Budget 2011 Utbildning och flyktingmottagande

Transkript

1 2011 Utbildning och flyktingmottagande Bilaga 1 Dnr: Ubn 2010/126 November 2010

2 (18) Innehåll 1. UTBILDNING OCH FLYKTINGMOTTAGANDE Driftbudget Investeringsbudget ADMINISTRATION OCH STÖD kommentar JÄRFÄLLA LÄRCENTRUM kommentar FLYKTINGENHETEN kommentar HTS-GYMNASIET kommentar SAM-GYMNASIET kommentar NT-GYMNASIET MED GYMNASIESKOLORNAS SERVICEFUNKTION NT-gymnasiet kommentar NT-gymnasiet Gymnasieskolornas servicefunktion kommentar gymnasieskolornas servicefunktion YRKESTEKNISKT CENTRUM (YTC) YTC kommentar YTC KVARNGYMNASIET MED VANDRARHEMMET MAJORSKAN Kvarngymnasiet kommentar Kvarngymnasiet Vandrarhemmet Majorskan kommentar Vandrarhemmet Majorskan KOMTEK kommentar...16

3 (18) 1. UTBILDNING OCH FLYKTINGMOTTAGANDE 1.1. Driftbudget Verksamhet Resultat Administration och stöd Järfälla lärcentrum Flyktingenheten HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-Gymnasiet Gymnasieskolornas servicefunktion YTC-gymnasiet Kvarngymnasiet* Vandrarhemmet Majorskan KomTek Summa förvaltningen: * Kvarngymnasiets budget är en halvårsbudget för perioden januari-juni Investeringsbudget Verksamhet Projekt Utgift Inkomst Netto Administration och stöd Järfälla lärcentrum Flyktingenheten HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-Gymnasiet Gymnasieskolornas servicefunktion YTC-gymnasiet Kvarngymnasiet Vandrarhemmet Majorskan KomTek Summa förvaltningen:

4 (18) 2. ADMINISTRATION OCH STÖD Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter 0 Externa intäkter 0 Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader 60 Kapitalkostnad 7 Driftskostnader 425 Koncernbidrag 0 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar Under administration och stöd finns förvaltningschef, ekonomistöd, personalstöd, och informationsstöd. Det finns ett förslag från kommunledningskontoret (KLK) att Ansvaret för den del av flyktingmottagandet som idag ankommer på utbildningsnämnden med undantag för Sfi-undervisning flyttas till socialnämnden. Förändringen antas att gälla från och med den 1 januari Ärendet kommer upp på kommunstyrelsen den 29 november och kommunfullmäktige den 13 december. Om det beslutas enligt KLK:s förslag så kommer flyktingenheten att flytta över till socialnämndens verksamhetsområde. Flyktingenhetens andel av de förvaltningsgemensamma kostnaderna för 2011 är på 102. Annika Ramsell Förvaltningschef

5 (18) 3. JÄRFÄLLA LÄRCENTRUM Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnad 35 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 213 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar Det finns som vanligt alltid osäkerheter i arbetet med Lärcentrums budget. Det är svårt att förutse om enheten kommer att ha studerande motsvarande de volymer vi har i år och som finns i beställningarna för nästa år. Vi har under 2010 producerat fler platser i sfi än de vi fick i beställningen men vi har valt att lägga en budget för nästa år motsvarande den beställning vi har för 2011 och inte räkna med volymökningar utöver beställning. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning påverkas mycket av antalet studerande på sfi som väljer att fortsätta studera inom vuxenutbildningen men vi bedömer att vi kommer att ha de volymer som vi har idag och som vi fått i vår beställning. De osäkerhetsfaktorer som vi ser när det gäller studerandeantal är arbetsmarknadsläget och den nya etableringslagen för nyanlända där Arbetsförmedlingen tar ansvar för introduktionen. Kommunen kommer att ha ansvar för sfi-undervisningen i fortsättningen också men hur samordning av andra aktiviteter initierade av staten och sfi kommer att se ut för denna grupp är fortfarande oklart. Vi har dock budgeterat sfi för flyktingar i samma volym för 2011 som vi haft för 2010 men förstår att detta kommer att vara osäkert. Om introduktionstiden förkortas och fler kommer att lämna den verksamheten bedömer vi ändå att målgruppen kom-

