Föredragning vid Kyrkofullmäktige den 6 november. DEL 1 Att arbeta fram den nya organisationen
|
|
- Gunilla Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föredragning vid Kyrkofullmäktige den 6 november DEL 1 Att arbeta fram den nya organisationen Den lokala kyrkan och hela Svenska kyrkan i Malmö På väggen inne i mitt rum hänger en altartavla. Eller rättare sagt det är en affisch av den altartavla som finns i Stadskirche i Wittenberg målad av Lukas Cranach på 1500 talet. Cranach var samtida med Martin Luther och var den konstnär som både avbildade Luther själv, hans käresta Katarina men också den tid och den lutherska teologi som kom att skaka om hela Europa och forma ett helt nytt samhälle. Altartavlan är uppdelad i fyra olika delar och varför den hänger på dessa två centrala platser, i Stadskirche i Wittenberg och på kyrkoherdens rum i Sveriges största pastorat är därför att dessa fyra bilder - som beskriver dopet, nattvarden, Ordets förkunnelse som pekar på Kristus och bikten, dvs förlåtelsen berättar vad som konstituerar kyrkan enligt den lutherska kyrkosynen. Guds närvaro är inte bunden till kyrkans uppdrag utan Gud rör sig genom varje andetag, i vinden och solens strålar. En närvaro bortanför och innanför allt levande. Kristus möter vi i varje människa, inte minst i den människa som behöver oss. Men kyrkan blir till genom Ordet och sakramenten. För genom dem har kyrkan fått uppdraget att förmedla evangeliet om Jesus Kristus för att världen skall tro. För att vi skall sändas ut i evangeliets tjänst för världens skull. Därför är alltid den lokala kyrkan, där Ordet förkunnas, människor döps och bröd och vin delas ut centrum i all kyrklig organisation. I det minsta och i det största. Det är inte församlingens gränser som gör kyrkan utan dess trohet vid det mest centrala. Det säger inte allt om vad kyrkan är och kan göra, men det är utgångspunkten för varje församling som vill kalla sig kristen. I Malmö har vi gjort en stor omorganisation. Vi har gått från att vara 16 pastorat och församlingar i en ekonomisk samfällighet till att bli ett pastorat med sex församlingar där allt ska hållas samman i en helhet.
2 En f.d. kyrkoherde sa till mig. Den här församlingen har funnits sedan talet men nu är gränserna utsuddade och nu finns vi inte längre. Samtidigt ser jag att den lokala kyrkan finns kvar med sitt trogna gudstjänstliv. Många människor söker sig varje vecka dit för att ta emot ord, bröd och vin och många är det som där döps. Nej, gränserna är borta men församlingen finns kvar, svarade jag. Så länge ni räcker evangelium i ord och sakrament. Detta är väsentligt för att förstå de grundläggande perspektiven för den nya organisationen som vi kallar Malmö pastorat. Det är de lokala kyrkorna, som helt överensstämmer med de tidigare pastoraten tillika församlingarna som är centrum. Där blir kyrkan till. Där räcks evangeliet i ord och sakrament. Där är församlingen. Samtidigt hör vi nu samman som en helhet under ett kyrkoråd och en ledning. Istället för att tidigare varit 16 självständiga helheter, är vi nu en helhet där vi hör samman med en gemensam styrelse och ledning, med gemensamma resurser och ett gemensamt uppdrag att vara Svenska kyrkan i Malmö. Där ska varje lokal kyrka utifrån sin kontext, sin historia och tradition och sina förutsättningar vara del i en rik mångfald och olikhet. Idag finns dessa skilda delar i en gemensam och solidarisk helhet. Det är runt denna helhet för de skilda delarnas skull som vi nu håller på att bygga upp en struktur som kan bära över tid. En struktur och en organisation som inte längre ska vara beroende av enskildas kompetens eller entusiasm, utan istället frigöra kompetens och entusiasm till att vara kyrka lokalt och för hela Malmö. Det hade varit möjligt att behålla de 16 församlingarna i det nya pastoratet. Så har gjorts i alla andra större städer där en liknande pastoratssammanslagning har skett. Fördelen med det hade varit att just den lokala kyrkan också varit församlingen. Men troligtvis hade det varit svårare att bryta upp och skapa nytt i så fastlagda gamla strukturer. Oavsett hade organisationen ändå behövt någon form av regional pastoralt administrativ ledningsstruktur, den som vi idag ser i de sex församlingarna. Det hade också varit möjligt att göra en församling av hela Malmö och samtidigt behållit betoningen på de lokala kyrkorna. Då hade alla gränser hade tagits bort, men även då hade det behövts en regional struktur.
