Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING

Transkript

1 en Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING REMISSYTTRANDE Göteborgs stift Göteborgsutredningen Box Göteborg Yttrande från kyrkoherden i Masthuggs församling över utredningen om indelning av Göteborgs församlingar eller nio ekonomiska enheter (ert dm 102/11/703; vårt ärendenr ). Fråga la. Tillstyrker ni en ekonomisk enhet? Ja Fråga lb: Tillstyrker ni nio ekonomiska enheter (tre församlingar och sex pastorat) Nej Fråga 2: Hur ser ni på de båda förslagen ur ekonomiskt, pastoralt och administrativt perspektiv? Ekonomiskt perspektiv 1 utredningen saknas beräkningar av kostnaderna för att bygga upp förvaltning och administration för nio nya ekonomiska enheter. Det antas att kostnaderna blir desamma som för dagens förvaltning. Men är det troligt? Är det inte mer rimligt att anta att kostnaderna för nio administrationer blir dyrare än för en. Enbart de sex miljoner kronor som beräknas gå till moms för att anlita servicebyråer motsvarar cirka 12 heltidstjänster. Om vi bryter upp Svenska kyrkan i nio enheter kan vi dock vara säkra på att vi måste lägga ner eller kraftigt dra ner flera av de nuvarande gemensamma verksamheterna som exempelvis handikappverksamheten i Guldheden, Kyrkan i Högskolan och Skolkyrkan i Haga, Sverigefinska i Oscar Fredrik, teckenspråk i Masthugg, sjukhuskyrkan på Sahlgrenska och i Högsbo. Domkyrkopastoratet och Carl Johans pastorat kommer inte att ha råd att själva driva dessa verksamheter. Jag anser det vara ett sakligt sett ogrundat antagande att de nio ekonomiska enheterna i framtiden frivilligt kommer att bidra till gemensamma verksamheter av detta slag. Vi kan se hur det fungerar idag. Det finns ingen drivkraft till att bidra ekonomiskt till teckenspråkig verksamhet bland pastorat i övriga stiftet. Församlingarna inom samfälligheten bekostar idag helt teckenspråkig verksamhet inom Göteborgs stad men Göteborgs stift (även Göteborgs församlingar) betalar för verksamheter och gudstjänster i Uddevalla, Halmstad, Falkenberg och Varberg. Detta trots att kyrkoordningen ger varje pastorat ansvar att erbjuda verksamheter och gudstjänster på minoritetsspråk. Det sägs att stiftet i framtiden kan ta en ökad del av kostnaderna för dessa verksamheter. Men är det rimligt att förvänta sig att sådana beslut kommer att fattas? Det var inte så länge sedan som ansvaret för Kyrkan i Högskolan, Sverigefinska och teckenspråk överlämnades från stiftet till samfälligheten. En översyn av resursverksamheterna är viktig men i stort anserjag att dessa verksamheter är oerhört viktiga. Om de försvinner förlorar kyrkan värdefulla möjligheter för gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. 1 samtal och samråd kring remissförfarandet har det presenterats beräkningar av hur mycket pastoraten tjänar på att bli självständiga enheter. En stor del av dessa vinster uppkommer genom att man lägger ner de gemensamma verksamheterna och slutar ge bidrag till bland annat Stadsmissionen. Men är det verkligen en vinst för Svenska kyrkan i Göteborg? Masthuggs församling, Carl Johans kyrkoplan 1, Göteborg Sida 1 av 5

