TEMA Omtanke Tema Omtanke 1. Tänd ditt ljus 6-9 Hela allhelgonaprogrammet Ett sätt att kunna gå vidare 13. Sjukvårdspersonalen

Transkript

1 ett magasin om livsfrågor från Svenska kyrkan nr Tänd ditt ljus 6-9 Hela allhelgonaprogrammet Ett sätt att kunna gå vidare 13 Sjukvårdspersonalen talade långsamt och sakligt till mig TEMA Omtanke Tema Omtanke 1

2 Domprost Thomas Petersson Omtanke Tänk om allt som är viktigt i livet är det som jag så lätt glömmer? Tänk om allt som är viktigt i livet är det jag får men bara tar för givet? Omtanke kan vara det lilla som gör det stora. Att någon ser mig, att någon känner mitt namn eller att jag får betyda något för någon. Omtanken för varandra kan göra livet värt att leva för någon och samtidigt fördjupa livet för någon annan. Vi lever i en tid när vi behöver den mänskliga tanken om varandra. Trots detta blir vi ibland ensamma. När ingen annan förstår oss och omtanken känns långt borta får du aldrig glömma Guds löfte att han alltid är med oss. Vart vi än går och vad vi än gör finns Guds omtanke alltid nära. Alla behöver vi omtanke. Thomas Petersson Tänk om allt som är viktigt i livet är det jag får men bara tar för givet?

3 Just nu... Det är novemberkväll. Elsa 68 år hämtar sin kopp med te i köket för att sätta sig framför teven. Fåtöljen bredvid henne gapar tom. Armstödet är slitet och klädseln har blivit vitfläckig efter katthåren som fastnat i det sammetslena tyget. Just ikväll är katten ute ovanligt länge. Han dök aldrig upp förut när Elsa ropade vid dörren. Hon sätter sig i fåtöljen och ser mot fönsterrutan, det är verkligen mörkt ute. Bara fönsterlampan lyser upp i höstrusket. Elsa tänker tillbaka på sommaren. Den gick väldigt snabbt. Det var mycket glädje med make, barn och barnbarn. De hade varit i familjens sommarstuga på landet och de små barnen hade matat ankorna nere vid sjön och fiskat med sin morfar från roddbåten. Det var en härlig tid. Hösten kom med storm. Maken fick en kraftig hjärnblödning och hans liv gick inte att rädda. Det gick snabbt. Chocken blev stor och nu sitter hon här ensam, eller ja katten har hon ju kvar och alla goda minnen. Elsa tar en klunk te. Så ringer det på dörrklockan. Utanför står äldsta barnbarnet med nybakade chokladmuffins. Jag tänkte på dig när jag bakade efter ditt recept, sa han. Får jag komma in? Självklart får du det, säger mormor Elsa med ett leende och just när hon ska stänga dörren smiter den vita katten in genom dörrspringan. När vi nu går in i den mörkaste tiden på året kan hela livet ibland kännas ganska svårt. Ett omsorgsfullt spontanbesök i novemberkvällen kan vara ett sätt visa omsorg. Ett annat ljus i mörkret kan vi få när vi i kyrkan, får fira gudstjänst på olika sätt. Under höstens mörkaste tid kan ljuset handla om att få vara förebilder för varandra och ge oss tid till att mötas. För det är i mötet som de bestående minnena skapas. Ta hand om varandra i allhelgonatid! Ingela Stewén, redaktör Min son fick ett nytt hjärta 6-9 Tänd ditt ljus Om ondskans problem 4-5 Förlåtelse, ett sätt att gå vidare 13 Ansvarig utgivare Thomas Petersson, domprost Redaktör Ingela Stewén Redaktion Madelaine Agmell Zethraeus Liselotte Lindstrand Elin Sundelin Utgivare Svenska kyrkan Växjö Tryck Löwex Trycksaker AB Upplaga Distribution Svensk Direktreklam Kontakt Svenska kyrkan Växjö Box 307, Växjö Besök Domkyrkocentrum, Gymnasiegränd 1 Växel: Vardagar kl 8-12 och vaxjo.pastorat@svenskakyrkan.se

