tio deltagare måste denna fråga ställas. Först kanske i form av att man funderar på om huvudgudstjänstens liturgiska form fungerar med få deltagare och svaret beror förstås delvis på hur gudstjänstrummet ser ut. Detta är frågor som måste ställas på församlingsnivå, och med hänsyn till de olika gudstjänstlokaler med olika gudstjänstförsamlingar man har. b. Kyrkliga handlingar Ser man till de kyrkliga handlingarna som ett mått på Svenska kyrkans ställning som en folkkyrka framträder en bild som är ganska lik för stiftet i sin helhet. Beträffande konfirmander ligger Lannaskede under stiftets snitt, medan Lannaskede och Bäckseda Korsberga döper betydligt fler än genomsnitten. Korsberga Bäckseda har även fler vigslar än snittet för stiftets församlingar och pastorat Alseda B K L-skede Vetlanda stiftet Döpta i % av födda Konf i % av tillh Vigslar i % av alla vigsl

13 2013 Alseda B K L-skede Vetlanda stiftet Döpta i % av födda Konf i % av tillh Vigslar i % av alla vigsl I absoluta tal ser siffrorna för kyrkliga handlingar 2011 och 2013 ut som följer: Alseda B - K L-skede Vetlanda Antal döpta konfirmerade vigslar begravningar Förtroendevaldaorganisationen Högsta beslutande organ i resp enhet är idag följande: Alseda församling har ett fullmäktige med 17 ledamöter och ett kyrkoråd med tio valda ledamöter. Det finns ett fastighetsutskott med nio ledamöter. Dessutom finns det verksamhetsutskott i de tidigare församlingarna. Bäckseda Korsberga pastorat har ett fullmäktige med 17 ordinarie och fem ersättare och ett kyrkoråd med tio valda ledamöter och fem ersättare. I Korsberga församlingsråd finns fyra ledamöter, i Bäckseda församlingsråd åtta ledamöter och i församlingsrådet i Nye, Näshult och Stenberga finns sju ledamöter. Lannaskede har ett fullmäktige med 19 ledamöter och en ersättare och ett kyrkoråd med elva valda ledamöter och tre ersättare. Vetlanda har ett fullmäktige med 25 ordinarie ledamöter och 12 ersättare. I Vetlanda kyrkoråd finns tio valda ledamöter och fem ersättare. I de tre församlingsråden i Vetlanda pastorat finns sex ordinarie ledamöter och tre ersättare utöver den prästerliga representanten. I och med den föreslagna förändringen upphör kyrkofullmäktigen och kyrkoråden i dagens församlingar och pastorat. Det blir ett gemensamt kyrkofullmäktige för hela det nya pastoratet. Detta utser bl.a. kyrkoråd, valnämnd och församlingsråd. Redan innan den nya enheten finns till är det ett antal beslut som måste fattas och saker som måste förberedas. Detta göras av indelningsdelegerade, som motsvarar ett fullmäktige, och indelningsstyrelsen, som motsvarar kyrkorådet, som väljs av indelningsdelegerade. Indelningsdelegerade är indirekt valt, dvs väljs av de befintliga kyrkofullmäktigen. Det handlar om att fatta beslut om organisation, börja bygga upp en gemensam administration och planeringen inför verksamheten Indelningsdelegerade och dess styrelse fattar beslut för det som rör den nya enheten varav en del beslut måste fattas redan innan pastoratet finns till. De befintliga kyrkofullmäktigen och kyrkoråden fattar beslut som rör de befintliga enheterna fram till Indelningsdelegerade väljer även valnämnd som handlägger kyrkovalet i september För att kunna välja en valnämnd i god tid är det viktigt att det nyvalda indelningsdelegerade så snabbt som möjligt kommer igång med sitt arbete. 13

14 7. Tjänsteorganisationen Stiftsstyrelsen beslutar ett minimiantal prästtjänster i det nya pastoratet men man är fri att inrätta fler prästtjänster. Domkapitlet beslutar om nivån på de inrättade kyrkomusikertjänsterna. Tjänsteorganisationen i övrigt beslutas lokalt. Underlag för både stiftets och de lokala instansernas beslut om tjänsteorganisationen måste vara att det församlingsliv som finns skall kunna fortsätta och utvecklas samtidigt som man tar ekonomiskt ansvar och ser rimliga besparingar. a. Präster och kyrkomusiker Den prästerliga organisationen är idag den av stiftsstyrelserna beslutade minimiorganisationen: Alseda har kyrkoherde och komminister. Komministertjänsten är för tillfället vakant och upprätthålls av en pensionär. Bäckseda - Korsberga har kyrkoherde och två komministertjänster. För tillfället har man en komminister som är förordnad som t.f