3 Istället valdes att ordna pastoratet i sex nya församlingar. Jag tycker det var ett klokt beslut för det bröt upp gamla gränser och dessa sex församlingar är den regionala struktur som oavsett organisation hade behövts. Idag fungerar församlingarna som pastoralt administrativa områden för ledning och förtroendevalda. Församlingarna är inte egna ekonomiska enheter. Eftersom församlingsbegreppet är så starkt kopplat till församlingsnamn och gränser, så är det också en pedagogisk utmaning att visa på att det är de lokala kyrkorna och hela Svenska kyrkan i Malmö som är de vitala pastorala enheterna och att församlingarna mer fungerar som pastoralt administrativa områden. Struktur och organisation Ingen kan ha undgått att vi här är omgivna av stora nybyggen. Vi har sett Malmö Live med hotell, kongresscenter och konserthus växa fram. Många är vi som har stannat upp och följt hur bygget har utvecklas. Samma dag som jag började här i Malmökyrkan, i augusti förra året, lyftes den sista balken upp på den lägsta av de tre byggnaderna. Ett skelett av balkar som bär upp hela byggnaden. Idag ses inget av dessa balkar och byggnadsskelett utan det är täckt av glas och plåt. Innanför sker nu allt mer förfiningen av dessa byggnader och innan sommaren, kommer vi se hur ljusen tänds inne i byggnaden. Då kommer inte många tänka på det byggnadsskelett som bär upp byggnaderna utan huset ges möjlighet att fyllas med det som det är ämnat till. Men utan balkarna skulle allt rasa. Det finns likheter mellan att bygga ett hus och forma en ny organisation. Båda två behöver det som håller upp. I byggnader är det balkar, i en organisation är det strukturer och rutiner. Det är inte dessa som är meningen med att vara kyrka men har till syfte att tjäna uppgiften. Det är framförallt inom fyra områden som vi nu håller på att arbeta i nya strukturer; förtroendemannaorganisationen, ledningsstrukturen, budgetarbetet och assistentorganisationen. Förtroendemannaorganisationen Högsta beslutande organ är Kyrkofullmäktige som utser pastoratets styrelse som är kyrkorådet. Det finns skillnader mellan den gamla kyrkonämnden och
4 det nya kyrkorådet i befogenheter, uppdrag och ansvar. Den viktigaste skillnaden är att kyrkonämnden skulle stå utanför de enskilda församlingarnas uppdrag och fördela pengar och resurser efter nyckeltal. Idag är Malmö pastorats kyrkoråd styrelse för hela Malmökyrkan och det enda kyrkorådet. Det betyder att det är samma kyrkoråd för Tygelsjö som för Kirseberg. Förhoppningsvis kan det med tiden innebära att kyrkorådet inte är de där borta, utan skapa större samstämmighet och delaktiget. Från båda håll. Det finns en önskan från flera kyrkorådsledamöter att styrelsen ska kunna arbeta med mer av kyrkans innersida och fungera allt mer som en strategisk styrelse. Jag hoppas det ges möjlighet till det med en förnyad budgetprocess och när strukturerna har satt sig än mer. Jag tycker personligen det ofta är väldigt goda möten i kyrkorådet och trivs att vara med i det sammanhang. Även om det är en omställning för en gammal kyrkonämnd att bli ett kyrkoråd är den stora förändringen inom förtroendemannaorganisationen de nya församlingsråden och verksamhetsråden. Församlingsråd är i och med den nya organisationen angivna i kyrkoordningen. För att inte förlora den lokala kyrkans perspektiv finns här i Malmö ett verksamhetsråd kring varje lokal kyrka. Dessa verksamhetsråd bildar som alla vet, sedan församlingsrådet. Förssamlingsråd/verksamhetsråd är en ny företeelse i kyrkoordningen även om det i större pastorat under längre tid funnits distriktsråd/verksamhetsråd. Dock då ej angivna i kyrkoordningen. Dessa råd har nu att finna sin plats, identitet och funktion vilket inte alltid är självklart. Enligt kyrkoordningen är det församlingens styrelse, men då styrelsen är kyrkorådet är det en annan form av styrfunktion som är kopplat till gudstjänstlivet och det lokala uppdraget att vara kyrka. Jag vet att det på flera ställen råder en osäkerhet och ibland en förvirring kring vad som är dessa råds uppdrag. Inte så sällan sneglar man mot de tidigare uppgifterna som fanns som kyrkoråd och tycker kanske att man blivit fråntagen en massa mandat. Jag skulle istället vilja se vad som kan erövras på ett nytt sätt. För första gången finns det nu en uppgift definierad av kyrkoordningen som inte är att vara kyrkoråd valda genom kyrkoval eller vigningstjänsten. Utan till dessa råd sker en nominering från den lokala kyrkans verksamhet för att
