Verksamhetsberättelse. Utbildningsnämnden Utbildning och flyktingmottagande

Transkript

1 2010 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Utbildning och flyktingmottagande

2 Dnr Ubn 2011/20 Verksamhetsberättelse 2010 Utbildning och flyktingmottagande Fastställd av Utbildningsnämnden

3 , fastställd (69) Innehåll SAMMANFATTNING UTBILDNING OCH FLYKTINGMOTTAGANDE TOTALT Ansvarsområden Årets resultat Kommentarer till årets resultat Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Sjukfrånvarostatistik Arbetsskador Lediga befattningar Väsentliga personalaktiviteter Miljöredovisning Nyckeltal Lärcentrum Flyktingenheten Gymnasieskolorna RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSER Administration och stöd Järfälla lärcentrum Flyktingenheten HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet med Gymnasieskolornas servicefunktion YTC (Yrkestekniskt centrum) Kvarngymnasiet med vandrarhemmet Majorskan KomTek...63

4 , fastställd (69) SAMMANFATTNING Denna årsrapport omfattar utbildningsnämndens uppdrag som anordnare av verksamheter i egen regi inom programområdena gymnasieskola, vuxenutbildning och flyktingmottagande. Under året togs beslut av kommunledningen om en organisationsförändring vilket innebar att Utbildnings-, kultur och fritidsförvaltningen delades i två förvaltningar med två förvaltningschefer, en för utbildning och en för kultur och fritid. Den nya organisationen trädde i kraft from den 4 oktober då ny Utbildningsdirektör tillträdde och efterträdde den tidigare Utbildnings-, kultur och fritidsdirektören som gick i pension. I utbildningsdirektörens uppdrag ingår, förutom ansvar för samhällsuppdraget, driftsansvar för egen regins gymnasieskola som tidigare varit skolchefens ansvar. Viktiga händelser under året Vuxenutbildning Sfx-samordnaruppdraget till Järfälla kommun har förnyats Köksutbildning för nyanlända på Järfälla Lärcentrum i samverkan med HTS avslutades under våren 2010 med gott resultat och ny grupp startade under hösten. Sfinx-utbildningarna (svenska för ingenjörer) som är ett sfx i samarbete med Stockholms kommun och KTH har under året avslutat sin fjärde grupp som är den sjunde gruppen inom länet. Utbildningarna visar goda resultat när det gäller betyg i svenska och antal högskolepoäng. Järfälla Lärcentrum har beviljats EU-medel för ämnes- och arbetsmarknadsintegrering i undervisningen. Rektor för Lärcentrum har utsetts till Utbildningsdirektör och ny rektor för Järfälla Lärcentrum är tillsatt. Flyktingmottagande Ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända gäller from 1 december 2010 och innebär förändrade eller nya ansvarsområden för Arbetsförmedling, kommunerna, Länsstyrelsen, Försäkringskassan samt Migrationsverket. Andelen flyktingar som påbörjar sina sfi-studier på lägre nivå ökar. Gruppen sekundärmottagna som fått del av introduktion i annan kommun ökar. I slutet av året togs beslut i kommunfullmäktige att flytta Flyktingenheten från Utbildningsnämnden till Socialnämnden from 1 januari 2011.

5 , fastställd (69) Gymnasieskola Under verksamhetsåret 2010 har förberedelser inför införandet av den nya gymnasieskolan GY 11 genomförts. Planering och analys för framtida programutbud i form av studiebesök och inspirationsseminarium har skett under våren. Beslut om enheternas programutbud togs på nämnden i oktober och december. Vissa av enheterna har haft nedgång i elevantal som påverkat det ekonomiska resultatet. Under verksamhetsåret har skolorna deltagit i PIM-projekt (Praktisk IT och Mediakompetens) som syftar till att främja It-kompetensen för lärare. HTS-gymnasiet och SAMgymnasiet har också deltagit i Aktionsforskningsprojekt tillsamman med Årjäng och Hagfors kommun där man arbetar med förändringsagenter i skolutveckling, för Järfällas del inom matematik. YTC har påbörjat planering för måleriutbildning till hösten NT-gymnasiet har under hösten varit föremål för utvärdering genom LJUS-projektet, vilket är ett samarbete kring utvärdering och kvalitet mellan Järfälla, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Lidingö kommun. Kvarngymnasiet har under året haft stora omställningar inom personalen pga det ekonomiska läget och strukturförändringar inför GY 11. Utvecklingstendenser Vuxenutbildning Personer med kort tidigare utbildning på sfi ökar och fler deltagare än tidigare behöver längre studietid för att nå målen. Metodutveckling sker genom att undervisningen med modersmålstöd och yrkesutbildning kopplad till sfi-studier blir allt vanligare. Arbetet med att utveckla de kommunala praktikplatserna för språkpraktik, arbetsplatslärande och yrkesintroduktion fortsätter. Inför 2011 kommer en yrkes-sfi inom vård att starta och ny sfinx utbildning är går igång. Järfälla Lärcentrum kommer också att få medel i beställningen för att utöka med personal för det kommunala språkpraktiksarbetet. Flyktingmottagande Kommunens ansvar och uppgifter i och med den nya etableringslagen blir mottagande och bostadsförsörjning, undervisning i sfi eller annan vuxenutbildning, samhällsorientering, skola och barnomsorg samt andra insatser för barn och ungdomar. Kommunen kommer också att ha ansvar för insatser inom det sociala området och försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan pga nedsatt prestationsförmåga. Socialnämnden har from 2011 ansvar för Flyktingenheten men sfiundervisningen är Utbildningsnämndens ansvar.