kyrkoherde och en pensionerad präst som vikarierar för komministern som är t.f. kyrkoherde. Lannaskede har en kyrkoherde och en komminister. Vetlanda har utöver kyrkoherde fyra komministrar. En mer än den av stiftsstyrelsen beslutade minimibemanningen. Kyrkomusiker Alseda har två kantorstjänster. Bäckseda Korsberga har fyra kantorstjänster varav en även är IT-ansvarig. Lannaskede har två kantorstjänster. Vetlanda har en organisttjänst och fyra kantorstjänster. b. Diakonitjänster Två diakontjänster finns inrättade i Vetlanda. Diakontjänsten i Lannaskede är för tillfället vakant. c. Pedagogiska tjänster Alseda har en församlingsassistent. Bäckseda Korsberga har en församlingspedagog och tre barn- och ungdomsledare. Lannaskede har en barn- och ungdomsledare. Vetlanda har tre församlingspedagoger. d. Vaktmästeri mm: Alseda har fem tjänster inom vaktmästeri. Bäckseda Korsberga sju tjänster inom vaktmästeriet samt en fastighetsingenjör. Lannaskede har fyra vaktmästare. Vetlanda har en kyrkogårdschef, en biträdande kyrkogårdschef, tre kyrkogårdsvaktmästare och fem kyrkovaktmästare Man bör utröna hur stor del av vaktmästeriet som hänför sig till kyrkogårdsverksamheten och hur mycket som hänför sig till församlingstjänst, t.ex. tjänstgöring vid gudstjänster och kyrkliga hanslingar samt ansvar för församlingshem o dyl. Bäckseda Korsberga har en husmor och Vetlanda har två värdinnor, en för församlingsgården och en för Vildvinet. 14

15 e. Kansli ekonomi Alseda har en kamrer och en förvaltningsassistent. Bäckseda Korsberga har en kamrer och en kanslist. Lannaskede har en förvaltningsassistent. Vetlanda har en kamrer och två ekonomiassistenter. f. Förskola Vetlanda pastorat bedriver en kristen förskola i församlingshemslokalerna i Ekenässjön där det finns fem anställda. g. Vildvinet Vetlanda pastorat bedriver öppen diakonal verksamhet som kallas Vildvinet där två personer ansvarar för verksamheten. h. Allmänna synpunkter Idag är anställningarna ganska splittrade på flera håll har man procenttjänster. Detta har en rad nackdelar som enklast kan beskrivas genom att tala om de uppenbara fördelar som finns med en sammanläggning: man kan få heltidstjänster som därmed är lättare att få besatta med kompetent personal man kan bygga scheman där man gå in för varandra vid ledigheter man kan skapa kompetenscentra och kraftfullt satsa på kompetensutveckling. Den viktigaste synpunkten är emellertid den att på sikt måste församlingarna kraftfullt satsa på att kompetensutveckla frivilliga dvs. fritidsengagerade medarbetare i allt fler uppgifter. I de nya förhållanden som avtecknar sig är det avgörande hur man lyckas med detta. 8. Kontraktstillhörighet Alla församlingarna hör till Njudungs kontrakt och ett beslut om att gå samman till ett pastorat påverkar inte kontraktstillhörigheten. Inte heller påverkas Njudungs kontrakt mer än att antalet enheter blir färre, från dagens sex till tre ekonomiska enheter. Alla tre skulle ha liknande struktur (centralort med om kringliggande landsbygd) och relativt lika i storlek. C. Församlingarna och församlingslivet 1. Pastorat och församling Pastoratet har det övergripande ansvaret för den kyrkliga verksamheten. Församlingarna genom sina församlingsråd har ansvar för gudstjänstliv och frågor kopplade till kyrkorummet, om inte annat anges i delegation från kyrkorådet. Det blir i ett större pastorat viktigt att tydliggöra församlingens roll, dels för att de ska framträda som de församlingar de är med sina olika karaktäristiska, dels för att finna former för hur de kan samverka kring den grundläggande uppgiften. 15

