BYGGA med tilltro. Växjö stifts hjälpreda för arbetet med församlingsinstruktionen

Transkript

1 BYGGA med tilltro Växjö stifts hjälpreda för arbetet med församlingsinstruktionen VERSION AUGUSTI

2 Innehållsförteckning A. En församlingsinstruktion (FIN) är 4 I. Församlingsinstruktionens roll 4 II. Församlingsinstruktionen om församlingens liv 4 III. Kyrkoordningen och stiftets anvisningar 5 B. Så här kan man bygga 7 I. Se : Beskrivning 7 II. Bedöma : Analys 9 III. Handla : Det viktiga är livet 10 C. Tre sorters redskap när man bygger 11 I. Varandra 11 II. Andra 11 III. Material 12 E. Bilagorna 26 Bilaga 1. Detta är NN församling 26 Bilaga 1 a-b-c Beskrivning, församlingsrapport, nyckeltal 26 Anvisningar till bilaga 1c, blanketten Församlingslivets nyckeltal 27 Bilaga 1d. Personalplan m.m. 27 Bilaga 2. Pastoral handlingsplan för konfirmandarbetet 28 Bilaga 3. Avtal om samarbetskyrka med EFS 28 Bilaga 4. Avtal om ekumenisk samverkan Övriga bilagor 28 F. Mallar 29 Avd. 1. Beslut och utfärdande 29 Bilaga 1c. Församlingslivets nyckeltal 30 D. FIN har 5 avdelningar (och några bilagor) 14 Avdelning 1. Beslut och utfärdande 14 I. Att utarbeta FIN 14 II. Granskning och utfärdande 14 a. Beslut 15 b. Förändring av instruktionen 15 c. Strukturförändringar 15 Avdelning 2. Innehållsförteckningen: Vilka delar, vilka bilagor ska en FIN ha? 16 Avdelning 3. Hur bedömer vi vår situation? Omvärlds-, närmiljö- och församlingsanalys 17 I. Uppdrag 17 II. Tolkning 17 III. Slutsatser 17 Avdelning 4. Hur ska församlingslivet se ut? Pastoralt program 18 I. Utformning 18 II. Ansats 18 III. Disposition 19 IV. Specifika krav 19 V. Men undvik 20 Det pastorala programmets innehåll Gudstjänstlivet Konfirmandarbetet Verksamhet på andra språk än svenska 23 Sammanställning av domkapitlets reglering vad gäller huvudgudstjänst m.m. 23 a. Sammanlysning 23 b. Temamässa/temagudstjänst 24 c. Ekumeniska gudstjänster 24 d. Lördagar 24 e. Vissa kyrkliga helgdagar 24 Avdelning 5. I vilken riktning ska vi gå? Förändringsplanering 25 2

3 BYGGA med tilltro Till Församlingarna i Växjö stift Nu har vi vandrat på en väg vi stakade ut i början på 2000-talet. Det var vägledningen för arbetet med församlingsinstruktionerna som var något helt nytt då och som kom med Kyrkoordningen Vägen hette handboken. Under den vägen har vi lärt oss en hel del både i församling och stift om hur en församlingsinstruktion kan göras och fungera på ett konstruktivt sätt. Nu är det dags att ta konsekvenserna av det vi lärt och använda oss av det i fortsatt arbete med att forma församlingsinstruktionerna som ska vara vägledande en tid framöver. BYGGA med tilltro är namnet på vägledningen nu. Namnet anknyter till den vision till tro vi tillsammans formar för våra församlingar och stift utifrån uppdraget att förmedla tro och leva i tilltro. Stora förändringar har skett och kommer att ske. Det kan kännas motigt och besvärligt och ibland direkt sorgligt att lämna det gamla. Men låt oss i stället glädjas åt det spännande och nya som vi bygger genom att ta oss an den stora utmaning som det är att vara kyrka idag på 2010-talet. Ta vara på varandras erfarenheter vare sig vi är förtroendevalda eller anställda, kyrkfolk eller tillhöriga i största allmänhet. Låt oss inte ge upp hoppet om att förändring till det positiva är möjlig! Det kan inte nog betonas vilken betydelse det har att göra en ordentlig omvärldsanalys för att se vilken verklighet det är som vi ska vara församling. I denna handbok finns goda tips hur man kan gå till väga. Jag önskar alla som nu har att ta tag i arbetet med en ny aktuell församlingsinstruktion glädje i uppgiften och all välsignelse. i tilltro + Jan-Olof biskop Denna Växjö stifts hjälpreda för arbetet i församlingarna med församlingsinstruktionen innehåller:»» En text som berättar om hur man kan göra för att få ett gott arbete i församlingen kring församlingsinstruktionen, så att arbetet blir en positiv drivkraft i församlingens reflektion. Brödtexten är då skriven med detta typsnitt du läser nu. Kallas antikva stil.»» Kyrkoordningstext och de direkta anvisningar för församlingsinstruktionens innehåll och form, fr.a. i avd. D och E, som har utfärdats av domkapitlet genom beslut den 18 mars Brödtexten är här skriven med det typsnitt du läser nu, utan seriffer. Kallas linjär stil. 3

4 A En församlingsinstruktion (FIN) är I. Församlingsinstruktionens roll Församlingens uppgift finns beskriven i evangeliets glädjebudskap, och uppgiften utförs när församlingen firar gudstjänst, bedriver undervisning och utövar diakoni och mission. Uppgiften har formulerats i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, och för vår kyrka fått sitt regelverk i kyrkoordningen. FIN är sedan den lokalt under några år tillämpade beskrivningen av den arbetsuppgift som församlingen har, som en Kristi församling i Svenska kyrkan. FIN är ett trepartsdokument mellan förtroendevalda, kyrkoherde och stift: den utarbetas av kyrkoherde och kyrkoråd, och utfärdas av domkapitlet. På så sätt uttrycker den att kyrkolivet på en gång är Universellt Kristi kyrka är en helhet, och varje församling ska vara igenkännlig som en del av kyrkan, närmare bestämt av Svenska kyrkan Lokalt konkreta människor som Gud har kallat samman till att vara församling Ansvaret för att utarbeta FIN ligger på kyrkoråd och kyrkoherde och till deras hjälp finns sedan stiftets resurser. För att instruktionen ska bli ett dynamiskt redskap för församlingens utveckling är det viktigt att församlingens medarbetare anställda och andra deltagare i gudstjänst- och församlingslivet också är delaktiga i utformandet av den. FIN är underlag för stiftets regelbundna församlingsdialog. Det är samma målsättning för församlingsinstruktion och församlingsdialog: församlingslivets utveckling, där samma budskap ständigt hittar rätt form i nya situationer. Det förefaller som om 2010-talet kommer att innebära många förändringar i församlingsoch pastoratsstrukturen. Inför dessa förändringar är FIN-arbetet just nu viktigare än någonsin. En lokalt förankrad och tydligt formulerad FIN ger en stabilitet åt det församlingsliv som den nuvarande församlingen bär med sin in i det nya, spännande sammanhanget. Dessutom förefaller det bli så att man under 2010-talet kommer att förändra ansvarsfördelningen mellan pastorat och församling och att FIN där kommer att få en utvidgad roll. BYGGA med tilltro är uppbyggt på ett sådant sätt att FIN kommer att enkelt kunna anpassas efter de nya förutsättningar man kan ana. II. Församlingsinstruktionen om församlingens liv Församlingsliv Genom att tala om församlingsliv signalerar vi att FIN handlar om framväxten av hela församlingens gemensamma liv inte en verksamhet som arrangeras av anställda och konsumeras av ett antal tillhöriga. På ett sätt lite svårare: Liv och engagemang beslutar man inte om, man kan bara skapa förutsättningar, be om den helige Andes hjälp och själv engagera sig. 4 BYGGA Församlingen är en växtplats och församlingslivet ett byggnadsarbete. Båda bilderna fäster blicken på att församlingsinstruktionen måste handla om en process:

5 A Utgångspunkt är uppdraget från Gud Förutsättningarna är omvärld, närmiljö och det församlingsliv som gestaltas idag Resurserna är människor burna av tro och ledda av den heliga Anden Uppgiften är att skapa förutsättningar för en levande Guds mission bland människor Det är här och nu förutsättningarna för församlingens framtid skapas Församlingsinstruktionen ska ligga till grund för planeringen av församlingslivet ur en synpunkt kan den läsas som en beskrivning av vad som sker ett normalt verksamhetsår. Den ska också peka framåt mot de förändringar i verksamheten som man kan planera för. Därmed blir den underlaget för församlingens beställning av resurser etc. från samfälligheten och i ett större sammanhang också för stiftets planering. I en församling med flera delar, kanske flera gudstjänstgemenskaper, ger FIN riktlinjer för hur samspelet mellan församlingens olika delar gestaltas. Det pastorala programmet kan i sådana församlingar ha avdelningar för de olika delarna. I en församling med flera delar (gudstjänstgemenskaper) och i församlingar som ingår i flerförsamlingspastorat blir FIN därmed ett avgörande styrmedel: FIN är den naturliga referenspunkten och underlaget för 1) församlingsdelarnas relation till församlingen gudstjänstlivets och det övriga församlingslivets fördelning vad som är församlingsgemensamt och vad som är lagt på distrikt /motsvarande ansvarsgrupper med delegationer och kanske separat ekonomi återrapportering och gemensam planering 2) församlingens relation beställning till samfälligheten budgetplaneringen den årliga verksamhetsplanen den årliga verksamhetsredovisningen revisorernas arbete församlingens förändringsplanering, långtidsplanering/långtidsbudget 3) församlingens relation till stiftet både främjande och tillsyn: samtal om församlingens förändringsplanering, långtidsplanering utformandet av stiftets främjandeuppgift den årliga församlingsdialogen mellan stift och församling biskopens och kontraktsprostens visitationer III. Kyrkoordningen och stiftets anvisningar Bestämmelserna om församlingsinstruktionen finns i Kyrkoordningen (KO) 57:5-7. Församlingsinstruktionens innehåll 5 För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet. Instruktionen ska innehålla 1. De regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning, 2. Ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I det pastorala programmet ska även behandlas församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullfölja sin grundläggande uppgift. (SvKB 2009:4, 2010:6) 5

6 A Utfärdande och ändring av en församlingsinstruktion 6 Församlingsinstruktionen får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av församlingens beslutande organ och kyrkoherde var för sig. Den är därefter bindande för församlingen. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av församlingens beslutande organ, kyrkorådet, kyrkoherden eller domkapitlet. Ändringen godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen. (SvKB 2009:4) 7 Domkapitlet får, om det finns särskilda skäl, utan godkännande av kyrkoråd och kyrkoherde, utfärda församlingsinstruktion samt besluta att ändra de delar av församlingsinstruktionen som avser regler enligt 5 1. Den utfärdade eller ändrade församlingsinstruktionen gäller för församlingen först efter det att kyrkorådet och kyrkoherden har underrättats om beslutet. Vem gör församlingsinstruktionen? Huvudansvar för arbetet har kyrkorådet och kyrkoherden. I många församlingar är en komminister ledare för verksamheten och sitter kanske på prästastolen i kyrkorådet. Då är det naturligt att komministern har en aktiv del i arbetet, men utifrån sin roll i kyrkorådet. Det är också viktigt att medarbetare anställda och icke anställda kommer med sina erfarenheter och sin kompetens i FIN-arbetet. De kan ta fram underlag för de bedömningar man gör, och de bör vara med i samtal där man bedömer underlagen. Det är också viktigt att samtalen förs på bredden, så att så många som möjligt av dem som deltar i församlingslivet får vara med och föra samtalet. Man kan t.ex. göra en samtalskväll om saken, eller man kan i olika grupper ta upp enskilda delar av FIN-på-bearbetningsstadiet. Det slutliga beslutet lokalt tas av kyrkoherden och (för församlingens del) i församlingens kyrkofullmäktige eller om det inte finns, i det direktvalda kyrkorådet. Kyrkoherden kan inte delegera sitt beslut. Manual Det du har i din hand (eller på din skärm) är Växjö stifts manual för hur man i Växjö stift tillämpar kyrkoordningens regler om församlingsinstruktion. Brödtext skriven med detta typsnitt, utan seriffer, står det som domkapitlet direkt har fastställt om en FIN i Växjö stift. I kapitel B hittar du en handledning om hur man kan göra i församlingen, med en del praktiska tips om tillvägagångssätt, i kapitel C ett antal tänkbara samverkanspartners och en del material du kan använda. Kapitel D innehåller konkreta och på några punkter ganska precisa anvisningar om vad som ska stå i FIN. Har man i din församling börjat bygga en ny FIN med ledning av de tidigare anvisningarna VÄGEN (2001) kan ni naturligtvis fortsätta att arbeta efter den strukturen om ni föredrar det, men den instruktionen måste vara klar att utfärda i december Kapitel E finns anvisningar om de bilagor som församlingsinstruktioner ska ha resp kan ha. I kapitel F finns mallar som man direkt kan kopiera för avd 1 (beslut och utfärdande), 2 bilagan med församlingens nyckeltal. Dessa kan man kopiera på stiftswebbens version av materialet, och sedan fylla i med de uppgifter som ska finnas där. 6 Denna manual kommer att ligga på stiftswebben svenskakyrkan.se/vaxjostift (klicka på information för dig -> Församlingsinstruktioner -> BYGGA i högerspalten). Den kommer att uppdateras och kompletteras kontinuerligt.

