Beställ VALHANDBOKEN Kyrkoval 2013!

Transkript

1 Beställ VALHANDBOKEN Kyrkoval 2013! Den 15 september 2013 är det åter dags för val i Svenska kyrkan. Handboken för direkta val inom Svenska kyrkan är ett hjälpmedel för valnämnderna som har det lokala ansvaret för att genomföra kyrkovalet. Den innehåller t.ex. en noggrann genomgång av valnämndens ansvar i olika skeden, vilka uppgifter som ligger på valförrättare och röstmottagare. Som bilagor finns i princip allt det material i form av blanketter, olika typer av kuvert och protokoll som krävs för valets genomförande. Varje valnämnd erhåller 1 ex. av valhandboken utan kostnad. Ytterligare exemplar kan beställas till en kostnad av 185 kr/handbok via denna beställningsblankett. Vänd!

2 Vi beställer... st Valhandboken à 185 kr. Frakt tillkommer. Art nr SK12065 LEVERANSADRESS Beställare Gatuadress Postnummer Ort Telefon dagtid Mobiltelefon fakturaadress Församling Postadress Postnummer Ort Kontaktperson Skicka kupongen till Nordic Gateway Distribution AB, Box 915, Nässjö.

3 Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan

4 Kontaktinformation Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen, Svenska kyrkan, Uppsala Svenska kyrkan Kyrkokansliet Uppsala Tel Handboken har framställts av medarbetarna på kyrkokansliet. Hela sidor från Handboken får fritt kopieras och användas inom Svenska kyrkan och dess valorganisation. Form och produktion Ineko 2012, ordernr Kostnad Artikelnummer Fler exemplar av handboken går att beställa genom Informationsservice eller via e-post till 185 kr. Frakt tillkommer. SK12065 Handboken återfinns även på kyrkoval. Välj Valnämnd i menyn till vänster.

5 Förord tillsammans ska vi nu planera och genomföra Kyrkovalet 2013, det fjärde som Svenska kyrkan själv genomför. Som organisation har vi nu en stor erfarenhet och kunskap att bygga på i alla våra organisatoriska delar. Valnämnderna, stiften och kyrkokansliet har mycket rutin och praktik att utgå ifrån när det t.ex. ska valdistriktsindelas och räknas röster på valdagen. Nomineringsgrupperna och kandidaterna är på många håll etablerade och vet vad som krävs för att samla ihop kandidater till listorna. Men allt är inte som 2009, vi på kyrkokansliet har lyssnat på de kommentarer och den kritik som framkommit från er, vi har även utifrån egna erfarenheter gjort förändringar, allt för att kyrkovalet 2013 ska bli en framgång. Vi behöver också alla vara uppmärksamma på att trots erfarenheterna och kunskaperna så är arbetet med att genomföra ett kyrkoval i Svenska kyrkan en betydande, omfattande och arbetskrävande insats. Vi behöver vara medvetna om de problem och frågeställningar som kan dyka upp och inte ta för givet att vi vet exakt hur vi ska göra. Valnämnderna har nya ledamöter och ersättare, det kommer nya nomineringsgrupper, de etablerade nomineringsgrupperna behöver kanske nya kandidater, det finns nyanställda på stift, församlingar och kyrkokansliet som behöver lära sig hur vi tillsammans som kyrka genomför ett kyrkoval. Kyrkostyrelsen tillsatte 2008 en utredning som har resulterat i betänkandet Närhet och samverkan. Utredningens uppdrag var bland annat att ge förutsättningar för bred delaktighet, ansvarstagande och gemenskap samt bidra till en tydlig ansvarsfördelning. Utredningen har varit ute på remiss och dessa sammanställdes under våren När detta skrivs har kyrkostyrelsen precis lämnat sin skrivelse till kyrkomötet. Mer om detta kan du läsa om på Betänkandet, skrivelsen och eventuellt beslut av kyrkomötet har stor påverkan på valarbete och till vilka organ som väljarna den 15 september 2013 ska utse ledamöter och ersättare. Denna handbok kommer att finnas tillgänglig för beställning och på ett bra tag innan kyrkomötet har haft sina sessioner hösten När vi skriver detta vet vi inte vad kyrkomötet kommer att besluta, därför har vi varit tvungna att arbeta utifrån två spår, du läser mer om detta i kapitel 1. Vi har valt att även till detta val ge ut en valhandbok, främst för att vi tror att den är en god hjälp i det lokala arbetet. De delar som avser att genomföra ett kyrkoval med nuvarande lokala organisation, det vill säga samfälligheter och församlingar är i stora stycken desamma som i valhandboken Vissa regelverksförändringar har dock beslutats varför vi uppmanar er att inte använda handboken från Handbokens syfte är främst att bistå dem som har det lokala ansvaret för valets genomförande. Valnämnderna är alltså den målgrupp Kyrkoval

6 som handboken i första hand är skriven för. Även valförrättare och röstmottagare vid förtidsröstning bör kunna ha nytta av handboken. Samtidigt finns speciellt informationsmaterial som särskilt gäller dessa båda uppdrag. Den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen behandlas inte eftersom det är en uppgift för stiften. Även om det finns ett grundläggande gemensamt ansvar som delas av alla valnämnder skiljer sig förutsättningarna mycket åt för olika valnämnder. En valnämnd i en stor flerpastoratssamfällighet har naturligtvis ett betydligt mer omfattande arbete och flera och samordnande uppgifter än en valnämnd i ett mindre enförsamlingspastorat. En handbok som ska tillgodose så olika behov riskerar att inte uppfattas som fullt relevant av alla i den mångfacetterade målgruppen. Det förekommer vissa upprepningar när samma eller delvis samma frågor behandlas från olika utgångspunkter. Detta har gjorts i syfte att det ska förenkla läsningen av ett visst kapitel eller avsnitt genom att ett område som tas upp i en viss del av handboken redovisas i sin helhet. Samtidigt har det i många fall varit nödvändigt att göra hänvisningar från ett avsnitt i handboken till ett annat. Det är tillåtet att fritt kopiera ur hand boken.

7 Innehåll 1 Allmänt om de kyrkliga valen Bestämmelser om de kyrkliga valen Begrepp och ordförklaringar Ansvarsfördelning Direkta val på alla nivåer...11 Strukturutredning: 1.5 Strukturutredningen Närhet och samverkan Beslutande organ, valkretsar och valdistrikt Beslutande organ i församling inom en samfällighet Antal ledamöter och ersättare i beslutande organ Valkretsar Valdistrikt...19 Strukturutredning: 2.1 Beslutande organ i församling inom ett pastorat Antal ledamöter och ersättare i beslutande organ Valkretsar Rösträtt och valbarhet Rösträtt Valbarhet...24 Strukturutredning Registrering av nomineringsgrupper Alla gruppbeteckningar måste vara registrerade Vilka val en registrering gäller Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning Bestämmelser om beteckningar/namn på nomineringsgrupper Ombud, företrädare i stift och kontaktpersoner Ansökan och beslut om registrering Överklagande...35 Översikt av vad som gäller vid registrering av gruppbeteckningar...36 Strukturutredning: 4.2 Vilka val en registrering gäller Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning Bestämmelser om beteckningar/namn på nomineringsgrupper Ombud, företrädare i stift och kontaktpersoner Ansökan och beslut om registrering Överklagande Översikt av vad som gäller vid registrering av gruppbeteckningar...41 Kyrkoval

8 5 Anmälan av kandidater Obligatorisk anmälan av kandidater En lista per valkrets samma lista kan gälla flera valkretsar Kandidatförklaring Vem som får anmäla kandidater Hur kandidater anmäls Tid för anmälan...45 Strukturutredning: 5.2 En lista per valkrets samma lista kan gälla flera valkretsar Vem som får anmäla kandidater Hur kandidater anmäls Valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar Valsedlarnas utseende Blanka valsedlar Hur blanka valsedlar används vid valet Nomineringsgruppernas beställ ning av tryckta valsedlar Grupp- och kandidat förteckningar Korrektur Bidrag och betalning för valsedlar Utläggning av tryckta valsedlar där val äger rum...53 Strukturutredning: 6.1 Valsedlarnas utseende Nomineringsgruppernas beställning av tryckta valsedlar Grupp- och kandidatförteckningar Bidrag och betalning för valsedlar Röstlängder och röstkort allmänna bestämmelser Röstlängder Röstkort Valnämnden och dess uppgifter Allmänt om valnämndens sammansättning och arbete Beslut om röstningslokaler Öppettider för röstningslokaler Valförrättare och röstmottagare Ta emot och fördela material som ska användas vid valet Utbildning och information till valförrättare och röstmottagare Ansvar för utrustning till röstningslokaler Uppgifter i direkt samband med valet...67 Strukturutredning: 8.1 Allmänt om valnämndens sammansättning och arbete Ta emot och fördela material som ska användas vid valet Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Beslut om vilka lokaler som ska vara röstningslokaler Öppettider Tider för beslut om röstningslokaler Kyrkoval

9 9.4 Registrering av beslut om röstningslokaler Utrustning för röstningslokaler Utläggning av valsedlar från nomineringsgrupperna Strukturutredning: 9.1 Beslut om vilka lokaler som ska vara röstningslokaler Registrering av beslut om röstningslokaler Utrustning för röstningslokaler Förtidsröstning på expeditioner och på särskilda röstmottagningsställen Vem som kan rösta på expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Öppettider och utrustning Röstmottagare Hur röstning går till Förvaring av fönsterkuvert med valkuvert och anteckningar Befordran av fönsterkuverten till vallokaler och stiftsstyrelser Överlämnande av anteckningar från röstmottagningen Den fortsatta behandlingen av fönsterkuverten...91 Strukturutredning: 10.1 Vem som kan rösta på expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Brevröstning genom postbefordran eller genom bud Material som krävs för brevröstning/budröstning och hur detta tillhandahålls När brev- och budröstning får äga rum Hur brevröstning går till Behandling av inkomna brevröster Röstning i vallokal och behandling av mottagna förtidsröster Allmänna bestämmelser om röstning i en vallokal Röstmottagningen väljaren lämnar själv sin röst Röstmottagning ett bud lämnar rösten Mottagning och behandling av förtidsröster under valförrättningen Röstningens avslutande Preliminär sammanräkning, hantering av handlingar från vallokalen samt rapportering av det preliminära resultatet Preliminär sammanräkning Valförrättningens avslutning Hantering av handlingarna från vallokalen efter valförrättningens slut Rapportering av resultatet från den preliminära sammanräkningen Informera om valet Valnämndens särskilda informationsansvar Allmän information om kyrkovalet Mål Målgrupper Vad ska informationen innehålla? Val av kanaler Valdagen Vad har vi lärt och vad kan vi lära? Kyrkoval

10 Register Bilagor: 1 Utdrag ur kyrkoordning för Svenska kyrkan i lydelse efter 2011 års kyrkomöte A Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val B Kyrkostyrelsens beslut om indelning av en församling i valdistrikt C Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val D Kyrkostyrelsens beslut om röstning på särskilt röstmottagningsställe när fel vallokal har angetts på röstkortet Begrepp och ordförklaringar av betydelse för kyrkovalet Förslag till reglemente för valnämnd med kommentarer Adresser och telefonnummer Blanketter för ansökan om registrering av nomineringsgrupper, anmälan av kandidater och beställning av valsedlar Exempel på grupp- och kandidatförteckning Vallokalsbild A Exempel på röstlängd och röstkort B Röstkort Checklista för valnämndens uppgifter samt tidsplan Kuvert Blanketter för anteckningar och protokoll Kyrkoval

11 Kapitel 1 Allmänt om de kyrkliga valen när svenska kyrkan skulle ta över ansvaret för sina direkta val tog man avstamp i vallagen och hur de allmänna valen genomförs. Sedan dess har Svenska kyrkan både följt utvecklingen i vallagen och justerat sina egna bestämmelser därefter, men vi har även i vissa avseende gjort vissa avsteg. För väljarna är det en stor fördel om de känner igen sig på valdagen och i förtidsröstningen, men kyrkans unika organisation och förutsättning gör att vi inte helt kan kopiera vallagen och de allmänna valens genomförande. Utvecklingen av de kyrkliga valen och demokratin pågår hela tiden inte bara inför ett kyrkoval. De främsta grundläggande principerna som vi har tagit med oss från de allmänna valen är en allmän och lika rösträtt för de som tillhör kyrkan, skydd för valhemligheten och rätt för alla röstberättigade att nominera kandidater. Det är emellertid inte endast dessa övergripande principer för demokratiska val som återfinns i kyrko ordningen. Valen genomförs också i praktiken på ett sätt som nära ansluter till det som gäller vid de allmänna valen i samhället. Några av de viktigaste skillnaderna mellan de allmänna valen och kyrkovalen kan sammanfattas i följande punkter: Rösträttsåldern är 16 år istället för 18 år. Alla väljare kan brevrösta. Man får ge personröst åt tre av kandidaterna på valsedeln istället för endast åt en. Obligatorisk registrering av alla nomineringsgrupper. Obligatorisk föranmälan av alla kandidater. Efter den preliminära sammanräkningen skickas valsedlar m.m. omedelbart till stiftsstyrelsen valnämnden gör ingen sammanräkning under veckan efter valdagen. Vid kyrkomötet 2011 beslutades om en del förändringar i kyrkoordningen med avseende på kyrkovalet. Förändringar mellan 2009 och 2013 års val som det finns särskild anledning att notera är följande: Det införs enhetliga bestämmelser om när beslut beträffande lokala beslutande organ ska anmälas till stiftsstyrelsen. Från att tidigare varit både 1 februari och 1 mars är det nu 1 mars som är sista dag för att anmäla beslut till stiftsstyrelsen. Antalet ersättare i samfällda kyrkofullmäktige ska vara högst hälften av antalet platser som nomineringsgruppen får i samfällda kyrko fullmäktige. Varje nomineringsgrupp ska ha minst två ersättare. Detta är en återgång till reglerna innan kyrkovalet Det införs en möjlighet för stiftsfullmäktige att införa inskränkt valbarhet till valkretsen för val till stiftsfullmäktige. Ett eventuellt beslut om inskränkt valbarhet ska vara anmält till kyrkostyrelsen senast den 1 mars Beslut om valdistriktsindelning gäller tills vidare, om inte en indelningsändring har genomförts eller om det finns andra skäl. Andra skäl kan t.ex. vara nya bostadsområden eller att valdistrikten inte fungerade föregående Kyrkoval

12 val. Detta betyder att om stift och valnämnd är överens om att valdistrikten 2013 ska vara desamma som 2009 behöver inga nya beslut tas. Ansökan om registrering av nya nomineringsgrupper och anmälan av kandidater ska vara inne senast 15 april. Vid kyrkovalet 2009 var sista dag 15 maj. Grupp- och kandidatförteckningen ska som tidigare fastställas 1 juni. Regelverket kring när en nomineringsgrupp ska avregistreras, 38 kap 26 i kyrkoordningen har förtydligats. Tid för avstämning av röstlängd har ändrats från 30 dagar till 45 dagar före ordinarie valdag. Detta får betydelse t.ex. när det gäller rättelse i röstlängd. Krav vid brevröstning har ändrats så att det enda kravet på vittnena är att de ska ha fyllt 18 år. 1.1 Bestämmelser om de kyrkliga valen De grundläggande bestämmelserna om hur de direkta kyrkliga valen genomförs finns i 38 kap. kyrkoordningen. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet regleras i 33 kap. om förtroendevalda. Av betydelse för valens genomförande är också vilka beslutande organ som finns och hur många ledamöter och ersättare som ska väljas. För församlingar och samfälligheter finns bestämmelser om detta i 3 och 4 kap. Bestämmelser om Svenska kyrkans valprövningsnämnd, som prövar överklaganden av kyrkliga val, finns främst i 15 kap. Bestämmelser om hur överklagande görs, handläggs och avgörs finns i 58 kap. De delar av kyrkoordningen som är av särskild betydelse för de kyrkliga valen finns i denna handbok som bilaga 1. Det bör noteras att bilagan bygger på beslut fattade av kyrkomötet t.o.m. år Kyrkomötet har delegerat till kyrkostyrelsen att på ett antal områden utfärda närmare bestämmelser om de direkta valen. Detta regleras i 38 kap. 89 kyrkoordningen. De bestämmelser som kyrkostyrelsen har beslutat är följande: Kyrkostyrelsens beslut om indelning av en församling i valdistrikt (SvKB 2004:2) Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1) Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende (SvKB 2012:2) Kyrkostyrelsens beslut om röstning på särskilt röstmottagningsställe när fel vallokal har angetts på röstkortet (SvKB 2012:3) Kyrkostyrelsens bestämmelser som gäller valet finns som bilaga 2. Ändringar i kyrkoordningen, andra bestämmelser beslutade av kyrkomötet och de bestämmelser som kyrkostyrelsen beslutar på kyrkomötets uppdrag publiceras i samlingen Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB). Varje nummer av Svenska kyrkans bestämmelser publiceras på Svenska kyrkans hemsida, När ett nummer utkommer skickas detta också via e-post till alla församlingar som inte ingår i någon samfällighet och till alla samfälligheter. Det innebär att det skickas till alla församlingar och samfälligheter där det ska finnas en valnämnd. 1.2 Begrepp och ordförklaringar Det finns ett antal begrepp som används vid val och som återfinns i kyrkoordningen och i kyrko styrelsens närmare bestämmelser. Det finns också i övrigt begrepp som gäller den kyrkliga organisationen som det kan vara bra att ha klart för sig vad de betyder. Som bilaga 3 finns en sammanställning av begrepp och ordförklaringar som på olika sätt är av betydelse för de kyrkliga valen. 1.3 Ansvarsfördelning Det finns i kyrkoordningen bestämmelser som klargör ansvarsfördelningen för valens genomförande. 10 Kyrkoval

13 1.3.1 Kyrkostyrelsen Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. I detta ligger ett allmänt ansvar för att valen kan genomföras i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser. Utarbetandet av de datoriserade valsystemen, denna handbok och nyhetsbrevet Kyrkoval med information i olika valfrågor är en följd av kyrkostyrelsens övergripande ansvar. I kyrkoordningen har också ett antal konkreta uppgifter lagts på kyrkostyrelsen. Detta framgår närmare i olika avsnitt i handboken. Sammanfattningsvis kan pekas på följande uppgifter som kyrkostyrelsen har ansvaret för: Beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet. Produktion och distribution av röstlängder till valnämnderna. Tryckning och utskick av röstkort inklusive valinformation till alla röstberättigade. Tryckning av blanka valsedlar samt distribution av dessa till stiften och valnämnderna. Tryckning av valsedlar på beställning av nomineringsgrupperna. Produktion och distribution av de olika kuvert som behövs för valens genomförande. Utfärdande av närmare bestämmelser om de direkta valen Stiftsstyrelsen På motsvarande sätt som kyrkostyrelsen har ett övergripande ansvar för alla direkta val har stiftsstyrelsen ett övergripande ansvar för alla direkta val inom stiftet. Stiftsstyrelsen har på det sättet karaktär av regional valmyndighet. Utifrån sitt ansvar svarar stiftet för viss information och utbildning. Därtill konkretiseras även stiftsstyrelsens ansvar för valen genom ett antal bestämmelser i kyrkoordningen. Dessa uppgifter kan sammanfattas i följande punkter: Fastställande av vissa beslut som fattas lokalt, såsom inskränkt valbarhet och valkretsindelning vid val av samfällda kyrkofullmäktige. Beslut om eventuell indelning av en församling i valdistrikt. Registrering av gruppbeteckningar för alla val utom kyrkomötesvalet. Fastställande av grupp- och kandidatförteckningar. Ta emot anmälan av kandidater för samtliga val. Ta emot förtidsröster och vidarebefordra dessa till rätt valdistrikt. Svara för den slutliga röstsammanräkningen och för mandatfördelningen för alla val utom val till kyrkomötet Valnämnden Det ska finnas en valnämnd i varje samfällighet och i varje församling som inte ingår i någon samfällighet. Valnämnden har det lokala ansvaret för valets genomförande. Den ska biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av kyrkostyrelsen. Val nämn den ska ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Församlingen eller samfälligheten ska svara för kostnaden för valnämndens verksamhet. En redovisning och närmare genomgång av frågor om valnämnden och av de konkreta arbetsuppgifter som vilar på nämnden görs i handbokens kapitel Svenska kyrkans valprövningsnämnd För att pröva överklaganden av val finns Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Nämndens ledamöter väljs av kyrkomötet och dess ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare. Vilka beslut som kan överklagas och vilka tidsfrister som gäller regleras i 38 kap kyrkoordningen. 1.4 Direkta val på alla nivåer Ledamöter och ersättare i alla beslutande organ på alla nivåer väljs genom direkta val. Ett undantag utgörs av att kyrkoherden i kraft av sitt särskilda uppdrag är självskriven ledamot i Kyrkoval

14 ett direktvalt kyrkoråd. Detta har, trots att det i huvudsak fullgör samma uppgifter som ett indirekt valt kyrkoråd, nämligen ställning även som församlingens beslutande organ. Alla röstberättigade (med undantag för de som tillhör Hovförsamlingen) kan rösta i tre eller fyra val. Den lokala organisationen avgör antalet. Var och en som är röstberättigad kan delta i val enligt något av följande tre alternativ. Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och kyrkofullmäktige Det första alternativet gäller för församlingar som inte ingår i en samfällighet. För församlingar som ingår i en samfällighet gäller alternativ 2 eller 3. Dessa skiljer sig åt ifråga om vilken typ av beslutande organ som finns i församlingen. I alternativ 2 väljs ett direktvalt kyrkoråd och i alternativ 3 kyrkofullmäktige. 12 Kyrkoval

15 STRUKTURUTREDNING Kapitel Strukturutredningen Närhet och samverkan På uppdrag av 2007 års kyrkomöte tillsatte kyrkostyrelsen i maj 2008 en utredning med det övergripande syftet att skapa bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra sin grundläggande uppgift fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Utredningen har bestått av representanter för de olika nomineringsgrupperna i kyrkostyrelsen. Betänkandet Närhet och samverkan har varit på remiss under hösten Kyrkostyrelsen förväntas lägga fram en skrivelse till kyrkomötet 2012 som har att besluta om kyrkostyrelsens förslag Strukturutredningen och valet Om kyrkomötet 2012 beslutar i enlighet med betänkandet kommer detta att få stor påverkan på genomförande av valet. Det kommer att genomföras nästan färre val eftersom de direkta valen till församlingarna som idag ingår i en samfällighet inte kommer att genomföras. Eftersom ett eventuellt beslut kommer när arbetet med kyrkovalet 2013 redan har påbörjats kommer vi att behöva arbeta i två parallella spår under Om kyrkomötet beslutar att genomföra strukturutredningen i enlighet med betänkandet får det följande konsekvenser för Svenska kyrkans organisation och för valet: Samfälligheter kommer att benämnas som pastorat och varje pastorat ska ha en valnämnd. Till varje pastorat ska det genom direkta val väljas ett kyrkofullmäktige. De församlingar som ingår i ett pastorat kommer inte att ha något direktvalt organ. Församlingar som inte ingår i ett pastorat kommer som idag att ha en valnämnd och val till ett kyrkofullmäktige. Samtliga röstberättigade kommer att kunna rösta i tre val, kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige kommer att vara det högsta beslutande organet både i församlingar som inte ingår i pastorat och i pastoraten. Pastoraten kommer endast att utgöras av en valkrets, det vill säga det sker ingen valkretsindelningen, särskild valkretsindelning och möjligheten till inskränkt valbarhet tas bort. Samtliga kyrkofullmäktige kommer att ha en ersättarkvot på ½. Hur många mandat ett kyrkofullmäktige minst måste ha i förhållande till antal röstberättigade förändras, det gäller både pastorat och församlingar som inte ingår i pastorat Strukturutredningen och valhandboken Vi kommer i valhandboken att hantera strukturutredningen genom att i slutet av varje kapitel infoga en text som redogör för hur strukturutredningen påverkar innehållet i det specifika kapitlet och i vissa specifika avsnitt. Dessa kompletterande texter kommer att framhöjas genom gröna tonplattor, som i detta avsnitt. Om kyrkomötet beslutar att genomföra organisationsförändringen behöver ni läsa både de vita och de gröna delarna. Valnämnderna och deras ansvarsområde är i stora drag detsamma, den stora skillnaden mellan en valnämnd i en samfällighet eller en valnämnd i ett pastorat är att antal direkta val att ansvara för minskas till ett, men ansvaret för det valet är detsamma som tidigare. I valhandboken utgår vi ifrån att strukturutredningen genomförs i enlighet med utredningens förslag, med undantag för utredningens förslag gällande valdistriktsindelning. Detta innebär i huvuddrag: Kyrkoval

16 STRUKTURUTREDNING Enförsamlingspastorat eller så kallade församlingar med egen ekonomi berörs inte. Röstberättigade kommer här även i fortsättningen ha möjlighet att rösta i tre val. Det lokala valet är val till kyrkofullmäktige. Pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter kommer att övergå till att bli pastorat. De tidigare lokala valen till församlingarna utgår. De röstberättigade kommer här att i likhet med i församlingar som inte ingår i pastorat ha möjlighet att rösta i tre val. Det lokala valet är val till kyrkofullmäktige. Val till kyrkomöte och stift är oförändrade förutom de ändringar som beslutades av kyrkomötet I de lokala valen, kyrkofullmäktige, utgör församlingen och pastoratet en valkrets. Detta betyder att nomineringsgrupperna bara kan ha en lista per församling eller pastorat. Om kyrkomötet beslutar om något som avviker från utredningens förslag kommer vi att informera om det i särskild ordning, det vill säga inte i valhandboken Strukturutredningen och övrig valinformation Även i övrig information kommer vi att behöva informera utifrån båda spåren under Detta kan leda till att informationen kommer senare än vid tidigare val, allt för att i möjligaste mån undvika felinformation och dubbelinformation. För mer information se Efter den 1 december 2012 och efter den 31 december 2012 Efter kyrkomötets andra session vecka vet vi om det kommer att bli någon förändring i Svenska kyrkans organisation. Om kyrkomötet beslutar om en förändring är det mycket viktigt att alla, valnämnder, nomineringsgrupper, stift och så vidare funderar över vilka konsekvenser detta får där man själv verkar. Information kommer att ske via i huvudsak nyhetsbrev och internet. Har du några frågor eller funderingar kontakta ditt stift eller kyrkokansliet via kyrkoval@svenskakyrkan.se Utöver strukturutredningen kan stiftsstyrelserna senast den 31 december 2012 besluta om indelningsändringar som kan få betydelse för genomförandet av kyrkovalet Kyrkoval

17 Kapitel 2 Beslutande organ, valkretsar och valdistrikt i detta kapitel behandlas delar av den kyrkliga organisationen som på olika sätt är av betydelse för de direkta valen. Vilka val som ska förrättas följer i regel direkt av kyrkoordningens bestämmelser. I ett fall, nämligen ifråga om församlingar som bildar en samfällighet, finns det en alternativ möjlighet. Kyrkofullmäktige har i kyrkoordningen ställning som huvudalternativ men som redovisas i avsnitt 2.1 kan det istället finnas ett direktvalt kyrkoråd. Det finns minimiregler beträffande antalet ledamöter i olika beslutande organ. Det är endast beträffande kyrkomötet som antalet leda möter är fixerat i kyrkoordningen. På motsvarande sätt förhåller det sig i huvudsak med ersättarna. Vad som gäller för olika slags be - slutande organ redovisas närmare i avsnitt 2.2. Valkretsar och valdistrikt är organisatoriska enheter som enbart är av betydelse för valen. Frågor om valkretsar och mandatens fördelning mellan valkretsarna behandlas i avsnitt 2.3 och valdistrikt i avsnitt Beslutande organ i församling inom en samfällighet Församlingar som ingår i en samfällighet kan i stället för kyrkofullmäktige ha direktvalt kyrkoråd. Vid 2009 års val var det nästan 82 procent av dessa församlingar som hade direktvalda kyrkoråd. Ett direktvalt kyrkoråd har samma uppgifter som övriga kyrkoråd men är därtill församlingens beslutande organ. Det är möjligt för de församlingar som nu har kyrkofullmäktige att besluta om en övergång till direktvalt kyrko råd. Som huvudregel gäller att församlingen har kvar samma beslutande organ som tidigare Församlingen har nu kyrkofullmäktige Om inget beslut fattas har man kvar kyrkofullmäktige som beslutande organ. Kyrkofullmäktige kan besluta att församlingen ska ha direktvalt kyrkoråd från och med år 2014 och att valet 2013 alltså ska gälla ledamöter och ersättare i detta. För att beslutet ska gälla måste det ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars Församlingen har nu direktvalt kyrkoråd Om inget beslut fattas har man kvar direktvalt kyrkoråd som beslutande organ. Det direktvalda kyrkorådet kan besluta att församlingen ska ha kyrkofullmäktige från och med år 2014 och att valet 2013 alltså ska gälla ledamöter och ersättare i detta. För att beslutet ska gälla måste det ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars En ny församling har bildats En ny församling kan bildas antingen genom delning av en tidigare församling eller, vilket är det vanligare, genom sammanläggning av två eller flera församlingar. När det bildats en ny församling som inte ingår i någon samfällighet blir kyrkofullmäktige alltid beslutande organ. Är det fråga om en ny församling som ingår i en Kyrkoval

18 samfällighet blir kyrkofullmäktige beslutande organ om man inte fattar beslut om att ha ett direktvalt kyrkoråd. För att ett beslut om att ha direktvalt kyrkoråd ska gälla måste det ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars Det är indelningsdelegerade som fattar beslut om vilken slags beslutande organ den nya församlingen ska ha. 2.2 Antal ledamöter och ersättare i beslutande organ Om en församling får ett annat beslutande organ än tidigare eller en ny samfällighet bildas måste det fattas ett beslut om antalet ledamöter och ersättare. Det kan också fattas beslut om ett ändrat antal ledamöter och ersättare även om församlingen eller samfälligheten har kvar samma beslutande organ som tidigare. Dessutom kan det krävas ett ökat antal ledamöter därför att antalet röstberättigade har blivit fler än tidigare. Ett minskat antal röstberättigade kan medföra att man kan minska antalet ledamöter i det beslutande organet Beslut om antal ledamöter och ersättare Om det sker en förändring så att t.ex. kyrkofullmäktige i en församling beslutar att det istäl let ska finnas ett direktvalt kyrkoråd är det kyrkofullmäktige som också beslutar hur många leda möter och ersättare det direktvalda kyrkorådet ska ha. Vid nybildning av en församling blir det indelningsdelegerade som får besluta. Det framgår i avsnitt att stiftsstyrelsen i vissa fall kan besluta vad som ska gälla. När samfällda kyrkofullmäktige ska väljas för första gången bör församlingarna komma överens om hur många ledamöter och ersättare som ska väljas. Kan inte församlingarna komma överens är det stiftsstyrelsen som beslutar. I övrigt gäller att kyrkofullmäktige kan besluta om ändring av antalet ledamöter och ersättare. Motsvarande gäller för ett samfällda kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd och för stiftsfullmäktige. I kyrkoordningen är det fastställt att kyrkomötet ska ha 251 ledamöter Tid för beslut och anmälan av beslut Beslut om antalet ledamöter och ersättare i kyrko fullmäktige ska när fullmäktige utses för första gången anmälas till stiftsstyrelsen senast den 1 mars Om inget beslut har fattats vid den tidpunkten får stiftsstyrelsen besluta vad som ska gälla. När ett direktvalt kyrkoråd utses för första gången ska stiftsstyrelsen underrättas om beslutet om antal ledamöter och ersättare senast den 1 mars Om stiftsstyrelsen inte underrättas senast den 1 mars valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Vid en förändring av antalet ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd och samfällda kyrkofullmäktige ska beslutet för att det ska gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars Minsta antal ledamöter Kyrkoordningen innehåller bestämmelser om minsta antal ledamöter i olika slags beslutande organ. För kyrkofullmäktige, direktvalda kyrko råd och samfällda kyrkofullmäktige varierar minimiantalen med antalet röstberättigade personer i församlingen respektive samfälligheten. Tiden för att avstämma antalet röstberättigade är den 1 oktober Tidpunkten är satt så att beslut om antalet ledamöter och ersättare ska kunna fattas vid höstens budgetsammanträde. Det ska alltid väljas ett udda antal ledamöter till kyrkofullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. Till direktvalda kyrkoråd ska det alltid väljas ett jämnt antal ledamöter eftersom det blir ett udda antal ledamöter i rådet i och med att kyrkoherden är självskriven ledamot. Följande bestämmelser gäller om minsta antalet ledamöter: I kyrkofullmäktige ska antalet ledamöter vara minst 15 i församlingar med högst röstberättigade; 19 i församlingar med röstberättigade; 16 Kyrkoval

19 25 i församlingar med över röstberättigade. I samfällda kyrkofullmäktige ska antalet ledamöter vara minst 15 i samfälligheter med högst röstberättigade; 25 i samfälligheter med röstberättigade; 35 i samfälligheter med röstberättigade; 45 i samfälligheter med över röstberättigade. I ett direktvalt kyrkoråd ska antalet valda ledamöter vara minst 8 i församlingar med högst 500 röstberättigade; 10 i församlingar med över 500 röstberättigade. I stiftsfullmäktige ska antalet ledamöter vara minst Antal ersättare Det finns gemensamma bestämmelser om hur många ersättare som kan finnas i andra beslutande organ än kyrkomötet. För kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige gäller att det ska fattas beslut om en viss ersättarkvot, d.v.s. hur stor andelen ersättare per ledamot det ska vara. Andelen ersättare får vara högst hälften av antalet ledamöter. Det ska dock alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har fått något mandat. För samfällda kyrkofullmäktige är detta en ändring från valet 2009 varför samtliga samfällda kyrkofullmäktige måste fatta nya beslut om ersättarkvot, beslutet ska meddelas stiftsstyrelsen senast den 1 mars För kyrkomötet är huvudregeln att det ska utses lika många ersättare som ledamöter. 2.3 Valkretsar Valkretsen är ett geografiskt område vars röstberättigade väljer ledamöter i ett beslutande organ. Följande uppställning visar vilka områden som bildar valkretsar vid de olika valen. Val Valkrets Kyrkofullmäktige Församlingen Direktvalt kyrkoråd Församlingen Samfällda kyrkofullmäktige En eller flera i en pastoratssamfällighet församlingar Samfällda kyrkofullmäktige Pastoraten i en flerpastoratssamfällighet Stiftsfullmäktige Ett eller flera kontrakt Kyrkomötet Stiften I regel är en person som bor inom någon av valkretsarna inom ett valområde valbar från vilken som helst av valkretsarna. Vid val till samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige kan valbarheten dock inskränkas till en valkrets. Detta redovisas närmare i avsnitt Till kyrkomötet är valbarheten alltid inskränkt till stiftet som valkrets Särskild valkretsindelning i pastoratssamfällighet Enligt huvudregeln utgör varje församling en egen valkrets vid val av samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet. I vissa fall ska dock fattas beslut om en särskild valkretsindelning. Om en församling som valkrets vid en proportionell fördelning av mandaten i förhållande till antalet röstberättigade får färre än fem mandat ska det göras en särskild valkretsindelning. Två eller fler församlingar ska då föras samman så att det bildas en valkrets med minst fem mandat. Syftet är att få ett rättvisande utfall av valet och öka möjligheterna för mindre nomineringsgrupper att få plats i samfällda kyrkofullmäktige. Kyrkoval

20 En valkrets ska utformas så att den får en sammanhängande gränslinje. Dessutom ska enligt 38 kap. 11 sista stycket i kyrkoordningen indelningen göras så att antalet mandat för hela samfälligheten fördelas så jämnt som möjligt. Innebörden av detta är att valkretsindelningen så långt som möjligt ska leda till att det råder samma relation mellan antalet röstande och antalet mandat i samtliga valkretsar i samfälligheten. Beslut om särskild valkretsindelning ska meddelas stiftsstyrelsen senast den 1 mars Innan samfällda kyrkofullmäktige fattar sitt beslut om särskild valkretsindelning ska församlingarna få möjlighet att yttra sig. Om samfällda kyrkofullmäktige inte har fattat något beslut om särskild valkretsindelning den 1 mars trots att detta krävs, får stiftsstyrelsen besluta om valkretsindelningen. Detsamma blir fallet om samfällda kyrkofullmäktige fattar ett beslut som inte kan fastställas av stiftsstyrelsen därför att det inte stämmer med det som sägs i kyrkoordningen om valkretsindelning Valkretsindelning vid val till stiftsfullmäktige Vid val till stiftsfullmäktige består valkretsarna av ett eller flera kontrakt. Även vid val till stiftsfullmäktige ska det dock i vissa fall göras en särskild valkretsindelning. Motsvarande gäller för valkretsindelningen vid val till stiftsfullmäktige som vid samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet. Det innebär att varje valkrets ska bedömas få minst fem fasta mandat, och att den ska ha en sammanhängande gränslinje. Stiftsfullmäktige beslutar om valkretsindelningen. Undantagsvis är det möjligt att avvika från huvudregeln att valkretsarna består av ett eller flera kontrakt. Om det finns synnerliga skäl kan ett kontrakt delas på flera valkretsar. Om avvikelse från huvudregeln önskas ska stiftsfullmäktige begära det hos kyrkostyrelsen senast den 1 mars 2013 (stiftsfullmäktiges beslut ska vara fattat senast den 1 februari valåret) Antalet mandat per valkrets Stiftsstyrelsen beslutar om fördelning av mandaten mellan valkretsarna vid val till samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. Kyrkostyrelsen beslutar om fördelning av mandaten mellan valkretsarna/stiften för valet till kyrkomötet. Mandaten ska fördelas proportionellt i förhållande till antalet röstberättigade. Antalet röstberättigade den 1 oktober året före valåret ska ligga till grund för besluten. Vid valen till samfällda kyrkofullmäktige i en flerpastoratssamfällighet och till kyrkomötet kan det inte göras en särskild valkretsindelning. Där utgör alltid varje pastorat respektive varje stift en valkrets. För att inte någon valkrets ska bli utan mandat, vilket kan bli fallet vid en strikt proportionell fördelning om en valkrets har förhållandevis få röstberättigade, finns en ordning med garantimandat. Vid val till samfällda kyrko fullmäktige i en flerpastoratssamfällighet är varje pastorat i egenskap av valkrets garanterat minst ett mandat. Vid val till kyrkomötet ska varje stift i egenskap av valkrets tilldelas minst två mandat. Vid de båda senaste valen har inte garantiregeln behövt tilllämpas vid val till kyrkomötet. Det minsta stiftet Visby stift har då haft, till skillnad mot vad som tidigare varit fallet, tillräcklig andel av de röstberättigade för att få två mandat Fasta mandat och utjämningsmandat Vid val till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet finns dels fasta mandat, dels utjämningsmandat. Systemet med utjämningsmandat syftar till att uppnå proportionalitet mellan nomineringsgrupperna utifrån hur många röster de har fått totalt sett. Den fördelning av mandat mellan valkretsarna som stiftsstyrelsen respektive kyrkostyrelsen beslutar utifrån andelen röstberättigade i valkretsarna avser alltså de fasta mandaten. Utjämningsmandaten fördelas mellan nomineringsgrupperna i förhållande till det totala antalet röster i hela stiftet respektive i hela landet. Vid val till stiftsfullmäktige är 80 procent av det totala antalet mandat fasta mandat. Det är 18 Kyrkoval

21 alltså dessa som ska fördelas av stiftsstyrelsen mellan valkretsarna. I kyrkomötet finns 227 fasta mandat och 24 utjämningsmandat. Två av de fasta mandaten kommer från och med detta val att utses genom indirekta val av Svenska kyrkan i utlandet. 2.4 Valdistrikt Valdistrikt utgör ett geografiskt område där de röstberättigade röstar i samma vallokal. Varje församling utgör ett valdistrikt om inget annat beslutas. Det kan inte ske en sammanläggning av flera församlingar till ett valdistrikt. Flera valdistrikt kan dock ha en gemensam vallokal. Stiftsstyrelsen får besluta att en församling ska delas i flera valdistrikt. Ett sådant beslut ska fattas senast den 1 december året före val året. Om det har fattats beslut om en indelningsändring får dock ett beslut om valdistriktsindelning fattas senast den 1 februari under valåret. Vid oförändrad val distrikts indelning från 2009 behöver inget nytt beslut fattas. Innan stiftsstyrelsen beslutar om en distriktsindelning ska stiftsstyrelsen samråda med valnämnden. Valnämnden bör pröva om det lokalt bör ske ett samråd med berörda församlingar. Det bör ofta finnas goda skäl att göra detta i någon form. Det finns ett par olika, och ibland samverkande förhållanden, som i första hand gör att en församling behöver delas in i flera valdistrikt. Församlingen kan ha ett så stort antal röstberättigade att det krävs mer än en vallokal eller omfattar ett så stort område att det medför svårigheter att ha endast en vallokal. Vid bedömningen av om en församling ska delas i flera valdistrikt kan finnas skäl att pröva om det istället är lämpligt att ordna ett eller flera särskilda röstmottagningsställen. Detta gäller inte minst om behovet av en valdistriktsindelning grundar sig på geografiska förhållanden. Ett särskilt röstmottagningsställe kan vara öppet för såväl förtidsröstning som röstning på valdagen. Beslut om särskilda röstmottagningsställen fattas också av valnämnden. Vad som närmare gäller beträffande särskilda röstmottagningsställen redovisas i handbokens kapitel 9 om lokaler för röstning. Vid indelningen i valdistrikt utgör underlaget kartor som visar församlingsgränser. Kartorna kan dessutom visa gränser för borgerliga valdistrikt samt valdistriktsindelningen vid kyrko valet I de fall som valnämnderna vill dela en församling i flera valdistrikt ritas dessa förslag in på kartan. Detta utgör sedan en del av underlaget för stiftsstyrelsens beslut om valdistrikt. När avstämning skett mellan stift och valnämnd och senast efter beslut i stiftsstyrelsen skickar stiftet en kopia av ansökan/beslutet inklusive karta till kyrkostyrelsens valkansli som med Metrias (tidigare en del av Lantmäteriet) hjälp ritar om kartorna digitalt. Därefter tilldelas alla fastigheter ett kyrkligt valdistrikt. Dessa uppgifter läggs slutligen in i valsystemet som sedan kan fördela röstberättigade på respektive valdistrikt. Handläggningen av valdistriktsindelningen och registreringen av vallokaler och särskilda röstmottagningsställen sker sedan 2009 i Vallokalssystemet. Instruktioner för åtkomst och registrering kommer att skickas ut av stiften, de kommer även att vara tillgängliga på www. svenskakyrkan.se/kyrkoval Registrering av valdistrikt och vallokal i valsystemet Som nämns ovan utvecklades till kyrkovalet 2009 ett nytt system för registrering av valdistrikt och vallokaler, detta system kommer att användas även vid detta kyrkoval. Systemet innehåller några förändringar sedan förra valet. Kyrkomötets beslut att beslut om valdistriktsindelning ska gälla tills vidare har implementerats i systemet. I princip innebär det att valnämnderna endast behöver registrera vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen under period 2. Olika funktioner är tillgängliga beroende på när i tiden systemet används. Under period 1, ungefär mellan september och december 2012, registreras och kvalitetssäkras valdistrikten i systemet. I undantagsfall, t.ex. då beslut om ändrad församlingsindelning fattats Kyrkoval

22 sent kan registreringarna av valdistrikten göras även under december och januari månad. Från slutet av februari till 1 april 2013, period 2, registreras vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen i samma system. Systemet kommer att vara tillgängligt via kyrknätet. Om valnämnden saknar anslutning till kyrkonätet ska de vända sig till sin församling och sin kyrkoherde för hjälp. Ett alternativ är att kontakta den person i församlingen/samfälligheten som är behörig handläggare i organisationsregistret. Informera vederbörande och dess arbetsledare om ni behöver tillgång till personen för detta arbete. Det finns en instruktion för systemets användare. Denna kommer att vara tillgängliga via kyrkovalets hemsida, se/kyrkoval och genom stiften. Respektive stift avgör om ytterligare utbildningsmaterial eller utbildningsinsatser behövs. 20 Kyrkoval

23 STRUKTURUTREDNING Kapitel Beslutande organ i församling inom ett pastorat En församling som tidigare ingick i en samfällighet hade antingen ett kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkråd. Genom införande av pastorat försvinner dessa båda direkta valda organ. De nya församlingsråden utses genom indirekta val En ny församling har bildats En ny församling kan bildas antingen genom delning av en tidigare församling eller, vilket är det vanligare, genom sammanläggning av två eller flera församlingar. När det bildats en ny församling som inte ingår i något pastorat blir kyrkofullmäktige alltid beslutande organ. Är det fråga om en ny församling som ingår i ett pastorat kommer det inte att ske något direkt val i den församlingen, se Antal ledamöter och ersättare i beslutande organ Om ett nytt pastorat bildas måste det fattas ett beslut om antalet ledamöter och ersättare. Det kan också fattas beslut om ett ändrat antal ledamöter och ersättare i en församling som inte ingår i ett pastorat eller i ett pastorat. Dessutom kan det krävas ett ökat antal ledamöter därför att antalet röstberättigade har blivit fler än tidigare. Ett minskat antal röstberättigade kan medföra att man kan minska antalet ledamöter i det beslutande organet Beslut om antal ledamöter och ersättare Vid nybildning av en församling blir det indelningsdelegerade som får besluta om antal ledamöter och ersättare. Det framgår i avsnitt att stiftsstyrelsen i vissa fall kan besluta vad som ska gälla. När kyrkofullmäktige i pastoratet ska väljas för första gången bör församlingarna komma överens om hur många ledamöter och ersättare som ska väljas. Kan inte församlingarna komma överens är det stiftsstyrelsen som beslutar. I övrigt gäller att kyrkofullmäktige kan besluta om ändring av antalet ledamöter och ersättare Tid för beslut och anmälan av beslut Beslutet om antalet ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige ska när fullmäktige utses för första gången anmälas till stiftsstyrelsen senast den 1 mars Om inget beslut har fattats vid den tidpunkten får stiftsstyrelsen besluta vad som ska gälla. Vid en förändring av antalet ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige ska beslutet för att det ska gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars Minsta antal ledamöter Kyrkoordningen innehåller bestämmelser om minsta antal ledamöter i olika slags beslutande organ. För kyrkofullmäktige varierar minimiantalen med antalet röstberättigade personer i församlingen respektive pastoratet. Tiden för att avstämma antalet röstberättigade är den 1 oktober Tidpunkten är satt så att beslut om antalet ledamöter och ersättare ska kunna fattas vid höstens budgetsammanträde. Då kyrko mötet beslutar om strukturutredningen i slutet av november kan man behöva ha ett extra sammanträde under december Det ska alltid väljas ett udda antal ledamöter till kyrkofullmäktige. Följande bestämmelser gäller om minsta antalet ledamöter: I kyrkofullmäktige ska antalet ledamöter vara minst 15 i församlingar/pastorat med högst röstberättigade; 25 i församlingar/pastorat med röstberättigade; 35 i församlingar/pastorat med över röstberättigade. Kyrkoval

24 STRUKTURUTREDNING Antal ersättare För kyrkofullmäktige gäller att ersättarekvoten ska vara ½. Det ska dock alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har fått något mandat. 2.3 Valkretsar Valkretsen är ett geografiskt område vars röstberättigade väljer ledamöter i ett beslutande organ. För val till kyrkofullmäktige är församling som inte ingår i pastorat och pastorat valkretsar. Eftersom det i både pastorat och i församlingar som inte ingår i pastorat endast är en valkrets behöver det inte fattas något beslut om fördelning av mandaten per valkrets. 22 Kyrkoval

25 Kapitel 3 Rösträtt och valbarhet Bestämmelser om rösträtt finns i 33 kap. 2 och 3 i kyrkoordningen. Av betydelse för rösträtten är också bestämmelserna om röstlängder och röstkort i 38 kap i kyrkoordningen. Bestämmelser om valbarhet och valbarhetshinder finns i 33 kap. 4 9 kyrkoordningen och i punkt 19 i övergångsbestämmelserna till SvKB 1999:1. Bestämmelser om inskränkt valbarhet finns i 38 kap. 12, 16 a och 19 a i kyrkoordningen. Av betydelse för valbarheten är också bestämmelserna om kandidater vid kyrkliga val i 38 kap. 28 i kyrkoordningen. 3.1 Rösträtt Gemensamma bestämmelser om rösträtt De grundläggande bestämmelserna om rösträtt är gemensamma för alla direkta kyrkliga val. Det finns tre villkor som alltid ska vara uppfyllda. För att ha rösträtt ska man alltid tillhöra Svenska kyrkan, ha fyllt 16 år senast på valdagen och vara folkbokförd i Sverige. Alla personer som uppfyller de tre angivna villkoren för rösträtt ska finnas med i den röstlängd som kyrkostyrelsen upprättar. Röstlängden bygger på uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 45 dagar före valdagen. Röst längden utgör grunden för att pröva om de tre nämnda villkoren för rösträtt är uppfyllda. Det kan därmed sägas att det finns ett fjärde allmänt villkor för rösträtt, nämligen att finnas med i röstlängden. Röstlängden behandlas närmare i handbokens kapitel Särskilda bestämmelser om rösträtt vid olika val Utöver att uppfylla de för alla val gemensamma villkoren ska den som röstar tillhöra en församling inom det område som ett val avser. I regel är detta detsamma som att vara folkbokförd i församlingen. För de olika valen innebär detta följande: Rösträtt vid val till kyrkofullmäktige har den som är folkbokförd i församlingen. Kyrkoval

26 Rösträtt vid val till direktvalt kyrkoråd har den som är folkbokförd i församlingen. Rösträtt vid val till samfällda kyrkofullmäktige har den som är folkbokförd i någon av de församlingar som ingår i samfälligheten. Rösträtt vid val till stiftsfullmäktige har den som är folkbokförd i någon av församlingarna inom stiftet. Rösträtt vid val till kyrkomötet har den som är folkbokförd i Sverige. För den som tillhör en icke-territoriell församling är församlingstillhörigheten avgörande eftersom ingen är folkbokförd på en sådan församling. Den som tillhör en icke-territoriell församling har alltså inte rösträtt i folkbokföringsförsamlingen utan i den icke-territoriella församlingen vid val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Vid val till samfällda kyrkofullmäktige har den som tillhör en icketerritoriell församling endast rösträtt om den icke-territoriella församlingen ingår i samfälligheten. De som tillhör Hovförsamlingen, vilken inte ingår i något stift, har rösträtt i Stockholms stifts valkrets vid val till kyrkomötet. 3.2 Valbarhet Gemensamma bestämmelser om valbarhet Även de grundläggande bestämmelserna om vem som är valbar är gemensamma för alla val. Det finns fyra villkor för valbarhet som alltid ska vara uppfyllda. För att vara valbar måste man tillhöra Svenska kyrkan, vara döpt eller vara eller ha varit förtroendevald, vara lägst 18 år och vara folkbokförd i Sverige. Det är förhållandena när valet äger rum som avgör om någon är valbar. Vid direkta val ska de angivna villkoren vara uppfyllda på valdagen, alltså den tredje söndagen i september. Avstämningsdagen för valbarhet är således en annan än för rösträtten där det är uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 45 dagar före valet som är avgörande. Det finns ytterligare ett villkor för valbarhet som måste vara uppfyllt vid ett direkt val, nämligen att vara anmäld som kandidat av en registrerad nomineringsgrupp och själv ha accepterat sin kandidatur. Det är ett valbarhetskrav av ett annat slag än de tidigare uppräknade. Frågor om anmälan av kandidater behandlas i handbokens kapitel 5. För de två mandat i kyrkomötet som tillsätts genom indirekta val finns ännu inget beslut om valbarhetskriterier. När någon avgår under mandatperioden och det utses en ny ledamot eller ersättare är det förhållandena när den nya ledamoten eller ersättaren utses som är avgörande för valbarheten Allmänt om valbarhetshinder I 33 kap. 5 9 kyrkoordningen finns bestämmelser som innebär inskränkningar i valbarheten. Det är olika kategorier anställda inom Svenska kyrkan som inte är valbara, även om de uppfyller kyrkoordningens villkor för valbarhet. Som huvudprincip kan sägas gälla att personer som innehar ledande befattningar inte är valbara i beslutande organ där de är anställda. Endast en grupp, nämligen de som är anställda som biskopar, är inte valbara vid något val. Det bör noteras att bestämmelserna om att anställda med en tjänstgöring på mer än 20 procent inte är valbara gäller kyrkoråd och nämnder. Det innebär att dessa bestämmelser bara är av betydelse vid val av direktvalda kyrkoråd Valbarhet och valbarhetshinder vid val till kyrkofullmäktige Utöver de allmänna valbarhetsvillkoren gäller vid val till kyrkofullmäktige att en person för att vara valbar ska vara folkbokförd i den församling som valet avser. Följande är inte valbara: 24 Kyrkoval

27 biskopen, kyrkoherden (ordinarie eller vikarie) i församlingen, präst som i kyrkoherdens ställe är ledamot i församlingens kyrkoråd och anställda i församlingen eller en samfällighet där församlingen ingår, vilka på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. När kyrkoordningen utarbetades sades följande om innebörden i begreppet ledande ställning bland de anställda. Detta innebär att det är fler än en av de anställda som inte är valbara till de beslutande organen. Fortfarande ska det dock vara fråga om en mycket begränsad del av de anställda. Det ska inte gälla alla som har någon arbetsledande befattning utan de som har en övergripande chefstjänst som kanslichef, kamrer, kyrkogårdschef eller annan förvaltningschef Valbarhet och valbarhetshinder vid val till direktvalt kyrkoråd Utöver de allmänna valbarhetsvillkoren gäller vid val till direktvalt kyrkoråd att en person för att vara valbar ska vara folkbokförd i den församling som valet avser. Följande är inte valbara: biskopen, kyrkoherden (ordinarie eller vikarie) i församlingen, präst som i kyrkoherdens ställe är ledamot i församlingens kyrkoråd, anställda i församlingen eller en samfällighet där församlingen ingår, vilka på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda, anställda i församlingen med en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid och anställda i en samfällighet där församlingen ingår, vilka har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid och tjänstgör i församlingen. I utredningsarbetet om kyrkoordningen hänvisades till anställningsbeviset för att avgöra frågan om en anställnings omfattning. Frågan om ett anställningsbevis har utfärdats eller ej avgör dock inte om en anställning föreligger eller om det är fråga om uppdrag av annat slag. Det kan mycket väl tänkas att ett anställningsbevis egentligen skulle ha utfärdats trots att det inte gjorts. För bedömningen om vem som är anställd gäller allmänna arbetsrättsliga regler och den praxis som utvecklats genom avgöranden hos Arbetsdomstolen. Bestämmelserna om valbarhetshinder för anställda ska på motsvarande sätt tillämpas för den som är uppdragstagare Valbarhet och valbarhetshinder vid val till samfällda kyrkofullmäktige Utöver de allmänna valbarhetsvillkoren gäller vid val till samfällda kyrkofullmäktige att en person för att vara valbar ska vara folkbokförd i en av samfällighetens församlingar. Vid val till samfällda kyrkofullmäktige kan valbarheten inskränkas till den valkrets där kandidaterna är folkbokförda. Beslut om detta fattas av samfällda kyrkofullmäktige. Fattas ett sådant beslut måste alltså en kandidat för att vara valbar tillhöra den eller de församlingar som valkretsen omfattar. Innan samfällda kyrkofullmäktige beslutar om inskränkt valbarhet ska församlingarna få tillfälle att yttra sig. Beslut om inskränkt valbarhet ska vara anmält till stiftsstyrelsen senast den 1 mars valåret. För att gälla ska ett sådant beslut fastställas av stiftsstyrelsen. Följande är inte valbara: biskopen, den kyrkoherde som är ledamot eller ersättare i samfällighetens kyrkonämnd och anställda i samfälligheten, vilka på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. Kyrkoval