4 Vår son fick ett nytt hjärta Snart är det allhelgonahelg och då tänder vi ljus för nära och kära som inte längre finns hos oss. Vi har ingen i vår familj som har gått bort men vi tänder ett ljus ändå. Förra året dog en speciell person, en som gav oss livet tillbaka. Text: Kristine Lorentzson. Foto: Mattias Johansson En dag bar jag in vår son till barnakuten i Växjö, efter att han varit svag och sjuk i flera dagar. Han orkade inte gå själv, han var blek, kräktes och hade ont i magen. Vi visste inte vad felet var, bara att något inte stod rätt till. Efter flertalet prover, röntgen och ultraljud kom svaret vår 6-årige son var allvarligt hjärtsjuk. Sjukvårdspersonalen talade långsamt och sakligt till mig och jag insåg att det var mycket värre än vad vi hade anat. Samma kväll fick han åka ambulans ner till Lund. Jag och min man åkte i en bil strax bakom. Jag satt i baksätet och bad att vår son skulle överleva. Tack och lov klarade han både den kritiska resan ner och första natten på barnintensiven. När läget stabiliserat sig började en lång väntan för oss i Lund på att han skulle bli frisk. Men tyvärr blev det fler turer till barnintensiven, lågmälda samtal med läkare och efter flera månader konstaterades att enda möjligheten för honom att kunna leva vidare var att han fick ett nytt hjärta. Kristine Lorentzson höll på att mista sin son, men tack vare ett nytt hjärta kunde hans liv räddas. Sjukvårdspersonalen talade långsamt och sakligt till mig och jag insåg att det var mycket värre än vad vi hade anat. 4 Trovärdigt nr

5 Hela familjen var i Lund och väntade och väntade på att de skulle ringa och säga att de hade hittat ett nytt hjärta. Det hann gå 313 dagar, innan vår son äntligen kunde lämna sjukhuset med sitt nya hjärta och komma hem till sin egen säng. Det finns ingen glädje i att någon dör. Likväl var det ren lycka för oss när hjärtat äntligen kom. Alla de dagar vi väntat försvann och vi kunde äntligen se framåt. Vi är oerhört tacksamma för att någon familj i världen hade modet och styrkan att vilja ge när de själva befann sig i sorg. Hjärtat är en gåva Idag försöker vi leva som en vanlig familj, trots att vår son har mer mediciner och fler läkarbesök än andra. Han går i skolan och övriga familjen hittar sakta men säkert tillbaka till ett normalt liv. Känslostormarna avtar och oron lägger sig när vi ser hur bra han mår och hur han nu kan njuta av allt det livet har att erbjuda. Vecka 41 var det donationsveckan och snart är det allhelgonahelgen, två tillfällen som för oss betyder något extra. Någon dog den dagen vår son fick sitt nya hjärta så den dagen firar vi inte, däremot firar Fakta om donation Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa. Numera går det att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga och bukspottkörtel. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. Transplanterade organ 2015 (i Sverige) Njurar: 426 (varav 131 från levande donatorer) Lever: 180 Hjärta: 63 Lungor: 47 Hjärta + lunga: 1 Bukspottkörtel (pancreas): 30 Tarm: 2 Cell-öar: 16 Källa: Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukuset i Huddinge Läs mer om donation på: vi under donationsveckan och under allhelgonahelgen tänder vi ett ljus för vår donator. Den personen som gav oss livet. Tema Omtanke 5

6 Om Gud finns varför tillåter han att vi, som han älskar som sina egna barn, drabbas av sjukdom och död, av naturkatastrofer och krig? 6 Trovärdigt nr

7 Tänd ditt ljus! När allhelgonahelgen närmar sig, börjar de dyka upp. Ljusen på kyrkogårdarna. Likt små lanternor på öppet hav trotsar de höstmörkret som omsluter oss från alla håll. Det gula ljusskenet lättar mörkret en aning. Tränger undan dunklet som tar upp allt fler av dygnets timmar. Text: Madelaine Agmell Zethraeus Foto: Jonas Hammarström Det kan verka ironiskt att ljusens allvarsamma uppgift är att påminna oss om döden, om våra anhöriga som inte längre finns med oss. Ljusen håller mörkret på avstånd och brinner för de nära och kära som vi varit tvungna att ta avsked ifrån. De brinner för att påminna oss om dödens närvaro och att vi alla någon gång drabbas av den. Varför, är en fråga som ofta vibrerar inom oss när mörkret blir påtaglig i våra liv. När döden uppträder oväntat eller hänsynslöst, när vi drabbas av orättvisor, sjukdom, lidanden eller sorger. Ibland kan ljuset i mörkret bestå av tron på Gud. Gud som alltid finns med oss och för vilken allting är möjligt. Fast lika ofta kan mörkret få ljuset att fladdra till, vi tvivlar på vår tro, ifrågasätter varför Gud som är så mäktig inte ingriper i våra liv och skonar oss alla från det som är mörkt och svårt. Ibland blir mörkret så kompakt och tvivlet så starkt att vi har svårt att tro på Gud överhuvudtaget. Ondskans problem Om Gud finns eller inte, är en fråga som följt mänskligheten genom hela vår historia. Om Gud finns varför tillåter han att vi, som han älskar som sina egna barn, drabbas av sjukdom och död, av naturkatastrofer och krig? Varför tillåter Gud att vi människor ibland är elaka mot varandra, varför finns det människor som skadar och förstör, varför finns Tema Omtanke 7

