Vart är kyrkan på väg? Analyser och prognoser gällande Växjö pastorat åren ett stycke omvärldsanalys. Lennart Johnsson

Transkript

1 Vart är kyrkan på väg? Analyser och prognoser gällande Växjö pastorat åren ett stycke omvärldsanalys Lennart Johnsson

2 Vart är kyrkan på väg? Analyser och prognoser gällande Växjö pastorat åren ett stycke omvärldsanalys Amor vincit omnia! Lennart Johnsson Teol. dr, Fil. kand och präst

3 Svenska kyrkan Växjö och författaren Lennart Johnsson Omslagsbild: Gustaf Hellsing IKON Tryck: Löwex Trycksaker AB, Växjö 2014

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 7 INLEDNING 9 Uppdraget 9 Växjö pastorat en ny organisation i en vidare kontext 11 Statistik några inledande ord 12 I. BAKGRUND 15 Fakta och några allmänna reflektioner 15 Växjö en tillväxtkommun 21 Befolkningsstatistik för Växjö kommun åren Integrationsfrågor och ökad mångfald 25 Några internationella perspektiv medianålder och prognos 28 Ekologi 29 Ekonomi 30 Den kristna mångfalden i Växjö kommun 34 II. VÄXJÖ PASTORAT MED DESS FÖRSAMLINGAR I FÖRÄNDRING ÅREN Förändringsarbete pågår 37 Statistik åren Antal medlemmar i procent av folkmängden 41 Antal huvudgudstjänster 46 Antal deltagare vid huvudgudstjänster 48 Antal kommunioner vid huvudgudstjänster 50 Kommunioner vid huvudgudstjänster i procent av deltagare vid huvudgudstjänster 52 KYRKLIGA HANDLINGAR 56 Döpta i procent av födda 56 Döpta i procent av födda som vid årets slut var medlemmar eller antecknade 60 Konfirmerade i procent av 15-åringar med minst en kyrkotillhörig förälder 62 Vigslar i procent av alla vigslar 64 Begravningar i procent av avlidna 66 3

5

6 III. STATISTIK OCH PROGNOSER FÖR VÄXJÖ KOMMUN OCH FÖR VÄXJÖ PASTORAT ÅREN Folkmängd och förändringskomponenter, Växjö kommun 70 Antal medlemmar och förändringskomponenter, Växjö pastorat 71 Antal födda, Växjö kommun, och döpta, Växjö pastorat 72 Kyrkotillhöriga 15-åringar och antal konfirmerade 73 Antal inträden och utträden 74 OLIKA ÅLDERSGRUPPER, VÄXJÖ PASTORAT 75 Medlemmar efter åldersklass 75 Antal barn 76 Antal ungdomar 77 Antal vuxna 78 Antal äldre 79 Andelen kyrkotillhöriga i kommunen minskar 80 IV. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR GUDSTJÄNST- OCH FÖRSAMLINGSLIV 83 V. DEN KYRKLIGA HANDLINGEN DOPET SOM GRUND FÖR ÖVRIGA KYRKLIGA HANDLINGAR OCH FÖR DET KRISTNA LIVET 87 VI. DET BÄSTA LIGGER FRAMFÖR OSS ETT EVIGT BUDSKAP I TIDEN FÖR SVERIGE OCH FÖR SVENSKA KYRKAN MED DESS FÖRSAMLINGAR 93 VII. NÅGRA PERSONLIGA REFLEKTIONER 97 SAMMANFATTNING 103 BILAGOR 106 KÄLLOR OCH LITTERATUR 147 5

7 6

8 FÖRORD Många är att tacka under resans gång, en resa som just påbörjats för Växjö nybildade pastorat med dess församlingar. Det är framförallt några som förtjänar ett särskilt omnämnande och som har varit mig behjälpliga på olika sätt. Ett tack till domprost Thomas Petersson, för att Du gav mig förtroendet att få arbeta med detta uppdrag. Ett uppdrag som har varit spännande och fascinerande. Jag vill tacka min vän och kollega prosten, teologie doktor Lars Aldén som jag har dryftat frågor med. Stort tack till utredaren Mario Jonjic på planeringskontoret, Kommunledningsförvaltningen, i Växjö kommun, för ovärderlig hjälp med statistik med mera, och till vännerna på Analysenheten, ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat i Uppsala, analyschef, docent Jonas Bromander, för Ditt engagemang framförallt i den initiala fasen av mitt arbete, och till analytiker Peter Brandberg, som varit med under hela resan. Tusen tack! Ett stort tack också till min kära fru Eva och min utökade familj som kommit med konstruktiva uppslag, korrigeringar och glada tillrop. Ni har också tagit mig bort från mina djupdykningar i detta fascinerande och intressanta arbete, och visat på andra värden i livet än det vetenskapliga, teoretiska, då jag bara ha fått vara i härlig gemenskap med er och kanske inte minst tacksamheten över att få leka och vara med barnbarnen Leah och Ella! Det finns mycket att gå vidare med utifrån detta arbete, med exempelvis djupintervjuer i församlingarna. Ska och i så fall hur ska kyrkans och församlingarnas närvaro märkas i samhället egentligen? Är det för det stora flertalet kommuninvånarna endast kyrkklockorna som understundom hörs och påminner om Kyrkan och dess gudstjänst- och församlingsliv, eller är det genom insändare, sociala medier av olika slag eller genom församlingsblad eller dylikt, som med jämna mellanrum dimper ner i brevlådan eller vad är det Ja, det finns onekligen mycket att fundera över och gå vidare med! Min tanke är att detta arbete ska kunna användas på ett flertal olika sätt, framförallt bland anställda, förtroendevalda i Svenska kyrkan, ideellt engagerade eller frivilliga, men också bland andra intresserade i och även utanför kyrkan, att det är ett arbete som man ska kunna återvända till i många olika sammanhang, samtala om och fördjupa sig i. Att arbetet också kan få vara en utgångspunkt och inspirationskälla för andra pastorat och församlingar i vårt avlånga land att där undersöka och analysera den rådande situationen, men att också seriöst fundera över framtiden. Våren 2014 Lennart Johnsson 7

