Intressant också att kolla brytningar mellan ett kritiskt perspektiv och ett mainstreamperspektiv

Transkript

1 Föreläsning 25 januari, Jonas Temat idag är halvgamla teoribildningar inom organisationsteori och näraliggande områden. När man gör ett utdrag så här, så kan det vara lite svårt med den röda tråden. Men just tidsaspekten är en röd tråd; det är mycket och 1980-tal. Likaså är det teorier som inte är särskilt "omskakande", som t ex postmoderna teorier, men ändå har intressanta och viktiga poänger. Intressant också att kolla brytningar mellan ett kritiskt perspektiv och ett mainstreamperspektiv inom de olika. Jag skall ta upp: populationsekologiansatsen institutionell teori resursberoendemodellen teori om flexibel specialisering social handlingsteori Populationsekologiansatsen Vad gäller populationsekologiansatsen så kallas det av Thompson och McHugh för ett "mainstream-perspektiv". En sak som dock är lite mer "kritiskt" är betoningen av organisationers omgivning. Hannan & Freeman viktiga teoretiker inom detta perspektiv. Som vi hör på namnet så hämtar man i detta perspektiv inspiration från vetenskaper som biologi och ekologi. Organisationer antas alltså befinna sig i ett "ekologiskt system". Man måste dock komma ihåg att det rör sig om ett slags metaforiskt användande av begreppet "ekologiskt". Darwins tankar om naturligt urval viktiga i sammanhanget. Man tänker sig tre centrala faser i organisationers utveckling: - en ursprunglig variation bland organisationer, som möjliggör urval - naturligt urval - en bibehållande mekanism. Första steget innebär alltså att organisatorisk utveckling kräver att många organisationstyper provas. Och så är det ju i historien - en mängd misslyckade sätt att organisera har försvunnit. En reflektion som jag har gäller kooperativa företag. Är sådana företag en förlorare i det naturliga urvalet? De som finns, t ex Konsum är ju inte så genuint kooperativa, utan liknar i hög grad privata företag Man kan fråga sig om kooperativa företag har haft svårt med "den bibehållande mekanismen". Och här kommer vi in på något som är speciellt för populationsekologiska ansatsen: betoningen av organisatorisk tröghet. Det gäller att "låsa fast" de lyckade lösningarna som kommer fram i det naturliga urvalet. Tröghet kommer till uttryck i byråkrati och liknande. Byråkrati ger pålitlighet och