2 Sambandet, indragna resursverksamheter mer pengar till församlingarna, gäller förövrigt även inom ett pastorat. Om pastoratet vill kan man lägga ner gemensamma verksamheter och dra in bidrag till utomstående (närstående) organisationer. Då kan man fördela ytterligare ett anta miljoner till verksamheter i församlingarna. Men vill vi det? Varför har vi då inte redan gjort det inom samfälligheten? Ett självständigt Domkyrkopastorat och Carl Johans pastorat kommer att förvalta ett viktigt kulturhistoriskt arv i flera stora kyrkor. Undersökningar visar också att själva kyrkobyggnaden är en viktig anledning för många att tillhöra kyrkan. Ur ett pastoralteologiskt perspektiv kan man dock fråga sig om dessa stora kyrkor är en tillgång eller en belastning för den enskilda församlingen. Om Masthuggs församling enbart sett till sina egna behov hade det varit mer motiverat att behålla den lilla Pater Nosterkyrkan, som återlämnades till småkyrkostiftelsen, och istället överlämnat Masthuggskyrkan till samfälligheten. Pater Nosterkyrkan var mer anpassad till församlingens verksamheter och gudstjänstliv. Men eftersom kyrkorådet i Masthugg såg till behov också utanför församlingen var valet att behålla Masthuggskyrkan enkelt. Men vad händer med våra stora kyrkor i innerstaden om det endast är Domprosteriets och Carl Johans pastorat som skall förvalta dem? Skall vi börja ta betalt för att komma in i Domkyrkan och Masthuggskyrkan såsom i Storkyrkan i Stockholm? Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har ekonomisk solidaritet med de resurssvaga församlingarna varit en självklarhet ända sedan samffillighetens tillkomst år Att dela Göteborg i nio ekonomiska enheter kommer att bryta denna solidaritet. Enligt utredningens Bilaga 1 skulle Nylöse pastorat behöva höja sin kyrkoavgift från 81 till 113 öre för att kunna behålla dagens verksamhet, medan Askims församling skulle kunna sänka kyrkoavgiften från 81 till 73 öre och ändå kunna behålla sin verksamhet oförändrad. Att sänka kyrkoavgiften för de välbeställda och höja den kraftigt för dem med låg inkomst framstår som orättfärdigt och i strid med kyrkans budskap. Ett ekonomiskt perspektiv talar tydligtför ett pastorat. Administrativt perspektiv De fyra samverkande församlingarna Carl Johan, Högsbo, Oscar Fredrik och Masthugg har byggt upp en fungerande gemensam administration vilken vi kan bygga ut för att administrera antingen ett självständigt pastorat eller en pastoratsdel. Med våra erfarenheter kan jag inte se något behov av att i framtiden köpa in extern service från någon servicebyrå eller liknande. Möjligtvis kan fastighetsunderhållet drivas gemensamt av flera pastorat, eller stiftet. Vi fyra samverkande församlingar har valt en annan administrativ organisation än övriga församlingar i Göteborg. 1 ett storpastorat finns risken att man vill likrikta och centralisera administrationen. 1 ett pastorat finns också risken att man får en administration som lever ett eget liv, där administrationens krav blir mål i sig vilket i sin tur genererar arbete för verksamheterna. Man välj er administrativa verktyg och IT system utifrån administrationens önskemål och inte utifrån verksamheternas behov. Administrationen riskerar att styra verksamheten och inte tvärt om. Samverkansfördelarna är större i ett pastorat men risken är samtidigt att möjligheten till olika administrativa lösningar minskar. Ett administrativt perspektiv talar för nio ekonomiska enheter. Masthuggs församling, Carl Johans kyrkoplan 1, Göteborg Sida 2 av 5

3 Pastoralt perspektiv Göteborgsutredningens omvärldsanalys visar på en stor rörlighet bland kyrkotillhöriga i Göteborg. Det är en erfarenhet som jag också kan bekräfta från Masthuggs församling. Vi är en församling med ung befolkning och med stor in- och utflyttning. Ungeflir hälften av alla kyrkliga handlingar för människor tillhöriga Masthuggs församling sker i någon annan av samfällighetens församlingar och ungefär hälften av alla som vigs, döps eller begravs i Masthuggskyrkan kommer från andra församlingar inom samfälligheten. 1 gudstjänster och verksamheter möter vi också människor från hela Göteborg liksom vi vet att många masthuggs- och majbor söker sig till andra församlingar, inte minst för att Masthuggskyrkan är svårtillgänglig för många äldre. Rörligheten är störst i centrum men präglar hela Göteborg. 1 utredningens omvärldsanalys saknar jag en analys av hur göteborgaren uppfattar Svenska kyrkan i Göteborg. De flesta kyrkotillhöriga i Göteborg deltar inte i församlingslivet, även om det ofta är kyrkans egen självuppfattning av verklig kyrkotillhörighet. Man tillhör Kyrkan och väljer verksamhet och gudstjänst efter behov. Det är också den bild av kyrkan i Göteborg som vi lyft fram under 130 år. En kyrkotillhörig i Lundby betalar kanske sin avgift i första hand för att man vill underhålla Masthuggskyrkan som man ser från köksfönstret varje dag, en billdaisbo för att man värdesätter det diakonala arbetet i Bergsjön, och så vidare. Att i en tid där tillhörigheten sjunker samtidigt som allt fler efterfrågar kyrkans tjänster splittra en fungerande organisation förefaller oklokt. Om vi skall ta itu med framtidens många utmaningar och möjligheter behöver vi en pastoral helhetssyn för hela Göteborg samtidigt som vi behöver många självständiga och livskraftiga församlingar nära människors vardag och helg. Med ett pastorat för hela Göteborg kan vi få en övergripande styrning och ledning för hela staden samtidigt som vi kan decentralisera verksamhetsstyrning och verksamhetsansvar till församlingarna. Detta kan ge en ännu större frihet för varje församling att verkligen vara kyrka i sitt sammanhang. Med en central styrning och ledning kan vi fortfarande ta gemensamt ansvar för bland annat sjukhus, högskolor, teckenspråk. Svenska kyrkan kan vara en tydlig och samlad röst till andra aktörer i samhället. Vi kan också se till att Svenska kyrkan i hela Göteborg solidariskt får medel för att fullgöra sin uppgift. Ett pastoralt perspektiv talar för ett pastorat. Fråga 3: Hur ser ni på de båda förslagen utifrån förtroendemannaorganisationen? Beslutande och styrande organ Jag delar inte åsikten att ett pastorat nödvändigtvis skulle innebära ett demokratiskt underskott och en farlig maktkoncentration. Ett kyrkoråd och ett fullmäktige i Göteborg kan inte styra utan förtroende i organisationen. Ett representativt styre bygger på överlämnandet av beslutanderätt till en foikvald församling, om detta förtroende missbrukas blir de förtroendevalda inte långvariga. 1 en organisation med storlek av ett pastorat i Göteborg borde det bli nödvändigt för de centrala beslutande organen att delegera inflytande, över både verksamheter och budget till församlingsråden. församlingsråden i Göteborg skulle då få ett betydligt starkare mandat än församlingsråd i mindre pastorat, vilket är positivt och motsäger farhågan om ett demokratiskt underskott. Men det finns en, som jag tror, överhängande risk med dessa centrala beslutande organ. Arbetsbelastningen för ett gemensamt kyrkoråd kan bli så stor att man, trots delegationer, professionaliserar beslutsfattandet genom att anställa förtroendevalda, motsvarande stadens kommunalråd. Om detta skulle bli verklighet har vi fått en centralstyrd kyrka. Det låga valdeltagandet i de kyrkliga valen kan också medföra stora svängningar och möjligheten för missnöjespartier att få stort inflytande i få centrala beslutande organ. Det kan bli bra, till och med bättre med färre beslutande och styrande organ. Men det finns risker. Att det fungerar att styra ett pastorat med storlek av de nio föreslagna enheterna finns det idag många exempel på inom Svenska kyrkan. Ettförtroendemannaperspektiv viktar något över för nio ekonomiska enheter. Masthuggs församling, Carl Johans kyrkoplan 1, Göteborg Sida 3 av 5