9 8

10 INLEDNING Uppdraget Detta arbete är bland mycket annat en redovisning av trender under ett tämligen långt tidsspann, åren , och ett försök till analys, där också prognoser ges för de närmast kommande åren fram till och med år 2020, samt en kontextualisering. Det har framgått i olika medier och vetenskapliga framställningar att Svenska kyrkan har stått och fortfarande står inför stora förändringar och därmed utmaningar som måste tas på allvar. Det är statistiskt säkerställt att antalet kyrkotillhöriga eller medlemmar i Svenska kyrkan dalar. 1 Det sker genom dödsfall, aktiva utträden samt genom minskade antal dop och inträden, vilket genererar minskade intäkter och en vikande ekonomi. Allt detta kan betraktas som synnerligen problematiskt och allvarsamt för Svenska kyrkan och hennes framtid utifrån ett inomvärldsligt perspektiv utan faktorn Gud, men det kan också ses som möjligheter till ett konstruktivt, dynamiskt arbete för att vända negativa trender och utvecklingskurvor, om denna osynliga kraft tas med i beräkningen. 2 Uppdraget innebär att i ett första skede göra en analys i mer avgränsad omfattning av några testpunkter. Redovisningen begränsas till Växjö pastorat med dess församlingar som från och med den 1 januari 2014 ingår i Växjö nybildade pastorat och som geografiskt är lika med Växjö kommun. Studiet avser en pastoratskonstruktion som inte fanns dessförinnan. Den statistik som redovisas avser tiden Det hade varit önskvärt att kunna redovisa siffror också för år 2013, men sådana fanns ännu inte tillgängliga när studien genomfördes under våren 2014, med ett par undantag för bland annat dopstatistik. Trenderna är dock uppenbara utifrån föreliggande material. 1 Den juridiska termen är kyrkotillhörig, men vanligtvis används termen medlem. I denna studie används båda termerna. En medlem är en person i x-församling och som tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i den församlingen. Beträffande statistik, se mera nedan. 2 Jag har skrivit och problematiserat om detta i Strukturförändringar Kyrkans utmaning eller sammanbrott, Växjö Stiftskalender 2012/2013, s

11 Syftet har varit att studera och försöka få fram vilka trender som har varit förhanden under den tidsperioden, Det är i kyrkligt perspektiv tre testpunkter som står i fokus: 1) Antal kommunioner, det vill säga antal nattvardsdeltagare eller kommunikanter under åren ) Kyrkliga handlingar, 4 åren ) Antal konfirmerade, åren Jag presenterar dessutom statistik för åren beträffande antalet medlemmar i Svenska kyrkan i procent av befolkningen i Växjö kommun för de församlingar som numera ingår i Växjö pastorat, och jag ger även uppgifter över antalet huvudgudstjänster. Utifrån statistik och prognoser för Växjö kommun och Växjö pastorat fram till och med år 2020, diskuterar jag framtidsscenarium och utmaningar för gudstjänst- och församlingsliv. 5 Grundläggande för Kristi kyrka och därmed för Svenska kyrkan i Växjö pastorat med dess församlingar är dopet. Det är sedan 1996 medlemsgrundande. Jag skriver om dopet som grund för den troendes liv, och att Kristi kyrka, också kyrkan som en konkret, helig plats, har ett evigt budskap i tiden att gå ut med och med Guds hjälp nå in i människors hjärtan. Efter inledningen, tecknar jag i kapitel I en bakgrund, där fakta och några reflektioner ges. Bland annat presenteras folkmängd och antal kyrkotillhöriga i Växjö stift, liksom befolkningsstatistik för Växjö kommun, men där också integrationsfrågor och ökad mångfald, ekologi och ekonomi tas upp, samt om den kristna mångfalden i närområdet. 3 Att jag går tillbaka till år 1995 hänför sig till att statistiken dessförinnan finns i pärmar med papper, därefter i Svenska kyrkans statistikdatabas, förkortas fortsättningsvis till Svenska kyrkans statistikdatabas, data erhållits från kyrkokansliet, Uppsala, 21/ Den stora förändringen ägde dock rum år 2004 med Kyrkobokföringssystemet Kbok, oftast benämnt Kbok, med ett centralt register över all kyrkobokföring. Innan dess fanns det inget centralt system. 4 Tidigare benämndes kyrkliga handlingar förrättningar. De kyrkliga handlingarna ligger till grund för församlingens liv. I Den Svenska Kyrkohandboken I finner vi följande kyrkliga handlingar: Dop, Bikt, Konfirmation, Vigsel och Begravning. Bikten utgår i denna undersökning. Dopet är, till skillnad från övriga kyrkliga handlingar, ett sakrament tillsammans med nattvarden, som dock inte ingår under begreppet kyrkliga handlingar. 5 Prognosernas siffror kursiveras för att visa på en skillnad i materialet mellan statistik, här lika med det som har varit och som redovisats, och en prognos, som kan ses som en framtidsutsikt och som därmed kan slå fel beroende på ett antal oförutsägbara händelser. 10

12 Växjö pastorat en ny organisation i en vidare kontext I den nya organisationen för Växjö pastorat med dess församlingar, finns det ett kyrkofullmäktige, som är högsta beslutande organ i pastoratet, ett kyrkoråd som är styrelse för hela pastoratet och som ansvarar för pastoratets pastorala verksamhet och för begravningsverksamheten. Sedan finns det ett antal församlingsråd som framförallt arbetar med och ber för församlingens gudstjänstliv. Församlingsrådet kan utse verksamhetsråd eller gudstjänstråd inom församlingen. Det sistnämnda är kopplat enbart till kyrka eller kapell. Växjö pastorat med dess församlingar ingår i en kontext. Jag har därför tagit mig friheten att också ge statistik och prognoser för Växjö stift, samt statistik och prognoser för Växjö kommun. Därtill kommer en del andra uppgifter som kan vara av intresse att ta del av. Växjö pastorat med dess församlingar ingår i ett än större sammanhang, nationellt och internationellt. Församlingen utgör dock den grundläggande enheten i kyrkolivet och är en del av Kristi kropp. 6 Den lokala församlingen är den viktiga och omistliga grunden och förutsättningen för trossamfundet Svenska kyrkan. Församlingens grundläggande uppgifter definieras i Kyrkoordningen och de består av 1) att fira gudstjänst, 2) att bedriva undervisning, 3) att utöva diakoni 4) och mission. 7 Kristi kyrka är inte en hembygdsförening, idrottsförening, partipolitisk rörelse eller något dylikt även om hon mycket väl kan samarbeta med dessa och andra organisationer. Kristi kyrka är heller inte i första hand en konsertlokal eller utställningshall utan hon har ett budskap, evangeliet om Guds rike, som hon vill nå ut med. Det handlar om att vara till för medvandrarna på pilgrimsvägen och att varje möte människor emellan är viktigt och kan vara avgörande. Kyrkan är både något mänskligt manifesterat och något som en kristen tror på! 6 Definition av en församling är enligt Kyrkoordning för Svenska kyrkan att det ska finnas en kyrkobyggnad, att där ska firas huvudgudstjänst varje söndag/helgdag, samt att där ska finnas en förtroendevald organisation. Numera räcker det, i princip, att i ett pastorat med flera församlingar att där firas en huvudgudstjänst varje sön/helgdag om Domkapitlet så beslutar. Församlingen kan också definieras som de kyrkotillhöriga, vanligtvis benämnt medlemmar, eller som den gudstjänstfirande församlingen. Av sammanhanget i detta arbete, ska det framgå vad som åsyftas. 7 Kyrkoordning för Svenska kyrkan, Andra avd: Församlingarna. 2 kap