7 B Så här kan man bygga Kyrkoherde och kyrkoråd har huvudansvaret. Sedan är det ju så att kyrkolivet ytterst är något som Guds Ande ger kraft åt det går inte att bara fatta beslut om. På många håll har man gjort så att man delar in församlingslivet i olika inriktningar och arbetsformer. Kyrkorådets ledamöter (och kanske också ersättarna) har ansvar att ta fram material om respektive område, och genomför samtal med respektive medarbetare (anställda och fritidsengagerade). En del områden är kanske ganska okända för en större allmänhet (och ibland också för kyrkorådet) då är det viktigt att de som har ansvar får ett bra underlag för sitt beslut. Består församlingen av flera delar, så att det t.ex. finns flera gudstjänstlokaler med regelbundet gudstjänstliv och kanske tydligt åtskilda gudstjänstgemenskaper, kan det vara idé att arbetet görs var för sig med regelbunden återkoppling till det gemensamma. I domkapitlets anvisningar förutsätts bl.a. att har man flera kyrkor skall FIN tydliggöra hur gudstjänstlivet gestaltar sig på olika ställen. Det kan t.o.m. vara så att man har gemensam kyrka/församlingshem, men där finns det flera gemenskaper som samlas vid olika tidpunkter under veckan och har lite olika inriktning på sitt gudstjänstliv. Det kan vara viktigt att dessa olika församlingar på lämpligt sätt får komma till tals i processen. Här finns några tips för att kunna hitta ett enkelt tillvägagångssätt när man gör en FIN det bygger på den dynamiska modellen Se bedöma handla. I. Se : Beskrivning Det första kan vara att beskriva uppdraget, det som är givet av Gud. Församlingen är Kristi kyrka, så som den lokalt ser ut, och man kan hitta en kort formulering av hur man förverkligar det sedan kan det vara spännande att när man närmar sig slutet av FIN-arbetet, se om man kanske behöver justera den formuleringen man inledningsvis hade. Gör inte formuleringen för lång, och med uppräkningar. Försök i stället att hitta en mitt-i-prick-formulering, som kanske t.o.m. kan användas och förtydligas i det pastorala programmets olika avdelningar. Sedan handlar det att samla in basmaterial om den faktiska situationen i församlingen och bland de människor där den verkar. Mycket av det materialet hamnar i bilaga 1. Det bli sedan underlaget för den tolkning av församlingens situation som man gör i avd. 3 och som är den mellersta delen i schemat se bedöma handla. Redan från början kan det vara viktigt att man i en första omgång urskiljer vilket underlagsmaterial man ska ta in. Församlingslivets nyckeltal ska alla ta fram i övrigt bedömer man själv vilket underlag man behöver inför arbetet med avd. 3. Den församlingsrapport som man ta ut från Svenska kyrkans statistik kan vara ett bra exempel, men det går att göra på andra sätt också. 7

8 B Pastoraler och andra policydokument som är relevanta för FIN Om man har samarbetskyrka med EFS eller ekumeniska överenskommelser med församlingar inom SMK eller MK Vilka övriga samverkansparter har man? Ekonomisk långtidsplanering, kompetensutvecklingsplaner och andra riktningsgivande dokument som påverkar vad som kan sägas i FIN Man kan göra så att man vid ett par tillfällen under processen (t.ex. halvvägs igenom FIN-arbetet och inför dess avslutning) lyfter blicken på samma sätt och funderar över sitt bakgrundsmaterial man kan upptäcka andra faktorer att fylla på med, och man kan upptäcka att FIN har utvecklats så att man behöver ompröva det som står i något av underlagsdokumenten. Materialet 1. Omvärlden är hela det komplex av faktorer som i mycket bestämmer människors bild av tillvaron oftast faktorer som den enskilda församlingen inte kan påverka i någon större utsträckning. Det handlar om kyrkans och trons roll i det svenska samhället, om de behov och den längtan som kommer till uttryck i kulturliv, massmedia och lagstiftning. I allt högre utsträckning handlar det också om de trender och det utbud av andligheter som vi alla möter i alltmer internationella massmedia. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som händer (ibland är det ju pseudohändelser) men det är viktigt att kunna se och formulera sig om de allt snabbare förändringarna. Inte minst eftersom förändringarna påverkar oss mer än vi tror saker är inte som de var bara för några år sedan. Det kan vara svårt att göra en separat omvärldsanalys i denna mening, men det är ändå viktigt att man ägnar en stund åt saken för att få perspektiv på de följande stegen. 2. Närmiljön är förhållandena i det lokal- eller regionalsamhälle där församlingen lever. Det handlar om de sociala nätverken, om samhällets organisation och lokala sociala och demografiska faktorer: Hur ser den sociala strukturen ut? Barns, ungas och äldres situation Resurser i samhällets sociala omvårdnad Arbetslivet, folkhälsoläget Andra samfund och religioner Föreningsliv Samhällsinstitutioner i församlingen, t.ex. sjukhus, vårdinrättningar Finskspråkiga, teckenspråkiga m.fl. språkgrupper eller andra grupper där församlingen måste möta människor på andra villkor än de vanliga 3. En analys av församlingen kan vara att man försöker att se i stort hur församlingslivet ser ut, det som faktiskt är igång, och att man definierar vilka förutsättningar den lokala församlingen har. Man tar sin utgångspunkt i en formulering av Guds uppdrag, och funderar sedan över vilka resurser man förfogar över i några olika avseenden: Kompetenser personal Kompetenser icke anställda, fritidsmedarbetare Fastigheter: omfattning och utrustning Ekonomi Nätverk och samverkanspartners 8