28 3.2.6 Valbarhet och valbarhetshinder vid val till stiftsfullmäktige Utöver de allmänna valbarhetsvillkoren gäller vid val till stiftsfullmäktige att en person för att vara valbar ska vara folkbokförd i en av stiftets församlingar. Vid val till stiftsfullmäktige kan valbarheten inskränkas till den valkrets där kandidaterna är folkbokförda. Beslut om detta fattas av stiftsfullmäktige. Fattas ett sådant beslut måste alltså en kandidat för att vara valbar tillhöra det kontraktet/kontrakten som valkretsen omfattar, det vill säga vara folkbokförd i någon av de församlingar som ingår i kontraktet/kontrakten. Beslut om inskränkt valbarhet ska anmälas till kyrkostyrelsen senast den 1 mars Följande är inte valbara: biskopen, domprosten och stiftsanställda, som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda Valbarhet och valbarhetshinder vid val till kyrkomötet För valbarhet till kyrkomötet gäller utöver de allmänna valbarhetsvillkoren att en person för att vara valbar ska vara folkbokförd i någon av församlingarna i det stift från vilket man blir vald. Ett undantag utgör de som tillhör Hovförsamlingen som även om de inte tillhör en församling inom Stockholms stift ändå bara är valbara för Stockholms stift som valkrets. Följande är inte valbara: biskoparna och anställda på nationell nivå, vilka på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda Kontroll av valbarhet De villkor som gäller för valbarhet ska vara uppfyllda när valet äger rum, alltså på valdagen den tredje söndagen i september. På detta sätt skiljer sig valbarhetsbestämmelserna, som redan nämnts, från reglerna om rösträtt. Där är det förhållandena 45 dagar före valet avstämningsdagen för upprättandet av röstlängden som är avgörande. Förändringar i fråga om någon är valbar kan ske under tiden från det kandidater anmäls och till dess valet äger rum. Valbarhet kan förvärvas eller upphöra genom t.ex. inträde i eller utträde ur Svenska kyrkan. Det är endast åldern och det förhållandet att någon är döpt som inte kan ändras. Vid mandatfördelningen efter den slutliga sammanräkningen sker den avgörande kontrollen av valbarheten. Ansvaret för att de personer som anmäls som kandidater är valbara ligger hos nomineringsgrupperna. Det sker alltså ingen kontroll så att endast valbara kandidater förs upp på den grupp- och kandidatförteckning som ska finnas för varje val förutom på två punkter. Det gäller de två valbarhetsvillkor som med säkerhet kan kontrolleras redan innan valet har ägt rum. För det första förs inte någon upp på grupp- och kandidatförteckningen som inte fyller 18 år senast på valdagen. För det andra tas ingen med som inte själv skriftligen har förklarat sig villig att anmälas som kandidat för nomineringsgruppen. (Se vidare om kandidaternas förklaring i handbokens kapitel 5.) Det får förutsättas att nomineringsgrupperna har ett intresse av att endast anmäla och ha med valbara kandidater i grupp- och kandidatförteckningen och på valsedlarna. I stor utsträckning kan kontroll av valbarheten göras via den lokala kyrkobokföringen. Församlings/ pastorsexpeditionerna bör biträda nomineringsgrupperna med detta. Det har emellertid funnits vissa brister beträffande dataregistreringen av dop i Svenska kyrkans ordning för vissa åldersgrupper. Trots att detta har åtgärdats kan det fortfarande finnas vissa brister som medför att en kontroll måste göras med dopförsamlingen. På ett par punkter kan det bli problematiskt att på ett enkelt sätt göra en kontroll av valbarheten. Registrering av dop i en annan kyrkas ordning förs inte automatiskt in i Svenska kyrkans register (även om också ett sådant dop kan 26 Kyrkoval

29 finnas registrerat i kyrkobokföringen). Det kan därför behöva skaffas fram ett särskilt intyg om att dop har skett i en annan kyrkas ordning. Den som är döpt i annan kristen kyrkas ordning bör anmäla detta så att det kan registreras i kyrkobokföringen. Ansvaret för att pröva om dop ska antecknas i kyrkobokföringen ligger på kyrkoherden och ska inte ske i annan ordning. Om någon är valbar utan att vara döpt men har varit förtroendevald tidigare kan vara svårare att kontrollera. Det finns inte någon registrering av alla som innehar eller har haft uppdrag som förtroendevalda. Om en kandidat inte är döpt och nu inte är förtroendevald men har varit det tidigare, blir det nödvändigt att gå tillbaka i tiden och söka rätt på ett protokoll som visar att vederbörande varit förtroendevald. Med förtroendevald avses den som vid direkta eller indirekta kyrkliga val har utsetts till ledamot, ersättare eller ordförande i beslutande eller verkställande organ inom Svenska kyrkan. Om inte nomineringsgrupperna har gjort en kontroll av valbarheten kan det i vissa fall leda till att slutresultatet från valet fördröjs. För att inte onödigt fördröja sammanställningen av det slutliga valresultatet och mandatfördelningen är det alltså önskvärt att nomineringsgrupperna till stiftsstyrelsen redovisar dokumentation av sådana grunder för valbarhet som inte framgår av den datoriserade kyrkobokföringen. Kyrkoval

30 STRUKTURUTREDNING Kapitel 3 Reglerna för kyrkomötet och stiftsfullmäktige påverkas inte av strukturutredningen Särskilda bestämmelser om rösträtt vid olika val Utöver att uppfylla de för alla val gemensamma villkoren ska den som röstar tillhöra en församling inom det område som ett val avser. I regel är detta detsamma som att vara folkbokförd i församlingen. För de olika valen innebär detta följande: Rösträtt vid val till kyrkofullmäktige i en församling som inte ingår i ett pastorat har den som är folkbokförd i församlingen. Rösträtt vid val till kyrkofullmäktige i ett pastorat har den som är folkbokförd i någon av de församlingar som ingår i pastoratet. anställda i församlingen eller ett pastorat, vilka på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. När kyrkoordningen utarbetades sades följande om innebörden i begreppet ledande ställning bland de anställda. Detta innebär att det är fler än en av de anställda som inte är valbara till de beslutande organen. Fortfarande ska det dock vara fråga om en mycket begränsad del av de anställda. Det ska inte gälla alla som har någon arbetsledande befattning utan de som har en övergripande chefstjänst som kanslichef, kamrer, kyrkogårdschef eller annan förvaltningschef. För den som tillhör en icke-territoriell församling är församlingstillhörigheten avgörande eftersom ingen är folkbokförd på en sådan församling. Den som tillhör en icke-territoriell församling har alltså inte rösträtt i folkbokföringsförsamlingen utan i den icke-territoriella församlingen vid val till kyrkofullmäktige. Vid val till kyrkofullmäktige i ett pastorat har den som tillhör en icke-territoriell församling endast rösträtt om den icke-territoriella församlingen ingår i pastoratet Valbarhet och valbarhetshinder vid val till kyrkofullmäktige Utöver de allmänna valbarhetsvillkoren gäller vid val till kyrkofullmäktige att en person för att vara valbar ska vara folkbokförd i den församling som valet avser eller i en församling som ingår i ett pastorat som valet avser. Följande är inte valbara: biskopen, kyrkoherden (ordinarie eller vikarie) i församlingen/pastoratet, präst som i kyrkoherdens ställe är ledamot i församlingsråd och 28 Kyrkoval

31 Kapitel 4 Registrering av nomineringsgrupper Bestämmelser om registrering av nomineringsgrupper finns i 38 kap och 30 i kyrkoordningen samt i 1 och 3 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Bestämmelser som särskilt gäller ombud, företrädare och kontaktpersoner finns i 3 och 4 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val. Bestämmelser om överklagande av beslut om registrering av en gruppbeteckning finns i 38 kap i kyrkoordningen. 4.1 Alla gruppbeteckningar måste vara registrerade För att en nomineringsgrupp ska få delta i kyrkliga val och kunna anmäla kandidater måste den ha en registrerad beteckning. Sammantaget fanns vid 2009 års val cirka registrerade nomineringsgrupper. Av dessa var 19 grupper registrerade för val till kyrkomötet och åtta grupper registrerade för val till stiftsfullmäktige. I övrigt var det fråga om lokala nomineringsgrupper i församlingar och samfälligheter. De flesta grupperna registrerades till valet I samband med 2009 års val tillkom ett mindre antal nya grupper och några nomineringsgrupper avregistrerades också. Det finns särskilda blanketter för ansökan om registrering av en gruppbeteckning. Vilka blanketter som ska användas och hur ansökan för övrigt i praktiken går till redovisas nedan i avsnitt Vilka val en registrering gäller Ansökan om registrering av en gruppbeteckning ska avse ett visst val. När en gruppbeteckning har registrerats gäller den dock för val även på flera lägre nivåer enligt följande ordning: En gruppbeteckning som är registrerad för val till kyrkomötet gäller även för alla övriga val. En gruppbeteckning som är registrerad för val till stiftsfullmäktige gäller även för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfälligheterna i stiftet och val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i stiftets församlingar. En gruppbeteckning som är registrerad för val till samfällda kyrkofullmäktige gäller även för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i de församlingar som ingår i samfälligheten. Kyrkoval

32 En gruppbeteckning som är registrerad för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd gäller endast det valet. De registreringar som har gjorts tidigare gäller i regel även vid 2013 års val. Se vidare avsnitt om när registreringsbeslut kvarstår eller upphävs. 4.3 Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning När en nomineringsgrupp ansöker om att beteckningen/namnet på gruppen ska registreras ska ansökan ha stöd av ett visst antal röstberättigade personer. De som stöder ansökan ska vara röstberättigade i det val som ansökan avser. Hur många personer som måste stödja ansökan beror på vilket slags val den gäller. I kyrkoordningen anges det minsta antal personer som ska ha gett sitt stöd. Inget hindrar att de är fler. Följande gäller för ansökan om registrering av gruppbeteckningar för de olika valen: En ansökan om registrering för val till kyrkomötet ska ha stöd av minst 300 röstberättigade personer. En ansökan om registrering för val till stiftsfullmäktige ska ha stöd av minst 100 personer som är röstberättigade i stiftet. En ansökan om registrering för val till samfällda kyrkofullmäktige ska ha stöd av minst tio personer som är röstberättigade i samfälligheten. En ansökan om registrering för val till kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd ska ha stöd av minst tio personer som är röstberättigade i församlingen. De som stöder ansökan om registrering ska egenhändigt skriva under en förklaring genom vilken de ger ansökan sitt stöd. Utöver sitt namn ska var och en också ange personnummer och den församling han eller hon tillhör. Med röstberättigad bör i sammanhanget förstås den som, utöver övriga villkor för rösträtt, har fyllt 16 år när han eller hon ger sitt stöd för ansökan, se avsnitt Bestämmelser om beteckningar/ namn på nomineringsgrupper Det finns flera bestämmelser i kyrkoordningen som reglerar vilket namn en nomineringsgrupp kan ha. Dessa bestämmelser syftar i första hand till att det inte ska ske någon förväxling mellan olika gruppbeteckningar. Riskerna för att en väljare av misstag röstar på en annan grupp än han eller hon avsett måste minimeras. Vilken beteckning en nomineringsgrupp kan använda är beroende av vilket val registreringen avser. Vid registrering för andra val än till kyrkomötet ska namnet på den församling, samfällighet eller det stift som ansökan avser ingå i beteckningen på nomineringsgruppen enligt följande: Avser registreringen val till stiftsfullmäktige ska gruppbeteckningen innehålla stiftets namn. Avser registreringen val till samfällda kyrkofullmäktige ska gruppbeteckningen innehålla samfällighetens namn. Avser registreringen val till kyrkofullmäktige ska gruppbeteckningen innehålla församlingens namn. Avser registreringen val till direktvalt kyrkoråd ska gruppbeteckningen innehålla församlingens namn. Möjligen kan de som ansöker om registrering av beteckning på en nomineringsgrupp i vissa fall vara osäkra om vilket som är det korrekta namnet på en församling eller en samfällighet. Det torde särskilt gälla namn på samfälligheter. De korrekta namnen finns i Svenska kyrkans organisationsregister. Detta register finns tillgängligt via kyrknätet men inte via den allmänt tillgängliga Svenska kyrkans hemsida. Om det råder oklarhet beträffande korrekta namn på församlingar och samfälligheter bör det gå att få hjälp via församlings/pastorsexpeditionen eller stiftet. 30 Kyrkoval

33 Namnet på stiftet, samfälligheten eller församlingen ska vara i nominativ eller genitivform. Det innebär att om registreringen avser val till kyrkofullmäktige kan beteckningen på en nomineringsgrupp vara t.ex. Församlingspartiet i Yby församling eller Yby församlings församlingsparti. Gäller registreringen val till samfällda kyrkofullmäktige kan namnet vara t.ex. Kyrkopartiet i Xstads och Yby församlingars kyrkliga samfällighet eller Xstads och Yby församlingars kyrkliga samfällighets kyrkoparti. I kyrkoordningen anges två olika förväxlingsrisker som gör att en ansökan om registrering av gruppbeteckning ska avslås. Beslut om avslag ska fattas om ansökan avser en gruppbeteckning som kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller kan antas bli förväxlad med en beteckning som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val. Som tidigare har noterats finns det många sedan tidigare registrerade gruppbeteckningar. Det medför att det som sägs i den första punkten kan bli tillämpligt i flera fall. För tillämpningen av den första punkten är det även av betydelse att kyrkoordningen anger att besluten om registrering ska fattas i en bestämd ordning. Först fattas beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet, därefter för val till stiftsfullmäktige, sedan för val till samfällda kyrkofullmäktige och slutligen för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. När nya beslut fattas om registrering av en gruppbeteckning för t.ex. val till samfällda kyrkofullmäktige är alltså de nya gruppbeteckningarna för val till kyrkomötet och val till stiftsfullmäktige redan registrerade. Den andra punkten medför att om två nomineringsgrupper ansöker om att få registrera alltför likartade gruppbeteckningar för samma val ska den ansökan som kommer sist avslås. Några exempel får belysa bestämmelsens innebörd: Kyrkopartiet i Xstads och Yby församlingars kyrkliga samfällighet är en redan registrerad nomineringsgrupp val till samfällda kyrkofullmäktige. En ansökan om att få registrera Kyrkopartiet i Yby församling kommer då att avslås. Även om det är fråga om olika namn så finns risken för förväxling eftersom Kyrkopartiet i Xstads och Yby församlingars kyrkliga samfällighet kan delta i valet av direktvalt kyrkoråd eller kyrkofullmäktige i Yby församling. Kyrkopartiet i Yby församling är sedan tidigare registrerat för val till direktvalt kyrkoråd. En ansökan om att få registrera Kyrkopartiet i Xstads och Yby församlingars kyrkliga samfällighet kommer då att avslås. I detta fall är det fråga om samma förväxlingsrisk som i föregående exempel men nu finns redan gruppbeteckningen registrerad i en av samfällighetens församlingar. Då saknar det betydelse att beslut om registrering av nya gruppbeteckningar ska fattas i viss ordning. Kyrkopartiet i Yby församling är registrerat för valet till direktvalt kyrkoråd i Yby församling och det finns alltså inget Kyrkopartiet i samfälligheten. Ansökan om registrering av Kyrkopartiet i Xstads församling kan då bifallas. Xstads församling tillhör visserligen samma samfällighet som Yby men det är fråga om två olika församlingsval. Det kommer inte att finnas mer än en nomineringsgrupp med namnet Kyrkopartiet i vardera församlingen. Kyrkopartiet är registrerat för val till kyrkomötet. Därmed kan varken Kyrkopartiet i Xstads och Yby församlingars kyrkliga samfällighet, Kyrkopartiet i Yby församling eller Kyrkopartiet i Xstads församling registreras. Kyrkopartiet kan delta i valen i såväl samfälligheten som de båda församlingarna och det finns därmed en förväxlingsrisk. Kyrkoval

34 Kyrkopartiet i Xstads församling är registrerat sedan tidigare. Därmed kan Kyrkopartiet inte registreras för val till kyrkomötet, inte heller Kyrkopartiet i Z stift för val till stiftsfullmäktige eller Kyrkopartiet i Xstads och Yby församlingars kyrkliga samfällighet för val till samfällda kyrkofullmäktige. Kyrkopartiet skulle om det registrerades för val till kyrkomötet även kunna delta i valet i Xstads församling men då blir det förväxlingsrisk med det redan registrerade Kyrkopartiet i Xstads församling. På motsvarande sätt förhåller det sig med registrering till stift och samfällighet. Däremot hindrar inget att det sker en nyregistrering av Kyrkopartiet i Yby församling. En ansökan har inkommit om registrering av gruppbeteckningen Kyrkopartiet i Yby församling. Därefter kommer en ansökan från en annan nomineringsgrupp om att registrera Kyrkpartiet i Yby församling. Skillnaden mellan Kyrkopartiet och Kyrkpartiet är så liten att det finns en uppenbar risk för förväxling. Ansökan om registrering av beteckningen Kyrkpartiet i Yby församling bör därför avslås. En ansökan om registrering av en gruppbeteckning ska också avslås om beteckningen med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning. Det ligger i sakens natur att det inte går att genom exempel tydliggöra innebörden av denna bestämmelse. En gruppbeteckning som uppfattas som stötande bör avslås med hänvisning till att en gruppbeteckning inte får vara uppenbart olämplig. Hur ansökningar hanteras i de fall det finns något skäl för avslag redovisas i avsnitt Ombud, företrädare i stift och kontaktpersoner Varje nomineringsgrupp ska alltid ha ett ombud. När en nomineringsgrupp ansöker om registrering av sin gruppbeteckning ska ett ombud anmälas som en del av ansökan. Om det inte finns ett ombud kan inte en gruppbeteckning registreras. Lämnar ett ombud sitt uppdrag måste en annan person utses till ombud. Sker inte detta upphör registreringen att gälla. Om det visar sig att en nomineringsgrupp inte längre har något ombud ska stiftsstyrelsen, eller kyrkostyrelsen om det gäller en grupp som är registrerad för val till kyrkomötet, vända sig till gruppen och begära att ett nytt ombud utses. Om en nomineringsgrupp inte lämnat något besked senast tre veckor efter det att gruppen fick begäran att utse ett nytt ombud upphör gruppbeteckningen att gälla. Det får även utses en ersättare för ombudet. Detta för att underlätta kontakten med nomineringsgruppen och göra den mindre beroende av att en enda person alltid finns till hands. I vissa fall kan det vara nödvändigt för stiftsstyrelsen att med kort varsel få kontakt med någon som kan fatta beslut eller på annat sätt företräda en nomineringsgrupp. I alla frågor som gäller registrering av gruppbeteckningen är det ombudet som företräder nomineringsgruppen. Om det t.ex. råder någon oklarhet beträffande ansökan om registrering av en gruppbeteckning eller om ansökan behöver kompletteras kontaktas ombudet. Det är också ombudet som kan göra kompletteringar eller på annat sätt justera de uppgifter som har angetts i en ansökan. Ombudets ersättare kan inträda vid förfall för ombudet. Är ombudet förhindrat att fullgöra sitt uppdrag under en begränsad tid så behöver inga särskilda åtgärder vidtas. Är hindret däremot varaktigt så behöver ett nytt ombud utses. Ombudet kan anmäla kandidater för nomineringsgruppen i de olika val där gruppen ställer upp samt beställa valsedlar. För en nomineringsgrupp som registreras för val till kyrkomötet eller till stiftsfullmäktige är det inte praktiskt möjligt för en person att anmäla kandidater och beställa valsedlar för alla de val nomineringsgruppen kan delta i. Ett ombud för en nomineringsgrupp som registreras för val till kyrkomötet får utse en eller flera personer som företrädare för nomineringsgrup- 32 Kyrkoval

35 pen i ett stift. Genom att flera personer kan utses är det möjligt för nomineringsgrupper/partier som är organiserade efter länsindelningen att utse företrädare i överensstämmelse med den egna organisationen. Dock måste de församlingar och samfälligheter som avses namnges på blanketten. Nomineringsgruppens ombud eller den/de företrädare i ett stift som ombudet har utsett kan utse en kontaktperson för en församling eller samfällighet. En sådan kontaktperson kan anmäla kandidater och beställa valsedlar för nomineringsgruppen inom den församling eller samfällighet som kontaktpersonens uppdrag gäller. Samma person kan utses till kontaktperson för flera församlingar och/eller samfälligheter. Företrädare och kontaktpersoner ska utses på nytt inför varje valår. Ombud behöver inte på samma sätt utses vid varje val. Det finns en särskild blankett för anmälan av företrädare och av kontaktpersoner, se avsnitt För anmälan av nytt ombud/ ny ersättare finns blankett 13 Anmälan av nytt ombud/ny ersättare för nomineringsgrupper. Blanketten finns på kyrkoval men kan också fås från stiften. På samma ställen kommer även en blankettguide att finnas för hjälp att fylla i blanketterna Blanketter för ansökan om registrering samt anmälan av företrädare i stift och kontaktpersoner Kopior av de blanketter som används vid ansökan om registrering samt anmälan av företrädare i stift och kontaktpersoner finns som bilaga 6 a f. Blanketterna innehåller närmare information om vad som gäller vid ansökan om registrering av gruppbeteckning och adresser till stiftsstyrelserna. Följande två blanketter ska alltid användas vid ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till kyrkomötet: Blankett 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet. Blankett 1A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet. Ett ombud för en nomineringsgrupp som är registrerad för val till kyrkomötet eller ansöker om registrering för val till kyrkomötet kan anmäla företrädare för nomineringsgruppen i stiften. Då används följande blankett: 4.6 Ansökan och beslut om registrering Blankett 1B Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Till vem ansökan ska skickas Ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till kyrkomötet ska göras hos kyrkostyrelsen. Ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd ska göras hos stiftsstyrelsen. De blanketter som ska användas kan rekvireras från kyrkostyrelsens valkansli eller från stiften. Adresser, telefon- och faxnummer samt e-postadresser finns som bilaga 5. Blanketterna kan också skrivas ut från Svenska kyrkans webbplats, Följande blankett används vid ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige: Blankett 2 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige. Det finns ingen särskild blankett för de som ger sitt stöd för ansökan. Utrymme för detta finns på blanketten. Motsvarande gäller också blankett 3. Följande blankett används vid ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd: Kyrkoval

36 Blankett 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Ett ombud eller företrädare i ett stift ska vid anmälan av kontaktpersoner använda följande blankett: Blankett 4 Anmälan av en kontaktperson för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Ansökningstid Ansökan om registrering ska ha inkommit till stiftsstyrelsen/kyrkostyrelsen senast den 15 april under valåret. Ansökningstiden kan i ett visst särskilt fall och efter beslut av stiftsstyrelsen förlängas till den 15 maj valåret. Det gäller om det den 15 april finns ett lägre antal anmälda kandidater i en valkrets än det antal mandat som valet gäller. Uppstår den situationen ska stiftsstyrelsen förlänga tiden för ansökan om registrering av gruppbeteckningar för det aktuella valet och samtidigt förlängs tiden för att anmäla kandidater i den valkrets där det råder brist på kandidater. Observera att ansökningstiden är en månad tidigare än vid tidigare val Hantering av en bristfällig ansökan samt beslut om avslag Om en ansökan om registrering av gruppbeteckning är ofullständig ska den som har lämnat in ansökan ges möjlighet till komplettering. Om det finns skäl för kyrkostyrelsen eller stiftsstyrelsen att avslå en ansökan ska den berörda gruppen få möjlighet att komma in med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Det kan t.ex. vara fråga om att en gruppbeteckning inte kan registreras därför att det finns en förväxlingsrisk med en redan registrerad beteckning. Meddelandet från nomineringsgruppen om en ändring eller komplettering ska vara skriftligt och undertecknat av nomineringsgruppens ombud. Inför ett ordinarie kyrkoval ska meddelandet ha inkommit senast den 2 maj valåret. Det är dock önskvärt att alla beslut om registrering redan är fattade vid detta datum Tid för beslut och tillkännagivande av beslut Besluten om registrering av gruppbeteckningar fattas i följande ordning: Kyrkostyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet. Stiftsstyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till stiftsfullmäktige. Stiftsstyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till samfällda kyrkofullmäktige. Stiftsstyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Eftersom ansökningstiden går ut den 15 april valåret kan kyrkostyrelsen fatta sina beslut först en eller ett par dagar därefter och stiftsstyrelserna kan inte fatta sina beslut innan kyrkostyrelsens beslut föreligger. Om en stiftsstyrelse beslutar om förlängning av ansökningstiden för ett visst val så medför detta att tiden för beslut om registrering av gruppbeteckningar för det valet också blir senarelagd. Besluten att registrera eller att avslå en ansökan om registrering av en gruppbeteckning skickas till nomineringsgruppens ombud. I likhet med vad som generellt gäller ska det anslås på stiftets anslagstavla att protokollet med stiftsstyrelsens registreringsbeslut har justerats Hur länge ett beslut om registrering gäller och när de upphör När en gruppbeteckning har registrerats så gäller den tills vidare. Det behöver alltså inte göras en ny ansökan och fattas ett nytt beslut om registrering av samma gruppbeteckning vid kommande val. Registreringen upphör dock att gälla och ska tas bort om något av följande gäller: 34 Kyrkoval

37 Nomineringsgruppen begär att det sker en avregistrering. Nomineringsgruppen har inte anmält kandidater till något val vid två ordinarie val i följd. Nomineringsgruppen har inte anmält något ombud. Det finns inte längre någon församling eller samfällighet med det namn som ingår i gruppbeteckningen. Den praktiska hanteringen av den tredje punkten om avsaknad av ombud har behandlats ovan i avsnitt 4.5. Den fjärde punkten är av betydelse framförallt i samband med ändringar i den lokala indelningen. Indelningsändringar medför att namn på församlingar och samfälligheter upphör att gälla när t.ex. församlingarna i en pastoratssamfällighet går samman och blir en enda församling. 4.7 Överklagande Kyrkostyrelsens och stiftsstyrelsernas beslut i ärenden om registrering av en gruppbeteckning kan överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Ett överklagande ska skickas till kyrkostyrelsen om det avser registrering för val till kyrkomötet. Gäller registreringen val till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd ska överklagandet skickas till den stiftsstyrelse som fattat beslutet. En skrivelse med överklagandet ska ha kommit in inom en vecka från dagen då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats. Kyrkoval

38 Översikt av vad som gäller vid registrering av gruppbeteckningar Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet Två blanketter ska alltid användas: 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet 1A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet Ansökan ska skickas till kyrkostyrelsen. Registreringen gäller för samtliga val. Ansökan ska ha stöd av minst 300 röstberättigade. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Ombudet kan utse företrädare i stiften. Ombudet eller företrädarna i ett stift kan utse kontaktpersoner. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som finns registrerad sedan tidigare. Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige Följande blankett ska användas: 2 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige Ansökan ska skickas till stiftsstyrelsen. Registreringen gäller för samtliga val i stiftet. Ansökan ska ha stöd av minst 100 röstberättigade personer i stiftet. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Ombudet kan utse kontaktpersoner. Gruppbeteckningen ska innehålla stiftets namn. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som sedan tidigare är registrerad för val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige i stiftet, till samfällda kyrkofullmäktige i någon av samfälligheterna i stiftet eller till kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd i någon av stiftets församlingar. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med en beteckning för en nomineringsgrupp som inför årets kyrkoval registreras för val till kyrkomötet. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. 36 Kyrkoval

39 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige Följande blankett ska användas: 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige, kyrko fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd Ansökan ska skickas till stiftsstyrelsen. Registreringen gäller för samtliga val i samfälligheten. Ansökan ska ha stöd av minst 10 röstberättigade personer i samfälligheten. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Ombudet kan utse kontaktpersoner. Gruppbeteckningen ska innehålla samfällighetens namn. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som sedan tidigare är registrerad för val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige i stiftet, till samfällda kyrkofullmäktige i samfälligheten eller till kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd i någon av församlingarna i samfälligheten. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med en beteckning för en nomineringsgrupp som inför årets val registreras för val till kyrkomötet eller till stiftsfullmäktige i det stift samfälligheten tillhör. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd Följande blankett ska användas: 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige, kyrko fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd Ansökan ska skickas till stiftsstyrelsen. Registreringen gäller endast för det val ansökan avser. Ansökan ska ha stöd av minst 10 röstberättigade personer i församlingen. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Gruppbeteckningen ska innehålla församlingens namn. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som sedan tidigare är registrerad för val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige i stiftet, till samfällda kyrkofullmäktige i samfälligheten om församlingen tillhör en samfällighet eller till val i församlingen. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med en beteckning för en nomineringsgrupp som inför årets val registreras för val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige i det stift församlingen tillhör eller till samfällda kyrkofullmäktige i den samfällighet församlingen tillhör. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. Kyrkoval

40 STRUKTURUTREDNING Kapitel 4 Strukturutredningen påverkar endast nomineringsgrupper i församlingar som inte ingår i pastorat och pastorat. Reglerna för kyrkomötet och stiftsfullmäktige är detsamma. 4.2 Vilka val en registrering gäller De gruppbeteckningar som idag är registrerade för val till samfällda kyrkofullmäktige kommer automatiskt att vara giltiga för val till pastoratet under förutsättning att pastoratet motsvarar samma geografiska område som samfälligheten. De gruppbeteckningar som är registrerade för val till församlingar inom en samfällighet kommer att avregistreras då dessa inte finns kvar som möjligt val. Nyregistrering av gruppbeteckningar till kyrkomöte och stiftsfullmäktige kommer att gälla val till kyrkofullmäktige både i församlingar som inte ingår i pastorat och för pastorat. Nyregistreringar av gruppbeteckningar till kyrkofullmäktige i församlingar som inte ingår i pastorat och i pastorat kommer endast att gälla för dessa val. 4.3 Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning När en nomineringsgrupp ansöker om att beteckningen/namnet på gruppen ska registreras ska ansökan ha stöd av ett visst antal röstberättigade personer. De som stöder ansökan ska vara röstberättigade i det val som ansökan avser. Hur många personer som måste stödja ansökan beror på vilket slags val den gäller. I kyrko ordningen anges det minsta antal personer som ska ha gett sitt stöd. Inget hindrar att de är fler. Följande gäller för ansökan om registrering av gruppbeteckningar för val till församlingar som inte ingår i pastorat och pastorat: En ansökan om registrering för val till kyrkofullmäktige ska ha stöd av minst tio personer som är röstberättigade i församlingen alternativt i pastoratet. De som stöder ansökan om registrering ska egenhändigt skriva under en förklaring genom vilken de ger ansökan sitt stöd. Utöver sitt namn ska var och en också ange personnummer och den församling han eller hon tillhör. Med röstberättigad bör i sammanhanget förstås den som, utöver övriga villkor för rösträtt, har fyllt 16 år när han eller hon ger sitt stöd för ansökan, se avsnitt Bestämmelser om beteckningar/ namn på nomineringsgrupper Det finns flera bestämmelser i kyrkoordningen som reglerar vilket namn en nomineringsgrupp kan ha. Dessa bestämmelser syftar i första hand till att det inte ska ske någon förväxling mellan olika gruppbeteckningar. Riskerna för att en väljare av misstag röstar på en annan grupp än han eller hon avsett måste minimeras. Vilken beteckning en nomineringsgrupp kan använda är beroende av vilket val registreringen avser. Vid registrering för val till församlingar som inte ingår i pastorat och till pastorat ska namnet på den församling eller det pastorat som ansökan avser ingå i beteckningen på nomineringsgruppen enligt följande: Avser registreringen val till kyrkofullmäktige ska gruppbeteckningen innehålla församlingens eller pastoratets namn. Möjligen kan de som ansöker om registrering av beteckning på en nomineringsgrupp i vissa fall vara osäkra om vilket som är det korrekta namnet på en församling eller ett pastorat. De korrekta namnen finns i Svenska kyrkans organisationsregister. Detta register finns tillgängligt via kyrknätet men inte via den allmänt tillgängliga Svenska kyrkans hemsida. Om det råder oklarhet beträffande korrekta namn på församlingar och pastorat bör det gå att få hjälp via församlings/pastorsexpeditionen eller stiftet. Namnet på församlingen eller pastoratet ska vara i nominativ eller genitivform. Det innebär att om registreringen avser val till kyrkofullmäktige kan beteckningen på en nomineringsgrupp vara t.ex. Församlingspartiet i Yby 38 Kyrkoval

41 STRUKTURUTREDNING församling eller Yby församlings församlingsparti. Gäller registreringen val till pastorats kyrkofullmäktige kan namnet vara t.ex. Kyrkopartiet i Xstads och Yby pastorat eller Xstads och Yby pastorats kyrkoparti. I kyrkoordningen anges två olika förväxlingsrisker som gör att en ansökan om registrering av gruppbeteckning ska avslås. Beslut om avslag ska fattas om ansökan avser en gruppbeteckning som kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller kan antas bli förväxlad med en beteckning som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val. Som tidigare har noterats finns det många sedan tidigare registrerade gruppbeteckningar. Det medför att det som sägs i den första punkten kan bli tillämpligt i flera fall. För tillämpningen av den första punkten är det även av betydelse att kyrkoordningen anger att besluten om registrering ska fattas i en bestämd ordning. Först fattas beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet, därefter för val till stiftsfullmäktige, sedan för val till kyrkofullmäktige. När nya beslut fattas om registrering av en gruppbeteckning för t.ex. val till kyrkofullmäktige är alltså de nya gruppbeteckningarna för val till kyrkomötet och val till stiftsfullmäktige redan registrerade. Den andra punkten medför att om två nomineringsgrupper ansöker om att få registrera alltför likartade gruppbeteckningar för samma val ska den ansökan som kommer sist avslås. En ansökan om registrering av en gruppbeteckning ska också avslås om beteckningen med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning. Det ligger i sakens natur att det inte går att genom exempel tydliggöra innebörden av denna bestämmelse. En gruppbeteckning som uppfattas som stötande bör avslås med hänvisning till att en gruppbeteckning inte får vara uppenbart olämplig. Hur ansökningar hanteras i de fall det finns något skäl för avslag redovisas i avsnitt Ombud, företrädare i stift och kontaktpersoner Nomineringsgruppens ombud eller den/de företrädare i ett stift som ombudet har utsett kan utse en kontaktperson för en församling eller ett pastorat. En sådan kontaktperson kan anmäla kandidater och beställa valsedlar för nomineringsgruppen inom den församling eller det pastorat som kontaktpersonens uppdrag gäller. Samma person kan utses till kontaktperson för flera församlingar och/eller pastorat. Företrädare och kontaktpersoner ska utses på nytt inför varje valår. Ombud behöver inte på samma sätt utses vid varje val. Det finns en särskild blankett för anmälan av företrädare och av kontaktpersoner, se avsnitt För anmälan av nytt ombud/ ny ersättare finns blankett 13 Anmälan av nytt ombud/ny ersättare för nomineringsgrupper. Blanketten finns på kyrkoval men kan också fås från stiften. 4.6 Ansökan och beslut om registrering Till vem ansökan ska skickas Ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige ska göras hos stiftsstyrelsen. De blanketter som ska användas kan rekvireras från kyrkostyrelsens valkansli eller från stiften. Adresser, telefon- och faxnummer samt e-postadresser finns som bilaga 5. Blanketterna kan också skrivas ut från Svenska kyrkans webbplats, se/kyrkoval. På samma ställen kommer även en blankettguide att finnas som stöd för att fylla i blanketterna. Kyrkoval

42 STRUKTURUTREDNING Blanketter för ansökan om registrering samt anmälan av företrädare i stift och kontaktpersoner Kopior av de blanketter som används vid ansökan om registrering samt anmälan av företrädare i stift och kontaktpersoner finns som bilaga 6 a d, k-l. Blanketterna innehåller närmare information om vad som gäller vid ansökan om registrering av gruppbeteckning och adresser till stiftsstyrelserna. Följande blankett används vid ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige: Blankett 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige Tid för beslut och tillkännagivande av beslut Besluten om registrering av gruppbeteckningar fattas i följande ordning: Kyrkostyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet. Stiftsstyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till stiftsfullmäktige. Stiftsstyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkofullmäktige. Eftersom ansökningstiden går ut den 15 april valåret kan kyrkostyrelsen fatta sina beslut först en eller ett par dagar därefter och stiftsstyrelserna kan inte fatta sina beslut innan kyrkostyrelsens beslut föreligger. Om en stiftsstyrelse beslutar om förlängning av ansökningstiden för ett visst val så medför detta att tiden för beslut om registrering av gruppbeteckningar för det valet också blir senarelagd. Besluten att registrera eller att avslå en ansökan om registrering av en gruppbeteckning skickas till nomineringsgruppens ombud. I likhet med vad som generellt gäller ska det anslås på stiftets anslagstavla att protokollet med stiftsstyrelsens registreringsbeslut har justerats. 4.7 Överklagande Kyrkostyrelsens och stiftsstyrelsernas beslut i ärenden om registrering av en gruppbeteckning kan överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Ett överklagande ska skickas till kyrkostyrelsen om det avser registrering för val till kyrkomötet. Gäller registreringen val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige ska överklagandet skickas till den stiftsstyrelse som fattat beslutet. En skrivelse med överklagandet ska ha kommit in inom en vecka från dagen då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats. 40 Kyrkoval

43 STRUKTURUTREDNING Översikt av vad som gäller vid registrering av gruppbeteckningar Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige Följande blankett ska användas: 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige Ansökan ska skickas till stiftsstyrelsen. Registreringen gäller för val i församling eller i pastorat. Ansökan ska ha stöd av minst 10 röstberättigade personer i församlingen eller pastoratet. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Ombudet kan utse kontaktpersoner. Gruppbeteckningen ska innehålla församlingens eller pastoratets namn. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som sedan tidigare är registrerad för val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige i stiftet eller till kyrkofullmäktige. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med en beteckning för en nomineringsgrupp som inför årets val registreras för val till kyrkomötet eller till stiftsfullmäktige i det stift församlingen eller pastoratet tillhör. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. Kyrkoval

44

45 Kapitel 5 Anmälan av kandidater Bestämmelser om anmälan av kandidater finns i 38 kap i kyrkoordningen samt i 2 och 5 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Bestämmelser av betydelse för anmälan finns också i Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende (SvKB 2012:2). 5.1 Obligatorisk anmälan av kandidater Alla personer som kandiderar i de direkta kyrkliga valen ska vara anmälda i förväg. Det är ett villkor för att kunna väljas att vara anmäld som kandidat för en registrerad nomineringsgrupp. Förekommer det på en valsedel namn på en person som inte anmälts som kandidat och som inte finns med på den fastställda grupp- och kandidatförteckningen betraktas det namnet som obefintligt och kommer inte att räknas. Detsamma gäller om det på valsedeln finns namn på en person som inte är valbar. Beträffande nomineringsgruppernas ansvar för valbarhetskontroll hänvisas till handbokens avsnitt En lista per valkrets samma lista kan gälla flera valkretsar En nomineringsgrupp får anmäla endast en lista med kandidater i varje valkrets till respektive val. Vid val till stiftsfullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige kan samma kandidater anmälas i flera valkretsar om inte beslut om inskränkt valbarhet fattats. (se handbokens avsnitt 3.2.5, 3.2.6). Samma lista med kandidater torde inte finnas i flera valkretsar/stift vid val till kyrkomötet eftersom valbarheten är inskränkt till valkretsen (se avsnitt 3.2.7). 5.3 Kandidatförklaring Varje kandidat måste själv ge sitt medgivande till att kandidera för en viss nomineringsgrupp och i ett visst val. De anmälda kandidaterna ska skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Finns inte ett sådant medgivande från en anmäld kandidat anses den kandidatens namn som obefintligt och kommer inte att registreras. 5.4 Vem som får anmäla kandidater Den som anmäler kandidater ska vara behörig att företräda nomineringsgruppen i detta avse- Kyrkoval

46 ende. Tre olika kategorier av personer har rätt att anmäla kandidater: En nomineringsgrupps ombud kan anmäla kandidater för samtliga val där gruppen ska delta. En företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp som registreras för valet till kyrkomötet får anmäla kandidater till kyrkomötesvalet för den valkrets som stiftet utgör samt till samtliga övriga val i stiftet. Finns det i ett stift flera företrädare för samma nomineringsgrupp får det förutsättas att man inom nomineringsgruppen gjort upp en inbördes ansvarsfördelning mellan dessa. En kontaktperson i en samfällighet eller en församling får anmäla kandidater för val inom de områden som hans eller hennes uppdrag avser. 5.5 Hur kandidater anmäls Kandidater i samtliga val ska anmälas till stiftsstyrelsen. De blanketter som ska användas kan rekvireras från kyrkostyrelsens valkansli eller från stiften. Adresser, telefon- och faxnummer samt e-postadresser finns som bilaga 5. Blanketterna kan också skrivas ut från www. svenskakyrkan.se/kyrkoval. Det kommer på samma ställen även att finnas en blankettguide som stöd för att fylla i blanketterna. Kopior av de blanketter som används vid anmälan av kandidater finns i handboken som bilaga 6 g j. För anmälan av en lista med kandidater finns för varje val blanketter som skickas till stiftsstyrelsen. Beroende på vilket val anmälan gäller ska en av följande blanketter användas: Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet Blankett 6 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val stiftsfullmäktige Blankett 8 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige Utöver för att anmäla kandidater används blanketterna även för att beställa tryckning av valsedlar när en nomineringsgrupp vill göra detta via kyrkostyrelsen, se vidare avsnitt 6.4. På blankett 8 ska kandidaterna också avge sin förklaring att nomineringsgruppen har rätt att anmäla dem till valet ifråga. På kandidatlistan ska kandidaterna förtecknas i samma ordning som de ska stå på valsedeln och i grupp- och kandidatförteckningen. Vid anmälan av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige, alltså när blanketterna 5 och 6 används, måste en särskild blankett användas för kandidaternas tillstånd, nämligen Blankett 9 Kandidats tillstånd att anmäla henne/honom vid kyrkliga val Blankett 9 kan också användas om det inte är möjligt att samla samtliga kandidaters tillstånd genom namnteckningar på blankett 8. Om en person kandiderar i flera val behöver han eller hon ge sitt medgivande att kandidera för varje val, det kan dock göras på samma blankett. Utöver namnet på kandidaterna kan det också finnas andra uppgifter om en kandidat på valsedeln. De ytterligare uppgifter som får finnas är följande: ålder yrke eller titel postadress e-postadress telefonnummer tillhörighet till nomineringsgrupp eller liknande uppgift Inklusive namnet får det dock inte finnas mer uppgifter om en kandidat än vad som ryms på två rader på valsedeln. 44 Kyrkoval

47 5.6 Tid för anmälan Anmälan av kandidater ska ha gjorts senast den 15 april under valåret. Det är dock önskvärt att anmälan sker så snart en nomineringsgrupp har utsett sina kandidater. När anmälan av kandidater har lämnats in registrerar stiftet samtliga kandidater i valsystemet. Det måste finnas tid för anmälaren att korrekturgranska de registrerade uppgifterna. Vidare behövs tid för tryckning och distribution av valsedlar. Eftersom det rör sig om ett stort antal olika val och ett betydande antal kandidater kommer det att uppstå svårigheter om alla kandidater anmäls i sista stund. Vid 2009 års val fanns sammantaget kandidaturer, alltså anmälda kandidater i samtliga valkretsar. Samma person kan vara kandidat i flera valkretsar inom samma valområde och även i flera olika val. Antalet personer som kandiderade i valet var Visar det sig vid anmälningstidens utgång den 15 april att det totala antalet anmälda kandidater för en valkrets är lägre än det antal mandat valet avser så ska stiftsstyrelsen förlänga anmälningstiden till den 15 maj. Stiftsstyrelsen ska omgående informera alla de för valet registrerade nomineringsgrupperna om detta förhållande så att de kan anmäla fler kandidater. Kyrkoval

48 STRUKTURUTREDNING Kapitel 5 Strukturutredningen påverkar endast anmälan av kandidater på lokal nivå, det vill säga till församlingar som inte ingår i pastorat och till pastorat. Reglerna för kyrkomötet och stiftsfullmäktige är detsamma. 5.2 En lista per valkrets samma lista kan gälla flera valkretsar En nomineringsgrupp får anmäla endast en lista med kandidater i varje valkrets till respektive val. Vid val till stiftsfullmäktige kan samma kandidater anmälas i flera valkretsar om inte beslut om inskränkt valbarhet fattats. (se handbokens avsnitt 3.2.6). Samma lista med kandidater torde inte finnas i flera valkretsar/stift vid val till kyrkomötet eftersom valbarheten är inskränkt till valkretsen (se avsnitt 3.2.7). Då församling som inte ingår i pastorat och pastorat endast består av en valkrets kan man till dessa endast anmäla en lista per nomineringsgrupp. 5.4 Vem som får anmäla kandidater Den som anmäler kandidater ska vara behörig att företräda nomineringsgruppen i detta avseende. Tre olika kategorier av personer har rätt att anmäla kandidater: En nomineringsgrupps ombud kan anmäla kandidater för samtliga val där gruppen ska delta. En företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp som registreras för valet till kyrkomötet får anmäla kandidater till kyrkomötesvalet för den valkrets som stiftet utgör samt till samtliga övriga val i stiftet. Finns det i ett stift flera företrädare för samma nomineringsgrupp får det förutsättas att man inom nomineringsgruppen gjort upp en inbördes ansvarsfördelning mellan dessa. En kontaktperson i en församling eller i ett pastorat får anmäla kandidater för val inom de områden som hans eller hennes uppdrag avser. 5.5 Hur kandidater anmäls Kandidater i samtliga val ska anmälas till stiftsstyrelsen. De blanketter som ska användas kan rekvireras från kyrkostyrelsens valkansli eller från stiften. Adresser, telefon- och faxnummer samt e-postadresser finns som bilaga 5. Blanketterna kan också skrivas ut från Svenska kyrkans webbplats, kyrkoval. Det finns på samma ställen även en blankettguide att tillgå som stöd för att fylla i blanketterna. Kopior av de blanketter som används vid anmälan av kandidater finns i handboken som bilaga 6 g h, m-n. För anmälan av en lista med kandidater finns för varje val blanketter som skickas till stiftsstyrelsen. Beroende på vilket val anmälan gäller ska en av följande blanketter användas: Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet Blankett 6 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val stiftsfullmäktige Blankett 8 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige Utöver för att anmäla kandidater används blanketterna även för att beställa tryckning av valsedlar när en nomineringsgrupp vill göra detta via kyrkostyrelsen, se vidare avsnitt 6.4. På blanketten 8 ska kandidaterna också avge sin förklaring att nomineringsgruppen har rätt att anmäla dem till valet ifråga. På kandidatlistan ska kandidaterna förtecknas i samma ordning som de ska stå på valsedeln och i grupp- och kandidatförteckningen. Vid anmälan av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige, alltså när blanketterna 5 och 6 används, måste en särskild blankett användas för kandidaternas tillstånd, nämligen Blankett 9 Kandidats tillstånd att anmäla henne/honom vid kyrkliga val 46 Kyrkoval

49 STRUKTURUTREDNING Blankett 9 kan också användas om det inte är möjligt att samla samtliga kandidaters tillstånd genom namnteckningar på blanketten 8. Om en person kandiderar i flera val behöver han eller hon ge sitt medgivande att kandidera för varje val, det kan dock göras på samma blankett. Utöver namnet på kandidaterna kan det också finnas andra uppgifter om en kandidat på valsedeln. De ytterligare uppgifter som får finnas är följande: ålder yrke eller titel postadress e-postadress telefonnummer tillhörighet till nomineringsgrupp eller liknande uppgift Inklusive namnet får det dock inte finnas mer uppgifter om en kandidat än vad som ryms på två rader på valsedeln. Kyrkoval

50

51 Kapitel 6 Valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar Bestämmelser av betydelse för hanteringen av valsedlar innan valet äger rum finns i 38 kap och 51 i kyrkoordningen samt i 7 10 och 24 Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Närmare bestämmelser om valsedlars utseende finns i Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val (SvKB 2012:2). Bestämmelser om grupp- och kandidatförteckning finns i 38 kap. 31 och 51 i kyrkoordningen samt i 6 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val. 6.1 Valsedlarnas utseende I kyrkoordningen finns grundläggande bestämmelser om valsedlars utseende. Där sägs i 38 kap. 34 att alla valsedlar ska vara tillverkade av samma papper och vara i format millimeter (A6). För val till kyrkomötet ska användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa, för val till samfällda kyrkofullmäktige blå och för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd vita valsedlar. Ytterligare bestämmelser som bl.a. specificerar vilka färger som ska användas för de olika slagen av valsedlar finns i Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende (SvKB 2012:2), se bilaga 2 c. Där framgår också hur den text och de övriga markeringar som ska finnas på valsedlarna ska placeras. För att en valsedel ska kunna användas i valet och då vara giltig måste den ha en gruppbeteckning för en registrerad nomineringsgrupp. Vidare bör följande finnas på valsedeln: Namn på en eller flera kandidater. Beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning). Uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). Valkretsbeteckning trycks endast i de fall valområdet består av två eller flera valkretsar. Varje kandidat ska anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn, se vidare handbokens avsnitt 5.5. Finns det flera namn på en valsedel ska de stå i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. På valsedeln ska finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna personröster genom en markering för högst tre kandidater. 6.2 Blanka valsedlar Kyrkostyrelsen svarar för framställning av blanka valsedlar. På dessa finns endast mar- Kyrkoval

52 kerat vilken typ av val som de är avsedda för. Blanka valsedlar ska finnas tillgängliga för de röstande. Hur de används redovisas nedan i avsnitt 6.3. Före valet skickas blanka valsedlar ut till valnämnderna. Blanka valsedlar ska finnas på samtliga församlings/pastorsexpeditioner i god tid före valet, på de expeditioner eller motsvarande platser där det är möjligt att förtidsrösta, på de särskilda röstmottagningsställen som valnämnden beslutat ska inrättas, samt i anslutning till eller i varje vallokal. Där ska det finnas blanka valsedlar för varje slags val som äger rum i vallokalen. Röstmottagarna ska se till att blanka valsedlar läggs ut på expeditioner och särskilda röstmottagningsställen. Valförrättarna ska se till att blanka valsedlar läggs ut i anslutning till vallokalen eller, om detta inte är möjligt, i vallokalen. Valnämnderna ansvarar för att blanka valsedlar finns på de ställen där de ska vara utlagda och tillgängliga för väljarna. Vidare ska alla slag av blanka valsedlar i god tid före valet finnas på samtliga stiftskanslier och på kyrkokansliet i Uppsala. I brevröstningspaketen som innehåller det material som ska användas vid brevröstning finns bl.a. blanka valsedlar, se vidare handbokens avsnitt Hur blanka valsedlar används vid valet För att blanka valsedlar ska kunna användas vid valet måste väljaren skriva dit namnet på en registrerad nomineringsgrupp. Namn på anmälda kandidater från den registrerade nomineringsgruppen kan också skrivas dit. Skrivs högst tre namn dit så anses väljaren ha lämnat personröster för dessa kandidater. Skriver väljaren namn på fler än tre kandidater på en blank valsedel anses väljaren ha lämnat en särskild personröst för de tre första kandidatnamnen. 6.4 Nomineringsgruppernas beställ Ning av tryckta valsedlar Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som ska användas vid valen. Blanketter för att anmäla kandidater, blanketterna 5, 6 och 8 vilka finns som kopior i handboken som bilagorna 6 g i, används också för att beställa tryckta valsedlar från kyrkostyrelsen. Valsedlar bör alltid beställas samtidigt med anmälan av kandidater. De blanketter som ska användas kan rekvireras från kyrkostyrelsens valkansli eller från stiften. Adresser, telefon- och faxnummer samt e-postadresser finns som bilaga 5. Blanketterna kan också skrivas ut från Svenska kyrkans webbplats, Det kommer på samma ställen även att finnas en blankettguide för hjälp att fylla i blanketterna. Med hänsyn till den mycket stora mängd valsedlar som ska hanteras är det en fördel om inte beställningarna samlas till slutet av beställningstiden. Vid 2009 års val trycktes genom kyrkostyrelsens försorg omkring olika valsedlar i en sammanlagd upplaga på 150 miljoner exemplar. Valsedlar ska ha beställts senast den 15 april valåret. Om en beställning kommer in senare, tillhandahålls tryckta valsedlar bara om de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Valsedlar kan beställas av samma personer som får anmäla kandidater. Det innebär att beställningar får göras enligt följande: En nomineringsgrupps ombud får beställa valsedlar för samtliga val där gruppen ska delta. En företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp som registrerats för valet till kyrkomötet får beställa valsedlar till kyrkomötesvalet för den valkrets som stiftet utgör samt till samtliga övriga val i stiftet. Finns det i ett stift flera företrädare för samma nomineringsgrupp får det förutsättas att man inom 50 Kyrkoval