13 Statistik några inledande ord Kyrkan i Sverige har fört statistik alltsedan 1600-talet som en del av folkbokföringen. Det är ett gediget arbete som utförts inte minst utifrån husförhören med husförhörslängderna, något som är unikt för Sverige. 8 Det har räknats och bokförts, bland annat antal kyrkliga handlingar, kommunikanter, korister, barn och ungdomar i verksamheter och det görs alltfort. Med hjälp av statistik kan olika trender skönjas. Statistik ger kunskap och information om vad som har skett, den är dock inte den enda. Utifrån den statistik som jag nu har tagit fram och arbetat med, kan intressanta fakta och data visa på trender från år 1995 till 2012 för de församlingar som sedan 1 januari 2014 ingår i det nya Växjö pastorat. Vi ser bland annat siffror på antal huvudgudstjänster, gudstjänstdeltagare och kommunioner i respektive församling, samt antal döpta, vigda, konfirmerade och begravda. Siffrorna talar sitt språk. Frågan är hur de framtida trenderna kommer att se ut under de närmaste åren, dels för staden, dels för landsbygden. Några prognoser för detta ges i detta arbete fram till och med år Bakom varje siffra finner vi en människa, en handling. Kvantitet är inte lika med kvalitet, det är viktigt att komma ihåg detta, även i den kyrkliga kontexten, för det finns alltid risker med statistik, inte minst med den mänskliga faktorn. Jag ger bara ett par exempel när det gäller redogörelse för antal deltagare eller besökare vid en begivenhet. 9 Somliga för minutiöst anteckningar och rapporterar in helt korrekt hur många som deltagit i en huvudgudstjänst, under det att andra så att säga höftar till med en siffra. Det kan också hända att en begivenhet förs in under fel gudstjänstkategori. Det är viktigt att ha detta i bakhuvudet i läsningen av materialet, att det finns vissa undantag och avvikelser, men när vi ser till det stora hela under ett antal år så kommer vi säkerligen närmare sanningen och så är meningen med tolkningen av den statistik som presenteras i denna redogörelse. I läsningen av statistiken nedan återfinns relevanta data för att framförallt visa på de stora linjerna och trenderna. Jag har i detta skede valt att ta fram statistik från år 1995 fram till och med år Det innebär att de siffror som redovisas utifrån Svenska kyrkans statistikdatabas utgår från den senaste organisationsindelningen. I de fall en organisationsförändring tidigare har ägt rum, summeras de tidigare försam- 8 Den första riksomfattande bestämmelsen om kyrkobokföring infördes Konventikelplakatet från 1726 påbjöd husförhör över hela landet och härav uppkommer termen husförhörslängder. 9 I redovisningsformuläret benämns gudstjänstfirare som deltagare, men i databasen används begreppet besök. 10 Svenska kyrkans statistikdatabas. 12

14 lingarnas statistik till den nybildade. Det handlar om Aneboda församling, Asa församling och Bergs församling som Svenska kyrkans statistikdatabas behandlar som en församling, alltså innan dessa tre församlingar formellt slogs samman eller lades samman till en församling år Detsamma gäller för Söraby församling, Tolgs församling och Tjureda församling, som blev en församling år 2006, vidare Vederslövs församling och Dänningelanda församling, som blev en församling år 2002, samt Ör församling och Ormesberga församling, som blev en församling år Sedan har vi andra församlingar som tillkommit under senare år och före 1 januari 2014, exempelvis Teleborgs församling, som en utbrytning ur Växjö domkyrkoförsamling år 1995, Växjö Maria som en utbrytning samma år ur Skogslyckans församling och Skogslyckans församling som bildades år När det i statistiken förekommer en nolla eller ingen uppgift alls, så är det svårt att veta vad anledningen till detta är, och när värden saknas är det följaktligen svårt att jämföra. Orsaker kan vara att det exempelvis inte har ägt rum något dop i församlingen eller att ingen har konfirmerats där under nämnda år, men också att det inte föreligger någon inrapportering från församlingen. Vid enstaka stora förändringar bör statistiken tolkas försiktigt, det kan bero på att församlingen ifråga gjort misstag av något slag, exempelvis tryckt på fel tangent eller att en extra siffra kom till vid tangentbordet. Framtagna statistikuppgifter, liksom prognoserna fram till och med år 2020 i denna redogörelse, hoppas jag kan ligga till grund för fortsatt analys och bearbetning av förtroendevalda, anställda och frivilliga. Dessa siffror och prognoser kan tas i beaktande för den framtida planeringen, att fortsätta tänka vidare och arbeta med gudstjänst- och församlingsliv utifrån en helhetsbedömning av hela pastoratet, men också med hänsyn tagen till de lokala förhållandena i respektive församling och distrikt. 11 Termerna sammanslagning eller sammanläggning kan användas, med dessa termers olika innebörd. I mitt arbete har jag med något undantag valt att använda termen sammanläggning. 13

15 14

16 I. BAKGRUND Fakta och några allmänna reflektioner Omvärlden förändras och därför har Svenska kyrkan på olika nivåer ett behov av viss förändring. Idag ställs Svenska kyrkan inför nya utmaningar, med globalisering, urbanisering, kunskapsutveckling, integrationsarbete, nya digitala mötesplatser, ökad och snabb rörlighet. Om vi studerar och analyserar fakta kring statistik och det ekonomiska läget för Svenska kyrkan, så är trenderna klart negativa och allvarsamma. Det är sämre för några andra stift än Växjö stift, men trenden är uppenbar även för Växjö stift och så även för Växjö pastorat med dess församlingar. Uppgifter för Växjö stift för åren , alltså delvis också en prognos för de kommande åren, visar dels antalet medlemmar för Växjö stift, dels folkmängden totalt i samma geografiska område, det vill säga inklusive antalet icke-medlemmar. Här föreligger två uppenbara trender, dels en fortsatt minskning av antalet medlemmar i Växjö stift, dels en ökning av folkmängden totalt sett i samma geografiska område. Skillnaden dem emellan blir större för varje år. År 2004 var det totalt sett cirka 81 procent av befolkningen i Växjö stift som var medlemmar i Svenska kyrkan, år 2020 beräknas omkring 61 procent av befolkningen vara medlemmar. Vederslöv gamla kyrka. Foto: Bernt Fransson 15