9 B Man kan också på varje punkt fundera över vilka möjligheter som finns därutöver en tillväxtpotential: Personalens kompetenser, övriga medarbetares kompetens vilka slumrande resurser, vilka utvecklingsmöjligheter finns, vilka fortbildningsbehov finns? Fastigheter: Utvecklingsbehov, alternativa möjligheter Ekonomi: Finns oanvända resurser, kan vi skapa ekonomiska möjligheter vid sidan av de gängse? Nätverk, samverkan: Någon samverkanspartner vi inte har uppmärksammat? Något som väntar på vårt initiativ? Till slut är den mest spännande uppgiften att ställa samman underlaget så att det går att se linjer och tendenser i det. Och då är man redan på väg mot någon sorts helhetsbedömning. II. Bedöma : Analys Närmare anvisningar om innehållsliga frågor finns nedan i kapitel D, kommentarer till FIN avd. 3. De tre leden omvärlds-, närmiljö- och församlingsanalys kan vara ett sätt att strukturera de faktorer som förändrar förutsättningarna för församlingslivet och därmed förändrar FIN. Fokusera på vilka punkter som ni har sett förändringar och kan förutse framtida förändringar! Analys kan vara ett lite skrämmande ord, kanske man hellre skulle tala om eftertanke eller att bedöma eller tolka. Sitter man i en grupp kan det göras mycket enkelt. Ett sätt är att samtala medan man tittar närgånget på sådant statistiskt material som finns, t.ex. i församlingsrapporten. Där ser man förändringar över ett decennium både när det gäller lokalsamhället i allmänhet (befolkning, arbetsliv, ekonomi, kultur) och församlingens liv (medlemstal, dop, begravningar, kyrkobesök). Man ser de år då kurvor bryts och funderar över vad hände då (eller året innan), kan vi dra några lärdomar. Att dopen gick upp det året beror nog på informationen. Det året var det en presskampanj om en förskingring i en grannförsamling. Det kommer fler och fler människor på xx-gudstjänster. Konfirmanderna det året blev hela skolklassen X, men nästa år var det bara några därifrån. Men förlora er inte i siffrorna det är människor bakom varenda etta. Ställ hela tiden också frågan om kvalitet och innehåll: Visserligen är det mycket människor på zz-verksamheten, men är det verkligen vår uppgift? Det nya sättet att göra Q det tar tid för det att sätta sig, men blir bra i längden. Y-verksamheten kanske hellre skulle placeras i församlingshemmet i P. Om vi lägger ner Z då får det följder också för yy-verksamheten. På detta sätt kan man skapa en bild av vad det är som händer, i det som händer. Det är ni, på plats som är experter. Och samtidigt är det så att den som är på plats löper risken att inte se skogen för bara trän eftersom man själv är en del i skeendet måste t.ex. siffrorna till för att man ska lägga märke till och kunna tolka en långsamt skeende förändring. 9

10 B Ett annat sätt att göra samma sak, där man bara använder sitt minne, är att först fråga På vilket sätt har församlingslivet förändrats på tio år? eller På vilket sätt är vår församling annorlunda än grannförsamlingen? och sedan man talat om det frågar man Varför?. III. Handla : Det viktiga är livet Förhållningssätt När man funderar på hur FIN ska förverkligas kan man använda sig av de fem förhållningssätt som formulerade i stiftets koncept till tro. Poängen är att de fem ska användas tillsammans, parallellt med varandra, för att fördjupa och belysa varandra. Den kontemplativa dimensionen innebär naturligtvis först och främst att eftertanken ska ha ledning av bön och vara ett sökande efter Guds vilja. Vilken är den kallelse som Gud har till vår församling? Men för att kunna se den måste vi ju söka i Bibeln, som överlämnats till oss av den levande tradition av tro i vilken vi står, i vår församling. Det handlar om förhållningssättet kontinuitet församlingslivet bygger hela tiden vidare på den tro som vi fått, som vi hela tiden lever och förnyar, och som ska överlämnas till nya människor. Men överlämnande måste hela tiden ske på nya sätt, kreativt, eftersom situationerna är nya, man kan t.o.m. säga att vi måste öppna ögonen för och gripa chanser som vi ser och det innebär också att ta risker, och våga misslyckas. Ansvartagandet ser olika ut, och olika ansvarsformer måste samspela med varandra för att skapa arbetsglädje: Förtroendevalda har en sorts ansvar (fr.a. beslutsansvar och arbetsgivaransvar). Anställda medarbetare genomför verksamheter, och bland dessa finns präster och diakoner med ett speciellt ansvar utifrån sin vigning, kyrkoherden med ledningsansvar, som ofta delegeras på olika sätt. Andra medarbetare som inte är anställda men har olika funktioner (och som blir allt viktigare). Vi alla som Guds folk som både lever själva församlingslivet och därmed är trons vittnen bland människor. 10

11 B C Tre sorters redskap när man bygger I. Varandra Det viktigaste redskapet är församlingen själv, de människor som engagerar sig. Det är alltså ni som är experterna: ni tolkar vad som händer i er närmiljö, försöker förstå hur det som händer innebär att människor längtar efter Gud och behöver församlingens gemenskap och (kanske svårare att göra) varje församlingsmedlem som är engagerad i FIN-arbetet får försöka formulera vad jag själv längtar efter för att kunna växa i tron. Uppgiften är då att upptäcka och bejaka varandra som gåvor av Gud, och att identifiera och utveckla de gåvor som jag själv och de andra har. Olikheterna är välsignelser! Då blir poängen med FIN dessutom att ni skriver den i första hand inte för stiftet, utan för er själva. Arbetet med den är ett sätt att växa och förverkligandet av den ett byggnadsarbete. II. Andra Utanför församlingen finns naturligtvis många människor som kan bistå er i arbetet med FIN. Är ni flera församlingar i pastoratet är det naturligt att ni rådfrågar varandra. Och då är det kanske viktigast att ni upptäcker vilka skillnader det är mellan församlingarna, och utvecklar dem! Sedan kan man naturligtvis också se likheter, och ingen behöva uppfinna hjulet två gånger! Ni kanske kan hitta församlingar på längre avstånd som har ungefär samma förhållanden i närmiljön. Då kan ni vara bollplank åt varandra! Det finns kyrkliga organisationer, institutioner och gemenskaper som inte är knutna till en direkt församling, men som har till sin uppgift att inspirera församlingslivet. Knutna till dessa kan det finnas människor med stor andlig erfarenhet. Kanske brukar ni åka till en bestämd stiftsgård eller ett kloster eller på återkommande möten. Ta vara på dessa resurser! Har ni en vänförsamling utomlands är det en mycket god idé att översätta och presentera (delar av) ert FIN-material för dem. De ser med friska ögon och kan säga ibland beska sanningar! Sist men inte minst finns naturligtvis stiftets resurser:»» Stiftskansliet, och ibland också kontrakten, ordnar utbildningar och informerar»» Stiftets koncept till tro, se är mycket användbart i FIN-tänkandet»» Stiftets folkhögskolor S:t Sigfrid (Kronoberg) och Oskarshamn anordnar också utbildningar»» Stiftskansliets medarbetare är specialiserade inom olika arbetsområden se stiftswebben, klicka på Verksamhet»» Stiftskansliets medarbetare är också uppdelade i arbetslag knutna till varje kontrakt. Det finns därmed en person på stiftskansliet som har till uppgift att hjälpa er församling i FIN-arbetet. Se stiftswebben, klicka på Info för dig -> Församlingsinstruktioner, högerspalten Kontaktpersoner FIN, dialog 11