6 (18) mer att finnas kvar och kommer att fortsätta att studera inom sfi och finansieras inom den kommunala beställningen av sfi. Vi har idag problem med lokaler som inte riktigt räcker till för vår växande verksamhet. Vi har trots detta inte vågat budgeterat för mer lokalkostnader pga av ovan beskriva osäkerhet. De lokaler vi idag har är också i dåligt skick och vi har stora problem med fastighetsägaren och skötsel av lokalerna. Vi kommer under nästa år utreda och diskutera hur vi ska lösa lokalfrågan som idag inte är acceptabel för vår verksamhet. Andra osäkerhetsfaktorer för vår framtid är IT-kostnader även om det ser rätt klart ut för Vi har idag inte ordentlig överblick hur de kostnaderna kommer att påverka oss på längre sikt. Annika Ramsell Utbildningsdirektör

7 (18) 4. FLYKTINGENHETEN Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter 0 Externa intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader 716 Kapitalkostnad 0 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 102 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar Flyktingenhetens budget för 2011 präglas av stor osäkerhet. Från den 1 december övergår ansvaret för mottagandet till staten och detta får naturligtvis konsekvenser för prognostiseringen av intäkter både i det gamla och det nya ersättningssystemet. Mottagandet av flyktingar 2010 visade för första gången en stor diskrepans mellan förväntad mottagning och det faktiska mottagandet. Ca 70 personer, majoriteten barn som väntades under hösten kom inte. Skälet till detta är två domar som tydliggör passkraven för anhöriga som söker asyl i Sverige. Detta påverkar framförallt anknytningar från Somalia. För Järfällas del får detta konsekvenser för innehavande års budget samt 2011 års budget. Underskottet kommer inte heller kunna täckas upp av de innestående medlen som finns på balanskontot. Med tanke på avvecklingen kan jag konstatera att de 9 miljonerna som lyftes från flyktingenhetens konto 2004 hade kommit väl till pass nu. Detta uppmärksammade enheten redan 2008 då en genomlysning av budgeten gjordes i ett framtidsperspektiv. Enheten står nu inför ett stort förändringsarbete som kommer att beröra verksamheten på alla plan. Arbetet med anpassningar sker redan i dag och kommer att ske fortlöpande. Detta kommer att föra med sig omställningskostnader i arbetet med att anpassa verksamheten till den nya etableringslagstiftningens krav, intentioner och omfattning.

8 (18) När det gäller den budget, (verksamhet 6034) som är kopplad till den nya etableringslagstiftningen så finns det i dag inga som helst referenser att falla tillbaka på. na kommer att justeras efter hand och kostnaderna likaså. Det är i skrivande stund omöjligt att göra några som helst prognoser. Maja Jansson Enhetschef

9 (18) 5. HTS-GYMNASIET Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter Externa intäkter 380 Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader 4282 Kapitalkostnad 942 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 200 Summa kostnader Resultat -832 Investeringar kommentar Av budgeten för 2011 framgår det att HTS-gymnasiet kan komma att få ett negativt resultat kommande år. Framför allt när det gäller elevantalet finns det stor osäkerhet i beräkningen som är baserad på de program som finns idag och två nya. De nya programmen är Hotelloch turism och Yrkesintroduktion. Eftersom vi inte vet hur söktrycket kommer att se ut har vi räknat lågt. Följande initiativ från HTS-gymnasiet har tagits till att utveckla verksamheten för vuxenelever: Yrkeshögskola ansökan kommer att göras Restaurangutbildning för arbetslösa (samarbete med Komvux) SFI fortsatt restaurang men även på Handelsprogrammet Om söktrycket efter första antagningen inte blir högre än beräknat kommer personalorganisationen att ses över för att kunna nå ett nollresultat. Eva Kjellström Enhetschef

10 (18) 6. SAM-GYMNASIET Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter Externa intäkter 436 Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnad Driftskostnader Koncernbidrag 496 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar 2011 innehåller besparingar framför allt i personalbudget beroende på sjunkande elevantal. Osäkerhet råder givetvis angående intagningssiffrorna för Stockholms stad har återupptagit samverkan kring NV och SP men om det kan ha betydelse är mycket svårt att förutspå. Ett särskilt stort frågetecken finns kring intresset för det nya Humanistiska programmet i Gymnasieskola Om intagningssiffrorna är fortsatt svaga ber vi att få återkomma med reviderad budget innehållande ytterligare nedskärningar. P g a stora investeringar i K är kapitalkostnaden för Samgymnasiet fn förhållandevis hög, vilket innebär att vi kommer vara återhållsamma med ytterligare investeringar. Bertil Marcusson Enhetschef