8 "Tänk om det inte fanns någon vid vår sida att hålla fast vid när allt annat vänds upp och ner?" det rovgiriga djur och giftiga växter? Varför tillåter Gud alls att det finns lidande, mörker och att onda saker händer? Redan på 300-talet formulerade den kristne författaren Lactantius frågeställningen så här: Antingen vill Gud utplåna det onda, men kan det inte. Eller så kan han det, men vill inte. Eller så varken kan eller vill han. Om han vill men inte kan är han maktlös, vilket går emot hans natur. Om han kan men inte vill är han ond, vilket också går emot hans natur. Om han varken vill eller kan är han både ond och svag och är alltså inte Gud. Men om han vill och kan, vilket är det enda som stämmer överens med vad han är, varifrån kommer då det onda och varför gör han inte slut på det? Den här typen av frågeställning brukar kallas för teodicéproblemet eller ondskans problem. Genom årtusenden har många teologer och filosofer brottats med dessa tankar och de som försvarar Guds existens har sökt svar genom att antingen inskränka Guds makt eller att förklara Guds godhet så brett att människans välbefinnande inte är en självklarhet för Gud. Den kärleksfulla Fadern Fast tanken på en allsmäktig och kärleksfull Gud är central för kristendomen. Den kristna trosbekännelsen inleds med orden Vi tror på Gud Fader allsmäktig Jesus budskap är tydligt genom hela nya testamentet: Gud älskar människan, han älskar oss så mycket att han gett oss sin ende son, så mycket att han själv tagit plats i våra liv för att bära våra synder och lidanden åt oss. Det kastar oss tillbaka till teodicéproblemets kärna; varför tillåter vår allsmäktiga och goda Gud, ondska och mörker överhuvudtaget och varför gör Gud helt enkelt inte bara slut på ondskan och låter oss alla leva i ljus och kärlek? Den fria viljan en teologisk förklaring En vanlig förklaring är att Gud skapade människan med en fri vilja och att det står människan fritt att välja en väg bort från Gud, en väg som öppnar upp för lidande, död och mörker i världen. En väg där människans själviskhet gör att hon upplever världen som ond. Enligt den tanken har Gud inte uttalat skapat ondska och mörker i världen, utan ondska och mörker är en konsekvens av att människan äger sin fria vilja. Gud är som en skyddande och älskande förälder som övervakar oss människor, han lider med oss när vi lider, han skyddar oss, men låter oss även begå misstag hur hårt den än smärtar honom att se oss misslyckas och såras. Gott och ont ett filosofiskt försvar Ibland försvaras Guds existens av förståelsen av vad godhet är utifrån motsattsförhållandet mellan ont och gott. Det måste finnas ondska och död för att det ska kunna finnas godhet och liv. Det innebär att om Gud ska kunna vara god måste det följaktligen finnas ondska. Liksom ljus bara kan finnas i relation till mörker, kan godhet bara finnas i relation till ondska. Den värld Gud har skapat skulle då kunna förklaras som den bästa möjliga med tanke på att Gud är kärleksfull och god. 8 Trovärdigt nr