53 nomineringsgruppen gjort upp en inbördes ansvarsfördelning mellan dessa. En kontaktperson i en samfällighet eller en församling får beställa valsedlar för val inom de områden som hans eller hennes uppdrag avser. Korrekturgranskningen av beställda valsedlar behandlas nedan i avsnitt 6.6. De tryckta valsedlarna beräknas i huvudsak bli levererade från mitten av juni till slutet av juli månad under valåret till den i beställningen angivna leveransadressen. En nomineringsgrupp kan själv låta trycka sina valsedlar i stället för att beställa tryckta valsedlar från kyrkostyrelsen. Det är då nödvändigt att ta hänsyn till de bestämmelser om valsedlarnas utseende som finns dels i 38 kap. 34 och 35 kyrkoordningen och dels i kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende (SvKB 2012:2). Om en nomineringsgrupp t.ex. använder en annan färgnyans på valsedlarna än vad som anges i kyrkostyrelsens bestämmelser finns det en uppenbar risk att valhemligheten röjs. 6.5 Grupp- och kandidatförteckningar Beslut om grupp- och kandidatförteckningar För varje valkrets ska det finnas en grupp- och kandidatförteckning. Av förteckningarna framgår vilka registrerade nomineringsgrupper som deltar i ett val i en viss valkrets och vilka kandidater som respektive nomineringsgrupp har anmält i den valkretsen. Den ordning i vilken kandidaterna finns på grupp- och kandidatförteckningen avgör hur mandaten kommer att för delas bland nomineringsgruppens kandidater om det inte har lämnats så många personröster att dessa avgör vem som får nomineringsgruppens mandat. Stiftsstyrelsen ska fastställa grupp- och kandidatförteckningar för varje valkrets inom stiftet inklusive stiftet som valkrets i valet till kyrkomötet. De ska vara fastställda senast den 1 juni. Om tiden för att anmäla kandidater har förlängts till den 15 maj, se avsnitt 5.6, ska grupp- och kandidatförteckningar vara fastställda den 1 juli. Innan stiftsstyrelsen fattar beslut om en grupp- och kandidatförteckning ska den ge de nomineringsgrupper som har anmält kandidaterna möjlighet att granska ett korrektur över sina anmälda kandidater, se vidare avsnitt 6.6 om korrektur. Så snart samtliga är fastställda och överklagandetiden har passerats kommer grupp- och kandidatförteckningarna att finnas tillgängliga på kyrkovalets webbplats, Beslutet om fastställande av grupp- och kandidatförteckningar får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd av de som finns upptagna på förteckningen och av de som har anmält kandidater. Tiden för överklagande går ut den 15 juni för grupp- och kandidatförteckningar som ska vara fastställda den 1 juni. Om förteckningarna ska vara fastställda senast den 1 juli är den 15 juli sista dagen för att överklaga stiftsstyrelsens beslut Var grupp- och kandidatförteckningar ska finnas Ett exempel på en grupp- och kandidatförteckning finns i denna handbok som bilaga 7. Grupp- och kandidatförteckningen omfattar en eller flera sidor för varje valkrets beroende på antalet kandidater. Förteckningarna trycks på papper i samma färger som gäller för valsedlarna till de olika valen, alltså gult för kyrkomötet, rosa för stiftsfullmäktige, blått för samfällda kyrkofullmäktige samt vitt för kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd. Grupp- och kandidatförteckningar för de val som ska äga rum i en församling eller samfällighet skickas före valet till valnämnden i den församlingen eller samfälligheten. Valnämnden ansvarar för att grupp- och kandidatförteckningar finns på de ställen där de ska vara tillgängliga. Följande gäller beträffande tryckta grupp- och kandidatförteckningar: Kyrkoval

54 I en vallokal ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för den valkrets som valdistriktet tillhör. Det ska alltså finnas tre eller fyra grupp- och kandidatförteckningar i varje vallokal. Det ska alltid finnas förteckningar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. Därtill ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för de lokala val som är aktuella i valdistriktet: kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd och/eller om församlingen ingår i en samfällighet samfällda kyrkofullmäktige. På särskilda röstmottagningsställen ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för de val som det där är möjligt att rösta i. Det innebär att samma grupp- och kandidatförteckningar som finns i vallokalen/vallokalerna inom valnämndens hela ansvarsområde (församlingen eller samfälligheten) ska finnas på varje särskilt röstmottagningsställe. Detta medför att det blir fråga om relativt många förteckningar i de största samfälligheterna. På expeditioner för förtidsröstning ska det vara möjligt att ta del av alla grupp- och kandidatförteckningar för hela landet. Varje väljare som begär det ska nämligen kunna få ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där han eller hon är röstberättigad. Med hänsyn till den stora mängden förteckningar måste det finnas en uppkoppling till internet på de expeditioner där förtidsröstning äger rum för att komma åt samtliga grupp- och kandidatförteckningar via Svenska kyrkans hemsida: Det finns inget krav på att utskrifter från internet av grupp- och kandidatförteckningar ska göras på papper av viss färg på det sätt som gäller för de förteckningar som kyrkostyrelsen har ansvar för och skickar till valnämnderna. 6.6 Korrektur Stiftsstyrelsen skickar före fastställandet ut korrektur på kandidatanmälan till nomineringsgruppen. Korrekturgranskningen avser såväl kandidatanmälan som beställda valsedlar. Mottagare av korrekturet är den som anmäler kandidater om det inte på blanketten för anmälan av kandidater har angivits en annan person för detta ändamål. Av korrekturet framgår om valsedlar har beställts och hur många valsedlar beställningen gäller. Vidare anges att det förutsätts att gruppen trycker själv om ingen beställning har gjorts. Av korrekturet framgår också att det är möjligt att beställa valsedlar om detta inte har gjorts tidigare. Högst tio dagar kommer att ges för granskning av korrekturet. Följande gäller för behandlingen av korrektur: Om korrekturet kommer tillbaka utan anmärkning krävs inga ytterligare åtgärder. Om korrekturet kommer tillbaka med en anmärkning görs den angivna korrigeringen. Något nytt korrektur skickas inte ut. Om korrekturet inte kommer tillbaka inom angiven tid betraktas det som godkänt. 6.7 Bidrag och betalning för valsedlar För att kyrkostyrelsen ska kunna trycka valsedlar måste finansieringen av tryckkostnaderna vara ordnad. Det är alltså inte tillräckligt med en beställning. Finansieringen kan ordnas antingen genom bidrag efter beslut av det beslutande organ som valet avser eller genom att nomineringsgruppen själv gör en förskottsbetalning. Utgår bidrag så sker betalningen genom avräkning av denna kostnad vid förmedlingen av kyrkoavgiften till de bidragsgivande församlingarna, samfälligheterna och stiften. Bidrag till tryckning av valsedlar kan utgå till de nomineringsgrupper som är eller genom ett val blir representerade i olika beslutande organ. I tryckkostnaderna inräknas då även kostnaderna för distribution av valsedlarna till nomineringsgrupperna. Beslut om bidrag för de olika valen fattas av respektive beslutande organ, dvs. kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och kyrkofullmäktige. Bidrag ska utgå på enhetliga villkor. Församlingsförbundets styrelse rekommenderade 52 Kyrkoval

55 till kyrkovalet 2009 att bidrag för valsedelskostnaderna vid val i församling, samfällighet och stift ska utgå med högst kostnaden för det antal valsedlar som motsvarar två gånger de röstberättigades antal. Kyrkomötet beslutade inför kyrkovalet 2009 att ge bidrag motsvarande en och en halv gång de röstberättigades antal. En nomineringsgrupp som har rätt att få ekonomiskt bidrag till valsedlar ska styrka detta med ett intyg. Intyget ska undertecknas av en behörig företrädare för den församling eller samfällighet vars beslutande organ har beslutat att bidrag ska utgå. Av intyget ska även framgå om bidrag utgår för det antal valsedlar som beställningen omfattar. Blanketterna där beställning av valsedlar görs har utformats så att intyget ska finnas med samtidigt som beställningen av valsedlar görs. Detta innebär att ansvaret för att avgöra vilka nomineringsgrupper som har rätt till bidrag ligger hos dem som beslutar om bidragen. Den nomineringsgrupp som inte får något bidrag eller får bidrag först om den blir representerad ska betala kostnaderna för sina valsedlar i förskott. Valsedlar som beställs från kyrkostyrelsen trycks alltså först när fakturan är betald. Om en nomineringsgrupp inte tidigare är representerad men får bidrag efter det att den genom valet blivit representerad i ett beslutande organ så betalas bidraget direkt till gruppen. 6.8 Utläggning av tryckta valsedlar där val äger rum I anslutning till varje röstningslokal ska det ordnas en lämplig plats där nomineringsgruppernas valsedlar ska kunna läggas ut. Om det inte är möjligt att ställa i ordning en sådan plats precis utanför, får en plats där valsedlar kan läggas i stället ordnas inne i vallokalen. Valsedlar för de nomineringsgrupper som deltar i de val som det är möjligt att rösta i på ett särskilt röstmottagningsställe, ska också kunna läggas på en plats vid eller i det särskilda röstmottagningsstället. Även vid expeditioner för förtidsröstning behöver det finnas ett utrymme där nomineringsgruppernas valsedlar kan läggas ut. Vad som närmare gäller beträffande utläggning av nomineringsgruppernas tryckta valsedlar vid olika röstningslokaler behandlas i avsnitt 9.6. Kyrkoval

56 STRUKTURUTREDNING Kapitel 6 Strukturutredningen påverkar endast valsedlar på lokal nivå, det vill säga till församlingar som inte ingår i pastorat och till pastorat. Valsedlar och grupp- och kandidatförteckningar som är blåa, det vill säga för val till samfällda kyrkofullmäktige utgår. Regelverket för kyrkomötet och stiftsfullmäktige är detsamma. Följande avsnitt påverkas av strukturutredningen. 6.1 Valsedlarnas utseende I kyrkoordningen finns grundläggande bestämmelser om valsedlars utseende. Där sägs i 38 kap. 34 att alla valsedlar ska vara tillverkade av samma papper och vara i format millimeter (A6). För val till kyrkomötet ska användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa, och för val till kyrkofullmäktige vita valsedlar. Ytterligare bestämmelser som bl.a. specificerar vilka färger som ska användas för de olika slagen av valsedlar finns i kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende (SvKB 2012:2), se bilaga 2 c. Där framgår också hur den text och de övriga markeringar som ska finnas på valsedlarna ska placeras. För att en valsedel ska kunna användas i valet och då vara giltig måste den ha en gruppbeteckning för en registrerad nomineringsgrupp. Vidare bör följande finnas på valsedeln: Namn på en eller flera kandidater. Beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning). Uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). Valkretsbeteckning trycks inte på valsedlar för val till församlingar som inte ingår i pastorat och till pastorat. Eftersom det endast finns en valkrets är informationen överflödig. Varje kandidat ska anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn, se vidare handbokens avsnitt 5.5. Finns det flera namn på en valsedel ska de stå i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. På valsedeln ska finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna personröster genom en markering för högst tre kandidater. 6.4 Nomineringsgruppernas beställning av tryckta valsedlar Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som ska användas vid valen. Blanketter för att anmäla kandidater, blanketterna 5, 6 och 8 vilka finns som kopior i handboken som bilagorna 6 g h, m, används också för att beställa tryckta valsedlar från kyrkostyrelsen. Valsedlar bör alltid beställas samtidigt med anmälan av kandidater. De blanketter som ska användas kan rekvireras från kyrkostyrelsens valkansli eller från stiften. Adresser, telefon- och faxnummer samt e-postadresser finns som bilaga 5. Blanketterna kan också skrivas ut från Svenska kyrkans webbplats, Det kommer på samma ställen även att finnas en blankettguide för hjälp att fylla i blanketterna. Med hänsyn till den mycket stora mängd valsedlar som ska hanteras är det en fördel om inte beställningarna samlas till slutet av beställningstiden. Vid 2009 års val trycktes genom kyrkostyrelsens försorg omkring olika valsedlar i en sammanlagd upplaga på 150 miljoner exemplar. Valsedlar ska ha beställts senast den 15 april valåret. Om en beställning kommer in senare, tillhandahålls tryckta valsedlar bara om de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Valsedlar kan beställas av samma personer som får anmäla kandidater. Det innebär att beställningar får göras enligt följande: En nomineringsgrupps ombud får beställa valsedlar för samtliga val där gruppen ska delta. En företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp som registrerats för valet till kyrkomötet får beställa valsedlar till kyrkomötes- 54 Kyrkoval

57 STRUKTURUTREDNING valet för den valkrets som stiftet utgör samt till samtliga övriga val i stiftet. Finns det i ett stift flera företrädare för samma nomineringsgrupp får det förutsättas att man inom nomineringsgruppen gjort upp en inbördes ansvarsfördelning mellan dessa. En kontaktperson i en församling eller i ett pastorat får beställa valsedlar för val inom de områden som hans eller hennes uppdrag avser. Korrekturgranskningen av beställda valsedlar behandlas nedan i avsnitt 6.6. De tryckta valsedlarna beräknas i huvudsak bli levererade från mitten av juni till slutet av juli månad under valåret till den i beställningen angivna leveransadressen. En nomineringsgrupp kan själv låta trycka sina valsedlar i stället för att beställa tryckta valsedlar från kyrkostyrelsen. Det är då nödvändigt att ta hänsyn till de bestämmelser om valsedlarnas utseende som finns dels i 38 kap. 34 och 35 kyrkoordningen och dels i kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende (SvKB 2012:2). Om en nomineringsgrupp t.ex. använder en annan färgnyans på valsedlarna än vad som anges i kyrkostyrelsens bestämmelser finns det en uppenbar risk att valhemligheten röjs. 6.5 GRUPP- OCH KANDIDATFÖRTECKNINGAR Var grupp- och kandidatförteckningar ska finnas Ett exempel på en grupp- och kandidatförteckning finns i denna handbok som bilaga 7. Grupp- och kandidatförteckningen omfattar en eller flera sidor för varje valkrets beroende på antalet kandidater. Förteckningarna trycks på papper i samma färger som gäller för valsedlarna till de olika valen, alltså gult för kyrkomötet, rosa för stiftsfullmäktige samt vitt för kyrkofullmäktige. Grupp- och kandidatförteckningar för de val som ska äga rum i en församling eller i ett pastorat skickas före valet till valnämnden i den församlingen eller pastoratet. Valnämnden ansvarar för att grupp- och kandidatförteckningar finns på de ställen där de ska vara tillgängliga. Följande gäller beträffande tryckta grupp- och kandidatförteckningar: I en vallokal ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för den valkrets som valdistriktet tillhör. Det ska alltså finnas tre grupp- och kandidatförteckningar i varje vallokal. Det ska alltid finnas förteckningar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. Därtill ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för det lokala valet i valdistriktet: kyrkofullmäktige. På särskilda röstmottagningsställen ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för de val som det där är möjligt att rösta i. Det innebär att samma grupp- och kandidatförteckningar som finns i vallokalen/vallokalerna inom valnämndens hela ansvarsområde (församlingen eller pastoratet) ska finnas på varje särskilt röstmottagningsställe. På expeditioner för förtidsröstning ska det vara möjligt att ta del av alla grupp- och kandidatförteckningar för hela landet. Varje väljare som begär det ska nämligen kunna få ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där han eller hon är röstberättigad. Med hänsyn till den stora mängden förteckningar måste det finnas en uppkoppling till internet på de expeditioner där förtidsröstning äger rum för att komma åt samtliga grupp- och kandidatförteckningar via Svenska kyrkans hemsida: Det finns inget krav på att utskrifter från internet av grupp- och kandidatförteckningar ska göras på papper av viss färg på det sätt som gäller för de förteckningar som kyrkostyrelsen har ansvar för och skickar till valnämnderna. 6.7 Bidrag och betalning för valsedlar För att kyrkostyrelsen ska kunna trycka valsedlar måste finansieringen av tryckkostnaderna Kyrkoval

58 STRUKTURUTREDNING vara ordnad. Det är alltså inte tillräckligt med en beställning. Finansieringen kan ordnas antingen genom bidrag efter beslut av det beslutande organ som valet avser eller genom att nomineringsgruppen själv gör en förskottsbetalning. Utgår bidrag så sker betalningen genom avräkning av denna kostnad vid förmedlingen av kyrkoavgiften till de bidragsgivande församlingarna, pastorat och stiften. Bidrag till tryckning av valsedlar kan utgå till de nomineringsgrupper som är eller genom ett val blir representerade i olika beslutande organ. I tryckkostnaderna inräknas då även kostnaderna för distribution av valsedlarna till nomineringsgrupperna. Beslut om bidrag för de olika valen fattas av respektive beslutande organ, dvs. kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige (för val till pastorat) och kyrkofullmäktige. Församlingsförbundets styrelse rekommenderade till kyrkovalet 2009 att bidrag för valsedelskostnaderna vid val i församling, samfällighet och stift ska utgå med högst kostnaden för det antal valsedlar som motsvarar två gånger de röstberättigades antal. Kyrkomötet beslutade inför kyrkovalet 2009 att ge bidrag motsvarande en och en halv gång de röstberättigades antal. En nomineringsgrupp som har rätt att få ekonomiskt bidrag till valsedlar ska styrka detta med ett intyg. Intyget ska undertecknas av en behörig företrädare för den församling eller pastorat vars beslutande organ har beslutat att bidrag ska utgå. Av intyget ska även framgå om bidrag utgår för det antal valsedlar som beställningen omfattar. Blanketterna där beställning av valsedlar görs, se bilaga 6 m, har utformats så att intyget ska finnas med samtidigt som beställningen av valsedlar görs. Detta innebär att ansvaret för att avgöra vilka nomineringsgrupper som har rätt till bidrag ligger hos dem som beslutar om bidragen. Den nomineringsgrupp som inte får något bidrag eller får bidrag först om den blir representerad ska betala kostnaderna för sina valsedlar i förskott. Valsedlar som beställs från kyrkostyrelsen trycks alltså först när fakturan är betald. Om en nomineringsgrupp inte tidigare är representerad men får bidrag efter det att den genom valet blivit representerad i ett beslutande organ så betalas bidraget direkt till gruppen. 56 Kyrkoval

59 Kapitel 7 Röstlängder och röstkort allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser om röstlängden finns i 33 kap. 3 och i 38 kap. 37, 38, 41 och 41 a i kyrkoordningen. Allmänna bestämmelser om röstkort finns i 38 kap i kyrkoordningen. Bestämmelser om överklagande av avslag på beslut om begäran av rättelse i röstlängd finns i 38 kap i kyrkoordningen. I detta kapitel behandlas i första hand hanteringen av röstlängder och röstkort i förberedelsearbetet inför valet. En närmare genomgång av hur röstlängderna och röstkorten används i samband med röstningen görs i handbokens kapitel Röstlängder Allmänt om röstlängdens funktion Röstlängderna ska omfatta alla röstberättigade. Man måste finnas med i röstlängden för att ha rösträtt. (Bestämmelserna om rösträtt redovisas i handbokens avsnitt 3.1.) För att någon ska få rösta i vallokalen och för att förtidsröster slutligt ska tas emot vid sammanräkningen måste väljaren finnas med i den röstlängd som gäller för valdistriktet i fråga. Röstlängden ska finnas i vallokalen på valdagen när röstningen äger rum Röstlängdens innehåll En röstlängd upprättas för varje valdistrikt. Kyrkostyrelsen har ansvaret för att upprätta röstlängder. En röstlängd omfattar alla röstberättigade personer i valdistriktet. Följande uppgifter finns i röstlängden för var och en som har rösträtt: ett ordningsnummer i röstlängden personnummer fullständigt namn enligt folkbokföringen vilka val rösträtten gäller, med plats att markera när en väljare har lämnat sin röst Av bilaga 9 a framgår närmare hur röstlängden är utformad. Om det finns fler än röstberättigade i ett valdistrikt och röstlängden som helhet alltså omfattar mer än röstberättigade delas den i flera block. Varje del omfattar som mest röstberättigade. Detsamma gällde vid 2009 års val. Kyrkoval

60 7.1.3 Underlag för röstlängder rapportering från den lokala kyrkobokföringen m.m. Uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 45 dagar före valdagen ligger till grund för röstlängderna. Uppgifterna om kyrkotillhörighet i detta register är beroende av de uppgifter som registreras lokalt i kyrkobokföringen. Dessa uppgifter kombineras med personuppgifter som hämtas från folkbokföringen. Det är av stor betydelse att alla ändringar beträffande kyrkotillhörigheten finns registrerade så att det finns korrekta och vid det tillfället aktuella uppgifter när röstlängden ska upprättas 45 dagar före valdagen. Som underlag för att kunna ta fram röstlängder krävs också uppgifter om en församlings eventuella uppdelning i flera valdistrikt, se avsnitt 2.4, och om vilka beslutande organ som ska väljas, se avsnitt Röstlängdens hantering före röstningen När röstlängden först upprättas på grundval av uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret 45 dagar före valdagen finns den endast i elektronisk form. Den utgör då ett underlag för att ta fram och trycka röstkort. Röstlängderna trycks omkring en vecka före valdagen och skickas genast när de har tryckts till valnämnderna. Röstlängderna kan skickas ut först när tiden för att begära rättelser i röstlängden har gått ut och de rättelser som ska göras har förts in, se följande avsnitt Där framgår att tiden för att begära rättelser sträcker sig fram till tisdagen i andra veckan före valdagen. När röstlängden har kommit till valnämnden har nämnden ansvaret för att den finns i vallokalen på valdagen Rättelser i röstlängden Genom röstkorten får den enskilda väljaren reda på vilka uppgifter som finns i röstlängden. Den som anser att det finns en felaktig uppgift om henne eller honom på röstkortet och därmed även i röstlängden kan begära en rättelse. Detsamma gäller den som inte finns med i röstlängden men anser att han eller hon ska vara med. Att någon inte finns upptagen i röstlängden visar sig i praktiken genom att det inte kommer något röstkort. Det kan naturligtvis finnas andra anledningar till att någon inte har fått ett röstkort än att han eller hon inte är upptagen i röstlängden. Det kan t.ex. tänkas uppstå något fel vid distributionen av röstkort. Möjligheten att i sådant fall få ett dubblettröstkort redovisas nedan i avsnitt Begäran om rättelse i röstlängden ska göras skriftligen hos kyrkostyrelsen. Det innebär att en egenhändigt undertecknad skrivelse ska inges till kyrkostyrelsen. Händelser senare än 45 dagar före valdagen kan inte ligga till grund för en rättelse i röstlängden. Den som t.ex. har inträtt i Svenska kyrkan senare än 45 dagar före valet kan alltså inte tas upp i röstlängden. En sådan person har inte rösträtt men kan ändå vara valbar eftersom valbarheten avgörs av förhållandena på valdagen, se handbokens avsnitt 3.2. Begäran om rättelse i röstlängden ska ha inkommit till kyrkostyrelsen senast på tisdagen i andra veckan före valdagen, alltså tolv dagar före valdagen. Kyrkostyrelsen kan besluta att inte bifalla en begäran om rättelse i röstlängden. Man kan vid sin prövning finna att det är riktigt att personen ifråga inte har tagits upp i röstlängden. Ett sådant beslut från kyrkostyrelsens sida kan den som har begärt rättelse överklaga hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. En skrivelse med överklagande av ett beslut om att inte rätta röstlängden ska ha inkommit till kyrkostyrelsen senast tisdagen i veckan före valet. Överklagandet vidarebefordras genast till Valprövningsnämnden. Nämnden måste nästan omgående ta ställning till överklagandet. Om den som överklagar får rätt hos Valprövningsnämnden måste han eller hon få möjlighet att också utöva sin rösträtt. Med hänsyn till de tidsgränser som gäller i detta fall kan det behöva göras rättelse i en röstlängd efter att den har skickats till val- 58 Kyrkoval

61 nämnden. På uppdrag av kyrkostyrelsen ska då valnämnden göra rättelsen så att det finns en korrekt röstlängd i vallokalen på valdagen. 7.2 Röstkort Allmänt om röstkorten och deras innehåll För var och en som finns i en röstlängd upprättar kyrkostyrelsen ett röstkort. Enda undantaget är om en väljare inte har någon känd adress. I det fallet upprättas ett röstkort bara om väljaren själv begär det. Röstkortets närmare utformning framgår av bilaga 9 b. På röstkortet finns följande uppgifter: väljarens namn och adress ordningstal i röstlängd vilken församling och vilket valdistrikt väljaren tillhör vilket stift väljaren tillhör vilka val väljaren får delta i vallokalens adress och öppettider adress och öppettider för särskilda röstmottagningsställen som är öppna på valdagen Tillsammans med röstkortet kommer viss information om valet Röstkortens hantering och funktion Kyrkostyrelsen har ansvaret för att skicka röstkorten till väljarna. De ska skickas ut i sådan tid att de beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen. Tillsammans med röstkortet skickas viss information om valet, utöver den mycket kortfattade informationen på röstkortets baksida. Väljaren bör ha med sig röstkortet vid röstning i vallokalen. Det ska alltid medföras vid röstning på en expedition för förtidsröstning och på ett särskilt röstmottagningsställe. Det ska också användas vid brevröstning. Röstkortets användning behandlas ytterligare i kapitlen som tar upp hur röstningen går till Dubblettröstkort En väljare som har förlorat sitt röstkort har rätt att få ett dubblettröstkort. Detsamma gäller om någon som är röstberättigad och borde ha fått ett röstkort inte har fått det. Från och med valet 2009 kan dubblettröstkort beställas hos kyrkostyrelsen, dvs. via kyrkokansliet och direkt hos valnämnderna. Det går också att beställa dubblettröstkort via kyrkovalets webbplats, www. svenskakyrkan.se/kyrkoval. Röstmottagare på expeditioner för förtidsröstning och särskilda röstmottagningsställen behöver veta hur dubblettröstkort kan beställas och förmedla beställningar i den mån det inte är möjligt att få dubblettröstkort direkt vid dessa röstningslokaler. Även de som på församlingseller pastorsexpeditioner kan komma att ta emot frågor från väljarna bör kunna förmedla en begäran om ett dubblettröstkort. Dubblettkort skrivs ut via Kboks rapportfunktion. Närmare beskrivning av hur dubblettröstkort kan skrivas ut kommer att informeras om via Nyhetsbrev och den inomkyrkliga valwebben i god tid före valet. I kyrkostyrelsens bestämmelser sägs att den som vill ha ett dubblettröstkort ska lämna uppgift om namn och personnummer. Om ett röstkort lämnas ut direkt till en väljare ska han eller hon kunna legitimera sig för att få röstkortet. Om ett röstkort skickas per post till en väljare så ska det skickas till folkbokföringsadressen. Detta innebär en striktare hantering av utlämnande av dubblettröst än vid allmänna val. Detta hör samman med att röstkortet i viss utsträckning får karaktär av legitimationshandling och inte minst med att röstkort är det för varje väljare unika dokument som behövs vid brevröstning. Brevröstningen sker ju inte som annan röstning vid en offentlig röstmottagning och därför kan inte röstkort lämnas ut utan kontroll av att de är rätt person som får dubblettröstkortet. Kyrkoval

62

63 Kapitel 8 Valnämnden och dess uppgifter Allmänna bestämmelser om valnämnden och dess arbetsformer finns i 4 kap. 25 och 26 i kyrkoordningen. Bestämmelser om valnämnden och dess uppgifter finns i 38 kap. 3 5, 20, 32, 41 a, 42, 50, 52 och 58 i kyrkoordningen samt i 12, 14, 15, 24, 37, 48, 50 och 58 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). 8.1 Allmänt om valnämndens sammansättning och arbete Det ska finnas en valnämnd i varje samfällighet och i varje församling som inte ingår i någon samfällighet. Valnämnden har det lokala ansvaret för valets genomförande. Valnämnden ska ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Om det sker en ändring i den lokala indelningen avser valet den indelning i församlingar och samfälligheter som gäller fr.o.m. den 1 januari året efter valåret. Valnämndernas ansvarsområden måste också avse den indelningen. Om en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i en samfällighet eller en ny samfällighet bildas, ska därför indelningsdelegerade snarast möjligt utse en valnämnd för den nya församlingen eller samfälligheten. Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen om antalet ledamöter i en valnämnd. För att man ska kunna tala om en nämnd behövs minst tre ledamöter. Antalet ersättare måste uppgå till minst hälften av antalet valda ledamöter. Hur många ledamöter och ersättare som ska finnas beslutar kyrkofullmäktige resp. samfällda kyrkofullmäktige. Valnämnden bör utse en ordförande och en vice ordförande. För valnämnden gäller samma valbarhetsvillkor som för kyrkorådet eller kyrkonämnden. Samma valbarhetshinder gäller också och det innebär bl.a. att anställda med en tjänstgöring omfattande mer än 20 procent av en heltidsbefattning inte kan vara ledamöter. Kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige ska anta ett reglemente för valnämnden. Förslag till reglemente och kommentarer till detta finns i denna handbok som bilaga 4. Ett redan antaget reglemente gäller till dess fullmäktige eventuellt beslutar att göra en ändring. I förslaget till reglemente finns på några punkter angivet vad som ska gälla för valnämndens arbete. Reglementet utgör en komplettering till de bestämmelser om formerna för arbetet som finns i 4 kap. 25 i kyrkoordningen. Det som sägs där innebär att för valnämnden Kyrkoval

64 gäller samma arbetsformer som för kyrkorådet. Valnämnden skiljer sig enligt 4 kap. 26 från andra nämnder på det sättet att kyrkoherden inte har en i kyrkoordningen fastställd närvarorätt vid valnämndens sammanträden. Det hindrar inte att det kan finnas goda skäl för att kyrkoherden efter valnämndens beslut deltar i delar av valnämndens sammanträden. I kyrkoordningen och i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val anges ett antal uppgifter som valnämnden har ansvar för. Valnämndens allmänna ansvar för valets genomförande i församlingen eller samfälligheten medför också konkreta arbetsuppgifter. De uppgifter som behöver utföras och där ansvaret inte genom särskilda bestämmelser har lagts på någon annan måste valnämnden ta ansvar för att de blir utförda. I den följande genomgången av valnämndens uppgifter görs ingen skillnad mellan de uppgifter som anges direkt i bestämmelser och de som följer av valnämndens allmänna ansvar. Frågor om valnämndens insatser när det gäller information om valet och hur det genomförs i den egna församlingen eller samfälligheten behandlas i kapitel 14. För att ge en helhetsbild noteras i det följande även sådana uppgifter som behandlas närmare i andra kapitel. Som bilaga 10 finns en checklista avsedd att vara ett hjälpmedel dels för valnämndens planering av sitt arbete, dels för nämndens egen kontroll av att de uppgifter som den har ansvaret för också blir utförda. Där finns också en tidsplan över valarbetet Valnämnden i organisationsregistret Uppgifter om vilka personer som ingår i valnämnden ska vara registrerade i organisationsregistret. Instruktioner för hur man gör för att registrera valnämndsuppgifter finns på kyrknätet. De uppdrag som ska registreras är ordförande, vice ordförande och minst en ledamot och dessa uppdrag ska ha korrekta start- och stoppdatum. Uppdragen gäller fram till 31/ , och därför ska detta datum normalt anges som slutdatum på uppdraget. På verksamhet Valnämnd bör också registreras: Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer E-postadress Postadress hit skickas den post som valkansliet eller stift skickar till valnämnden Leveransadressen hit levereras valnämndsmaterialet i augusti Dessutom använder ofta nomineringsgrupperna denna adress när de skickar valsedlar till valnämnderna. Det finns möjlighet att utöver dem som valts att ingå i valnämnden registrera en särskild kontaktperson. Avsikten är att en anställd som eventuellt är sekreterare i valnämnden eller på annat sätt har verkställande uppgifter kan anges som kontaktperson. Det är också möjligt att anmäla obegränsat antal informationsmottagare. Både informationsmottagarna och kontaktpersonerna får fortlöpande ett eget exemplar av nyhetsbrevet Kyrkoval För att snabbt kunna kommunicera med valnämnderna behöver även en e-postadress registreras. När valnämnden har utsett e-postmottagare tar nämnden kontakt med den person som är behörig att registrera i organisationsregistret. Om det är en annan person än ordförande så innebär uppdraget även att vidarebefordra information till denna. Här ska inte församlingens/samfällighetens e-postadress anges. Dessa kommer att få samma information via den e-postadress som är registrerad på församlingen/samfälligheten. 8.2 Beslut om röstningslokaler De olika slags lokaler där röstning äger rum behandlas närmare i handbokens kapitel 9. Valnämnden har att besluta vilka lokaler som ska vara röstningslokaler. Det gäller alla röstningslokaler före och på valdagen. En närmare genomgång av vad som gäller i detta fall finns 62 Kyrkoval

65 i avsnitt 9.1. I avsnitten 9.3 och 9.4 redovisas vad som gäller i fråga om registrering i vallokalssystemet av vilka lokaler som är vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen. 8.3 Öppettider för röstningslokaler Valnämnden ska inom vissa i kyrkoordningen och i kyrkostyrelsens bestämmelser givna ramar besluta om öppettider för vallokaler. Detta behandlas närmare i avsnitt Omfattningen av öppethållandet på expeditioner med förtidsröstning är relativt noga reglerad. Inom de ramar som ges i kyrkoordningen ska valnämnden utifrån sitt ansvar för valens genomförande fatta beslut om exakta öppettider, se vidare avsnitt om öppettider på expeditioner för förtidsröstning. Öppettider för särskilda röstmottagningsställen beslutas av valnämnden. Vad som gäller i detta sammanhang redovisas i avsnitt om öppettider för särskilda röstmottagningsställen. I avsnitten 9.3 och 9.4 redovisas vad som gäller i fråga om registrering i vallokalssystemet av tider för öppethållande av vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen. 8.4 Valförrättare och röstmottagare Valnämnden utser valförrättare Valnämnden ska utse valförrättare för varje valdistrikt. Minst tre valförrättare ska tjänstgöra samtidigt i vallokalen när den är öppen. Valnämnden bör därför utse minst fyra valförrättare för det fall någon av de som har utsetts får förhinder. Det behövs naturligtvis ytterligare valförrättare om var och en av dessa ska tjänstgöra under enbart en del av valdagen. Ansvaret för att besluta om valförrättarnas tjänstgöring ligger också hos valnämnden. Bland valförrättarna för ett valdistrikt ska valnämnden utse en ordförande och en ersättare för ordföranden. En av dessa båda ska alltid vara närvarande när vallokalen är öppen. Det finns inga särskilda valbarhetsvillkor för att väljas till valförrättare. Enligt den definition av förtroendevald som finns i 33 kap. 1 kyrkoordningen är nämligen inte en valförrättare förtroendevald. Frågan om det ska utgå ekonomisk ersättning till valförrättarna och om vilken ersättning som i så fall ska utgå bör i första hand behandlas av kyrkofullmäktige/samfällda kyrkofullmäktige. Vad som gäller i fråga om arvoden är i regel en del av beslut om budget Samråd och beslut om röstmottagare Röstmottagare utses av valnämnden. Det gäller såväl de som ska tjänstgöra på expeditioner för förtidsröstning som de som ska tjänstgöra på särskilda röstmottagningsställen om valnämnden beslutar att något eller några sådana ska inrättas. I kyrkoordningen finns reglerat att valnämnden ska samråda med kyrkoherden då det gäller beslut om vilken eller vilka expeditioner i ett pastorat som ska vara öppna för förtidsröstning. Trots att det inte finns några bestämmelser så är det nödvändigt med ett motsvarande samråd som i fråga om lokaler även beträffande vilka personer som ska vara röstmottagare. Valnämnden ska enligt 38 kap. 5 ha tillgång till den personal som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter. Självfallet måste all rekrytering av personal som tjänstgör i valet ske via den som har chefs- och arbetsledaransvar. Det kan gälla även andra än kyrkoherden. 8.5 Ta emot och fördela material som ska användas vid valet Kyrkostyrelsen ansvarar för att ta fram merparten av det material som behövs för att genomföra valet och även för att distribuera det till valnämnderna. Valnämnderna är mottagare av allt material som behöver finnas för att valet ska kunna genomföras. Valnämnden svarar för att materialet fördelas till vallokaler, expeditio- Kyrkoval

66 ner för förtidsröstning och särskilda röstmottagningsställen inom dess ansvarsområde. Det mesta av det material som kommer från kyrkostyrelsen skickas ut till valnämnderna i augusti under valåret. Det gäller dock inte röstlängderna som skickas ut senare, nämligen i början av veckan före valet samt resultatbilaga 12 d som skickas tillsammans med grupp- och kandidatförteckningarna ca en månad innan valet. Särskild information om utskicket av material sänds till valnämnderna i början av valåret. Av den informationen framgår vilka volymer av olika slags material som beräknas för varje valnämnd och en närmare tidsplan. Varje valnämnd ska dock bekräfta denna beställning eller justera i den utskickade beställningen. I det följande görs en genomgång av det material det är fråga om: val som äger rum i vallokalen. Det är tre eller fyra beroende på om det är en församling som inte tillhör en samfällighet eller en församling inom en samfällighet. Grupp- och kandidatförteckningar I avsnitt 6.5 om grupp- och kandidatförteckningar redovisas övergripande bestämmelser om de grupp- och kandidatförteckningar som ska finnas för varje valkrets. De grupp- och kandidatförteckningar som är aktuella inom en valnämnds ansvarsområde skickas före valet till valnämnden. Valnämnden har sedan att se till att grupp- och kandidatförteckningarna finns på de ställen där de enligt kyrkoordningen ska hållas tillgängliga. Det innebär följande i fråga om de tryckta grupp- och kandidatförteckningar. Informationshäften till valförrättare och röstmottagare Häftena beskriver valförrättarens och röstmottagarens uppgifter och bör ges till dem som utsetts enligt och (se även 8.6) Blanka valsedlar I avsnitt 6.2 sägs att blanka valsedlar för valet skickas ut till valnämnderna. Valnämnden har att se till att det finns blanka valsedlar på följande ställen: Samtliga pastorsexpeditioner i god tid före valet. Här ska finnas samtliga fyra slags blanka valsedlar. De församlingsexpeditioner eller motsvarande som utgör expeditioner för förtidsröstning. Här ska finnas samtliga fyra slags blanka valsedlar. Särskilda röstmottagningsställen som anordnas i församlingen eller samfälligheten. Här ska finnas blanka valsedlar för varje slags val som hålls där. I en församling som inte ingår i en samfällighet innebär det tre slags blanka valsedlar och i en samfällighet fyra. I anslutning till eller i varje vallokal. Här ska finnas blanka valsedlar för varje slags I en vallokal ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för den valkrets som valdistriktet hör till. Det ska alltså finnas minst tre eller fyra grupp- och kandidatförteckningar i varje vallokal. Det ska alltid finnas förteckningar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. Därtill ska finnas grupp- och kandidatförteckningar för de lokala val som är aktuella i valdistriktet: kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd och/eller om församlingen ingår i en samfällighet samfällda kyrkofullmäktige. Har flera församlingar en gemensam vallokal så ska det finnas gruppoch kandidatförteckning för var och en av församlingarna. På varje särskilt röstmottagningsställe som inrättas ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för de val som hålls i församlingen, om den inte ingår i någon samfällighet, eller i samfälligheten. Det innebär att det på ett särskilt röstmottagningsställe ska finnas samma grupp- och kandidatförteckningar som i vallokalen om det är fråga om ett enförsamlingspastorat utan indelning i valdistrikt. Är det ett flerförsamlingspastorat med flera församlingsval och med flera valkretsar vid valet till samfällda kyrkofullmäktige ska 64 Kyrkoval

67 det finnas grupp- och kandidatförteckningar för samtliga dessa val och valkretsar. Vad som gäller i fråga om grupp- och kandidatförteckningar på expeditioner för förtidsröstning behandlas detta i avsnitt Resultatbilaga 12 d Skickas tillsammans med grupp- och kandidatförteckningen. Varje valdistrikt erhåller tre eller fyra bilagor där det framgår vilka nomineringsgrupper som är registrerade i valdistriktet. Resultatbilagorna används vid den preliminära sammanräkningen av röster. Bestämmelser om direkta kyrkliga val i Svenska kyrkan I alla röstningslokaler ska 38 kap. kyrkoordningen samt de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen finnas. Dessa bestämmelser finns som bilaga 1 och 2 i denna handbok. Ett särskilt häfte med bestämmelserna som gäller vid valet år 2013 skickas i tillräckligt antal till valnämnderna. Där har från kyrkoordningen, utöver kapitel 38 om direkta val, tagits med ytterligare bestämmelser som är av relevans för valet. Material för brevröstning och röstning med bud Brevröstningspaket, kuvert/ bilaga 11 l Brevröstningen liksom röstning med bud behandlas närmare i kapitel 11. Där framgår att det material som används finns samlat så att den som vill brevrösta eller rösta med hjälp av ett bud kan få ett brevröstningspaket innehållande allt som behövs för att kunna rösta samt informationsblad om hur det går till att brevrösta eller rösta med bud. Det bör noteras att precis samma material används vid budröstning som vid brevröstning. Skillnaden är i huvudsak att i ena fallet är det posten som förmedlar väljarens valsedlar medan det i andra fallet är en person som är bud och lämnar valsedlarna i en röstningslokal. Brevröstningspaket ska finnas på varje församlingsexpedition eller motsvarande så att den som önskar brevrösta eller rösta med bud kan hämta eller beställa ett paket. De ska inte utlämnas i stort antal för mer allmän spridning. Valnämnden ansvarar för att brevröstningspaketen finns tillgängliga för de väljare som vill brevrösta eller rösta med bud. Valkuvert, bilaga 11 a Det finns flera olika slags kuvert som används i skilda delar av valförfarandet. Det hör till valnämndens uppgift att se till att kuverten finns på de ställen där de ska användas. Valkuvert används alltid när någon röstar. Valkuvert ska finnas på expeditioner för förtidsröstning, på särskilda röstmottagningsställen och i vallokalerna. Valkuvert finns också med i brevröstningspaketen. Fönsterkuvert för förtidsröstning, kuvert/ bilaga 11 b Användningen av fönsterkuvert behandlas i kapitel 10 om förtidsröstning. Fönsterkuvert ska användas på expeditioner för förtidsröstning samt vid röstning på särskilda röstmottagningsställen före eller på valdagen. Fönsterkuvert ska alltså finnas på expeditioner för förtidsröstning och på särskilda röstmottagningsställen. Omslagskuvert för att skicka förtidsröster till stiftsstyrelserna, kuvert/bilaga 11 c I avsnitt redovisas hur de förtidsröster ska tas om hand som avgivits på expeditioner för förtidsröstning och som inte avser val inom valnämndens ansvarsområde. De ska skickas till stiftsstyrelserna i särskilda kuvert som alltså behöver finnas på de expeditioner där det ordnas förtidsröstning. Särskilda adressetiketter bifogas också. Kyrkoval

68 Omslagskuvert för förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde, Kuvert/bilaga 11 f I avsnitt redovisas hur de förtidsröster ska tas om hand som avgivits vid röstning på expeditioner för förtidsröstning och som avser val inom valnämndens ansvarsområde. De ska via valnämnden eller på det sätt som valnämnden anger överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt så att de finns i vallokalen på valdagen. På samma sätt hanteras förtidsröster som avges på särskilda röstmottagningsställen före eller på valdagen, se avsnitt Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen, kuvert/ bilaga 11 h I kapitel 13 redovisas hur de godkända valsedlarna behandlas efter den preliminära sammanräkningen i vallokalen. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. Omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen, kuvert/bilaga 11 i I kapitel 13 redovisas hur de kuvert som inte godkänts vid granskningen i vallokalen behandlas. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. Här läggs också de godkända kuverten för brev- och budröstning. Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen, kuvert/bilaga 11 j I kapitel 13 redovisas hur de valsedlar som inte godkänts vid den preliminära sammanräkningen i vallokalen behandlas. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. Valkassar, kuvert/bilaga 11 k I kapitel 13 redovisas hur omslagskuvert med valsedlar samt vissa kuvert och protokoll ska behandlas efter den preliminära sammanräkningen i vallokalen. Materialet ska läggas i valkassar som överlämnas till valnämnden. Tre eller fyra olika plastkassar ska användas. Det behövs en valkasse för vart och ett av de val som äger rum i en vallokal. För varje val ska det finnas en valkasse i den färg som valsedlarna har i det valet. Det framgår också av texten på kassarna vilket val de ska användas för. Det finns tre möjligheter. I en vallokal i en församling som inte ingår i en samfällighet: vit för församlingsval rosa för val till stiftsfullmäktige gul för val till kyrkomötet I en vallokal i i en församling som ingår i en samfällighet: vit för församlingsval blå för val till samfällda kyrkofullmäktige rosa för val till stiftsfullmäktige gul för val till kyrkomötet Säkerhetstejp och plomber Plomberna kan ni använda när ni behöver avbryta röstningen i en röstningslokal. Varje plomb är försedd med ett unikt serienummer som avslöjar om en plomb brutits och ersatts av en annan. Säkerhetstejpen kan beställas med valnämndsmaterialet och används på motsvarande sätt som plomberna i den händelse man använder något annat än valurna för detta ändamål. Säkerhetstejpen fungerar på så sätt om den avlägsnas och sedan återställs framträder en text som avslöjar att den öppnats. Blanketter för protokoll och anteckningar, bilaga 12 a 12e Vid röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning och på ett särskilt röstmottagningsställe ska det fortlöpande föras anteckningar över röstningen. I vallokalen ska det föras protokoll över valförrättningen. För dessa anteckningar och protokoll tillhandahåller kyrko styrelsen särskilda blanketter. Valnämnden har att se till att dessa blanketter finns i de lokaler där de ska användas. Det gäller följande: 66 Kyrkoval

69 Anteckningar från röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning, blankett 12 a. Anteckningar från röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe, blankett 12 b. Protokoll från röstning i vallokal, blankett 12 c. Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, blankett 12 d. Resultatbilagan skickas ut tillsammans med gruppoch kandidatföreteckningen. Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, bilaga 12 e. På följsedeln (12 e) markeras vilket material som läggs i valkassarna i vallokalen när valförrättningen är avslutad. När kassarna överlämnas till valnämnden och därefter till stiftet gör mottagaren en genomgång av materialet och kvitterar att han eller hon mottagit de markerade valhandlingarna. Röstlängder Röstlängderna skickas till valnämnderna så att de är valnämnden tillhanda på måndagen eller tisdagen i veckan före valdagen. Valnämnden svarar sedan för att rätt röstlängd finns i rätt vallokal när röstningen påbörjas på valdagen. 8.6 Utbildning och information till valförrättare och röstmottagare Valnämnden har ansvar för att de som ska tjänstgöra som röstmottagare på expeditioner för förtidsröstning och på särskilda röstmottagningsställen samt som valförrättare får den utbildning och information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Till stöd för detta finns häften om valförrättarnas och röstmottagarnas uppgifter som valnämnderna erhåller för att ge till dem som tjänstgör i dessa uppgifter (se avsnitt 8.5). Hur stiften arbetar med utbildning för röstmottagare och valförrättare skiljer sig något åt mellan stiften. 8.7 Ansvar för utrustning till röstningslokaler Vad som gäller beträffande röstningslokaler behandlas närmare i kapitel 9. Här noteras därför endast att det hör till valnämndens ansvar att se till att röstningslokalerna har den utrustning som krävs för valets genomförande. En närmare beskrivning av de åtgärder valnämnden har ansvaret för ges i avsnitt 9.5. I avsnitt 8.5 i detta kapitel redovisas det material som valnämnden ska ta emot och distribuera till röstningslokalerna. 8.8 Uppgifter i direkt samband med valet Valnämndens arbete under valdagen går inte att redovisa på ett enhetligt sätt. Det är i stor utsträckning beroende av lokala strukturer och omfattningen av valnämndens ansvarsområde. I ett enförsamlingspastorat med en vallokal kan det vara möjligt att ledamöter i valnämnden är valförrättare. En valnämnd i en stor flerpastoratssamfällighet behöver finnas tillgänglig så att den kan nås av valförrättarna under valdagen för att bistå och svara på frågor som kan dyka upp under valförrättningen. En uppgift som gäller för alla valnämnder är att de efter valets avslutning och den preliminära sammanräkningen från valförrättarna ska ta emot handlingarna från vallokalen. Hur överlämnandet ska ske måste valnämnden besluta och instruera valförrättarna om. Det är sedan valnämndens uppgift att vidarebefordra handlingarna till stiftsstyrelsen. Valnämnden har vidare att rapportera resultatet av den preliminära röstsammanräkningen avseende samtliga val. Till valet 2009 gjordes det möjligt för valnämnderna att rapportera valresultatet via internet. Denna möjlighet kommer att finnas även till valet Mer information om hur detta ska hanteras kommer via stiften. Kyrkomötet ska enligt Svenska kyrkans bestämmelser räknas och rapporteras in först. Kyrkoval

70 STRUKTURUTREDNING Kapitel 8 Strukturutredningen påverkar valnämndens ansvarsområde samt vilket material som krävs för att genomföra valet. En valnämnd i ett pastorat kommer endast att ha ett lokalt val inom sitt ansvarsområde till skillnad mot de tidigare samfälligheterna som hade ansvar även för de direkta valen till församlingarna som ingick i samfälligheten. 8.1 Allmänt om valnämndens sammansättning och arbete Det ska finnas en valnämnd i varje pastorat och i varje församling som inte ingår i något pastorat. Valnämnden har det lokala ansvaret för valets genomförande. Valnämnden ska ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Om det sker en ändring i den lokala indelningen avser valet den indelning i församlingar och pastorat som gäller fr.o.m. den 1 januari året efter valåret. Valnämndernas ansvarsområden måste också avse den indelningen. Om en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i ett pastorat eller ett nytt pastorat bildas, ska därför indelningsdelegerade snarast möjligt utse en valnämnd för den nya församlingen eller pastoratet. Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen om antalet ledamöter i en valnämnd. För att man ska kunna tala om en nämnd behövs minst tre ledamöter. Antalet ersättare måste uppgå till minst hälften av antalet valda ledamöter. Hur många ledamöter och ersättare som ska finnas beslutar kyrkofullmäktige respektive samfällda kyrkofullmäktige. Valnämnden bör utse en ordförande och en vice ordförande. För valnämnden gäller samma valbarhetsvillkor som för kyrkorådet eller kyrkonämnden. Samma valbarhetshinder gäller också och det innebär bl.a. att anställda med en tjänstgöring omfattande mer än 20 procent av en heltidsbefattning inte kan vara ledamöter. Kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige ska anta ett reglemente för valnämnden. Förslag till reglemente och kommentarer till detta finns i denna handbok som bilaga 4. Ett redan antaget reglemente gäller till dess fullmäktige eventuellt beslutar att göra en ändring. I förslaget till reglemente finns på några punkter angivet vad som ska gälla för valnämndens arbete. Reglementet utgör en komplettering till de bestämmelser om formerna för arbetet som finns i 4 kap. 25 i kyrkoordningen. Det som sägs där innebär att för valnämnden gäller samma arbetsformer som för kyrkorådet. Valnämnden skiljer sig enligt 4 kap. 26 från andra nämnder på det sättet att kyrkoherden inte har en i kyrkoordningen fastställd närvarorätt vid valnämndens sammanträden. Det hindrar inte att det kan finnas goda skäl för att kyrkoherden efter valnämndens beslut deltar i delar av valnämndens sammanträden. I kyrkoordningen och i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val anges ett antal uppgifter som valnämnden har ansvar för. Valnämndens allmänna ansvar för valets genomförande i församlingen eller pastoratet medför också konkreta arbetsuppgifter. De uppgifter som behöver utföras och där ansvaret inte genom särskilda bestämmelser har lagts på någon annan måste valnämnden ta ansvar för att de blir utförda. I den följande genomgången av valnämndens uppgifter görs ingen skillnad mellan de uppgifter som anges direkt i bestämmelser och de som följer av valnämndens allmänna ansvar. Frågor om valnämndens insatser när det gäller information om valet och hur det genomförs i den egna församlingen eller pastoratet behandlas i kapitel 14. För att ge en helhetsbild noteras i det följande även sådana uppgifter som behandlas närmare i andra kapitel. Som bilaga 10 finns en checklista avsedd att vara ett hjälpmedel dels för valnämndens planering av sitt arbete, dels för nämndens egen kontroll av att de uppgifter som den har ansvaret för också blir utförda. Där finns också en tidsplan över valarbetet Valnämnden i organisationsregistret Uppgifter om vilka personer som ingår i valnämnden ska vara registrerade i organisations- 68 Kyrkoval

71 STRUKTURUTREDNING registret. Instruktioner till hur man går tillväga för att registrera valnämndsuppgifter finns på kyrknätet. De uppdrag som ska registreras är ordförande, vice ordförande och minst en ledamot och dessa uppdrag ska ha korrekta start- och stoppdatum. Uppdragen gäller fram till 31/ , och därför ska detta datum normalt anges som slutdatum på uppdraget. På verksamhet Valnämnd bör också registreras: Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer E-postadress Postadress hit skickas den post som valkansliet eller stift skickar till valnämnden Leveransadressen hit levereras valnämndsmaterialet augusti Dessutom använder ofta nomineringsgrupperna denna adress när de skickar valsedlar till valnämnderna. Det finns möjlighet att utöver dem som valts att ingå i valnämnden registrera en särskild kontaktperson. Avsikten är att en anställd som eventuellt är sekreterare i valnämnden eller på annat sätt har verkställande uppgifter kan anges som kontaktperson. Det är också möjligt att anmäla obegränsat antal informationsmottagare. Både informationsmottagarna och kontaktpersonerna får fortlöpande ett eget exemplar av nyhetsbrevet Kyrkoval För att snabbt kunna kommunicera med valnämnderna behöver även en e-postadress registreras. När valnämnden har utsett e-postmottagare tar nämnden kontakt med den person som är behörig att registrera i organisationsregistret. Om det är en annan person än ordförande så innebär uppdraget även att vidarebefordra information till denna. Här ska inte församlingens eller pastoratets e-postadress anges. Dessa kommer att få samma information via den e-postadress som är registrerad på församlingen eller pastoratet. 8.5 Ta emot och fördela material som ska användas vid valet Kyrkostyrelsen ansvarar för att ta fram merparten av det material som behövs för att genomföra valet och även för att distribuera det till valnämnderna. Valnämnderna är mottagare av allt material som behöver finnas för att valet ska kunna genomföras. Valnämnden svarar för att materialet fördelas till vallokaler, expeditioner för förtidsröstning och särskilda röstmottagningsställen inom dess ansvarsområde. Det mesta av det material som kommer från kyrkostyrelsen skickas ut till valnämnderna i augusti under valåret. Det gäller dock inte röstlängderna som skickas ut senare, nämligen i början av veckan före valet samt resultatbilaga 12 d som skickas tillsammans med grupp- och kandidatförteckningarna cirka en månad innan valet. Särskild information om utskicket av material sänds till valnämnderna i början av valåret. Av den informationen framgår vilka volymer av olika slags material som beräknas för varje valnämnd och en närmare tidsplan. Varje valnämnd ska dock bekräfta denna beställning eller justera i den utskickade beställningen. I det följande görs en genomgång av det material det är fråga om, här redovisas endast det materialet vars utformning påverkas av strukturutredningen, för övrigt material se 8.5 ovan. Blanka valsedlar I avsnitt 6.2 sägs att blanka valsedlar för valet skickas ut till valnämnderna. Valnämnden har att se till att det finns blanka valsedlar på följande ställen: Samtliga församlings- och pastorsexpeditioner i god tid före valet. Här ska finnas samtliga tre slags blanka valsedlar. De församlingsexpeditioner eller motsvarande som utgör expeditioner för förtidsröstning. Här ska finnas samtliga tre slags blanka valsedlar. Särskilda röstmottagningsställen som anordnas i församlingen eller pastoratet. Här ska finnas samtliga tre slags blanka valsedlar. Kyrkoval