2 trovärdighet i en osäker omgivning, och det behöver organisationer för att överleva. Intressant skillnad alltså - i fokuset på tröghet - jämfört med systemteori och liknande. I systemteori är ju snarast fokuset på förändringskraven som organisationer lever under. Viktiga saker för organisationer som skall överleva: Trovärdighet leverera det man lovar; detta visar sig endast efter en längre, kontinuerlig tid Rutiner att ha mönster för hur man gör saker; hör också ihop med trovärdighet. Att kunna stå till ansvar för det man gör. I populationsekologiansatsen hävdas det att organisationer snarare dör än förändras på djupet. Förändring sker inte genom att en specifik organisation förändras, utan genom att en specifik organisation dör och ersätts av någon annan. Man hävdar att en organisation som misslyckas med en specifik sak - t ex att tillverka bilar - knappast kan övergå till att skapa något annat, t ex TV-apparater. Distinktionen mellan generalistiska och specialistiska organisationer diskuteras också på intressant sätt inom denna ansats. Man säger i samband med detta att ju säkrare och tryggare miljön runt omkring organisationen är, desto mer specialiserad kan organisationen bli. Ett exempel. Jag tänker på brandkåren som på svenska landsbygden får ha mer generella uppgifter än i staden - t ex vara först vid ett sjukdomsfall där ambulans borde ha varit först. Den svenska landsbygden kan i alla fall ur vissa perspektiv (t ex vad gäller hjälp vid sjukdom) ses som en relativt otrygg miljö. Vad skiljer populationsekologiansatsen från ett mer renodlat ekonomiskt effektivitetsperspektiv t ex när det gäller olika organisationers överlevnadsmöjligheter? Fokuset på tröghet och oföränderlighet är specifikt för detta perspektiv; i ett mer renodlat ekonomiskt perspektiv skulle fokus ha varit själva effektiviteten istället. Läs om populationsekologiansatsen, främst på sid i Thompson och McHugh. Institutionell teori Institutionell teori kan delas upp i tidig och nyinstitutionell. Tidig: Uppstod i sekelskiftet 1900 inom nationalekonomin. Thorstein Veblen viktigt namn. Uppstod när man märkte att det inte räckte med att tänka sig ekonomiska motiv för att förstå människors handlanden. Det verkade ligga annat bakom. Veblen studerade de rika klassernas beteende, deras konsumtion. Varför konsumerade de som de gjorde, varför detta slöseri, varför till exempel köpa diamanter? Ekonomiska motiv förklarar inte, annat behövs. Institutioner blev lösning, institution=mönster för kollektiv handling. Det centrala är att institutioner har växt fram utan att någon har kalkylerat fram dem, de har uppstått spontant genom historien. Som bieffekter av människans målinriktade handlande. Deras funktion kan sägas vara att reducera osäkerhet. De kan finnas på alla nivåer, från nivå mellan personer, till nivå mellan stater.

3 Exempel på institution: att hälsa med höger hand. Det har växt fram spontant, ingen har kalkylerat fram att det är bra att hälsa så. Institutioner mycket sega, svåra att förändra. Nyinstitutionell teori Växte fram på 70-talet och framåt. Viktiga namn: Meyer & Rowan och DiMaggio. Betonar på annat sätt än den tidiga relationen mellan institutioner, mellan organisationer. Viktig tanke: organisationen har både formell och informell struktur. Formell struktur kan vara sådant som organisationsschema. Den informella strukturen utgörs av organisationen sådan den verkligen fungerar i verkligheten. Organisationer fungerar ju inte på så sätt som det står nedskrivet i papper. Alla regler osv följs inte men organisationer fungerar ändå. T ex finns ofta krav om att mycket skall protokollföras, men i verkligheten kanske en hel del inte protokollförs, men det fungerar ändå. Den formella strukturen fungerar som myt. Vi behöver tro att organisationer fungerar som det står i dokumenten på så sätt fungerar det som myt. Löskoppling ett annat viktigt begrepp. Den formella och informella strukturen kan löskopplas från varandra. Den formella strukturen kan ganska lätt förändras medan den informella är mer trög. T ex kan den formella strukturen anta en långtgående miljöpolicy, men den informella fortsätter som inget har hänt. Annan viktig tanke i nyinstitutionell teori: alla organisationer finns i ett organisationsfält där organisationerna påverkar varandra. Ett organisationsfält består av organisationer som sysslar med liknande saker, organisationer i samma bransch kan man säga. En fotbollsklubb ingår i ett organisationsfält med andra fotbollsklubbar, ett universitet i ett med andra universitet, en stat i ett med andra stater. Osv osv. Typiskt för organisationsfälten är att de präglas av isomorfism, det vill säga organisationerna i ett organisationsfält tenderar att bli alltmer likformiga. Det finns tre sorters isomorfism: tvingande, imiterande, normativ. Tvingande isomorism innebär att likhet tvingas fram av lag eller liknande. Staten sätter ramar för andra organisationer och tvingar organisationer att se ut på visst sätt. Till exempel säger lagen att ett universitet skall ha grundutbildning och forskarutbildning. Imiterande isomorfism: organisationer härmar andra på grund av osäkerhet. Man härmar ofta framgångsrika konkurrenter. Karlstads universitet, till exempel, härmade andra när det gäller fakultetsindelning. Man hade tidigare en världsunik modell med en fakultet, som övergavs. Normativ isomorfism: isomorfism som främst har sin basis i professionalisering och ökad utbildning. Folk med liknande utbildning tenderar att utforma organisationer på likartat sätt, skapa nätverk osv.