9 Mer än vi förstår En helt annan förklaring är att Gud är någonting mycket större, mycket mäktigare och mycket godare än vad vi människor har förmåga att förstå. Gud ser på världen från ett perspektiv som är dolt för oss. Vi bär alla en bit av gudomlighet inom oss, Gud ser med alla våra ögon, känner allas våra känslor och tankar. Hur ska då en enda av oss kunna förstå allt det Gud förstår? Ljuset i mörkret Kristendomens budskap, förmedlat till oss genom Jesus Kristus, är att Gud finns för var och en av oss. Han älskar oss som en förälder och går bredvid oss fast vi inte alltid ser det. Gud är ljuset som tränger undan mörkret, ett ljus som lyser allt starkare ju närmare vi kommer. Ett ljus som finns där för att vägleda oss genom mörkret. Gud säger inte att vi måste förstå. Gud säger att vi är älskade och att vi kan förlita oss på det. Tänk om Gud inte fanns? Kanske inte oväntat, finns det helt enkelt inte ett enda glasklart svar som omedelbart skingrar alla tvivel på frågan om Gud finns och vad Gud i så fall har för relation till det hemska som händer i världen. Istället för att undra om Gud finns, kanske vi ska ställa oss frågan: tänk om Gud inte fanns? Tänk om inga ljus lyste i mörkret? Tänk om världen inte bestod av mer än det vi ser? Tänk om hoppet lämnade oss så fort vi fick en motgång? Tänk om det inte fanns någon vid vår sida att hålla fast vid när allt annat vänds upp och ner? Just nu, i allhelgonatid, när det börjar bli som allra mörkast, då dyker de upp. Ljusen på kyrkogårdarna. Ljus som håller dunklet på avstånd och kanske skänker lite värme och hopp till våra hjärtan. Det är ljus som bär på minnen och sorger, men också ljus som bär på ett löfte om att vi aldrig är ensamma. Det är ljus som påminner om att det finns de som har gått före oss, och att det finns de som kommer efter oss. Det är ljus som påminner oss om döden, men också ljus som påminner oss om livet och om att det alltid finns någonting där som har makt att skingra mörkret. Tema Omtanke 9

10 Hört och sett... Sinnesrogudstjänst I Skogslyckans kyrka med start den 13/10 kl 14:30, varannan vecka ojämn vecka. En enkel gudstjänst. En paus i vardagen. Tre ledord för gudstjänsten är: vila, bön och delaktighet. Fotspår i sanden... En natt drömde jag att jag vandrade längs en strand tillsammans med Gud. Många scener från mitt liv blixtrade förbi på himlen, och till varje scen såg jag fotspår i sanden. Ibland fanns där två par, ibland bara ett. Detta plågade mig eftersom jag vid de svåra stunderna i livet, när jag plågades, sörjde eller var bedrövad, bara kunde se ett par fotspår. Då jag sade till Gud: "Herre, du lovade mig att om jag följde dig så skulle du alltid gå vid min sida. Men jag har sett att det bara finns ett par fotspår i sanden vid mina svåraste stunder. Varför övergav du mig när jag behövde dig som mest?" Gud svarade: "De gånger då du bara ser ett par fotspår, mitt barn - då bar jag dig." Gud säger själv i Bibeln så här: Hebreerbrevet kapitel 13 och vers 5 i Nya Testamentet "Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig" Att leva sitt liv tillsammans med Gud, garanterar inte ett enkelt liv, men Gud själv lovar att gå med och vill vara med och bära våra bördor om vi tillåter honom. Bli medlem i Svenska kyrkan Har du länge funderat men inte kommit till skott? Då är du välkommen med din ansökan som du antingen lämnar till en församlingsexpedition eller skickar till Svenska kyrkan Växjö, Box 307, Växjö Du kan också anmäla ditt inträde via mail till vaxjopastorat@svenskakyrkan.se eller fylla i dina uppgifter på vår hemsida För att bli medlem i Svenska kyrkan måste du vara döpt. Det finns ingen åldersgräns för dopet. Om du en gång har döpts behöver du inte döpas igen. Kontaktuppgifter Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Namnteckning: Datum: Jag vill bli medlem och är döpt sedan tidigare. Jag vill bli medlem men är inte döpt. Jag vill bli medlem men jag vet inte om jag är döpt. 10 Trovärdigt nr