11 (18) 7. NT-GYMNASIET MED GYMNASIESKOLORNAS SERVICEFUNK- TION 7.1. NT-gymnasiet Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter Externa intäkter 13 Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnad 625 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 325 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar NT-gymnasiet Årets budget är extra svår att göra. Det finns många osäkerhetsfaktorer. Hur väljer eleverna inför GY 11? Hur stor blir IT kostnaden? Hur ser de nya kursplanerna ut och hur mycket nyinköp av böcker krävs? Om man blickar tillbaka fem år så har elevpengen skrivits upp med 8,7 % och löneökningarna har för lärarna varit 15,5 %. Alla fasta kostnader har under de senaste åren skrivits upp med ca 2 %. Ekvationen är svår att få ihop. Dessa dolda besparingar omöjliggör en tillförlitlig budget och att nå en nollbudget utan att kvalitén på undervisningen riskerar att sjunka (för stora undervisningsgrupper ). Eftersom intäkterna inte höjs i förhållandet till utgifterna måste skolan använda investeringar som en försäkring för att nyanskaffningar till gymnasiereformen kan genomföras.

12 (18) 7.3. Gymnasieskolornas servicefunktion Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter 578 Externa intäkter 320 Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader 0 Kapitalkostnad 0 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 0 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar gymnasieskolornas servicefunktion Gunilla Carlsson Enhetschef

13 (18) 8. YRKESTEKNISKT CENTRUM (YTC) 8.1. YTC Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnad 101 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 350 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar YTC YTC har en budget i balans dock har det varit ett mycket svårare budgetarbete än tidigare år. Skolan räknar med att det blir två mindre klasser till hösten 2011 detta beror i huvudsak på att vi berövas möjligheten att ha en bred ingång på det specialutformade programmet. Det är första gången det inte blir fler elever på skolan. Det märks att kostnaderna ökar på alla fronter. Möjligen kan en ny inriktning med måleri rädda volymen en aning. Till detta måste vi nu erbjudas en lämplig lokal. Halva budgeten bygger på den nya gymnasiereformen GY11. Det känns något osäkert att förutspå hur eleverna kommer att fördela sig på alla utbildningsvägar samt hur det krympande underlaget påverkar. Vår marknadsföring kommer att bli större än någonsin fram till omvalsperioden i maj Per Eklind Enhetschef

14 (18) 9. KVARNGYMNASIET MED VANDRARHEMMET MAJORSKAN 9.1. Kvarngymnasiet Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnad 50 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 350 Summa kostnader Resultat -790 Investeringar kommentar Kvarngymnasiet Osäkerhet är ledordet. Skolan har gjort, enligt beställarens direktiv, en halvårsbudget för Kvarngymnasiet och produktionsköket. Detta har inneburet en process där vi har utgått från det elevantal och den personalstatus som vi har idagsläget. Eftersom inga framtida direktiv har getts från beställarsidan utan bara undersökande diskussioner har denna halvårsbudget bara blivit ett överförande av dagsläget till nästa halvår. Detta innebär en mängd osäkerhetsfaktorer på helårsbasis vilket måste lösas under våren. 1. Den process med anpassning av personalstyrkan till rådande elevantal fortsätter under våren. Här är en osäkerhetsfaktor naturligtvis antalet elever till hösten med nya antagningsregler 2. Ev organisationsförändringar t.ex beslut om ett nationellt hantverksprogram inredningssnickeri ( rena synergieffekter efter föregående beslut om särgymnasiala utbildningar. 3. Produktionspeng för olika introduktionsprogram + översyn av särskilda behovmedel. 4. Koncernövergripande bestämmelser över elevflöden inom Järfälla gymnasieskolor