6 , fastställd (69) Gymnasieskola GY 11 kommer att innebära stora förändringar för egen regi. Programutbud kommer att förändras och samtidigt kommer elevantalet i årskullarna framöver att minska. Detta ställer stora krav på förmåga att förändra organisation men också att marknadsföra enheterna och arbeta med hög kvalitet för att få studerande att söka till Järfälla Gymnasieskolor då konkurrensen i länet kommer att vara stor. Detta kan medföra omställningar och nedskärningar inom personalen på vissa enheter Förändringen av Individuella programmet till fem introduktionsprogram innebär förändringar för Kvarngymnasiet, HTS-gymnasiet och YTC som kommer att genomföra dessa program. Kvarngymnasiet kommer under 2011 att genomföra organisationsförändringar och omställningar för att möta det nya uppdraget som GY 11 innebär. Under 2011 kommer ett utvecklingsarbete kring 6-9 skola inom naturvetenskaplig inriktning i samarbete med NT-gymnasiet att bedrivas. Tanken är att kunna starta till hösten Planering och diskussioner kring en eventuell behandlingsskola på Kvarngymnasiet i samarbete med Socialförvaltningen pågår. Ett av förvaltningens viktigaste utvecklingsområde är att arbeta tillsammans med andra förvaltningar för att utveckla kommunens verksamheter för medborgarna och nå de kommunövergripande målen. Annika Ramsell Utbildningsdirektör

7 , fastställd (69) 1. UTBILDNING OCH FLYKTINGMOTTAGANDE TOTALT 1.1. Ansvarsområden Nämnd: Utbildningsnämnden Ordförande: Cecilia Löfgreen Förvaltningschef: Annika Ramsell Antal anställda: 394 (381,5 årsarbetare) 1.2. Årets resultat Mnkr Budget 2010 Utfall Externa intäkter 25,4 36,3 37,6 36,1 Interna intäkter 271,8 263,7 269,0 273,,1 Summa Intäkter 297,2 300,0 306,6 309,2 Kostnader exkl kapitalkostnad 292,7 294,2 303,1 305,3 Kapitalkostnad 3,9 3,9 3,0 3,3 Summa kostnader 296,6 298,1 306,1 308,6 Årets resultat 0,6 1,9 0,5 0,6 Nettoinvestering 5,4 2,4 5,8 1,6 Eget kapital *) 13,4 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat tkr Budget 2010 Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Förvaltningsgrupp Lärcentrum Flyktingenheten HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet Gymnasieskolornas servicefunktion YTC AV-centralen* Kvarngymnasiet Majorskan KomTek Totalt: * AV-centralen ingår i Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde fr.o.m Kommentarer till årets resultat

8 , fastställd (69) Bokslutet för Utbildning och flyktingmottagande redovisar ett överskott på tkr för Att överskottet överträffar prognosen på 200 tkr med tkr beror på att det i augusti är svårt inom vuxenutbildningen att göra en elevprognos för höstens verksamhet då de har kontinuerlig antagning. Överskottet beror främst på att det varit fler studerande än Järfälla lärcentrum budgeterat för. Även flyktingenhetens flytt till socialförvaltningen har påverkat resultatet då prognosen på ett underskott på 500 tkr blev till ett nollresultat eftersom det fördes över extra pengar från sparade medel för att uppnå nollresultatet. 3 av förvaltningens 8 resultatenheter har ett positivt resultat. YTC och Järfälla lärcentrum står för de största överskotten medan HTS- och Kvarngymnasiet (inkl Vandrarhemmet Majorskan) står för de största underskotten. Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott på tkr för Utfallet för 2010 blev som året innan bättre än den prognos vi redovisade i delårsbokslutet i augusti. Det är som tidigare beskrivits svårt att så tidigt göra en prognos för höstens verksamhet då vi har kontinuerlig antagning och inte kan överblicka hur många sökande vi kommer att få. Det överskott vi har beror främst på att vi har haft fler studerande på Sfinxen än vi budgeterat för och att vi har gjort ett bra resultat på grundläggande vuxenutbildning. Flyktingenheten redovisar ett nollresultat för budgetåret 2010 genom att skjuta till tkr från sparade medel. Intäkterna har fortsatt att minska under Samtidigt minskar kostnaderna, men inte i samma utsträckning som intäkterna. Denna utveckling kommer att fortsätta. Fler flyktingar, som deltar i kommunens introduktionsprogram har redan deltagit i andra kommuners program och schablonersättningen är därför lägre eller saknas helt. I december 2010 beslutade kommunfullmäktige att flyktingenheten skulle flytta över till socialnämndens ansvarsområde fr.o.m HTS-gymnasiet redovisar ett underskott på 933 tkr för Skolan har för året fått godkännt av nämnden att använda 400 tkr av sitt egna kapital för omställnings- och utvecklingskostnader. Anledningen till underskottet är omställningskostnader i samband med återflytten till det nyrenoverade H-huset och att produktionsbidraget blev mycket lägre då elevantalet blev mindre än beräknat på grund av vikande elevkullar och ökad konkurrens från friskolor. Samgymnasiets redovisar ett underskott på 448 tkr för Orsaken är vikande elevintag ht Resultatförbättringen i förhållande till augustiprognosen beror huvudsakligen på återbetalningar från Skolbiblioteket och Serviceenheten. NT-gymnasiet redovisar ett underskott på 244 tkr för 2010 vilket är något större än prognosen per augusti på 100 tkr. Skolan har slagit ihop fyra fysikgrupper till tre och minskat antal klasser i årskurs tre. Verksamheten gör ett positivt resultat under hösten men inte tillräckligt stort för att ta in hela underskottet från våren. YTC redovisar ett överskott på tkr för 2010 vilket är något lägre än prognosen per augusti på tkr. Intaget för läsåret 2010/11 blev mycket bra, vilket gör att skolans ekonomi är stabil. Skolan har under året haft relativt få avhopp mot de 4 % som var inräknade i budgeten. Vux-eleverna bidrar också till att skolans ekonomi är i balans.

9 , fastställd (69) Kvarngymnasiet med vandrarhemmet Majorskan ett redovisar underskott på 832 tkr (746 tkr exkl Majorskan) för Resultatet är något bättre än prognosen som pekade mot ett underskott på tkr. Kvarngymnasiet har fortsatt den omställning av organisationen som har gjorts med anledning av det underskott som har uppkommit under föregående år. Enheten har under höstterminen haft en turbulens när det gäller intagningen av nya elever I början av augusti hade skolan 18 stycken nya intagna enligt den centrala intagningsenheten i Stockholms län för att sedan under månaden hamna på slutliga siffran 105 nya. Omställningen av organisationen kommer att fortsätta efter nämndens beslut om förändrade uppdrag med anledning av nya gymnasiereformen GY 11 KomTek redovisar ett överskott på 127 tkr för Det överskott som prognostiserades per augusti visade sig i stort överensstämma med enhetens slutliga utfall. Överskottet beror främst på att personalomkostnaderna blev lägre än budgeterat Investeringsredovisning PROJEKT Budget 2010 (tkr) Utfall 2010 (tkr) Förvaltningsgrupp Järfälla lärcentrum Flyktingenheten Järfälla gymnasieskolor ombyggnaden/ servicefunktionen HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet YTC Kvarngymnasiet KomTek 0 0 Summa utgifter Av årets investeringsbudget på tkr har tkr förbrukats. De största investeringarna under året har Järfälla gymnasieskolor ombyggnaden, HTS- och SAMgymnasiet stått för. Järfälla gymnasieskolor ombyggnadens investeringsmedel har gått till möbler och teaterutrustning i det nyrenoverade H-huset. HTS-gymnasiets investeringsmedel har gått till datorutrustning i det nyrenoverade H- huset.