72 STRUKTURUTREDNING I anslutning till eller i varje vallokal. Här ska finnas samtliga tre slags blanka valsedlar. Grupp- och kandidatförteckningar I avsnitt 6.5 om grupp- och kandidatförteckningar redovisas övergripande bestämmelser om de grupp- och kandidatförteckningar som ska finnas för varje valkrets. De grupp- och kandidatförteckningar som är aktuella inom en valnämnds ansvarsområde skickas före valet till valnämnden. Valnämnden har sedan att se till att grupp- och kandidatförteckningarna finns på de ställen där de enligt kyrkoordningen ska hållas tillgängliga. Det innebär följande i fråga om de tryckta grupp- och kandidatförteckningar. I en vallokal ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för den valkrets som valdistriktet hör till. Det ska alltså finnas tre grupp- och kandidatförteckningar i varje vallokal. Det ska alltid finnas förteckningar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. Därtill ska finnas grupp- och kandidatförteckningar för det lokala valet till kyrkofullmäktige. På varje särskilt röstmottagningsställe som inrättas ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för de val som hålls i församlingen eller i pastoratet. Det ska alltså finnas tre grupp- och kandidatförteckningar på varje särskilda röstmottagningsställe. Vad som gäller i fråga om grupp- och kandidatförteckningar på expeditioner för förtidsröstning behandlas detta i avsnitt Resultatbilaga 12 d Skickas tillsammans med grupp- och kandidatförteckningen. Varje valdistrikt erhåller tre bilagor där det framgår vilka nomineringsgrupper som är registrerade i valdistriktet. Resultatbilagorna används vid den preliminära sammanräkningen av röster. Bestämmelser om direkta kyrkliga val i Svenska kyrkan I alla röstningslokaler ska 38 kap. kyrkoordningen samt de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen finnas. Ett särskilt häfte med bestämmelserna som gäller vid valet år 2013 skickas i tillräckligt antal till valnämnderna. Där har från kyrkoordningen, utöver kapitel 38 om direkta val, tagits med ytterligare bestämmelser som är av relevans för valet. I bilaga 1 och 2 i denna handbok redovisas endast de bestämmelserna som kyrko mötet och kyrkostyrelsen har beslutat om till och med maj Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen, kuvert 11 h, bilaga 11 m I kapitel 13 redovisas hur de godkända valsedlarna behandlas efter den preliminära sammanräkningen i vallokalen. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. Omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen, kuvert 11 i, bilaga 11 n I kapitel 13 redovisas hur de kuvert som inte godkänts vid granskningen i vallokalen behandlas. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. Här läggs också de godkända kuverten för brev- och budröstning. Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen, kuvert 11 j, bilaga 11 o I kapitel 13 redovisas hur de valsedlar som inte godkänts vid den preliminära sammanräkningen i vallokalen behandlas. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. 70 Kyrkoval

73 STRUKTURUTREDNING Valkassar, kuvert 11 k, bilaga 11 p I kapitel 13 redovisas hur omslagskuvert med valsedlar samt vissa kuvert och protokoll ska behandlas efter den preliminära sammanräkningen i vallokalen. Materialet ska läggas i valkassar som överlämnas till valnämnden. Tre olika plastkassar ska användas. Det behövs en valkasse för vart och ett av de val som äger rum i en vallokal. För varje val ska det finnas en valkasse i den färg som valsedlarna har i det valet. Det framgår också av texten på kassarna vilket val de ska användas för. I en vallokal ska finnas vit för val till kyrkofullmäktige rosa för val till stiftsfullmäktige gul för val till kyrkomötet Blanketter för protokoll och anteckningar, bilaga 12 a 12b, 12 f 12 g Vid röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning och på ett särskilt röstmottagningsställe ska det fortlöpande föras anteckningar över röstningen. I vallokalen ska det föras protokoll över valförrättningen. För dessa anteckningar och protokoll tillhandahåller kyrkostyrelsen särskilda blanketter. Valnämnden har att se till att dessa blanketter finns i de lokaler där de ska användas. Det gäller följande: Anteckningar från röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning, bilaga/blankett 12 a. Anteckningar från röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe, bilaga/blankett 12 b. Protokoll från röstning i vallokal, bilaga 12 f/ blankett 12 c. Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, bilaga 12 d. Resultatbilagan skickas ut tillsammans med gruppoch kandidatföreteckningen. Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, bilaga 12 g/blankett 12 e. På följsedeln markeras vilket material som läggs i valkassarna i vallokalen när valförrättningen är avslutad. När kassarna överlämnas till valnämnden och därefter till stiftet gör mottagaren en genomgång av materialet och kvitterar att han eller hon mottagit de markerade valhandlingarna. Kyrkoval

74

75 Kapitel 9 Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Bestämmelser om vallokaler finns i 38 kap. 45, 48, 50 och 51 i kyrkoordningen samt i 14, 15 och i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Bestämmelser om expeditioner för förtidsröstning finns i 38 kap. 45, 48, 50, 51, och 53 i kyrkoordningen samt i 23 och 24 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val. Bestämmelser om särskilda röstmottagningsställen finns i 38 kap. 45, 48, 50 och 51 i kyrkoordningen samt i 14, 18,21-24 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val. I detta kapitel behandlas sådana frågor om röstningslokaler som inte direkt gäller röstningen före eller under valdagen. Det som tas upp är besluten om vilka lokaler som ska vara röstningslokaler, öppettider och röstningslokalernas utrustning. Utöver den formella beslutsgången redovisas också olika förhållanden som bör vägas in när besluten fattas. Det finns tre olika slags röstningslokaler som tas upp i det följande: En vallokal för varje valdistrikt där röstning äger rum på valdagen. Minst en expedition för förtidsröstning i varje pastorat enligt den indelning som gäller fr.o.m. 1 januari året efter valåret. I en flerpastoratssamfällighet kan det dock finnas en gemensam expedition för flera pastorat. Särskilda röstmottagningsställen för röstning inom valnämndens ansvarsområde före eller på valdagen. Sådana inrättas endast om valnämnden fattar beslut om detta. 9.1 Beslut om vilka lokaler som ska vara röstningslokaler Vallokaler För varje valdistrikt ska det finnas en vallokal där de röstberättigade som tillhör valdistriktet ifråga kan rösta på valdagen. Även om det ordnas särskilda röstmottagningsställen som håller öppet på valdagen ska det finnas en vallokal för varje valdistrikt. Detta innebär inte att varje valdistrikt måste ha sin egen vallokal. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera valdistrikt. Två små församlingar kan alltså ha samma vallokal. Om valnämnden beslutar om gemensam vallokal är det viktigt att poängtera att de måste ha varsina valurnor. När en församling delas upp i olika valdistrikt är avsikten med detta att det ska kunna finnas fler vallokaler i församlingen. Det måste alltid finnas minst en vallokal i varje pastorat. Det är valnämnden som för vart och ett av valdistrikten beslutar vilken lokal som ska vara vallokal. Det är naturligt att valnämnden innan Kyrkoval

76 den fattar beslut samråder med församlingens kyrkoråd. Det finns några olika förhållanden som behöver uppmärksammas när beslut ska fattas om vallokaler. Vallokalens tillgänglighet för de röstberättigade bör få spela en avgörande roll. Tillgängligheten kan ses ur två synvinklar. Den gäller dels lokalens geografiska placering, dels tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En vallokal bör ha en sådan geografisk placering att en så stor del av valdistriktets väljare som möjligt kan nå den på ett enkelt sätt. Samtidigt är det naturligt att hänsyn behöver tas till vilka egna lokaler som församlingen eller samfälligheten har tillgång till. Vallokalen måste vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, t.ex. är rullstolsburen. Vid eventuella yttertrappor bör det finnas en rullstolsramp. Om vallokalen inte är belägen i byggnadens entréplan måste den gå att nå med hiss. Vid beslut om vallokaler bör det också tas hänsyn till om det finns lämpligt utrymme utanför vallokalen där blanka valsedlar och nomineringsgruppernas valsedlar kan läggas ut Expeditioner för förtidsröstning På en expedition för förtidsröstning kan var och en som är röstberättigad förtidsrösta oavsett var i landet som han eller hon är tillhörig. Huvudregeln säger att det i varje pastorat ska finnas en expedition för förtidsröstning. Det gäller utifrån den indelning som gäller fr.o.m. 1 januari året efter valåret. Om det har beslutats om en ändring i pastoratsindelningen som träder i kraft den 1 januari 2014 har detta alltså betydelse för var det ska finnas expeditioner för förtidsröstning. I en flerpastoratssamfällighet är det dock möjligt att flera pastorat har en gemensam expedition för förtidsröstning. Det är stiftsstyrelsen som fattar beslut om detta. Det finns inget närmare sagt om hur detta ska gå till men det får förutsättas att stiftsstyrelsen fattar ett sådant beslut endast om den fått en begäran om detta från en valnämnd. Det finns ingen skyldighet för stiftsstyrelsen att bifalla en sådan begäran utan stiftsstyrelsen måste självständigt pröva om det är rimligt att ha en för flera pastorat gemensam expedition för förtidsröstning. Ett skäl för att ha en gemensam expedition kan vara att en flerpastoratssamfällighet i en större stad kan hålla öppet i större utsträckning på en centralt belägen expedition för förtidsröstning än vad som blir fallet på flera olika expeditioner. Beslutet om vilken eller vilka expeditioner som ska vara öppna för förtidsröstning fattas av valnämnden. Före beslutet ska nämnden samråda med kyrkoherden. På varje expedition där förtidsröstning äger rum ska det vara möjligt att få ta del av gruppoch kandidatförteckningar för samtliga valkretsar i hela landet. Dessa finns tillgängliga på Det innebär att det måste finnas eller ordnas en fungerande uppkoppling till internet på de expeditioner som ska vara röstningslokaler för förtidsröstning. Det behöver också finnas möjlighet att göra utskrifter så att den som begär detta kan få en förteckning över de grupper och kandidater som finns registrerade för de val där han eller hon är röstberättigad. Det kan finnas flera möjliga expeditioner att välja mellan i ett pastorat. Om det då bedöms tillräckligt att hålla endast en expedition öppen för förtidsröstning bör tillgängligheten liksom i fråga om vallokaler få spela en avgörande roll. Den expedition som ligger mest centralt i den meningen att den är lättast tillgänglig för det största antalet personer bör alltså väljas Särskilda röstmottagningsställen Till skillnad från vad som gäller beträffande vallokaler och expeditioner för förtidsröstning är det inte obligatoriskt att inrätta särskilda röstmottagningsställen. Valnämnden behöver göra en bedömning om ett särskilt röstmottagningsställe bör inrättas för att ge så många som möjligt så goda förutsättningar att rösta som möjligt. 74 Kyrkoval

77 Ett särskilt röstmottagningsställe kan vara öppet för förtidsröstning och/eller för röstning på valdagen. På valdagen sker röstningen på samma sätt på ett särskilt röstmottagningsställe som vid förtidsröstning i egentlig mening. Det är endast väljarna som tillhör valnämndens ansvarsområde som får rösta på ett visst särskilt röstmottagningsställe. De särskilda röstmottagningsställena vid de kyrkliga valen skiljer sig därmed från särskilda röstmottagningsställen vid allmänna val. Vid de senare kan ett särskilt röstmottagningsställe ordnas på en institution som t.ex. ett sjukhus och då vara öppet för dem som vistas där oavsett var de är folkbokförda. Motsvarande gäller inte vid de kyrkliga valen. Det bör i första hand vara aktuellt att inrätta särskilda röstmottagningsställen när avståndet till vallokalen eller expeditionerna för förtidsröstning blir alltför stort för en del väljare. Det kan ordnas ett eller flera särskilda röstmottagningsställen i församlingen/samfälligheten. Det är valnämnden som beslutar om det ska anordnas ett särskilt röstmottagningsställe. Det finns skäl för att beslutet, åtminstone i många fall, föregås av ett lokalt samråd. Ett tips är att inrätta ett särskilt röstmottagningsställe torsdag till lördag i valveckan på de expeditioner som har varit öppna för förtidsröstning. Utvärderingar från tidigare val visar att majoriteten av de som förtidsröstar på expeditioner gör det inom sin valnämnds ansvarsområde. En god service är att fortsätta erbjuda detta resten av valveckan. 9.2 Öppettider Vallokaler Vilka tider som en vallokal ska hållas öppen på valdagen beslutas av valnämnden. Det finns vissa bestämmelser som ger förutsättningarna för valnämndens beslut om öppettider: Alla vallokaler ska hållas öppna för röstning kl Valet avslutas alltid kl Från detta finns inga undantag. Utöver de två sista timmarna på valdagen ska vallokalen enligt huvudregeln vara öppen minst fyra timmar mellan klockan och Denna tid kan förkortas om väljarna ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta. Bedömer valnämnden att detta är fallet kan den begära hos stiftsstyrelsen att vallokalen ska vara öppen mindre än sammantaget 6 timmar. Beslut om att vallokalen får hållas öppen kortare tid än fyra timmar före klockan fattas av stiftsstyrelsen. Vallokalen ska hållas stängd under tiden för församlingens huvudgudstjänst. Stiftsstyrelsen kan i undantagsfall bevilja att vallokalen är öppen även under tiden för huvudgudstjänsten. Med utgångspunkt från dessa bestämmelser är det alltså valnämndens uppgift att besluta hur många timmar och vilka tider som en vallokal ska hållas öppen. En viktig faktor att ta hänsyn till när beslutet fattas om öppettider är naturligtvis antalet röstberättigade i valdistriktet. Det är viktigt att vallokalen hålls öppen så att alla ges goda möjligheter att utnyttja sin rösträtt. Enligt huvudbestämmelsen i vallagen ska vallokalen, med undantag för val till Europaparlamentet, vara öppen kl till Tiden kan inskränkas om det bedöms att väljarna ändå får tillräckligt goda möjligheter att rösta. Med en öppettid på 6 timmar bör valdistriktet inte ha mer än röstberättigade. Den bedömningen bygger på föreskrifterna i vallagen om öppettider och antalet röstberättigade per valdistrikt. Hänsyn har tagits till den stora skillnaden i valdeltagande mellan det kyrkliga och det borgerliga valet. Finns det fler än röstberättigade i valdistriktet finns det mot denna bakgrund skäl att utöka öppethållandet utöver minimitiden. De egna erfarenheterna från tidigare val är naturligtvis ett väl så viktigt underlag för att bedöma vilka öppettider som ska gälla för vallokalerna. Det går ju inte att räkna med att väljarna kommer i en jämn ström under Kyrkoval

78 de timmar som det hålls öppet. Vissa tider på dagen kommer det fler än andra tider. Det är inte rimligt att inskränka öppethållandet i proportion till antalet röstberättigade. Ett alltför begränsat öppethållande kan medföra att väljarna får minskade möjligheter att rösta eftersom de då måste ha möjlighet att komma till vallokalen under en relativt begränsad del av valdagen Expeditioner för förtidsröstning Förtidsröstning på en expedition äger rum på vardagar från och med måndagen i veckan före valveckan till och med onsdagen före valdagen. Under denna tid ska expeditionen vara öppen minst tre timmar varje vardag. Det innebär att det år 2013 ska vara öppet minst tre timmar per dag den 2 7 och den 9 11 september. Härtill ska expeditionen minst en dag vardera veckan vara öppen mellan klockan 17 och 20. I enskilda fall får stiftsstyrelsen besluta att inskränka dessa tider. Det innebär att det inte går att fatta generella beslut från stiftsstyrelsens sida utan att det ska göras en bedömning i det enskilda fallet. De öppettider som här redovisats innebär en minskning i det generella kravet på öppethållande i förhållande till vad som gällt vid valen 2001 och Då var minimitiden fem timmar per vardag och minst två kvällar i de båda veckorna före valdagen. I de enkäter som genomfördes för att följa upp och utvärdera valens genomförande har det varit ett relativt vanligt önskemål från valnämnderna att tiderna i kyrkoordningen för öppethållande av expeditioner för förtidsröstning skulle minskas. Det är naturligtvis också möjligt och finns ofta goda skäl för att hålla öppet mer än de minimitider som anges i kyrkoordningen. Det är en fråga för valnämnden att bedöma i relation bl.a. till pastoratets storlek. Med en gemensam expedition för flera pastorat inom en flerpastoratssamfällighet talar mycket för att en sådan expedition ska hållas öppet utöver minimitiderna. Det är möjligt för stiftsstyrelsen att i enskilt fall inskränka de i kyrkoordningen angivna minimitiderna. Att stiftsstyrelsen får besluta vad som ska gälla i enskilt fall innebär att det inte går att fatta några generella beslut utan varje beslut ska avse en viss expedition för förtidsröstning. Med en minimitid på tre timmar per dag torde det i första hand bli aktuellt att göra en viss inskränkning i antalet dagar som en expedition för förtidsröstning hålls öppen. Avsikten är att det ska kunna göras en bedömning utifrån de lokala förutsättningarna. Förutsättningarna skiljer sig uppenbart mycket åt mellan olika pastorat och det är möjligt att ta hänsyn till detta. Samtidigt är det önskvärt med en viss enhetlighet bl.a. ur informationssynvinkel. Den allmänna information som riktas till de röstberättigade måste utgå från de dagar och tider som anges i kyrkoordningen. Det är valnämnden som beslutar vilka öppettider som ska gälla för en viss expedition inom de i kyrkoordningen givna ramarna. Av detta följer att det också är valnämnden som lämnar en eventuell begäran till stiftsstyrelsen om inskränkning i öppettiderna. Innan valnämnden beslutar om öppettider bör den samråda med pastoratets kyrkoherde. En expedition ska alltså i normalfallet vara öppen måndag till onsdag i veckan närmast före valet. En av dessa dagar ska den hållas öppen på kvällen från klockan 17 till 20. Detta behöver ske på måndagen eller tisdagen eftersom förtidsröster avgivna av röstande som bor utanför valnämndens ansvarsområde ska skickas till stiftsstyrelsen i det stift där den röstande bor. Detta behandlas närmare i kapitel 10, avsnitt Som framgår i kapitel 12 ska stiftsstyrelsen i sin tur skicka förtidsrösterna vidare så att de finns i vallokalen på valdagen. Förtidsrösterna bör därför komma så tidigt som möjligt till stiftsstyrelserna. De behöver i regel hinna postas på onsdagen i veckan före valet så att de kan vara hos rätt stiftsstyrelse på torsdagen. För att förtidsröster i största möjliga utsträckning ska kunna skickas på onsdagen bör det alltså inte vara kvällsöppet den dagen. 76 Kyrkoval

79 9.2.3 Särskilda röstmottagningsställen Det är valnämnden som beslutar om öppet tider när den beslutar att ett särskilt röstmottagningsställe ska inrättas. Det finns inte några bestämmelser som anger under vilken tidsperiod särskilda röstmottagningsställen för förtidsröstning får ordnas. Eftersom man ska ha med sig röstkortet vid röstning på ett särskilt röstmottagningsställe kan sådana öppnas så snart väljarna har fått sina röstkort. Särskilda röstmottagningsställen kan hållas öppna ända fram till och med valdagen. Det är rimligt att man inte påbörjar röstmottagandet på särskilda röstmottagningsställen tidigare än förtidsröstningen på expeditioner, alltså måndagen 13 dagar före valet. Eftersom de särskilda röstmottagningsställena endast gäller för väljare inom valnämndens ansvarsområde ska avgivna röster hanteras lokalt och distribueras enligt valnämndens anvisningar till rätt vallokal. Till skillnad från expeditioner för förtidsröstning kan det alltså finnas särskilda röstmottagningsställen dagarna närmast före valdagen. Det är alltså möjligt att ha ett särskilt röstmottagningsställe torsdag lördag före valdagen där det innan varit en expedition för förtidsröstning. Det viktiga är att man i information till röstberättigade och röstmottagare gör klart att det då kommer att gälla delvis ändrade förutsättningar för vem som får rösta. Det kan dock noteras att mer än 90 procent av de som lämnar sina röster på expeditioner för förtidsröstning bor i det pastorat där expeditionen är belägen. Ett särskilt röstmottagningsställe får hållas öppet på valdagen. I det fallet ska röstningen avslutas i sådan tid att valsedlarna kan lämnas i rätt vallokal före klockan 20. Vad detta i praktiken innebär i det enskilda fallet måste naturligtvis bedömas utifrån de lokala förutsättningarna. När det ordnas röstning på ett särskilt röstmottagningsställe ska detta hållas öppet minst två timmar vid varje tillfälle som det är öppet för röstning. 9.3 Tider för beslut om röstningslokaler Det finns inga direkta tider angivna för när olika beslut om röstningslokaler ska vara fattade. Det som i ett par fall ändå reglerar detta är att vissa beslut ska vara registrerade i vallokalssystemet och naturligtvis måste vara klara viss tid innan dess: Senast den 1 april valåret ska valnämnden i vallokalssystemet registrera vilka lokaler som ska vara vallokaler och när dessa hålls öppna. Senast den 1 april valåret ska valnämnden också registrera de särskilda röstmottagningsställen som ska ordnas på valdagen och öppettiderna för dessa. Då det gäller expeditioner för förtidsröstning eller särskilda röstmottagningsställen som hålls öppna före valdagen ska det inte ske någon registrering i vallokalsystemet. Det finns inte heller i övrigt några bestämmelser om vid vilken tidpunkt beslut ska vara fattade om vilken expedition som ska användas, om det ska ordnas särskilda röstmottagningsställen eller om öppettiderna. Vad som behöver beaktas är att information om valet måste kunna sammanställas och spridas i rimlig tid. Det bör vara av värde att besluten är fattade före sommaren och ett riktmärke bör vara att allt är klart till den 1 juni. 9.4 Registrering av beslut om röstningslokaler Vilka lokaler som ska fungera som vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen samt öppettiderna måste registreras i vallokalssystemet eftersom dessa uppgifter ska finnas på röstkorten. Var och en ska på sitt röstkort kunna se var och när han eller hon kan rösta på valdagen. Det som behöver registreras för att finnas med på röstkorten är alltså besöksadress och öppettider. Det ska alltså inte vara fråga om en boxadress utan en gatuadress eller motsvaran- Kyrkoval

80 de som ger information till väljaren om vart han eller hon kan bege sig för att rösta. Dessutom bör telefon till vallokalen registreras, även om det inte är en uppgift för röstkortet. Det är värdefullt att ha uppgifter om hur valförrättarna i vallokalen kan nås per telefon. Valnämnden ansvarar för att uppgifterna om varje distrikts vallokal och om särskilda röstmottagningsställen på valdagen finns registrerade senast den 1 april valåret. Till valet 2009 utvecklades ett nytt system för registrering av valdistrikt och röstningslokaler på valdagen. Detta system kommer att användas även i valet Olika funktioner är tillgängliga beroende på när i tiden systemet används. Under period 1, oktober 2012 februari 2013, registreras och kvalitetssäkras valdistrikten i systemet. Från slutet av februari till 1 april 2013, period 2, registreras vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen i samma system. Systemet kommer att vara tillgängligt via kyrknätet. Om valnämnden saknar anslutning till kyrknätet så ska de vända sig till sin församling och sin kyrkoherde. Ett alternativ är att kontakta den person i församlingen/samfälligheten som är behörig handläggare i organisationsregistret. Informera vederbörande och dess arbetsledare om ni behöver tillgång till personen för detta arbete. Det finns en användarmanual för systemets användare. Denna kommer att vara tillgänglig via kyrkovalets hemsida, se/kyrkoval. Respektive stift avgör om ytterligare utbildningsmaterial eller utbildningsinsatser behövs. Ytterligare information kommer i Kyrkovalets Nyhetsbrev. 9.5 Utrustning för röstningslokaler Valnämnden har det övergripande ansvaret för att de olika röstningslokalerna inom dess ansvarsområde har den utrustning som krävs för att röstmottagning och val ska kunna genomföras enligt kyrkoordningen och kyrkostyrelsens närmare bestämmelser. Omfattningen av valnämndernas ansvarsområde är mycket varierande. Det krävs naturligtvis en annan typ av organisation och planering om ansvaret gäller en stor flerpastoratssamfällighet än om det är fråga om en mindre församling. Den praktiska hanteringen måste alltså utformas lokalt. Vilken utrustning som ska finnas i de olika slagen av röstningslokaler varierar däremot inte på samma sätt. Här gäller detsamma oavsett storlek på valnämndens ansvarsområde. I handbokens avsnitt 8.5 finns en genomgång av det material som skickas från kyrkostyrelsen till valnämnderna. Det är i huvudsak detta material som ska finnas i röstningslokalerna. Härtill kommer naturligtvis att röstningslokalerna måste vara möblerade på ett sådant sätt att röstmottagningen fungerar så enkelt och smidigt som möjligt Vallokaler En modell för möbleringen av en vallokal finns som bilaga 8. I varje vallokal ska det finnas en valurna för varje val. I regel bör det vara möjligt att låna val urnor från kommunens valnämnd. Det måste naturligtvis i de fall då det hålls fyra olika val göras en anpassning så att det finns fyra fack, och endast fyra fack, att stoppa ned valkuverten i. Dessa markeras tydligt så att det klart framgår vilket fack som gäller vilket val. I vallokalen ska finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Minst en av dessa bör vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. Vid dessa platser ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. Röstlängden, i en eller flera volymer, för det valdistrikt som lokalen gäller ska finnas i vallokalen. I eller vid ingången till vallokalen ska gruppoch kandidatförteckningar finnas för de val som hålls där. Det kan vara en lämplig ordning att om så är möjligt anslå grupp- och kandidat- 78 Kyrkoval

81 förteckningarna på en vägg så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. I vallokalen ska finnas ett exemplar av 38 kap. kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. I vallokalen ska finnas ett tillräckligt antal valkuvert (11 a). Vid beräkningen av antalet valkuvert per vallokal är det viktigt att med relativt god marginal överstiga det beräknade antalet väljare. Samtidigt kan finnas anledning för valnämnden att i de fall det finns flera vallokaler behålla en del av valkuverten som en reserv. Det kan hända att det uppstår brist på valkuvert i en viss vallokal på grund av att andelen röstande inte är lika stort i alla församlingar. I eller vid ingången till vallokalen ska blanka valsedlar finnas för de olika val som äger rum. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar. Se närmare om detta nedan i avsnitt 9.6. I varje vallokal ska finnas Protokoll från röstning i vallokal, bilaga 12 c, blanketten Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, bilaga 12 d (resultatbilaga) och Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, bilaga 12 e. I varje vallokal ska följande typer av kuvert och omslag finnas: Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen (11 h). Omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen (11 i). Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen (11 j). I varje vallokal ska finnas valkassar (11k) för varje val som hålls i lokalen. I dessa läggs det material som valförrättarna ska överlämna till valnämnden. I varje vallokal kan det eventuellt också behöva finnas säkerhetstejp och plomber Expeditioner för förtidsröstning På expeditioner för förtidsröstning ska finnas en avskild plats (valskärm) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Om möjligt bör minst en av dessa vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. Vid en sådan plats ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. På varje expedition för förtidsröstning ska finnas en dator med möjlighet att göra en uppkoppling till internet så att grupp- och kandidatförteckningarna för samtliga val i hela landet kan göras tillgängliga för väljarna via Svenska kyrkans webbplats: se/kyrkoval. Det ska också finnas en skrivare så att önskade grupp- och kandidatförteckningar kan skrivas ut. På en expedition för förtidsröstning ska finnas blanka valsedlar för samtliga val. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. På en expedition för förtidsröstning ska finnas ett exemplar av 38 kap. kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar, se vidare nedan avsnitt 9.6. På en expedition för förtidsröstning ska vidare följande material finnas: Tillräckligt antal valkuvert (11 a). Tillräckligt antal fönsterkuvert för förtidsröstning (11 b). Tillräckligt antal omslagskuvert för att skicka förtidsröster till stiftsstyrelser (11 c). Vad som är tillräckligt antal varierar. Det ska dock vara möjligt att skicka förtidsröster till varje stiftsstyrelse. Kyrkoval

82 Blankett för anteckningar om röstmottagningen på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande, bilaga 12 a. Adressetiketter som ska användas när förtidsröster skickas till stiftsstyrelserna. Omslagskuvert för förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde (11 f) Särskilda röstmottagningsställen På ett särskilt röstmottagningsställe ska finnas en avskild plats (valskärm) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Vid en sådan plats ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. Om möjligt bör minst en av dessa avskilda platser vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. På eller vid ett särskilt röstmottagningsställe ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för de val som äger rum inom valnämndens ansvarsområde. På ett särskilt röstmottagningsställe ska finnas ett exemplar av 38 kap. kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. På ett särskilt röstmottagningsställe ska finnas blanka valsedlar för samtliga val inom valnämndens ansvarsområde. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar, se vidare nedan avsitt 9.6. På ett särskilt röstmottagningsställe ska vidare finnas följande material: Tillräckligt antal valkuvert (11 a). Tillräckligt antal fönsterkuvert för förtidsröstning (11 b). Blankett för anteckningar om röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe, bilaga 12 b. Omslagskuvert för förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde (11 f). 9.6 Utläggning av valsedlar från nomineringsgrupperna Det ska finnas en plats vid samtliga slags röstningslokaler för nomineringsgruppernas valsedlar. Gruppernas tryckta valsedlar ska läggas för sig åtskilda från de blanka valsedlar som också ska finnas vid röstningslokalerna. Det bör vara en plats utanför men i anslutning till röstningslokalen. Det finns bestämmelser om utläggning av nomineringsgruppernas valsedlar i 24 i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val. Det finns skillnader när det gäller hur nomineringsgruppernas tryckta valsedlar ska hanteras vid olika röstningslokaler och för de olika valen. Beträffande de lokala valen gäller alltid att det är nomineringsgruppens direkta ansvar att lägga ut valsedlar på anvisad plats vid de olika röstningslokalerna. Detsamma gäller i fråga om samtliga tryckta valsedlar vid expeditioner för förtidsröstning. Vid vallokaler och särskilda röstmottagningsställen ska valförrättare och röstmottagare se till att nomineringsgruppernas valsedlar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige finns utlagda, om sådana valsedlar senast en vecka innan röstningen påbörjas har tillhandahållits valnämnden av någon nomineringsgrupp som deltar i valen. Valnämnden kan besluta att valsedlar som den får vid en senare tidpunkt också ska läggas ut. Bestämmelserna om att nomineringsgrupperna ska få hjälp med att lägga ut valsedlarna för val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet infördes inför 2005 års val. Nomineringsgrupperna kan alltså skicka sina valsedlar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige till valnämnden. Det ska naturligtvis bara vara fråga om valsedlar för den eller de valkretsar som är aktuella i röstningslokalen i fråga. I en vallokal hör samtliga som kan rösta där till samma valkrets. Det gäller stiftet som 80 Kyrkoval

83 valkrets i val till kyrkomötet och det kontrakt som församlingen tillhör, ensamt eller tillsammans med andra kontrakt, som valkrets vid val till stiftsfullmäktige. I regel är det precis samma valsedlar som det finns skyldighet att lägga ut vid ett särskilt röstmottagningsställe i de fall nomineringsgrupperna förmedlat dem till valnämnden. I de största flerpastoratssamfälligheterna kan det dock vara mer än en valkrets som de röstande inom samfälligheten och därmed valnämndens ansvarsområde tillhör. Inte minst för valnämnder i stora samfälligheter medför det naturligtvis merarbete att ta hand om och fördela valsedlarna från nomineringsgrupperna till många vallokaler. Detta är en ofrånkomlig följd av bestämmelserna som syftar till att väljarna ska ha tillgång till alla valsedlar som de kan välja mellan. Det är avgörande är att alla nomineringsgrupper behandlas lika vid tillämpningen av bestämmelserna om valsedlar. Mycket talar för att ett val kan upphävas och det blir fråga om omval om det görs någon skillnad i behandlingen av nomineringsgrupperna och valet överklagas. Det faller naturligtvis på nomineringsgrupperna att om de vill ha hjälp skicka valsedlarna i rätt tid och i tillräckligt antal. Av bestämmelserna följer att valförrättarna under valdagen behöver ha viss uppsikt över den plats där valsedlarna är utlagda. Finns det tillräckligt antal valsedlar är det naturligtvis lämpligt att inte lägga ut samtliga vid ett tillfälle så att det finns möjlighet att fylla på om någon grupps valsedlar inte längre finns kvar. Kyrkoval

84 STRUKTURUTREDNING Kapitel 9 Strukturutredningen påverkar hur många val som genomförs och därmed vilket material som behöver finnas i de olika röstningslokalerna. I detta kapitel behandlas sådana frågor om röstningslokaler som inte direkt gäller röstningen före eller under valdagen. Det som tas upp är besluten om vilka lokaler som ska vara röstningslokaler, öppettider och röstningslokalernas utrustning. Utöver den formella beslutsgången redovisas också olika förhållanden som bör vägas in när besluten fattas. Det finns tre olika slags röstningslokaler som tas upp i det följande: En vallokal för varje valdistrikt där röstning äger rum på valdagen. Minst en expedition för förtidsröstning i varje pastorat eller varje församling om församlingen inte ingår i ett pastorat enligt den indelning som gäller fr.o.m. 1 januari året efter valåret. Särskilda röstmottagningsställen för röstning inom valnämndens ansvarsområde före eller på valdagen. Sådana inrättas endast om valnämnden fattar beslut om detta. 9.1 Beslut om vilka lokaler som ska vara röstningslokaler Vallokaler För varje valdistrikt ska det finnas en vallokal där de röstberättigade som tillhör valdistriktet ifråga kan rösta på valdagen. Även om det ordnas särskilda röstmottagningsställen som håller öppet på valdagen ska det finnas en vallokal för varje valdistrikt. Detta innebär inte att varje valdistrikt måste ha sin egen vallokal. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera valdistrikt. Två små församlingar kan alltså ha samma vallokal. Om valnämnden beslutar om gemensam vallokal är det viktigt att poängtera att de måste ha varsina valurnor. När en församling delas upp i olika valdistrikt är avsikten med detta att det ska kunna finnas fler vallokaler i församlingen. Det är valnämnden som för vart och ett av valdistrikten beslutar vilken lokal som ska vara vallokal. Det är naturligt att valnämnden innan den fattar beslut samråder med församlingens kyrkoråd. Det finns några olika förhållanden som behöver uppmärksammas när beslut ska fattas om vallokaler. Vallokalens tillgänglighet för de röstberättigade bör få spela en avgörande roll. Tillgängligheten kan ses ur två synvinklar. Den gäller dels lokalens geografiska placering, dels tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En vallokal bör ha en sådan geografisk placering att en så stor del av valdistriktets väljare som möjligt kan nå den på ett enkelt sätt. Samtidigt är det naturligt att hänsyn behöver tas till vilka egna lokaler som församlingen eller pastoratet har tillgång till. Vallokalen måste vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, t.ex. är rullstolsburen. Vid eventuella yttertrappor bör det finnas en rullstolsramp. Om vallokalen inte är belägen i byggnadens entréplan måste den gå att nå med hiss. Vid beslut om vallokaler bör det också tas hänsyn till om det finns lämpligt utrymme utanför vallokalen där blanka valsedlar och nomineringsgruppernas valsedlar kan läggas ut Expeditioner för förtidsröstning På en expedition för förtidsröstning kan var och en som är röstberättigad förtidsrösta oavsett var i landet som han eller hon är tillhörig. Huvudregeln säger att det i varje pastorat eller i varje församling som inte ingår i ett pastorat ska finnas en expedition för förtidsröstning. Det gäller utifrån den indelning som gäller fr.o.m. 1 januari året efter valåret. Om det har beslutats om en ändring i indelningen som träder i kraft den 1 januari 2014 har detta alltså betydelse för var det ska finnas expeditioner för förtidsröstning. I ett pastorat är det dock möjligt att inrätta mer än en expedition för förtidsröstning. I ett stort pastorat kan det vara bra att väljarna ges 82 Kyrkoval

85 STRUKTURUTREDNING möjlighet att förtidsrösta på mer än ett ställe. Beslut om vilken eller vilka expeditioner som ska vara öppna för förtidsröstning fattas av valnämnden. Före beslutet ska nämnden samråda med kyrkoherden. På varje expedition där förtidsröstning äger rum ska det vara möjligt att få ta del av gruppoch kandidatförteckningar för samtliga valkretsar i hela landet. Dessa finns tillgängliga på Svenska kyrkans hemsida, Det innebär att det måste finnas eller ordnas en fungerande uppkoppling till internet på de expeditioner som ska vara röstningslokaler för förtidsröstning. Det behöver också finnas möjlighet att göra utskrifter så att den som begär detta kan få en förteckning över de grupper och kandidater som finns registrerade för de val där han eller hon är röstberättigad. Det kan finnas flera möjliga expeditioner att välja mellan i ett pastorat. Om det bedöms tillräckligt att hålla endast en expedition öppen för förtidsröstning bör tillgängligheten liksom i fråga om vallokalen få spela en avgörande roll. Den expedition som ligger mest centralt i den meningen att den är lättast tillgänglig för det största antalet personer bör alltså väljas. 9.4 Registrering av beslut om röstningslokaler Vilka lokaler som ska fungera som vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen samt öppettiderna måste registreras i vallokalssystemet eftersom dessa uppgifter ska finnas på röstkorten. Var och en ska på sitt röstkort kunna se var och när han eller hon kan rösta på valdagen. Det som behöver registreras för att finnas med på röstkorten är alltså besöksadress och öppettider. Det ska alltså inte vara fråga om en boxadress utan en gatuadress eller motsvarande som ger information till väljaren om vart han eller hon kan bege sig för att rösta. Dessutom bör telefon till vallokalen registreras, även om det inte är en uppgift för röstkortet. Det är värdefullt att ha uppgifter om hur valförrättarna i vallokalen kan nås per telefon. Valnämnden ansvarar för att uppgifterna om varje distrikts vallokal och om särskilda röstmottagningsställen på valdagen finns registrerade senast den 1 april valåret. Till valet 2009 utvecklades ett nytt system för registrering av valdistrikt och röstningslokaler på valdagen. Detta system kommer att användas även i valet Olika funktioner är tillgängliga beroende på när i tiden systemet används. Under period 1, oktober 2012 februari 2013, registreras och kvalitetssäkras valdistrikten i systemet. Från slutet av februari till 1 april 2013, period 2, registreras vallokaler och särskilda röstmottagningsställen på valdagen i samma system. Systemet kommer att vara tillgängligt via kyrknätet. Om valnämnden saknar anslutning till kyrknätet ska de kontakta sin församling och sin kyrkoherde. Ett alternativ är att kontakta den person i församlingen/pastoratet som är behörig handläggare i organisationsregistret. Informera ve der börande och dess arbetsledare om ni behöver tillgång till personen för detta arbete. Det finns en användarmanual för systemets användare. Denna kommer att vara tillgänglig via kyrkovalets hemsida, se/kyrkoval. Respektive stift avgör om ytterligare utbildningsmaterial eller utbildningsinsatser behövs. Ytterligare information kommer i Kyrkovalets Nyhetsbrev. 9.5 Utrustning för röstningslokaler Vallokaler En modell för möbleringen av en vallokal finns som bilaga 8. I varje vallokal ska det finnas en valurna för varje val. I regel bör det vara möjligt att låna valurnor från kommunens valnämnd. Facken markeras tydligt så att det klart framgår vilket fack som gäller vilket val. I vallokalen ska finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskär- Kyrkoval

86 STRUKTURUTREDNING mar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Minst en av dessa bör vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. Vid dessa platser ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. Röstlängden, i en eller flera volymer, för det valdistrikt som lokalen gäller ska finnas i vallokalen. I eller vid ingången till vallokalen ska gruppoch kandidatförteckningar finnas för de val som hålls där. Det kan vara en lämplig ordning att om så är möjligt anslå grupp- och kandidatförteckningarna på en vägg så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. I vallokalen ska finnas ett exemplar av 38 kap. kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. I vallokalen ska finnas ett tillräckligt antal valkuvert (11 a). Vid beräkningen av antalet valkuvert per vallokal är det viktigt att med relativt god marginal överstiga det beräknade antalet väljare. Samtidigt kan finnas anledning för valnämnden att i de fall det finns flera vallokaler behålla en del av valkuverten som en reserv. Det kan hända att det uppstår brist på valkuvert i en viss vallokal på grund av att andelen röstande inte är lika stort i alla församlingar. I eller vid ingången till vallokalen ska blanka valsedlar finnas för de olika val som äger rum. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar. Se närmare om detta nedan i avsnitt 9.6. I varje vallokal ska finnas Protokoll från röstning i vallokal, bilaga 12 f, blanketten Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, bilaga 12 d (resultatbilaga) och Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, bilaga 12 g. I varje vallokal ska följande typer av kuvert och omslag finnas: Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen (11 h). Omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen (11 i). Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen (11 j). I varje vallokal ska finnas valkassar (11k) för varje val som hålls i lokalen. I dessa läggs det material som valförrättarna ska överlämna till valnämnden. I varje vallokal kan det eventuellt också behöva finnas säkerhetstejp och plomber Expeditioner för förtidsröstning På expeditioner för förtidsröstning ska finnas en avskild plats (valskärm) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Om möjligt bör minst en av dessa vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. Vid en sådan plats ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. På varje expedition för förtidsröstning ska finnas en dator med möjlighet att göra en uppkoppling till internet så att grupp- och kandidatförteckningarna för samtliga val i hela landet kan göras tillgängliga för väljarna via Svenska kyrkans webbplats: se/kyrkoval. Det ska också finnas en skrivare så att önskade grupp- och kandidatförteckningar kan skrivas ut. På en expedition för förtidsröstning ska finnas blanka valsedlar för samtliga tre olika val. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. På en expedition för förtidsröstning ska finnas ett exemplar av 38 kap. kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. 84 Kyrkoval

87 STRUKTURUTREDNING Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar, se vidare nedan avsnitt 9.6. På en expedition för förtidsröstning ska vidare följande material finnas: Tillräckligt antal valkuvert (11 a). Tillräckligt antal fönsterkuvert för förtidsröstning (11 b). Tillräckligt antal omslagskuvert för att skicka förtidsröster till stiftsstyrelser (11 c). Vad som är tillräckligt antal varierar. Det ska dock vara möjligt att skicka förtidsröster till varje stiftsstyrelse. Blankett för anteckningar om röstmottagningen på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande, bilaga 12 a. Adressetiketter som ska användas när förtidsröster skickas till stiftsstyrelserna. Omslagskuvert för förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde (11 f) Särskilda röstmottagningsställen På ett särskilt röstmottagningsställe ska finnas en avskild plats (valskärm) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Vid en sådan plats ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. Om möjligt bör minst en av dessa avskilda plaster vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. På eller vid ett särskilt röstmottagningsställe ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar för de val som äger rum inom valnämndens ansvarsområde. På ett särskilt röstmottagningsställe ska finnas ett exemplar av 38 kap. kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. På ett särskilt röstmottagningsställe ska finnas tre olika blanka valsedlar. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar, se vidare nedan avsnitt 9.6. På ett särskilt röstmottagningsställe ska vidare finnas följande material: Tillräckligt antal valkuvert (11 a). Tillräckligt antal fönsterkuvert för förtidsröstning (11 b). Blankett för anteckningar om röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe, bilaga 12 b. Omslagskuvert för förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde (11 f). Kyrkoval

88

89 Kapitel 10 Förtidsröstning på expeditioner och på särskilda röstmottagningsställen Bestämmelser om förtidsröstning på expeditioner och på särskilda röstmottagningsställen finns i 38 kap , 51 och i kyrkoordningen. Särskilda bestämmelser avseende expeditioner för förtidsröstning finns i 38 kap. 53. Vidare finns bestämmelser om förtidsröstning i 19-20, 23, 27, och 50 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Den förtidsröstning som behandlas i detta kapitel är den röstning som före valdagen äger rum på expeditioner för förtidsröstning och på särskilda röstmottagningsställen. Den röstning som kan äga rum på valdagen på ett särskilt röstmottagningsställe tas också upp. Röstningen sker på samma sätt oavsett om den äger rum före eller på valdagen Vem som kan rösta på expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Expeditioner för förtidsröstning Var och en som är röstberättigad ska kunna rösta på vilken som helst av de expeditioner där förtidsröstning äger rum. I varje pastorat ska det enligt huvudregeln finnas en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande för förtidsröstning. Det kan göras undantag från detta i en flerpastoratssamfällighet, se avsnitt Väljaren avger i regel sin röst personligen. Väljare som bor inom den valnämnds ansvarsområde där expeditionen finns kan rösta med hjälp av ett bud Särskilda röstmottagningsställen Till skillnad från vad som gäller expeditionerna för förtidsröstning kan, oavsett om väljaren röstar själv eller via bud, endast de som bor inom valnämndens ansvarsområde rösta på ett särskilt röstmottagningsställe. Är det fråga om en församling som inte ingår i någon samfällighet måste väljaren alltså vara röstberättigad i den församlingen. Finns det särskilda röstmottagningsstället i en samfällighet ska de som röstar vara röstberättigade i någon av församlingarna i samfälligheten. Det är inte möjligt att ha ett särskilt röstmottagningsställe för endast en viss eller vissa av församlingarna i en samfällighet. Även på ett särskilt röstmottagningsställe avger väljaren i regel personligen sin röst men den kan även här lämnas av ett bud. Kyrkoval

90 För att ett särskilt röstmottagningsställe ska ordnas så måste det fattas ett beslut om detta. Det finns alltså inga bestämmelser om att det måste finnas särskilda röstmottagningsställen. Det är valnämnden som beslutar om särskilda röstmottagningsställen, se vidare kapitel Öppettider och utrustning Vilka öppettider som gäller för expeditioner för förtidsröstning och för särskilda röstmottagningsställen redovisas i avsnitten respektive Hur dessa röstningslokaler ska vara utrustade redovisas i avsnitten respektive Det bör särskilt noteras att det inte bör vara kvällsöppet på en expedition för förtidsröstning onsdagen närmast före valet, dvs. år 2013 den 11 september. Detta hänger samman med att de förtidsröster som avgivits av röstande som inte tillhör valnämndens ansvarsområde om möjligt ska skickas så att de är respektive stiftsstyrelse tillhanda på torsdagen. Väljare som när tiden för att rösta är slut befinner sig i den lokal som används som särskilt röstmottagningsställe, eller på en plats som de har anvisats intill en sådan röstningslokal, ska få tillfälle att rösta. Detsamma gäller vid röstning på en expedition för förtidsröstning Röstmottagare Röstmottagare på expeditioner för förtidsröstning och på särskilda röstmottagningsställen utses av valnämnden. I båda fallen gäller att minst två röstmottagare ska tjänstgöra samtidigt när röstning äger rum Hur röstning går till Hur röstningen går till på en expedition för förtidsröstning och på ett särskilt röstmottagningsställe när väljaren personligen lämnar sin röst är på en relativt detaljerad nivå angivet i i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Vad som gäller när ett bud lämnar rösten behandlas i Röstmottagningen sker offentligt även när det är fråga om förtidsröstning. Det finns vissa ordningsregler som ska iakttas vid röstningen och som röstmottagarna har ansvaret för att upprätthålla. Det får inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen. Det får förutsättas att de personer som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen rättar sig efter de regler som röstmottagarna meddelar för att röstningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras har röstmottagarna rätt att avbryta röstmottagningen När väljaren själv avger sin röst När väljaren själv lämnar sin röst sker det på det sätt som framgår av följande åtta punkter. 1. Väljaren ska visa sitt röstkort för röstmottagaren. Om det råder tveksamhet om väljarens identitet kan legitimation begäras. Äger röstningen rum på ett särskilt röstmottagningsställe ska röstmottagaren kontrollera att väljaren tillhör valnämndens ansvarsområde. Tillhör väljaren inte ansvarsområdet ska han eller hon upplysas om vad som gäller för att få rösta på ett särskilt röstmottagningsställe och att hans/hennes röst därför inte kan tas emot. Väljaren bör vidare informeras om övriga möjligheter att rösta på en expedition för förtidsröstning, genom brevröstning eller i vallokalen i det egna valdistriktet på valdagen. 2. Röstmottagaren ger väljaren ett valkuvert för varje slag av val han eller hon vill delta i och hänvisar väljaren till en valskärm. 3. Väljaren avger sin röst genom att lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. 4. Väljaren lämnar sina valkuvert och sitt röstkort till röstmottagaren. Innan röstmottagaren tar emot något valkuvert ska röstmottagaren kontrollera att 88 Kyrkoval

91 väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som han eller hon vill delta i, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel. 5. Röstmottagaren får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller alla de i punkt 4 nämnda kraven. Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren bara ta emot ett av dessa. Om väljaren begär det så ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka. 6. Är de krav som anges i punkt 4 uppfyllda ska röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert. I väljarens närvaro ska röstmottagaren lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen detta. Röstkortet ska läggas så att man i fönstren på fönsterkuvertet kan läsa uppgifter på röstkortets framsida. 7. Röstmottagaren ska anteckna väljarens namn och det valdistrikt i valnämndens ansvarsområde som fönsterkuvertet ska lämnas till eller stift som det ska skickas till. Anteckningen ska göras på blanketten för anteckningar från röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning, blankett 12 a, eller blanketten för anteckningar från röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe, blankett 12 b. 8. Fönsterkuvertet läggs i en valurna eller liknande som kan plomberas så att kuverten är säkert förvarade. I detta fall finns inte behov av att lägga kuverten i särskilda fack När ett bud lämnar rösten När ett bud lämnar ett kuvert för brev- och budröstning (11 d) samt röstkort görs det i följande ordning. Det kan noteras att ett kuvert för brev och budröstning i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser benämns ytterkuvert för brev- och budröstning eftersom det är ett ytterkuvert för valsedlarna. Den kortare benämningen kuvert för brev- och budröstning står tryckt på kuvertet och används i det följande. 1. Budet lämnar kuvertet för brev- och budröstning och röstmottagaren ska kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val, väljarens rösträtt gäller val inom den egna valnämndens ansvarsområde, väljaren på kuvertet för brev- och budröstning skriftligen har försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuverten och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen. kuvertet för brev- och budröstning är igenklistrat, två vittnen på kuvertet för brev- och budröstning skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnena har fyllt 18 år. Budet kan också vara vittne. 2. Röstmottagaren får bara ta emot ett kuvert för brev- och budröstning som uppfyller de i punkt 1 nämnda kraven. Ett kuvert för brevoch budröstning som inte tas emot av röstmottagaren ska lämnas tillbaka till budet. En notering ska då göras under punkt 4 i blanketten för anteckningar om röstmottagningen. Vad som hänt och orsaken till detta ska noteras. 3. Innan ett kuvert för brev- och budröstning slutligt tas emot ska budet anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. För detta finns en särskild sida i blanketten Anteckningar från en expedition för förtidsröstning och i blanketten Anteckningar från röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe. Det är sidan med rubriken Mottagna röster via bud på en expedition för förtidsröstning eller på ett särskilt röstmottagningsställe, se blanketterna 12 a och b. 4. Är de i punkt 1 nämnda kraven uppfyllda ska röstmottagaren i budets närvaro lägga in kuvertet för brev- och budröstning och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen detta. Kyrkoval

92 Röstkortet ska läggas så att man i fönstren på fönsterkuvertet kan läsa uppgifter på röstkortets framsida. 5. Röstmottagaren ska anteckna väljarens namn och det valdistrikt i valnämndens ansvarsområde som fönsterkuvertet ska lämnas till. Anteckningen ska göras på blanketten för anteckningar från röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning, blankett 12 a, eller blanketten för anteckningar från röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe, blankett 12 b Förvaring av fönsterkuvert med valkuvert och anteckningar Fönsterkuverten måste förvaras på ett säkert sätt fram till dess de skickas till stiftsstyrelserna eller överlämnas till ett valdistrikt inom valnämndens ansvarsområde. När röstmottagningen avbryts ska fönsterkuverten med förtidsröster tillsammans med anteckningarna från röstmottagningen förvaras i valurna eller på annat säkert sätt. Valurnan ska vara plomberad och förvaras i ett låst utrymme. Ofta finns i anslutning till en expedition arkivlokaler som är lämpliga för detta ändamål. Det kan vara lämpligt att använda arkivlokalerna för förvaring även av fönsterkuvert och anteckningar från särskilda röstmottagningsställen. Minst två röstmottagare ska vara närvarande när plomberingen bryts och röstmottagning återupptas Befordran av fönsterkuverten till vallokaler och stiftsstyrelser Fönsterkuvert från röstande inom valnämndens ansvarsområde De fönsterkuvert med förtidsröster som avgivits av väljare som är bosatta inom valnämndens ansvarsområde där en expedition för förtidsröstning är inrättad ska överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt. Detsamma gäller samtliga fönsterkuvert med förtidsröster från särskilda röstmottagningsställen. När röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning har avslutats sorterar röstmottagarna rösterna från väljare som hör till den egna valnämndens ansvarsområde efter valdistrikt och fönsterkuverten läggs i Omslagskuvert för att överlämna förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde (11 f). På samma sätt hanteras alla fönsterkuvert från särskilda röstmottagningsställen. På omslagskuvertet antecknas i de markerade utrymmena på vilken expedition förtidsröstningen skett, alternativt på vilket särskilt röstmottagningsställe förtidsröstningen har skett vilket valdistrikt fönsterkuverten ska lämnas till, och hur många fönsterkuvert som finns i omslagskuvertet. Valnämnden ska ange när och hur omslagskuvertet med fönsterkuvert ska överlämnas från röstmottagarna till ordföranden för valförrättarna. När överlämnandet sker ska det noteras på särskild plats på blanketterna för anteckningar från röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning respektive för anteckningar från röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe. Vid överlämnandet antecknas datum för detta även på omslagskuvertet och en röstmottagare och ordföranden för valförrättarna intygar med sina namnteckningar att fönsterkuverten har överlämnats och mottagits. Efter det att röstmottagningen avslutats på ett särskilt röstmottagningsställe på valdagen ska fönsterkuverten behandlas på samma sätt som vid förtidsröstning. Omslagskuverten för att överlämna förtidsröster som har avgivits inom den egna valnämndens ansvarsområde ska omedelbart efter det att röstmottagningen har avslutats transporteras till vallokalen och där överlämnas till tjänstgörande ordförande för valförrättarna innan vallokalen stängs 90 Kyrkoval