17 Växjö stift 12 ÅR MEDLEMMAR TOTALT FOLKMÄNGD TOTALT Om Växjö stift med dess församlingar fortsätter att tappa medlemmar under de närmaste åren enligt prognosen ovan, så blir det uppenbara problem, personellt och ekonomiskt. En fråga är förstås när ekonomin säger stopp, att pastoraten inte längre har råd att ta hand om en kyrkobyggnad och inte heller har möjlighet att betala de krassa kostnaderna för drift, underhåll, personal etc. även om viljan finns hos medlemmarna. Det finns kyrkobyggnadsbidrag som går till församlingarna. Det är Växjö stifts egna pengar till stiftets församlingar och det rör sig om en fast summa på ungefär 6 miljoner kronor per år. Så länge stiftet finns så lär det inte vara några problem med dessa pengar. Ett större frågetecken är det däremot när det gäller den kyrkoantikvariska ersättningen. Svenska kyrkan har fått och kommer ännu ett tag att få denna kyrkoantikvariska ersättning från staten. Det har under de senaste fem åren varit omkring 460 miljoner kronor totalt per år som gått till landets samtliga stift, varav Växjö stift fått mellan Medlemsprognoser, Analysenheten vid kyrkokansliet och Statisticon, 2011, förkortas fortsättningsvis till Medlemsprognoser, data erhållits från kyrkokansliet, Uppsala, 12/

18 miljoner kronor per år för att vårda kulturmiljön och det kyrkliga kulturarvet. Frågan är, hur länge. 13 Den svåra och känsliga frågan måste ställas, utifrån statistik och övrigt material, vilka kyrkor och kapell kommer att brukas enligt sina ändamål om år eller om år, och vilka kriterierna är för ett sådant nyttjande. 14 Statistiken kommer självklart att ligga till grund för besluten, tillsammans med fakta om kostnader för gudstjänster, verksamheter, byggnader och personal. En rangordning eller priortering av kyrkobyggnaderna i nuvarande Växjö pastorat har till dels gjorts av förtroendevalda för församlingarna före iscensättandet och verkställandet av omorganisationen, utifrån nyttjandegrad, församlingens totala innehav av kyrkobyggnader och det kulturhistoriska värdet. Detta har sedan, tillsammans med annat material, intervjuer och platsbesök, legat till grund för utredningen Kyrkan finns här av stiftsadjunkt emeritus, teologie doktor Peter Bexell. Utifrån denna utredning kan eventuella överväganden göras över vilka kyrkor/kapell som fortsättningsvis ska brukas eller tas ur bruk. Bexell har lämnat ett underlag som redan blivit omdiskuterat, även i den lokala pressen. 15 Det rör bland annat kostnader för kyrkobyggnaderna, där olika prioriteringsgrader anges. Bexells uppdrag handlade om: 13 att skapa ett slutligt underlag för lokala beslut om hur och i vilken omfattning Växjö pastorat och dess församlingar med ganska omedelbar verkan och/eller mera på sikt ska tänka sig att bruka varje enskilt kyrkorum i det blivande Växjö pastorat. Bruket av resp. kyrkorum blir därmed i sin tur underlag för beslut om vilken nivå på fastighetsunderhåll rummet ska ha. 16 Se bilaga 20. för Prognosuppdatering kyrkoavgifter med mera för Svenska kyrkan, data erhållits från kyrkokansliet, Uppsala, 14/ Se framförallt Peter Bexell, Kyrkan finns här. Prioriteringar av kyrkorum i Växjö pastorat, 2013, fortsättningsvis benämnd Kyrkan finns här; samt Prioritetsordning av kyrkobyggnader inom Växjö Kyrkliga Samfällighet, Svenska kyrkan, Växjö Kyrkogårds- och Fastighetsförvaltningen, Se även Peter Bexell, En närvarande kyrka! Växjöutredningen med förslag om *sammanläggning av pastoraten i Växjö kommun *ny församlingsindelning, 2010, fortsättningsvis benämnd Växjöutredningen. 15 Kyrkan finns här, s 1. Se vidare Bergs kyrka föreslås avvecklas, Smålandsposten, 11 februari 2014, s 1, Svenska kyrkan Prioriteringslista av kyrkorum, ibid. s 8-9; Bergs kyrka Stödgruppens Cecilia Zadig: Sista ordet inte sagt, Smålandsposten, 12 februari 2014, s 7; Thomas Petersson: En kyrka är långt mer än en byggnad, Smålandsposten, 19 februari 2014, s 5; Barbro Åhman: Ta inte ifrån oss våra kyrkor, Smålandsposten, 20 februari 2014, s 5; Cecilia Zadig, Gunnar Petersson: Öppet brev till biskopen [Jan-Olof Johansson]: Vi behöver Bergs kyrka, Smålandsposten, 9 april 2013, s 4. Två svar till öppet brev om Bergs kyrka: Kyrkan är mer än dess byggnad : biskop Jan-Olof Johansson: Biskopen svarar, domprost Thomas Petersson och kyrkorådets ordförande Åke Eriksson: Växjö pastorat svarar, Smålandsposten, 17 april 2014, s 5; Stefanie Ravelli: Upprop Hundratal engagerade. Kampen om Bergs kyrka fortsätter, Smålandsposten, 17 april 2014, s Kyrkan finns här, s 1. 17