5 tillsammans med anställda vara med i samtalet vad det innebär att vara lokal kyrka på denna plats. Utan arbetsgivar-eller budgetansvar kan dess råd vara befriade att verka för den lokala kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. Jag inser att denna förändring innebär frågor från förtroendevalda som tidigare suttit i kyrkoråd och hanterat budget och personal. Men jag tror samtidigt att vi här har en historisk möjlighet att genom dessa råd skapa ett nytt formellt sammanhang där aktiva församlingsmedlemmar ges möjlighet att ta ett reellt ansvar för den lokala kyrkan. Ledningsstrukturen Istället för 16 kyrkoherdar och en kanslichef som var helt och enskilt ansvariga för sina olika helheter och där var och en var solitär ledare och chef, är vi nu en samlad ledning bestående av sammanlagt 24 personer inom den pastorala verksamheten. Som kyrkoherde är jag ytterst ansvarig men genom tydliga delegationer fördelas kyrkoherdens ansvar på alla dessa funktioner. Ingen, inte heller jag, kan agera solitärt utan alla måste vi se våra befogenheter i relation till övriga ledare. Den lokala arbetsledaren har uppdraget att leda, följa och utveckla det lokala församlingslivet med ett arbetsledaransvar för det lokala arbetslaget i nära samråd med verksamhetsrådet. Även församlingsherdarna är lokala arbetsledare i respektive kyrka, men har sedan ett regionalt församlingsansvar för församlingens kyrkor och sitter också på kyrkoherdens uppdrag i församlingsrådet. Utöver de lokala arbetsledande prästerna finns också en arbetsledande diakon för S:ta Marias diakonala arbete och en arbetsledande präst för sjukhuskyrkan och för Kraftstationen. Här på kansliet finns kanslichef och teamledarna vilkas funktioner är de samma som tidigare, fast de också idag är del i kyrkoherdens pastorala ansvar och arbetar på delegation från kyrkoherden. Utöver detta finns också hela kyrkogårdsorganisationen, men då dess uppgift och organisation är intakt sedan tidigare lämnar jag den delen utanför denna reflektion. Men även denna del står under kyrkorådet och kyrkoherdens ledning.
6 Det fanns naturligtvis en enkelhet i att ha sin kyrkoherde i den lokala gamla församlingen. Hen var del i arbetslaget och ofta närvarande i arbetet. Samtidigt skulle varje kyrkoherde också göra samma uppgifter som ansvariga för budget och personal. Ofta på bekostnad av ett mer långsiktigt och strategiskt arbete. Idag har de lokala arbetsledarna i det operativa arbetet i princip samma mandat som de tidigare kyrkoherdarna samtidigt som många fler uppgifter kan hanteras gemensamt. Tidigare var också var kyrkoherde suverän i sitt chefskap, vilket naturligtvis kunde ha sina fördelar. Men kunde också skapa både ensamhet och isolering. Med medföljande känsla av konkurrans med andra herdar. Idag med en samlad ledning hör hela ledningssystemet samman. Ingen kan ställas utanför. Ingen kan heller ställa sig utanför och köra sitt eget race. Men ingen är heller ensam när det blåser hårt. Tillsammans med kanslichefen och de sex församlingsherdarna finns kyrkoherdens ledningsgrupp. Dess funktion är att finnas kring helhetens och kyrkoherdens frågor. Och det är framförallt strategiska och principiella frågor som tas upp. Ledningsgruppen är inte heller beslutande utan ett forum för kyrkoherdens beslut. Naturligtvis med så stor koncensus som möjligt. Som kyrkoherde är ledningsgruppen avgörande i en sådan här stor organisation. För att samtala, förankra och pröva frågor. Ledningsgruppen träffas ungefär varannan vecka. Utöver det träffar jag församlingsherdarna ungefär en gång i månaden för enskilda samtal med var och en där deras frågor utifrån deras regionala och lokala ansvar är i fokus. Några gånger per termin träffar jag också de olika ledningsfunktionerna som finns i respektive församling. Tillsammans med de lokala arbetsledarna, församlingsherden ingår kyrkoherden i ledningen för varje församling. Hela den samlade ledningen bestående av 24 personer träffas också två gånger/termin. Tillsammans utgör vi ett operativt och strategiskt ledningssystem som allt mer på en och samma gång kan stå för en gemensam riktning som får konkretiseras i en mångfald i de lokala delarna. Helhet och delar i en ömsesidig relation.
