FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi

Transkript

1 SOCIOLOGI FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi MIKKO LAGERSPETZ januari-mars 2010 föreläsningsanteckningar Inledningsvis Kunskapssociologin som sociologins delområde och som teoretiskt perspektiv Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen Karl Mannheims kunskapssociologi Kunskapssociologiska teman i Antonio Gramscis författarskap Den fenomenologiska och konstruktionistiska kunskapssociologin Den franska strukturalismen och kunskapssociologin Kunskapssociologin och kvinnoperspektivet Till slut Källor

2 Inledningsvis : Varför ta upp ett tema som kunskapssociologi inom ramen för kursen i fördjupad sociologisk teori? Förklaring 1: En inte så liten del av sociologiska undersökningar i dag använder sig av begrepp som konstruerandet av det ena och det andra, om diskurser och diskursiv ordning, om hegemoni och även (fast kanske inte så mycket just nu) om ideologi. Forskning i kultur, kön, politik, etnicitet... Alla begreppen har en bakgrund i kunskapssociologin (KS) genom att känna till den blir man kanske säkrare (och å andra sidan kanske t o m mer sparsam!) i sin användning av nämnda begrepp Förklaring 2: Ett begrepp till, som (precis som de föregående) är både aktuellt och centralt är reflexiviteten: att man reflekterar över vad, hur och varför man gör något. Det sägs av bl a Ulrich Beck, Anthony Giddens och Scott Lash (1992: Reflexive Modernity) vara kännetecknande för den nutida människan - sociologi, inkl. skrivandet av sociologiska texter och avhandlingar, handlar (bl a) om att skapa kunskap; och också om att göra anspråk på att det man gör faktiskt handlar om att skapa kunskap. Båda är sociala handlingar. - enligt Weber (andra definitioner finns) sysslar en sociolog med att försöka förstå och genom förståelsen förklara socialt handlande. - KS handlar om varifrån kunskapen kommer, hur den påverkas av de sociala omständigheterna => det hela handlar också om vad det är som vi gör som sociologer. Vad är det för status som kan tillskrivas den kunskap som vi skapar? Hur objektiv är den? Och vilket slags objektivitet kan/bör vi förutsätta av sociologisk/vetenskaplig kunskap/av kunskap över huvudtaget? * s.k. epistemologiska (kunskapsteoretiska) frågor = frågor om kunskapens natur. Ur grekiskans έπίστήµη (episteme) = kunskap, vetenskap Förklaring 3: en sociolog sysslar med att försöka förstå och förklara socialt handlande. FRÅGA: Vad är skillnaden mellan handlande och beteende? Skillnaden mellan att man säger att människan X beter sig på ett visst sätt eller att samma människa X handlar på ett visst sätt? SVAR: Beteendet är någonting man ser utifrån. Att beteckna någonting som en handling betyder att man tillskriver beteendet en mening av något slag. * T ex en människa står på trottoaren. Bredvid honom finns t ex en busshållplats. Beteende = man står. Handlande = man väntar på en buss. Eller: man väntar på sin vän. Eller: man väntar på att bageriet invid skall öppna. Eller: man är trött och vilar ett tag. Eller: man kommer hit varje år just på den här dagen och vid det här klockslaget, för att det var här man för sista gången skildes från en människa man älskade. }=> att förstå någonting som en handling, måste man veta vad den har för mening för den som handlar. (T o m beskrivningen av ett fysiskt objekt som trottoaren förutsätter att man tillskriver de medverkande samhällsmedlemmarna vissa föreställningar: att de uppfattar det som en trottoar som förstås förutsätter att de över huvudtaget gör en åtskillnad mellan trottoar och övrig gata. Busshållplatsen... Att älska någon... osv.) OBS: inte nödvändigt att den handlande har rätt i sin föreställning - men varifrån kommer det, att folk tillskriver vissa sätt att bete sig en viss mening? Kulturen? men varifrån kommer den då? }}=> de 3 första orsakerna för att jag tar upp just kunskapssociologin: 1) teoretisk och teorihistorisk betydelse; 2) metodologisk betydelse; 3) att den finns inbyggd i nästan allt sociologiskt resonemang Den fjärde orsaken? Kommer att uppdagas så småningom. 2