19 Även en prioriteringsordning med kostnadsberäkning har gjorts, där de dyraste projekten enligt kostnadsalternativ 1 beräknas till följande summor: Bergs kyrka 9,5 miljoner kr, Kalvsviks kyrka 9,3 miljoner kr, Ormesberga kyrka 3,2 miljoner kr, Hemmesjö kyrka 11,5 miljoner kr och Ör kyrka 3,7 miljoner kr. 17 Ett större problem för Svenska kyrkan är dock inte i första hand om kyrkobyggnaden försvinner utan om gudstjänst- och församlingslivet upphör. Räcker det med att i statistiken finna två, tre gudstjänstdeltagare som tillsammans med de anställda firar mässa eller gudstjänst, för att det ska kunna definieras som en fungerande, livskraftig församling och kyrkorummet fortsättningsvis ska brukas? 18 Alternativt, kan de låga siffrorna för gudstjänster generellt sett kompenseras på något sätt, genom andra ibland stora arrangemang som vid Lucia, jul, påsk, hemvändardag och andra evenemang, genom att inbjuda stora dragplåster eller egna förmågor, som vid några ytterst få tillfällen under ett kyrkoår kan fylla kyrkobyggnaden? Att ett större antal gudstjänstdeltagare inte nödvändigtvis innebär bättre kvalitet, en bättre gudstjänst, kan och bör kanske också påpekas. 19 Förutom kyrkobyggnader och kapell finns det också ett stort antal andra byggnader i Växjö pastorat. Ett redan fattat beslut och nu pågående byggnadsprojekt intill domkyrkan i Växjö är en nybyggnation av ett Domkyrkocentrum och en renovering av Karolinerhuset intill, samt viss förnyelse med bland annat belysning mot domkyrkan. Kostnaden beräknas till runt 105 miljoner kronor och det ska, enligt ursprungsplanerna, vara klart till december år Några tämligen nyligen avslutade projekt i nuvarande Växjö pastorat är Diakonalt centrum till en kostnad av cirka 4,5 miljoner kronor, inklusive ombyggnad av plan 1, dessutom Skogslyckans kyrka, 2,8 miljoner och Öja kyrka 14 miljoner kronor. 17 Prioriteringsordning av kyrkobyggnader inom Växjö Kyrkliga Samfällighet, Svenska kyrkan, Växjö Kyrkogårds- och Fastighetsförvaltning, Uppgifter nedan även från kyrkogårdsoch fastighetschef Mats Lindblad, Växjö, Se Matt. 18:20; se även Apg. 2:42, där vi kan läsa om de första kristna: Och de deltog troget i apostlarnas undervisning [bibeln], och den inbördes hjälpen [brödra- och systragemenskapen], i brödbrytandet [eukaristin eller nattvarden] och bönerna. 19 En fråga kan ställas och den borde djupare analyseras; vilken roll och betydelse har de så kallade stora arrangemangen med ibland välkända dragplåster (som inte så sällan kostar åtskilliga tusenlappar) som fyller kyrkorna i hundratal, för församlingens utveckling av gudstjänstlivet, dels kvantivativt dels kvalitativt, där det kanske visar sig i statistiken att det därefter, vid nästkommande helg, kommer enbart en handfull möjligtvis knappt tvåsiffrigt antal människor till gudstjänsterna. 20 Karolinerhuset var ursprungligen en gymnasiebyggnad där bland annat Carl von Linné, , och den svenske gymnastikens fader Pehr Henrik Ling, , gått i skola. 18

20 Kostnader för lokaler och byggnader måste ställas i relation till andra utgifter för gudstjänster, arbete med de tilltufsade och utsatta, diakoni, körverksamhet och konserter, barn- och ungdomsverksamhet, vuxen- och äldreverksamhet med. Utifrån vilka kriterier är Svenska kyrkans personal och förtroendevalda framför allt de i beslutande organ inte bara redo för en analys, utifrån presentation av fakta etc. som kan implicera teoretiska omprövningar, utan de facto beredda till beslut som kommer att resultera i faktiska omprioriteringar av medel och verksamheter. För att fokusera och konkretisera resonemanget om statistik och prognoser beträffande Svenska kyrkan i Växjö stift och särskilt för Växjö pastorat med dess församlingar, kan följande frågor ställas: Varför kommer människor till en gudstjänst? Varför väljer somliga föräldrar att låta döpa sina barn? Varför låter någon konfirmera sig? Varför väljer några att ha begravning enligt Svenska kyrkans ordning? Varför väljer å andra sidan andra individer eller grupper bort dessa alternativ? Vad är det som styr trenderna och vilka är de sociala krafterna och omständigheterna som får människor och grupper att fatta de beslut de gör? Att fortsätta reflektera över och arbeta med dessa och andra frågor är inte helt oviktigt, inte minst för förtroendevalda och anställda. 19

21 20

22 Växjö en tillväxtkommun Vi finner en ökad mobilitet i dagens samhälle. Tidigare var det en begränsad rörlighet till fots, eller häst om man hade råd. Att förflytta sig tog tid, så även till sjöss. Idag pendlar folk till och från arbete, fritidsaktiviteter med mera. Många människor åker iväg på semester eller i tjänsten till andra länder och möter där andra kulturer, ideologier och religioner. Andra är iväg under längre tider för att bosätta sig på annat håll på grund av arbetstillfällen eller för en pensionärstillvaro i ett exotiskt land. Alltfler människor lever sina liv genom sociala medier och cyberspace, 21 några fortsätter läsa papperstidningar och församlingsblad eller motsvarande, som till exempel trovärdigt. 22 Ser man på den demografiska utvecklingen är det stora förändringar som ägt rum från 1800-talet och framåt till våra dagar i hela vårt land, inklusive Växjö stad, småorter och landsbygd. Generellt minskar befolkningen på landsbygden medan det i centralorterna är en stadig tillväxt. 23 Lägg därtill de ökande mångreligiösa och mångkulturella inslagen, som tar sig uttryck i möten med olika ideologier och religioner med ökat integrationsarbete som följd. I alla dessa fall handlar det om människor som kommer med sina respektive religioner, ideologier och kulturer, och möter andras, fysiskt och/ eller via sociala medier och dylikt, vilka har samma, liknande eller diametralt olika religioner och ideologier. Gränser blir alltmer flytande och detta märks även i en tillväxtkommun som Växjö. 24 Utbudet av olika slag är betydligt större i staden än på landsbygden, där den sistnämnda försöker upprätthålla en mer homogen kultur och tradition genom föreningsliv av olika slag. Frågan är hur dessa olika nätverk i stad och på landsbygd utvecklas, positivt och/eller negativt, också för församlingarnas vidkommande Se Facebook, YouTube, Instagram, Twitter, bloggar, vloggar, Vine, Snapchat med mera. Man räknar idag med att det är omkring bloggar i Sverige. Flest besökare finner man inom kategorin mode som har upp till sidhänvisningar per timme. Lagringskapaciteten i våra datorer ökar kontinuerligt från kilobyte (kb) via megabyte (MB), gigabyte (GB) och terabyte (TB) till petabyte (PB). En petabyte är lika med 1,000, 000, 000, 000, 000 bytes. 22 trovärdigt är ett magasin från Svenska kyrkan Växjö. 23 Se Växjöutredningen, L. Bilagor, 1. Tabeller, a. Befolkning År 1810 hade Urshults församling nästan fyra gånger fler människor än Växjö stad. Det var invånare i Urshults församling och i Växjö stad. Ibland hörs procentsiffrorna att 95 procent bodde på landsbygden 1870 och att det ett sekel senare var 5 procent på landsbygden och resterande 95 procent i en urban miljö. 24 För mer information om Växjö kommun se 25 Ett exempel på rörlighet bland medlemmar i Svenska kyrkan i närområdet är att några bor på landet, men de arbetar i en annan församling och utövar fritidsaktiviteter i en tredje. Andra bor i staden, men de tillbringar mycken ledig tid under stora delar av året på landet, för rekreation, jakt, fiske, bärplockning, promenader, jogging eller att bara vara. Storgatan i Växjö. Foto: Mats Samuelsson 21