7 Budgetprocessen Budgetarbete handlar inte om pengar. Det är viktigare än så. Det handlar primärt om att genom resurser styra och leda verksamheten. Rambudgeten var nödvändig i en samfällighet med självständiga pastorat/församlingar. Idag med det nya pastoratet ges helt nya möjligheter. Det väsentliga återigen är att hålla samman helheten för att ge varje lokal kyrka de bästa möjligheterna för att utföra sin lokala uppgift. Därför är församlingarna inga ekonomiska enheter. Det valet hade kunnat göras men då hade man i princip endast gått från 16 till 6 delar och befäst nya gränser. En av de saker som kom att överraska mig mer än något annat i den gamla organisationen var att det inte finns en tydlig personalstat. Dvs hur många tjänster och vilka som skulle finnas i församlingarna. Men jag förstod ganska snart att det är en konsekvens av att ha en rambudget till självständiga enheter. Det har varit ett ganska digert arbete att till idag få ihop en personalstat som någorlunda överensstämmer med verkligheten. Det är med den, som sammanlagt innebär 256 heltidstjänster på kansli och i församlingarna, som kyrkorådet begär budget för. Dessa tjänster är sedan placerade i de olika enheterna med själva ekonomin för tjänsterna finns centralt. Däremot har varje församlingsherde utifrån antal anställda inom respektive församling ett utrymme för fortbildning, utvecklingsdagar mm. Inom dessa 256 tjänster kan förflyttningar och nya prioriteringar göras, men däremot kan inga nya tjänster inrättas. Det är en god struktur och tydlig gräns jag som kyrkoherde har att hålla mig inom. Inom denna budget ska också vikariekostnader hanteras. Under året har vi implementerat en så kallad verksamhetsplan. Varje lokal enhet och kyrka har utifrån de fyra uppgifterna; gudstjänst, diakoni, undervisning och mission fått beskriva vilken verksamhet man vill bedriva utifrån sina lokala förutsättningar, sin historia och med de medarbetare som finns där. Detta kommer med tiden bli än mer strategiskt målstyrt genom den kommande församlingsinstruktionens inriktningsmål. Utifrån denna beskrivning har man sedan också uppskattat hur mycket denna verksamhet kommer kosta. Det har i flera fall inte varit så enkelt då det inte finns något att falla tillbaka på.
8 Men de lokala kyrkorna, råden och ledningen har gjort ett gott arbete som presenterades för Kyrkorådets AU i slutet av augusti. Det blev då en genomgång av verksamhet istället för ett bollande av siffror. Till allra största delen kom kyrkorådet att besluta om de verksamhetsplaner som hade inkommit och det är den verksamhetsbudget som nu kommit till KF som förslag till beslut. Med ett sådant här budgetsystem delas i princip inga pengar ut. Istället bejakar kyrkorådet den föreslagna verksamheten och att de resurser som behövs kommer finnas tillgängliga. Enkelt uttryck gör det ni har blivit ålagda utifrån era egna verksamhetsplaner så betalar kyrkorådet. Även om kostnaderna överstiger det uppskattade behovet. Systemet kommer bygga på att konteringen sker noggrant. Detta kommer vi ha rutiner för. Det kommer ta några år innan ett sådant här system till fullo överensstämmer med verkligheten. Några kommer inte alls använda så mycket de behöver även fast de genomför den beslutade verksamheten, för andra kommer det bli tvärtom. Så länge arbetet sker enligt verksamhetsplan är kyrkorådet medveten om detta. Det är min och övriga ledares ansvar att följa verksamheten så att den sker enligt plan och också vara noga med att se på avvikelser som kan rättas till för kommande budgetar. Detta betyder att det finns mindre anledning att nu ha ekonomiska kvartalsrapporter gällande verksamhets- och personalbudget. Organisationen har sina beslutade tjänster och den beslutade verksamheten att utföra. Det är mer väsentligt att ledning och styrelse följer verksamheten än att man ser siffror under året som ändå inte avspeglar någon verklighet. Det kommer heller inte finnas några jämförelsetal mellan kyrkor och församlingar. Det var meningsfullt då det fanns en rambudget. Eftersom så inte längre är fallet utan all verksamhet är lokalt utformad kan aldrig en jämförelse säga något. Det är verksamheten som sådan som är det intressanta, inte de ekonomiska jämförelserna. Det betyder inte att det inte ska finnas en noggrannhet gällande ekonomi. Där är konteringen avgörande. Men all form av jämförelse mellan de olika enheterna ger endast känsla av konkurrans och inget annat.