93 klockan 20 och valförrättningen har förklarats avslutad. Om det i något fall inte är möjligt att lämna fönsterkuverten från ett särskilt röstmottagningsställe i vallokalen innan valförrättningen har avslutats så ska omslagskuvertet inte öppnas. Det ska tillsammans med övriga handlingar från vallokalen lämnas till valnämnden efter den preliminära sammanräkningen. Valnämnden lämnar omslagskuvertet med dessa fönsterkuvert till stiftsstyrelsen tillsammans med handlingarna från vallokalen Fönsterkuvert från röstande som inte bor inom valnämndens ansvarsområde Fönsterkuverten med förtidsröster som avgivits av väljare som inte är bosatta inom valnämndens ansvarsområde där en expedition för förtidsröstning är inrättad ska skickas till stiftsstyrelsen i det stift som väljaren tillhör. Detta gäller alltså samtliga fönsterkuvert med förtidsröster som inte kommer från väljare inom den egna valnämndens ansvarsområde. När röstmottagningen på en expedition för förtidsröstning har avslutats sorteras rösterna från väljare som inte tillhör valnämndens ansvarsområde efter stiftstillhörighet. De skickas till respektive stiftsstyrelse i Omslagskuvert för att skicka förtidsröster till stiftsstyrelserna (11 c). Särskilda adressetiketter ska användas på dessa kuvert. Adressetiketten skickas till valnämnderna tillsammans med kuverten. På kuvertet anges i rutan på framsidan det antal fönsterkuvert som omslagskuvertet innehåller. På baksidan anges avsändare. I vissa fall kan det vara aktuellt att på annat sätt transportera fönsterkuvert från förtidsröstning på expeditioner till en stiftsstyrelse. Närmare anvisningar om detta lämnas av stiftsstyrelsen Överlämnande av anteckningar från röstmottagningen Anteckningar från röstmottagning på expeditioner för förtidsröstning ska överlämnas till valnämnden när röstmottagningen är avslutad. Detsamma gäller anteckningar från röstmottagning på särskilda röstmottagningsställen. Valnämnden anger närmare när och hur detta ska göras. Valnämnden överlämnar eller skickar anteckningarna från expeditioner för förtidsröstning och från särskilda röstmottagningsställen till stiftsstyrelsen tillsammans med materialet från vallokalerna efter den preliminära sammanräkningen, se vidare kapitel Den fortsatta behandlingen av fönsterkuverten Stiftsstyrelsen bör om möjligt vidarebefordra försändelserna med förtidsröster till respektive valdistrikt i så god tid att de finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen börjar. De som inte kan skickas ut behåller stiftsstyrelsen för att räkna dem vid den slutliga sammanräkningen. Stiftsstyrelsen ger närmare anvisningar om utskicket av förtidsröster till valdistrikten. Behandlingen i vallokalen av de fönsterkuvert som kommit till vallokalen från stiftsstyrelsen och från särskilda röstmottagningsställen redovisas närmare i handbokens kapitel 12. Kyrkoval

94 STRUKTURUTREDNING Kapitel 10 Valnämndens ansvarsområde utgörs antingen av en församling som inte ingår i ett pastorat eller av ett pastorat och dess ingående församlingar Vem som kan rösta på expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Expeditioner för förtidsröstning Var och en som är röstberättigad ska kunna rösta på vilken som helst av de expeditioner där förtidsröstning äger rum. I varje pastorat eller i varje församling som inte ingår i ett pastorat ska det enligt huvudregeln finnas en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande för förtidsröstning. I ett stort pastorat är det möjligt att ha flera expeditioner. Väljaren avger i regel sin röst personligen. Väljare som bor inom den valnämnds ansvarsområde där expeditionen finns kan rösta med hjälp av ett bud Särskilda röstmottagningsställen Till skillnad från vad som gäller expeditionerna för förtidsröstning kan, oavsett om väljaren röstar själv eller via bud, endast de som bor inom valnämndens ansvarsområde rösta på ett särskilt röstmottagningsställe. Är det fråga om en församling som inte ingår i något pastorat måste väljaren alltså vara röstberättigad i den församlingen. Finns det särskilda röstmottagningsstället i ett pastorat ska de som röstar vara röstberättigade i pastoratet. Det är inte möjligt att ha ett särskilt röstmottagningsställe för endast en viss eller vissa av församlingarna i ett pastorat. Finns det ett särskilt röstmottagningsställe i ett pastorat måste väljaren vara röstberättigad i det pastoratet. Även på ett särskilt röstmottagningsställe avger väljaren i regel personligen sin röst men den kan även här lämnas av ett bud. För att ett särskilt röstmottagningsställe ska ordnas så måste det fattas ett beslut om detta. Det finns alltså inga bestämmelser om att det måste finnas särskilda röstmottagningsställen. Det är valnämnden som beslutar om särskilda röstmottagningsställen, se vidare kapitel Kyrkoval

95 Kapitel 11 Brevröstning genom postbefordran eller genom bud Bestämmelser om hur brevröstning via postbefordran eller via bud går till finns i 38 kap och i kyrkoordningen samt i 32 37, och 49 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Hur röster som lämnas via bud tas emot i röstningslokaler och hur brevrösterna hanteras i vallokalen behandlas inte i detta kapitel utan i kapitlen 10 och 12. I detta kapitel tas upp andra frågor om vad som gäller vid brevröstning genom postbefordran eller bud. Möjligheten för alla att rösta genom brevröstning var en ny form av förtidsröstning när den infördes vid kyrkovalet genom kyrkoordningen. Vid de allmänna valen är det endast väljare som befinner sig utomlands som får brevrösta. I kapitel 10, avsnitt , framhålls att endast de som bor inom den valnämnds ansvarsområde som har beslutat att inrätta ett särskilt röstmottagningsställe får rösta på det röstmottagningsstället. Det kan alltså inte ordnas ett särskilt röstmottagningsställe för alla som vistas på ett sjukhus eller någon annan institution i de fall upptagningsområdet är större än valnämndens ansvarsområde. För den som inte själv kan ta sig till en röstningslokal är brevröstning den naturliga möjligheten att rösta. Vid 2005 års kyrkoval infördes möjligheten att rösta med hjälp av ett bud. I kyrkoordningen talas om brevröstning dels genom postbefordran och dels genom bud. Detta beror på att den huvudsakliga skillnaden mellan de båda formerna att rösta är hur väljarens röst vidarebefordras, via posten eller via ett bud. Ett bud kan lämna en väljares brevröst i alla de tre slags röstningslokaler som förekommer i kyrkovalet. Utöver de regler som gäller för röstning i olika slags röstningslokaler finns en särskild bestämmelse i fråga om röstning genom bud på en expedition för förtidsröstning. I det fallet gäller att väljaren, liksom vid röstning på ett särskilt röstmottagningsställe, ska tillhöra valnämndens ansvarsområde. Det finns inga andra bestämmelser om vem som kan vara bud än att han eller hon ska ha fyllt 18 år. Det är särskilt i de fall någon har tänkt rösta på valdagen men blir förhindrad, t.ex. genom sjukdom, under dagarna närmast före valet när det inte längre är möjligt att brevrösta som möjligheten att rösta med hjälp av ett bud behövs. Kyrkoval

96 Under samma tid som expeditioner för förtidsröstning hålls öppna är det också möjligt att brevrösta genom postbefordran. Därför saknas skäl att på sådana expeditioner kunna ta emot röster via bud från väljare oavsett bostadsort. Det bör vara i undantagssituationer som budröstning blir aktuell. I de flesta fall får det bedömas som enklare att lägga brevrösten på en brevlåda än att ett bud ska ta den till en röstningslokal. För den som befinner sig utomlands är brevröstning den möjlighet som står till buds. De kuvert som finns för att skicka brevröster till stiftsstyrelserna är inte anpassade för medlemmar som befinner sig utomlands. Det kan medföra svårigheter att på annat sätt skicka sin brevröst till rätt stiftsstyrelse. Den som befinner sig utomlands får därför skicka sin brevröst till kyrkostyrelsen. Det har bedömts som enklare informationsmässigt att upplysa om en adress än om tretton olika. Det bör noteras att utlandssvenskar i meningen personer som är svenska medborgare, bosatta utomlands och men inte är folkbokförda i Sverige inte har rösträtt även om de tillhör Svenska kyrkan. Det krävs folkbokföring i Sverige för rösträtt både i de lokala valen och i det direkta valet till kyrkomötet. Från och med 1 januari 2014 kommer de som är medlemmar i Svenska kyrkan, bosatta utomlands och inte folkbokförda i Sverige att få representation i kyrkomötet. Två mandat kommer att tillsättas genom indirekta val av Svenska kyrkan i utlandet Material som krävs för brevröstning/budröstning och hur detta tillhandahålls För att kunna brevrösta, vare sig det sker via postbefordran eller via bud, måste väljaren liksom vid alla former av röstning ha en valsedel och ett valkuvert för varje val där han eller hon vill rösta. Härtill krävs ett kuvert för brev- och budröstning (11 d) och vid brevröstning via postbefordran ett omslagskuvert för brevröst och röstkort (11 e). Detta omslagskuvert används för att skicka brevrösten till stiftsstyrelsen. Det skickas portofritt. Vid brevröstning måste väljaren också ha sitt röstkort eftersom även detta ska finnas med i försändelsen som skickas till stiftsstyrelsen. Budet måste också ha med det om han eller hon ska lämna brevrösten på en expedition för förtidsröstning eller på ett särskilt röstmottagningsställe. Det bör även tas med till en vallokal. Den som vill brevrösta bör få en fullständig uppsättning av det material som krävs för att kunna brevrösta. Därför finns brevröstningspaket (11 l) med följande innehåll: Blanka valsedlar, en av vardera slaget Valkuvert Ett kuvert för brev- och budröstning (11 d) Ett omslagskuvert för att skicka kuvertet för brevröstning tillsammans med röstkortet till stiftsstyrelsen (11 e) En informationsfolder om hur du gör när du brev- eller budröstar. Brevröstningspaketen ska finnas på alla församlings/pastorsexpeditioner eller motsvarande, på samtliga stiftskanslier och på kyrkokansliet. Vad som motsvarar en pastorsexpedition får avgöras av de lokala förhållandena. Det kan vara en församlingsexpedition eller annan lokal som har den karaktären att det är dit som väljarna kan antas vända sig för att få upplysningar och material från den församling de tillhör. Det väsentliga är att väljarna på ett så enkelt sätt som möjligt kan få tag på ett brevröstningspaket och även kunna få upplysningar i övrigt om valet När brev- och budröstning får äga rum Genom postbefordran Det finns inte något direkt fastställt datum när brevröstning kan påbörjas. Detta styrs av bestämmelserna om att väljaren måste ha sitt röstkort när han eller hon ska brevrösta. Röstkorten ska vara utsända till väljarna 18 dagar före valdagen. Det innebär den 28 augusti Kyrkoval

97 Senast den dagen och någon eller några dagar tidigare kan alltså brevröstningen påbörjas. Väljaren ska skicka sin brevröst i så god tid att den kan beräknas vara stiftsstyrelsen tillhanda senast onsdagen före valdagen. Det innebär att en brevröst som skickas inom landet i regel måste läggas på en postlåda före den sista tömningen på tisdagen den 10 september När den som befinner sig utomlands behöver posta sin brevröst går naturligtvis inte att säga något generellt om. Den ska ha inkommit till kyrkostyrelsen onsdagen i veckan före valdagen, det vill säga den 11 september Genom bud Eftersom ett bud ska överlämna brevrösten i en röstningslokal så kan röstning via bud ske samma tider som röstningslokalerna hålls öppna. Det innebär att ett bud kan lämna väljarens röst från och med måndagen andra veckan före valet till och med valdagen beroende på när expeditioner för förtidsröstning och särskilda röstmottagningsställen hålls öppna Hur brevröstning går till Följande gäller för brevröstningen såväl genom postbefordran som genom bud: 1. Väljaren lägger en valsedel för varje val där han eller hon får och vill delta i ett valkuvert och klistrar igen detta. 2. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sina valkuvert med valsedlar i ett kuvert för brevoch budröstning (11 d) och klistrar igen detta. Om brevet ska lämnas med bud kan budet vara vittne. 3. På kuvertet för brev- och budröstning försäkrar väljaren genom sin namnteckning att han/ hon för varje val lagt en valsedel i ett valkuvert och sedan i närvaro av de båda vittnena lagt valkuverten i kuvertet för brev- och budröstning och klistrat igen det. 4. På kuvertet för brev- och budröstning skriver väljaren sitt personnummer. 5. På kuvertet intygar de båda vittnena med sina namnteckningar att väljaren själv skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att försäkran inte är riktig. Vid brevröstning genom postbefordran gäller härefter följande: 6. Det påskrivna kuvertet för brev- och budröstning läggs tillsammans med väljarens röstkort i ett omslagskuvert för brevröst och röstkort (11 e). Röstkortet läggs så att adressen till stiftsstyrelsen syns i omslagskuvertets fönster nere till höger och uppgifter om valnämnd, valdistrikt och väljarens nummer i röstlängden syns i fönstret uppe till vänster. Därefter postas omslagskuvertet. 7. I ett kuvert för att skicka brevröst till stiftsstyrelsen får endast läggas ett kuvert för brevröstning jämte röstkort från en väljare. Flera väljare kan alltså inte skicka sina brevröster till stiftsstyrelsen i samma kuvert. Vid brevröstning genom bud gäller härefter följande: 8. Budet tar med sig det påskrivna kuvertet för brev- och budröstning tillsammans med väljarens röstkort till en röstningslokal. Om brevrösten ska lämnas på en expedition för förtidsröstning eller ett särskilt röstmottagningsställe måste röstkortet tas med. Det bör tas med även till vallokalen. 9. Budet lämnar brevrösten i röstningslokalen och antecknar sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt intygar skriftligen att väljaren skrivit under försäkran och att han eller hon inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Budet ska kunna legitimera sig. Se även avsnitt Ett vittne ska ha fyllt 18 år Behandling av inkomna brevröster Stiftsstyrelsen bör om möjligt vidarebefordra försändelserna med brevröster som de fått in till respektive valdistrikt i så god tid att de finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen börjar. De som inte kan skickas ut behåller stiftsstyrelsen för att räkna dem vid den slutliga sammanräkningen. Kyrkoval

98 Stiftsstyrelsen ger närmare anvisningar om utskicket av förtidsröster till valdistrikten. Behandlingen i vallokalen av de brevröster som kommit till vallokalen redovisas närmare i kapitel Kyrkoval

99 Kapitel 12 Röstning i vallokal och behandling av mottagna förtidsröster Bestämmelser om röstningen i vallokal och mottagningen av förtidsröster finns i 38 kap , 55 och 56 i kyrkoordningen samt i 16, 17, 20 37, 50 och Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1) Allmänna bestämmelser om röstning i en vallokal Utrustning Hur en vallokal ska vara utrustad framgår i kapitel 9, avsnittet Innan valförrättningen påbörjas ska valförrättarna kontrollera att all utrustning och allt material som ska användas under valdagen finns på plats. Skulle något saknas och valförrättarna inte själva kan rätta till det som brister måste valnämnden omedelbart kontaktas Offentlig valförrättning Hela valförrättningen är offentlig. Det gäller såväl för röstmottagningen som för den preliminära sammanräkningen Minst tre valförrättare När röstning äger rum i en vallokal ska alltid minst tre valförrättare tjänstgöra samtidigt. En av de tjänstgörande ska vara valförrättarnas ordförande eller ordförandens ersättare Ordning Det finns vissa ordningsregler som ska iakttas vid röstningen och som valförrättarna har ansvaret för att upprätthålla. Det får inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen. Det får förutsättas att de personer som finns i vallokalen eller i ett utrymme intill lokalen rättar sig efter de regler som valförrättarna meddelar för att röstningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras har valförrättarna rätt att avbryta röstningen Valförrättningens öppnande När vallokalen öppnas och röstningen ska påbörjas förklarar tjänstgörande ordförande att valförrättningen är öppnad. Det ska antecknas i protokollet när valförrättningen öppnas. Ordföranden ska visa de närvarande att varje valurna är tom. Därefter kan röstningen påbörjas. Kyrkoval

100 Avbrott i valförrättningen I många fall torde valförrättningen avbrytas vid något tillfälle under valdagen därför att vallokalen inte är öppen en sammanhängande tid hela dagen. Om röstningen avbryts ska varje valurna och röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen återupptas ska valförrättaren visa de som är närvarande att förseglingarna inte har brutits. Tiden för när valförrättningen avbryts och återupptas ska antecknas i protokollet Ordförandens särskilda uppgifter Det är ordföranden som leder valförrättarnas arbete och fördelar arbetsuppgifterna. Ordföranden har också ansvaret för protokollet från valförrättningen. Vidare är det ordföranden som har det primära ansvaret för att ta emot de förtidsröster som ska tas om hand i vallokalen under valdagen Röstmottagningen väljaren lämnar själv sin röst Utdelning av valkuvert och hänvisning till valskärm En av valförrättarna delar ut valkuvert till väljarna vid ingången till vallokalen. Varje väljare ska få ett valkuvert för varje slag av val som han eller hon kan delta i. Härefter hänvisar valförrättaren väljaren till en ledig valskärm Hur väljaren avger sin röst Väljaren avger sin röst i skydd av en valskärm genom att lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert. Valsedeln ska inte vikas. Det behöver finnas en penna tillgänglig så att de väljare som vill det kan markera personröster. En väljare som på grund av fysisk funktionsnedsättning inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på angivet sätt får anlita någon som hjälper till vid röstningen Mottagning av valkuvert med valsedlar Två valförrättare sitter vid det bord där röstlängden finns och där valboxen/valurnorna är placerade. En av valförrättarna tar emot och granskar valkuverten och den andre prickar av de röstande i röstlängden. När väljaren gjort i ordning sina valkuvert ska kuverten lämnas till den valförrättare som tar emot valkuverten Kontroll av identitet, rösträtt och korrekt röstning Det finns inget krav på att alla väljare ska kunna visa upp en legitimationshandling. Väljare som inte har med sig sitt röstkort och som inte är kända av valförrättarna ska dock legitimera sig eller på annat sätt kunna styrka sin identitet. Vanligen bör det ske genom en legitimationshandling men det kan också vara en annan person, som är känd av de som tar emot rösten, som styrker en persons identitet. Kan en väljare som inte har med sig sitt röstkort inte styrka sin identitet genom en legitimationshandling eller på annat sätt göra sannolikt att väljaren är den han eller hon uppger sig vara bör inga valkuvert tas emot. Även en person som har med sig sitt röstkort behöver kunna styrka sin identitet om den som tar emot rösten har fog för att anta att väljaren inte är den han eller hon utger sig vara. Om valförrättarna inte tar emot en röst på grund av oklarhet beträffande väljarens identitet ska detta noteras i protokollet från valförrättningen. Innan något valkuvert tas emot ska valförrättaren vidare kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i det val som hon eller han vill delta i, väljaren inte redan har röstat i valet, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel. 98 Kyrkoval

101 Valförrättaren får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller samtliga dessa krav. Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka Valkuvert läggs i valurnan Uppfylls de uppräknade kraven ska valförrättaren ta emot väljarens valkuvert. I väljarens närvaro ska valförrättaren lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller Avprickning i röstlängden Den valförrättare som har hand om röstlängden markerar där att väljaren har röstat. Detta görs med ett streck i kolumnen för vart och ett av de val där väljaren har röstat. En linjal bör användas för att öka säkerheten så att markeringarna görs för rätt väljare Ingen ångerröstning Möjligheten till ångerröstning, alltså att rösta i sin vallokal på valdagen trots att man redan har röstat i en annan röstningslokal före valdagen eller brevröstat, finns inte längre kvar. Det är tänkbart att en väljare som har förtidsröstat kan hinna rösta i vallokalen innan valförrättarna har tagit emot och hanterat förtidsrösterna i enlighet med vad som anges nedan i avsnitt I så fall blir det i praktiken ändå fråga om ångerröstning. När någon väl är avprickad i röstlängden är det aldrig möjligt att ta emot andra valkuvert från den väljaren Röstmottagning ett bud lämnar rösten När ett bud lämnar ett kuvert för brev- och budröstning (11 d) görs det i nedan beskrivna ordning. Det kan noteras att ett kuvert för brev och budröstning i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser benämns ytterkuvert för brev- och budröstning eftersom det är ett ytterkuvert för valsedlarna. Den kortare benämningen kuvert för brev- och budröstning står tryckt på kuvertet och används i det följande Kuvertet för brev- och budröstning tas emot och kontrolleras Budet lämnar kuvertet för brev- och budröstning och valförrättaren ska kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i ett val, väljaren inte redan röstat i valet, väljaren på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuverten och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen. ytterkuvertet för brev- och budröstning är igenklistrat, två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnet/vittnena har fyllt 18 år. Budet kan också vara vittne Kontroll av kuvert för brev- och budröstning med valkuvert Är de krav som anges i avsnitt uppfyllda ska valförrättaren öppna kuvertet för brev- och budröstning och kontrollera att ytterkuvertet innehåller valkuvert, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel Kuvert tas om hand och budet intygar Valförrättaren får inte slutligt ta emot ett kuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de i avsnitten och nämnda kraven. Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får valförrättaren inte ta emot något av dessa, men övriga valkuvert. Ett ytterkuvert för brev- och budröstning eller ett valkuvert som inte tas emot av valförrättaren ska lämnas tillbaka till budet. En notering ska då göras i utrymmet Anteckningar från Kyrkoval

102 valförrättningen på blanketten 12c för protokoll från röstning i vallokal. Vad som hänt och orsaken till detta ska noteras. Valkuvert som lämnas tillbaka till budet ska läggas i ett kuvert som förseglas. Det kan vara vilket kuvert som helst. Valförrättaren bör på detta kuvert notera vad det innehåller. Innan ett ytterkuvert för brev- och budröstning slutligt tas emot ska budet enligt bestämmelserna anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. För detta finns blanketten för protokoll från röstning i vallokal sidan Mottagna röster via bud i vallokal Valkuvert läggs i valurnan Uppfylls de i föregående avsnitt uppräknade kraven ska valförrättaren ta emot väljarens valkuvert. I budets närvaro ska valförrättaren lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller Avprickning i röstlängden Den valförrättare som har hand om röstlängden markerar där att väljaren har röstat. Detta görs med ett streck i kolumnen för vart och ett av de val där väljaren har röstat. En linjal bör användas för att öka säkerheten så att markeringarna görs för rätt väljare Fortsatt behandling av öppnade kuvert för brev- och budröstning Kuvert för brev- och budröstning som har öppnats av valförrättare enligt ska tas om hand av valförrättarna och överlämnas till valnämnden. Nämnden ska vidarebefordra sådana kuvert till stiftsstyrelsen Mottagning och behandling av förtidsröster under valförrättningen Under valdagen och så långt som den pågående röstningen tillåter ska valförrättarna förbereda den preliminära röstsammanräkningen. Detta görs genom att man tar om hand kuverten med inkomna förtidsröster och röster från särskilda röstmottagningsställen Anteckning i protokollet om mottagna förtidsröster Valförrättarna ska anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslagskuvert med förtidsröster (11 f och 11 g) som de tagit emot och hur många fönsterkuvert (11 b) respektive omslagskuvert för brev- och budröstning (11 e) som omslagen innehåller enligt vad som står på dem. Detta gäller även omslagskuvert med fönsterkuvert från ett särskilt röstmottagningsställe som hålls öppet under valdagen Granskning av omslag och ytterkuvert Vid granskningen ska valförrättarna göra följande: 1. Öppna omslagskuverten, räkna kuverten och anteckna antalet av respektive slag av kuvert fönsterkuvert och omslagskuvert för brev- och budröstning i protokollet. 2. Kontrollera att väljarna är upptagna i röstlängd för valdistriktet, väljarna inte lämnat fler än ett fönsterkuvert eller kuvert för brev- och budröstning, väljarna inte röstat i vallokalen under valdagen, fönsterkuverten eller kuverten för brev- och budröstning inte blivit öppnade efter att de klistrats igen, väljare som brevröstat på kuvertet för brevoch budröstning skriftligen försäkrat att hon eller han själv har gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen och att två vittnen på ytterkuvertet för brev- och budröstning skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. 100 Kyrkoval

103 3. Härefter ska valförrättarna öppna de fönsterkuvert och ytterkuvert för brev- och budröstning som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet och kontrollera att kuverten innehåller valkuvert, väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel Valkuvert läggs i valurnan och avprickning i röstlängden Uppfylls de uppräknade kraven ska valförrättaren lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller. Den valförrättare som har hand om röstlängden markerar i röstlängden att väljaren har röstat. Detta görs med ett streck i kolumnen för vart och ett av de val där väljaren har röstat. En linjal bör användas för att öka säkerheten så att markeringarna görs för rätt väljare Hantering av kuvert som inte godkänts vid granskningen De fönsterkuvert och de kuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de angivna kraven läggs i ett särskilt omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen (11 i). Kuvert för brev- och budröstning läggs tillbaka i sitt omslagskuvert/fönsterkuvert tillsammans med röstkortet innan det läggs i omslaget. På omslaget antecknas valdistriktets och namnet på valnämndens ansvarsområde namn och hur många ytterkuvert det innehåller. Detta sker genom att det anges det antal kuvert för brevröstning respektive fönsterkuvert som inte har uppfyllt kraven ovan. De valkuvert som inte uppfyller de angivna kraven ska läggas tillbaka i sina ytterkuvert tillsammans med röstkortet enligt följande. Det eller de valkuvert som lämnats i ett kuvert för brev- och budröstning läggs tillbaka i sitt kuvert. Kuvert för brev- och budröstning läggs därefter tillbaka i sitt omslagskuvert (11 e) tillsammans med röstkortet. Ytterkuverten (11 b och 11 e) läggs i det tidigare nämnda omslagskuvertet för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen (11 i). På omslagskuvertet anges även hur många valkuvert som inte har godkänts som kuvertet innehåller Röstningens avslutande Röstning när tiden för röstning har gått ut Klockan ska röstningen avslutas i alla vallokaler. Väljare som när tiden för röstning går ut befinner sig i vallokalen, eller på en plats som de har anvisats intill lokalen, ska dock få tillfälle att rösta Röstningen förklaras avslutad Ordföranden ska förklara röstningen avslutad när tiden för röstning i vallokalen har gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle att rösta. Härefter får inga röster tas emot. Tiden när röstningen förklaras avslutad ska antecknas i protokollet För sent inkomna förtidsröster Kommer ett omslag som innehåller ytterkuvert från förtidsröstningen eller från röstning på ett särskilt röstmottagningsställe till valförrättarna i vallokalen efter att röstningen avslutats ska det inte öppnas. Det ska istället lämnas till valnämnden efter att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats. Detta ska antecknas i protokollet. Det eller de valkuvert som lämnats i ett fönsterkuvert läggs tillbaka i fönsterkuvertet (11 b) tillsammans med röstkortet. Kyrkoval

104

105 Kapitel 13 Preliminär sammanräkning, hantering av handlingar från vallokalen samt rapportering av det preliminära resultatet Bestämmelser om den preliminära sammanräkningen och om hanteringen av handlingarna från vallokalen finns i 38 kap. 58 i kyrkoordningen samt i 59 och 60 i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1) Preliminär sammanräkning I vallokalen ska en preliminär sammanräkning göras av de röster som har lämnats där under valdagen och av de förtidsröster som också har lagts i valurnan. Den preliminära sammanräkningen påbörjas omedelbart efter att röstningen har förklarats avslutad och alla förtidsrösterna har tagits om hand om detta inte har hunnits med tidigare under dagen. Samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan ska ha lagts ner i den innan valförrättarna börjar räkna rösterna. Den preliminära rösträkningen är liksom valförrättningen i övrigt offentlig. Räkningen ska genomföras utan avbrott. Ett exemplar för var och ett av valen av blanketten Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, blankett 12 d (som sänds ut tillsammans med grupp- och kandidatförteckningarna), används för att sammanställa resultatet av den preliminära sammanräkningen. Varje val ska räknas för sig. Kyrkomötet räknas först med hänsyn till rapporteringen av det preliminära resultatet Hur den preliminära räkningen görs för varje val Räkningen görs på följande sätt för vart och ett av valen som räknas i vallokalen. 1. Räkning av röstande Antalet väljare som enligt röstlängden deltagit i valet räknas. Antalet röstande antecknas i protokollet. 2. Räkning av valkuvert Valurnan töms och valkuverten räknas. Valkuverten för olika val får inte blandas samman. Antalet kuvert antecknas i protokollet. 3. Avstämning röstande och avgivna röster Antalet röstande enligt avprickningen i röstlängden och antalet räknade kuvert jämförs. Stämmer uppgifterna överens fortsätter röstsammanräkningen med nästa moment. Stämmer inte uppgifterna görs en eller eventuellt flera kontrollräkningar. Visar det sig att uppgiften om antalet röstande enligt röstlängden och an- Kyrkoval

106 talet kuvert inte överensstämmer ska den sannolika orsaken till skillnaden antecknas i protokollet. Därefter går sammanräkningen vidare. 4. Valsedlarna tas ur valkuverten Innehåller ett valkuvert mer än en valsedel ska dessa valsedlar läggas tillbaka i valkuvertet. Sådana öppnade valkuvert med återlagda valsedlar ska läggas i Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen (11 j). På varje omslagskuvert antecknar valförrättarna efter granskningen enligt följande punkt 5 hur många valkuvert som det innehåller. preliminära sammanräkningen i vallokalen, resultatbilaga 12 d. Valsedlarna för varje nomineringsgrupp ska sedan läggas i Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen (11 h). Detta kuvert har grön markering. På varje omslagskuvert ska valförrättarna anteckna vilket val valsedlarna gäller, antalet valsedlar, för vilken nomineringsgrupp valsedlarna gäller, uppgift om valdistrikt, och valkrets. 5. Granskning av valsedlar Om en valsedel bedöms vara ogiltig enligt bestämmelserna 38 kap. 60 i kyrkoordningen ska valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert. Detta gäller om valsedeln saknar en gruppbeteckning, valsedeln har mer än en gruppbeteckning, valsedeln har beteckningen på en grupp som inte finns med på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen eller valsedeln är märkt genom att ha ett kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt. En valsedel som valförrättarna bedömer vara ogiltig ska läggas tillbaka i valkuvertet. Valkuvertet med den återlagda valsedeln ska läggas i Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen (11 j). Detta kuvert har röd markering. På varje omslagskuvert ska valförrättaren anteckna hur många valkuvert med valsedlar det innehåller, samt vilket val, valdistrikt och valkrets det gäller. Därefter förseglas kuvertet. Antalet antecknas på resultatbilaga 12 d. 6. Sortering av räknade valsedlar De valsedlar som valförrättarna godkänner ska sorteras efter nomineringsgrupp. Antalet valsedlar i varje grupp ska räknas och antalet antecknas i protokollsbilagan, Resultat från den Därefter förseglas kuvertet. Antal kuvert antecknas på resultatbilagan 12d. Det ska inte göras någon granskning enligt 38 kap. 61 vid den preliminära sammanräkningen. I denna paragraf anges när personröster inte ska räknas även om valsedeln är godkänd. Den granskningen gör stiftsstyrelsen vid den slutliga räkningen och mandatfördelningen. Den preliminära sammanräkningen avser endast fördelningen av rösterna mellan nomineringsgrupperna, inte vilka personer som har invalts Valförrättningens avslutning När den preliminära sammanräkningen av samtliga val är avslutad förklarar ordföranden valförrättningen avslutad. Protokollet från valförrättningen ska skrivas under av ordföranden och två av de närvarande valförrättarna Hantering av handlingarna från vallokalen efter valförrättningens slut När valförrättningen i vallokalen har avslutats lägger valförrättarna röstlängden, protokollet inklusive bilagorna med resultat från den preliminära sammanräkningen samt ytterkuvert och valsedlar i sina respektive förseglade omslagskuvert i de särskilda valkassarna. Om det kommit några omslagskuvert för förtidsröster 104 Kyrkoval

107 som har avgivits inom den egna valnämndens ansvarsområde efter att röstningen avslutades ska dessa också läggas i en valkasse. Vad som finns i respektive valkasse anges på blanketten Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, blankett 12 e. När kassarna överlämnas till valnämnden gör mottagaren en genomgång av materialet och kvitterar att han eller hon mottagit de markerade valhandlingarna. Valnämnden är skyldig att se till att den får samtliga handlingar. Om någon handling saknas ska denna begäras in. När valnämnden har fått de kompletta handlingarna från samtliga vallokaler ska den omgående vidarebefordra dessa till stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen ger närmare anvisningar om hur detta ska göras. Även vid överlämnandet till stiftsstyrelsen används blanketten Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen Rapportering av resultatet från den preliminära sammanräkningen Valnämnderna kommer att ha möjlighet att på valdagen rapportera in det preliminära valresultatet via internet. Valnämnder kommer att få inloggningsuppgifter från stiftet. När valresultatet har överlämnats till valnämnden loggar valnämnden in i systemet och registrerar motsvarande uppgifter som antecknats på blankett 12d, det vill säga resultatbilagorna. Resultatbilagorna distribueras tillsammans med grupp- och kandidatförteckningarna i augusti På resultatbilagorna är det förtryckt vilket valdistrikt och vilket val som bilagan ska användas till samt vilka nomineringsgrupper som är möjliga att rösta på i det aktuella valet. Observera att samtliga uppgifter på resultatbilagan 12 d ska fyllas i, även om alla uppgifter inte ska registreras vid registreringen av det preliminära resultatet. Kyrkoval

108

109 Kapitel 14 Informera om valet När, var, hur, varför, vad, vem, vilka? Alla frågeorden blir aktuella för de röstberättigade när kyrkovalet aktualiseras. För ett väl genomfört demokratiskt val ska frågetecknen helst ha rätats ut i förväg av de olika aktörerna. En av dessa är valnämnden. De röstberättigade behöver bland annat få veta att, och när, det är kyrkoval och vad valet handlar om. De behöver få kunskap om Svenska kyrkans organisation, demokrati och verksamhet. De behöver också veta vilka som ställer upp och hur det går till att rösta. Kyrkovalets hela kommunikationsarbete bör genomsyras av visionen i Svenska kyrkans kommunikationsplattform: En kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Tillräckligt insatt? De föregående kyrkovalen har visat på väljarnas stora behov av information. Utvärderingen av 2001 års val visade att drygt en tredjedel inte tyckte att de fått tillräcklig information. Detta gällde både för de som röstat och de som inte röstat. Även i utvärderingen från 2005 kan man spåra behovet av mer information års utvärdering visar på att kyrkovalswebben blev en viktig kanal för väljare att söka information i. Sidorna Vilka kan jag rösta på och Vad vill nomineringsgrupperna hade bara på valdagen mer än besökare. Strax efter kyrkovalet 2005 gjordes telefonintervjuer med röstberättigade varav hälften sa att de hade röstat. Avsikten var alltså denna gång att ta reda på vilka motiv människor hade för att rösta eller inte rösta. Närmare 70 procent av dem som röstat sa att de kände någon som ställt upp i valet. Det visar att nomineringsgruppernas förmåga att göra sig kända har stor betydelse. Till detta kommer att ett av de starkaste motiven för att inte rösta var att man inte kände sig tillräckligt insatt. Det är lätt att se sambandet. Om man inte är insatt är man heller inte motiverad att rösta. I samband med Kyrkovalet 2009 gjordes en extern informationssatsning där det bland annat togs fram en bönewebb som blev en stor succé. Mängder av böner kom in, fram till årsskiftet 2009 hade bönewebben unika besökare och cirka böner hade lagts in. Bönewebben fångade människors uppmärksamhet och bidrog i sin tur till att marknadsföra Svenska kyrkan och kyrkovalet. Att synliggöra och visa upp Svenska kyrkans olika verksamheter skapar intresse och bidrar till att människor vill engagera sig. En början kan vara att ta tillvara sin röst i kyrkovalet. Att synliggöra och informera om Svenska kyrkan gäller i lika stor grad på lokal som nationell nivå. Det finns ett informationsbehov som kyrkovalets olika aktörer måste hjälpas åt att fylla. Svenska kyrkans organisation är inte helt enkel att förstå för den oinvigde. Varför man ska rösta i tre eller fyra val behöver förklaras, liksom vilka uppgifter som ligger hos de beslutande organ som ska väljas. Kyrkovalet ger också församling och kyrka möjlighet att visa på vilken bredd av frågor, engagemang och verksamhet Kyrkoval

110 som finns och berörs. Den som ska rösta bör också få veta något om aktuella frågor som behandlas i de organ man röstar till. Samarbetsprojekt Kyrkovalet genomförs år 2013 för fjärde gången som en helt igenom inomkyrklig angelägenhet. När Svenska kyrkan själv organiserar och genomför ett val där mer än 5 miljoner människor är röstberättigade blir det ett stort samarbetsprojekt. Förtroendevalda, ideellt engagerade, anställda, församlingar, samfälligheter, stift och nationell nivå behöver samverka för att klara uppgiften. Det gäller inte minst informationen. För att de röstberättigade ska känna att de fått tillräcklig information behöver alla aktörer bidra. Utöver information om var röstningen äger rum och hur den går till behöver väljarna också få kunskaper om valets innehåll, om kyrkans arbete och om vilka som ställer upp i valet och vad de står för. På webben Den inomkyrkliga valinformationen nås på Svenska kyrkans intranät av den som är ansluten till kyrknätet på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval. Valnämnderna har också tillgång till information riktad till dem på adressen www. svenskakyrkan.se/kyrkoval. En stor del av den externa informationen samlas på Länka gärna till den externa valwebben från den lokala församlingswebben. För de församlingar som ännu inte har en webbplats är kyrkovalet ett bra tillfälle att påbörja ett sådant arbete intresset från media och allmänheten finns samtidigt som det finns information att dela med sig av. Om möjligheten att ansluta sig till den gemensamma webbplatsen kan man läsa på intranätet: internwww.svenskakyrkan. se/webb. Den som har ytterligare frågor om detta vänder sig till Svenska kyrkans Kanslistöd , kanslistod@svenskakyrkan.se. Organisationsregistret och interninformation Svenska kyrkans register över verksamheter och uppdragstagare, organisationsregistret, spelar också en viktig roll för interninformation om kyrkovalet. I det ska valnämndens ledamöter vara registrerade, liksom dess kontaktpersoner och övriga informationsmottagare, bland annat för att nås av det nyhetsbrev, Kyrkoval 2013, som skickas från valkansliet på nationell nivå inför valet. Nyhetsbrevet lyfter fram uppgifter som är aktuella och fördjupar den information som ges i denna handbok. För att vid behov kunna nå valnämnderna snabbt behövs även en e-postadress och ett mobilnummer till valnämnden. E-post med information om bland annat kommunikationsstöd går i första hand till de som är registrerade som informatörer i organisationsregistret, liksom till kyrkoherdar. Det är därför viktigt att alltid ha aktuella uppgifter registrerade. För mer information se handboken kapitel Nomineringsgruppernas roll Det finns en viktig skillnad mellan hur man får information om kyrkovalet och om de allmänna valen. Vid valen till riksdag och kommuner är det den politiska diskussionen mellan partierna, och massmedias bevakning av denna, som är den viktigaste informationskällan. En motsvarande valrörelse har hittills inte funnits i samband med kyrkovalet. En ökad aktivitet bland nomineringsgrupperna skulle göra det lättare för den som vill rösta att veta vad de olika grupperna och deras kandidater vill åstadkomma. Erfarenheter från tidigare val visar att just bristen på information om vad de olika nomineringsgrupperna vill har varit ett återkommande tema. Att informera om vilka frågor nomineringsgrupperna vill driva är naturligtvis ett ansvar för just nomineringsgrupperna. Församlingen/ 108 Kyrkoval

111 samfälligheten 1 kan dock ge de olika grupperna möjlighet att sprida sin information till exempel via utfrågningar, församlingstidningar eller liknande så länge alla grupper behandlas lika Valnämndens särskilda informationsansvar Valnämnden har ett särskilt informationsansvar, det framgår i bestämmelser om direkta val, SvKB 2012:1 (se bilaga 2). I 12 står: Valnämnden ska på lämpligt sätt informera de röstberättigade om valet och möjligheterna att rösta. Valnämndens primära uppgift är att på lokal nivå ansvara för valets genomförande. Det innebär framför allt att praktiskt administrera valet, vilket även innefattar viss lokal information om valet i församlingen/samfälligheten. Av röstkortet, som skickas från valkansliet till alla röstberättigade, framgår det var och när det går att rösta på valdagen. Samma information behöver också ges lokalt. Allmän information, om kyrkovalet och om vad det avser, kan valnämnden antingen ta ansvar för själv eller överlåta exempelvis till en särskild informationsgrupp. Alternativt kan valnämnden knyta till sig någon informationsansvarig medarbetare. Det är alltid bra att ta vara på kompetenser som redan finns tillgängliga. Avsikten med den lokala informationen bör vara att öka medvetenheten bland de röstberättigade om valet, vad det innebär och omfattar. Även om valnämnden själv endast i begränsad omfattning är engagerad i de direkta informationsinsatserna är det valnämndens uppgift att säkerställa att informationen kommer till stånd. Tillsammans med röstkorten kommer de röstberättigade, som tidigare nämnts, att få viss allmän information om kyrkovalet. Där kommer bland annat att framgå att det är möjligt 1 Vi väljer att här och i fortsättningen av kapitel 14 att använda benämningen församlingar/samfälligheter, även om det till följd av eventuella kommande beslut tagna i samband med strukturutredningen, kan komma att ske byte av benämningar till följd av organisatoriska indelningsförändringar. att förtidsrösta. Väljarna behöver även få lokal information om var i församlingen eller samfälligheten som förtidsröstning äger rum och var det finns så kallade brevröstningspaket att hämta/beställa. Detta kommer inte att kunna anges i den allmänna information som skickas till alla röstberättigade. Det bör noteras att innehållet i brevröstningspaketen även används vid budröstning. Ett självklart informationsansvar för valnämnden är att se till att det tydligt markeras att en viss lokal är röstningslokal och att det vid vallokalen framgår vilket eller vilka valdistrikt den gäller för. Det behöver finnas tydliga skyltar och pilar som markerar vart väljarna ska gå. Vid eller i vallokalen ska det framgå klart var det finns blanka valsedlar och var väljarna kan förse sig med tillgängliga tryckta valsedlar från olika nomineringsgrupper. Det behöver också markeras var grupp- och kandidatförteckningarna finns tillgängliga för de som vill ta del av dessa. På motsvarande sätt behöver det markeras på expeditioner för förtidsröstning och särskilda röstmottagningsställen var blanka och tryckta valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar finns tillgängliga. På expeditioner för förtidsröstning bör särskilt anges att det där är möjligt att via internet ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för alla valkretsar i hela landet. För de som befinner sig på sjukhus eller annan institution och inte kan ta sig till en röstningslokal är brev- eller budröstning de alternativ som står till buds. Det är därför viktigt att särskilt överväga hur information kan ges till medlemmar som vistas på institutioner av olika slag. Det kan vara lämpligt att kontakta ledningen för en institution för att komma överens om hur information kan ges, om möjligheterna till brevröstning och om hur de som önskar brev- eller budrösta kan få tillgång till det material de behöver för att kunna utnyttja sin rösträtt. Kyrkoval

112 14.2 Allmän information om kyrkovalet Alla som tillhör Svenska kyrkan och har rösträtt bör få en grundläggande information om att det är kyrkoval. De får också detta genom röstkortet. Information om var och när röstning äger rum är inte tillräcklig för att i realiteten göra det möjligt för en majoritet av kyrkans medlemmar att förstå valets innebörd. De flesta är inte aktiva i församlingen och känner ofta inte närmare till kyrkans organisation och arbete. Till hjälp för informationsarbetet utarbetas på kyrkokansliet material i form av texter, bilder, annonser med mera, en så kallad verktygslåda. Denna påbörjas under hösten 2012 och finns på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval. Information om vilka redskap och samverkansmöjligheter som i övrigt finns kommer med jämna mellanrum att skickas med e-post till dem som är registrerade som informatörer i organisationsregistret. Den som har informationsansvar bör registrera sig som informatör oavsett vilken tjänst eller uppdrag han eller hon har. Budgetera redan nu för extra kommunikationsinsatser inför valet! 14.3 Mål Först bör målet eller målen med informationsinsatserna tänkas igenom. Ett mål kan vara att ge väljarna praktisk information om var, när och hur kyrkovalet genomförs. Ett annat kan vara att motivera de röstberättigade att utnyttja sin rösträtt. Ett tredje mål kan vara att visa på betydelsen av kyrkans arbete i syfte att de röstberättigade ska intressera sig för valet, men inte enbart detta utan även för att öka kunskapen om vad Svenska kyrkan är och gör. Valdeltagandet är av betydelse för den demokratiska organisationens funktion, och det är därför viktigt att öka de röstberättigades motivation att rösta Målgrupper information. Ett övergripande syfte kan vara att få så många medlemmar som möjligt till valurnorna. Detta bör dock ses som ett långsiktigt informationsarbete. Ett mer realistiskt mål behövs på kortare sikt. Följande kan vara en utgångspunkt för diskussionerna om syftet med den lokala informationen i relation till olika målgrupper: Att öka kunskapen hos medlemmar med svag relation till Svenska kyrkan så att de får ett ökat intresse för kyrkan och efterhand blir mer aktiva i dess arbete och i kommande val. Att fördjupa kunskapen om Svenska kyrkans arbete hos de som är något intresserade så att de upplever att de genom att rösta i kyrkovalet kan påverka innehållet i kyrkans verksamhet. Att få de aktiva att förstå att deras röst är av betydelse för kyrkans arbete. Den gruppen är i sig en viktig informationskanal gentemot mindre aktiva. Ytterligare en viktig målgrupp är förstagångsväljarna. De flesta som är 19 år eller yngre har inte tidigare kunnat rösta i något kyrkoval, och de som är år har aldrig deltagit i något val överhuvudtaget. Den församling eller samfällighet som särskilt vill kommunicera med förstagångsväljare kan ha anledning att följa upp kontakten med de senaste årens konfirmander. Förstagångsväljarna behöver inte bara motiveras att rösta utan behöver också grundläggande information om hur ett val går till och hur kyrkan är organiserad. De behöver också information om kyrkans verksamhet lokalt och nationellt. Många har erfarenhet av Svenska kyrkan genom konfirmationen. Enklast är att utgå från det perspektiv de känner till. En stor del av denna åldersgrupp finns samlad på olika gymnasieskolor. Att förlägga informationsinsatserna dit kan vara ett alternativ. De röstberättigade i församlingen/samfälligheten är den naturliga målgruppen för all lokal 110 Kyrkoval

113 14.5 Vad ska informationen innehålla? Det behöver finnas både praktisk information om valet och allmän information om Svenska kyrkan och dess organisation, engagemang och verksamhet. Information om var och när det är möjligt att rösta kan med fördel samordnas med en mer allmänt inriktad information om kyrkovalet och vad valet handlar om. Praktisk information Vilka som får rösta. Vilken dag valet är och när man kan börja förtidsrösta. Var kyrkovalet kommer att ske. Var förtidsröstning äger rum. Vilka tider det är möjligt att rösta. Hur valet går till. Om möjligheten att personrösta. Vilka val som ska göras. När man behöver sitt röstkort. Hur man får veta mer om man har frågor. Vissa delar av denna information kommer tillsammans med röstkortet, men den informationen behöver kompletteras med er egen information. Det finns anledning att i god tid och upprepat annonsera datumet, Kyrkoval 15 september 2013, på församlingens trycksaker. Svenska kyrkans och församlingens verksamhet Fokus riktas mot Svenska kyrkan inför ett val massmedia får ett naturligt intresse för Svenska kyrkan, valdeltagarna får röstkort och så vidare. Då är det viktigt att inte bara lyfta fram valproceduren utan också det som kyrkovalet handlar om, nämligen hela Svenska kyrkans verksamhet och engagemang. På så sätt ger valet en särskild möjlighet att lyfta fram församlingens och Svenska kyrkans breda arbete och roll i samhället, gärna speglat utifrån den lokala församlingen. Genom detta sätts kyrkovalet in i sitt sammanhang och det går att visa att valet handlar om frågor som ligger nära och berör många Val av kanaler Det är lämpligt att utnyttja församlingens/samfällighetens ordinarie kanaler för information, som till exempel webb, församlingstidning, programblad, pålysningar, affischer och annonser i lokala medier som når ut brett. Dessutom kan församlingen/samfälligheten naturligtvis komplettera sina annonser om det praktiska genomförandet med annonser av mer tematisk karaktär om kyrkan, demokratin och valet. Lyft gärna fram sådant som det lokala diakonala arbetet, det internationella engagemanget, barn och ungdomsarbetet och stora frågor som är aktuella, kanske sådant som klimat och samlevnad. De aktiva kan bli en viktig informationskanal till mindre kyrkvana bekanta, om de själva blivit välinformerade. Det är naturligt att tala också om kyrkovalet i de ordinarie verksamheterna. Media, i första hand pressen, var vid kyrkovalet 2009 en av de viktigaste kanalerna för information till allmänheten. I synnerhet lokala medier skrev mycket om kyrkovalet. Vad finns hos er att informera lokalpressen om? Vem är lämplig att vara talesman i olika frågor? Många stift har pressansvariga som kan ge råd och tips inför mötet med media. Tänk alltid igenom vad ni vill ha sagt innan kontakten tas och träna gärna på det ni vill ha sagt. Det är inte bara inför valet som media är intresserad av valet. Dagen efter valdagen vill många ta del av resultatet och då kan det vara bra att till exempel ha förberett ett pressmeddelande, lagt ut preliminärt resultat på webben och se till att någon är beredd att svara på frågor. Finns det kanske möjlighet att förmedla information på bibliotek, köpcentrum, arbetsplatser, gymnasier eller andra offentliga platser, där man når många röstberättigade? Kanske finns där utrymme för en flyttbar utställning? Kanske ett temanummer av församlingstidningen kan handla om kyrkovalet? Kanske kan församlingen/samfälligheten göra ett utskick Kyrkoval

114 till alla hushåll med information och/eller passa på att kontakta de senaste årens konfirmander? 14.7 Valdagen Valdagen är i sig ett unikt tillfälle för medlemskommunikation, både i mötet människa till människa och genom att erbjuda smakprov på verksamhet och information. I samband med valet kommer många som tillhör församlingen men som annars inte är engagerade i gudstjänstoch församlingsliv. Att göra detta tillfälle till en positiv upplevelse är något församlingen inte bör missa. Det kan ske till exempel genom att anställda och aktiva finns på plats för samtal och kanske bjuder på kaffe. En utställning och allmänt informationsmaterial kan finnas i anslutning till vallokalen. Kanske kan församlingen erbjuda musikstunder eller visning av kyrkan under dagen. Endast fantasin sätter gränser för vad som kan göras. Biskop emerita Caroline Krooks uppmaning, från tidigare val att göra valdagen till en fest-i-val är fortfarande i högsta grad aktuell! 14.8 Vad har vi lärt och vad kan vi lära? I församlingar och samfälligheter finns många erfarenheter från tidigare val att ta vara på när informationsinsatserna inför 2013 års val ska planeras. Det är dags att ta fram och studera eventuella utvärderingar från tidigare val. I många stift möts informationsansvariga till nätverksträffar där man kan ta del av varandras erfarenheter. Kyrkovalet är en regelbundet återkommande aktivitet i Svenska kyrkan och om ytterligare fyra år är det återigen dags. Då är det bra att slippa börja om från början. Därför kan det vara av värde att utvärdera insatserna kring kyrkovalet, att dokumentera det som gjorts och vad det har gett för resultat. Det är ganska enkelt att göra en intern utvärdering bland medarbetarna. Svårare är det att utvärdera vad de röstberättigade tyckt och tänkt. Ett tillvägagångssätt är att göra en enkel enkät. Svaren från den gör det möjligt att få en viss uppfattning om vad som lyckats och vad som behöver förbättras till nästa val. 112 Kyrkoval

115 Register Hänvisningar görs till sidnummer. Registret avser endast den första delen av handboken, alltså kapitlen I bilaga 3 finns kortfattade förklaringar till en stor del av de ord och begrepp som finns i registret. Detta är inte fullständigt i den meningen att det finns en sidhänvisning till varje sida där ett visst ord eller begrepp förekommer. Vissa ord, t.ex. kyrkoordningen, förekommer på många ställen utan att det finns hänvisningar till alla dessa i registret. När det står f. efter en sidhänvisning innebär det att ordet/begreppet behandlas även på följande sida och ff. att behandlingen fortsätter på mer än en sida. En ny sidhänvisning görs alltid för varje kapitel. Detta gäller även när ett ord/begrepp förekommer på sista sidan i ett kapitel och på första sidan i det efterföljande kapitlet. Anmäld kandidat 24, 34, 43, 45, 50f Ansvarsfördelning 10, 44, 46, 51, 55 Blank valsedel, se Valsedel Brevröstning 9f, 50, 59, 65, 70, 88, 93ff, 99ff, 109 brevröstningspaket 50, 65, 70, 94f, 109 genom bud 93, 95 genom postbefordran 93ff granskning i vallokalen 66, 70, 79, 84, 101, 104 vittne 10, 89, 95, 99f Bud 65, 70, 87ff, 92, 93ff, 99f, se även Brevröstning Budröstning, se Brevröstning Centrala tillhörighetsregistret 23f, 28, 58 Direkta val 9ff, 15ff, 24, 62, 68 Direktvalt kyrkoråd 12, 15f antal ledamöter 16f antal ersättare 17 rösträtt vid val av 24 valbarhet 25 registrering för val till 29ff, 33f, 36f anmälan av kandidater 44 valsedlarnas färg 49 Dubblettröstkort 58f Ersättare för ledamot i beslutande organ 9ff, 15ff, 21f, 24f, 27 för nomineringsgrupps ombud 32f, 36f, 39, 41 för valförrättarnas ordförande 97 i valnämnd 61, 63, 68 Expedition för förtidsröstning 59, 66f, 71, 73f, 77, 79, 82, 84f, 88ff, 93ff Fasta (valkrets)mandat 18 Kyrkoval