23 I Växjö kommun finns en större tätort, centralorten Växjö, sedan gammalt med status som stad, och sex övriga tätorter Braås, Gemla, Ingelstad, Lammhult, Rottne och Åryd och landsbygd. Växjö kommun har som övergripande och långsiktigt mål det man benämner hållbar utveckling; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Man vill se en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 22

24 Befolkningsstatistik för Växjö kommun åren Folkmängden i Växjö kommun har ökat inte minst under senare decennier genom inflyttningar, 26 bland annat tack vare Linnéuniversitetet med dess studenter och personal, 27 och också tack vare personer med utländsk bakgrund. 28 Växjö kommun förväntas att fortsätta växa, vilket följande siffror klart visar. Det var kommuninvånare år 1983 och det antalet hade ökat till år 2012, varav var invånare i Växjö stad. Bland Växjö kommuns största arbetsgivare är Växjö kommun, med knappt tillsvidareanställda per 31 dec 2013, därtill kommer vikarier och timanställda; och Landstinget Kronoberg, med närmare anställda per 31 december Det kan jämföras med Växjö pastorat med drygt 200 tillsvidareanställda, förutom vikarier. Många av invånarna i Växjö kommun är alltså ungdomar och studenter, varav en del inte är medlemmar i Svenska kyrkan. De flyttar hit och är boende i Växjö kommun under sina studieår, sedan flyttar de och även andra kommuninvånare från Växjö. Det kan vara värt att notera att de som flyttar, framförallt i kategorin ungdomar, är mer utträdesbenägna, om de inte redan är icke-kyrkotillhöriga. 29 Befolkningsökningen innebär att behovet av bostäder ökar. I snitt byggs och färdigställs cirka 450 bostäder per år (både villor och hyresrätter), målet är 500 bostäder per år. Växjö kommuns största grundskola kommer att byggas i området Bredvik, där man förutom personal räknar med omkring 900 elever. Den skolan med det preliminära namnet Nya Bergundaskolan, beräknas vara klar läsåret 2017 då nuvarande Bergundaskolan troligtvis kommer att rivas. Växjö kommun planerar att bygga 350 bostäder i det området. Andra 26 I bilaga 11. återfinns Flyttnetto befolkningen för åren för respektive församling i Växjö kommun, alltså inklusive icke medlemmar. Det är en positiv trend, med ökat flyttnetto för Växjö kommun generellt sett. Några minussiffror framkommer och dessa återfinns framförallt i församlingar på landsbygden. Se även bilaga 12. Flyttnetto medlemmar. 27 År 2010 var det helårsstudenter inklusive uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet (i både Växjö och Kalmar), år 2013 var det Uppgift från handläggare Birger Nilsson, Linnéuniversitet, Framöver förväntas för Linnéuniversitetets del vikande kullar med studenter och för övrigt även med antalet gymnasister, hur påverkar det pastorat och kommun? Kanske antalet frivilliga i församlingarnas arbete ökar, om man ser det positivt, samtidigt som man kan räkna med minskade intäkter. 28 Med utländsk bakgrund menas en person som kommer från ett annat land eller att personens båda föräldrar gör det. Observera att före 2003 definierades utländsk bakgrund på annat sätt än det görs idag. 29 Nyckeln till Svenska kyrkan en skrift om organisation, verksamhet och ekonomi, kap. Utträden bland unga flyttare,

25 stora byggnadsprojekt som planeras i kommunen är 250 bostäder i Arenastaden, 500 bostäder i Stationsområdet och bostäder i Vikaholm. 30 Växjö kommun 31 FOLKMÄNGD FÖRSAMLINGAR Furuby Sjösås Hornaryd Drev Dädesjö Hemmesjö med Tegnaby Östra Torsås Nöbbele Uråsa Jät Kalvsvik Tävelsås Vederslöv-Dänningelanda Öja Bergunda Öjaby Tjureda Gårdsby Söraby Tolg Asa Aneboda Berg Ormesberga Ör Domkyrko Skogslyckan Växjö Maria Teleborg Odef Summa Växjö kommun Växjö kommun, data erhållits från Växjö kommun 9/ En intressant trend i dagsläget för Växjö kommun är att många barnfamiljer önskar och några har möjlighet att bosätta sig i Växjö stads centrum, vilket har resulterat i svårigheter att där hitta lösningar på barnomsorgsplatser. Samtidigt finns också trenden för småbarnsfamiljer att av framförallt ekonomiska skäl, men också med möjlighet till större tomtarealer och närheten till naturen, att bosätta sig på landsbygden. 31 Växjö kommun, Statistiska Centralbyrån, 2014, förkortas fortsättningsvis till SCB, data erhållits från Växjö kommun 18/ Begreppet odef. innebär att dessa personer som återfinns här, inte har kunnat identifieras under någon av församlingarna. Uppgift från utredare Mario Jonjic, Växjö kommun,

26 Integrationsfrågor och ökad mångfald I ökningen av folkmängden märks en klar trend beträffande personer med utländsk bakgrund som flyttar till Växjö kommun. Jag vill åter erinra om att med utländsk bakgrund menas en person som kommer från ett annat land eller att personens båda föräldrar gör det. Det föreligger som synes i statistiken nedan en stor differens mellan stad och landsbygd. År 2003 var det 12,8 procent i Växjö kommun som hade utländsk bakgrund och år 2012 hade det ökat till 19,5 procent, vilket innebär att idag har var femte kommuninvånare utländsk bakgrund. Det innebär ökat utbyte mellan olika kulturer och religioner också i närområdet, där dialog och trialog är viktiga steg för ökad förståelse och ökad integration. 32 År 2003 var det följande församlingar som hade mer än 10 procent av populationen med utländsk bakgrund: Sjösås, Drev, Aneboda, Skogslyckan, Växjö Maria och Teleborg. Växjö Maria toppar med 28 procent. År 2012 kan vi observera att sammanläggningar av några församlingar ägt rum, men observera för flertalet församlingar gäller de gamla församlingsgränserna. De församlingar som hade fler än 10 procent av populationen med utländsk bakgrund var: Växjö domkyrkoförsamling, Sjösås, Bergunda, Söraby, Tolg och Tjureda, Aneboda-Asa-Berg, Skogslyckan, Växjö Maria och Teleborg. Växjö Maria toppar även detta år med nästan 37 procent av populationen som har utländsk bakgrund. Här nedan ges den totala populationen per församling och procenttal för dem med utländsk bakgrund per församling för åren 2003 och En vidare dialog eller trialog mellan de tre bokreligionerna ska inte glömmas bort utifrån denna kontext, den mellan judendom, kristendom och islam. Se t ex mitt bidrag, The Unholy Land: Observations and Reflection, God s Reign and People s Rule, 2009, s Se bilaga