9 När detta budgetsystem har satt sig och det kommer ta minst en mandatperiod fullt ut, kommer kyrkorådet har helt andra möjligheter att göra de prioriteringar som man önskar. Men då inte framförallt med siffror utan med mål och kloka strategiska beslut. Detta budgetsystem ger också större möjligheter att nu vara en kyrka i Malmö som inte längre har rika och fattiga församlingar och kyrkor. Alla enheter ska ges möjlighet att få verka utifrån sitt kontextuella sammanhang på bästa sätt. De delar som har resurser i form av gåvomedel och stiftelser kan använda dessa, vilket också kan beskrivas i verksamhetsplanerna, medan andra delar blir helt finansierade med kyrkoavgiften. Dessa verksamhetsplaner ska arbetas fram lokalt i samråd med verksamhetsrådet. Det är en av detta rådets väsentliga uppgifter att finnas med i det samtalet. Detta går sedan vidare till församlingsrådet som har till uppgift att föreslå kyrkorådet aktuella verksamhetsplaner. Det är också församlingsrådet som föreslår att gåvor och stiftelsemedel avsatta för den specifikt lokala kyrkan kan användas för verksamheten. Detta beslut blir då bara konfirmerat av kyrkorådet som formellt har beslutsrätt över dessa pengar. Men då församlingsrådet först ska ha föreslagit detta kan kyrkorådet bara besluta efter detta förslag inkommit. Assistenter och pastorsexpeditioner Det har snart gått ett år sedan det nya pastoratet bildades, men just i dagarna står vi inför en av de mest genom gripande förändringarna. Det är arbetet inför en gemensam pastorsexpedition och hela assistentorganisationen. Kyrkobokföringen sker på de sex församlingarna och i alla är det kyrkoherdens ansvar. Därför behöver detta skötas i kyrkoherdens närhet och på ett likartat sätt. Vi kan inte ha olika strukturer och rutiner mellan de sex församlingarna. Tidigt förra hösten beslutades att här på Kyrkans Hus skulle den gemensamma pastorsexpeditionen finnas. Med gemensamma rutiner, stor tillgänglighet och en enkelhet för begravningsbyråer och människor att komma i kontakt för bokningar av dop, vigslar och begravningar. Det har sedan dess pågått ett stort arbete att strukturera detta så att präster, musiker, kyrkor, vaktmästare mm på ett enkelt sätt kan bokas in. För en del av de gamla församlingarna har det i mycket varit i linje med hur det tidigare har fungerat, för andra innebär det en
10 stor omställning. Det som har lett detta arbete är prosten Håkan Jälmby tillsammans med en mindre assistentgrupp. Samtidigt kommer det kvarstå ett behov ute i kyrkorna med assistenter med ekonomi, kommunikation och viss personal och it-kunskap förutom att finnas kring församlingsherden och i mötet med människor. Utifrån dessa behov har sammanlagt 16 heltidstjänster fördelats mellan pastorsexpeditionen och församlingarna. Fyra av dessa tjänster kommer finnas på Kyrkans Hus och övriga ute i kyrkor och församlingar. De enskilda assistenterna har fått söka dessa tjänster som erbjuditis och till stor del, dock inte helt, har dessa önskemål uppfyllts. I dagarna har MBL genomförts och på några tjänster kommer nu en ny-rekrytering att ske. Samtidigt inleds nu en genomgripande renovering och ombyggnation av Kyrkans Hus för att öppna upp och göra kansliet mer tillgängligt som pastorsexpedition och pastoratscentrum. Den beräknas vara klar under våren 2015 och den nya assistentorganisationen kommer gälla från 1 april för att den 1 maj öppna pastorsexpedition med den s.k. bokningscentralen. Detta är en stor förändring och det kommer ta ett tag för rutiner och strukturer att finna sina former, men då det finns förebilder runt omkring i landet ser vi bara fördelar med detta på lång sikt. Detta kommer ytterligare sudda ut gränserna mellan församlingarna och synliggöra Svenska kyrkan i Malmö som en enhet i relation till de människor som vi tjänar. Detta kommer också knyta samman det pastorala uppdraget med de kanslifunktioner som fanns här sedan tidigare. Kanslichefen kommer fortsatt vara ansvarig för kanslidelen medan den tjänst som nu har utvecklats kring Håkan Jälmby och som blir någon form av biträdande kyrkoherde kommer ansvara för pastorsexpeditionen. Förutom den tjänsten i kyrkoherdens närhet kommer också en kontraktsadjunkt finnas för att arbeta med utvecklingsprojekt som initieras av kyrkoherden och från och med januari kommer Albin Tanke finnas på den tjänsten. På detta sätt kommer Kyrkans Hus alltmer att bli ett både administrativt och pastoralteologiskt centrum för Svenska kyrkan i Malmö. Här nära granne till Malmö Live kommer Svenska kyrkan Live finnas närvarande som ett levande liv och närvaro. Inte på bekostnad av det som sker i kyrkorna utan som ett fortsatt
11 administrativt stöd men också som en strategisk utvecklingsfunktion. Med tiden vill vi också öppna upp detta hus än mer för att vara en öppen miljö mitt i staden och det kommer göras i nära sammarbete med sjömansprästen och sjömanskyrkans verksamhet och Universitetskyrkan. Avslutning Det är inte de idag inklädda balkarna på Malmö Live som är meningen med det huset, men de är fullständigt avgörande för att det nu ska utvecklas utifrån sin idé och syfte. På samma sätt är det med de strukturer och rutiner som nu sjösätts i Malmö pastorat. Det är inte alltid så häftigt och en del kan tycka att organisationsfrågorna tar för mycket tid. Men jämför då detta arbete med de bjälkar som nu håller upp vårt grannhus. De strukturer som nu sjösätts i Malmö pastorat har till syfte att möjliggöra för varje lokal kyrka att utföra sitt uppdrag på bästa sätt och att Svenska kyrkan skall vara och uppfattas som ett. För allt har sin början och sitt slut i den Gud som har kallat oss till den världen att vara människor och Kristi kyrka. Tomas Tranströmer skriver detta orubbliga KANSKE som bär oss genom den vacklande världen. Oavsett ett nytt pastorat med fungerande strukturer, budgetsystem och rutiner så är vi kyrka i en värld som ständigt vacklar i rörelsen mellan liv och död. Här finns kyrkan för att välsigna, dela, upprätta och försona och genom allt det gestalta att vi tillhör den uppståndne Kristus. Det är det orubbliga kanske som bär oss, andas med och ger kyrkan uppdraget att vara Jordens salt och Världens ljus. Men då måste i allt bottna i den orubbliga nåden så vi kan skapa i den värld som för oss heter Malmö.