3 1. Kunskapssociologin som sociologins delområde och som teoretiskt perspektiv - Sociologin själv har blivit till som disciplin som en förgrening av samhällsteorin: filosofi => empirisk samhällsforskning (1700-talet; men i viss mån redan Niccolo Machiavelli ) => samhället som forskningsobjekt (som någonting fristående från närstående forskningsområden som ekonomin, lagar, staten, det individuella psyket) - på ett likadant sätt har förgreningar uppstått inom själva sociologin, och utvecklingen ser ut att fortsätta. Bindestreckssociologin : Sociologiencyklopedin av Abercrombie o.a. nämner åtmistone: utvecklings-, utbildnings-, familje-, könssociologin; hälso-, medicin-, arbets-, rätts-, masskommunikationssociologin; rasoch religionssociologin (samt kunskapssociologin). Dessutom ännu t ex: stads-, brotts-, mat-, kultur-, konsumtionssociologin; sociologin av droger, sociala problem, avvikelse, politik, professioner, sociala rörelser, mode osv. => listan består av på olika sätt avgränsade företeelser, som betraktas med hjälp av sociologiska teorier, begrepp och metoder. Peter L. Perger (1963: Invitation to Sociology, s. 23): den i akademiskt liv rådande kampen om prestige och arbetsplatser tvingar forskarna i allt smalare fack och leder ofta till en forskningsintressenas ömkansvärda provinsialism - kunskapssociologin kan uppfattas som ett resultat av en dylik specialisering, och som sådan ett ganska marginellt forskningsfält - Å andra sidan tillhör den nämnda Berger (f i Wien) de mest centrala teoretikerna av den förmenta subdisciplinen. Han uppfattar kunskapssociologin emellertid inte som sådan, utan som ett perspektiv utifrån vilket det är möjligt att betrakta hela samhället. * definition (boken Berger & Thomas S. Luckmann: Kunskapssociologin = The Social Construction of Reality, 1966, s. 12 (p. 15)): Och i samma mån som all mänsklig kunskap utvecklas, vidarebefordras och bevaras i sociala situationer, måste kunskapssociologin söka att förstå de processer varigenom detta sker så att en verklighet som-tas-för-given får fast form för mannen på gatan. Vi hävdar med andra ord att kunskapssociologin sysslar med analysen av den sociala konstruktionen av verkligheten. * i ett annat i sammanhanget centralt arbete finns en annan definition. Karl Mannheim ( ) som även betraktats som en av kunskapssociologins grundare, framförde följande (i boken Ideology and Utopia, på tyska 1929 och i en omarbetad upplaga på engelska 1936, p. 237): Å ena sidan är kunskapssociologin ute efter kriterier som lämpar sig för beskrivning av förhållandet mellan tanke och handling. Å andra sidan, genom att begrunda problemet på ett radikalt och fördomsfritt sätt från början, försöker kunskapssociologin att utveckla en med tidens krav förenlig teori, som analyserar de icke-teoretiska faktorerna som påverkar kunskapen. }=> vad vi ser är 1) att forskningsobjektet inte är entydigt fastställt (kanske typiskt för sociologiska teorier?). Forskningen kan handla om politiska ideologier, vetenskapliga teorier, samt om de tankekonstruktioner som människorna leds av i sina vardagssysslor 3

4 => 2) ordet kunskap har fått en bred tolkning: man forskar i allting som av samhällsmedlemmarna uppfattas som kunskap, dvs i även sådana fenomen som i andra sammanhang kanske benämns trosföreställningar, kultur, symboler osv. => 3) programförklaringen är ganska pretentiös. Om man utgår från Webers definition: sociologin forskar i människans sociala handlande (handlande = meningsfullt beteende) => allt som sociologin handlar om, tillhör ävenså kunskapssociologins gebit. KS = ett perspektiv på hela samhället, inte på en bestämd del av det. - KS kan vara marginell i det avseendet, att det finns relativt få forskare som uttryckligen sysslar med den. Å andra sidan är de tankemönster som är typiska för KS även bekanta för alla