27 Utländsk bakgrund församlingar 2003 Utländsk bakgrund församlingar 2012 BEFOLKNING UTLÄNDSK BAKGRUND BEFOLKNING UTLÄNDSK BAKGRUND Växjö domkyrkoförs ,90% Växjö domkyrkoförs ,1% Furuby 739 6,20% Furuby 690 7,8% Sjösås ,50% Sjösås ,1% Hornaryd 159 9,40% Drev ,80% Dädesjö 565 4,10% Dädesjö 585 8,0% Hemmesjö med Tegnaby ,10% Hemmesjö med Tegnaby ,5% Östra Torsås ,20% Östra Torsås ,6% Nöbbele 684 2,00% Nöbbele 711 5,6% Uråsa 307 4,60% Uråsa 286 3,5% Jät 389 4,10% Jät 405 5,2% Kalvsvik 596 2,90% Kalvsvik 558 3,8% Tävelsås 761 3,80% Tävelsås 810 6,4% Vederslöv-Dänningelanda 910 3,50% Vederslöv- Dänningelanda 996 4,7% Öja ,90% Öja ,1% Bergunda 875 5,30% Bergunda ,4% Öjaby ,00% Öjaby ,0% Tjureda 735 6,90% Gårdsby ,80% Gårdsby ,8% Söraby ,60% Söraby, Tolg och Tjureda ,7% Tolg 522 5,00% Asa 275 5,10% Aneboda-Asa-Berg ,5% Aneboda ,10% Berg 495 3,60% Ormesberga 191 2,10% Ör-Ormesberga 574 5,9% Ör 366 5,20% Skogslyckan ,80% Skogslyckan ,1% Växjö Maria ,00% Växjö Maria ,7% Teleborg ,90% Teleborg ,2% Källa: SCB. Data erhållits från Växjö kommun 27/ Se även bilaga 17. Övriga data nedan från SCB erhållits från Växjö kommun 27/1 2014, om inte annat anges. 26

28 Flyktingmottagande och integrationsfrågor är något som är av vikt att ta upp och beröra i denna studie, inte minst utifrån Kyrkans allmänna men också utifrån hennes särskilda uppdrag med diakoni och mission. 34 Formellt är det staten som genom Migrationsverket ansvarar för mottagande av asylsökande, det vill säga utlänning som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande. I detta ansvar ingår att ordna boende åt de asylsökande och ge ekonomisk ersättning. För kommunens del ingår att ordna med förskola och skola. Rätten till skolgång gäller även gymnasiet åt de asylboende (även för så kallade papperslösa), men de asylsökande barnen har ingen skolplikt. För Sveriges vidkommande har antalet asylsökande ensamkommande barn ökat kraftigt. Under år 2004 kom 388 barn och under år 2012 cirka barn och under år 2013 kom det ungefär barn. 35 Totalt var det år 2012 omkring personer som sökte asyl i Sverige. Ungefär beviljades uppehållstillstånd. För Växjö kommun var det den 1 oktober 2013 totalt 365 asylsökande som var bosatta i kommunen. Drygt en tredjedel av dessa var mellan 0-19 år. Ser vi på siffrorna mellan överenskommelsen om mottagande mellan Växjö kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län och de faktiska siffrorna, så framträder en diskrepans. Den beror på nya regler för anhöriginvandring som därmed resulterat i en utökad anhöriginvandring. Kommunen räknar med fortsatt stor anhöriginvandring till Växjö kommun, framför allt från Somalia. Under 2013 var det preliminärt 339 barn och 208 vuxna nyinflyttade som hade uppehållstillstånd. Utifrån en kartläggning som gjorts våren 2012, hade man räknat med 200 barn och 80 vuxna. 36 Det handlar i dessa fall både om människor med sedvanliga behov, sökandes efter mening eller fördjupad mening med livet, men också om dem med synnerliga behov, som direkt och indirekt berör Svenska kyrkans arbete, inte minst det diakonala arbetet och kyrkans integrationsarbete för övrigt. 34 Se Kyrkoordning för Svenska kyrkan, Härvidlag kan Svenska kyrkans arbete i allmänhet och utifrån det i Växjö tämligen nyinvigda Diakonicentret i synnerhet nämnas. 35 Se för mer information. 36 Grundersättningen som en kommun får i årligt belopp som engångssumma för att ta emot flyktingar sänktes rejält år Den halverades från kr år 2013 till kr år Därutöver ges en individschablon under en 2-årsperiod på kr per mottaget barn och vuxen upp till 65 år, därefter en mindre summa, cirka kr. Denna summa följer med individen ifråga, så flyttar personen till annan kommun följer pengarna med. Uppgifter från SKL, Stockholm, Se Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter,

29 Några internationella perspektiv medianålder och prognos För att få perspektiv på och sätta Växjö kommun i relation till omvärlden kan det vara av intresse att se och jämföra med några andra länders befolkningsstatistik år 2011 och prognoser för dessa länder år 2050, samt även se de förändringar i medianålder som man räknar med. Som jämförelsetal anger jag medianåldern för Sveriges vidkommande, den var år 2012, 41,2 år och specificerat för Växjö kommun 39,9 år. Det antal som anges nedan är i miljoner. Förändringar av populationer anges endera i ökning eller i somliga fall i en minskning (-) procentuellt sett. 37 Antal 2011 Antal 2050 Förändring Median- Medianmiljoner miljoner i procent ålder 2011 ålder 2050 England 62,4 72,8 10,4 39,8 42,9 Tyskland 82,2 74,8-7,4 44,3 49,2 Frankrike 63,1 72,4 9,3 39,9 42,7 Italien 60,8 59,2-1,6 43,2 49,6 Ryssland 142,8 126,2-16,6 37,9 43,1 Iran 74,8 85,3 10,5 27,1 47,2 Irak 32,7 83,4 50,7 18,3 25,9 Turkiet 73,9 93,5 20,7 28,9 40,2 Syrien 20,8 33,1 12,3 21,1 37,1 Vi kan konstatera en påfallande befolkningsökning i somliga länder enligt denna prognos och därmed en låg medianålder. Vad detta får för betydelse för migrationer, inklusive flyktingar och asylsökande, samt för övriga förändringar och trender för populationer i framtiden, lokalt och globalt, får framtiden utvisa. 37 Turkey Macro Outlook & Equities,