Version Församlingsråd. Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift
1 Version 20171103 Församlingsråd Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift 2 Innehåll Vad är ett församlingsråd? sid. 3 Hur växte församlingsråden fram? sid. 3 Hur utses ett församlingsråd?
Läs merFörsamlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)
Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit
Läs merSvenska kyrkan Västerås
Underlag och beslut Västerås pastorat 2014. Svenska kyrkan Västerås INLEDNING Västerås kyrkliga samfällighet övergår, utan eget beslut, i enlighet med kyrkomötets beslut till att bli ett pastorat den 1
Läs mer2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city
Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling
Läs merSvenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING
en Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING REMISSYTTRANDE 2015-01-26 Göteborgs stift Göteborgsutredningen Box 11937 404 39 Göteborg Yttrande från kyrkoherden i Masthuggs församling över utredningen
Läs merFÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version
1 Teologisk grund för Equmeniakyrkan är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution. Församlingsordning, antagna av Enebykyrkans församling 2015-02-14. Församlingsstadgar, antagna av Enebykyrkans
Läs merFörsamlingsinstruktion
Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser
Läs merMed öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling
Med öppet hjärta Församlingsinstruktion för Varbergs församling Innehåll Vision...3 Sammanhang och prioriteringar...3 Omvärldsfaktorer att ta fasta på...4 Övergripande prioriteringar...5 Strategiska prioriteringar...5
Läs merFörsamlingsinstruktion. Antagen
Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav
Läs merDopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus
Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,
Läs merUppsala stift. En del av svenska kyrkan
Uppsala stift En del av svenska kyrkan Vi har ett gemensamt uppdrag att dela evangelium i ord och handling Svenska kyrkan Är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och en öppen folkkyrka med rikstäckande
Läs merFörsamlingsordning för Uppsala Missionsförsamling
Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och
Läs merRemiss svar: Ny gemensam kyrka.
20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några
Läs merRemiss svar Ny gemensam kyrka.
Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen
Läs merFörsamlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,
Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.
Läs merVägledning för arbetet med församlingsinstruktionen
Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam
Läs merVerksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05
Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3
Läs merGrunddokument för Kyrkan i Enebyberg
Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes
Läs merLindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
Läs merFörsamlingsinstruktion
Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling
Läs merVägledning för arbetet med. församlingsinstruktionen
Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen 1 Säg hissversionen! Det lär finnas tre sätt att berätta en sak på: hissversionen, korridorversionen och kontorsversionen. Hissversionen är varianten
Läs merFörsamlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7
Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,
Läs merOrdning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att
Läs merFörsamlingsinstruktion. för. Fässbergs församling
1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde
Läs merVälkomnande av nya medlemmar
Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan
Läs merFo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015
Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den
Läs merDopgudstjänst SAMLING
Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att
Läs merUppsala stifts strategidokument 2015-2018
Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det
Läs merRekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)
Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING 1. FÖRSAMLINGENS IDENTITET Församlingen är Guds skapelse. Gud kallar människor till gemenskap med sig själv och till en gemenskap med dem som blivit lemmar i Kristi
Läs merFurulunds församling Partille församling Sävedalens församling
församlingsinstruktion partille pastorat 2015 Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion Inledning... 1-2 Omvärld... 3 församlingens grundläggande uppgift Gudstjänst...
Läs merKonfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.
INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala
Läs merTill EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016
Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar
Läs merHakarps Församlingsblad
Hakarps Församlingsblad Extrablad Nr 2 : 2012 Vart går Hakarps församling? Vår församling står vid en skiljeväg. Vi ingår i en samfällighet med Huskvarna men båda våra församlingar har ett stort mått av
Läs mer37 kap. Ändringar i indelningen, m.m.
37 kap. Ändringar i indelningen, m.m. (SvKB ÄNDRINGAR I DEN LOKALA STRUKTUREN 1 Upphört att gälla. (SvKB Grunderna för den lokala strukturen 2 En församling som inte ingår i ett pastorat ska, utöver det
Läs merTillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen
Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merFÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT Burträsk Lövångers pastorat Församlingsinstruktion Innehåll Pastoratspresentation... 2 Slutsatser omvärldsanalys... 3 Slutsatser barnkonsekvensanalys...
Läs merBikt och bot Anvisningar
Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.
Läs merFolkkyrka En Kyrka för Alla
Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG
Läs merFÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Ramsbergs församling är en landsortsförsamling med jordbruks- och skogsområden. De två större orterna är Ramsberg
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merNattvardsfirande utanför kyrkorummet
Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.
Läs merFÖRSAMLINGSINSTRUKTION
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA
Läs merAvskiljning av missionär
Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och
Läs merEN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING
EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen
Läs merPastoralteologisk dag
Pastoralteologisk dag ERSTA 2 OKTOBER 2013 MALMÖ MYCKET ÖVERBYGGNAD LITE FÖRANKRING FRÅGOR Vilken betydelse kan sammanslagningen få ur ett diakonalt perspektiv? Finns det nya möjligheter för de samlade
Läs merFörsamlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Inledning Historisk tillbakablick Församlingens organisation
Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Beslutad av Danmark-Funbo församlings kyrkofullmäktige och av kyrkoherden den 20120510 Fastställd av Uppsala Domkapitel 20121206 Inledning Historisk
Läs merSTADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I
LAG, TRO & LIV Universal Kyrkan av Jesus Kristus UKJK STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I (.) Antagna den 2 1. Namn och identitet UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I.., förkortat. är en gemenskap
Läs merANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping. Församlingsordning
ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping Församlingsordning Ansgariikyrkans församling i Jönköping har antagit följande församlingsordning för att beskriva församlingens uppgift, inriktning och liv. Den har
Läs mer1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.
Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6
Läs merPastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan
Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att
Läs merGemenskapens väg. Samlingssång
Gemenskapens väg En mässa blir till I början hade vi många drömmar och förväntningar och resan fram mot en färdig mässliturgi har varit lång, intressant, lärorik och fantastisk. Samlingssång Idén föddes
Läs merFörsamlingskonstitution för Luleå Missionsförsamling
1 Församlingskonstitution för Luleå Missionsförsamling Trons grund och innehåll är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution, som består av Grundsatser och Kyrkoordning för Equmeniakyrkan,
Läs merEtt diskussionsmaterial
Strukturer för framtidens församling Ett diskussionsmaterial från Strukturutredningen Uppdrag syfte Utforma struktur som ger bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra
Läs merBarnvälsignelse Anvisningar Ordning
Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds
Läs merFÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.
FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet
Läs merProtokollet är justerat 2014-04-16
Plats och tid Närvarande Ej närvarande Övriga deltagande: Sammanträdesrummet i Aneby kyrka tisdagen den 08 april kl 16.00 20.30 Caroline von Wachenfelt, ordförande Göran Tranell Marianne Gustafsson Tjitte
Läs merFörsamlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet
FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en
Läs merDoppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby
Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens
Läs merKonfirmandpastoral. Handlingsplan för konfirmandverksamheten i Munkedals Pastorat
Konfirmandpastoral Handlingsplan för konfirmandverksamheten i Munkedals Pastorat 2014 Inledning I handlingsplanen för konfirmandarbetet beskrivs hur riktlinjerna ska uppfyllas och därigenom skapa förutsättningar
Läs merOrdning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön
Läs merHANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap
HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor
Läs merTD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation
Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra
Läs merKansliet, Kyrkogränd 14, Tyresö
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkoråd Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Bollmoradalens församlingscentrum, sammanträdesrummet. onsdagen den 29 januari 2014, kl 18.00 19.10 Iréne Pierazzi,
Läs merEnligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Läs merBegravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt
Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.
Läs merSvenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017
Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken
Läs merTa steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2
Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle
Läs merFörsamlingsinstruktion
Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga
Läs merKONSTITUTION FÖR EQUMENIAKYRKAN KUNGÄLV
KONSTITUTION FÖR EQUMENIAKYRKAN KUNGÄLV Församlingsordning, antagen av Equmeniakyrkan Kungälv och Församlingsstadgar, antagna av Equmeniakyrkan Kungälv på församlingsmöte xxxx xx xx, årsmöte xxxx xx xx.