12 C III. Material Material om er församling Den gamla församlingsinstruktionen har den fungerat, vad var bra, vad var dåligt? När den utfärdades fick församlingen också ett brev med reflektioner från stiftskansliets handläggare. Församlingsrapporten. Från advent 2011 ska varje församling kunna ta ut en aktuell församlingsrapport från Svenska kyrkans statistik, med en rad nyckeltal för det egna församlingslivet. Material med rapporter och avsiktsförklaringar från biskop Thidevalls visitationer Översikt finns i boken Egen nöd andras nöd (se nedan). Församlingens eller samfällighetens långtidsplan, treårsbudget, eller vad det kan kallas. Många församlingar har producerat historiker och församlingsblad och annat historiskt material som kan vara viktigt. Kanske har det gjort strukturutredningar som gäller församlingen. Där finns ofta linjer och synpunkter att ta vara på kanske också i remissyttranden och beslut. Det kan ha gjorts undersökningar eller rapporter om församlingens liv, som fortfarande är värda att ta i beaktande ytterligare en gång. Nyvigda präster eller diakoner gör ofta specialarbeten av denna typ. Kommunens långtidsplanering, kallas ofta översiktsplan. 12 Material från stiftet Manualen du just nu läser, förstås. Stiftskansliet skickar fortlöpande information om nyheter och webbversionen av denna manual kommer att uppdateras. Den gamla FIN-manualen, VÄGEN (2001) är förstås överspelad nu. Har man påbörjat sitt FIN-arbete med ledning av VÄGEN kan man naturligtvis fullfölja arbetet med ledning av den (plus den kompletterande texten Gällande regler, domkapitlet ). En sådan instruktion skall vara inlämnad så att den kan utfärdas av domkapitlet senast i december Materialet inom stiftets koncept till tro finns på Församlingen och närsamhället. Några verktyg för omvärlds- och församlingsanalys av Klas Lundström och Stefan Bosbach, finns på stiftswebben och är ett enkelt sätt att studera och tolka vad som sker i närmiljön. Vägvalen. En verktygslåda med några olika samtalsmaterial om förändringsarbete i församling och pastorat (Växjö stiftskansli 2006) finns på stiftswebben. Frågebatteri(2002) finns på stiftswebben ett material egentligen knutet till VÄGEN. Fyra pelare ett valv (2002) finns på stiftswebben ett material om de fyra delarna i församlingens grundläggande uppgift. Sändning och närvaro texter om Guds mission, medverkande: Norman A. Hjelm, Eva M. Hamberg, Henning Wrogemann och Dietrich Werner. Växjö Publikationer från Växjö stift 9. Detta är texter från prästfortbildningar i stiftet. Ann Aldén: En inte alltför självupptagen kyrka. Arcus Peter Lundborg: Var är församlingen? Verbum Präst- och diakonmötesavhandling för Växjö stift Med samtalsfrågor. Församling Här! Nu! Ett arbetsmaterial för församlingarnas självreflektion från prästoch diakonmötet i Växjö Publikationer från Växjö stift 12. Växjö Ett 50-tal texter av olika typ, med samtalsfrågor. Guds mission i Växjö stift. En projektrapport. Växjö stift Rum för liv. Utveckling av kyrkorum. Publikationer från Växjö stift 14. Rapport från stiftets projekt Kyrkorum och gudstjänst. Egen nöd andras nöd. Präst- och diakonmötet i Växjö stift, oktober Publikationer från Växjö stift 16. Växjö stift Här finns bl.a. en analys av dialogen stift församling Växjö stiftskansli planerar ett webbmaterial om strukturändringar.

13 C Allmänna material Det finns en mängd material om FIN, inte minst på andra stifts hemsidor etc. Här förtecknas bara ett fåtal böcker/material, som kan vara till direkt användning i det lokala FINarbetet. Bibeln Svenska kyrkans bekännelseskrifter Psalmboken och evangelieboken Kyrkohandboken Ekumeniska texter, i synnerhet i församlingar där man har ekumeniska överenskommelser. Kyrkoordning för Svenska kyrkan, aktuell utgåva, helst utgåvan med kommentarer. På kyrknätet finns alltid en helt aktualiserad version. Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Verbum Serien av biskopsbrev i olika frågor. Aktuellt utredningsmaterial m.m. inför förändringar i kyrkans gudstjänstliv och regelverk. Sven Thidevall: Folkkyrkans tid. Församlingsinstruktionerna berättar. Ordbruket u.å. Rita ny kyrka. Församlingsinstruktionen som vision och verklighet. Mitt i församlingen 2004:6. Jonas Bromander: Församlingens guide till omvärldsanalys. Att navigera genom dimma med klocka och bananskal. Verbum Fredrik Modéus: Längta efter liv. Församlingsväxt i Svenska kyrkan. Verbum Både här och där. Ett samtalsmaterial om församlingens uppdrag. Svenska kyrkans Församlingsförbund & Svenska kyrkan Närhet och samverkan betänkande från den av kyrkkostyrelsen tillsatta strukturutredningen. Svenska kyrkans utredningar 2011:2. 13