16 2. Församlingslivet En försämrad ekonomi innebär att man måste tänka sig besparingar både på tjänster och på fastigheter, om inte verksamheten skall drabbas. Några svåra frågor måste nämnas inför den framtid som ligger längre fram än den organisationsförändring som behandlas här. Det är saker som under alla omständigheter finns i det allmänna framtidsscenariot, men som man genom den föreslagna organisationsförändringen blir bättre rustade att hantera, i synnerhet om man redan nu börjar fundera på saken. Ett sätt att tänka om församlingslivet som helhet är att reflektera över på vilken arena olika sorters församlingsliv skall ske: Vilka församlingsaktiviteter sker lämpligast på bynivå, vilka på arenan samhällen/sociala knutpunkter (bl.a. de mindre samhällena), vilka på arenan församlingarna, och vilka med arenan ett par församlingar i samverkan? Vilka uppgifter kan överlämnas till pastoratet, till kontraktet, till stiftet? Med de ändringar som infördes i Kyrkoordningen 2014 beträffande pastoratets roll i förhållande till församlingarna blir det viktigt att fundera kring vad som görs på församlingsnivå och vad som bäst görs på pastoratsnivån. Kyrkorådet för pastoratet har det övergripande ansvaret både för resurser och gudstjänster och verksamhet. Med ett pastorat med alla församlingar inom en kommun finns det skäl att fundera kring verksamhet oberoende av våra ibland mycket gamla gränser och i stället se hur människor rör sig och vilka sammanhang som är gemensamma. Detta kan t.ex. påverka förläggningen av konfirmandverksamheten utifrån var högstadieskolor är belägna. Även i diakonala frågor blir detta viktigt då det finns människor med stora diakonala behov som bor i landsbygdsförsamlingarna (eftersom det är där det är lättats att få tag på lediga lägenheter) men man av olika skäl vistats en stor del av sin vakna tid i centralorten. Man bör redan nu börja söka former för att frivilliga gör en del arbetsuppgifter. Det handlar först om sådant som församlingarna sedan 1960-talet varit vana vid att anställda har skött: medarbetarskap i barn- och besöksverksamhet, information. Det kommer att betyda dels att de som tar sådana uppgifter måste utbildas, dels att de anställda som då finns får uppgifter mer av typ utbildnings- och ledningsverksamhet. Det kommer vidare att handla om sådant som man alltid varit van vid att anställda skött: kyrkvaktmästaruppgifter kan tillfälligt skötas av kyrkvärdar (men kräver också då utbildning), tillfälliga kyrkomusiker och lekmannaledda gudstjänster (det senare sker på kyrkoherdens uttryckliga uppdrag respektive med biskopens venia). Överallt i Svenska kyrkan måste man se över sitt fastighetsbestånd. I ett inledningsskede innebär det knappast någon besparing: församlingarna i det nybildade pastoratet bör tänka igenom och motivera de fastigheter som man har till sitt förfogande och skapa någon sorts plan där respektive lokal rustas för sitt ändamål. De kyrkliga centra måste få resurser för att kunna fungera väl, tillsammans och bör länkas till den gemensamma administrativa knutpunkten så att man kan skapa enkla fungerande bokningssystem etc. Men det innebär också att man i framtiden måste ifrågasätta lokaler som sällan används, eller som mest används för uthyrning. Där är det bättre att en lokal bygdeförening håller igång lokalen och att kyrkan hyr in sig vid de tillfällen då detta behövs. 3. Att skapa en organisation Det är viktigt att man får en tydlig organisation med förtroendevalda som alla församlingar kan känna förtroende för. Sammansättningen av kyrkofullmäktige och av kyrkoråd vilar på nomineringsgrupperna; det finns ingen regel om att församlingarna skall vara representerade. 16

17 Med nio församlingar av olika storlek i pastoratet måste det till ett samspel mellan kyrkorådet och församlingsråden. För att ge församlingsrådens en tydlig roll i förhållande till det gemensamma kan det vara lämpligt att kyrkoherden ordnar regelbundna ordförandesamlingar, någon gång tillsammans med kyrkorådet, t.ex. inför budgetarbetet. Nästan ännu viktigare är att man får en tydlig arbetsorganisation. Chefskapet som ligger hos kyrkoherden i en större organisation är en arbetsuppgift som är annorlunda än i de nuvarande enheterna. Den blir emellertid heller inte jämförbar med ledarskap i kommun eller företag, eftersom det här gäller ledarskap både för en arbetsorganisation och för ett församlingsliv där människor engageras. Kyrkoherden måste få möjlighet att vara präst, men fr.a. få kompetenta medarbetare som kan ansvara för personalfrågor, för fastighetsfrågor, för kyrkogårdsfrågor etc. och som har vidsträckt delegation under kyrkoherdens övergripande ansvar. På samma sätt måste kyrkoherden kunna delegera ansvaret för församlingslivets utformning till arbetsledande komministrar i de olika kyrkliga centra och dessa skall kunna ha ganska olika