116 Flerpastoratssamfällighet 13, 17f, 67, 73f, 76, 78, 81, 87 Fönsterkuvert 65, 79, 80, 85, 89ff, 100f Företrädare i ett stift 32ff, 36, 39f, 44, 46, 50, 53ff Församling som inte ingår i pastorat 12, 22, 38, 46, 54 Församlingsråd 21, 28 Förtidsröstning 9, 52f, 55, 59, 63ff, 69ff, 73ff, 79f, 82ff, 87ff, 93ff, 109, 111 Förtroendevald 10, 24, 27, 63, 108 Gruppbeteckning 11, 29ff, 36f, 38ff, 49, 54, 104 Grupp- och kandidatförteckning 10f, 26, 44, 46, 51f, 54f, 64f, 70, 74, 78ff, 83ff, 103ff Icke-territoriell församling 24, 28 Indelningsdelegerade 16, 21, 61, 68 Indirekta val 18, 21, 94 Inskränkt valbarhet 9ff, 25f, 43, 46 Kandidat 9ff, 24ff, 32ff, 39, 43ff, 49ff, 54f, 108 Kontaktperson 32ff, 36f, 39ff, 44, 46, 51, 55 Kontrakt 17f, 26, 81 Kyrknätet 20, 30, 38, 62, 69, 78, 83, 108 Kyrkofullmäktige 12ff, 21f, 64, 68 antal ersättare 16f, 22 antal ledamöter 16f, 22 rösträtt vid val av 23, 28 valbarhet 24 registrering för val till 29ff, 33, 38ff anmälan av kandidater 44, 46 valsedlarnas färg 49, 51, 54, 56 bidrag till tryckta valsedlar 52 Kyrkoherden 11, 16, 25, 27f, 62f, 68, 74, 76, 83 Kyrkokansliet 13, 50, 59, 94, 110 Kyrkomötet 9f, 12f, 18f, 103 rösträtt vid val av 12, 24 valbarhet 26 registrering för val till 11, 29ff, 38f anmälan av kandidater 44, 46 valsedlarnas färg 49, 54 bidrag till tryckta valsedlar 52, 56 antal ersättare 17 antal ledamöter 15f, 22 Kyrkonämnd 25, 61, 68 Kyrkoordningen 9ff Kyrkoråd 12, 15, 24f, 61f, 68, 74, 82, se även Direktvalt kyrkoråd Kyrkostyrelsen 9ff, 18f, 32ff, 39f, 44ff, 49ff, 52ff, 57ff, 94f Ledamot antal i beslutande organ 15f, 21f, 61, 68 Mandat 12, 17ff, 34, 45, 51 vid särskild valkretsindelning 18 antal per valkrets 18, 22 se även Fasta mandat och Utjämningsmandat Mandatfördelning 11, 26f, 104 Nomineringsgrupp 9ff, 17f, 22, 32, 43f, 46f, 50ff, 80, 107f registrering 29f, 33f, 38f namn/beteckning 30ff, 38f beställning av valsedlar 49f, 52, 54f Ogiltig valsedel, se Valsedel Ombud 32ff, 36f, 39ff, 44, 46, 50, 54 Omslagskuvert 65f, 70f, 79f, 84f, 90f, 94f, 100f, 104 Omval 81 Organisationsregistret 20, 30, 38, 62, 68f, 78, 83, 108, 110 Pastorat 18, 21f, 28, 38f, 41, 46, 54ff, 68, 73f, 76f, 82f, 87, 92 Pastoratssamfällighet 13, 17f, Kyrkoval

117 Pastorsexpedition 26, 30, 38, 50, 59, 64, 69f, 80, 85, 87, 92, 94 Personröst 9, 49ff, 54, 78ff, 84f, 98, 104, 111 Preliminär rösträkning/sammanräkning 11, 26, 57, 65ff, 70f, 79, 84, 91, 95, 97, 100ff Registrerad nomineringsgrupp, se Nomineringsgrupp Röstlängd 10f, 23, 26, 57ff, 64, 67, 69, 78, 84, 95, 98ff, 103f Röstkort 10f, 57ff, 77f, 83, 88ff, 94f, 98, 101, 109ff Röstmottagare 59, 63f, 67, 77, 80, 88, 89ff Röstmottagningsställe, se Särskilt röstmottagningsställe Röstningslokal, se Expedition för förtidsröstning, Särskilt röstmottagningsställe och Vallokal Rösträkning, se Preliminär rösträkning Rösträtt 9f, 23f, 26, 28, 30, 38, 57f, 75, 89, 94, 98f, 109f Samfällda kyrkofullmäktige 9, 11f, 17f, 38, 43, 61, 63f, 68 antal ersättare 17 antal ledamöter 16 rösträtt vid val av 24 valbarhet 25f registrering för val till 29ff, 33ff anmälan av kandidater 44 valsedlarnas färg 49 bidrag till tryckta valsedlar 52, 56 Stiftsfullmäktige 9, 12, 18, 21, 80 antal ersättare 17 antal ledamöter 16 rösträtt vid val av 24 valbarhet 25 registrering för val till 29ff, 33ff, 36ff, 38ff anmälan av kandidater 44, 46 valsedlarnas färg 49, 54 bidrag till tryckta valsedlar 52, 56 Stiftsstyrelsen 9, 11, 13, 15ff, 21f, 25, 32ff, 39ff, 51, 88, 90f, 94f, 104f Strukturutredningen 12f, 21f, 28, 38ff, 46f, 54ff, 68ff, 82ff, 92, 109 Svenska kyrkans valprövningsnämnd 10f, 35, 40, 51, 58 Särskild personröst, se Personröst Särskild valkretsindelning 12, 17f Särskilt röstmottagningsställe 10, 19, 52f, 55, 59, 64, 66f, 70f, 74f, 77, 80f, 85, 87ff, 100f Tryckt valsedel, se Valsedel Utjämningsmandat 18 Valbarhet 9f, 12, 17, 24ff, 43, 46, 58, se även Inskränkt valbarhet Valbarhetshinder 24ff, 28, 61, 68 Valbeteckning 49, 54 Valdagen 9f, 19, 23f, 26, 57ff, 73, 75ff, 81ff, 87f, 91, 93ff, 97ff, 103, 105, 107, 109, 111, 112 Valdistrikt 9ff, 15, 19, 21, 57ff, 63ff, 73ff, 78, 82ff, 109 Valförrättare 50, 63f, 66f, 78ff, 83f, 90f, 95, 97ff, 103, 104 Valkrets 9, 11ff, 15, 17f, 21f, 24ff, 34, 43ff, 49ff, 54f, 104, 109, se även Särskild valkretsindelning Valkretsbeteckning 49, 54 Valkuvert 65, 78ff, 83ff, 88ff, 94f, 98ff, 103f Vallokal 10, 19, 50, 52f, 55, 63ff, 69ff, 73ff, 82ff, 88, 90f, 93ff, 103ff, 109 Valnämnd 58f, 61ff, 105, 107ff Valnämndens ansvarsområde 65f, 73, 75ff, 80ff, 85, 87ff, 101, 105 Valsedel 9ff, 26, 43f, 46 beställning 32f, 39, 54 Kyrkoval

118 betalning av valsedlar 50, 52f, 55f blank 11, 49f, 64, 69f, 74, 79f, 82, 84, 94, 109 färg 49ff, 54f, 66, 71 ogiltig 104 tryckt 50f, 53f utseende 49, 54 vid röstningslokaler 65f, 70f, 77ff, 80, 83f, 88f, 94f, 98ff, 104 Valprövningsnämnden, se Svenska kyrkans valprövningsnämnd Valskärm 78ff, 83ff, 88, 98 Valurna 66, 78, 83, 89f, 97ff, 103 Ytterkuvert 89, 99, 101, 104 Ångerröstning 99 Överklagande 10f, 35, 40, 51, 58, 81

119 bilaga 1 Utdrag ur kyrkoordning för Svenska kyrkan i lydelse efter 2011 års kyrkomöte Eventuella ändringar i kyrkoordningen som beslutas av kyrkomötet hösten 2012 finns inte med i valhandboken. De kommer dock att finnas med i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. 3 kap. Beslutande organ i församlingar och samfälligheter Allmänt Beslutanderätten i församlingar 1 Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. Om en församling ingår i en samfällighet får kyrkofullmäktige bestämma att församlingens beslutanderätt i stället ska utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Beslutanderätten utövas dock alltid av kyrkofullmäktige under resterande del av den ordinarie mandatperioden i en församling bildad genom en indelningsändring enligt bestämmelserna i 37 kap. 15 tredje stycket. Att ett direktvalt kyrkoråd samtidigt är församlingens styrelse framgår av 4 kap. (SvKB 2003:9; 2004:10; 2007:5) 2 Ett direktvalt kyrkoråd får bestämma att församlingens beslutanderätt i stället ska utövas av kyrkofullmäktige. (SvKB 2007:5) 4 Beslut enligt 1 andra stycket och 2 ska för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. (SvKB 2007:5) Beslutanderätten i samfälligheter 5 I en samfällighet utövas beslutanderätten av samfällda kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige 7 Kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i församlingen. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap. Att indelningsdelegerade i vissa fall blir kyrkofullmäktige vid en indelningsändring framgår av bestämmelserna i 37 kap. 54 a första stycket. (SvKB 2004:10) Antalet ledamöter och ersättare 8 Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst 15 i församlingar med högst röstberättigade, 19 i församlingar med över till och med röstberättigade, 25 i församlingar med över röstberättigade. Antalet ersättare ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det ska alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat. Kyrkoval

120 Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2002:9; 2003:9) 9 När kyrkofullmäktige ska utses första gången, beslutar det direktvalda kyrkorådet om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Stiftsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet, dock senast den 1 mars valåret. Har ett beslut inte anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare ska ändras, ska beslutet för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2011:6) Mandatperiodens längd 10 Ledamöter och ersättare skall väljas för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter valåret. Samfällda kyrkofullmäktige 52 Samfällda kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i samfälligheten på kyrkans valdag. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap. Att indelningsdelegerade i vissa fall blir samfällda kyrkofullmäktige vid en indelningsändring framgår av bestämmelserna i 37 kap. 54 a andra stycket. (SvKB 2004:10) Antalet ledamöter och ersättare 53 Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i full mäktige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda antal och till minst 15 i samfälligheter med högst 5000 röstberättigade, 25 i samfälligheter med över 5000 till och med röstberättigade, 35 i samfälligheter med över till och med röstberättigade, 45 i samfälligheter med över röstberättigade. Antalet ersättare ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i samfällda kyrkofullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det ska alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat. Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2002:9; 2003:9; 2007:5, 2011:6) 54 När samfällda kyrkofullmäktige ska utses första gången, bör församlingarna komma överens om antalet ledamöter med ledning av 53. Stiftsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet, dock senast den 1 mars under valåret. Har ett beslut inte anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. (SvKB 2011:6) 55 Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter ska ändras, ska beslutet för att gälla vid det kommande valet ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. (SvKB 2002:9; 2007:5) 4 kap. Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra nämnder i församlingar och samfälligheter Val av direktvalt kyrkoråd 11 Församlingens röstberättigade väljer vilka ledamöter, förutom kyrkoherden, och ersättare som ska ingå i ett direktvalt kyrkoråd. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap Kyrkoval

121 12 Det direktvalda kyrkorådet fastställer antalet ledamöter och ersättare i rådet. Antalet valda ledamöter skall bestämmas till ett jämnt tal och till minst 8 i församlingar med högst 500 röstberättigade 10 i församlingar med över 500 röstberättigade. Antalet ersättare ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om ett decimaltal uppkommer, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det ska alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat. Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2003:9) 13 När ett direktvalt kyrkoråd ska utses första gången beslutar kyrkofullmäktige om antalet ledamöter och ersättare. Stiftsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet, dock senast den 1 mars under valåret. Har ett beslut inte anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Om ett direktvalt kyrkoråd beslutar att antalet ledamöter eller ersättare ska ändras, ska beslutet för att gälla vid det kommande valet ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. (SvKB 2007:5, 2011:6) Mandatperiodens längd 14 Ledamöterna och ersättarna ska väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret. 14 a Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan nomineringsgrupperna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, ska fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. (SvKB 2003:9) Tillsättning av nämnder 25 För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Det ska också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 3. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 14 a 20, För valnämnden gäller även 14. Kyrkofullmäktige ska anta reglemen ten med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet. (SvKB 2002:9; 2003:9; 2004:10; 2007:5) Närvarorätt vid sammanträden med en nämnd 26 Kyrkoherden eller den präst som avses i 5 kap. 4 har rätt att närvara vid en nämnds sammanträden och delta i överläggningarna, men inte i besluten, samt få sin mening antecknad i protokollet (särskild mening). Detsamma gäller ett organ till vilket kyrkorådet eller en nämnd har delegerat beslutanderätt eller givit uppdrag att bereda kyrkorådets eller nämndens ärenden. Bestämmelserna i första stycket gäller inte valnämnden. (SvKB 2002:9; 2004:7) ÖN 25/03 Ett kyrkoråds beslut att kyrkoherden är självskriven ledamot med rösträtt i utskott utsedda av kyrkorådet har inte ansetts strida mot kyrkoordningen. Kyrkoval

122 ÖN 23/07 Kyrkoherdens rätt att närvara vid nämndsammanträden innefattar inte skyldighet att kalla kyrkoherden till sammanträden eller skyldighet att närvara. 10 kap. Den nationella nivåns uppdrag 9 Svenska kyrkans valprövningsnämnd är ett särskilt organ för att pröva överklaganden av val. Valprövningsnämnden ska självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. 15 kap. Svenska kyrkans valprövningsnämnd Nämndens uppgifter 1 Som framgår av 10 kap. 9 ska Svenska kyrkans valprövningsnämnd pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan. (SvKB 2002:9) Nämndens sammansättning 2 Valprövningsnämnden ska bestå av följande ledamöter: 1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är leda mot eller ersättare i kyrkomötet, och 2. sex andra ledamöter. För ordföranden ska det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för ordföranden. För de övriga ledamöterna ska utses personliga ersättare. När ordförandens ersättare träder in som ledamot ska han eller hon vara ordförande. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande ska gälla för ledamöterna och ersättarna. Sekreterare och föredragande i Valprövningsnämnden är en jurist som utses av nämnden. Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Valprövningsnämnden. (SvKB 2001:8; 2002:9) Val till Valprövningsnämnden 3 Ledamöterna och ersättarna väljs av kyrkomötet vid det första sammanträdet under en mandatperiod. Valet gäller till dess att kyrkomötet har hållit ett nytt val under sin nästa mandatperiod. Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden, ska ett fyllnadsval hållas för den tid som återstår. (SvKB 2002:9) Vem som får fatta beslut 4 Valprövningsnämnden är beslutför när ordföranden eller ordförandens ersättare och minst fyra andra ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. I en arbetsordning får nämnden uppdra åt 1. ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet innebär att ärendet inte ska prövas i sak, 2. ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet, 3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 58 kap. 16, och 4. ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande. (SvKB 2002:9) Omröstningsregler 5 Om det vid en överläggning framkommer skilda meningar, ska gällande regler om omröstning i tvistemål i allmän domstol tillämpas. Överklagande av nämndens beslut 6 Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. 120 Kyrkoval

123 33 kap. Kyrkans förtroendevalda Inledande bestämmelser 1 Med förtroendevalda avses i denna kyrkoordning de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan. Rösträtt 2 Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige eller 4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet endast rösträtt i en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår. (SvKB 2002:9) 3 Frågor om rösträtt vid direkta val avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 38 kap. (SvKB 2003:9) Valbarhet 4 Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt och fyller 18 år senast på dagen för valet. Härtill ska den som väljs vara folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, eller 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet. Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icketerritoriella församlingen. Vid val till samfällighet är hon eller han endast valbar till en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår. Det finns ytterligare bestämmelser om valbarhet vid val till samfällda kyrkofullmäktige i 38 kap. 12, vid val till stiftsfullmäktige i 38 kap. 16 a och vid val till kyrkomötet i 38 kap. 19 a. Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5 9. (SvKB 2002:9; 2005:17; 2007:5, 2008:5, 2011:6) Valbarhetshinder 5 Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling är inte den som 1. är anställd som biskop, 2. är anställd som kyrkoherde i församlingen, 3. har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i församlingens kyrkoråd, eller 4. är anställd hos församlingen eller samfällighet i vilken församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. (SvKB 2002:9) 6 Valbar till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet är inte 1. den som är anställd som biskop, 2. den kyrkoherde som är ledamot och kyrkoherdens ersättare i samfällighetens kyrkonämnd, eller 3. den som är anställd hos samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. (SvKB 2002:9) Kyrkoval

124 7 Valbar till uppdrag som förtroendevald på stiftsnivå är inte den som 1. har en anställning som biskop, 2. har en anställning som domprost, eller 3. är stiftsanställd och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. (SvKB 2002:9) 8 Valbar till uppdrag som ledamot eller ersättare i Kyrkomötet är inte den som 1. har en anställning som biskop, eller 2. är anställd på nationell nivå och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. (SvKB 2002:9) 9 Förutom det som anges i 5 8 gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag. Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning beräknat för en period på fem månader. 1. Den som är anställd av en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. 2. Den som är anställd av en samfällighet är inte valbar till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i denna samfällighet. Han eller hon är inte heller valbar till något kyrkoråd eller någon nämnd i en församling som ingår i samfälligheten. 3. Den som är anställd av ett stift är inte valbar till stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder. 4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till kyrkostyrelsen eller någon nämnd på nationell nivå. Bestämmelserna om valbarhetshinder för anställda ska på motsvarande sätt tilllämpas för den som är uppdragstagare. (SvKB 2000:5; 2002:9; 2005:7, 2009:4) Uppdragets upphörande 10 Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör också uppdraget genast. Om valbarheten upphör enbart därför att en förtroendevald flyttar gäller följande. 1. En ledamot eller ersättare i kyrkomötet får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden. 2. En ledamot eller ersättare i ett kyrkoråd eller någon nämnd i en församling får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden om han eller hon kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling. (SvKB 2007:5, SvKB 2008:5) ÖN 48/01 Om någon som vid valtillfället inte uppfyller valbarhetsvillkoren ändå blir vald saknar uppdraget giltighet. ÖN 20/08 Om en person har kvar sitt uppdrag som ledamot av ett kyrkoråd efter att ha flyttat ut ur församlingen kan den personen under samma tid även omväljas till uppdraget som ordförande i kyrkorådet. 11 Kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som har valts av fullmäktige om han eller hon 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. genom en dom som vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer. Första stycket ska på motsvarande sätt tillämpas på stiftsfullmäktige och kyrkomötet. (SvKB 2007:5) ÖN 06/05 Bestämmelsen om vissa förutsättningar för att återkalla uppdrag gäller bara uppdrag givna av beslutande organ. Övergångsbestämmelse till SvKB 1999:1 19. Den som innehar eller har innehaft uppdrag som förtroendevald inom Svenska kyrkan är valbar till sådant uppdrag även om han eller hon inte är döpt. 122 Kyrkoval

125 Kyrkoordningens 38 kapitel Uppdaterad version inklusive de ändringar som beslutades av 2011 års kyrkomöte och som träder i kraft den 1 januari De ändringar som 2012 års kyrkomöte eventuellt kommer att besluta saknas här. 38 kap. Direkta val Allmänna bestämmelser 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9) 2 Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet. (SvKB 2003:9) Valnämnder 3 I varje församling eller, om församlingen ingår i en samfällighet, i samfälligheten ska det finnas en valnämnd med ansvar för valets genomförande. Valnämnderna ska biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av kyrkostyrelsen. (SvKB 2003:9) 4 Om en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i en samfällighet eller en ny samfällighet bildas, ska indelningsdelegerade snarast möjligt välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa. (SvKB 2003:9) 5 Valnämnden ska ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Kostnaden för valnämndens verksamhet ska bestridas av församlingen eller samfälligheten. För valnämnden ska tillämpas vad som sägs om nämnder i 4 kap. 25 respektive 32 kyrkoordningen. (SvKB 2003:9) Valdag 6 Alla ordinarie direkta kyrkoval i hela landet ska hållas samma dag. Valdag ska vara tredje söndagen i september. Ordinarie kyrkoval hålls vart fjärde år. Vid omval ska kyrkostyrelsen efter samråd med stiftsstyrelsen bestämma vilken dag som ska vara valdag. (SvKB 2003:9) Val vid indelningsändring 7 Om en ändrad indelning ska träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval hålls, ska redan det valet avse enheterna enligt den nya indelningen. (SvKB 2003:9) Valkretsar och valkretsmandat Valkretsar vid val till beslutande organ i församling 8 Varje församling utgör en valkrets. (SvKB 2003:9) Fördelning av mandat mellan valkretsar vid val till samfällda kyrkofullmäktige 9 Stiftsstyrelsen ska senast den 31 mars under valåret besluta hur många mandat som varje valkrets vid val till samfällda kyrkofullmäktige ska ha. Det ska göras på följande sätt. Antalet röstberättigade i samfälligheten delas med antalet mandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat. Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter hur stort överskott var och en valkrets får vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska man Kyrkoval

126 genom lottning avgöra vilken valkrets som ska få mandatet. Antalet röstberättigade ska beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 1 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2003:9) Valkretsar vid val till samfällda kyrkofullmäktige i flerpastoratssamfällighet 10 I en flerpastoratssamfällighet ska varje pastorat utgöra en valkrets. Om antalet mandat som en valkrets får vid fördelning enligt 9 blir mindre än 1, ska antalet ändå bestämmas till 1. Antalet mandat i övriga valkretsar i samfälligheten ska då jämkas i motsvarande utsträckning så att det totala antalet mandat överensstämmer med det beslutade antalet. (SvKB 2003:9) Valkretsar vid val till samfällda kyrkofullmäktige i pastoratssamfällighet 11 I en pastoratssamfällighet ska varje församling utgöra en valkrets. Om det i förväg kan bedömas att någon valkrets när mandaten fördelas enligt 9 kommer att få mindre än fem mandat ska i stället en särskild valkretsindelning göras i samfälligheten. När det gäller särskilda valkretsindelningar ska samfällda kyrkofullmäktige besluta hur samfälligheten ska delas in i valkretsar, sedan församlingarna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla ska beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet, dock senast den 1 mars under valåret. Har ett beslut inte anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret får stiftsstyrelsen besluta hur samfälligheten ska delas in i valkretsar. Vid särskild valkretsindelning ska varje valkrets utformas så att den vid mandatfördelning enligt 9 kan få minst fem mandat. Den ska omfatta en eller flera församlingar och ha en sammanhängande gränslinje. Antalet mandat för hela samfälligheten ska fördelas så jämnt som möjligt. (SvKB 2003:9, 2011:6) Beslut om inskränkt valbarhet vid val till samfällda kyrkofullmäktige 12 Samfällda kyrkofullmäktige får, sedan församlingarna i samfälligheten har fått tillfälle att yttra sig, besluta att valbarheten ska vara inskränkt till valkretsen. Sådant beslut ska fattas senast den 1 februari under valåret. För att gälla ska beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen. (SvKB 2003:9) Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till stiftsfullmäktige 13 Mandaten i stiftsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Fyra femtedelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om resultatet blir ett decimaltal när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat. Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i (SvKB 2003:9) Fördelning av fasta valkretsmandat vid val till stiftsfullmäktige 14 Stiftsstyrelsen ska senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt. Antalet röstberättigade i stiftet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat. Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräk- 124 Kyrkoval

127 ningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska man genom lottning avgöra vilken valkrets som ska få mandatet. Antalet röstberättigade ska beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 1 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2003:9) Valkretsar vid val till stiftsfullmäktige 15 En valkrets ska omfatta ett eller flera kontrakt, om inte 16 innebär något annat. Indelningen i valkretsar ska beslutas av stiftsfullmäktige senast den 1 februari under valåret. En valkrets ska utformas så att den vid mandatfördelning enligt 14 kan få minst fem fasta valkretsmandat. Den ska ha en sammanhängande gränslinje. (SvKB 2003:9, 2007:5) 16 Kyrkostyrelsen får i särskilt fall efter begäran från stiftsfullmäktige och om det finns synnerliga skäl besluta om en valkretsindelning som avviker från kontraktsindelningen. (SvKB 2003:9) Beslut om inskränkt valbarhet vid val till stiftsfullmäktige 16 a Stiftsfullmäktige får besluta att valbarheten ska vara inskränkt till valkretsen. Sådant beslut ska, för att gälla vid det kommande valet, vara anmält till kyrkostyrelsen senast den 1 mars under valåret. (SvKB 2011:6) Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till kyrkomötet 17 Mandaten i kyrkomötet består av 225 fasta valkretsmandat, 2 fasta utlandsmandat och 24 utjämningsmandat. Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i (SvKB 2003:9, 2011:7) Fördelning av fasta valkretsmandat vid val till kyrkomötet 18 Kyrkostyrelsen ska senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt. Antalet röstberättigade i landet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett fast mandat. Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning allt efter hur stora överskott som de får vid varje beräkning. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska man genom lottning avgöra vilken valkrets som ska få mandatet. Om en valkrets får mindre än två fasta mandat, ska antalet ändå bestämmas till två. Antalet fasta mandat i övriga kretsar ska då jämkas i motsvarande utsträckning så att det totalt blir 225 fasta valkretsmandat. Antalet röstberättigade ska beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 1 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2003:9) Valkretsar vid val till kyrkomötet 19 Varje stift utgör en valkrets. I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen. (SvKB 2003:9) Inskränkt valbarhet vid val till kyrkomötet 19 a Vid val till kyrkomötet är valbarheten inskränkt till valkretsen. (SvKB 2007:5) Valdistrikt 20 Varje församling bildar ett valdistrikt. Stiftsstyrelsen får dock besluta om indelning av en församling i flera valdistrikt. Kyrkoval

128 Ett sådant beslut gäller tills vidare men upphör att gälla vid ändring i församlingsindelningen eller om stiftsstyrelsen av annat skäl beslutar att upphäva eller ändra indelningen. Före ett sådant beslut ska stiftsstyrelsen samråda med valnämnden. Beslut om indelning i valdistrikt ska meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet ska tillämpas för första gången. Har beslut fattats om en indelningsändring får dock ett beslut om indelning i valdistrikt meddelas senast den 1 februari under valåret. (SvKB 2003:9, 2007:5, 2011:6) Registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater Registrering av gruppbeteckningar 21 Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling. För att gälla vid ett ordinarie val ska ansökan om registrering ha inkommit senast den 15 april valåret. Vid omval som har beslutats enligt 94 ska ansökan ha inkommit senast den dag som kyrkostyrelsen beslutar. Vid ansökan om registrering av gruppbeteckning ska nomineringsgruppen också anmäla ett ombud. (SvKB 2003:9, 2011:6) 22 En ansökan om registrering för val till kyrkomötet ska ha stöd av minst 300 personer som är röstberättigade vid detta val. En ansökan om registrering för val till stiftsfullmäktige ska ha stöd av minst 100 personer som har rösträtt i stiftet. En ansökan om registrering för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet eller till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling ska ha stöd av minst 10 personer som har rösträtt i den samfällighet respektive den församling som ansökan gäller. De som stöder en ansökan om registrering ska själva skriva under en förklaring om stödet. De ska i förklaringen också ange sitt personnummer och den församling som de tillhör. (SvKB 2003:9) 23 Om en gruppbeteckning registreras för val till kyrkomötet gäller registreringen också för val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i hela landet. Registreras en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, gäller registreringen också för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i stiftet. Registreras en gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet gäller registreringen också för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling som ingår i samfälligheten. Registreras en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling, gäller registreringen val i den församlingen. (SvKB 2003:9) 24 Sedan kyrkostyrelsen har prövat ansökningar om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet, ska stiftsstyrelsen pröva ansökningar om registrering av gruppbeteckning för övriga val i följande ordningsföljd: val till stiftsfullmäktige val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling. En ansökan om registrering av gruppbeteckning ska avslås 126 Kyrkoval

129 om den kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val eller om beteckningen med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning. Vid prövning enligt föregående stycke ska beaktas vad som sägs om beteckningars innehåll i 25. (SvKB 2003:9) 25 En beteckning som inte registreras för val till kyrkomötet men för val till stiftsfullmäktige i ett stift ska alltid innehålla stiftets namn i nominativ eller genitivform. En beteckning som inte registreras för val till kyrkomötet eller stiftsfullmäktige men för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet ska alltid innehålla samfällighetens namn i nominativ eller genitivform. En beteckning som registreras enbart för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling ska alltid innehålla församlingens namn i nominativ eller genitivform. (SvKB 2003:9) 26 En gruppbeteckning som har registrerats enligt 23 gäller tills vidare. Gruppbeteckningen upphör dock att gälla och ska tas bort ur registret om 1. nomineringsgruppen begär det, 2. nomineringsgruppen inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till något val, 3. nomineringsgruppen inte har något ombud, eller 4. det inte längre finns någon samfällighet eller församling med namn som ingår i gruppbeteckningen. (SvKB 2003:9, 2004:10, 2011:6) 27 Innan kyrkostyrelsen respektive stiftsstyrelsen avslår en ansökan om registrering av gruppbeteckning ska styrelsen ge den berörda gruppen möjlighet att inom viss tid inkomma med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Ett sådant meddelande ska vara skriftligt och undertecknat av det ombud som nomineringsgruppen har anmält enligt 21. Inför ett ordinarie val, ska meddelandet ha inkommit senast den 2 maj. Vid omval som har beslutats enligt 94 ska meddelandet ha inkommit senast den dag som kyrkostyrelsen beslutar. (SvKB 2003:9, 2011:6) Anmälan av kandidater 28 Andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper är inte valbara. Kandidaterna ska skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Förklaringen ska skickas med anmälan. En nomineringsgrupp får inte anmäla mer än en lista på kandidater i varje valkrets till respektive val. (SvKB 2003:9) 29 Anmälan av kandidater till samtliga val ska göras hos respektive stiftsstyrelse, vad gäller val till kyrkomötet av kandidaterna i den valkrets som stiftet utgör. Anmälda kandidater ska registreras hos kyrkostyrelsen. För att gälla vid ett ordinarie val ska anmälningarna ha inkommit senast den 15 april valåret. Vid omval som har beslutats enligt 94 ska anmälningarna ha inkommit senast den dag som kyrkostyrelsen beslutar. (SvKB 2003:9, 2011:6) När för få kandidater har anmälts 30 Om det totala antalet kandidater i en valkrets som har anmälts den 15 april är lägre än det antal mandat som valet ifråga avser ska stiftsstyrelsen omgående informera de nomineringsgrupper som till följd av re- Kyrkoval

130 gistrering av beteckning har möjlighet att anmäla kandidater i valkretsen om detta förhållande. Stiftsstyrelsen ska samtidigt för valet ifråga förlänga tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater i en sådan valkrets till den 15 maj. (SvKB 2003:9, 2011:6) Grupp- och kandidatförteckning 31 Stiftsstyrelsen ska senast den 1 juni under valåret fastställa grupp- och kandidatförteckning över de nomineringsgrupper som har registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater. Sådana förteckningar ska upprättas för varje slag av val och för varje valkrets inom stiftet. För valkrets där tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater enligt 30 andra stycket har förlängts till den 15 maj ska stiftsstyrelsen senast den 1 juli under valåret fastställa grupp- och kandidatförteckning. Kyrkostyrelsen ansvarar för att gruppoch kandidatförteckningarna trycks på papper i samma färger som enligt 34 gäller för valsedlarna till de olika valen. (SvKB 2003:9, 2007:5) Valsedlar Beställning av valsedlar 32 Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som ska användas vid valen. Blanka valsedlar (valsedlar enligt 34 med enbart valbeteckning) ska i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga pastorsexpeditioner och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. (SvKB 2003:9) 33 En nomineringsgrupp som vill beställa valsedlar hos kyrkostyrelsen ska betala dessa i förskott, i den mån inte beslut om bidrag har fattats enligt andra stycket. Beslut att bidrag ska utgå efter viss enhetlig grund till nomineringsgrupp som är eller genom valet blir företrätt i det organ som valet avser får fattas i fråga om val till kyrkofullmäktige i församling som inte ingår i en samfällighet av församlingen, i fråga om val till direktvalt kyrkoråd och till kyrkofullmäktige i församling som ingår i en samfällighet av samfälligheten, i fråga om val till samfällda kyrkofullmäktige av samfälligheten, i fråga om val till stiftsfullmäktige av stiftet, och i fråga om val till kyrkomötet av detta. (SvKB 2003:9) Valsedlars utseende 34 Valsedlarna ska vara tillverkade av samma papper och vara i format millimeter (A6). För val till kyrkomötet ska användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa, för val till samfällda kyrkofullmäktige blå och för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd vita valsedlar. (SvKB 2003:9) 35 Valsedel ska åsättas gruppbeteckning. Valsedel bör också uppta 1. namn på en eller flera kandidater, 2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning), och 3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). Varje kandidat ska anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn. Upptar en valsedel flera namn, ska de upptas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tas i anspråk, val av ersättare där sådana ska utses genom valet. 128 Kyrkoval

131 Om en valsedel innehåller kandidatnamn ska det på valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering. (SvKB 2003:9) 36 Om det förutom gruppbeteckning har skrivits kandidatnamn på en blank valsedel, ska väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för vart och ett av de tre första kandidatnamnen. (SvKB 2003:9, 2008:5) Röstlängder och röstkort 37 Kyrkostyrelsen ska upprätta en röstlängd för varje valdistrikt, upptagande dem som har rösträtt vid valen. Uppgifterna i det register som avses i 56 kap dagar före den ordinarie valdagen ska ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. (SvKB 2003:9, 2011:6) 38 För var och en som finns i en röstlängd ska kyrkostyrelsen upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt ska det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress ska det upprättas röstkort bara om de begär det. Ett röstkort ska innehålla uppgift om 1. väljarens namn och nummer i röstlängden, och 2. vilka val som väljaren får delta i. Röstkortet bör också innehålla annan information om valet. (SvKB 2003:9) 39 Röstkorten ska tillsammans med av kyrkostyrelsen sammanställda upplysningar om valet skickas ut så snart som möjligt och inte senare än att de kan beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen. (SvKB 2003:9) 40 Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort ska på begäran få ett dubblettröstkort. (SvKB 2003:9, 2007:5) 41 Den som anser sig berörd av felaktig uppgift i röstlängden ska senast tisdagen andra veckan före den ordinarie valdagen skriftligen hos kyrkostyrelsen begära att uppgiften rättas. Detta gäller också den som anser sig vara felaktigt utelämnad ur röstlängden. Det som har hänt senare än 45 dagar före den ordinarie valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf. Frågor om rättelse enligt första stycket prövas av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen får också på eget initiativ besluta om sådan rättelse av röstlängd som innebär att den som på felaktiga grunder inte har tagits upp i en röstlängd tas upp där. (SvKB 2003:9, 2007:5, 2011:6) 41 a När samtliga beslut om rättelser har förts in i en röstlängd, ska den så snart som möjligt sändas till valnämnden för valdistriktet. Har ett beslut om rättelse inte hunnit föras in i röstlängden innan den sänts till valnämnden får kyrkostyrelsen uppdra åt valnämnden ombesörja att rättelsen förs in. (SvKB 2003:9) Kuvert 42 För val ska det finnas valkuvert och kuvert för brevröstning samt de övriga kuvert som kyrkostyrelsen beslutar. De kuvert som ska användas vid val hålls till handa bara genom kyrkostyrelsen. De ska i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga pastorsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. (SvKB 2003:9) 43 Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas. (SvKB 2003:9) Kyrkoval

132 Röstning 44 All röstmottagning ska vara offentlig. (SvKB 2003:9) 45 Väljarnas valhemlighet ska skyddas. I varje röstningslokal ska det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. (SvKB 2003:9) 46 För att avge sin röst ska väljarna för varje slag av val de vill delta i 1. ta en valsedel, 2. lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och 3. försluta valkuvertet. Väljare som vill lämna särskilda personröster ska på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme för personröst som finns vid de kandidater som de helst vill se valda. I varje val får högst tre kandidater ges en särskild personröst. Om det förutom gruppbeteckning har skrivits kandidatnamn på en blank valsedel, ska väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för vart och ett av de tre första kandidatnamnen. Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen. (SvKB 2003:9, 2007:5) 47 Väljare bör vid röstning i vallokalen ha med sig sitt röstkort. De som inte har detta och som inte är kända för valförrättarna ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. För att få rösta på ett särskilt röstmottagningsställe eller på en expedition för förtidsröstning, ska väljaren ha ett röstkort. Detta ska lämnas till röstmottagaren. Den som vill brevrösta enligt 54 ska lämna sitt röstkort tillsammans med valkuverten. (SvKB 2003:9, 2007:5) Var och när röstning äger rum 48 På valdagen kan väljarna rösta i vallokalen för det valdistrikt där de finns i röstlängden eller på ett särskilt röstmottagningsställe inom den egna valnämndens ansvarsområde, om ett sådant har anordnats. Väljare får före valdagen rösta på särskilda röstmottagningsställen inom den egna valnämndens ansvarsområde, om sådana anordnas samt på expeditioner för förtidsröstning i hela landet. Minst en sådan expedition ska finnas i varje pastorat enligt den indelning som gäller den 1 januari året efter valåret. Väljare får brevrösta enligt bestämmelserna i Väljare som röstar före valdagen ska rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i. (SvKB 2003:9, 2007:5) 49 Upphört att gälla. (SvKB 2007:5) Beslut om röstningslokaler 50 Valnämnden ska besluta vilken lokal som skall vara vallokal för vart och ett valdistrikt. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera distrikt. Det ska finnas minst en vallokal i varje pastorat. Valnämnden får bestämma att ett särskilt röstmottagningsställe ska anordnas. Ett sådant ska vara öppet under minst två timmar. Valnämnden ska efter samråd med berörd kyrkoherde besluta på vilken eller vilka expeditioner i ett pastorat som förtidsröstning ska ske. (SvKB 2003:9, 2007:5) Grupp- och kandidatförteckningar samt blanka valsedlar 51 I en vallokal ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar enligt 31 för de valkretsar som valdistriktet hör till. Där ska också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen. 130 Kyrkoval

133 Sådana förteckningar och valsedlar ska också finnas på särskilda röstmottagningsställen. På expeditioner för förtidsröstning ska det vara möjligt för en väljare som begär detta att få ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där han eller hon är röstberättigad. Där ska också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen. (SvKB 2003:9, 2007:5) något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Väljaren ska därefter lägga ytterkuvertet och sitt röstkort i ett omslagskuvert som ska skickas till stiftsstyrelsen. Försändelsen ska ha kommit in till stiftsstyrelsen senast onsdagen i veckan före valdagen. Väljare som befinner sig utomlands får skicka sin brevröst till kyrkostyrelsen. (SvKB 2003:9) Valförrättare och röstmottagare 52 Valnämnden ska utse valförrättare och röstmottagare. (SvKB 2003:9) Röstning på expedition för förtidsröstning 53 På minst en expedition för förtidsröstning i varje pastorat ska det vid ordinarie kyrkoval i hela landet vara möjligt att rösta från och med den trettonde dagen före valdagen till och med onsdagen före valdagen. Stiftsstyrelsen får dock besluta att flera pastorat inom en flerpastoratssamfällighet får ha en gemensam expedition för förtidsröstning. Det ska vara möjligt att rösta under minst tre timmar varje vardag under denna period samt därutöver minst en dag vardera veckan mellan klockan 17 och 20. Stiftsstyrelsen får i enskilt fall besluta att inskränka dessa tider. (SvKB 2003:9, 2007:5) Brevröstning genom postbefordran 54 Väljare som vill brevrösta ska för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert. Väljaren ska därefter i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst och klistra igen detta. Väljaren ska på ytterkuvertet skriva under en försäkran att kuverten gjorts i ordning på detta sätt. De två vittnena ska där skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att de inte känner till Brevröstning genom bud 55 Väljare som inte kan komma personligen till någon röstningslokal får lämna sin brevröst genom bud. Den som anlitas som bud ska ha fyllt 18 år. (SvKB 2003:9) 56 Vid brevröstning genom bud ska bestämmelserna i 54 första och andra styckena tillämpas. Budet skall lämna ytterkuvertet för brevröst i väljarens vallokal. Brevrösten får också lämnas på en expedition för förtidsröstning eller på ett särskilt röstmottagningsställe inom den församling som väljaren tillhör eller inom den samfällighet som församlingen ingår i. När brevrösten lämnas ska budet anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att han eller hon inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. (SvKB 2003:9, 2007:5) Vittne vid brevröstning 57 Ett vittne vid brevröstning ska ha fyllt 18 år. (SvKB 2003:9, 2011:6) Sammanräkning av rösterna Preliminär sammanräkning 58 Omedelbart efter att röstningen i vallokalen har förklarats avslutad och samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan har Kyrkoval

134 lagts ner i den ska valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och ska genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt. Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen har avslutats ska valförrättarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag. Valnämnden ska se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas ska den begäras in. Valnämnden ska därefter omgående vidarebefordra röstlängder och övrigt material till stiftsstyrelsen. (SvKB 2003:9) Slutlig sammanräkning 59 Stiftsstyrelsen ska göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Kyrkostyrelsen ska på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i kyrkomötet. Stiftsstyrelsen ska bistå kyrkostyrelsen i den utsträckning som det behövs för att den ska kunna utse ledamöter och ersättare. I fråga om val till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling ska stiftsstyrelsen fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna och för varje valkrets utse ledamöter och ersättare. (SvKB 2003:9) Ogiltiga valsedlar 60 En valsedel är ogiltig om den saknar beteckning på nomineringsgrupp eller har mer än en sådan beteckning, har en beteckning för någon nomineringsgrupp som inte finns på den av stiftsstyrelsen enligt 31 fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen, eller har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt. Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om alla är lika i fråga om beteckning för nomineringsgrupp ska dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om de särskilda personrösterna, ska någon personröst inte räknas. (SvKB 2003:9, 2007:5) När personröst inte ska räknas 61 Någon personröst ska, utöver vad som sägs i 60 andra stycket, inte räknas om kandidaten inte är valbar, namnet inte har upptagits för nomineringsgruppen på den av stiftsstyrelsen enligt 31 fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen, det har lämnats mer än tre särskilda personröster, det inte framgår vem en personröst avser eller en personröst inte har lämnats på det sätt som anges i 46 andra eller tredje stycket. (SvKB 2003:9, 2007:5) Mandatfördelning mellan nominerings grupper, utseende av ledamöter och ersättare Mandatfördelning vid val till församling och samfällda kyrkofullmäktige 62 Mandaten ska fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet ska tilldelas ett mandat. Vid beräkningen ska den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 tillämpas. (SvKB 2003:9) 63 Om en nomineringsgrupp vid fördelningen har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen ska vid val till kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige plats som nomineringsgruppen skulle 132 Kyrkoval

135 ha tilldelats vid den fortsatta fördelningen vara obesatt under mandatperioden. Gäller valet direktvalt kyrkoråd ska i stället nomineringsgruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen. (SvKB 2003:9) Hur ledamöter utses vid val till församling och samfällda kyrkofullmäktige 64 För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått ska utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna. I första hand ska denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 87. Personligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal, dock lägst 20 röster. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal ska lotten avgöra vem som ska ha företräde. Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen. (SvKB 2003:9, 2004:6) 65 Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp ska tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, ska de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. Det mandat som kandidaten inte tillträder ska tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 66. Vid denna beräkning ska man bortse från den som redan valts till ledamot. (SvKB 2003:9) Gemensamma bestämmelser om hur ersättare utses vid val till församling och samfällda kyrkofullmäktige 66 Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 87. I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen. I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot. Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare. (SvKB 2003:9) Särskilda bestämmelser om hur ersättare utses vid val till samfällda kyrkofullmäktige 67 Om inte den situation som avses i 66 fjärde stycket råder, ska för varje ledamot i samfällda kyrkofullmäktige utses minst en ersättare från samma valkrets. Om antalet ersättare som har utsetts när varje ledamot har fått en ersättare är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för två eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses genom ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för fyra eller flera ledamöter, fem eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som har beslutats. (SvKB 2003:9, 2007:5) Kyrkoval

136 68 Om det sedan ersättare har utsetts enligt 67 visar sig att det för en ledamot eller ledamöter i en nomineringsgrupp som har fått ett eller två mandat bara har utsetts en ersättare ska, i enlighet med 3 kap. 53, ytterligare en ersättare utses. I det fall nomineringsgruppen har fått mandat i två valkretsar ska ersättaren i första hand utses för den ledamot som har det största personliga röstetalet och i andra hand för ledamoten i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. (SvKB 2008:5, 2011:6) Hur ersättare inträder i tjänst i församling och samfällda kyrkofullmäktige 69 Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 66. Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i en valkrets i samfällda kyrkofullmäktige är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring ska den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. Bestämmelserna i andra stycket gäller inte om samfällda kyrkofullmäktige har beslutat om inskränkt valbarhet. (SvKB 2003:9) Hur ny ledamot utses i församling och samfällda kyrkofullmäktige 70 Avgår en ledamot i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige under valperioden ska stiftsstyrelsen på anmälan av kyrkofullmäktiges, det direktvalda kyrkorådets eller samfällda kyrkofullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot ska utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 66. Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt första stycket ska stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid ska den som står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen utses. Kan någon ny ledamot inte utses ska vad gäller kyrkofullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden. Vad gäller direktvalt kyrkoråd ska i stället ny ledamot utses från den nomineringsgrupp och med den kandidat som stått närmast i tur om den ursprungliga mandatfördelningen omfattat ytterligare ett mandat. (SvKB 2003:9) Hur ny ersättare utses i församling och samfällda kyrkofullmäktige 71 Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska stiftsstyrelsen på anmälan av kyrkofullmäktiges, det direktvalda kyrkorådets eller samfällda kyrkofullmäktiges ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid ska bestämmelserna i tillämpas. (SvKB 2003:9) Hur mandaten fördelas vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 72 De fasta valkretsmandaten ska för varje valkrets fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet ska tilldelas ett mandat. Vid beräkningen ska den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 tillämpas. (SvKB 2003:9) 73 Utjämningsmandaten ska fördelas mellan nomineringsgrupperna så att fördelningen av alla mandat i stiftsfullmäktige blir pro- 134 Kyrkoval

137 portionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela stiftet och att fördelningen av alla mandat i kyrkomötet blir proportionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela landet. För att avgöra hur många mandat en nomineringsgrupp ska ha sammanlagt i stiftsfullmäktige för att vara proportionellt representerad i stiftsfullmäktige och sammanlagt i kyrkomötet för att vara proportionellt representerad där ska den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela stiftet respektive hela landet som en valkrets. Varje nomineringsgrupp ska tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att nomineringsgruppen ska få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i stiftet respektive landet. Vid beräkningen ska den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 tillämpas. (SvKB 2003:9) 74 Om en nomineringsgrupp vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som behövs för att den ska vara proportionellt representerad enligt 73, ska man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från nomineringsgruppen och de mandat den har fått. Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar ska göras enligt 86. (SvKB 2003:9) 75 Om en nomineringsgrupp i någon valkrets har fått fler mandat än som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen gäller följande. 1. Vid val till kyrkomötet ska det överskjutande mandatet vara obesatt. 2. Vid val till stiftsfullmäktige ska det överskjutande mandatet med tillämpning av 86 flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt ska det vara obesatt under valperioden. Om valbarheten är inskränkt till valkretsen ska dock det överskjutande mandatet vara obesatt. (SvKB 2003:9, 2007:5, 2011:6) 76 Om det blir lika stora tal för flera nomineringsgrupper eller valkretsar vid beräkningarna enligt 72 75, ska lotten avgöra vilken nomineringsgrupp eller vilken valkrets som ska få mandatet. (SvKB 2003:9) Hur ledamöter utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 77 För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått ska utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna. I första hand ska denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 87. Personligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen. Vid val till stiftsfullmäktige krävs dock lägst 50 röster. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal ska lotten avgöra vem som ska ha företräde. Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen. (SvKB 2003:9, 2007:5) 78 Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp ska tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, ska de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. Kyrkoval

138 Det mandat som kandidaten inte tillträder ska tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 79. Vid denna beräkning ska man bortse från den som redan valts till ledamot. (SvKB 2003:9, 2005:18) Gemensamma bestämmelser om hur ersättare utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 79 Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 87. I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen. I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot. Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare. (SvKB 2003:9) Särskilda bestämmelser om hur ersättare utses vid val till stiftsfullmäktige 80 Om inte den situation som avses i 79 fjärde stycket råder, ska för varje ledamot i stiftsfullmäktige utses minst en ersättare från samma valkrets. Om antalet ersättare som har utsetts när varje ledamot har fått en ersättare är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses genom ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som har beslutats. (SvKB 2003:9) 81 Om det sedan ersättare utsetts enligt 80 visar sig att det för ledamot eller ledamöter i en nomineringsgrupp som har fått ett eller två mandat utsetts bara en ersättare ska i enlighet med 7 kap. 4 ytterligare en ersättare utses. I det fall nomineringsgruppen har fått mandat i två valkretsar ska ersättaren utses i första hand för den ledamot som har det största personliga röstetalet och i andra hand för ledamoten i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. (SvKB 2003:9) Hur ersättare inträder i tjänst i stiftsfullmäktige och kyrkomötet 82 Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i valkretsen i den ordning de har utsetts enligt 79. Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i valkretsen i stiftsfullmäktige är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring ska den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. Bestämmelserna i andra stycket gäller inte om stiftsfullmäktige har beslutat om inskränkt valbarhet enligt 16 a. (SvKB 2003:9, 2007:5, 2011:6) Hur ny ledamot utses i stiftsfullmäktige och kyrkomötet 83 Avgår en ledamot i kyrkomötet under valperioden ska kyrkostyrelsen på anmälan av kyrkomötets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot ska utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 82. Kan någon ny 136 Kyrkoval

139 ledamot inte utses ska mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden. Avgår en ledamot i stiftsfullmäktige under valperioden ska stiftsstyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot ska utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 82. Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt andra stycket ska stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid ska den kandidat som står i tur att få nästa mandat för nomineringsgruppen utses. Saknas en sådan kandidat på grupp- och kandidatförteckningen ska stiftsstyrelsen med tillämpning av 86 bestämma en annan valkrets, där nomineringsgruppen deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, och till ny ledamot utse den som där står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen. Kan någon ny ledamot inte utses ska mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden. (SvKB 2003:9) Hur ny ersättare utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 84 Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska stiftsstyrelsen respektive kyrkostyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges respektive kyrkomötets ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid ska bestämmelserna i tillämpas. (SvKB 2003:9) Beräkningsgrunder Den jämkade uddatalsmetoden 85 Enligt den jämkade uddatalsmetoden ska jämförelsetal beräknas på följande sätt. Så länge nomineringsgruppen ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare. (SvKB 2003:9) Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat 86 Fördelningen av utjämningsmandat enligt 74 samt fördelning av överskjutande mandat enligt 75 ska göras på följande sätt. Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat en nomineringsgrupp har fått tillförs det första den valkrets där nomineringsgruppen efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där nomineringsgruppen för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tilllämpning av den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 på nomineringsgruppens röstetal i valkretsarna. I en valkrets där nomineringsgruppen inte har fått något fast valkretsmandat ska dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med nomineringsgruppens röstetal. (SvKB 2003:9) Personligt röstetal 87 Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet under samma gruppbeteckning. För namn som fått personröster motsvarande det antal som anges i 64 och 77 fastställs ett personligt röstetal. Det namn som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen och så vidare. (SvKB 2003:9) Anmälan att för få ledamöter har utsetts 88 Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit utsett vid val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige, ska stiftsstyrelsen anmäla detta Kyrkoval

140 till Svenska kyrkans valprövningsnämnd. En sådan anmälan ska också göras om inget val har kunnat genomföras. (SvKB 2003:9) Närmare bestämmelser 89 Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om 1. registrering av gruppbeteckning och registrering av kandidater, 2. grupp- och kandidatförteckningar, 3. röstlängder och röstkort, 4. valsedlar och olika typer av kuvert, 5. tider för röstning i vallokal, 6. utrustning och ordning i röstningslokal 7. hur röstning går till i vallokal, på expedition för förtidsröstning och på särskilt röstmottagningsställe, 8. hur brevröstning går till, 9. dokumentation av valförrättning och röstmottagning, 10. behandling av inkomna förtidsröster, 11. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal, 12. förfarandet vid slutlig rösträkning och mandatfördelning, 13. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och 14. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor. (SvKB 2003:9, 2007:5, 2011:7) Överklagande 90 Ett val enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Samfällda kyrkofullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 11 och om inskränkt valbarhet enligt 12 får inte överklagas. Hos Valprövningsnämnden får följande beslut överklagas särskilt: 1. stiftsstyrelsens beslut om antalet valkretsmandat för val till samfällda kyrkofullmäktige enligt 9, 2. stiftsstyrelsens beslut om valkretsindelning för val till samfällda kyrkofullmäktige enligt 11, 3. stiftsstyrelsens beslut att fastställa samfällda kyrkofullmäktiges beslut om inskränkt valbarhet enligt 12, 4. stiftsstyrelsens beslut om fördelning av fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige enligt 14, 5. stiftsfullmäktiges beslut om valkretsindelning för val till stiftsfullmäktige enligt 15, 6. kyrkostyrelsens beslut om en valkretsindelning som avviker från kontraktsindelningen för val till stiftsfullmäktige enligt 16, 7. kyrkostyrelsens beslut om fördelning av fasta valkretsmandat för val till kyrkomötet enligt 18, 8. stiftsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt enligt 20, 9. beslut i ärenden om registrering av gruppbeteckning, 10. stiftsstyrelsens beslut att fastställa grupp- och kandidatförteckningar enligt 31, 11. beslut i ärenden om valsedlar, 12. kyrkostyrelsens beslut om rättelse i röstlängd enligt 41, och 13. beslut att utse nya ledamöter eller ersättare. Andra beslut enligt detta kapitel får överklagas endast i samband med att det val som beslutet gäller överklagas. (SvKB 2003:9, 2007:5) 91 Ett val eller ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet. I fråga om överklagande av beslut som avses i 90 tredje stycket 4, 5, 7, 8, 9 och 11 ska dock rösträtten i stället avgöras utifrån bestämmelserna i 33 kap 2. Ett beslut som avses i 90 tredje stycket 1 3 får dock endast överklagas av en berörd församling eller samfällighet. Ett beslut som avses i 90 tredje stycket 6 får endast överklagas av ett berört stift. 138 Kyrkoval