14 D FIN har 5 avdelningar (och några bilagor) Avdelning 1. Beslut och utfärdande KO 37 5: Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet. 6 Församlingsinstruktionen får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av församlingens beslutande organ och kyrkoherde var för sig. Den är därefter bindande för församlingen. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av församlingens beslutande organ, kyrkorådet, kyrkoherden eller domkapitlet. Ändringen godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen. I. Att utarbeta FIN FIN utarbetas av kyrkoråd och kyrkoherde tillsammans. I samråd med domkapitlet betyder i första hand att stiftets handläggare gärna ger råd och stöd i arbetet, t.ex. i samband med den regelbundna församlingsdialogen. Skicka gärna in texter och diskutera med stiftets handläggare, och tydliggör de frågor ni ser som komplicerade. Stiftets handläggare kanske har erfarenhet av hur man gjort på andra håll (och vet vilka kyrkoordningsregler som gäller). Beslut av kyrkoråd/kyrkofullmäktige och kyrkoherde uttrycker först och främst samspelet mellan kyrkoherdens ämbetsförvaltning och församlingens förtroendevalda. I pastorat/samfälligheter uttrycker kyrkoherdens beslut dessutom att det församlingsliv som FIN beskriver ligger inom rimliga ramar för hela pastoratets/samfällighetens möjligheter vad gäller ekonomi, fastigheter och personal. Detta kyrkoherdens beslut kan inte delegeras. Det slutliga beslutet är domkapitlets, som därmed utfärdar instruktionen. Det finns ett regelverk (KO 57:7, se kommentarerna) för hur man gör om man har olika mening. II. Granskning och utfärdande Efter beslut av församlingens beslutande organ (kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd) sänder man in FIN till domkapitlet. Stiftets handläggare granskar FIN, och i samband med granskningen kan man upptäcka att formuleringar (t.ex. av formella eller kyrkorättsliga skäl) eller tankegångar (av innehållsliga skäl) behöver omarbetas. I så fall diskuterar man den saken redan på denna nivå, och församlingen kan göra rättelse. Då måste det till nytt beslut från församling och kyrkoherde (och nytt dokument). Enklast är förstås om man har samrått redan innan de lokala besluten fattas. Observera att inga samfällighetsorgan, t.ex. kyrkonämnd eller samfällda kyrkofullmäktige, har några befogenheter eller får fatta några beslut när det gäller FIN. 14

15 D Domkapitlet beslutar sedan att utfärda FIN, och församlingen får dokumentet tillbaka med giltighetstid och utfärdandet påtecknat. Efter domkapitlets beslut delger handläggaren i ett brev församlingen de innehållsliga synpunkter som kommit fram i samband med granskningen, liksom utvecklingsmöjligheter man kan se. Brevet kan man ha till utgångspunkt för samtal inom ramen för församlingsdialogen. a. Beslut Församlingens beslut fattas av församlingens kyrkofullmäktige, om man har sådant, annars av det direktvalda kyrkorådet i församlingen. I det senare fallet ska det sammanträde, vid vilket beslutet fattas, vara offentligt och kungjort på samma sätt som ett sammanträde med ett kyrkofullmäktige (4 kap 21 kyrkoordningen). Församlingen behöver inte sända in protokollsutdrag med sitt beslut om att fastställa församlingsinstruktionen det räcker normalt med underskriften. En mall för denna del av församlingsinstruktionen finns i kapitel F nedan. Domkapitlet utfärdar f.n. församlingsinstruktionen med en varaktighet av sju år, om inte särskilda skäl (t.ex. kommande strukturförändring, andra behov av förändringar) föranleder en kortare tid. b. Förändring av instruktionen Frågor om ändring av församlingsinstruktionen kan väckas av församlingens beslutande organ, kyrkorådet, kyrkoherden eller domkapitlet. Församlingen kan bearbeta sin församlingsinstruktion antingen i dess helhet eller antingen avsnitt för avsnitt, som föreläggs domkapitlet för godkännande. I det senare fallet sänder man av praktiska skäl in den reviderade församlingsinstruktionen i sin helhet, och får denna tillbaka med utfärdandet. När giltighetstiden för en församlingsinstruktion närmar sig slutet, ska församlingen självständigt ta initiativ till en översyn eller till att utarbeta en helt ny församlingsinstruktion i så god tid att denna kan utfärdas innan den gamla löpt ut. c. Strukturförändringar I samband med ändringar i församlingsorganisationen ska indelningsdelegerade eller andra representanter för de tidigare församlingarna (alt. de nya församlingar som bildas) året före förändringen förbereda en församlingsinstruktion för den nya församlingen. Senast ett år efter indelningsändringen ska kyrkoherden och den nya församlingens kyrkofullmäktige alt. direktvalda kyrkoråd sända in en av båda beslutad församlingsinstruktion, för domkapitlets utfärdande. En församlingsinstruktion för sammanlagda församlingar ska innehålla: Ett särskilt avsnitt i det pastorala programmet om hur de tidigare församlingarna ska integreras med en tidsplan. I gudstjänstavsnittet en tydlig reglering av hur den nya församlingens gudstjänstliv ska fördela sig geografiskt. Förändringar i pastorats- och samfällighetsorganisationen berör alla ingående församlingar inte minst vad gäller arbetsfördelning. I samband med sådana förändringar gäller följande: Året före förändringen ska nya församlingsinstruktioner förberedas i alla berörda församlingar. Senast ett år efter indelningsändringen ska kyrkoherde och kyrkoråd alt. kyrkofullmäktige i varje församling i det berörda pastoratet/samfälligheten sända in en av båda beslutad församlingsinstruktion, för domkapitlets utfärdande. 15

16 D Avdelning 2. Innehållsförteckningen Vilka delar, vilka bilagor ska en FIN ha? Tankegången är att FINs avdelningar innehåller olika typer av uppgifter: Avd. 1: Beslut och utfärdande Här finns en mall (kapitel F1 nedan) för beslut och utfärdande, som kan vara försättsblad i FIN eller ligga omedelbart efter ett lokalt utformat omslagsblad. Avd. 2: Innehållsförteckning över FINs avdelningar och förteckning över FINs bilagor Här är församlingsinstruktionens olika delar uppställda: så ska en FIN i stiftet vara organiserad. Här förtecknar man också de bilagor man skickar in tillsammans med FIN. Avd 3: Vad är vårt uppdrag? Hur tolkar vi vår situation? Uppdraget är givet, och ska omsättas i församlingens situation. Hur ska man tolka det faktiska läget i församlingen och dess omgivning (beskrivet i bilaga 1, med nyckeltal och ev. församlingsrapport)? Hur ska vi använda de övriga fakta vi har tillgängliga? Vad har förändrats? Här handlar det om eftertanke och om att dra slutsatser för församlingens missionsuppgift. Slutsatserna får sina konsekvenser i avd. 4 och 5. Avd. 4: Hur ska vårt församlingsliv se ut? församlingens pastorala program Hur tänker vi att församlingslivet ser ut ett normalt år? Det pastorala programmet är alltså en sorts agenda för vårt församlingsliv. FIN ska därmed ligga till grund för det som man inför varje nytt år mer i detalj beskriver i verksamhetsplanen och i planeringen vad gäller pengar, personal och t.ex. hur man använder sina fastigheter. I allt fler församlingar är det nu så att församlingen består av flera olika delar kanske har de tidigare varit egna församlingar, kanske finns nya och annorlunda typer av gemenskaper i församlingen. Det är viktigt att FIN bejakar de förväntningar som finns på församlingslivet i de olika delarna och, där det är lämpligt, låter de olika gemenskaperna själva komma till tals i avsnitt av instruktionen Avd. 5: I vilken riktning ska vi gå? Vilka behov av förändringar ser vi på sikt? Vilka steg ska församlingen ta för att på ett klokt sätt genomföra förändringarna? Vilken tidsplan är lämplig? För granskningsarbetets skull ska instruktionen vara uppställd i de avdelningar som innehållsförteckningen (se mallen nedan under F 2) visar. Församlingsinstruktionen ska ha följande delar och vara uppställd på detta sätt: Avd. 1 Beslut och utfärdande ( enligt denna manual F 1 nedan) Avd. 2 Innehållsförteckning Avd. 3 Hur bedömer vi vår situation? Omvärlds-, närmiljö- och församlingsanalys Avd. 4 Hur ska församlingslivet se ut? Pastoralt program Avd. 5 I vilken riktning ska vi gå? Förändringsplanering 16 Följande bilagor ska finnas med: Bilaga 1 Detta är NN församling a. Beskrivning b. Ev. församlingsrapport eller motsvarande c. Församlingslivets nyckeltal ( enligt denna manual F 2 nedan) d. Församlingens (pastoratets) aktuella personalplan Bilaga 2 Församlingens aktuella handlingsplan för konfirmandarbetet Bilaga 3 Ev. avtal om samarbetskyrka etc. med EFS-förening Bilaga 4 Ev. ekumeniska samverkansavtal med lokalförsamling inom Svenska Missionskyrkan resp. Metodistkyrkan i Sverige Övriga bilagor