10 , fastställd (69) SAM-gymnasiets investeringsmedel har gått till dator- och teaterutrustning i det nyrenoverade H-huset och hus K. NT-gymnasiets investeringsmedel har gått till ett kylaggregat och datorutrustning. YTC kommer att begära att deras investeringsmedel som är äskade för den nya måleriinriktingen förs över till 2011 eftersom måleriinriktningen kommer igång till hösten Kvarngymnasiet har investerat i dator- och musikutrustning Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Utbildning och flyktingmottagande Antal diff 10/09 Procent Diff 10/09 antal antal antal antal Anställda personer 394,0 400,0 415,0-6,0 Omräknat årsarbetare 381,5 386,4 403,6-4,9 Kvinnor 231,2 233,1 251,0-1,9 60,6 60,3 60,5 +0,3 Män 150,3 153,3 164,0-3,0 39,4 39,7 39,5-0,3 Tillsvidareanställda 311,0 316,0 310,0-5,0 Kvinnor 201,0 205,0 199,0-4,0 64,3 64,9 64,2-0,6 Män 110,0 111,0 111,0-1,0 35,4 35,1 35,8 +0,3 Heltidsanställda 336,0 335,0 341,0 +1,0 Kvinnor 197,0 190,0 192,0 +7,0 58,6 56, ,9 Män 139,0 145,0 149,0-16,0 41,4 43,3 43,7-1,9 År Medelålder 48,0 47,9 47,8 +0,1 Kvinnor 48,5 48,1 48,3 +0,4 Män 47,3 47,5 47,0-0,2 Åldersintervall Anställda yngre än 29 år 22,0 17,0 15,0 +5,0 5,4 4,3 3,6 +1, år 79,0 88,0 90,0-9,0 19,5 22,0 21,8-2, år 95,0 99,0 92,0-4,0 23,5 24,8 22,3-1, år 112,0 112,0 118,0 +-0,0 27,7 28,0 28, år och äldre 86,0 79,0 99,0 +7,0 21,3 19,8 24,0 +1,5 * Redovisningen avser den 1 november respektive år.

11 , fastställd (69) Antal anställda omräknat till heltid/enhet per 31 december 2010 KomTek 3,5 3,1 3,1 Kvarngymnasiet inkl Majorskan 134,2 123,8 108,5 Gymnasieskolornas servicefunktion 16,8 17,2 15,9 YTC 44,7 44,8 42,5 NT-gymnasiet SAM-gymnasiet 45,3 45,4 45,4 71,6 69,6 71, HTS-gymnasiet 37,7 32,4 32,8 Flyktingenheten Järfälla lärcentrum 18,5 18,1 16,2 27,3 30,8 42,7 Administration och stöd 2,25 2,5 2,

12 , fastställd (69) Sjukfrånvarostatistik Total sjukfrånvaro inom Utbildning och flyktingmottagande Procent 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 3, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 dec respektive år Utbildning och flyktingmottagande diff 10/09 % % % Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 4,0 4,9 5,6-0,9 Kvinnor 5,0 6,5 7,5-1,5 Män 2,4 2,4 2,7 åldersgruppen till och med 29 år 3,7 3,7 2,3 åldersgruppen år 4,0 5,3 6,3-0,7 åldersgruppen 50 år och äldre 4,0 4,6 5,1-0,6 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 45,5 53,0 67,7-7,5 Andel utan sjukfrånvaro 42,4 41,6 43,3 +0,8 Män 54,8 54,3 51,6 +0,5 kvinnor 34,3 33,6 37,7 +0,7 Andelen sjukfrånvaro har under året fortsatt att minska jämfört med år Långtidsjukfrånvaron 60 dagar eller mer har minskat jämfört med år 2008 med 22,2%.

13 , fastställd (69) Sjukfrånvaro lärare inom utbildningförvaltning jmfr mellan 2010, 2009 och ,0 9,0 8,6 9,1 8,0 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 3,5 3,7 4,3 4,7 4,6 2,7 2,8 6,7 5 4,4 5,5 4, ,0 2 1,0 0,0 Gymn allm ämnen Praktiska/estetiska ämnen Gymnasium yrkesämnen Sfi Genomsnitt för gruppen Adato Adato är ett webbaserat stödsystem för chefer, ett redskap för att hantera rehabiliteringsärenden och därmed minska sjukfrånvaron i organisationen.. Förvaltningen arbetar aktivt med att sjukskrivna ska kunna återgå i arbetet på hel eller deltid och att arbeta förebyggande. Samarbetet med Försäkringskassan och företagshälsovården Järfällahälsan har fungerat bara. Enhetscheferna har stöd i kommunens rehabiliteringspolicy och av personalkonsult Arbetsskador Nio arbetsskador och ett tillbud har anmälts, fem kvinnor och fem män. Berörda enheter: Järfälla gymnasieskolor servicefunktionen 4, HTS-gymnasiet 1, SAMgymnasiet 1, Lärcentrum 1, Kvarngymnasiet 2 och NT-gymnasiet 1. Om arbetsskador/tillbud anmäls så följer förvaltningsledningen upp alla arbetsskador/tillbud och analyserar vilka åtgärder som respektive enhetschef har vidtagit för att förhindra att fler skador sker. Uppföljningen redovisas för den förvaltningsövergripande skyddskommittén. Fr.o.m införde kommunen systemet Lisa som är ett stöd för att systematiskt arbete med arbetsskador. Genom att lägga in arbetsskade- och tillbudsanmälningarna