4 Institutionell teori har blivit stor i Skandinavien. Kjell-Arne Røvik är ett exempel på skandinavisk teoretiker. Han har teoretiserat kring de-institutionalisering, om vad som händer ett tag efter isomorfismen har skett? Vad händer hos de organisationer som var först med något specifikt, när andra organisationer hakar på? Røvik pekar då på tendensen att börja om på nytt och skapa nya trender, och så börjar det hela igen med isomorfism osv Thompson och McHugh bedömer institutionell teori som mainstream-teori i och med fokus på organisationers svårföränderlighet, och passiva roll. Läs om institutionell teori på sid i Thompson och McHugh. Resursberoendemodellen Läs framför allt s 56 i Thompson och McHugh. Pfeffer och Salancik viktiga teoretiker i detta sammanhang. Resursberoendemodellen handlar om att organisationer måste reducera osäkerheten gentemot omgivningen genom att få kontroll över resurser. Resurser kan vara av mycket olika slag. Med anledning av detta kan ni titta på intressentsynsättet i Bruzelius och Skärvad. Olika intressenter i organisationen väcker frågor om olika resurser. Leverentör, kunder, långivare, etc - alla kan utgöra resurser. "Stakeholder management" kan ses som en praktisk tillämpning av resursberoendemodellen och här ställs frågor som: vilka är organisationens viktigaste resursbehov? vilka resursbehov är mest kritiska? vilka beroenden har organisationen av omvärlden? hur kan resursbehov säkras? Beroende kan vara av väldigt olika karaktär. Ett högteknologiskt företag kan t ex ha starkt beroende av vissa högutbildade anställda. Ett företag kan bli väldigt beroende av en specifik stor kund. Tänk t ex på företag som säljer utrustning till ett ovanligt företag som LKAB. Man kan också tänka sig ett beroende av en viss typ av råvara som kan vara svår att få tag i. I resursberoendemodellen fokuseras fyra slags relationer som en organisation kan ha till aktörer i omgivningen: dominans (övertag) beroende (underläge) samarbete konflikt (jämbördig kamp) Teori om flexibel specialisering Teorin om flexibel specialisering (s Thompson och McHugh) är egentligen inte en teori direkt om organisationer utan mer om förutsättningar för vissa organisationer. Det vi hittills har pratat om gäller främst stora företag. Men under senare decennier har man också fäst vikt vid utvecklingen i små företag. Små företag har i vissa branscher dykt upp med väldig kraft.