11 Tema frälsarkransen Jag-pärlan och doppärlan finns bredvid varandra i Frälsarkransen. Det kan spegla hur jaget behöver en gemenskap för att blomma ut samtidigt som den kristna gemenskapen blir en grund när vi bygger den egna identiteten. Jag-pärlan om att se sig själv som värdig och ansvarsfull Doppärlan om att födas på nytt, överlåtelse Jag-pärlan Vi tar oss många roller i det dagliga livet, allt från familjerollen till de roller yrkeslivet lägger på oss. Jag är mina föräldrars barn, mina barns föräldrar, min partners respektive min kamrats kolleger, mina elevers lärare och så vidare. Men vem är jag bortom alla dessa roller? Det kan vi fundera på när vi rör vid jag-pärlan. Doppärlan I dopet får vi ett löfte: Jag är med dig alla dagar till tidens slut. Genom allt som händer i livet finns Gud vid vår sida, även när vi inte själva förstår det. I dopet blir vi också del av en stor kristen gemenskap som sträcker sig världen över. Dopet är i sig ett tecken på att vi duger, räcker till och är älskade. Vi har fått ett förtroende genom livets vandring och vi behöver aldrig vandra ensamma. När vi rör vid doppärlan kan vi fundera på hur vi förvaltar detta förtroende. Källa: Fritt ur "Frälsarkransen" Martin Lönnebo, Verbum Tema Omtanke 11

12 Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen bjuder in till Foto: Jenny Söderberg Foto: Malin Söderberg Öppet hus i allhelgona Vid Hovshaga begravningsplats har ett besökscentrum byggts, dit den som har frågor som rör Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen kan vända sig. Här finns sedan tidigare flera av förvaltningens verksamheter samlade såsom verkstad, måleri, snickeri och krematorium. Härifrån utgår också vår transportavdelning och kyrkogårdspersonalen på Hovshaga begravningsplats och Gårdsby kyrkogård. Inför allhelgonahelgen den 4:e och 5:e november bjuder vi in till Öppet hus. Kom och besök oss i våra nya lokaler, drick en kopp kaffe och passa på att ställa frågor om begravningsverksamheten. Har du inte möjlighet att besöka oss under dessa dagar är du välkommen under våra ordinarie öppettider måndag fredag och Kom och träffa personalen på våra kyrkogårdar och/eller besök oss på Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningens besökscentrum vid Hovshaga begravningsplats Fredag 4/11 kl kl Vi finns till hands och svarar gärna på dina frågor om begravningsverksamheten. Vissa arbetslag har flera kyrkogårdar inom sitt arbetsområde och kommer därför att växla mellan kyrkogårdarna. 12 Trovärdigt nr

13 Ett sätt att kunna gå vidare Jens Linder, domkyrkokaplan Jag tror att det var till DN:s språkspalt en läsare hade skickat in en fråga om skillnaden mellan ursäkta och förlåt. Personen tyckte sig märka en förändring i att man idag sa ursäkta i stället för förlåt. Om man behöver be någon flytta sig är det naturligt att innan man besvärar personen säga ursäkta mig. Och när man gjort något fel som man ångrar är det naturligt att säga förlåt. Insändaren menade att nuförtiden säger man ursäkta när man borde säga förlåt. Att människor tycker sig ha rätt att vara framfusiga medan om man använder ordet förlåt visar man på att man verkligen beklagar att man ställt till det för den andre. Kanske är det så att vi idag använder ursäkta mer än förlåt, men kanske är det rent av bra om vi säger ursäkta i stället för förlåt vid vissa tillfällen. T.ex. om jag behöver be någon flytta på sig är nog ett ursäkta bättre än ett förlåt. För säger jag förlåt mig krävs ju nästan av den andre att den personen svarar med att ge förlåtelse. Däremot är det viktigt att vi är ärliga med vår ursäkt så att det inte bara blir något vi säger utan att bry oss om den andre. "Ibland är det viktigt att få säga sitt förlåt, det blir ett sätt för mig att kunna gå vidare" Jag kan alltid be om ursäkt för det jag gjort fel, men jag kan inte kräva att du ska förlåta mig. Men det finns också sådant jag vill be om förlåtelse för. Saker som blivit fel och som jag ångrar. Ett äkta och ärligt förlåt kan läka och hela en relation som fått sig en törn av det som blivit fel. Men vad gör jag om det inte finns möjlighet att försonas med den jag gjort illa. Det kanske fortfarande gör så ont i den människan efter vad jag gjorde eller underlät att göra så att man inte kan ge ett ärligt förlåt. Eller att vi tappat kontakten eller att personen har avlidit. Ibland är det viktigt att få säga sitt förlåt, det blir ett sätt för mig att kunna gå vidare. Förlåt är viktigt inte bara att ge utan ibland lika viktigt att få be om. Ofta inleder vi våra gudstjänster på söndagarna med bön om förlåtelse. Och här finns en möjlighet att få komma med sitt förlåt, att kunna nämna det som blivit fel och man är ledsen för. Att även om man inte alltid kan försonas med den man gjort illa så finns möjligheten att få förlåtelse och genom det kunna gå vidare. Tema Omtanke 13