14 , fastställd (69) i Lisa, kan man fånga upp information om skador, tillbud, risker och avvikelser direkt när en händelse inträffar Lediga befattningar Antal befattningar Av 31 utannonserade befattningar var 21 lärare. Ny utbildningsdirektör rekryterades under året, befattningen tillträddes den 4 oktober. Kommunen använder det nätbaserade systemet Offentliga Jobb vid rekrytering av nya medarbetare. Systemet hjälper till att minska administrationen kring rekrytering, öka träffsäkerheten i urvalet samt standardisera rekryteringsmetodiken Väsentliga personalaktiviteter Arbetsmiljö Hus K som innehåller undervisningslokaler för Järfälla kulturskola och SAMgymnasiets estetiska program har haft problem med ventilation och värme. Först under sommaren 2010 kunde problemen åtgärdas. Lärcentrum har problem med inomhusluften. Enkätundersökningar har genomförts bland medarbetarna 2006, 2007 och 2009 för att ta reda på vilka faktorer i den fysiska arbetsmiljön som är besvärliga. Företagshälsovården gjorde under 2010 ytterligare mätningar. En arbetsgrupp är tillsatt för att följa de insatser som görs för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Arbetsgivarens relation med fastighetsägaren Balder måste förbättras. Arbetsmiljöverkets inspektion vid Lärcentrum i november. Enheten fick i uppdrag att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bakgrunden till inspektionen var en inträffad arbetsskada. Arbetsmiljöverket konstaterar att enheten nu uppfyller de krav på förbättringar som verket ställde, ärendet är avslutat. Personalenkäten 2010 Arbetsmiljökompassen Under november månad skickades arbetsmiljökompassen ut till kommunens anställda. Arbetsmiljökompassen är resultat av ett vetenskapligt projekt, som har drivits av Information Tools Scandinavia AB i samarbete med kommunerna Ekerö, Järfälla, Nynäshamn och Södertälje kommuner samt med forskare inom arbetsvetenskapen. Projektet har genomförts för att säkerställa att vår personalenkät verkligen fångar arbetsmiljön på ett bra vis, sett ur medarbetarnas perspektiv. Resultatet har inte presenterats, resultat och analys presenteras i kommande delårsbokslut.

15 , fastställd (69) Kundtjänst Under året har kommunens kundtjänst byggts ut och är nu komplett. Kundtjänsten består av fyra svarsgrupper som tillsammans hanterar frågor som gäller samtliga förvaltningar i kommunen. Under våren anslöts Utbildningsförvaltningens verksamheter till Kundtjänsten. * barn, utbildning, kultur, fritid * bygg och miljö * äldreomsorg, funktionshindrade, socialtjänst * växel Ledarskapsakademin Ledarskapsakademin är en ledarförberedande utbildning som genomförs i samarbete mellan fem kommuner. Utbildningen pågår i tre terminer och innehåller dels gemensamma inslag, dels aktiviteter i respektive kommun. Från gymnasieskolorna deltog två lärare från HTS-gymnasiet och SAMgymnasiet. Arbetsledarakademin Akademin innehåller övergripande kommunkunskap för att sedan fokusera på roll, uppdrag, relationer och utveckling. Från gymnasieskolorna deltog två medarbetare från Kvarngymnasiet, en från NT-gymnasiet och en från YTC Medarbetarakademin I oktober startade en ny omgång av akademin. Akademin är ett utvecklingsprogram för medarbetare i kommunen. Utbildningen genomförs i samarbete med Ekerö och Sollentuna kommuner. Varje kommun har ett individuellt utbildningsprogram, men några av utbildningstillfällen genomförs som samarrangemang. Från Flyktingenheten deltar en medarbetare Miljöredovisning Av förvaltningens åtta enheter har YTC uppnått Gulddiplom, HTS-, NT- och SAMgymnasiet uppnått silverdiplom och Järfälla lärcentrum har uppnått bronsdiplom. Övriga enheter har påbörjat arbetet för att uppnå bronsdiplom.

16 , fastställd (69) 1.6. Nyckeltal Lärcentrum Komvux Antal heltidstudieplatser grundläggande Antal heltidstudieplatser gymnasiet Antal elever i Sfi Antal elever i särvux* * Särvux flyttades över till Järfälla lärcentrum från Kvarngymnasiet ht Flyktingenheten Flyktingmottagning Antal mottagna flyktingar Antal hushåll i handläggning Antal personer i handläggning Gymnasieskolorna Antal elever (snitt vt/ht) HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet YTC Kvarngymnasiet

17 , fastställd (69) 2. RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBE- RÄTTELSER Administration och stöd Ansvar: tkr Budget 2010 Utfall Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2010 Administration och stöd redovisar ett överskott om 89 tkr för Måluppfyllelse Administration och stöd har uppfyllt sitt mål som stöd- och ledningsfunktion till enheterna. Väsentliga personalförhållanden Administration och stöd består idag av personalkonsult, förvaltningsekonom, informatör och förvaltningschef. Annika Ramsell Förvaltningschef

18 , fastställd (69) 2.2. Järfälla lärcentrum Ansvar: tkr Budget 2010 Utfall Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2010 Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott på tkr för Utfallet för 2010 blev som året innan bättre än den prognos vi redovisade i delårsbokslutet i augusti. Det är som tidigare beskrivits svårt att så tidigt göra en prognos för höstens verksamhet då vi har kontinuerlig antagning och inte kan överblicka hur många sökande vi kommer att få. Det överskott vi har beror främst på att vi har haft fler studerande på Sfinxen än vi budgeterat för och att vi har gjort ett bra resultat på grundläggande vuxenutbildning. Järfälla Lärcentrums verksamhet budgeteras utifrån beställning som vi beskrivit i tidigare verksamhetsberättelser. Det ökande antal studerande under året vågar vi inte räkna med och därför kommer vi alltid att prognostisera ett lägre resultat för att vara säkra och ha kontroll på ekonomin. Under verksamhetsåret 2010 omsatte lärcentrum ca 6 miljoner utöver budget. Av den utökade omsättningen hade enheten 27 % högre intäkter och 20 % högre kostnader mot budget vilket har genererat ett överskott för verksamheten. Måluppfyllelse Inriktningsmål Vuxna med kort tidigare utbildning, tydliga behov och stark personligt engagemang är prioriterade till kommunens vuxenutbildning Effektmål Mål 1 Andelen elever som två år efter avslutad utbildning har arbete eller studerar ska öka