17 D Avdelning 3. Hur bedömer vi vår situation? Omvärlds-, närmiljö- och församlingsanalys Tankegången kan vara den klassiska se bedöma handla : Uppdraget gärna en kort formulering om det av Gud givna uppdraget Tolkning av situationen av de ganska nakna fakta som redovisas i bilaga 1 Slutsatser pekar vidare till avd. 4 (omedelbara konsekvenser) resp. avd. 5 (konsekvenser på sikt) I. Uppdrag Uppdraget är givet och i många avseenden detsamma. Det är givet av Kristus och handlar om trons liv och nådens medel. Men det kan formuleras lite olika och hur man formulerar det beror också på vilken roll ni ser att församlingen har. Det är viktigt att formuleringen korresponderar med den tolkning av situationen ni gör och blir synlig i de slutsatser ni drar. Det kan vara en ganska enkel formulering, men central. Ett annat sätt att fundera över uppdraget kan vara att tänka efter: Församlingens grundläggande uppgift har fyra delar. I vilken av dem tar vi i vår församling själva ansatsen för att sedan utveckla de andra tre? Ett tredje sätt kan vara att på liknande sätt skapa en formulering om hur de fem fokusområdena i till tro hör samman. II. Tolkning Man börjar beskrivningen med vad som finns i FIN-bilaga 1. Utifrån beskrivningen, vad man känner till om församlingen och dess omvärld, och de förändringar man kan iaktta, tar man alltså ytterligare ett steg och frågar: Hur påverkas församlingslivet av de förändringar man kan se? Finns det större, kanske dolda, sammanhang som är viktiga att tydliggöra? Här är det en poäng att man skiljer på beskrivning å ena sidan och tolkning/ slutsatser å den andra. III. Slutsatser Hur förbereder sig församlingen för de förändringar man ser? Eller hur hanterar man att det finns förändringar som man saknar? Vilka prioriteringar behöver man göra? Finns det verksamheter som inte längre fungerar? De slutsatser man drar pekar rakt in i de konsekvenser man drar i det pastorala programmet (FIN avd. 4) och förändringsplaneringen (FIN avd. 5). I församlingsinstruktionen ska församlingen under denna punkt kort formulera: sitt uppdrag hur man tolkar församlingens situation.underlaget redovisas i bilaga 1, tolkningen sker här de slutsatser man drar Slutsatserna leder sedan vidare till konsekvenserna i: det församlingsliv som anges i avd. 4 det arbete med förändringsfrågor som anges i avd. 5 17

18 D Avdelning 4. Hur ska församlingslivet se ut? Pastoralt program I. Utformning Om man bara har församlingens grundläggande uppgift för ögonen är utformningen i övrigt av denna del av FIN fri. Det är en poäng att församlingar inom ramen för kyrkans tro och ordning utformar sitt kyrkoliv efter lokala förutsättningar och utvecklar skilda arbetsformer. Men riktigt sant är det inte: Ett antal specifika krav på några särskilda punkter anges nedan. II. Ansats Två infallsvinklar som hela tiden har varit viktiga: 1. Eftertanke Det pastorala programmet bygger på och använder de slutsatser som man dragit i FIN avd. 3. De förändringar i församlingslivet som ni tar med i det pastorala programmet ska vara möjliga att genomföra så snart den utfärdats. Förändringar som ligger längre fram och som tar tid att genomföra beskriver ni i FIN avd Missionsuppdraget Det pastorala programmet reflekterar över församlingens missionsuppdrag att uppgiften är att vinna människor för evangeliet och genom evangeliet. Missionsuppdraget kan vara den övergripande tanke (mission = sändning) som genomförs genom att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och (en mer specifikt definierad) mission. I enskilda församlingar kan det dessutom finnas särskilda omständigheter som man ska vara tydlig om: En församling som nyligen har strukturförändrats ska redovisa vilka förändringar som skett och sker, liksom hur församlingslivet ter sig i de delar av församlingen som fogats samman. En församling som har ingått avtal med en förening inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFS om samarbetskyrka eller avtal om lokal samverkan med församlingar i Svenska Missionskyrkan eller Metodistkyrkan ska redovisa hur detta förverkligas i församlingslivet. 18