inriktning på sitt församlingsliv, utifrån olika behov eller olika kyrkliga traditioner. Man bör pröva om kyrkoherden skall vara direkt ledare för församlingslivet i en av församlingarna det är inte bra med en kyrkoherde som enbart sysslar med ledning och administration. Det är också lämpligt att man överväger någon form av regelbunden växling mellan medarbetarsamlingar för hela pastoratet och för församlingarna knutna till respektive kyrkligt centrum, och man då tydliggör kyrkoherdens begränsade roll i de kyrkliga centra. På motsvarande sätt kan det vara bra att skapa en informell mötesplats för kyrkoherden arbetsledande komministrar kyrkorådsordföranden. 4. Församlingsinstruktionen Sedan 2014 ska inte längre församlingsinstruktion skrivas för varje enskild församling, om man ingår i ett pastorat, utan det ska finnas en gemensam församlingsinstruktion i pastoratet (men det heter fortfarande församlingsinstruktion). Pastoratet har i många små och medelstora pastorat varit den nivå på vilket det pastorala arbeta har bedrivits bl.a. genom att man har ett gemensamt arbetslag och att gudstjänstlivet planeras gemensmat (om inte annat för att få tider och platser att kunna samverka). Självklart måste varje församling och framför allt dess gudstjänstliv tydligt beskrivas i den nya gemensamma församlingsinstruktionen. Även regelverket kring huvudgudstjänster har ändrats och med domkapitlets reglering innebär detta att församlingar med mer än 1300 kyrkotillhöriga ska även i fortsättningen fira huvudgudstjänst varje sön- och helgdag medan församlingar med färre kyrkotillhöriga får fira ett färre antal huvudgudstjänster, dock inte färre än var annan vecka. Minst hälften av huvudgudstjänsterna ska vara med nattvard. Regelverket kring huvudgudstjänster ändrades för att många församlingssammanläggningar just berodde på att det söndagliga gudstjänstlivet inte fungerade. Självklart ska man fira fler huvudgudstjänster än detta minimum så länge det finns ett underlag för detta. Det är varken kyrkomötets eller domkapitlets avsikt att lägga ner ett fungerade och bärkraftigt gudstjänstliv. a. Omvärldsanalys Bakgrund för församlingsinstruktionen skall vara en analys av förhållandena inom det område där församlingen verkar: en beskrivning av människors villkor och slutsatser av detta för församlingslivet, vidare en beskrivning av församlingslivet och den inriktning man har med slutsatser för de förändringar som man menar måste ske. Bakgrunden för detta kan hämtas i en församlingsrapport som går att ta fram på Svenska kyrkans statistikdatabas, En sådan analys är viktigare än någonsin när församlingslivet står i en strukturomvandling. De som känner sig drabbade av förändringen måste göras delaktiga i arbetet samtidigt som 17

18 man gör en klokt avvägd nysatsning. Förändringen måste ärligt tydliggöras som en förbättring och nysatsning, inte som att man ger upp eller drar in. Man bör också göra en analys av församlingens behov och en precisering av församlingslivets inriktning. Här gäller det både att föra vidare de goda traditioner som finns i församlingarna och att med hjälp av t.ex. kommunens information och kommunala beslut vara beredd på de samhällsförändringar som är att vänta b. Gudstjänst Församlingsinstruktionen är platsen där den enskilda församlingen tydliggör gudstjänstlivets omfattning. Enligt kyrkoordningen får domkapitlet fatta beslut kring gudstjänstlivet. I församlingar med flera kyrkor är det även viktigt att beskriva hur gudstjänstlivet fördelas mellan de olika kyrkorna. Det kan också handla om hur gudstjänstlivet gestaltas vid de större helgerna och vid de för varje kyrka speciella traditionella högtiderna. c. Undervisning Det kan vara en poäng att skapa ett pedagogiskt centrum i pastoratet, och ha pedagogiska resurser knutna till de kyrkliga centra, men det är också viktigt att i församlingsinstruktionen precisera t.ex. den barnverksamhet som sker i de olika församlingarna. Samma sak gäller konfirmandverksamheten. Man bör pröva om den helt eller delvis skulle kunna bedrivas i samverkan. Ett större pastorat ger större möjligheter att inom de ramar som konfirmandriktlinjerna ger utforma konfirmandarbetet med både helg- och sommarläsning liksom