19 , fastställd (69) Järfälla Lärcentrum har idag ingen uppföljning av hur det går för våra studerande efter avslutad kurs. Vår enhet har idag studerande på sfi, grundläggande och gymnasiala kurser vilket gör att många som lämnar oss fortsätter sin utbildning och slutför den hos andra anordnare Det vi dock kan se är at flertalet studerande fortsätter på enheten på grundläggande nivå och gymnasienivå efter sina studier på sfi. Mål 2 Andelen studerande som avbryter kurs av annan anledning är arbete ska minska Vi har idag ingen uppföljning av vilka skäl våra studerande avbryter. Det vi vet är att det är många som pga. arbete får avbryta sina heltidsstudier på sfi men vi har också många som fortsätter på kvällskurser. Kvällsverksamheten på Järfälla Lärcentrum har ökat hela tiden och vi har haft fler kurser igång under 2010 än föregående år. Inriktningsmål Vuxenutbildningen ska genom fritt val kunna svara mor skilda behov av utbildningar, tillgodose olika lärstilar och vara flexibel när det gäller tid och rum Mål 1 Andelen studerande som är nöjda med kvalitén på sin utbildning ska öka Järfälla Lärcentrum har sedan tre år tillbaka använt en övergripande gemensam enkät för hela enheten och som vi genomför två gånger per år. Året 2010 valde vi att genomföra enkäten endast på våren då Centrum för vuxenutbildning (CVG) gick ut med en gemensam enkät för hela vuxenutbildningen under hösten. Vi har tillsammans med CVG beslutat att vi använder vår egen enkät under våren och den övergripande för hela vuxenutbildningen på hösten. Områden vi valt att prioritera i Järfälla Lärcentrum egen enkät är frågor bland annat kring undervisning, lärarna, stöd, förståelse för mål, möjligheter till påverkan, trivsel och bemötande. Skolan har som tidigare valt att redovisa delar av enkäten som vi tycker ger en bild och svarar mot målen. Procenten är den samlade procentandelen för mycket bra och bra. Jag har också valt att presentera med ökning eller minskning för mycket bra i det fall det förekommer Områden Undervisningen 93,3 % andelen mycket bra 94,4 % andelen mycket bra 87,7 % minskat med 1,5% ökat med 8,9% Lärarna 95,3% andelen mycket bra 96,8 % andelen mycket bra 93 % minskat med 6,5% ökat med 11,6 Stöd och hjälp i 91,4% andelen mycket bra 91,2 % andelen mycket bra 87 % undervisningen har minskat med 5,9 % ökat med 14,2% Bemötande 96,4 % andelen mycket bra 96,5 % andelen mycket bra 95,8 % minskat med3,2 ökat med 9% Trivs på Järfälla 95,7 % andelen mycket bra 94,7 % andelen mycket bra 94,7 % Lärcentrum minskat med 4% ökat med 4,6 % Förstår mål och 89,9 % andelen mycket bra 87,7 % andelen mycket bra 83,3 % delmål har minskat med 3,2 % ökat med 9% Möjlighet att påverka 79,7 % andelen mycket bra har minskat med 6,2 % 83,3 % andelen mycket bra har ökat med 9 % 72,2 %

20 , fastställd (69) Även om minskningen är marginell inom vissa områden är det alltid tråkigt att inte öka andelen nöjda studerande och att mycket bra minskat inom områdena. Glädjande dock att vi ökat när det gäller de studerandes förståelse för mål och delmål som varit ett viktigt utvecklingsområde i vår verksamhetsplan. Vi har under de senaste åren haft studerandeinflytande som ett utvecklingsområde i vår verksamhetsplan vilket gjorde att det var roligt att konstatera att enheten ökat inom detta område tidigare även tappat en del igen vilket gör att behöver arbeta med detta ytterligare. Mål 2 Andelen studerande som anser att kursen utvecklar dem ska öka Vi har inte haft någon uppföljning av detta i vår verksamhet. Tyvärr är det ingen fråga i vår enkät som utvärderar den studerandes uppfattning om hur kursen utvecklar dem. Vi kommer att fortsätta med vår enkät med de frågeområden vi har idag för att kunna fortsätta vårt systematiska utvärderings- och utvecklingsarbete men till nästa år också ta med frågor som berör den studerandes uppfattning kring hur kursen utvecklat dem. Mål 3 Andelen elever med godkänt sfi ska ligga över länssnittet Hur vi i Järfälla förhåller oss till länssnittet har jag inte exakta siffror på men vi har uppföljning av vår egen betygstatistik för de senaste åren. Vi har valt att redovisa andelen satta betyg för kurs D som är den avslutande kursen för sfi. Kursbetygen för A, B och C har vi inte följt upp på samma sätt men det skulle naturligtvis visa ett helt annat resultat när det gäller satta betyg på sfi under ett verksamhetsår. 2010: 20% av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi 2009: 20% av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi % av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi 2007: 25% av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi Att vi minskar med antalet kursbetyg på D-kurs beror på att verksamheten på sfi idag ett större antal studerande med kort tidigare skolbakgrund vilket gör att vi en mycket större elevtillströmning till studieväg 1 och 2 där de studerande behöver mycket längre tid för att nå D-nivå och bli klara på sfi. Mål 4 Andelen elever som går sfx-kurs ska öka Järfälla Lärcentrum kan tyvärr inte styra detta som utförare annat än att hänvisa och informera de studerande som finns i verksamheten om sfx-utbildningarna. Eftersom Järfälla Lärcentrum bedriver ett sfx, Sfinx (svenska för ingenjörer) hoppas vi att vi bidrar till att öka Järfällabors deltagande i sfx även om rekrytering sker från hela länet. I de senaste Sfinxgrupperna har fler Järfällabor deltagit

21 , fastställd (69) Hur har enheten arbetat under 2010 för att nå målen Järfälla Lärcentrum har under de senaste åren i verksamhetsplanen valt att prioritera områdena Betyg och bedömning, Uppföljning och utvärdering, Studerande i behov av särskilt stöd, Studerandeinflytande och Pedagogik och teknik. Kring dessa områden har hela enheten arbetat i utvecklingsgrupper kopplat till varje utvecklingsområde. Grupperna har haft till uppgift att driva områdena framåt tillsammans med övriga medarbetare och skolledning och vi har gemensamt kopplat kompetensutvecklingsdagar och planering till dessa områden. En stor del av enhetens arbete har varit konkretisering av kursmål, innehåll och betygskriterier för att göra de mer tydliga för våra studerande. Ett stort arbete har också lagts ner på systematiskt uppföljningsarbete genom att fortsätta att utarbeta enkät på kursnivå som är kopplad till enhetens övergripande enkät. Järfälla Lärcentrum har även som en del av det systematiska uppföljningsarbete och utvecklingen av studerandes inflytande arbetat med hur vi kan utveckla utvecklingssamtal. Genom en gemensam studiedag och diskussion kring samsyn för hur studerandesamtal kan genomföras och utarbetande av gemensamt underlag för samtal. Vi har tyvärr inte utvecklat verktyg för hur vi ska följa upp i vilken omfattning våra studerande har arbete eller går till andra studier efter avslutad kurs på Järfälla Lärcentrum. Som jag tidigare redovisat ser jag detta som ett utvecklingsarbete tillsammans med beställaren. Enheten kommer också till nästa år i den övergripande enkäten och kursutvärdering ta med frågor kring hur kursen bidrar till utveckling för den studerande. Analys och reflektion Vår bedömning är att enheten har god måluppfyllelse när det gäller våra studerandes nöjdhet med kvalitén av undervisningen. Vi har minskat lite inom områdena när det gäller mycket bra men vår bedömning är att vi kommer att pendla lite upp och ner kring dessa procentsatser. Vi ser dock att vi har lyft oss de senaste åren. Järfälla Lärcentrum har också följt upp betygstatistiken för gymnasiekurserna även om detta inte redovisas under något mål och konstaterat att vi håller oss till tidigare resultat ca 70 % vilket känns bra. En del mål är svåra för oss som utförare att följa upp då det idag känns oklart vad som ska följas upp av oss som utförare och vad som ligger på beställaren att utvärdera. Detta kommer vi att fortsätta att arbeta med och följa upp. Åtgärder för utveckling Järfälla Lärcentrum kommer att fortsätta utvecklingsarbetet kring kursmål och betygskriterier och en samsyn kring bedömningar av språklig färdighet. Enheten kommer också att fortsätta med arbetet med studerandeinflytande och att göra våra studerande mer aktiva i sin egen studieplan och sitt lärande. I verksamheten pågår ett arbete kring individuella studieplaner och arbete med portfolie som ska följa den studerande genom sfi och övergången till svenska som andra språk på grundläggande och gymnasial nivå.