14 Ur kalendern På gång i allhelgona I varje nummer av Trovärdigt finns ett urval av alla gudstjänster och aktiviteter som anordnas i Växjö med omnejd. Du hittar hela kalendern på Om du vill ha hela programmet för våra kyrkor hemskickat, välkommen att höra av dig! I Växjö Stad Högstorps kyrka Teleborgs kyrka Örs kyrka Växjö domkyrka Torsdag 3/11 12:00 Lunchmusik med Carl-Erik Andersson, Lund 11:00 Högmässa Thomas Petersson, Jens Linder 17:00 Ljusgudstjänst Thomas Petersson, Yvonne Steen Ohlander. Kammarkören Sankt Sigfrid 11:00 Högmässa Thomas Petersson, Jens Linder 17:00 Konsert Karl Jenkins Requiem Ett unikt Requiem med japanska influenser Växjö domkyrkas Oratoriekör, Linda Andersson sopran, Stråkensemble, harpa, horn, slagverk, orgel samt shakuhaci (flöjt) som spelas av Jan Bengtsson, en av landets främsta flöjtister. Dirigent Sten-Inge Petersson. Entré 100 kr. Förköp via Biljettcentrum , Tegnérkapellet Fredag 4/11 15:00 och Minnesgudstjänster Carina Samuelsson, Sten-Inge Petersson solosång IM-gruppen serverar fika i personalbyggnaden kl Sjukhuskyrkan Sigfridsområdet Torsdag 3/11 18:00 Andakt Hanna Stark, Jonas Nilsson Andaktsrummet, Sigfridsområdet 14:30 Söndagsmässa i kyrkan Anders Elfström, Karin Andersson 10:00 Mässa Ursula Björkman Sjögren Skogslyckans kyrka Fredag 4/11 15:00 Minnesgudtjänst Marita Magnusson Selinder, Ola Isacsson Solosång Cecilia Alrikson 16:30 Minnesgudstjänst Marita Magnusson Selinder Jonas Nilsson Terttu Brunzell Solosång Cecilia Alrikson 18:00 Minnesgudstjänst Marita Magnusson Selinder Jonas Nilsson Terttu Brunzell Solosång Cecilia Alrikson Mariakyrkan 10:00 Högmässa Johannes Grimheden Mariakvartetten 17:00 Minnesgudstjänst med musik Johannes Grimheden, Elisabet Stoltz Niklasson Lovisa Pallon, sång. 10:00 Högmässa Johannes Grimheden Hovshaga kapell Fredag 4/11 18:00 Minnesgudstjänst Stefan Sundelin, Lars Hallgren Västrabokyrkan 10:00 Västrabomässa Barbro Fellinger 17:00 Minnesgudstjänst och musik TH Trio- Tommy Holmgren, trummor, Magnus Bergström, bas Martin Hall, piano. Kyrkokören Sofia M Porle, Peter Alrikson Öster om Växjö stad Hemmesjö kyrka 18:00 Minnesgudstjänst Ursula Björkman Sjögren, Cecilia Wiberg. Kyrkokören. Fackeltåg Furuby kyrka 17:00 Minnesgudstjänst Ursula Björkman Sjögren, Cecilia Wiberg. Kyrkokören. Väster om Växjö stad Öja kyrka 16:00 Minnesgudstjänst Lennart Johnsson, Joakim Nilsson Öjakören samt Gunnar Borén, orgel Norr om Växjö stad Bergunda kyrka 18:00 Temamässa i allhelgonatid Erik Keijser, Joakim Nilsson Bergundakören Öjaby kyrka 16:00 Minnesgudstjänst Harald Gustafsson Gunnar Borén Joakim Nilsson, sång Minnesgudstjänst Harald Gustafsson, Annika Fritzon Ör-Ormesberga kyrkokör Aneboda kyrka Minnesgudstjänst Tobias Stark., Elena Vozniuk. Prismakören Asa kyrka Minnesgudstjänst Tobias Stark, Elena Vozniuk. Kyrkokören Dädesjö nya kyrka 16:00 Minnesgudstjänst Linda Berglund, Sonja Alexandersson Tolg kyrka 16:00 Minnesgudstjänst Ida Gunnarsson, Tina Glimsjö Lovisa Stenberg tvärflöjt Tjureda kyrka 18:00 Minnesgudstjänst Ida Gunnarsson, Tina Glimsjö Lovisa Stenberg tvärflöjt Drev-Hornaryd kyrka 18:30 Minnesgudstjänst Linda Berglund, Sonja Alexandersson Sjösås nya kyrka 16:00 Minnesgudstjänst Linda Berglund, Sonja Alexandersson 14 Trovärdigt nr