141 Ett beslut som avses i 90 tredje stycket 10 får endast överklagas av den som finns med på förteckningen och av den som har gjort anmälan av kandidater. Ett beslut som avses i 90 tredje stycket 12 får endast överklagas av den som beslutet gäller. Ett beslut som avses i 90 tredje stycket 13 får endast överklagas av den som enligt 33 kap. 2 skulle ha haft rösträtt om beslutsdagen hade varit valdagen. (SvKB 2003:9, 2007:5) 92 Den som vill överklaga ett val eller ett beslut ska ge in skrivelsen med överklagandet till beslutsinstansen. Skrivelsen ska ha kommit in till beslutsinstansen. 1. i ärende enligt 90 första stycket: tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att den slutliga röstsammanräkningen avslutades, 2. i ärende enligt 90 tredje stycket 1 8 och 11: senast inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats, 3. i ärende enligt 90 tredje stycket 9: senast inom en vecka från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats, 4. i ärende enligt 90 tredje stycket 10: senast den 15 juni under valåret för gruppoch kandidatförteckningar som enligt 31 ska vara fastställda den 1 juni och senast den 15 juli för grupp- och kandidatförteckningar som ska vara fastställda den 1 juli, 5. i ärende enligt 90 tredje stycket 12: senast tisdagen i veckan före valet, och 6. i ärende enligt 90 tredje stycket 13: senast inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades. (SvKB 2003:9, 2007:5) 93 Valprövningsnämnden ska vid prövningen av ett överklagande upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen om 1. det vid förberedande och genomförande av valet har förekommit en åtgärd som ett kyrkligt organ svarar för som avviker från föreskriven ordning, 2. någon har hindrat röstningen, 3. avgivna röster har förvanskats, eller 4. någon har otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt. Kan rättelse åstadkommas genom en förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsinstansen att vidta sådan rättelse. Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Ett omval till stiftsfullmäktige eller kyrkomötet avser endast det antal fasta mandat och utjämningsmandat som tilldelades den berörda valkretsen vid det upphävda valet. (SvKB 2003:9, 2007:5) 93 a Om ett visst beslut inte får överklagas eller om det ska överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid prövning enligt 93. (SvKB 2007:5) 94 Valprövningsnämnden ska också upphäva ett val och besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare om stiftsstyrelsen har gjort en sådan anmälan som anges i 88. (SvKB 2003:9) 58 kap. Överklagande Beslut som kan överklagas 1 Ett beslut kan överklagas enligt detta kapitel endast om det av en bestämmelse i denna kyrkoordning framgår att beslutet får överklagas. Bestämmelserna i detta kapitel får också tillämpas om det i ett kollektivavtal mel- Kyrkoval

142 lan Svenska kyrkan som arbetsgivare och en eller flera arbetstagarorganisationer sägs att arbetsgivarens beslut kan överklagas hos ett domkapitel eller hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Detta gäller om inte något annat har bestämts i avtalet. ÖN 5/07 Ett domkapitels beslut att en gjord anmälan angående disciplinpåföljd inte föranleder någon åtgärd har inte ansetts möjligt att överklaga. ÖN 8/10 Ett domkapitels beslut vid prövning av om någon av dess ledamöter är jävig kan bara överprövas av Överklagandenämnden i samband med överprövning av det ärende i vilket jävsfrågan har aktualiserats. Se även ÖN 21/10. 2 Ett beslut ska, för att kunna överklagas, avfattas skriftligt. Av ett sådant beslut ska det framgå vilka skäl som har bestämt utgången och hur beslutet kan överklagas. 3 Rätt att överklaga ett beslut enligt detta kapitel har den som beslutet angår, om det har gått honom emot, om inte något annat särskilt föreskrivs i kyrkoordningen. Hur beslut överklagas 4 Ett beslut överklagas skriftligt. I den egenhändigt undertecknade skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring i beslutet som begärs. Skrivelsen ges in till beslutsinstansen. Den ska, om inte annat är angivet i denna kyrkoordning, ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Rättidsprövning 5 Beslutsinstansen prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent ska beslutsinstansen avvisa den. Skrivelsen ska dock inte avvisas om förseningen beror på att beslutet har innehållit en felaktig underrättelse om hur man överklagar eller om den i rätt tid har kommit in till överprövningsinstansen. Ett sådant avvisningsbeslut får överklagas i samma ordning som gäller för överklagande av det beslut som överklagades i den avvisade skrivelsen. Rättelse av skrivfel och liknande 6 Om beslutsinstansen finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av ett skrivfel, räknefel eller något annat uppenbart förbiseende ska den genast rätta beslutet, om det kan ske utan nackdel för någon enskild part. Överklagandet förfaller om rättelsen innebär att beslutet ändras så som klaganden begär. Överlämnande 7 Om skrivelsen med överklagande inte ska avvisas enligt 5 eller förfaller enligt 6, ska beslutsinstansen överlämna den och övriga handlingar i ärendet till överprövningsinstansen. Beslutsinstansen får, om det kan ske utan att överlämnandet fördröjs, samtidigt yttra sig över det som anförs i överklagandeskrivelsen. Handläggningen i överprövningsinstansen 8 Om ett beslut överklagas enligt bestämmelserna i detta kapitel, ska den instans som först har beslutat i saken i förekommande fall vara klagandens motpart i överprövningsinstansen. (SvKB 2003:9) 9 Varje ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om det behövs ska ett yttrande inhämtas från den instans som tidigare har beslutat i saken. Ett yttrande får också inhämtas från ett annat kyrkligt organ, en myndighet, en organisation eller en enskild person, som har särskild kunskap i den fråga som ärendet rör. Vid behov kan 140 Kyrkoval

143 även den klagande ges anvisningar om hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas. 10 Förfarandet är skriftligt. Uppgifter får dock lämnas och inhämtas muntligt, om det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntliga uppgifter ska, om de tillför ärendet någonting av betydelse, noga dokumenteras. 11 Ett ärende får inte avgöras utan att den klagande har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet av annan än den klagande själv. Den klagande ska därvid ges tid att bemöta de nya uppgifterna. En sådan underrättelse behövs inte, om 1. den klagandes talan kommer att bifallas, 2. de nya uppgifterna saknar betydelse i ärendet, eller 3. underrättelse på annat sätt är uppenbart onödig. 12 Bestämmelserna i 11 ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller underrättelse till en enskild person, som har ställning av part i ärendet utan att vara klagande. 13 När det gäller jäv mot den som handlägger ärenden enligt detta kapitel ska bestämmelserna i 4 kap rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas. Beslut 14 Överprövningsinstansen får förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Instansen får också förordna rörande saken i övrigt, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt. 15 Det slutliga avgörandet av ärendet får inte gå utöver vad den klagande har yrkat. Beslutet ska grundas på vad handlingarna innehåller. Av beslutet, som ska avfattas skriftligt, ska framgå 1. tid och plats för meddelande av beslutet, 2. parterna samt deras ombud eller biträden, 3. vilket beslut som har överklagats, 4. saken, 5. innehållet i det överklagade beslutet, 6. parternas och underinstansens yrkanden och invändningar, 7. om yttrande har inhämtats från någon annan, 8. skälen för beslutet, 9. innehållet i beslutet, 10. vem som har fattat beslutet, 11. vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet, 12. vem som har varit föredragande, 13. skiljaktig mening, där sådan förekommit, och 14. information om hur man överklagar, om beslutet kan överklagas. Kopior av beslutet ska tillställas klaganden, den instans som tidigare har beslutat i ärendet och eventuell annan part. 16 Beslut får rättas, om det innehåller någon uppenbar oriktighet, på grund av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. 17 Beslut som innebär att ärendet inte avgörs slutligt får överklagas endast i samband med talan mot det slutliga avgörandet av ärendet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när det avser 1. ogillad invändning om jäv mot ledamot i överprövningsinstansen, 2. ogillad invändning om att hinder föreligger mot prövning av överklagandet, och 3. förordnande rörande saken i avvaktan på slutligt avgörande. Kyrkoval

144 Beslut, som innebär att ärendet återförvisas till lägre instans, får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av en fråga som inverkar på ärendets utgång. ÖN 52/01 Den som före klagotidens utgång påtalat fel och fått information att felen skulle åtgärdas har en giltig ursäkt för att inte ha överklagat beslutet inom föreskriven tid. Omprövning i särskilda fall 18 Ett ärende får prövas på nytt om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl för det. Om tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd har försuttits får ärendet ändå prövas på nytt om det föreligger någon omständighet som utgör en giltig ursäkt för dröjsmålet. Frågor om omprövning enligt första och andra styckena prövas av Svenska kyrkans överklagandenämnd. ÖN 06/06 En person som inte annars har rätt att klaga kan begära omprövning under förutsättning att han eller hon på ett påtagligt sätt berörs av beslutets rättsverkningar. ÖN 17/03 Bestämmelsen om omprövning i särskilda fall är inte tillämplig på ärenden hos kyrkomötet eller dess utskott. ÖN 21/08 Bestämmelserna om omprövning kan tillämpas på beslut fattade av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. 142 Kyrkoval

145 bilaga 2 a Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val SvKB 2012:1 Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val meddelat den 6 mars Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen följande. Registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater Ofullständig ansökan om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater 1 Om en ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd är ofullständig ska stiftsstyrelsen ge den som har lämnat in ansökan möjlighet att komplettera denna. Detsamma ska gälla om en anmälan av kandidater är ofullständig. 2 Kandidaters namn ska anses som obefintliga i anmälan, om nomineringsgruppen inte kan visa att den har fått kandidaternas tillstånd att anmäla dem. Anmälan av nytt ombud 3 En nomineringsgrupp med en registrerad gruppbeteckning som inte längre har något ombud ska anmäla ett nytt ombud så snart som möjligt. Anmälan ska göras till kyrkostyrelsen om gruppen är registrerad för val till kyrkomötet och till stiftsstyrelsen om registreringen avser något annat val. När stiftsstyrelsen får reda på att en nomineringsgrupp med en gruppbeteckning registrerad för val till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte har något ombud ska den begära att nomineringsgruppen anmäler ett nytt ombud. Om en nomineringsgrupp inte har lämnat något besked om ett nytt ombud senast tre veckor efter det att gruppen fått en begäran att anmäla ett sådant upphör gruppbeteckningen att gälla. Den ska då tas bort ur registret enligt bestämmelserna i 38 kap. 26 i kyrkoordningen. Ersättare för ombud, företrädare och kontaktpersoner för en nomineringsgrupp 4 En nomineringsgrupp får utse en ersättare för det ombud som nomineringsgruppen ska anmäla enligt 38 kap. 21 i kyrkoordningen. Ett ombud för en nomineringsgrupp som registreras för val till kyrkomötet får utse en eller flera personer som är företrädare för nomineringsgruppen inom ett stift. Ett ombud för en nomineringsgrupp eller en företrädare enligt andra stycket får utse kontaktpersoner för nomineringsgruppen. Därvid ska för varje kontaktperson anges vilken eller vilka församlingar Kyrkoval

146 och/eller samfälligheter som uppdraget avser. Företrädare enligt andra stycket och kontaktpersoner enligt tredje stycket ska utses på nytt varje år som ett val äger rum. Vem som får anmäla kandidater 5 Anmälan av kandidater för samtliga val får göras av en nomineringsgrupps ombud. Anmälan får också göras av en företrädare eller kontaktperson som har utsetts enligt 4 för ett val avseende det område och för den nomineringsgrupp deras uppdrag gäller. Grupp- och kandidatförteckningar 6 Innan stiftsstyrelsen fattar beslut om en grupp- och kandidatförteckning ska den ge de nomineringsgrupper som har anmält kandidaterna möjlighet att granska ett korrektur för de listor med kandidater som gruppen har anmält. Valsedlar Vem som får beställa valsedlar 7 Valsedlar får beställas av en nomineringsgrupps ombud. Beställning får också göras av en sådan företrädare eller kontaktperson som har utsetts enligt 4 för ett val avseende det område och för den nomineringsgrupp deras uppdrag gäller. När beställning av valsedlar ska göras 8 Beställning av valsedlar ska ha inkommit senast den 15 april valåret. Om en beställning kommer in senare, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Kostnad för valsedlar 9 Nomineringsgrupper som beställer valsedlar ska betala samtliga kostnader för framställning och leverans av valsedlarna. Kostnaderna ska delas upp i en fast och en rörlig del och ska, för de delar av en beställning som nomineringsgruppen inte har rätt att få ekonomiskt bidrag för, betalas i förskott. Intyg om rätt för en nomineringsgrupp att få ekonomiskt bidrag till tryckning av valsedlar 10 En nomineringsgrupp som har rätt att få ekonomiskt bidrag till valsedlar ska med ett intyg styrka detta. Intyget ska undertecknas av en behörig företrädare för den församling, samfällighet eller det stift vars beslutande organ har beslutat att bidrag ska utgå. Av intyget ska även framgå om bidrag utgår för det antal valsedlar som beställningen av valsedlar omfattar. Återbetalning när valsedlar har betalats i förskott 11 Om en nomineringsgrupp har betalat valsedlar i förskott och om nomineringsgruppen senare får rätt till ekonomiskt bidrag för valsedlarna, betalas förskott motsvarande det ekonomiska bidraget tillbaka av den som har beslutat att bidrag ska utgå. Information om valet 12 Valnämnden ska på lämpligt sätt informera de röstberättigade om valet och möjligheterna att rösta. Dubblettröstkort 13 Utöver kyrkostyrelsen ska även valnämnderna tillhandahålla väljare som behöver det dubblettröstkort. Den som vill ha ett dubblettröstkort ska lämna uppgift om sitt namn och personnummer. När ett dubblettröstkort lämnas direkt till en väljare ska han eller hon legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. När ett dubblettröstkort sänds med post ska det, med undantag av vad som sägs i tredje stycket, skickas till väljarens folkbokföringsadress. Röstberättigade som befinner sig utomlands kan få sitt dubblettröstkort faxat 144 Kyrkoval

147 till en utlandsförsamling som sedan lämnar det vidare till väljaren. Dubblettröstkort kan även faxas direkt till en väljare som befinner sig utomlands och inte har möjlighet att personligen hämta ut det hos en utlandsförsamling. Registrering och tider för röstmottagning i vallokal och på särskilt röstmottagningsställe Registrering av röstningslokaler och öppettider 14 Senast den 1 april valåret ska valnämnden i valsystemet registrera 1. vallokaler och öppettider för dessa, och 2. de särskilda röstmottagningsställen som ska hållas öppna på valdagen och öppet tiderna för dessa på valdagen. Öppethållande av vallokaler 15 En vallokal ska alltid hållas öppen för röstning klockan och därtill minst fyra timmar mellan klockan och Den ska hållas stängd under tiden för församlingens huvudgudstjänst. Röstmottagningen avslutas klockan Valnämnden ska besluta vilka öppettider som ska gälla för vallokalerna inom dess område. Stiftsstyrelsen får på begäran av valnämnden besluta att en vallokal ska vara öppen kortare tid än som anges i första stycket om den bedömer att väljarna ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta. Stiftsstyrelsen får på begäran av valnämnden också besluta om undantag från första stycket, andra meningen. Hur röstmottagningen påbörjas och avslutas i en vallokal 16 När vallokalen har öppnats för röstmottagning, ska den av valförrättarna som är ordförande visa dem som är närvarande att varje valurna är tom. Sedan får röstmottagningen börja. 17 Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har anvisats intill lokalen, när tiden för röstmottagning går ut, ska få tillfälle att rösta. Röstmottagningen ska förklaras avslutad när tiden för röstmottagning i vallokalen har gått ut och väljarna enligt första stycket har fått tillfälle att rösta. Öppettider för särskilda röstmottagningsställen på valdagen 18 Röstmottagningen på ett särskilt röstmottagningsställe under valdagen ska avslutas i sådan tid att valsedlarna kan lämnas i rätt vallokal före klockan Avslutning av röstmottagning på en expedition för förtidsröstning och ett särskilt röstmottagningsställe 19 Väljare som finns på en expedition för förtidsröstning eller på en plats som de har anvisats intill en sådan röstningslokal när tiden för röstmottagning går ut, ska få tillfälle att rösta. Detsamma gäller vid röstmottagning på ett särskilt röstmottagningsställe Utrustning och ordning i röstningslokal m.m. Antal valförrättare och röstmottagare 20 Vid röstmottagning i en vallokal ska minst tre valförrättare vara närvarande. En av dessa ska vara ordföranden eller ordförandens ersättare. Vid röstmottagning på en expedition för förtidsröstning eller ett särskilt röstmottagningsställe ska minst två röstmottagare vara närvarande. Utrustning i röstningslokalen 21 För varje slag av val som hålls i en vallokal ska det finnas en valurna. 22 I varje vallokal ska finnas den röstlängd som har upprättats för valdistriktet. Kyrkoval

148 23 I varje röstningslokal ska finnas ett exemplar av 38 kap. i kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen. 24 I anslutning till varje röstningslokal ska det ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. Valförrättarna och röstmottagarna ska se till att blanka valsedlar för vart och ett av valen finns utlagda. Vid vallokaler och särskilda röstmottagningsställen ska de även se till att valsedlar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige finns utlagda på samma plats, om sådana valsedlar senast en vecka innan röstmottagningen har tillhandahållits valnämnden av någon nomineringsgrupp som deltar i valen. Valnämnden kan besluta att valsedlar som den får vid en senare tidpunkt också ska läggas ut. Nomineringsgrupper som deltar i något av de val som äger rum i röstningslokalen ska själva kunna lägga ut sina valsedlar på samma plats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska alla nomineringsgrupper behandlas lika. Ordning i röstningslokalen 25 I en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. 26 Valförrättarna eller röstmottagarna ansvarar för ordningen i röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen ska rätta sig efter de regler som valförrättarna eller röstmottagarna ger för att röstmottagningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras får röstmottagningen tillfälligt avbrytas. 27 Om röstmottagningen i en vallokal avbryts ska varje valurna och röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstmottagningen fortsätter ska valförrättarna visa dem som är närvarande att förseglingarna inte har öppnats. När röstmottagningen avbryts på en expedition för förtidsröstning eller ett särskilt röstmottagningsställe ska de kuvert som har tagits emot förvaras på ett säkert sätt under avbrottet. Hur röstmottagning går till Hur röstmottagning i vallokal går till 28 I vallokalen ska valförrättarna ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där ska de avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. När väljarna gjort i ordning sina valkuvert ska de lämna kuverten till valförrättarna. 29 Innan något valkuvert tas emot ska valförrättarna kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i de val som valsedlarna gäller, och inte redan har röstat. Valförrättarna ska också kontrollera att väljaren bara har ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 30 En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i Kyrkoval

149 Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka. 31 Är de krav som ställs i 29 och 30 uppfyllda ska valförrättarna i väljarens närvaro lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller och markera detta i röstlängden. det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 34 Valförrättarna får inte ta emot ett ytterkuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de krav som ställs i 32 och 33. Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får valförrättarna inte ta emot något av dem. Hur en röst lämnas genom bud i en vallokal 32 Innan ett ytterkuvert för brev- och budröstning tas emot ska budet enligt bestämmelserna i 38 kap. 56 i kyrkoordningen anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Därefter ska valförrättaren kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i ett val, inte redan har röstat i valet, och på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen. Valförrättaren ska också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnena har fyllt 18 år. 33 Uppfylls de krav som ställs i 32 ska valförrättaren öppna ytterkuvertet för brevoch budröstning och kontrollera att ytterkuvertet innehåller valkuvert, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, 35 Uppfylls de krav som ställs i ska valförrättarna ta emot väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat. 36 Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för brev- och budröstning men som inte tas emot ska innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett kuvert som ska klistras igen. 37 Ytterkuvert för brev- och budröstning som har öppnats av valförrättare enligt 33 ska tas om hand av valförrättarna och överlämnas till valnämnden. Nämnden ska vidarebefordra det till stiftsstyrelsen. Hur röstmottagning på en expedition för förtidsröstning och ett särskilt röstmottagningsställe går till 38 Vid röstning på en expedition för förtidsröstning och ett särskilt röstmottagningsställe ska väljaren visa sitt röstkort för röstmottagarna. Röstmottagarna ska ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där ska de avge sin röst och lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. 39 Innan något valkuvert tas emot ska röstmottagarna kontrollera att väljaren en- Kyrkoval

150 ligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta i. Är det fråga om ett särskilt röstmottagningsställe ska röstmottagarna kontrollera att rösträtten gäller val inom den egna valnämndens ansvarsområde. Röstmottagarna ska också kontrollera att väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 40 Röstmottagarna får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 39. Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagarna ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka. 41 Uppfylls de krav som ställs i 39 och 40 ska röstmottagarna ta emot väljarens valkuvert. I väljarens närvaro ska röstmottagarna lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det. anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Därefter ska röstmottagarna kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val, väljarens rösträtt gäller val inom den egna valnämndens ansvarsområde, väljaren på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen. Röstmottagarna ska också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnena har fyllt 18 år. 44 Röstmottagarna får inte ta emot ett ytterkuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de krav som ställs i Röstmottagarna på en expedition för förtidsröstning ska anteckna varje väljares namn och det stift som varje fönsterkuvert ska skickas till eller det valdistrikt som det ska lämnas till. Anteckningarna ska föras på blanketter som erhålls från kyrkostyrelsen. Motsvarande anteckningar ska också föras på ett särskilt röstmottagningsställe. Hur en röst lämnas genom bud på en expedition för förtidsröstning eller ett särskilt röstmottagningsställe 43 Innan ett ytterkuvert för brev- och budröstning tas emot ska budet enligt bestämmelserna i 38 kap. 56 i kyrkoordningen 45 Uppfylls de krav som ställs i 43 ska röstmottagarna ta emot ytterkuvertet för brev- och budröstning, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen det. 46 Ett ytterkuvert för brev- och budröstning som inte tas emot av röstmottagarna ska lämnas tillbaka till budet. Den fortsatta hanteringen av fönsterkuvert 47 Fönsterkuvert med röster från den egna valnämndens ansvarsområde ska läggas i ett särskilt omslagskuvert för varje valdistrikt som de ska lämnas till. I övriga fall 148 Kyrkoval

151 ska fönsterkuvert läggas i ett särskilt omslagskuvert för varje stiftsstyrelse i det stift som omfattar den församling där väljaren är röstberättigad. På omslagskuvertet ska antecknas hur många fönsterkuvert det innehåller och vem som är mottagare. 48 Valnämnden beslutar hur omslagskuvert med fönsterkuvert som avser väljare inom det egna ansvarsområdet ska överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt. Övriga omslagskuvert med fönsterkuvert ska skickas till den på omslagskuvertet angivna stiftsstyrelsen. Vid röstmottagning på ett särskilt röstmottagningsställe under valdagen ska om möjligt omslagen med fönsterkuvert lämnas i vallokalen för respektive valdistrikt innan röstmottagningen har avslutats. Är det inte möjligt att hantera omslagskuvert på det sätt som anges i andra stycket ska de omedelbart lämnas till valnämnden. Detta ska antecknas i protokollet från valförrättningen. Valnämnden ska vidarebefordra omslagen med fönsterkuvert till stiftsstyrelsen. Protokoll och anteckningar ska föras på blanketter som erhålls från kyrkostyrelsen. Protokollet från en vallokal och anteckningarna från expeditioner för förtidsröstning och särskilda röstmottagningsställen ska överlämnas till valnämnden. Nämnden ska vidarebefordra protokoll och anteckningar till stiftsstyrelsen. Behandling av inkomna förtidsröster Vad stiftsstyrelsen ska göra med inkomna kuvert med förtidsröster 51 Stiftsstyrelsen ska på valdistrikt sortera de kuvert med förtidsröster som kommer till den före valdagen. Fönsterkuvert och öppnade omslagskuvert för brevröster med sina ytterkuvert och röstkort ska sedan läggas i särskilda omslagskuvert som ska förseglas. På varje omslagskuvert ska det antecknas hur många fönsterkuvert respektive ytterkuvert för brevröster som omslagskuvertet innehåller. Omslagskuverten bör skickas till respektive valdistrikt i så god tid att de finns hos valförrättarna när röstmottagningen i vallokalen börjar. Brevröstning för dem som befinner sig utomlands 49 En väljare som befinner sig utomlands och som i enlighet med bestämmelserna i 38 kap. 54 i kyrkoordningen sänder sin brevröst till kyrkostyrelsen ska göra detta i sådan tid att brevrösten har inkommit till kyrkostyrelsen senast onsdagen i veckan före valdagen. Dokumentation av valförrättning och röstmottagning 50 Valförrättarna ska föra protokoll över valförrättningen i vallokalen. Röstmottagare på en expedition för förtidsröstning och på särskilda röstmottagningsställen ska fortlöpande föra anteckningar över röstmottagningen. 52 Stiftsstyrelsen ska behålla de ytterkuvert med förtidsröster som kommer till den så sent att de beräknas inte kunna vara hos valförrättarna innan tiden för röstmottagningen i vallokalen har gått ut. Dessa kuvert ska stiftsstyrelsen granska vid den slutliga rösträkningen. 53 Stiftsstyrelsen ska föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad styrelsen gör med de kuvert med förtidsröster som kommer till styrelsen. Vad valförrättarna ska göra med kuvert med förtidsröster 54 Valförrättarna ska ta emot omslagskuverten med förtidsröster. De ska anteckna i valdistriktets protokoll hur många om- Kyrkoval

152 slagskuvert de tagit emot och hur många fönsterkuvert respektive ytterkuvert för brev- och budröstning som omslagskuverten innehåller enligt vad som står på dem. Omslagskuverten får inte öppnas innan den granskning som sägs i 55 påbörjats. 55 Valförrättarna ska granska omslagskuverten, fönsterkuverten och ytterkuverten för brev- och budröstning som kommit till vallokalen i den omfattning som den pågående röstmottagningen tillåter. Vid denna granskning ska valförrättarna göra följande. 1. Öppna omslagskuverten, räkna kuverten med förtidsröster och i protokollet anteckna antalet av respektive slag av kuvert med förtidsröster. 2. Kontrollera att väljarna är upptagna i röstlängd för valdistriktet, inte lämnat fler än ett fönsterkuvert eller ytterkuvert för brev- och budröstning, och inte röstat i vallokalen under valdagen. Valförrättaren ska också kontrollera att fönsterkuverten och ytterkuverten för brev- och budröstning inte blivit öppnade efter att de klistrats igen, väljaren på ytterkuvert för brev- och budröstning skriftligen försäkrat att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen, två vittnen på ytterkuvert för brev- och budröstning skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. 3. Öppna de fönsterkuvert och ytterkuvert för brev- och budröstning som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet och kontrollera att kuverten innehåller valkuvert, väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 56 Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 55 2 ett ytterkuvert för brev- och budröstning ska valförrättaren vid den fortsatta granskningen först kontrollera att väljaren inte lämnat fler än ett ytterkuvert för brev- och budröstning och därefter genomföra de åtgärder som anges i Efter granskning enligt 55 och 56 ska valförrättarna lägga valkuvert för de väljare vars valkuvert uppfyller kraven i 55och 56 i valurnan för det val valsedeln gäller och markera detta i röstlängden, lägga de fönsterkuvert och de ytterkuvert för brev- och budröstning med väljarens röstkort som inte uppfyllt kraven i 55 och 56 i ett särskilt omslag, lägga tillbaka valkuvert som inte uppfyllt kraven i 55 i sina fönsterkuvert eller ytterkuvert för brev- och budröstning tillsammans med väljarens röstkort och lägga fönsterkuverten och ytterkuverten i ett särskilt omslag, anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert och ytterkuvert för brev- och budröstning som omslagskuvertet innehåller på varje omslagskuvert, och försegla varje omslagskuvert. 58 Om ett omslagskuvert som innehåller fönsterkuvert eller ytterkuvert för brevoch budröstning kommer till valförrättarna efter att röstmottagningen i valdistriktet avslutats, ska omslagskuvertet inte öppnas utan lämnas till valnämnden efter att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats. Detta ska antecknas i protokollet. 150 Kyrkoval

153 Förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal Preliminär rösträkning i vallokal 59 Räkningen ska för varje slag av val gå till på följande sätt. 1. Valurnan ska tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som enligt röstlängden deltagit i valet ska räknas. Antalet kuvert och antalet röstande ska antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valkuvert med uppgiften om antalet röstande ska den sannolika orsaken till skillnaden antecknas i protokollet. 2. Valsedlarna ska tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer än en valsedel ska valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet. 3. Om en valsedel är blank därför att den saknar gruppbeteckning, har mer än en gruppbeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogiltig enligt 38 kap. 60 i kyrkoordningen, ska valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert. 4. Valsedlar som har lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 ska läggas i särskilda omslagskuvert. På varje omslagskuvert ska valförrättarna anteckna hur många valkuvert som det innehåller. 5. De valsedlar som valförrättarna har godkänt ska sorteras i grupper efter nomineringsgrupper. Antalet valsedlar i varje grupp ska räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för varje nomineringsgrupp ska sedan läggas i särskilda omslag. På varje omslagskuvert ska valförrättarna anteckna vilket val valsedlarna gäller, antalet valsedlar, för vilken nomineringsgrupp valsedlarna gäller, och uppgift om valdistrikt. 6. Omslagskuvert enligt 4 och 5 ska förseglas. 60 Protokollet ska skrivas under av ordföranden och två av de närvarande valförrättarna. Därmed är den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutad. Förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning Närmare om förfarandet hos stiftsstyrelsen 61 Stiftsstyrelsens sammanräkning ska vara offentlig och ska påbörjas så snart som möjligt. 62 Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller bristfälliga på något annat sätt ska stiftsstyrelsen begära att de kompletteras. Om det behövs ska stiftsstyrelsen också begära uppgift om varför handlingarna är i bristfälligt skick. 63 Stiftsstyrelsen ska ge till känna tid och plats för sammanräkningen. I tillkännagivandet ska stiftsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, kyrkomötet ska dock alltid räknas först. Tillkännagivandet ska anslås på stiftets och församlingarnas anslagstavlor. 64 För varje valkrets ska stiftsstyrelsen innan den slutliga sammanräkningen påbörjas granska de omslagskuvert med ytterkuvert som stiftsstyrelsen erhållit från valnämnderna och de ytterkuvert som stiftsstyrelsen behållit enligt 52. Detta ska göras på ett motsvarande sätt som enligt bestämmelserna i Stiftsstyrelsen ska vid den slutliga sammanräkningen pröva om valsedlarna är giltiga enligt 38 kap. 60 kyrkoordningen och om något namn på en valsedel inte ska tillräknas någon personröst enligt 38 kap. 61. Stiftsstyrelsen ska fatta de beslut som denna prövning kan föranleda. Stiftsstyrelsen ska också fatta de beslut som behövs med anledning av uppgifterna i de protokoll som förts över röstmottagningen och den granskning som gjorts enligt Den slutliga sammanräkningen ska genomföras utan dröjsmål. Om sammanräkningen avbryts ska valsedlar och öv- Kyrkoval

154 riga valhandlingar förvaras på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen ska stiftsstyrelsen kontrollera att det inte gjorts något obehörigt med valhandlingarna. 67 Stiftsstyrelsen ska föra protokoll över den slutliga sammanräkningen. Valets avslutning 68 När stiftsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att ledamöter och ersättare kan utses ska den slutliga sammanräkningen avslutas. Detta sker genom att protokollet justeras av dem som stiftsstyrelsen utsett att leda sammanräkningen. 69 Valsedlarna ska läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det förekommer strykningar, tilllägg och särskild personröst ska förvaras under valperioden. Övriga valsedlar ska förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft. Omslagen med valsedlar får öppnas om det ska göras en ny eller en fortsatt sammanräkning eller det annars behövs för utvärdering av valet. 70 När kyrkostyrelsen har fördelat mandaten mellan nomineringsgrupperna och utsett ledamöter och ersättare och protokollet över detta har justerats är kyrkomötesvalet avslutat. Detta ska omedelbart tillkännages på stiftens anslagstavlor. 71 När stiftsstyrelsen har fördelat mandaten mellan nomineringsgrupperna och utsett ledamöter och ersättare och protokollet över detta är justerat är övriga val avslutade. Detta ska omedelbart tillkännages på stiftets anslagstavla. Bevis 72 För den som har blivit utsedd till ledamot av stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller till direktvalt kyrkoråd eller till ersättare ska stiftsstyrelsen genast utfärda bevis om detta. I beviset ska stiftsstyrelsen ange namnet på den som blivit utsedd, och den tid, den nomineringsgrupp och, i förekommande fall, den valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit utsedd för. 73 Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset ska skickas till den som blivit utsedd samt beträffande valen på den lokala nivån till samfälligheten respektive församlingen. Förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor Förvaring och transport av avgivna röster m.m. 74 Valsedlar som har lämnats vid valet, ytterkuvert med valkuvert, anteckningar och övriga handlingar av betydelse för den slutliga sammanräkningen av valet ska förvaras på ett säkert sätt till dess valet är avslutat. Försegling ska ske med material som anvisas eller tillhandahålls av kyrkostyrelsen. Transport av sådant material som anges i första stycket ska ske på ett säkert sätt. Detta beslut träder i kraft den 1 juli Samtidigt upphör Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2008:1) med närmare bestämmelser om direkta val att gälla. På kyrkostyrelsens vägnar Anders WejRYD Maria Lundqvist Norling 152 Kyrkoval

155 bilaga 2 b Kyrkostyrelsens beslut om indelning av en församling i valdistrikt SvKB 2004:2 Kyrkostyrelsens beslut om indelning av en församling i valdistrikt meddelat den 26 maj Kyrkostyrelsen föreskriver med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen följande. När en församling delas in i valdistrikt skall för varje fastighet samtliga röstberättigade hänföras till samma valdistrikt. Detta beslut träder i kraft den 1 juli Genom beslutet upphävs Kyrkostyrelsens beslut om hur indelning i valdistrikt skall göras (SvKB 2000:2). På Kyrkostyrelsens vägnar KG HAMMAR Maria Lundqvist Norling Kyrkoval

156

157 bilaga 2 c Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val SvKB 2012:2 Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val meddelat den 6 mars Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 kyrkoordningen följande. Grundläggande bestämmelser om valsedlars utseende och vilka uppgifter som ska finnas på valsedlarna finns i 38 kap. 34 och 35 i kyrkoordningen. Härutöver gäller följande. Valsedlar ska tryckas i de färger och med signallinjer till det antal och med den placering som anges i bilagan. Valbeteckning, gruppbeteckning, kandidatförteckning, valkretsbeteckning i de fall valområdet består av två eller flera valkretsar och valområdesbeteckning bör placeras som framgår av bilagan. Uppgifterna om en kandidat på valsedeln får omfatta högst två rader per kandidat. Utöver namnet får det finnas följande uppgifter om kandidaten: ålder, yrke eller titel, postadress, e-postadress, telefonnummer, tillhörighet till nomineringsgrupp eller liknande uppgift. Detta beslut träder i kraft den 1 juli Samtidigt upphör Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2008:2) om valsedlars utseende vid direkta kyrkliga val att gälla. På kyrkostyrelsens vägnar ANDERS WEJRYD Maria Lundqvist Norling Kyrkoval

158 Valsedel vid kyrkliga val, bilaga till SvKB 2012:2 Format A6 ( mm, avvikelsetolerans ± 1,0 mm) Utförande VALBETECKNING Gruppbeteckning 1. Val till församling Val till samfällda kyrkofullmäktige Val till stiftsfullmäktige Val till kyrkomötet Kandidatförteckning 2. Kandidaternas namn ska stå under varandra och numreras så att ordningen mellan dem framgår. Namn listan kan vid behov fortsätta på bak sidan. Före varje kandidatnummer ska finnas en ruta där personröst kan markeras. 3. Signallinje (antal, se nedan). 4. Valkretsbeteckning i de fall valområdet består av två eller flera valkretsar. Valområdetsbeteckning. Papper och signallinjer Val till församling (kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd): Papper arktryck DataCopy vit 80 gram eller motsvarande. Rulltryck Modo Preprint 80 gram eller motsvarande. Ingen signallinje. Val till samfällda kyrkofullmäktige: Papper Kaskad blå 75 eller motsvarande, 80 gram. En signallinje. Val till stiftsfullmäktige: Papper Kaskad rosa 25 eller motsvarande, 80 gram. Två signallinjer. Val till kyrkomötet: Papper Kaskad gul 55 eller motsvarande, 80 gram. Tre signallinjer. Signallinjens längd ska vara 9 mm och bredden 1 mm. Vid fler än en signallinje sätts linjen med 1,5 mm mellanrum i höjdled. Linjen/linjerna centreras i höjdled på valsedelns längdsida och trycks enbart på framsidan. 156 Kyrkoval

159 bilaga 2 d Kyrkostyrelsens beslut om röstning på särskilt röstmottagningsställe när fel vallokal har angetts på röstkortet SvKB 2012:3 Kyrkostyrelsens beslut om röstning på särskilt röstmottagningsställe när fel vallokal har angetts på röstkortet meddelat den 6 mars Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen följande. En väljare som har fått ett röstkort där fel vallokal har angetts får på valdagen rösta på ett särskilt röstmottagningsställe som har inrättats på samma plats som den felaktigt angivna vallokalen. Om väljaren kommer till ett sådant särskilt röstmottagningsställe och inte har med sig sitt röstkort ska följande gälla. 1. Bestämmelserna i i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2012:1) med närmare bestämmelser om direkta val tillämpas inte när det gäller skyldigheten att visa upp röstkort. 2. En röstmottagare kontaktar vallokalen för det valdistrikt som väljaren tillhör, kontrollerar att väljaren finns upptagen i röstlängden och begär att få väljarens nummer i röstlängden. 3. I vallokalen noteras i röstlängden att väljaren röstar på det särskilda röstmottagningsstället. 4. En röstmottagare tar emot ett valkuvert med en valsedel för vart och ett av de val där väljaren får rösta och lägger valkuverten i ett fönsterkuvert. På fönsterkuvertet skrivs, under väljarens överinseende, personnummer, namn och nummer i röstlängden. 5. Fönsterkuverten läggs i ett särskilt omslag och överlämnas till ordföranden för valförrättarna i valdistriktet. 6. Den preliminära sammanräkningen i vallokalen påbörjas först när omslaget med fönsterkuvert från det särskilda röstmottagningsstället har kommit till vallokalen. Finns det särskilda skäl får sammanräkningen påbörjas tidigare. Omslaget lämnas då till valnämnden, som vidarebefordrar detta till stiftsstyrelsen. Detta beslut träder i kraft den 1 juli Samtidigt upphör Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2001:6) om röstning på särskilt röstmottagningsställe när fel vallokal har angetts på röstkortet att gälla. På kyrkostyrelsens vägnar ANDERS WEJRYD Maria Lundqvist Norling Kyrkoval

160

161 bilaga 3 Begrepp och ordförklaringar av betydelse för kyrkovalet Sammanställningen av begrepp och ordförklaringar utgår från kyrkovalet. I flera fall kan ett begrepp, t.ex. kandidat, även ha en mer allmän betydelse. Många begrepp är också gemensamma för de allmänna valen i samhället och för de kyrkliga valen. I det följande är även dessa begrepp primärt kopplade till kyrkovalet. I ordförklaringarna har de ord kursiverats som återfinns i sammanställningen som egna uppslagsord. I vissa fall är det inte precis samma ordformer som kursiveras i förklaringarna och som återfinns som egna uppslagsord. Det torde ändå stå klart att det är samma begrepp som avses. För olika slags kuvert anges en nummer- och bokstavsbeteckning. Den beteckningen överensstämmer med var kuvertet finns som bilaga i valhandboken och den finns även tryckt på kuvertet i fråga. En del kuvert påverkas av strukturutredningen, dessa har samma beteckning men ett eget bilagenummer. Samtliga kuvert finns som exempel i bilaga 11. Anmäld kandidat En person som har anmälts av en nomineringsgrupp för att delta i valet genom att finnas med på en valsedel. En anmäld kandidat ska själv skriftligen förklara sig beredd att stå under val. Beslutande organ De organ vars ledamöter utses genom direkta val. De beslutande organen i Svenska kyrkan är följande. Nationell nivå kyrkomötet Stift stiftsfullmäktige Samfälligheter samfällda kyrkofullmäktige Församlingar kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd Blank valsedel Valsedel på vilken det endast står beteckningen på det slags val där den kan användas valbeteckning. För att den ska kunna användas i valet måste åtminstone namnet på en registrerad nomineringsgrupp skrivas på den blanka valsedeln. Brevröstning En form av förtidsröstning. När det enbart talas om brevröstning är det fråga om det som i kyrkoordningen kallas brevröstning genom postbefordran. Brevröster skickas till stiftsstyrelsen i det stift där den röstande är folkbokförd. Det finns särskilda kuvert som ska användas vid brevröstning, kuvert för brev- och budröstning. Brevröstning kan påbörjas så snart väljarna fått sina röstkort. Brevröster ska skickas senast i sådan tid att de kan beräknas vara hos stiftsstyrelsen onsdagen före valdagen. En brevröst kan också lämnas via ett bud, se budröstning. Brevröstning genom bud Se budröstning. Kyrkoval

162 Brevröstning genom postbefordran Se brevröstning. Brevröstningspaket (11 l) Ett kuvert med det material som behövs för att kunna brevrösta och för att kunna budrösta. Det innehåller en blank valsedel för varje slags val, valkuvert, ett kuvert för brev- och budröstning samt ett omslagskuvert för att skicka kuvertet för brev- och budröstning tillsammans med röstkortet till stiftsstyrelsen. Dessutom finns en informationsfolder som beskriver hur brevröstning och budröstning går till. Bud Den som biträder en väljare genom att överlämna hans eller hennes röst i en röstningslokal. Den som anlitas som bud ska ha fyllt 18 år. I övrigt finns inga bestämmelser om vem som får vara bud. Budröstning Röstning kan ske genom att ett bud lämnar väljarens röst i en röstningslokal. Budröstning innebär att en brevröst vidarebefordras av ett bud istället för via posten. Därför talas i kyrkoordningen om brevröstning genom bud. Före valdagen kan budröstning ske på en expedition för förtidsröstning eller på ett särskilt röstmottagningsställe. På valdagen kan budröstning äga rum i vallokalen eller på ett särskilt röstmottagningsställe. Det finns särskilda kuvert som ska användas vid budröstning, kuvert för brev- och budröstning. Direkta val Val där de som tillhör Svenska kyrkan väljer ledamöter och ersättare i kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd. Direkta val äger rum tredje söndagen i september vart fjärde år och regleras i 38 kap. kyrkoordningen. Direktvalt kyrkoråd Kyrkoråd som väljs direkt av de röstberättigade i en församling och som utöver att vara kyrkoråd även har hand om de uppgifter som annars tillkommer kyrkofullmäktige. Direktvalt kyrko råd kan finnas endast i församlingar som ingår i en samfällighet. En församling med direktvalt kyrkoråd har inte något annat beslutande organ. Dubblettröstkort Ett extra röstkort som en röstberättigad kan få om personen har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något benämns dubblettröstkort. Det kan beställas från kyrkostyrelsen men även valnämnden har ett ansvar för att kunna tillhandahålla dubblettröstkort. Ersättare Ersätter en ledamot vid ett sammanträde när ledamoten inte har möjlighet att delta. Ersättare i beslutande organ utses vid de direkta valen. För kyrkomötet är antalet ersättare fastställt i kyrkoordningen. Ett direktvalt kyrkoråd, kyrkofullmäktige, samfällt kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige beslutar hur många ersättare som ska utses för varje nomineringsgrupp. Varje nomineringsgrupp får ha ersättare till ett antal som högst motsvarar hälften av antalet ledamöter från gruppen. Det ska dock alltid finnas minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har någon ledamot. Expedition för förtidsröstning I varje pastorat ska det finnas en expedition för förtidsröstning där väljare oavsett var de bor kan förtidsrösta. Efter beslut av stiftsstyrelsen får två eller flera pastorat i en flerpastoratssamfällighet ha en gemensam expedition för förtidsröstning. Fasta valkretsmandat De mandat som fördelas enbart på grundval av valresultatet i en valkrets. Se även utjämningsmandat. Flerpastoratssamfällighet En samfällighet som är bildad av församlingarna i fler än ett pastorat. Samtliga församlingar 160 Kyrkoval

163 i pastoraten ingår i samfälligheten. Beslutande organ är samfällda kyrkofullmäktige. (Ett undantag utgör samfälligheten Gotlands kyrkor som har församlingsdelegerade.) Verkställande och beredande organ är kyrkonämnden samt eventuella övriga nämnder. I varje flerpastoratssamfällighet ska det finnas en valnämnd. Fönsterkuvert (11 b) Ett kuvert som används vid förtidsröstning på expeditioner för förtidsröstning samt vid förtidsröstning och röstning på valdagen på särskilda röstmottagningsställen. I fönsterkuvertet läggs väljarens röstkort på ett sådant sätt att det framgår vem som röstat. När en väljare själv förtidsröstar läggs valkuverten tillsammans med röstkortet i fönsterkuvertet. Vid röstning genom bud läggs kuvertet för brev- och budröstning i fönsterkuvertet tillsammans med röstkortet. Det kan noteras att även omslagskuvertet för brevröst och röstkort (11 e) har fönster men det benämns inte fönsterkuvert i Kyrkostyrelsens bestämmelser eller i valhandboken. Företrädare i ett stift Ett ombud för en nomineringsgrupp som registrerats eller ansökt om registrering för val till kyrkomötet kan utse en eller flera företrädare för nomineringsgruppen i ett stift. En sådan företrädare får anmäla kandidater till de val som äger rum i stiftet och beställa valsedlar. En företrädare i ett stift kan också utse en eller flera kontaktpersoner för nomineringsgruppen. Församlingsdelegerade Indirekt valt beslutande organ i de partiella samfälligheter som fanns tidigare. Efter år 2000 finns endast en partiell samfällighet, nämligen samfälligheten Gotlands kyrkor. Förtidsröstning Röstning som äger rum före valdagen. Förtidsröstning kan äga rum på något av följande sätt. På en expedition för förtidsröstning i varje pastorat över hela landet. Där kan alla röstberättigade oavsett bostadsort rösta. På ett särskilt röstmottagningsställe inom en valnämnds ansvarsområde. Där kan endast de som bor i den församling eller samfällighet som valnämnden ansvarar för rösta. Genom brevröstning. Förtroendevald Förtroendevalda är de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan. Förtroendevalda kan utses genom direkta val eller indirekta val. Gruppbeteckning Namn på en nomineringsgrupp. För att kunna delta i ett val måste nomineringsgruppen ha en registrerad gruppbeteckning. Grupp- och kandidatförteckning En förteckning för varje valkrets över de registrerade nomineringsgrupperna och de av dessa anmälda kandidaterna. Stiftsstyrelsen fastställer för samtliga valkretsar inom stiftet gruppoch kandidatförteckningar senast den 1 juni valåret, eller i de fall förlängd anmälningstid krävts den 1 juli valåret. För att en kandidat ska kunna väljas måste han eller hon finnas på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen. Grupp- och kandidatförteckningar ska finnas tillgängliga i vallokaler och i de lokaler där förtidsröstning äger rum. Icke-territoriell församling Församling vars upptagningsområde avviker från den territoriella indelningen. De fem icketerritoriella församlingarna och deras upptagningsområden är Finska församlingen Stockholms stift, Tyska S:ta Gertruds församling Stockholms stift, Hovförsamlingen hela landet, Karlskrona Amiralitetsförsamling Karlskrona och Ronneby kommuner Kyrkoval

164 Tyska Christinae församling Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille och Öckerö kommuner. Indelningsdelegerade När det sker en ändring i den lokala indelningen kan stiftsstyrelsen besluta att indelningsdelegerade ska tillsättas som beslutande organ för att fatta beslut för den nya församlingen eller samfälligheten redan innan indelningsändringen träder i kraft. Indelningsdelegerade utses av de församlingar som berörs av indelningsändringen genom indirekta val. Indirekt val Indirekta val är val där inte alla röstberättigade har rätt att delta. Valet förrättas av personer som själva utsetts genom ett direkt val eller ett indirekt val. Bestämmelser om indirekta val finns i kyrkoordningens kapitel 39. Inskränkt valbarhet Begreppet inskränkt valbarhet är av betydelse när det vid ett visst val finns flera valkretsar. Valbarheten är inskränkt när en kandidat måste vara folkbokförd inom den valkrets där han eller hon väljs. Enligt huvudregeln ska den som väljs till samfällda kyrkofullmäktige vara folkbokförd i någon av samfällighetens församlingar. Samfällda kyrkofullmäktige kan dock besluta om inskränkt valbarhet så att det för valbarhet krävs att kandidaten är folkbokförd i en församling inom den egna valkretsen. Likaså kan stiftsfullmäktige besluta att valbarheten ska vara inskränkt så att det för valbarheten krävs att kandidaten är folkbokförd i en församling inom valkretsen. Vid val till kyrkomötet är valbarheten inskränkt till stiftet som valkrets. Jämförelsetal De tal som räknas fram med hjälp av den jämkade uddatalsmetoden för att fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna. Jämkade uddatalsmetoden En metod som används för att räkna fram de jämförelsetal som används vid fördelningen av mandaten mellan nomineringsgrupperna. Det första jämförelsetalet för en nomineringsgrupp räknas fram genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare. Kandidat En person som utses av en nomineringsgrupp för att delta i valet genom att stå med på en valsedel. Endast anmälda kandidater som finns upptagna på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen kan väljas vid direkta val. Kontaktperson Ett ombud eller en företrädare i ett stift kan utse en kontaktperson för en nomineringsgrupp. En kontaktpersons uppdrag ska avse en eller flera samfälligheter och/eller församlingar. En kontaktperson får anmäla kandidater och beställa valsedlar för val i de församlingar och samfälligheter som hans eller hennes uppdrag avser. Kontrakt Tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt består av flera pastorat i ett stift. Valkretsarna vid valet till stiftsfullmäktige består av ett eller flera kontrakt. Kuvert för brev- och budröstning (11d) Kuvert som används vid brevröstning och vid budröstning. Det kallas även ytterkuvert för brev- och budröstning och i kyrkoordningen bara ytterkuvert för brevröst. I kuvertet läggs väljarens valkuvert. På kuvert ska väljaren och två vittnen intyga att röstning gått till på rätt sätt. 162 Kyrkoval

165 Kyrknätet Ett internt datanät för elektronisk kommunikation mellan enheter och anställda/förtroendevalda i Svenska kyrkan. Kyrknätet har anslutning till och kan nås från internet. För att nå kyrknätet krävs särskild behörighet. Kyrkofullmäktige Beslutande organ i en församling. Kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i församlingen. I församlingar som inte ingår i en samfällighet är kyrkofullmäktige obligatoriskt. Kyrkofullmäktige kan ersättas av ett direktvalt kyrkoråd i församlingar som ingår i en samfällighet. Kyrkokansliet Kyrkostyrelsens kanslifunktion. Kyrkokansliet finns i Uppsala. Kyrkomötet Svenska kyrkans högsta beslutande organ som bl.a. beslutar om kyrkoordningen. Kyrkomötet väljs vid direkta val där alla röstberättigade har rösträtt. Kyrkonämnd Kyrkonämnden är styrelse i en samfällighet och samfällda kyrkofullmäktiges beredande och verkställande organ. Kyrkoordningen Det av kyrkomötet beslutade gemensamma regelsystemet för Svenska kyrkan. Kyrkoråd Kyrkorådet är styrelse i en församling. Ett direktvalt kyrkoråd har ställning både som styrelse och beslutande organ. I en församling med kyrkofullmäktige är kyrkorådet beredande och verkställande organ åt fullmäktige. Kyrkostyrelsen Kyrkostyrelsen är kyrkomötets beredande och verkställande organ som leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter. Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. Kyrkostyrelsen har på delegation från kyrkomötet beslutat om vissa bestämmelser som kompletterar valbestämmelserna i kyrkoordningen. Ledamot Ledamot i beslutande organ är en person som har utsetts vid ett direkt val. Ledamöter i beredande och verkställande organ såsom t.ex. stiftsstyrelsen utses genom ett indirekt val. I ett sådant organ kan utöver valda ledamöter också finnas självskrivna ledamöter, t.ex. biskopen i stiftsstyrelsen. Mandat Uppdrag för en vald representant för en nomineringsgrupp i ett beslutande organ. I praktiken kan det sägas vara de platser som finns i ett beslutande organ och som valet avser. Mandatperiod Den tid som ett val avser. Mandatperioden vid direkta val inom Svenska kyrkan är fyra år och börjar 1 januari året efter valåret. Kallas även valperiod. Nomineringsgrupp En grupp som under gemensam beteckning deltar i de direkta valen och nominerar kandidater. För att kunna delta i ett val ska en nomineringsgrupp ha en registrerad gruppbeteckning och ett ombud. Obefintligt namn Ett namn på en valsedel är i vissa fall att se som obefintligt. I ett sådant fall ska inte någon personröst räknas. Det innebär inte att det blir en ogiltig valsedel. En valsedel med ett obefintligt namn som inte är ogiltig räknas som en röst för nomineringsgruppen och för kandidaterna i den ordning som de har anmälts och finns på grupp- och kandidatförteckningen. Kyrkoval

166 Ogiltig valsedel När en valsedel är ogiltig räknas den inte med vid röstsammanräkningen och den avgivna rösten tillfaller alltså inte någon nomineringsgrupp. Ombud Varje registrerad nomineringsgrupp måste ha ett ombud. Ombudet företräder nomineringsgruppen och får bl.a. utse företrädare i stiften och kontaktpersoner. Ombudet får också anmäla kandidater och beställa valsedlar för samtliga val där nomineringsgruppen kan delta. Omslagskuvert Det finns flera slag av omslagskuvert som används i olika skeden av valet: för att skicka fönsterkuvert från förtidsröstning till stiftsstyrelserna (11 c), för att väljaren ska kunna skicka brevröst och röstkort till stiftsstyrelsen (11 e) för att lämna fönsterkuvert från ett särskilt röstmottagningsställe till vallokalen (11 f), för att skicka fönsterkuvert från förtidsröstning från stiftsstyrelserna till vallokalerna (11 g) för att via valnämnden efter den preliminära röstsammanräkningen vidarebefordra vissa kuvert samt valsedlar från vallokalen till stiftsstyrelsen (11 h, 11 i och 11 j). Omval Svenska kyrkans valprövningsnämnd ska upphäva ett ordinarie val och besluta att det ska hållas ett omval i en berörd valkrets om den vid prövning av ett överklagande av valet finner att något fel förekommit som med fog kan antas ha inverkat på valutgången och som inte kan rättas till genom en ny rösträkning eller på annat sätt. Nämnden ska besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter utsetts vid ett val. Kyrkostyrelsen beslutar vilken dag som ska vara valdag för ett omval. Organisationsregistret Den centrala databas som innehåller adressuppgifter m.m. om samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan med förtroendevalda och andra företrädare. Organisationsregistret är tillgängligt för alla användare av kyrknätet. Organisationsregistret kommer så småningom att ersättas av systemet Kyrksam. Pastorat Tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat består av en eller flera församlingar. Pastoratet har betydelse som indelningsenhet i vissa valsammanhang såsom vid förtidsröstning på en expedition för förtidsröstning. Pastoratet är valkrets vid val av samfällda kyrkofullmäktige i en flerpastoratssamfällighet. Pastoratssamfällighet När ett pastorat omfattar mer än en församling bildar dessa församlingar en pastoratssamfällighet. Detta gäller inte om församlingarna tillsammans med församlingar i andra pastorat ingår i en flerpastoratssamfällighet. Beslutande organ i en pastoratssamfällighet är samfällda kyrkofullmäktige. Personröst En röst som avges för en registrerad kandidat. Detta sker genom en markering på ett särskilt utrymme framför namnet på en tryckt valsedel eller genom att namn på en anmäld kandidat skrivs på en blank valsedel. Personröst kan avges för högst tre kandidater. Personligt röstetal Det antal personröster som en registrerad kandidat har erhållit. Det personliga röstetalet avgör hur en nomineringsgrupps mandat fördelas mellan dess kandidater. Det finns vissa gränsvärden som måste uppnås för att det personliga röstetalet ska fastställas och få genomslag när en nomineringsgrupps mandat fördelas på kandidaterna. 164 Kyrkoval