22 , fastställd (69) Kvalitetsredovisning Järfälla Lärcentrum har som tidigare redovisats arbetat fram en gemensam övergripande enkät för hela året som vi har genomfört under det senaste tre åren. Den kommer enheten att genomföra en gång per år istället för två som de tidigare åren. Vid det andra tillfället under året kommer Järfälla Lärcentrum genomföra Centrum för vuxenutbildnings enkät som används i hela vuxenutbildningen som ett underlag för att följa upp vår kvalitet. Enheten arbetar också med gemensam kursutvärdering i alla kurser för att följa upp hur det går i respektive kurs och som också kan vara ett underlag tillsammans med läraren vid medarbetarsamtal. Utvecklingen av arbetet med studerandesamtal kommer också att fortsätta i verksamheten. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster Personal totalt varav lärare varav behöriga antal kvinnor , , antal män Tabellen redovisas i heltidstjänster och inte i antal personer för de som är fastanställda på Järfälla Lärcentrum. Förutom dessa fastanställda tjänster har vi under året haft ca 8 lärare förordnade på heltid för att klara undervisningen för våra studerande. Av dessa är två män. Verksamheten växte mycket under verksamhetsåret 2009 och har under detta år bibehållet samma antal studerande. Jag har tidigare beskrivit svårigheter att fastanställa personal då vet att vår verksamhet kan förändras snabbt och är beroende av antalet nyanlända som kommer till vår kommun och hur arbetsmarknadsläget är. Järfälla Lärcentrum har sedan den senaste personalenkäten 2008 arbetet med arbetsmiljön som ett förbättringsområde då det var den del av enkäten som hade gått ner och de övriga områdena förbättrats till stor del sedan enkäten I vår handlingsplan för förbättringar har vi försökt att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön genom tid för kollegial handledning och reflektion tillsammans i basgrupper. Enheten har också gjort organisationsförändring inom sfi genom att dela verksamheten i två arbetslag med två lärare som delar på arbetslagsledaransvaret i respektive arbetslag. Tanken är att försöka få organisationsfrågor, ansvar och beslut närmare verksamheten när sfi vuxit så snabbt och kommunikationen blir svårare. Sfi har också prövat andra sätt att organisera provsituationerna för att minska stress för lärare och studerande. Dessa åtgärder kommer att utvärderas för att ta ytterligare avstamp till organisationsförbättringar.

23 , fastställd (69) Järfälla Lärcentrum brottas med stora problem med den fysiska arbetsmiljön när det gäller fastighetsfrågor kring ventilation och åtgärder när fel anmäls. Vi har under de senaste åren haft stora diskussioner med fastighetsavdelning och fastighetsägaren för att få till förbättringsarbete när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Enheten inväntar nu resultat från personalenkäten som har gjorts under verksamhetsåret för att utifrån det resultatet fortsätta utvecklingen kring arbetsmiljön. Sjukfrånvaro 2010: 4,91 % 2009: 5,07 % 2008: 3,48 % Järfälla Lärcentrum har endast en marginell minskning av sjukfrånvaron, dock glädjande. Miljöredovisning Järfälla Lärcentrum blev under våren 2010 miljödiplomerade med brons. Enheten har under året deltagit i studiebesök på reningsverk och besökt Forsmarks kärnkraftsverk enligt vår miljöplan. Hela personalen har också under hösten deltagit i en hel studiedag i miljöutbildning. Verksamhetens mål är att hela personalen ska ha genomgått den miljöutbildning som krävs för att kunna gå vidare mot ett silver. Viktiga händelser under perioden Järfälla Lärcentrum har under året fortsatt och avslutat vår sfx-samordnarprojekt med medel från Migrationsverket och som drivs i samarbete med andra kommuner i länet som har sfx-utbildningar. Vi fick också besked att Järfälla Lärcentrum fått ytterligare medel från Migrationsverket att fortsätta driva sfx-samordning i länet och rekrytering till detta ska nu starta. Enheten har också under året startat vår fjärde och femte grupp Sfinx (svenska för ingenjörer) och som båda har haft fler Järfällabor än de tidigare. Inom yrkessfi avslutade vi vår första köksutbildning till sommaren och startade vår andra grupp under hösten. Utbildningen bedrivs i samarbete med HTS-gymnasiet och Sundbyberg och Upplands-Bro kommun. Det har varit ett mycket gott samarbete mellan karaktärslärare från gymnasiet, svenska som andra språklärare från Lärcentrum och praktikhandledare ute i arbetslivet. Under året har också planering av liknande utbildning inom vården planerats och startar i januari Rekrytering till dessa utbildningar sker i samverkan med andra myndigheter och verksamheter som Arbetsförmedling, Flyktingenhet, Individ och försörjning och kommunens arbetsmarknadsenhet. Järfälla Lärcentrum har också under året gått in i ett Eu-projekt som syftar till att studera och utveckla verksamheter som leder till mer arbetsmarknadsitntegration i