4 Ledning Invändningen, som förs fram i utredningen, mot att en kyrkoherde skulle kunna leda med hjälp av mellanchefer är svår att förstå. En organisation av denna storlek och ledningsstruktur är inte ovanlig vare sig i näringsliv, kommunal, eller statlig förvaltning. Jag ser framför mig en organisation liknande Västerås pastorat där man infört en chefsnivå mellan församling och pastorat. De nio ekonomiska enheterna skulle kunna vara lämpliga pastorala områden och med tydliga delegationer ser jag inga avgörande problem med att leda en organisation av denna storlek. Hur man organiserar detta är upp till pastoratet. Jag skissar en möjlig organisationsmodell: KF KR KH Pastoralt område Pastoralt område oc Hc FR FH FH FH FR FR FR FR FR FR FR FR 1 denna modell är det tydligt att kyrkorådet (KR) styr och kyrkoherden (KH) leder. Modellen bygger på att kyrkorådet har en omfattande delegation till kyrkoherden och församlingsråden (FR). Kyrkoherden (domprosten) kan ha en biträdande kyrkoherde/domprost. Kyrkorådet kan delegera exempelvis ansvaret för detaljbudget till kyrkoherden som i sin tur delegerar vidare till områdescheferna (OC) eller församlingsråden. Kyrkorådet avgör vad delegationen omfattar. Rådet kan öronmärka medel för till exempel samverkan i staden kring exempelvis diakoni eller konfirmandarbete. Områdescheferna kan få ett samordningsansvar medan verksamhetsansvaret ligger hos församlingsherdar och församlingsråd. Kyrkoherden är chef för den centrala administrationen och för områdescheferna, områdescheferna är chef för administration på mellannivå samt församlingsherdarna. församlingsherdarna är chef för och leder arbetet i församlingarna. Ledningsstrukturen kan bli tydlig och enkel. Delegationerna mellan kyrkoråd och församlingsråd kräver en del arbete. Denna organisation behöver dock inte, trots sin storlek, innebära att kyrkorådet och kyrkoherden styr verksamheter på detalj nivå. Jag skulle till och med vilja påstå att denna modell innebär möjligheter till ett större lokalt inflytande över verksamheter och gudstjänster från församlingsnivå än modellen med nio ekonomiska enheter. Möjlighetenlrisken att i praktiken centralstyra är betydligt större med nio enheter. Inom det pastorala området bör det också finnas administrativt stöd för det pastorala området. All administration bör/skall inte centraliseras. Genom att förlägga viss administration på mellannivå förebyggs riskerna med att den centrala administrationen växer. Det underlättar också för administrationen att verkligen ha verksamheten i fokus. 1 den nuvarande samverkan mellan Carl Johan, Högsbo, Oscar Fredrik och Masthuggs ffirsamlingar har vi grundstrukturen för en administration som kan fungera i ett eget pastorat men också inom ett pastoralt område. Vissa moment inom vår administration kan flytts till en central nivå medan annan mycket väl kan flyttas från central nivå till oss. Det finns många rationaliseringsvinster utan att för den skull centralisera administrationen. Masthuggs församling, Carl Johans kyrkoplan 1, Göteborg Sida 4 av 5