15 (18) 5. Specifika beställningar med kvalitetskrav till samtliga utbildningsinstitutioner 6. Vilken institution tar hand om avhoppande behöriga elever från nationella program? 7. Hur utvecklas en ägarintention som tydliggör Järfälla gymnasieskolors utvecklingspotential? 8. Köket har en produktion som är utlovad även under höstterminen 2011, men budgeten är bara lagd på ett halvår, detta innebär att även här kommer en resterande budget att läggas efter besluten. Förutom dessa generella osäkerhetsfaktorer finns naturligtvis de utmaningar som en ny gymnasiereform och nya intagningskrav ger. Hur stor andel av obehöriga elever kommer att komma ut från grundskolan till våren. Kommer den nuvarande "kommunarresten" för obehöriga ungdomar att släppas i alla kommuner? Dags för en förnyad nordvästsektorsamverkan gällande dessa ungdomar? Detta är frågeställningar som är av yttersta vikt att få ett svar från beslutande nämnder för Kvarngymnasiets del. Vi har ett unikt tillfälle att profilera Järfälla gymnasieskolor som en skolstad där möjligheterna finns att utvecklas och utbildas mot de drömmar eleverna har. Kvarngymnasiet har långt framskridna planer att i samverkan med sociala myndigheter skapa ett boende för nyanlända ungdomar som går i undervisning på Språkintroduktionen på Kvarngymnasiet. Detta ger oss en möjlighet att skapa en helhet och integrationsprocess kring dessa ungdomar i samverkan med svenska ungdomar. Ett annat spår är också tankar om en behandlingsskola efter önskemål från socialförvaltningen. Investeringsmedlen kommer att användas för lokalanpassning och uppfräschning inför nya GY 11 så snart beställningen och kravspecifikationen är klargjord. För den nya särgymnasiala utbildningen kommer ett särskilt investeringsäskande att göras i laga ordning.

16 (18) 9.3. Vandrarhemmet Majorskan Interna intäkter 500 Produktionsbidrag 500 Övriga interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader 500 Kapitalkostnad 40 Driftskostnader Förvaltningsgemensamt 55 Summa kostnader Resultat 55 Investeringar kommentar Vandrarhemmet Majorskan Trots ett flertal oklarheter om anledningen till att en utbildningsinstans driver ett vandrarhem, ser vi nu en klar möjlighet för utbildningsutbudet med särskola på gymnasienivå som skall arbeta med boende och självständighetsutveckling. Till detta kommer också tankarna kring boende för nyanlända ungdomar som på så sätt får en introduktion i det svenska samhället som genomsyras av utbildning och integration. Med rådande brist på arbetsträningsplatser kan kommunens behov till en viss del uppfyllas. Beläggningen av rum har klart ökat med den nyetablering som nu sker på Barkarbyfältet då mängden anläggningsarbetare hela tiden ökar. Hans Garheden Enhetschef

17 (18) 10. KOMTEK Interna intäkter Produktionsbidrag Övriga interna intäkter 0 Externa intäkter 83 Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader 238 Kapitalkostnad 0 Driftskostnader 392 Förvaltningsgemensamt 27 Summa kostnader Resultat 0 Investeringar kommentar Enheten bedriver praktisk verksamhet inom områdena teknik och entreprenörskap där målgruppen i första hand är barn och ungdomar i åldern 6-19 år. Detta görs framförallt genom kursverksamhet på fritiden och skolklassbesök. Verksamheten för skolan kompletteras med lärarfortbildningar och utlåning av diverse undervisningsmateriel för att underlätta undervisningen i skolan inom enhetens verksamhetsområden. Därtill bedrivs ett utåtriktat arbete med syftet att lyfta teknik och entreprenörskap inom skolundervisningen. Arbetet kommer att fortsätta på liknande sätt under 2011 och vissa delar kommer att utökas under året. Då enheten för sin fritidsverksamhet är beroende av ett aktivt val hos målgruppen är omläggningen av marknadsföringen och kontaktmöjligheterna en osäkerhetsfaktor. Enheten kommer att inordnas under "nya jarfalla.se" där också anmälan till kurser kommer att ske. Det gör att de tidigare kursbroschyrerna kommer att försvinna. Därtill kommer omläggningen av telefonanknytningarna som gör att enheten får ett nytt nummer. Detta sammantaget kan göra att deltagarantalet kan påverkas. En annan osäkerhetsfaktor är IT-kostnaderna för 2011 som inte förefaller vara fastslagna vid avlämnandet av budget.

18 (18) Nytt från 2011 är att varje enskilt KomTek bidrar med en summa till det nationella nätverket. Det används bland annat till upprätthållande av nätverket, utvecklings- och spridningsarbete. Gunilla Carlsson Enhetschef