Läs merVindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling
Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag
Läs merFörsamlingsblad Julen 2008
Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den
Läs merFörsamlingsinstruktion för Kortedala församling
Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen
Läs merSAMTALSGUIDE För Troende Vald. Författare: Rebecka Hedén Judt och Ulrika Jonsson Sensus studieförbund
SAMTALSGUIDE För Troende Vald Författare: Rebecka Hedén Judt och Ulrika Jonsson Sensus studieförbund Denna samtalsguide vill vara en hjälp för dig som tillsammans med andra i grupp vill fördjupa er i boken.
Läs merskarpnäcks församling Verksamhetsplan och budget 2016 med plan för 2017-2018
skarpnäcks församling Verksamhetsplan och budget 2016 med plan för 2017-2018 Antagen av kyrkofullmäktige 9 november 2015 kyrkorådet föreslår kyrkofullmäktige att besluta: att fastställa avgiftssats för
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs merFörsamlingsinstruktion 2016 för Höks Pastorat. Halmstad och Laholms kontrakt Göteborgs stift
Församlingsinstruktion 2016 för Höks Pastorat Halmstad och Laholms kontrakt Göteborgs stift I pastoratet ingår Veinge-Tjärby, Knäred, Hishult, Hasslöv-Våxtorp och Ränneslöv-Ysby församlingar. I pastoratet
Läs mer2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se
2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa
Läs merBön för vår kyrka och vår värld
Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes
Läs merBudgetreservation Malmö pastorat. Sverigedemokraterna Malmö
Budgetreservation 2019 Malmö pastorat Sverigedemokraterna Malmö 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Vision... 4 Sammanfattning... 5 Kyrkoavgiften... 6 En ekonomisk hållbar kyrka... 8 Bunkeflo kyrka... 10
Läs merI (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds
Läs merAndra avdelningen: Församlingarna
2018-01-01 Andra avdelningen: Församlingarna Inledning Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst,
Läs merSAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Läs merFörsamlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling
Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans
Läs merVÄXJÖ STIFTSKANSLI Dnr VÄXJÖUTREDNINGEN Peter Bexell PM 21b
VÄXJÖ STIFTSKANSLI Dnr 09-249-220 VÄXJÖUTREDNINGEN Peter Bexell PM 21b En närvarande kyrka Växjöutredningen - med förslag om * sammanläggning av pastoraten i Växjö kommun * ny församlingsindelning KORTVERSION
Läs merFörsamlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument
Vision Husby församling vill vara en öppen katedral av glädje och helighet. Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vårt uppdrag, vår mission, är att vara kyrka i vår tid och i vår
Läs merVanliga frågor om Barnkonsekvensanalys
Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten
Läs merFÖRSAMLINGS ORDNING. Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan
FÖRSAMLINGS ORDNING Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan FÖRSAMLINGSORDNING 2014 Utgångspunkter och identitet Equmeniakyrkan är både ny och gammal. Vår identitet präglas av att tre kyrkosamfund
Läs merTematiskt kyrkomöte Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1
Kyrkomötet Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1 Tematiskt kyrkomöte 2019 Kyrkomötets presidium överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 12 juni 2018 Karin Perers Levi Bergström Carina
Läs merEtt biskopsbrev om församlingens vuxenundervisning
Ett biskopsbrev om församlingens vuxenundervisning Biskopens pastorala brev 2011 till Strängnäs stifts församlingar, dess medarbetare och kyrkoråd. Om församlingens vuxenundervisning Samma dag var två
Läs merLiv i Kyrkan Kyrkan i Livet
STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi
Läs merHELGA TREFALDIGHETS FÖRSAMLING. Församlingsrådet
21 Presentation av verksamheten, Yvonne Lundgren Yvonne Lundgren, arbetsledare och ansvarig för församlingens pedagogiska arbetslag presenterade barn- och ungdomsverksamheten. Det pedagogiska teamet utöver
Läs merEn livsbefrämjande tro som vår drivkraft
Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen
Läs merRiktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang
Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa
Läs merNu gör jag något nytt
Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område
Läs merA. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.
A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga
Läs mer1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)
1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning
Läs merFikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.
Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att
Läs merGud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen
Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn
Läs merTillsammans för Livet möte mellan Gud och människor i Uppsala
u p p s al a pa s tor at fö r sa m l i n g s i n s t r u k t i on 2 019 2 02 2 Tillsammans för Livet möte mellan Gud och människor i Uppsala innehåll Inledning 5 Omvärldsbeskrivning och analys Omvärldsbeskrivning
Läs mer