5 Att i en organisation med ett pastorat i Göteborg lägga samman fler församlingar för att uppnå liknande enheter skulle dock vara djupt olyckligt. Då skulle möjligheterna att inom ett storpastorat, utveckla verksamhet och gudstjänstliv i lokala församlingar, som den nya kyrkoordningen öppnat för, omöjliggöras. Sammanläggningar av församlingar medför definitivt ett demokratiunderskott. Man förlorar möjligheten till ett, i kyrkoordningen reglerat. lokalt styrelseorgan (församlingsråd). Att det fungerar att leda ett pastorat med storlek av de nio föreslagna enheterna finns det idag många exempel på inom Svenska kyrkan. En risk med nio enheter är dock att dessa innebär mindre inflytande för församlingarna. Ett ledningsperspektivkan tala både för ett pastorat och nio ekonomiska enheter. Fråga 4: Övriga synpunkter Det har inte varit självklart för mig att förespråka ett pastorat. Mina svar är också delvis motsägelsefulla vilket beror på att det ännu inte finns någon genomgripande analys av hur vi skall organisera Svenska kyrkan i Göteborg vare sig som ett pastorat eller nio ekonomiska enheter. Alla resonemang bygger på antaganden och egna slutsatser. Jag kan se både för- och nackdelar med de båda alternativen. Men efter en sammanvägd bedömning har jag har kommit till slutsatsen att ett pastorat är bäst. Avgörande för mitt beslut är möjligheten till en sammanhållen pastoral ledning och solidariteten mellan Göteborgs församlingar. Ett pastorat är den bästa modellen för att säkra en rättvis ekonomisk fördelning över staden så att alla församlingar utifrån sina begränsningar och möjligheter kan få tillräckligt med pengar för att kunna fullgöra sin uppgift. Att omvandla samffihligheten till en organisation med nio självständiga enheter är dessutom avsevärt mycket mer arbetskrävande under lång tid än en omvandling av dagens samfallighet till ett pastorat. Detta kan binda stora resurser och ge negativa effekter på det pastorala arbetet. Vi vet inte vad det kostar att bygga och driva en ny organisation och vi har svårt att förutse vilka konsekvenser en uppdelning har för verksamheter och gudstjänstliv. Vi är många som önskat att vi fick en egen lösning för Göteborg. Nu blev det inte så. En brist inom samfälligheten har varit avsaknaden av pastoral ledning. Nu kan vi få det. Låt oss pröva hur detta kan fungera innan vi bryter upp ett fungerande organisation. Om ett-pastoratsmodellen väljs och det sedan skulle visa sig att Göteborgs pastorat inte fungerar ändamålsenligt kan arbetet med att dela upp pastoratet i nio återupptas. Om istället Göteborg delas i nio enheter 2018 blir det näst intill omöjligt att åter lägga samman pastoraten, även om betydande nackdelar visat sig, eftersom så oerhört mycket tid, energi och arbete fått läggas på den nya organisationen. Maktbalansen mellan biskopen och kyrkoherden för ett storpastorat i Göteborg är inte oproblematisk. Men det finns också fördelar. En samlad pastoral ledning för Göteborg kan bland annat underlätta för samråd och strategisk planering av det pastorala arbetet i staden. Stiftet (och stiftets övriga pastorat) kan dra fördelar av en stor och stark ekonomisk enhet. Detta gäller inte minst för verksamheter som teckenspråk, sverigefinska och sjukhuskyrka. Obalansen i storlek till de andra pastoraten skall inte överdrivas. Göteborg är stiftets största stad med egna förutsättningar. Jag tycker det är mycket olyckligt att det ännu råder ovisshet kring vilken organisation Svenska kyrkan i Göteborg skall ha efter år Nu kan jag bara önska att vi alla som har ansvar accepterar och sluter upp kring det beslut som fattas så att vi kan få arbetsro och börja forma framtidens kyrka i Göteborg. Ail rs Leitzinger Kkoherde Göteborgs Masthuggs församling Masthuggs församling, Carl Johans kyrkoplan 1, Göteborg Sida 5 av 5

6