från politisk debatt: motståndarens argument avvisas med motiveringen att de är sas ideologiskt betingade * man vill göra gällande, att motståndaren påstår det som han gör pga att det är förmånligt (ur politisk/ekonomisk synpunkt) # t ex arbetsmarknadsförhandlingarna: i medierna talar arbetsgivarens representanter om den nationella konkurrenskraften; arbetstagarna talar om rättvisa. Alla vet, att det som de båda parterna egentligen bryr sig om är att få stöd för sina förhandlingspositioner. * Sådana ställningstaganden kan sägas vara ideologiska. Karl Mannheim hänvisade till en sådan användning av begreppet ideologi, när han talade om det partikulära ideologibegreppet. Ett påstående tolkas som en mer eller mindre medveten förvrängning av den objektiva sanningen i en för en själv förmånlig riktning. Genom att ställa argumenten mot varandra kan det lyckas att bestämma vem som har rätt * det kan även handla om mer omfattande tankemönster, som sammanfaller med de objektiva intressen av en social grupp. # T ex de som bor på landet, i landets perifera delar, betonar vikten av att hela landet är bebott; de som bor i Södra Finlands tätorter har sas råd att peka på att lantbruksstödet förvränger marknadsmekanismerna, att det är fult att hålla minkar, svin och kor i fångenskap osv. # Låginkomsttagarna och de offentligt anställda är mer benägna att värna om välfärdsstaten, höginkomsttagarna och privatföretagarna pläderar för lägre beskattning och större frihet för marknadskrafterna. # De arbetstagare som konkurrerar med invandrarna om lågavlönade arbeten kan vara mer fientligt inställda mot invandrare osv. => det blir redan en aning svårare att se igenom ideologierna, att komma fram till en gemensam, förment objektiv ståndpunkt eftersom meningsskiljaktigheterna inte endast har att göra med en enskild fråga, utan handlar om existensvillkorna för hela den sociala gruppen - Ännu svårare och principiellt annorlunda blir situationen, när man jämför tankemönster som omfattar hela samhällen med dem från andra samhällen som är historiskt eller kulturellt avlägsna. * Samuel P. Huntington (1996): The Clash of Civilizations - civilisationernas sammandrabbning. De olika civilisationerna (t ex den västerländska och den islamska) har olika syn på framsteg, förhållandet mellan individens frihet och hennes skyldigheter, moralen, rätten. # T ex japanernas syn på förhållandet mellan individ och kollektiv som kommer till uttryck t ex i hedersbegreppet, i förhållandet arbetsgivare arbetstagare (och därför också i socialpolitiken som i mångt och mycket baserat sig på den 4

5 förvärvsarbetande mannens beroende på storkorporationen och på den icke förvärvsarbetande kvinnans beroende på mannen) osv. # T ex den västerländska synen på framsteg fr a som ekonomisk tillväxt, som människans växande herravälde över naturen osv. * sådana ideologiska utgångspunkter för ens tänkande blir mycket svåra att uppfattas av den som befinner sig inne i en kultur kan däremot ses utifrån. * Mannheim: sådana tankemönster kan analyseras med hjälp av det totala ideologibegreppet: inte bara vissa påståenden, utan hela ens tänkande är ideologiskt, dvs icke-objektivt pga att det påverkas av de sociala villkoren. De olika tankemönstren hos olika civilisationer, under olika historiska tidevarv är sas inkommensurabla, saknar gemensamt måttstock. Det går inte att hitta för alla gemensamma kriterier för vem som har rätt eller fel. - i vanlig politikanalys berör man knappast den nivån. Inte heller varje gång i kunskapssociologin. * men Mannheim: att begrunda problemet på ett radikalt och fördomsfritt sätt från början => man bör kunna analysera även sådana tankekonstruktioner som verkar självklara, den verklighet som-tas-för-given av mannen på gatan (Berger & Luckmann) - Enligt Mannheim har emellertid möjligheterna ökat för en sådan analys: Det är ingen tillfällighet, att tänkandets grundvalar i det sociala livet och i det sociala handlandet uppdagats av vår