24 , fastställd (69) undervisningen men även utvecklar möjligheter till ämnesintegration. Projektet som samverkar med Danmark, Italien, och Lettland leder till möjligheter för lärare och studerande att få erfarenhetsutbyte och stöd till utveckling av egna verksamheten. För Järfälla Lärcentrum känns projektet viktigt och inkluderar alla på enheten då det handlar om det som vi har som utvecklingsområde i vår verksamhetsplan för Under året har vi också förstärkt Särvux med en elevassistent som har varit en positiv utveckling för verksamheten. Praktiksamordnarprojektet har Järfälla Lärcentrum försökt med mycket små medel att hålla vid liv. Glädjande är att beställaren satsar en del medel under 2011 för att bygga upp och utveckla språkpraktiken för sfi-studerande på kommunala praktikplatser. From oktober 2010 slutade rektor Annika Ramsell på Järfälla Lärcentrum och började tjänsten som Utbildningsdirektör i Järfälla Kommun. Under hösten har Gunilla Önneby varit Tf rektor i avvaktan på ny rektor. I slutet av året anställdes Ulrika Grönqvist till ny rektor och hon tillträder i februari Investeringsredovisning Inga investeringar är gjorda Nyckeltal Komvux Antal heltidsstudieplatser gymnasienivå Antal heltidsstudieplatser grundläggande Antal heltidsstudieplatsr i Sfi förutom Flyktingenhetens platser Antal elever i särvux Under verksamhetsåret 2010 har vi haft ca 120 heltidsstudieplatser på sfi beställda av Flyktingenheten.

25 , fastställd (69) Framtid Det är svårt att bedöma framtiden när det gäller volymen på verksamheten framöver börjar med samma antal studerande som tidigare men vi vet att det kan växla fort inom vuxenutbildningen. Osäkerhet råder kring nyanlända när det gäller inflyttning till vår kommun och hur den nya etableringslagen påverkar vår verksamhet när Arbetsförmedlingen har tagit över ansvaret för nyanlända flyktingar. Arbetsmarknadsläget är också en viktig faktor för oss och vi måste fortsätta utveckla flexibla arbetsformer för att möjliggöra för våra deltagare att kombinera studier med arbete och andra aktiviteter. Det vi vet är att de som idag kommer till sfi har oftast kort skolbakgrund och behöver mer tid för respektive nivå i sina studier. Enheten har också behövt utveckla mer stöd till de studerande vilket är en utveckling som vi kommer att fortsätta med. Järfälla Lärcentrum vill också fortsätta utveckla samverkan och samarbete med andra verksamheter och myndigheter för att underlätta och snabba på vägen för våra studerande. Det är viktigt att vi kan arbeta i parallella processer kring individen för att ge individen den bästa och effektivaste vägen ut i arbetslivet. Samarbete med andra kommuner och länssamarbetet ser vi som ett mycket viktigt arbete för att utveckla utbud och möjligheterna för vuxenstuderande. Järfälla Lärcentrum kommer att fortsätta utvecklingen av yrkes-sfi och sfi i samverkan med arbetslivet genom bla språkpraktik. Gunilla Önneby Tf Enhetschef

26 , fastställd (69) 2.3. Flyktingenheten Ansvar: tkr Budget 2010 Utfall Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2010 Flyktingenheten redovisar ett nollresultat för budgetåret 2010 genom att skjuta till tkr från sparade medel. Intäkterna har fortsatt att minska under Samtidigt minskar kostnaderna, men inte i samma utsträckning som intäkterna. Denna utveckling kommer att fortsätta. Fler flyktingar, som deltar i kommunens introduktionsprogram har redan deltagit i andra kommuners program och schablonersättningen är därför lägre eller saknas helt. Vid en analys framkommer det att det är framförallt fyra orsaker som skapar obalans i budgeten. Andel sekundärmottagna utan medföljande schablonersättning Andel sekundärmottagna med som högst ett års schablonersättning Andel sekundärmottagna med högst två års schablonersättning Andel av totalt andel mottagna % 10,6% 5,5% 0,5% 7,2% 11,0% 15,8% 16,2% 27,1% 26,4% 31,0% 25,9% 46,3% 48,0% 52,3% 42,6% *Diagrammet visar andelen i förhållande till det totala mottagandet under respektive år Det är framförallt gruppen sekundärmottagna, deltagare som har fått del av introduktion i en annan kommun innan inflyttning till Järfälla utan ersättning som inte visar tendenser till att vika. Majoriteten av de personer som enheten tar emot som sekundärmottagna har ett fortsatt behov av insatser. Få är självförsörjande och flera behöver avsluta sina SFI-studier i Järfälla. 25 personer, majoriteten barn födda i Sverige, ingår i hushåll som får introduktionsersättning men där inte schablonersättning från staten utbetalas. Dessa personer omfattas inte av flyktingförordningen men är del av ett hushåll där minst en vuxen deltar i introduktionen.

27 , fastställd (69) En större andel av kommunens flyktingar påbörjar sina SFI studier på en lägre nivå. Studietiden blir längre och det tar längre tid innan man kommer ut i egenförsörjning. Det förväntade mottagandet minskade med ca 50 personer, majoriteten barn från Somalia när migrationsverket beslutade sig för att tillämpa utlänningslagen strikt och endast bevilja uppehållstillstånd för personer med giltigt pass utfärdat av behörig myndighet på grund av anknytning. Totalt sett så betyder det att enheten inte fått täckning för ca 2,5 miljoner i uteblivna intäkter. Måluppfyllelse Migrationsverket och Järfälla kommun har skrivit ett avtal om att Järfälla kommun ska erbjuda introduktion till de personer, som omfattas av flyktingförordningen och som är folkbokförda i kommunen. För detta arbete utbetalas en statlig schablonersättning, som ska täcka kommunens kostnader för introduktion av nyanlända flyktingar. Järfälla kommun har beslutat att dessa särskilda insatser erbjuds under flyktingens första tre år efter folkbokföringen. Statens och kommunens målsättning är att ge flyktingar de förutsättningar, som behövs för att kunna försörja sig själv och delta i samhällslivet. Introduktionen skall utformas i en individuell introduktionsplan, som sker i samverkan med arbetsförmedlingen, skola och andra berörda instanser. Även om avtal inte funnits mellan kommunen och migrationsverket, måste kommunen erbjuda introduktion. Orsaken är att den statliga schablonersättningen rutinmässigt utbetalas till den kommun, där flyktingen är folkbokförd. Migrationsverket beräknar varje år hur många flyktingar en kommun bör ta emot i förhållande till folkmängden. Järfälla kommuns flyktingmottagande stämmer väl överens med detta nyckeltal. Efter den 1 december 2010 trädde den nya lagen, Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare i kraft. Kommunens roll gentemot den nya gruppen förändras väsentligt. Ansvaret för samordningen flyttas över till Arbetsförmedlingen men mycket ansvar och arbetsuppgifter kommer att fortsätta vara kommuners ansvar. Inget mottagande enligt den nya lagen skedde innan årsskiftet. En arbetsstruktur kommer att arbetas fram i samverkan med den nya förvaltningsorganisationen. Mål och måluppfyllelse för enheten Effektmål Andelen flyktingar som har sin egen försörjning efter flyktingmottagningsperioden (24 mån) ska öka. 37,2% Målet uppnått 35,9% Målet ej uppnått 59,2% Målet ej uppnått