15 Gårdsby kyrka 16:00 Minnesgudstjänst Anders Nordmark, Sofia Stynsberg Gårdsbykören, Stråkforum Söraby kyrka 18:00 Minnesgudstjänst Ida Gunnarsson, Sara Karinsdotter Ungdomskören Echo Söder om Växjö stad Tävelsås kyrka Minnesgudstjänst Sofia M Porle. Sanna Gillerfors, cello. Vederslövs kyrka Minnesgudstjänst Anders Blomquist, Linda Färdigh Kyrkokören Kalvsviks kyrka Minnesgudstjänst Anders Blomquist, Linda Färdigh Kyrkokören Jäts kyrka 16:00 Minnesgudstjänst Jessica Fritzson Ulrik Hallenbrant Connect Four Östra Torsås kyrka 18:00 Minnesgudstjänst Jessica Fritzson Ulrik Hallenbrant Allsångarna Nöbbele kyrka 18:00 Minnesgudstjänst Carina Cummings Peter Nilsson Nöbbelekören Uråsa kyrka 18:00 Minnesgudstjänst Jessica Fritzson Peter Nilsson Sång- och dramagruppen Öppna kyrkor i allhelgonatid för andakt, ljuständning, en kopp kaffe och samtal Fredag 4/11 om inget annat anges Tegnérkapellet 15:30-18:00 IM-gruppen Hovshaga kapell 15:00-17:00 Musik med Lars Hallgren Skogslyckans kyrka, Gläntan 14:00-18:00, SKUT-gruppen Hemmesjö kyrka 11:00-16:00 Furuby kyrka 15:00-18:00 Öjaby församlingshem 13:00-17:00 Bergunda kyrka 12:00-16:00 Örs kyrka 14:00-17:00 Ormesberga kyrka 14:00-17:00 Öja kyrka 13:00-17:00 Bergs sockenstuga 14:00-17:00 Asa kyrka 14:00-17:00 Aneboda kyrka 14:00-17:00 Musik med Erkki Mörck Sjösås nya kyrka 14:00-18:00 Sjösås gamla kyrka 14:00-18:00 Gårdsby kyrka 14:00-18:00 Söraby kyrka 14:00-18:00 Orgelmusik kl 14:00 Tolg kyrka 14:00-18:00 Orgelmusik kl 15:00 Tjureda kyrka 14:00-18:00 Orgelmusik kl 16:00 Kalvsviks kyrka Vederslövs kyrka Tävelsås kyrka Östra Torsås kyrka Jäts kyrka Nöbbele kyrka Torsdag 3/11 och Fredag 4/ Uråsa kyrka 14:00-18:00 Tema Omtanke 15

16 Distribueras som samhällsinformation till alla hushåll inom Växjö pastorat. Avsändare Box 307, Växjö Tack för att du betalar kyrkoavgiften! Alla medlemmars stöd gör det möjligt för Svenska kyrkans församlingar att jobba med... stöd till de mest utsatta i samhället, både i Sverige och utomlands över 900 körsångare i Svenska kyrkan Växjö personer som besökte en gudstjänst under år 2015 de 800 barn och föräldrar som varje vecka besöker ett församlingshem i Växjö med omnejd sjuka och ensamma Sjukhuskyrkan som erbjuder samtal och andakt stöd vid olyckor och kris Sveriges största konsertarrangör kulturarvet så att våra vackra kyrkor vårdas och bevaras livets största händelser med glädjande fest eller djupaste sorg. Universitetskyrkan ungdomsverksamhet retreater och meditationer Diakonicentrum Familjerådgivningen häktespräst studiecirklar närvaro bland ungomar i Växjönatten ett rikt integrationsarbete stöd till ensamstående föräldrar dop konfirmation bröllop begravning...och mycket mer! 16 Trovärdigt nr