generation. (Med vår generation syftar M. på de människor som upplevde Första Världskriget och de därpå följande revolutionerna och revolutionsförsöken samt undergången av de gamla europeiska multinationella monarkierna.) # En av de grundläggande postulaterna för KS är, att de kollektiva, omedvetna motiven inte blir medvetna under varje historisk epok, utan endast i speciella situationer. * social stabilitet är en grundläggande förutsättning för en enhetlig tolkning av verkligheten. Om samhället inte förändras snabbt ur samhällsmedlemmarnas synpunkt, blir inte heller förändringarna i dess tolkning omedelbart uppenbara för dem, eftersom de sker gradvis. De förblir obemärkta inom levnadsloppet av en generation. * det väsentliga är den tilltagande sociala mobiliteten, som för ihop människor med olika typer av socialisering och med olika livserfarenheter och som ger handgripligt bevis på, att en olikhet i levnadsförhållanden kan hänga samman med en olikhet i tänkandet. # den horisontala mobiliteten (horisonten ): det finns andra folkslag som tänker på ett annat sätt. Deras tänkesätt kan emellertid uppfattas rätt och slätt som felaktigt. Vildarna, hedningarna. # den vertikala mobiliteten skapar däremot en situation, där människan kan även bli osäker angående riktigheten av sitt eget tänkesätt. Ett avvikande tänkesätt som företräds av ens gelikar kan inte direkt avfärdas, fast de skulle härstamma ur en annan miljö. # de olika samhällsskikten bönderna, hantverkarna, borgarna, aristokraterna, de intellektuella hade givetvis utvecklat sina egna sätt att tänka, men de hinder som fanns framför vertikal mobilitet hindrade även kommunikationen mellan olika samhällsskikt. 5

6 * En avgörande omvandling äger rum då en individ under sitt levnadslopp kommer att bli delaktig i två olika tankesystem. # i ett stabilt samhälle leder den härmed ådagalagda skillnaden i tankesätt inte till, att de ledande samhällsskikten skulle komma att betvivla sin egen position eller i värdet av det som man hittills åstadkommit. Den som representerar ett annorlunda tankesystem kommer att socialiseras om. # demokratiseringsprocessen förser emellertid även de tidigare underlydande skiktens tänkande med status och mening => en i viss mån jämbördig konkurrens mellan olika tankesätt uppstår => då uppstår även frågan, hur till synes likadana människor kan komma att uppfatta den till synes gemensamma världen på till synes olika sätt. Kan det finnas många olika, men jämbördiga sätt att tänka? * T ex de gamla grekernas filosofi: den traditionella religion som anammades av aristokraterna tvingades kämpa med det mer analytiska tankesätt som var karakteristiskt för hantverkarna => sofism, epistemologisk skepticism [epistemologi = kunskapsteori = läran om vad man kan uppnå kunskap om, och hur]. Sokrates ( = Platon): ännu mer radikalt ifrågasättande av verklighetens natur (Platons idélära om verkligheten som skuggbilder ). - varje samhälle äger även en intelligens, som i den samhälleliga arbetsfördelningen erhållit uppgiften att syssla med tolkningen av verkligheten * i ett statiskt samhälle bildar intelligensen en särskild kast eller en från andra skild ståndsklass: braminerna, det medeltida prästeståndet. Utövar ensamrätt för bedömandet av världsåskådningar; har befogenheter att godkänna, vidareutveckla eller förkasta de tolkningar av verkligheten som framförts av andra skikt. * ju mer slutet samhälle, desto mer brukar intelligensen syssla med skolastik : med dess hjälp bygger ståndet upp en enad front mot de utomstående => sambandet med det praktiska livet blir mer avlägset - Den medeltida intellektuella traditionens avbrytning var betingad av att det vid sidan om det slutna ståndet av intellektuella uppstod en grupp av fria intellektuella (upprätthållen av stadsborgarna, av de världsliga furstarna som den redan nämnda Machiavelli) => konkurrens mellan de olika värdlsåskådningarna om publikens gunst => en pluralism av tankekonstruktioner * resultatet blir ett epistemologiskt problem: vad kan vi över huvudtaget vara säkra på, och varför? => Francis Bacon ( ): den empiristiska filosofen, en tidig representant av den brittiska empiristiska filosofitraditionen: vetenskapens uppgift är att befria människan från de icke-vetenskapliga fördomarna, eller idolerna, som förvränger vår uppfattning av verkligheten. # En typ av idoler är allmänmänskliga och har att göra med hur våra sinnen förnimmer verkligheten. De är som en falsk spegel, som tar emot ljusstrålar ojämnt och förvränger därmed tingens rätta form och färg, medelst den blandar sitt eget väsen med tingens väsen [idola tribus]. Bacon räknar benägenhet att inlägga en ordning och harmoni i naturen (som egentligen inte finns där), benägenhet att se ändamålsenlighet i naturen, dess förmänskligande osv. # En annan typ har att göra med individuella egenskaper, med medfödda anlag och uppfostring (socialisering) osv [idola specus]. # Den tredje typen beror på språket: det har makten över tanken och förvränger dess innehåll [idola fori]. 6

7 # Den fjärde typen av fördomar beror på en blind tro på auktoriteterna [idola theatri]. => Rene Descartes ( ): cogito, ergo sum (jag tänker, alltså finns jag till) = endast det kan vi vara säkra på att finns till, som vi kan försäkra oss om med våra sinnen. - Upplysningen, den franska revolutionen: 1) den religiösa världsåskådningen förlorade sitt monopol; 2) en konkurrens mellan olika politiska ideologier uppstod. Å ena sidan blir en större del av verkligheten underordnad teoretisk analys, å andra sidan blir teorierna uttryckligen lierade med politiska grupperingar * det är i samband med politiska motsättningar som man för första gången pekar på sambandet mellan tänkande och (dels omedvetna) politiska intressen - Mannheims epok: den snabba industrialiseringen, den politiska demokratiseringen, uppkomsten av totalitära rörelser. Nödvändigheten av att ifrågasätta mycket av det som tidigare tagits för givet; av att förklara varför och hur politiska ideologier blir till. - Insynen om kunskapens osäkerhet har blivit en ny inspirationskälla för samhällsteorin: * att granska de föreställningar som anammas av en viss social grupp och att förbinda dem med gruppens existensvillkor och objektiva intressen; * att förstå idéer och ideologier utgående från sociala och historiska förändringar; * att tänka på nytt på grunderna för vad man vet och inte vet. } => KS innebär en systematisering av den epistemologiska osäkerhet som uppstått. - Den centrala frågan blir, om det i princip är möjligt att uppnå sådan kunskap, som är oberoende av kunskapsproduktionens sociala villkor. Det blir tal om olika förslag gällande möjligheterna att handskas med osäkerheten som frågan lett till. 2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen - Karl Marx , Friedrich Engels granskningen av den litteratur som finns om Marx teori om ideologin ger vid handen, att hans skrifter blivit tolkade på mycket olika sätt. * brokigheten är större än det är vanligt när man skriver om sociologins andra klassiker. Orsaker [1-2: Michèle Barrett: The Politics of Consciousness. Theory, Culture & Society, vol. 9 (1992)]: 1) Det är inte ofta som Marx uttryckligen tar upp ideologitemat. Det gör han mest i sina tidigare arbeten => olikheterna i tolkningen handlar för det mesta egentligen om vad som Marx kunde ha skrivit om ideologier 2) Marx använder begreppet ideologi på lite olika sätt i sina olika skrifter, även motsättningar finns mellan de olika användningarna => det gäller att välja mellan olika skrifter och konstruera en sådan Marx som passar en 7