28 , fastställd (69) Arbetet med att få ut deltagare i självförsörjning påverkas av den rådande konjunkturen i Sverige präglades av höga arbetslöshetssiffror. Enhetens målgrupp är tillsammans med ungdomar utan erfarenhet den grupp som får det svårast att hitta ett arbete för försörjning. Kraven från arbetsgivaren har också höjts. I dag kräver i stort sett alla arbetsgivare goda kunskaper i det svenska språket och helst också erfarenhet. Effektmål Andelen elever med godkänt SFI ska öka 6,9 % Målet ej uppnått 14 % Målet uppnått * Flyktingenheten har valt att redovisa andelen D-betyg som ett mått på godkänt i SFI 8% Målet ej uppnått Det senaste året och framöver är det människor från Somalia, som utgör majoriteten av de nyanlända. Nära 50 % av alla nya hushåll, som kom 2009 och 2010, är mellan 18-30år. Gruppen är kostnadskrävande det tar längre tid för den somaliska gruppen att nå den nivån i svenska språket, som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningar och för att konkurrera på arbetsmarknaden, då de saknar grundutbildning. Många ungdomar är analfabeter. Tidigare erfarenheter av analfabeter (läs: huvudsakligen medelålders kvinnor från landsbygd) går inte att överföra till denna grupp. Dessa män och kvinnor är unga och socialt fungerande människor. De har en stark motivation och längtan att skaffa sig den utbildning, som det egna landet förvägrat dem under två decenniers inbördeskrig Hur har enheten arbetat under 2010 för att nå målen Flyktingenheten arbetar med målgruppen både individuellt och strukturellt. Det strukturella arbetet omfattar för närvarande samhällsorientering i: bostadssökeri ekonomi och socialförsäkringssystemet hälsa föräldragrupper arbetsmarknadsfrågor. Det individuella samtalet med flyktingen innehåller moment som: rådgivning/stöd samtal utifrån flyktingens behov och mandat vägledning i kontakt med andra myndigheter, organisationer och arbetsgivare myndighetsutövning Enhetens arbete, individuellt och strukturellt och ett väl utvecklat samarbete med arbetsgivare, andra enheter i kommunen frivilligorganisationer och arbetsförmedling möjliggör flyktingens inträde på arbetsmarknaden och förutsättningar till att bli delaktiga i det svenska samhället. Analys och reflektion Flyktingenhetens samtliga insatser påverkar inriktnings- och effektmålen, men inte i den omfattning som man kanske kan tro. Snarare visar resultatet att det finns möjlighet att få arbete, trots att förutsättningarna är dåliga. Har en person en osäker och/eller ett olämpligt boendeförhållande, lider man av ohälsa, vet man inte var resten av familjen finns, så tar språkutvecklingen och därmed inträdet på arbetsmarknaden längre tid, oavsett vilken utbildningsbakgrund man har. Flyktingenheten arbetar hårt med att exempelvis påverka läkare att inte slentrianmässigt sjukskriva och medicinera människor med koncentrations- och sömnsvårigheter och liknande symtom. Vi vet att sjukskrivning är passiviserande för människor med

29 , fastställd (69) diagnosen posttraumatisk stressyndrom, som inte är en sjukdom, utan en reaktion på krigsupplevelser och andra trauman. Varje person, som får arbete är ett stort framsteg. Alla familjemedlemmar och släktingar påverkas. Hopp väcks och inte minst barnen får den förebild, som de behöver. Åtgärder för utveckling Flyktingenhetens möjligheter att påverka de faktorer som styrs av omvärlden såsom ekonomisk tillväxt, arbetsmarknaden och arbetsgivarnas krav på kvalifikationer är i princip obefintlig. Det är också möjligheten att påverka antalet flyktingar, som flyttar till Järfälla kommun. Skatteverket fattar beslut om folkbokföringsort och godkänner i princip den adress som personen uppger. Att behålla och förfina den kvalité, som finns i verksamheten är en viktig åtgärd för utveckling och att utveckla metodiken i vårt pågående arbete med samhällsorientering, det individuella samtalet, matchning till arbete och bemötandet på enheten. Dessutom fortsatt arbete med att motivera flyktinggruppen att ta del av Internet och den omfattande samhällsorientering, som är direkt riktad till målgruppen. Hemsidan nyistockholm.se finns nu på flera språk, bland annat arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, engelska och svenska. Samarbete med olika aktörer såsom hälso- och sjukvård, af, vuxenutbildningen, andra kommunala förvaltningar och nuvarande och framtida arbetsgivare blir ännu mera viktiga och arbetsmarknadskonsulenterna uppdrag tydliggörs ännu mer när matchning mot arbete skall kunna ske inom ramen för introduktionen. Kvalitetsredovisning Alla som omfattas av flyktingförordningen och har ett uppehållstillstånd, som är högst tre år, erbjuds introduktion i Järfälla kommun. Introduktionsprogrammet är individuellt och i ständig förändring och förnyelse. För närvarande erbjuds följande insatser med individuella variationer: * Kartläggning och utformande av en individuell introduktionsplan tillsammans med arbetsförmedlingen, skola och förskola * Hälsosamtal utifrån de specifika faktorer som kan påverka individens möjligheter till självförsörjning. * Barnsamtal utifrån barnets specifika behov före och efter flykten * Rådgivning utifrån deltagarens önskemål * Support med att föra sin talan hos andra myndigheter och organisationer * Arbetsmarknadsinformation * Arbetsplatsintroduktion/praktik * Introduktionsersättning * Ekonomigrupp med fokus på introduktionsersättningen och socialförsäkringssystemet * Föräldragrupp på modersmålet i dialogform * Workshop kring bostadssökeri * Sex och samlevnad i samarbete med Ungdomsmottagningen