30 Ekologi Växjö kommun har gjort sig känd för viljan att vara Europas grönaste stad och också för att vara en idrottskommun. 38 Växjö kommun är engagerad i miljöarbetet och internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Det började på 1960-talet med beslutet att restaurera sjön Trummen och under 1970-talet påbörjades restaureringen av sjöar, fortsatte sedan med införandet av förnybar fjärrvärme på 1980-talet. Växjö kommun har idag några fokusområden. Dessa är: att fortsätta arbetet för en än bättre miljö, med god kvalitet i sjöar och vattendrag, att ha ett hållbart transportsystem, att få en energieffektivisering genom att bland annat bygga bra och att hitta bättre sätt att renovera rätt. Några exempel och siffror som visar på Växjö kommuns miljöarbete: Mellan 1993 och 2012 minskade de fossila koldioxidutsläppen i Växjö kommun per invånare med 40,7 procent. Koldioxidutsläppen var kg per invånare Målet är att Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun Mellan 1993 och 2012 minskade elanvändningen per invånare med 17,3 procent. Ett mål är att elenergin ska minska med minst 20 procent per invånare från 1993 till Energianvändningen minskade mellan 2008 och 2012 med 4,9 procent per invånare. Växjö har generellt sett låga utsläpp av koldioxid. Det beror på satsningar på förnybar energi inom fjärrvärmesidan. Utsläpp från personbilar och tunga transporter är de delar som är Växjö kommuns främsta utmaning. 39 I detta sammanhang om ekologi och miljöfrågor kan det nyligen utgivna Ett biskopsbrev om klimatet nämnas, där Svenska kyrkans biskopar vill lyfta in klimatfrågan i valrörelsen hösten 2014, men att klimatet är så mycket större än en valfråga. Brevet handlar bland annat om förvaltartanken, att vårda och förvalta skapelsen och att människan också är medskapare. 40 Något som givetvis också är angeläget att arbeta med för Kyrkan är det själsliga och andliga klimatet, nationellt, på såväl lokal församlingsnivå som stifts- och riksnivå, liksom också på internationell nivå. 38 Växjö utsågs till Sveriges främsta idrottskommun år Se : Sveriges främsta idrottskommun Växjö kommun. Sport & Affärers kommunranking se även Miljöprogram för Växjö kommun, 2010, och Energiplan för Växjö kommun [u.å.]. 40 Ett biskopsbrev om klimatet, Biskopsmötet 2014, Svenska kyrkan, Uppsala

31 Ekonomi En stark drivkraft i ett samhälle och i en kommun, liksom för pastorat och församlingar, är ekonomin. Växjö kommun, liksom hela Sverige, är relaterad till Europa och världen i övrigt. En förändring i konjunkturen, nationellt och inte minst internationellt, påverkar intäkterna. Konjunkturförändringar påverkar även Svenska kyrkan och församlingarnas intäkter i form av kyrkoavgifter med två års fördröjning. År 2012 kom 61 procent av kyrkans totala intäkter från kyrkoavgifter. Internationellt har vi kunnat se en internationell konjunkturnedgång som följaktligen påverkat den svenska ekonomin. BNP ökade inte så mycket som man hade hoppats på under 2012, endast 0,7 procent, och även under 2013 utvecklades BNP svagt, 0,9 procent. De försämrade förutsättningarna har påverkat inte minst hushållens konsumtion negativt, liksom exporten. Prognosen för år 2014 är bättre, cirka 2,6 procent. Regeringens prognos för BNP , som ligger i linje med Konjunkturinstitutets bedömningar, visar på följande procentuella volymförändring för de kommande åren: 2014: 2,6 % 2015: 3,6 % 2016: 3,9 % 2017: 2,9 % 41 För perioden prognosticeras det för en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. För att nå den önskade balansen i ekonomin krävs en förhållandevis hög tillväxt. Olika experter kan göra olika värderingar och bedömningar. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till år Samtidigt varnar regeringen för att den ljusa prognosbilden kan bli mörkare. Stor osäkerhet råder om den framtida internationella konjunkturutvecklingen. Arbetslösheten är en annan icke helt betydelselös faktor. Den beräknas fortsätta ligga på runt 8 procent under innevarande år 2014, men beräknas minska till 6,4 procent år Budgetpropositionen för år 2014, (cirkulär 13:48), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), I budgetpropositionen går finansminister Anders Borg ut med följande den 9 april 2014: BNP 2,7 procent 2014 och 3,3 procent Budgetpropositionen för år 2014, (cirkulär 13:48), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL),

32 Förvärvsinkomst år 2003 och år 2011 Jag har tagit fram uppgifter för förvärvsinkomst i de olika församlingarna i Växjö kommun dels från år 2003 dels från år 2011 som presenteras nedan. Det är medelinkomst totalt per församling, men också medel- och medianinkomst för män respektive kvinnor. Observera att församlingsförändringar ger sig till känna i statistiken nedan. Året 2003 var det följande tre församlingarna med högst medelinkomst: Öjaby församling kr, Växjö domkyrkoförsamling kr och Gårdsby församling kr. De tre församlingarna med lägst medelinkomst var: Asa församling kr, Teleborg församling kr och Nöbbele församling kr. Året 2011 var det samma församlingar med högst medelinkomst som för året 2003: Öjaby församling kr, Gårdsby församling kr och Växjö domkyrkoförsamling kr. De tre församlingarna med lägst medelinkomst år 2011 var: Teleborgs församling kr, Växjö Maria kr och Aneboda-Asa-Bergs församling kr. 31

33 Sammanräknad förvärvsinkomst för befolkningen i Växjö kommun EFTER FÖRSAMLING, KÖN 16-W ÅR Män Män Kvinnor Kvinnor Totalt median medel median medel medelinkomst Aneboda Asa Berg Bergunda Domkyrko Drev Dädesjö Dänningelanda Furuby Gårdsby Hemmesjö-Tegnaby Hornaryd Jät Kalvsvik Nöbbele Ormesberga Restförda Sjösås Skogslyckan Söraby Teleborg Tjureda Tolg Tävelsås Uråsa Vederslöv Växjö Maria Ö Torsås Öja Öjaby Ör