8 3) Marx betonade att hans teori hade som uppgift att stöda politisk aktivism. De senare marxistiska tänkarna har även de velat ge sin teori en emancipatorisk (frigörande) politisk uppgift. Samhället förändras, därmed även kraven som politisk aktivism ställer för teoretisk diskurs => tänkarnas olika uppfattningar om politisk strategi betingar även olika uppfattningar om hurdan teori som bäst motsvarar sas den marxistiska andan. - Marx skrev ingen bok om KS, men hans materialistiska historieuppfattning handlar egentligen i sin helhet om förhållandet mellan tanke, handling och deras materiella villkor. Hans polemik med unghegelianerna och de sk utopiska socialisterna gick ut på att det inte är idéerna som förorsakar ändringar i de materiella förhållandena utan tvärtom. - Vi börjar med att betrakta Marx (och Engels ) arbeten och de tolkningar som man gett dem. Senare blir det tal om andra tänkare med rötterna i marxismen, främst Antonio Gramsci. Men det kommer alltså senare. - Förordet till Till kritiken av den politiska ekonomin (1859) är en av Karl Marx allra mest citerade skrifter. Han redogör här kortfattat för de viktigaste begreppen i den materialistiska historieuppfattning som han och Friedrich Engels utarbetade under 1840-talet: I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen över huvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande. [...] Med förändrande av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning. Då man betraktar sådana omvälvningar måste man på ständigt skilja mellan den materiella omvälvningen i de ekonomiska produktionsbetingelserna, vilka kan naturvetenskapligt exakt konstateras, och de juridiska, politiska, religiösa, konstnärliga eller filosofiska, kort sagt ideologiska former, i vilka människorna blir medvetna om denna konflikt och utkämpar den. Lika litet som man bedömer en individ efter det, som han tänker om sig själv, lika litet kan man bedöma en sådan omvälvningsepok efter dess medvetande. Man måste tvärtom förklara detta medvetande ur det materiella livets motsägelser, ur den konflikt som råder mellan de samhälleliga produktivkrafterna och produktionsförhållandena. (min kursiv) 8

9 - Ideologi = föreställningar, som inte baserar sig på verkligheten. I vissa fall kan de visas vara falska genom att analysera verkligheten med naturvetenskapligt exakta metoder, dvs genom samhällsvetenskaplig forskning av positivistisk typ. - Ur textvsnittet står det att finnas utgångspunkterna för två olika teorier om ideologi: 1) det samhälleliga medvetandets former är motsvarigheter till samhällets ekonomiska struktur (basen => överbyggnaden); basen, eller produktionssättet består av produktivkrafterna (= människorna, maskinerna osv) och produktionsförhållandena (= privategendom, lönearbete); 2) människornas samhälleliga vara bestämmer deras medvetande. - i allmänhet söker de marxistiska teorierna förena dessa två utsagor, men det finns ändå en viss motsägelse: finns det ett allmänt samhälleligt medvetande, som omfattas av alla samhällsmedlemmarna (och som återspeglar den styrande klassens intressen), eller är det så, att eftersom människornas samhälleliga vara är olika så är deras medvetanden också olika? * I Louis Bonapartes adertonde brumaire (1852) skriver Marx så här: En överbyggnad av olika känslor, illusioner, tankesätt och världsåskådningar står på fundamentet av olika typer av egendom, av olika existensvillkor. Klassen som helhet skapar och omformar dem utgående från sin materiella bas och de motsvarande samhälleliga relationerna. Den enskilda individen blir delaktig i dem genom tradition och uppfostran. (cit. Abercrombie s. 17, min översättning) => det samhälleliga varat handlar alltså om människans position i produktionsprocessen. 9