5 Detta har en del teoretiker sett som överraskande. En hel del tänkande byggde på tanken att småföretag var på väg ut ur historien. Man trodde att massproduktion och storföretag var det som gällde. Marx trodde så i hög grad. Taylor lutade nog också åt detta håll. Men småföretagen har alltså på många håll blomstrat. Och det finns en paradox inneboende i massproduktion: för att massproduktion skall kunna finnas måste det finnas några som producerar de maskiner som massproducenterna använder. Och dessa maskiner kan inte masstillverkas, eftersom det inte kan finnas särskilt många massproducenter. Piore och Sabel heter två forskare som har teoretiserat kring det här och myntat begreppet flexibel specialisering. De tittade bland annat på utvecklingen i den mellersta delen av Italien ( det tredje Italien ), under efterkrigstiden och konstaterade att småföretag blomstrar där. Det speciella med dessa företag var att de ofta tillverkade specialprodukter till exempel maskiner som andra behöver för att masstillverka; eller hantverksprodukter (typ keramik, läderprodukter), mode-saker, estetiska produkter allmänt osv. Här ser vi alltså specialiseringen. Det handlar om inriktning på smala nischmarknader. Vad är då det flexibla? Jo, Piore och Sabel menar att dessa mindre företag lätt kan anpassa sig till ändrade önskemål och behov hos kunderna. De kan lätt förändra inriktningen på produktionen, i och med att de är så små. Att byta inriktning i en stor organisation är som att svänga med en oljetanker, men i en liten organisation går det relativt lätt. Ett kännetecken hos flexibelt specialiserade organisationer är att de oftast finns i så kallade industriella distrikt ; dvs de finns på en ort där många andra småföretag tillverkar liknande saker. Detta är tydligt i mellersta Italien där det finns vissa städer där det finns en hel rad med företag som tillverkar keramik t ex. Det typiska med industriella distrikt är att företagarna både samarbetar och konkurrerar. De kan samarbeta på så sätt att de ordnar gemensamma mässor, eller t o m delar på en stor order. De lever i en miljö starkt präglad av tillit och delad lokal kultur. Ett svenskt exempel på industriellt distrikt och flexibel specialisering kan vara Gnosjö. Här har vi en stark lokal kultur präglad av frikyrklighet som påtagligt leder till att företagare lätt kan samarbeta sinsemellan. Stor tillit mellan företagarna verkar råda och man kan göra stora affärer bara genom ett handslag. Lästips: Glenn Sjöstrands Gåvan i Gnosjö. Social handlingsteori Sidorna i Thompson och McHugh. David Silverman viktig teoretiker. Här är enskilda människor i centrum. Fokus på handlande individer. Ett sådant spår kan för övrigt ses ända tillbaka till Weber. Man menar här att förståelse av mänsklig handling ger förståelse för samhället. Samhället är inte mer än en summa av individers olika handlanden. Samhället är inget system som finns

6 över individerna. Man pratat i detta perspektiv mycket om samhället som "en konstruktion". Samhällsvetarna Berger & Luckman som gav ut boken The Social Construction of Reality viktig i sammanhanget. När man pratar om hur viktiga mänskliga föreställningar är för vad samhället och det sociala är, så brukar man ibland lyfta fram pengar som exempel. Tänk t ex på en tusenlapp. Varför har den ett så stort värde? Det bygger ju helt på de föreställningar och mänskliga överenskommelser som finns runt omkring. Egentligen finns det ju inget särskilt värde i själva pappersbiten i sig. Det är själva det sociala sammanhanget, alla sociala föreställningar kring vad pengar är, som laddar den där pappersbiten med värde. Om man övergår till organisationer mer specifikt så ses organisationer, av Silverman t ex, som socialt konstruerade. Organisationer finns inte "utanför" enskilda människor, utan de är i hög grad föreställningar inom människor. Vad människor tänker, känner, upplever kring organisationer avgör vad organisationer är. Skulle vi ta bort enskilda människor från organisationer så skulle det inte bli några organisationer kvar. Exempel: min bild av universitetet skiljer sig en del från den officiella. Avdelningen för arbetsvetenskap spelar en större roll osv. Och detta för förstås konsekvenser för mitt handlande. Att fundera vidare kring: hur skiljer sig era föreställningar om olika organisationer ni har varit i, från den officiella organisationsbilden. Thompson och McHugh verkar tycka att ett sådant här perspektiv är till viss del kritiskt i och med att det öppnar upp för förändring - tänker vi annorlunda om organisationen, så blir organisationen annorlunda i mångt och mycket. Vidare hävdar social handlingsteori att en organisation präglas av många olika perspektiv på den specifika organisationen; detta är något som Thompson och McHugh gillar i och med sin betoning av att organisationer inte bör ses som harmoniska, enhetliga enheter. Det är viktigt att känna till social handlingsteori om organisationer som kontrast till många andra perspektiv, som t ex populationsekologiansatsen och systemteori, där den enskilda människans roll för organisationen inte fokuseras.