kanske samverkan med idrottsföreningar eller erbjuda konfirmandgrupper med musikoch dramaprofil. Vuxenpedagogiskt arbete är en viktig uppgift och skulle kunna finnas med i den nysatsning som kan vara viktig att göra när den nya organisationen rullar igång. Kanske kan detta vitaliseras genom ett utbyte mellan församlingarna i det nya pastoratet. d. Diakoni Förnyelsen på denna punkt är naturligtvis beroende av de diakonala grupper som finns får fortsatt stöd och inspiration. Det är viktigt att se hur diakoni inte enbart är verksamhet bland äldre och sjuka, utan att det också handlar om ungdomar och barnfamiljer eller andra svaga grupper, med ofta dolda och ibland oformulerade behov av hjälp. I ett pastorat av Vetlandas karaktär är diakoni bland människor som bor i ytterområdena utanför samhällena, i en ofta allt mer avfolkad landsbygd, en viktig uppgift. Diakonin riktar sig till alla, alltså inte bara till de kyrkotillhöriga. Inte minst invandrargrupperna och flyktingar är viktiga att uppmärksamma i kyrkans diakoni. e. Mission På denna punkt fordrar stiftet en förnyad och fördjupad reflektion av varje ny församlingsinstruktion. Poängen är att församlingen också har en lokal missionsuppgift, dels utifrån tanken att allt församlingsliv måste gestaltas som en Guds sändning (mission) till världen, dels naturligtvis också i form av evangelisation. Det är naturligt att man på denna punkt väger in former för ekumenisk samverkan. Under denna punkt kan man också tillsamman kanske tänka om pastoratsgemensamma satsningar, t.ex. den problematik som de många små samhällena innebär. 18

19 5. Ekonomi Erfarenheten är att de områden där man på sikt och med bestående resultat kan spara pengar är fastigheter och personal. Besparingar hade blivit ännu mer nödvändigt om den skisserade sammanläggningen inte skulle genomföras. Sammanläggningen skapar resurser för en planmässig genomgång av exempelvis fastigheternas skötsel och avpassning till de lokala behov som dikteras av hur den lokala församlingen använder fastigheten, liksom en mer rationell hushållning med de resurser som de anställda är. En viktig fråga i sammanhanget är kyrkoavgiftens storlek ovan framgår att den varierar ganska mycket mellan pastoraten. Det innebär det att enskilda medlemmar kommer att få höjda eller sänkta kyrkoavgifter. Det är viktigt att tydliggöra varför förändringen sker och viktigt att bland människor klargöra förhållandena kring begravningsavgiften. De gamla ekonomiska enheterna upphör, all deras egendom förs till det nya pastoratet och all ekonomisk förvaltning som de haft kommer att ske centralt. 6. Fastigheter Det kan vara viktigt att inför förändringen göra en utförlig genomgång av fastighetsbeståndet med beaktande av följande frågeställningar I vilken utsträckning lokalen används av församlingen Eventuell uthyrning, eventuellt andra intressenter (t.ex. föreningar som lånar lokalen) Renoveringsbehov på sikt Avpassning av lokalen: allmän handikappanpassning etc Avpassning av lokalen: är den bra för det den skall användas för? Vidare är det lämpligt att innan en eventuell sammanläggning göra en inventering i kyrkor och församlingshem för att se om där finns föremål som tillhör andra enskilda eller organisationer. Kyrkornas inventarieförteckningar bör också aktualiseras. Närmare bestämmelser finns i kyrkoordningen kap 40 och i kulturminneslagen kap Det kan vara lämpligt att göra en utförligare dokumentation om inventarierna, om en sådan inte finns. Man bör pröva att inventarierna förvaras väl och att de inte tar skada av förvaringen. I första hand skall de förvaras i den kyrka där de hör hemma; flyttas de för förvaring någon annan stans skall detta antecknas i inventarieförteckningen. D. Den framtida organisationen 1. Pastorat Den förberedda och motiverade (utifrån de utmaningar som kyrkan står inför) organisationsförändring som föreslås innebär att dagens fyra enheter läggs samman till ett pastorat. Enheten kommer att omfatta alla församlingar i Vetlanda kommun. Förändringen bör genomföras den 1 januari Namn Det lämpliga namnet på den nya enheten är Vetlanda pastorat. Stiftsstyrelsen beslutar om namnet. Namnet på ett pastorat ska vara geografiskt. Att ha ett fyrledat namn om alla 19