19 D III. Disposition Många församlingar har delat upp det pastorala programmet utifrån de fyra delarna i församlingens grundläggande uppgift. Det kan vara ganska praktiskt, inte minst om församlingens budgetsystem också har denna indelning. Risken är möjligen att församlingslivet beskrivs på ett sätt som gör det ganska statiskt och att man i onödan placerar vissa verksamheter i skilda fack församlingens sändning/mission bland barn är lika mycket gudstjänst, undervisning och diakoni. En annan risk är att vissa delar av församlingslivet kan vara svåra att placera, och att de hamnar mellan stolarna. Ett annat sätt att utforma det pastorala programmet kan vara att utforma detta med utgångspunkt i de fem fokusområdena i utvecklingsmaterialet till tro. Tolkningen kan man då göra med hjälp av materialets hälsokontroll för församling, och sedan bygga upp det pastorala programmet utifrån tanken på ett heligt centrum att vårda, som sedan återfinns i fyra olika teman om lärjungaskap idag, om att göra skillnad i världen, om förtroendefullt ledarskap och att bygga levande kristna gemenskaper. Gör man på det sättet bör man för säkerhets skull ändå ha ett öga på de fyra delarna i församlingens grundläggande uppgift, så att allt finns med enligt KO 57:5, även om det är under andra beteckningar. Stiftet kommer att erbjuda material och kursutbud som tar upp till tro i församlingens liv och i FIN. IV. Specifika krav Inom ramen för planen ska finnas tydliga formuleringar om de punkter som anges särskilt i kyrkoordningen (i tidigare församlingsinstruktioner fanns de i avdelningarna E och F): om gudstjänstlivet och konfirmandverksamheten om andra språk På dessa områden är stiftets tillsynsansvar tydligare, och tidigare skulle de ha särskilda avdelningar bredvid det pastorala programmet. Innehållsligt tillhör de emellertid det pastorala programmet, och bör placeras där samtidigt som det är viktigt att förstå att formuleringarna på dessa punkter förblir lika bindande som tidigare. När det gäller gudstjänstlivet finns det sålunda i anvisningarna en rad punkter som ska finnas med. Det är flera poänger med att det är noga på denna punkt: En av avsikterna med FIN är att församlingarnas gudstjänstliv i Svenska kyrkan ska vara något så när igenkännligt från församling till församling. Församlingens gudstjänstliv ska ha kontinuitet och kvalitet, både vad gäller omfattning och form; hit hör också antalet nattvardsgudstjänster. I församlingsdelar som t.ex. varit egna församlingar ska man kunna veta att där finns ett gudstjänstliv i en angiven omfattning, åtminstone så långt det finns människor som deltar. När det gäller konfirmandverksamheten gäller ett kvalitetskrav som återspeglas i att man ska följa de riktlinjer och rambestämmelser som finns och att man har en handlingsplan. Rambestämmelserna som domkapitlet tog beslut om är de 21 punkter som finns på sid i Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Verksamhet på andra språk än svenska handlar dels om de formella minoritetsspråken, i praktiken i vårt stift nästan bara finska och teckenspråk. När det gäller finskspråkigt och teckenspråkigt församlingsliv är poängen den att församlingslivet bland människor i de nämnda kategorierna i allmänhet måste ske i samverkan. I många församlingar är det rimligt att man kort hänvisar till de resurser som stiftet servar församlingarna med: stiftsadjunkterna för det sverigefinska arbetet och stiftskonsulenterna för det teckenspråkiga arbetet. Det handlar naturligtvis också om församlingsliv på andra språk som kan vara relevanta, bland fastboende eller vistande (t.ex. sommargäster) i vårt stift ofta danska och tyska, förutom engelska. 19

20 D Observera att antalet finsktalande resp. teckenspråkiga som efterfrågas i bilaga 1c, fråga q, är siffror som myndigheterna inte känner till (man vet bara ursprungsland/medborgarskap) resp. inte lämnar ut (sekretess). Antalet personer är i allmänhet mycket större än vad man föreställer sig. V. Men undvik FIN ska inte innehålla sådant som helt ligger inom kompetensen för och ansvaret hos förtroendevaldaorganisationen eller för präst/diakon. Där ska således inget stå om beslutsorganisationen (antalet ledamöter i olika organ, delegationsordningar etc) begravningsverksamheten (det statliga uppdraget däremot naturligtvis sådant som församlingens begravningspastoral) personalorganisationen (t.ex. vem som träder in som vikarierande kyrkoherde) sådant som handhas av kyrkoherde/annan präst/diakon på eget ämbetsansvar. Om FIN ändå innehåller sådana uppgifter är det s.a.s. upplysningsvis KO regelsystem står över FIN. Det är inte heller lämpligt att FIN i allt för hög grad detaljreglerar. Poängen är att ange ramarna för församlingslivet det pastorala programmet bör t.ex. inte ange omfång i timmar för olika verksamheter (däremot ska man naturligtvis vara exakt när man i avd. 1 beskriver den idag pågående verksamheten). Den närmare preciseringen av församlingslivet sker t.ex. i en årlig verksamhetsplan (som församlingen själv beslutar om, utan domkapitlets medverkan, men under dess allmänna tillsyn). 20

21 D Det pastorala programmets innehåll Kyrkoordningen 57:5 Instruktionen ska innehålla: 2. Ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det pastorala programmet ska dra konsekvenserna av de analyser som gjorts i församlingsinstruktionen avd. 3 återspegla ev. strukturförändringar, hur dessa påverkar församlingslivet vara i samklang med de pastoraler som församlingen har utarbetat (och kanske bilägger), ha inarbetat slutsatserna av de avtal som församlingen kan ha (och som har godkänts av domkapitlet och som finns med i församlingsinstruktionen se nedan punkt E 4)»» om samarbetskyrka med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen eller»» om ekumenisk samverkan med lokal församling inom Svenska Missionskyrkan eller Metodistkyrkan Det pastorala programmet bör också reflektera över hur stiftsprojektet till tro kan tillämpas i församlingens liv och i dess prioriteringsarbete alternativt om församlingen har använt andra modeller för arbete med församlingsväxt och liknande ange och reflektera över de samverkanspartners som församlingen löpande har:»» andra församlingar/pastorat/kyrkliga institutioner, i Sverige och i andra länder,»» andra ekumeniska relationer,»» lokalt föreningsliv, näringsliv etc.»» samhälle och myndigheter Kyrkoordningen 57:5 Instruktionen ska innehålla: 1. De regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning. 2. I det pastorala programmet ska även behandlas församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullfölja sin grundläggande uppgift. Det pastorala programmet ska därmed konkret, tydligt och med bindande formuleringar behandla en rad specifika frågor, där domkapitlet har ett särskilt tillsynsansvar och som därför fått särställningar i paragrafen: 1. Gudstjänstlivet 2. Konfirmandverksamheten 3. Finskspråkigt och teckenspråkigt församlingsliv I Växjö stift gäller på dessa punkter följande mer specifika anvisningar (1 3): 1. Gudstjänstlivet Församlingsinstruktionen skall ange: a. Att huvudgudstjänst ska firas varje sön- och helgdag (alt. X antal gånger varje sön- och helgdag). Olika typer av undantag se nedan punkterna f och g, ev. även under punkten i och vad gäller gudstjänstmusiken punkten j. b. Att huvudgudstjänsten firas normalt med nattvard (alt. firas med nattvard minst X antal gånger per år). Om huvudgudstjänsten alltid (eller nästan alltid) firas med nattvard, anges detta. Om inte, ska enligt domkapitlets beslut huvudgudstjänsten i stiftets församlingar firas med nattvard minst 20 gånger per år. 21