167 Preliminär rösträkning Den rösträkning som äger rum i vallokalen efter att röstmottagningen har avslutats. Vid preliminära rösträkningen räknas inte några personröster utan endast hur många röster varje nomineringsgrupp har fått. Registrerad kandidat En anmäld kandidat som själv har bekräftat sin kandidatur. Både nomineringsgruppen och kandidaten registreras i valsystemet. Registrerad gruppbeteckning En beteckning på en nomineringsgrupp som har registrerats efter beslut av kyrkostyrelsen (för val till kyrkomötet) eller av en stiftsstyrelse (för övriga val). Registrerad nomineringsgrupp En nomineringsgrupp som har en registrerad gruppbeteckning. Röstberättigad Den som har rösträtt är röstberättigad. Röstetal En nomineringsgrupps röstetal är det antal röster som nomineringsgruppen har fått i ett visst val. Det finns också personligt röstetal som avser en viss kandidat. Röstlängd En numrerad förteckning för varje valdistrikt över alla röstberättigade. Till grund för röstlängden ligger förhållandena 45 dagar före valdagen. Röstkort För var och en som är röstberättigad ska ett röstkort upprättas med uppgifter om väljarens namn och nummer i röstlängden och om vilka val som väljaren får delta i. Alla väljarna ska ha fått sitt röstkort senast 18 dagar före valdagen. Röstkortet är obligatoriskt vid förtidsröstning och bör tas med till vallokalen. Den som har förlorat, eller som inte har fått, ett röstkort kan beställa ett dubblettröstkort. Röstmottagare De som tar emot väljarnas röster vid röstning på en expedition för förtidsröstning och de som tar emot rösterna på ett särskilt röstmottagningsställe, jämför valförrättare. Röstmottagare utses av valnämnden. Röstmottagningsställe Se särskilt röstmottagningsställe. Röstningslokal En lokal där röstning äger rum. Det finns tre olika slags röstningslokaler: En vallokal för varje valdistrikt där röstning äger rum på valdagen. Minst en expedition för förtidsröstning i varje pastorat. Särskilt röstmottagningsställe för röstning i den egna församlingen eller samfälligheten före eller på valdagen. Rösträkning Sammanräkning av valsedlar som lämnats av väljarna och därmed av de röster som de olika nomineringsgrupperna har fått i valen samt av de personröster som har lämnats. Det sker först en preliminär rösträkning i vallokalen och sedan en slutlig rösträkning hos stiftsstyrelsen. Rösträtt Den som får rösta i de direkta valen har rösträtt. Rösträtt har den som tillhör Svenska kyrkan, fyller 16 år senast på valdagen, och är folkbokförd i Sverige För rösträtt i ett visst val krävs också att man är folkbokförd i en församling inom det område som valet avser. Undantag från detta gäller för de icke-territoriella församlingarna. Avgörande för utövandet av rösträtten är uppgifterna i röstlängden. Kyrkoval

168 Samfällda kyrkofullmäktige Beslutande organ i en samfällighet. Samfällda kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i samfällighetens församlingar. Samfällighet En samverkansform mellan församlingar med uppgift att svara för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. Det finns två slags samfälligheter pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter. Beslutande organ i en samfällighet är samfällda kyrkofullmäktige. Slutlig rösträkning Den rösträkning som stiftsstyrelsen genomför efter att valnämnderna har skickat in valsedlar m.m. från vallokalerna. Vid den slutliga rösträkningen räknas både nomineringsgruppernas röster och personröster. Stiftsfullmäktige Beslutande organ i ett stift. Stiftsfullmäktige väljs av de röstberättigade i stiftets församlingar. Stiftsstyrelse Stiftsstyrelsen är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ. Den har också vissa i kyrkoordningen givna uppgifter bl.a. vid genomförandet av direkta val. Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet. Svenska kyrkans bestämmelser I Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB) publiceras de ändringar i kyrkoordningen som kyrkomötet beslutar och de bestämmelser som kyrkostyrelsen beslutar på uppdrag av kyrkomötet. Svenska kyrkans bestämmelser anges i regel med årtal och löpnummer under året så att det framgår när utgivningen skett. De finns tillgängliga på Svenska kyrkans webbplats på adressen SvKB Se Svenska kyrkans bestämmelser. Svenska kyrkans valprövningsnämnd Ett av kyrkomötet valt organ med uppgift att pröva överklaganden av val. Särskild personröst Se personröst. Särskild valkretsindelning Vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet utgör enligt huvudregeln varje församling en valkrets. Om en församling som valkrets beräknas få mindre än fem mandat ska det göras en särskild valkretsindelning. Två eller flera församlingar bildar då en gemensam valkrets så att varje valkrets får minst fem mandat. Särskilt röstmottagningsställe En lokal där väljarna i en församling som inte ingår i en samfällighet eller väljarna som tillhör någon av församlingarna i en samfällighet kan förtidsrösta och/eller rösta på valdagen i de inom församlingen eller samfälligheten förekommande valen. Detta innebär att samtliga väljare inom en valnämnds ansvarsområde kan rösta på ett särskilt röstmottagningsställe som inrättas där. Valnämnden beslutar om det ska ordnas något särskilt röstmottagningsställe. Tillhörighetsregister Ett register över dem som tillhör Svenska kyrkan med uppgift om personnummer, dopdag, konfirmationsdag, folkbokföringsförsamling, folkbokföringsadress och fastighet. Tryckt valsedel En valsedel på vilken det har tryckts en gruppbeteckning samt namn på, och eventuellt kompletterande uppgifter om, de av nomineringsgruppen till valet anmälda kandidaterna. Utjämningsmandat Vid val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige finns utöver fasta valkretsmandat även utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas mellan nomineringsgrupperna så att fördel- 166 Kyrkoval

169 ningen av mandaten blir proportionell till nomineringsgruppens andel av rösterna inte endast i en valkrets utan i landet respektive stiftet som helhet. Valbar För att kunna väljas till ledamot eller ersättare vid de kyrkliga valen måste en kandidat vara valbar. Valbar är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt eller har varit förtroendevald inom Svenska kyrkan, och fyller 18 år senast på valdagen. Särskilda regler finns om var någon ska vara folkbokförd för att vara valbar vid ett visst val. Se även inskränkt valbarhet och valbarhetshinder. Valbarhetshinder Förhållanden (i praktiken anställning) som gör att en person som uppfyller de allmänna villkoren för valbarhet ändå inte är valbar vid ett visst val. Valbeteckning Beteckning som ska finnas på en valsedel och som anger vid vilket slags val den används val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige eller till församling (kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd). Valdag Den dag när val äger rum. Ordinarie valdag för direkta val är tredje söndagen i september vart fjärde år. Kyrkostyrelsen beslutar vilken valdag som ska gälla vid omval. Valdistrikt Valdistrikt är ett administrativt begrepp för att anvisa ett rimligt antal röstande till samma vallokal. Normalt utgör varje församling ett valdistrikt. I vissa fall kan en församling delas i flera valdistrikt. Inget valdistrikt består av mer än en församling. Stiftsstyrelsen beslutar efter förslag från valnämnden om en församling ska delas in i flera valdistrikt. Valförrättare De personer som på valdagen tjänstgör i en vallokal. Valförrättarna tar emot röster och genomför den preliminära rösträkningen. Valnämnden utser valförrättare för varje valdistrikt och bland dem en ordförande. Jämför röstmottagare. Valkrets Ett geografiskt avgränsat område för vilket det ska väljas ledamöter och ersättare till det beslutande organ som valet gäller. Valkretsbeteckning Beteckning som bör, i de fall ett valområde består av flera valkretsar, finnas på en valsedel och som anger i vilken valkrets den används. Valkretsmandat De mandat som hör till en viss valkrets och som genom valet fördelas mellan de nomineringsgrupper som deltar i valet i den valkretsen. Se även fasta valkretsmandat. Valkuvert (11 a) Ett kuvert i vilket väljaren alltid ska lägga valsedeln innan han eller hon avger sin röst. Vallokal Den lokal där röstning äger rum på valdagen. Det finns en vallokal för varje valdistrikt. Flera valdistrikt kan ha en gemensam vallokal. Valnämnd Valnämnden har ansvar för genomförandet av de direkta valen inom en församling eller samfällighet. En valnämnd ska finnas i varje församling som inte ingår i en samfällighet och i alla samfälligheter. Valnämndens ansvarsområde För att kunna rösta på ett särskilt röstmottagningsställe och för att rösta genom bud på en expedition för förtidsröstning ska man tillhöra en församling inom valnämndens ansvarsområde. Ansvarsområdet är församlingen om det Kyrkoval

170 är fråga om en församling som inte ingår i en samfällighet. Ansvarsområdet är hela samfälligheten med dess församlingar om det är fråga om en valnämnd i en samfällighet. Förtidsröster som har lämnats inom valnämndens ansvarsområde överlämnas direkt till respektive valdistrikt så att de finns i vallokalen på valdagen. Valområdesbeteckning Beteckning som bör finnas på en valsedel och som anger i vilken församling, samfällighet eller stift den används. Valperiod Samma som mandatperiod. Valprövningsnämnden Se Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Valsedel Genom att lämna en valsedel avger väljaren sin röst. Det finns blanka valsedlar och tryckta valsedlar. En valsedel ska vara av format A6 och ha rätt färg gul för val till kyrkomötet, rosa för val till stiftsfullmäktige, blå för val till samfällda kyrkofullmäktige och vit för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För att en valsedel ska vara giltig måste den också vara försedd med gruppbeteckning på en registrerad nomineringsgrupp. På valsedeln bör därutöver anges namn på en eller flera kandidater, valkretsbeteckning och valbeteckning. Valskärm Avskild plats som ska finnas i varje röstningslokal och där väljarna utan insyn kan lägga sina valsedlar i valkuvert. Valsystemen Valsystemen är en grupp av datasystem som används för att registrera valkretsar, valdistrikt, vallokaler, nomineringsgrupper, kandidater, röstberättigade och valresultat samt för att framställa grupp- och kandidatförteckningar, valsedlar, röstkort och röstlängder. Valurna Ett tillslutet kärl i vilket valkuvert med valsedel läggs ned vid röstning i en vallokal. Verkställande organ De organ som tillsätts av beslutande organ och är underställda dessa. Hit hör på den nationella nivån kyrkostyrelsen, i ett stift stiftsstyrelsen, i en samfällighet kyrkonämnden och i en församling kyrkorådet. Även nämnder, obligatoriska eller frivilliga, som tillsätts av de beslutande organen är verkställande organ. Ofta talar man om beredande och verkställande organ eftersom de uppräknade organen har till uppgift att bereda ärenden åt de beslutande organen och verkställa fattade beslut. Ledamöter och ersättare i verkställande organ utses genom indirekta val. Ett undantag är direktvalt kyrkoråd. Vittne Vid brevröstning och budröstning ska väljaren i närvaro av två vittnen lägga sina valkuvert med valsedel i ett kuvert för brev- och budröstning och klistra igen detta. De två vittnena ska skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran om att röstningen skett på det sätt som anges i kyrkoordningen. Ett vittne ska ha fyllt 18 år. Ytterkuvert Kuvert i vilka valkuvert läggs vid förtidsröstning. Det finns ett särskilt slags ytterkuvert för brevröstning och budröstning. Detta benämns i regel bara kuvert för brev- och budröstning eftersom det är den benämningen som finns tryckt på kuvertet. Vid röstning på en expedition för förtidsröstning eller ett särskilt röstmottagningsställe används ytterkuvert i form av fönsterkuvert. Ångerröstning Man kan från och med 2009 års kyrkoval inte ångerrösta vid kyrkovalet. Ångerröstning innebar att den som hade förtidsröstat kunde rösta på nytt i vallokalen på valdagen. 168 Kyrkoval

171 Överklagande Ett val kan överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Även olika förberedande beslut som t.ex. om registrering av gruppbeteckningar eller om indelning i valdistrikt får överklagas. Olika tider gäller för när överklagande avseende olika beslut ska ha inkommit. Om något felaktigt förekommit som påverkat valutgången kan Valprövningsnämnden besluta om omval. Överskjutande mandat Om en nomineringsgrupp får fler mandat i en valkrets än antalet anmälda kandidater från nomineringsgruppen så kallas dessa mandat för överskjutande mandat. Vid val till stiftsfullmäktige förs överskjutande mandat till en annan valkrets. Kyrkoval

172 STRUKTURUTREDNING bilaga 3 Här redogörs för de begrepp som är nya, som får annan betydelse eller som inte längre har betydelse om strukturutredningen går igenom. Beslutande organ De organ vars ledamöter utses genom direkta val. De beslutande organen i Svenska kyrkan är följande. Nationell nivå kyrkomötet Stift stiftsfullmäktige Församlingar som kyrkofullmäktige inte ingår i pastorat Pastorat kyrkofullmäktige Direkta val Val där de som tillhör Svenska kyrkan väljer ledamöter och ersättare i kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Direkta val äger rum tredje söndagen i september vart fjärde år och regleras i 38 kap. kyrkoordningen. Direktvalt kyrkoråd Utgår Ersättare Ersätter en ledamot vid ett sammanträde när ledamoten inte har möjlighet att delta. Ersättare i beslutande organ utses vid de direkta valen. Antalet ersättare är fastställt i kyrkoordningen. Det ska dock alltid finnas minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har någon ledamot. Expedition för förtidsröstning I varje pastorat och i varje församling som inte ingår i ett pastorat ska det finnas en expedition för förtidsröstning där väljare oavsett var de bor kan förtidsrösta. Ett pastorat kan välja att ha flera expeditioner. Flerpastoratssamfällighet Utgår Församling som inte ingår i ett pastorat En församling som inte ingår i ett pastorat motsvara i alla avseenden det som före strukturutredningen kallades församling som inte ingår i en samfällighet. Församlingsråd Indirekt vald styrelse i varje församling som ingår i ett pastorat. Förtidsröstning Röstning som äger rum före valdagen. Förtidsröstning kan äga rum på något av följande sätt. På en expedition för förtidsröstning i varje pastorat och i varje församling som inte ingår i ett pastorat över hela landet. Där kan alla röstberättigade oavsett bostadsort rösta. På ett särskilt röstmottagningsställe inom en valnämnds ansvarsområde. Där kan endast de som bor i valnämndens ansvarsområde rösta. Genom brevröstning. Indelningsdelegerade När det sker en ändring i den lokala indelningen kan stiftsstyrelsen besluta att indelningsdelegerade ska tillsättas som beslutande organ för att fatta beslut för den nya församlingen eller pastoratet redan innan indelningsändringen träder i kraft. Indelningsdelegerade utses av de församlingar och samfälligheter som berörs av indelningsändringen genom indirekta val. Inskränkt valbarhet Begreppet inskränkt valbarhet är av betydelse när det vid ett visst val finns flera valkretsar. Valbarheten är inskränkt när en kandidat måste vara folkbokförd inom den valkrets där han eller hon väljs. Stiftsfullmäktige kan besluta att valbarheten ska vara inskränkt så att det för valbarheten krävs att kandidaten är folkbokförd i en församling inom valkretsen. Vid val till kyrkomötet är valbarheten inskränkt till stiftet som valkrets. 170 Kyrkoval

173 STRUKTURUTREDNING Kontaktperson Ett ombud eller en företrädare i ett stift kan utse en eller flera kontaktpersoner för en nomineringsgrupp. En kontaktpersons uppdrag ska avse ett eller flera pastorat och/eller församlingar. En kontaktperson får anmäla kandidater och beställa valsedlar för val i de församlingar och pastorat som hans eller hennes uppdrag avser. Kontrakt Tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt består av flera pastorat och församlingar i ett stift. Valkretsarna vid valet till stiftsfullmäktige består av ett eller flera kontrakt. Kyrkofullmäktige Beslutande organ i en församling eller ett pastorat. Kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i församlingen eller i pastoratet. Kyrkonämnd Utgår Kyrkoråd Kyrkorådet är styrelse i en församling som inte ingår i ett pastorat eller i ett pastorat. Pastorat Två eller fler samverkande församlingar. Beslutande organ i ett pastorat är kyrkofullmäktige. Pastoratssamfällighet Utgår Röstningslokal En lokal där röstning äger rum. Det finns tre olika slags röstningslokaler: En vallokal för varje valdistrikt där röstning äger rum på valdagen. Minst en expedition för förtidsröstning i varje pastorat eller i varje församling som inte ingår i ett pastorat Särskilt röstmottagningsställe för röstning i församlingen som inte ingår i pastorat eller pastoratet före eller på valdagen. Samfällda kyrkofullmäktige Utgår Samfällighet Utgår Särskild valkretsindelning Särskild valkretsindelning kan enligt strukturutredningen bara ske vid val till stiftsfullmäktige. Särskilt röstmottagningsställe En lokal där väljarna i en församling som inte ingår i ett pastorat eller väljarna som tillhör ett pastorat kan förtidsrösta och/eller rösta på valdagen i de inom valnämndens ansvarsområde förekommande valen. Detta innebär att samtliga väljare inom en valnämnds ansvarsområde kan rösta på ett särskilt röstmottagningsställe som inrättas där. Valnämnden beslutar om det ska ordnas något särskilt röstmottagningsställe. Valbeteckning Beteckning som ska finnas på en valsedel och som anger vid vilket slags val den används val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige eller till kyrkofullmäktige. Valnämnd Valnämnden har ansvar för genomförandet av de direkta valen inom en församling som inte ingår i ett pastorat eller i ett pastorat. En valnämnd ska finnas i varje församling som inte ingår i ett pastorat och i alla pastorat. Valnämndens ansvarsområde För att kunna rösta på ett särskilt röstmottagningsställe och för att rösta genom bud på en expedition för förtidsröstning ska man tillhöra en församling inom valnämndens ansvarsområde. Ansvarsområdet är församlingen om det är fråga om en församling som inte ingår i ett pastorat. Ansvarsområdet är hela pastoratet med dess församlingar om det är fråga om en valnämnd i ett pastorat. Förtidsröster som har Kyrkoval

174 STRUKTURUTREDNING lämnats inom valnämndens ansvarsområde överlämnas direkt till respektive valdistrikt så att de finns i vallokalen på valdagen. Valområdesbeteckning Beteckning som bör finnas på en valsedel och som anger i vilken församling, pastorat eller stift den används. Valsedel Genom att lämna en valsedel avger väljaren sin röst. Det finns blanka valsedlar och tryckta valsedlar. En valsedel ska vara av format A6 och ha rätt färg gul för val till kyrkomötet, rosa för val till stiftsfullmäktige och vit för val till kyrkofullmäktige. För att en valsedel ska vara giltig måste den också vara försedd med gruppbeteckning på en registrerad nomineringsgrupp. På valsedeln bör därutöver anges namn på en eller flera kandidater, valkretsbeteckning och valbeteckning. Verkställande organ De organ som tillsätts av beslutande organ och är underställda dessa. Hit hör på den nationella nivån kyrkostyrelsen, i ett stift stiftsstyrelsen, i ett pastorat och i en församling som inte ingår i ett pastorat kyrkorådet. Ofta talar man om beredande och verkställande organ eftersom de uppräknade organen har till uppgift att bereda ärenden åt de beslutande organen och verkställa fattade beslut. Ledamöter och ersättare i verkställande organ utses genom indirekta val. I pastorat och församlingar ska inte finnas andra nämnder än valnämnden. 172 Kyrkoval

175 bilaga 4 Förslag till reglemente för valnämnd med kommentarer Valnämndens uppgifter 1 Valnämndens uppgifter framgår av kyrkoordningen. Ordförande 2 Valnämndens ordförande och en vice ordförande väljs av kyrkofullmäktige (samfällda kyrkofullmäktige) för samma tid som nämndens övriga ledamöter. Kallelse 3 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Av kallelsen bör framgå vilka ärenden som ska behandlas. Ordföranden bestämmer vilka handlingar som ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska minst 7 dagar före sammanträdesdagen lämnas till ledamöter och ersättare på lämpligt sätt. Om ett ärende är brådskande får kallelse ske inom kortare tid och på annat sätt. Inkallande av ersättare 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av sammanträdet ska snarast anmäla detta till valnämndens ordförande eller någon anställd som valnämnden utsett. Denne ska kalla den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Justering av protokoll 5 Protokollet justeras av ordförande och ytterligare en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan valnämnden justerar den. Kommentarer till förslaget till reglemente för valnämnd Av 4 kap st. kyrkoordningen framgår det att kyrkofullmäktige ska anta reglemente med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet. Av hänvisning i 4 kap. 32 kyrkoordningen framgår att motsvarande gäller för samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet. Valnämnden är en obligatorisk nämnd som enligt 38 kap. 3 kyrkoordningen ska finnas i alla församlingar som inte ingår i någon samfällighet och i alla pastorats- och flerpastoratssamfälligheter. I 4 kap. 25 kyrkoordningen finns reglerna om tillsättning av nämnder. Kyrkofullmäktige bestämmer antalet ledamöter i nämnder och för vilken tid ledamöter ska väljas. För dessa nämnder tillämpas också bestämmelserna om kyrkorådet i 4 kap. 14 a 20, 22 och 23. Det kan noteras att bestämmelserna i 4 kap. 26 om kyrkoherdens närvarorätt vid nämndsammanträden inte gäller valnämnden. Detta hindrar dock inte att kyrkoherden adjungeras när detta bedöms som lämpligt. Före beslut om på vilka expeditioner i ett pastorat som det ska ordnas förtidsröstning ska valnämnden enligt 38 kap. Kyrkoval

176 50 kyrkoordningen samråda med kyrkoherden. Samråd behöver också ske när det gäller att utse röstmottagare bland anställda för vilka kyrkoherden är arbetsledare. Valnämndens uppgifter, 1 Det finns vissa bestämmelser om valnämndens konkreta uppgifter i kyrkoordningen. De uppgifter som framgår av kyrkoordningen är: Ansvara för valets genomförande (lokalt) och biträda stiftsstyrelsen, 38 kap. 3 kyrkoordningen. Svara för samråd med stiftsstyrelsen inför beslut om valdistriktsindelning, 38 kap. 20 kyrkoordningen Se till att det finns blanka valsedlar för alla röstningslokaler, 38 kap. 32 kyrkoordningen. Ta emot röstlängder och göra ev. rättelser på uppdrag från kyrkostyrelsen, 38 kap. 41 a kyrkoordningen. Ta emot valkuvert och andra ytterkuvert som ska används vid valet, 38 kap. 42 kyrkoordningen. Besluta om vilka lokaler som ska vara vallokaler och på vilka expeditioner det ska ordnas förtidsröstning, 38 kap. 50 kyrkoordningen. Besluta om det ska inrättas särskilda röstmottagningsställen, 38 kap. 50 kyrkoordningen Utse valförrättare och röstmottagare, 38 kap. 52 kyrkoordningen. Efter förrättat val, från valförrättare ta emot röstlängd, protokoll, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag och därefter omgående vidarebefordra samtliga dessa handlingar till stiftsstyrelsen, 38 kap. 58 kyrkoordningen. Ytterligare bestämmelser om valnämndens uppgifter finns i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2012:1). Där anges följande uppgifter: Svara för viss information om valet, 12. Tillhandahålla dubblettröstkort, 13. Senast den 1 april under valåret i vallokalssystemet registrera vallokaler med öppettider samt särskilda röstmottagningsställen som ska hållas öppna på valdagen och öppettiderna för dessa, 14. Besluta om öppettider för vallokaler, 15. Ta emot och vidarebefordra till valförrättare och röstmottagare sådana valsedlar från nomineringsgrupperna som kommer senast en vecka före valet samt besluta om hantering av valsedlar som eventuellt kommer senare, 24. Vidarebefordra omslagen med fönsterkuvert till stiftsstyrelsen, 37 och 48. Besluta hur omslag med fönsterkuvert som avser väljare inom det egna ansvarsområdet ska överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt, 48. Vidare befordra protokoll och anteckningar från valförrättning och röstmottagning till stiftsstyrelsen, 50. Ordförande, 2 Av 4 kap. 16 kyrkoordningen framgår att fullmäktige bestämmer tiden för ordförandeuppdragen. I vårt förslag till reglemente har vi utgått från att mandattiden bestäms till samma tid som övriga ledamöter i nämnden, det vill säga fyra år. Kallelse, 3 Kyrkoordningen innehåller inga bestämmelser om kallelse till sammanträdena. Det är därför lämpligt att ta in sådana i reglementet. Det är rimligt att kallelsen går ut en vecka i förväg. Undantagsregeln i sista stycket får naturligtvis inte bli regel. Den är avsedd för plötsligt uppkomna ärenden som kräver snabba beslut. Bestämmelserna om vem som bestämmer när sammanträde ska hållas finns i 4 kap. 18 kyrkoordningen. Huvudregeln är att det ankommer på nämnden själv att besluta om detta. 174 Kyrkoval

177 Inkallande av ersättare, 4 Genom den föreslagna bestämmelsen klargörs hur det rent faktiskt ska gå till när en ledamot har förhinder. Kyrkoordningen innehåller inga bestämmelser om detta. Bestämmelser om ersättarnas tjänstgöring finns i 4 kap. 19 kyrkoordningen med hänvisning till vad som gäller i fullmäktige 3 kap Bestämmelserna om i vilken ordning ersättarna ska träda in finns i 39 kap. 2 och 18. Justering av protokoll, 5 Bestämmelserna om justering finns i 4 kap. 23 kyrkoordningen med hänvisning till 3 kap I reglementet bör dock regleras vilka som ska justera. Förslaget i reglementet stämmer överens med vad som hittills brukat tillämpas i kyrkoråd och nämnder. Syftet med andra stycket i den föreslagna bestämmelsen är att det i efterhand inte ska behöva uppstå några oklarheter om innehållet i den omedelbart justerade paragrafen. Observera att systemet med omedelbar justering endast bör tillgripas när ett ärende är så brådskande att man inte kan avvakta med verkställighet till dess protokollet är justerat på sedvanligt sätt. Kyrkoval

178 STRUKTURUTREDNING Följande paragrafer påverkas av strukturutredningen Ordförande, 2 Valnämndens ordförande och en vice ordförande väljs av kyrkofullmäktige för samma tid som nämndens övriga ledamöter. Kommentarer till förslaget till reglemente för valnämnd Av 4 kap st. kyrkoordningen framgår det att kyrkofullmäktige ska anta reglemente med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet. Valnämnden är en obligatorisk nämnd som enligt 38 kap. 3 kyrkoordningen ska finnas i alla församlingar som inte ingår i något pastorat och i alla pastorat. I 4 kap. 25 kyrkoordningen finns reglerna om tillsättning av nämnder. Kyrkofullmäktige bestämmer antalet ledamöter i nämnder och för vilken tid ledamöter ska väljas. För dessa nämnder tillämpas också bestämmelserna om kyrkorådet i 4 kap. 14 a 20, 22 och 23. Det kan noteras att bestämmelserna i 4 kap. 26 om kyrkoherdens närvarorätt vid nämndsammanträden inte gäller valnämnden. Detta hindrar dock inte att kyrkoherden adjungeras när detta bedöms som lämpligt. Före beslut om på vilka expeditioner i ett pastorat som det ska ordnas förtidsröstning ska valnämnden enligt 38 kap. 50 kyrkoordningen samråda med kyrkoherden. Samråd behöver också ske när det gäller att utse röstmottagare bland anställda för vilka kyrkoherden är arbetsledare. 176 Kyrkoval

179 bilaga 5 Adresser och telefonnummer Kyrkostyrelsen Kyrkovalet postadress: Uppsala telefon ; vxl fax e-post kyrkoval@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Uppsala stift postadress: Box 1314, Uppsala besöks/leveransadress: Dragarbrunnsgatan 71 telefon fax e-post uppsalastift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Linköpings stift postadress: Box 1367, Linköping besöks/leveransadress: Ågatan 65 telefon fax e-post linkopingsstift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Skara stift postadress: Box 173, Skara besöks/leveransadress: Skoltorget telefon fax e-post skara.stift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift postadress: Box 84, Strängnäs besöks/leveransadress: Gyllenhjelmsgatan 2 telefon fax e-post strangnas.stift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Västerås stift postadress: Box 7, Västerås besöks/leveransadress: Västra Kyrkogatan 9 telefon fax e-post vasteras.stift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Växjö stift postadress: Box 527, Växjö besöks/leveransadress: Östrabo, Östraboliden telefon fax e-post vaxjostift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Lunds stift postadress: Box 32, Lund besöks/leveransadress: Kraftstorg 12 B telefon fax e-post lundsstift@svenskakyrkan.se Kyrkoval

180 Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift postadress: Box 11937, Göteborg besöks/leveransadress: Lilla Bommen 1 telefon fax e-post goteborg.stift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Karlstads stift postadress: Box 186, Karlstad besöks/leveransadress: Västra Torggatan 15 telefon fax e-post karlstadsstift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Härnösands stift postadress: Box 94, Härnösand besöks/leveransadress: Trädgårdsgatan 7 telefon fax e-post harnosand.stift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Luleå stift postadress: Box 942, Luleå besöks/leveransadress: Stationsgatan 40 telefon fax e-post lulea.stift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Visby stift postadress: Box 1334, Visby besöks/leveransadress: N:a Kyrkogatan 3 A telefon fax e-post visby.stift@svenskakyrkan.se Stiftsstyrelsen i Stockholms stift postadress: Box , Stockholm besöks/leveransadress: Klara södra kyrkogata 1 telefon fax e-post sthlm.stift@svenskakyrkan.se 178 Kyrkoval

181 bilaga 6 Blanketter för ansökan om registrering av nomineringsgrupper, anmälan av kandidater och beställning av valsedlar Som bilaga 6 a j finns exempel på de blanketter som används vid ansökan om registrering av gruppbeteckning, anmälan av företrädare i stift, anmälan av kontaktpersoner, anmälan av kandidater, för kandidaters tillstånd samt för beställning av valsedlar. I regel visas endast första sidan. I ett par fall finns dock fler sidor med för att tydliggöra innehåll och användning. Blanketterna kommer att tryckas separat och kan då komma att skilja sig något från den utformning de har som bilagor till handboken. De blanketter som i verkligheten ska användas rekvireras från stiftskanslierna, adress och telefonnummer framgår av bilaga 5. Blanketterna finns också på kyrkovalets hemsida www. svenskakyrkan.se/kyrkoval. Bilaga 6 a Blankett 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet Bilaga 6 b Blankett 1 a Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet Bilaga 6 c Blankett 1 b Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val. Bilaga 6 d Blankett 2 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige Bilaga 6 e Blankett 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd och samfällda kyrkofullmäktige. Bilaga 6 f Blankett 4 Anmälan av en kontaktperson för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Bilaga 6 g Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet Bilaga 6 h Blankett 6 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val stiftsfullmäktige Bilaga 6 i Blankett 8 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige Bilaga 6 j Blankett 9 Kandidats tillstånd att anmäla henne/honom vid kyrkliga val Kyrkoval

182 STRUKTURUTREDNING Som bilaga 6 k n finns exempel på de blanketter som med anledning av strukturutredning skiljer sig från de i bilaga 6 a j. I regel visas endast första sidan. I ett par fall finns dock fler sidor med för att tydliggöra innehåll och användning. Blanketterna kommer att tryckas separat och kan då komma att skilja sig något från den utformning de har som bilagor till handboken. De blanketter som i verkligheten ska användas rekvireras från stiftskanslierna, adress och telefonnummer framgår av bilaga 5. Blanketterna finns också på kyrkovalets hemsida www. svenskakyrkan.se/kyrkoval. Bilaga 6 k Blankett 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige Bilaga 6 l Blankett 4 Anmälan av en kontaktperson för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Bilaga 6 m Blankett 8 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige Bilaga 6 n Blankett 9 Kandidats tillstånd att anmäla henne/honom vid kyrkliga val 180 Kyrkoval

183 Blankett 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet 1) Upplysningar om registrering av gruppbeteckning finns på blankettens baksida. Blanketten ska skickas till Kyrkostyrelsen, Kyrkovalet, Svenska kyrkan, Uppsala. Datum när ansökan skickas Var god texta tydligt! Namn på nomineringsgrupp som ansökan gäller Namn Adress till nomineringsgruppen 3) Postnummer Adress till eventuell hemsida Ort Uppgifter om nomineringsgruppens ombud 4) Namn Adress Postnummer Ort Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Förkortning (ifylles av kyrkostyrelsen) 2) exempel Kyrkomötet Uppgifter om eventuell ersättare för ombudet 5) Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Antal bifogade exemplar av blankett 1 A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet 6) Vänd! Bilaga 6 a Kyrkoval

184 Blankett 1A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet Bilaga till blanketten 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet En ansökan om registrering för val till kyrkomötet ska ha stöd av minst 300 personer som har rösträtt vid kyrkomötesvalet. I 38 kap. 22 kyrkoordningen anges att de som stöder en ansökan om registrering själva ska skriva under en förklaring om stödet och att de i förklaringen ska ange sitt personnummer och den församling de tillhör. Var god texta tydligt! Vi stöder ansökan om registrering av nomineringsgruppen Namnteckning Namnförtydligande Namnteckning Namnförtydligande Namnteckning Namnförtydligande Namnteckning Namnförtydligande Namnteckning Personnummer Församling Personnummer Församling Personnummer Församling Personnummer Församling Personnummer för val till kyrkomötet. För kyrkokansliet exempel Kyrkomötet Namnförtydligande Församling Namnteckning Personnummer Namnförtydligande Församling Namnteckning Personnummer Namnförtydligande Församling Namnteckning Personnummer Namnförtydligande Församling Namnteckning Personnummer Namnförtydligande Församling Namnteckning Personnummer Namnförtydligande Församling Vänd! Bilaga 6 b 182 Kyrkoval

185 Blankett 1B Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Ombudet för en nomineringsgrupp som har ansökt om registrering av sin gruppbeteckning för val till kyrkomötet kan anmäla en eller flera företrädare för nomineringsgruppen i ett stift. 1) En bekräftelse kommer att skickas till den som har anmälts som företrädare i ett stift om att han/hon har registrerats som företrädare för nomineringsgruppen. 2) Även ombudets ersättare kan göra anmälan. Blanketten ska skickas till Kyrkostyrelsen, Kyrkovalet, Svenska kyrkan, Uppsala. Var god texta tydligt! Som ombud för nomineringsgruppen Ort Namnteckning Uppsala stift Datum anmäler jag följande företrädare i nedan angivna stift. Namnförtydligande 1 Namn Personnummer Adress Postnummer exempel Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Anmälan av företrädare Fax E-post 2 Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post 3 Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post 1 Bilaga 6 c Kyrkoval

186 Blankett 2 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige 1) Upplysningar om registrering av gruppbeteckning finns på sidan 9. Blanketten ska skickas till stiftsstyrelsen, se sidan 9 för adress. Var god texta tydligt! Namn på nomineringsgrupp som ansökan gäller 3) Uppgifter om nomineringsgruppens ombud 4) Namn Adress Postnummer Ort Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Datum när ansökan skickas Förkortning (ifylles av stiften) 2) exempel Stiftsfullmäktige Uppgifter om eventuell ersättare för ombudet 5) Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post 1 Bilaga 6 d 184 Kyrkoval

187 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige 1) Upplysningar om registrering av gruppbeteckning finns på sidan 3. Blanketten ska skickas till stiftsstyrelsen. Se sidan 3 för adress. Var god texta tydligt! Namn på nomineringsgrupp som ansökan gäller 3) Uppgifter om nomineringsgruppens ombud 4) Namn Adress Postnummer Ort Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Datum när ansökan skickas Blankett 3 Förkortning (ifylles av stiften) 2) exempel Kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige Uppgifter om eventuell ersättare för ombudet 5) Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post 1 Bilaga 6 e Kyrkoval

188 Blankett 4 Anmälan av en kontaktperson för en nomineringsgrupp 1) Upplysningar om anmälan av kontaktpersoner och om en kontaktpersons uppgifter finns på blankettens baksida. Blanketten ska skickas till stiftsstyrelsen, se blankettens baksida för adresser. En blankett ska skickas in för varje kontaktperson. Om kontaktpersonen har flera uppdrag kan samtliga anmälas på en blankett. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn Anmälare 2) (obligatorisk uppgift) Härmed anmäls följande kontaktperson Namn Adress Postnummer Ort Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax Anmält ombud för nomineringsgruppen Utsedd företrädare för nomineringsgruppen i exempel Uppdraget avser Alternativ 1 (3) E-post stift Kontaktperson kyrkliga samfällighet och däri ingående församlingar Alternativ 2 (4) kyrkliga samfällighet Alternativ 3 (4) Följande församling/församlingar Underskrift av anmälaren Namnteckning Namnförtydligande Vänd! Bilaga 6 f 186 Kyrkoval

189 Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 7. Blanketten ska skickas till respektive stiftsstyrelse, se sidan 8 för adress. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn Uppgifter om det val anmälan avser 2) Kyrkomötet i stifts valkrets Ange genom markering med kryss anmälarens funktion inom nomineringsgrupper samt fyll i nedstående kontaktuppgifter 3) Ort Anmält ombud för nomineringsgruppen Namnteckning Namnförtydligande Adress Postnummer Ort Utsedd företrädare för nomineringsgruppen i stiftet Datum Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post (ifylls av stiftsstyrelsen) exempel Kyrkomötet Tryckning av valsedlar 4) (Kryssa för vilket alternativ som gäller) Valsedlar beställes enligt sidan 6 Gruppen svarar själv för tryckning av valsedlar Bilagor tillstånd från samtliga kandidater 5) Antal nu inskickade bilagor Antal kvarvarande bilagor att skicka in Om korrektur på kandidatförteckningen/valsedeln ska skickas till annan person än anmälaren anges namn och adress här Namn Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post 1 Bilaga 6 g Kyrkoval

190 Blankett 6 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val stiftsfullmäktige 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 7. Blanketten ska skickas till stiftstyrelsen, se sidan 8 för adress. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn Uppgifter om det val anmälan avser 2) Alternativ 1 En lista för alla valkretsar: Stiftsfullmäktige i Alternativ 2 Stiftsfullmäktige i Ange genom markering med kryss anmälarens funktion inom nomineringsgruppen samt fyll i nedstående kontaktuppgifter 3) Ort Anmält ombud för nomineringsgruppen Namnteckning Namnförtydligande Adress Postnummer Ort Utsedd företrädare för nomineringsgruppen i stiftet Datum Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon (ifylls av stiftsstyrelsen) stift stift valkrets exempel Stiftsfullmäktige Fax E-post Tryckning av valsedlar 4) (Kryssa för vilket alternativ som gäller) Valsedlar beställes enligt sidan 6 Gruppen svarar själv för tryckning av valsedlar Bilagor tillstånd från samtliga kandidater 5) Antal nu inskickade bilagor Antal kvarvarande bilagor att skicka in Om korrektur på kandidatförteckningen/valsedeln ska skickas till annan person än anmälaren anges namn och adress här Namn Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post 1 Bilaga 6 h 188 Kyrkoval

191 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 10. Blanketten ska skickas till stiftstyrelsen, se sidan 11 för adress. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn Uppgifter om det val anmälan avser Alternativ 1 Kyrkofullmäktige i Alternativ 2 Direktvalt kyrkoråd i Alternativ 3 Samfällt kyrkofullmäktige i 3A En lista för alla valkretsar 3B Listan gäller följande valkrets/-ar: församling församling kyrkliga samfällighet Ange genom markering med kryss anmälarens funktion inom nomineringsgruppen samt fyll i nedstående kontaktuppgifter 2) Ort Anmält ombud för nomineringsgruppen Utsedd kontaktperson för nomineringsgruppen Namnteckning Adress Utsedd företrädare för nomineringsgruppen i stiftet Namnförtydligande Datum Personnummer Blankett 8 (ifylls av stiftsstyrelsen) exempel Kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Tryckning av valsedlar 3) (Kryssa för vilket alternativ som gäller) Valsedlar beställes enligt sidan 9 Gruppen svarar själv för tryckning av valsedlar Antal bifogade tillstånd (Blankett 9) Om korrektur på kandidatförteckningen/valsedeln ska skickas till annan person än anmälaren anges namn och adress här Namn Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post 1 Bilaga 6 i Kyrkoval

192 Kandidatlista för val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige 4) De uppgifter som finns på förteckningen över kandidater registreras för databehandling. Detta gäller uppgifter om kandidaternas namn och personnummer samt ev. titel eller särskilt namn som ska stå på valsedlar. Uppgifterna kommer att finnas på Svenska kyrkans hemsida samt lämnas ut elektroniskt och distribueras till bl. a. kyrkostyrelsen, stiftsstyrelser och valnämnder i samband med valet. Upplys ningar och utdrag från registret enligt bestämmelser i personuppgiftslagen kan erhållas via kyrkokansliet i Uppsala, tel Varje kandidat måste skriftligen förklara att han eller hon har gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla henne eller honom till ett visst val. För den händelse det finns en anmäld kandidat som inte senast den 15 april valåret har lämnat en underskriven förklaring om att han eller hon kandiderar så räknas inte den kandidaten. En sådan kandidat kommer inte med på grupp- och kandidatförteckningen och inte heller på valsedlar som beställs från kyrkostyrelsen. Det gör inte heller en kandidat som inte är 18 år senast på valdagen. När en kandidat på detta sätt stryks kommer de som finns längre ned på förteckningen automatiskt att flyttas upp ett steg. En kandidat ger sitt tillstånd genom namnteckningen i nedanstående förteckning eller på blankett som bifogas denna anmälan. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn: Församling eller valkrets: Notera att uppgiften titel, ålder eller annan kompletterande uppgift publiceras på valsedeln. 1 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) 2 Förnamn Efternamn Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan För stiftet exempel Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) 3 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 4 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 5 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 6 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 7 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 2 Bilaga 6 i 190 Kyrkoval

193 Beställning av valsedlar kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige 5) Ytterligare upplysningar finns på sidorna Var god texta tydligt! (ifylls av stiftsstyrelsen) Nomineringsgruppens namn Uppgifter om det val anmälan avser Alternativ 1 Kyrkofullmäktige i Alternativ 2 Direktvalt kyrkoråd i Alternativ 3 Samfällt kyrkofullmäktige i 3A En lista för alla valkretsar 3B Listan gäller följande valkrets/-ar: Observera! Minsta antal valsedlar som kan beställas är st 6) Totalt antal valsedlar Betalningssätt 7) Bidrag enligt intyg nedan Egen förskottsbetalning (faktura skickas till beställaren enligt nedanstående adress) församling församling kyrkliga samfällighet Intyg om bidrag för valsedelskostnad Som behörig företrädare för den församling valet avser intygar jag att bidrag utgår till hela kostnaden för ovanstående beställning av valsedlar och godkänner att kostnaden dras direkt från kyrkoavgiften innan den utbetalas till församlingen. Namnteckning exempel Namnförtydligande Funktion Församling/Samfällighet Ort/Datum Leveransadresser för valsedlar 8) Observera att denna uppgift gäller platsen dit leverans ska ske Godsmottagare (namn) Gatuadress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon E-post Fakturaadress Namn / Organisation Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon 9 Bilaga 6 i Kyrkoval

194 Blankett 9 Kandidats tillstånd att anmäla henne/honom vid kyrkliga val Denna blankett används i de fall där kandidats tillstånd inte har lämnats genom namnteckning på kandidatlista. Ifyllda exemplar av blankett 9 bifogas i sådana fall den anmälan av kandidater som görs på blankett för respektive val. Om blanketten skickas separat ska den vara stiftsstyrelsen tillhanda senast den 15 april valåret, se adresser på baksidan. De uppgifter som finns på förteckningen över kandidater registreras för databehandling. Detta gäller uppgifter om kandidaternas namn och personnummer samt ev. titel eller särskilt namn som ska stå på valsedlar. Uppgifterna kommer att finnas på Svenska kyrkans hemsida samt lämnas ut elektroniskt och distribueras till bl. a. kyrkostyrelsen, stiftsstyrelser och valnämnder i samband med valet. Upplys ningar och utdrag från registret enligt bestämmelser i personuppgiftslagen kan erhållas via kyrkokansliet i Uppsala, tel Varje kandidat måste skriftligen förklara att hon eller han har gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla henne eller honom till ett visst val. En person som har anmälts men inte lämnat ett sådant medgivande kommer inte att behandlas som kandidat i valet. Jag ger mitt tillstånd att anmälas som kandidat för den angivna nomineringsgruppen i nedan markerade val. Nomineringsgruppens namn Kryssa för och ange vilket/vilka val tillståndet gäller. Observera! Den som kandiderar i flera olika val ska lämna sitt tillstånd för vart och ett av dessa val. Använd gärna en blankett per kandidat. exempel Val till kyrkomötet Val till stiftsfullmäktige i Val till samfällda kyrkofullmäktige i Val till kyrkofullmäktige i Val till direktvalt kyrkoråd i Kontroll av valbarhet 1) Markera med ett kryss Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan stift samfällighet församling församling Kandidats tillstånd Ort Datum Namnteckning Namnförtydligande Personnummer Vänd! Bilaga 6 j 192 Kyrkoval

195 STRUKTURUTREDNING Blankett 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige 1) Upplysningar om registrering av gruppbeteckning finns på sidan 3. Blanketten ska skickas till stiftsstyrelsen. Se sidan 3 för adress. Var god texta tydligt! Namn på nomineringsgrupp som ansökan gäller 3) Uppgifter om nomineringsgruppens ombud 4) Namn Adress Postnummer Ort Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Datum när ansökan skickas Förkortning (ifylles av stiften) 2) exempel Kyrkofullmäktige Uppgifter om eventuell ersättare för ombudet 5) Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Bilaga 6 k Kyrkoval

196 STRUKTURUTREDNING Blankett 4 Anmälan av en kontaktperson för en nomineringsgrupp 1) Upplysningar om anmälan av kontaktpersoner och om en kontaktpersons uppgifter finns på blankettens baksida. Blanketten ska skickas till stiftsstyrelsen, se blankettens baksida för adresser. En blankett ska skickas in för varje kontaktperson. Om kontaktpersonen har flera uppdrag kan samtliga anmälas på en blankett. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn Anmälare 2) (obligatorisk uppgift) Härmed anmäls följande kontaktperson Namn Adress Postnummer Ort Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax Anmält ombud för nomineringsgruppen Utsedd företrädare för nomineringsgruppen i exempel E-post Uppdraget avser följande pastorat/församling/församlingar 3) stift Kontaktperson Underskrift av anmälaren Namnteckning Namnförtydligande Vänd! Bilaga 6 l 194 Kyrkoval

197 STRUKTURUTREDNING Blankett 8 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 10. Blanketten ska skickas till stiftstyrelsen, se sidan 11 för adress. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn Uppgifter om det val anmälan avser Kyrkofullmäktige i pastorat/församling Ange genom markering med kryss anmälarens funktion inom nomineringsgruppen samt fyll i nedstående kontaktuppgifter 2) Ort Anmält ombud för nomineringsgruppen Utsedd kontaktperson för nomineringsgruppen Namnteckning Adress Postnummer Ort Utsedd företrädare för nomineringsgruppen i stiftet Namnförtydligande Datum Personnummer Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Tryckning av valsedlar 3) (Kryssa för vilket alternativ som gäller) Valsedlar beställes enligt sidan 9 Gruppen svarar själv för tryckning av valsedlar (ifylls av stiftsstyrelsen) exempel Kyrkofullmäktige Antal bifogade tillstånd (Blankett 9) Om korrektur på kandidatförteckningen/valsedeln ska skickas till annan person än anmälaren anges namn och adress här Namn Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon Fax E-post Bilaga 6 m Kyrkoval

198 STRUKTURUTREDNING Kandidatlista för val till kyrkofullmäktige 4) De uppgifter som finns på förteckningen över kandidater registreras för databehandling. Detta gäller uppgifter om kandidaternas namn och personnummer samt ev. titel eller särskilt namn som ska stå på valsedlar. Uppgifterna kommer att finnas på Svenska kyrkans hemsida samt lämnas ut elektroniskt och distribueras till bl. a. kyrkostyrelsen, stiftsstyrelser och valnämnder i samband med valet. Upplys ningar och utdrag från registret enligt bestämmelser i personuppgiftslagen kan erhållas via kyrkokansliet i Uppsala, tel Varje kandidat måste skriftligen förklara att han eller hon har gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla henne eller honom till ett visst val. För den händelse det finns en anmäld kandidat som inte senast den 15 april valåret har lämnat en underskriven förklaring om att han eller hon kandiderar så räknas inte den kandidaten. En sådan kandidat kommer inte med på grupp- och kandidatförteckningen och inte heller på valsedlar som beställs från kyrkostyrelsen. Det gör inte heller en kandidat som inte är 18 år senast på valdagen. När en kandidat på detta sätt stryks kommer de som finns längre ned på förteckningen automatiskt att flyttas upp ett steg. En kandidat ger sitt tillstånd genom namnteckningen i nedanstående förteckning eller på blankett som bifogas denna anmälan. Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn: Pastorat/Församling: Notera att uppgiften titel, ålder eller annan kompletterande uppgift publiceras på valsedeln. 1 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) 2 Förnamn Efternamn Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan För stiftet exempel Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) 3 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 4 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 5 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 6 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 7 Förnamn Efternamn Personnummer Namnteckning (medgivande att kandidera i ovan angivet val) Titel, ålder eller annan kompletterande uppgift Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan 2 Bilaga 6 m 196 Kyrkoval

199 STRUKTURUTREDNING Beställning av valsedlar kyrkofullmäktige 5) Ytterligare upplysningar finns på sidorna (ifylls av stiftsstyrelsen) Var god texta tydligt! Nomineringsgruppens namn Pastorat/Församling Uppgifter om det val anmälan avser Kyrkofullmäktige i Observera! Minsta antal valsedlar som kan beställas är st 6) Totalt antal valsedlar Betalningssätt 7) Bidrag enligt intyg nedan Egen förskottsbetalning (faktura skickas till beställaren enligt nedanstående adress) pastorat/församling Intyg om bidrag för valsedelskostnad Som behörig företrädare för det pastorat/den församling valet avser intygar jag att bidrag utgår till hela kostnaden för ovanstående beställning av valsedlar och godkänner att kostnaden dras direkt från kyrkoavgiften innan den utbetalas till pastoratet/ församlingen. Namnteckning exempel Namnförtydligande Funktion Pastorat/Församling Ort/Datum Leveransadresser för valsedlar 8) Observera att denna uppgift gäller platsen dit leverans ska ske Godsmottagare (namn) Gatuadress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon E-post Fakturaadress Namn / Organisation Adress Postnummer Ort Telefon dagtid Telefon kvällstid Mobiltelefon 9 Bilaga 6 m Kyrkoval

200 STRUKTURUTREDNING Blankett 9 Kandidats tillstånd att anmäla henne/honom vid kyrkliga val Denna blankett används i de fall där kandidats tillstånd inte har lämnats genom namnteckning på kandidatlista. Ifyllda exemplar av blankett 9 bifogas i sådana fall den anmälan av kandidater som görs på blankett för respektive val. Om blanketten skickas separat ska den vara stiftsstyrelsen tillhanda senast den 15 april valåret, se adresser på baksidan. De uppgifter som finns på förteckningen över kandidater registreras för databehandling. Detta gäller uppgifter om kandidaternas namn och personnummer samt ev. titel eller särskilt namn som ska stå på valsedlar. Uppgifterna kommer att finnas på Svenska kyrkans hemsida samt lämnas ut elektroniskt och distribueras till bl. a. kyrkostyrelsen, stiftsstyrelser och valnämnder i samband med valet. Upplys ningar och utdrag från registret enligt bestämmelser i personuppgiftslagen kan erhållas via kyrkokansliet i Uppsala, tel Varje kandidat måste skriftligen förklara att hon eller han har gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla henne eller honom till ett visst val. En person som har anmälts men inte lämnat ett sådant medgivande kommer inte att behandlas som kandidat i valet. Jag ger mitt tillstånd att anmälas som kandidat för den angivna nomineringsgruppen i nedan markerade val. Nomineringsgruppens namn Kryssa för och ange vilket/vilka val tillståndet gäller. Observera! Den som kandiderar i flera olika val ska lämna sitt tillstånd för vart och ett av dessa val. Använd gärna en blankett per kandidat. exempel Val till kyrkomötet Val till stiftsfullmäktige i Val till kyrkofullmäktige i Kontroll av valbarhet 1) Markera med ett kryss Döpt i Svenska kyrkan Döpt i annan kristen kyrka Tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan stift pastorat/församling Kandidats tillstånd Ort Datum Namnteckning Namnförtydligande Personnummer Vänd! Bilaga 6 n 198 Kyrkoval

201 bilaga 7 Exempel på grupp- och kandidatförteckning Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 1. Inga-Britt Rova 2. Carl-Georg Isacson 3. Carola Norén 4. Jean-Pierre Zune 5. Eva Ånstrand 6. Lars-Erik Carlberg 7. Gudrun Carlsson 8. Lars-Göran Liljedahl 9. Kristin Thörn 10. Siv Persson Trogen 11. Jan-Eric Conradsson 12. Barbro Hillblom 13. Birgitta Mörk 14. Ann-Mari Lindmark 15. Bo Johansson 16. Taina Virta 17. Kerstin Roos 18. Kerstin Dogan Kyrkofullmäktige i Botkyrka församling Botkyrka församlings valkrets Folkpartister i Svenska kyrkan 1. Lena Nydén 2. Anders Axman 3. Suzanne Elfsö 4. Kristian Penderud 5. Ellinor Björk 6. John Hofgren 7. Carola Hedelius 8. Titti Jardetun 9. Björn Jakobsson 10. Madeleine Skagerling-Rosengren 11. Margot Sandström 12. Gunilla Wolfbrandt Kristdemokrater i Svenska kyrkan 1. Sven-Anders Bengtsson Tullinge 2. Evonne Ekmyr Göransson Tumba 3. Sohrab Khan Norsborg 4. Kjell Bertling Tumba 5. Amoon Khan Norsborg 6. Mirjam Bengtsson Tullinge 7. Jan Wingren Tumba Moderata Samlingspartiet 1. Nils Furtenbach 2. Anna-Marie Carlsson 3. Joel Hofgren 4. Antra Johansons-Rantins 5. Michael Schartau 6. Johanna Stenberg 7. Anders Runelund 8. Natalia Vrighed 9. Anita Löfveberg 10. Andrei Ignat 11. Karin Ekeståhl 12. Kerstin Birkeldh Spångberg 13. Bo Carlsson 14. Berit Skyllerberg 15. Eva Comicander Andersson 16. Karl-Otto Hultström 17. Lena Pers 18. Lennart Lindström 19. Kia Hjelte 1 Kyrkoval

202

203 bilaga 8 Vallokalsbild Illustratör: Anette Hedberg Kyrkoval