10 - samtidigt är det tydligt att M & E menar, att det till vilken grad kunskapen är determinerad av de sociala villkoren är olika beroende på vad det är för typ av kunskap man talar om * de politiska och ekonomiska teorierna är direkt determinerade av klasspositionen, medan de estetiska och filosofiska föreställningarna har ett mer indirekt samband med den. Den naturvetenskapliga och logiska kunskapen ser ut at vara (nästan?) autonom. - Det kausala sambandet mellan klasspositionen och medvetandet utgörs av klassintressen. => de samhälleligt determinerade föreställningarna är sådana, som stöder den typ av samhällelig utveckling som står i intressen av den klass som skapat dem * samtidigt är människorna enligt M & E inte alltid medvetna om sina verkliga objektiva intressen => möjligheten av falsk medvetenhet # t ex arbetarklassens medlemmar kan i ett kapitalistiskt samhälle komma att omfatta en sådan världsåskådning som gynnar borgarklassen - (I viss mån?) finns det alltså, förutom att medlemmar av de olika samhällsklasserna ser olika på världen, även en i samhället dominerande gemensam världsåskådning (M&E: Den tyska ideologin, 1845 (S-E Liedmans översättning: s. 166)): Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, dvs den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt. [...] De härskande tankarna är ingenting annat än det ideella uttrycket för de härskande materiella förhållandena, de materiella förhållandena uttryckta i tankar; alltså de förhållanden som just gör denna klass till den härskande, alltså tankarna om dess herradöme. * det finns två möjligheter att tolka den tanken: 1) De härskande tankarna endast ser ut att förfoga över den andliga makten, eftersom de andra klassernas tankar inte tillåts få allmän spridning. Produktionen och distributionen av kunskap (t ex universiteten, massmedierna) kontrolleras av den härskande klassen => ett intresse hos forskarna i underjordiska idéer, i tillblivelsen av en revolutionär intelligens; 2) Den härskande klassen är i stånd att sprida sin egen världsåskådning på ett så effektivt sätt, att de andra inte mer klarar av att formulera oppositionella idéer som skulle återspegla deras egna intressen i stället för den härskande klassens. Den har makten över utbildningssystemet => idéer som privategendomens oantastlighet, nationens prioritet över klassintressen ar kommit att omfattas även av arbetarklassens medlemmar = falsk medvetenhet, som skapats av den härskande ideologin }=> när man jämför de olika tolkningsmöjligheterna blir frågan alltså: hur enhetligt eller pluralistiskt är egentligen medvetandet i ett kapitalistiskt samhälle? Hur orubblig, allenarådande är den härskande ideologin? - Marx & Engels kunskapssociologi kan sägas främst vara en teori om ideologi. En möjlig definition hos M& E: ideologi = moralen, religionen, estetiken, filosofin, metafysiken och de andra tankeformerna som inte baserar sig på empirisk kunskap och som inte kan bestyrkas empiriskt => en bestämd skillnad mellan empirisk vetenskap och ideologi (jf. August Comtes positivism skilde mellan empirisk vetenskap och metafysik!) 10

11 * man har även menat, att ideologibegreppet hos Marx alltid syftar på falsk medvetenhet. Jf. Bacon: idolerna är fördomar som förvränger vår uppfattning av verkligheten. Det är kanske ändå en ståndpunkt som snarare kan tillskrivas Engels. # Marx skriver om ideologi mest som om motsatsen till empirisk kunskap, som inte nödvändigtvis behöver strida mot den objektiva verkligheten. Ideologin kan förvränga verkligheten även genom att vara abstrakt, samhälleligt determinerad och kontrollerbar av den härskande klassen - ett specifikt tema som förekommer särskilt hos den unge Marx i hans ekonomiskfilosofiska manuskript från 1844 och i Kapitalets första del som togs upp av senare marxistiska tänkare som Georg (György) Lukács ( ) är alienationen och förtingligandet. *Alienationen betyder hos Marx att människan, genom att hennes arbete blir en vara som säljes och köpes, blir för det första främmande för resultaten av sitt eget arbete. För det andra blir hon främmande för sitt eget väsen, eftersom det står i människans natur att man uttrycker sin personlighet genom arbetet. För det tredje blir man främmande för sina medmänniskor, eftersom man tvingas konkurrera med dem om arbetsplatser mm på den kapitalistiska arbetsmarknaden. * Marx talar om förtingligandet = varufetischismen som en process, varigenom människorna, som genom sitt arbete själva skapat ett föremål, kommer att betrakta resultatet av sitt arbete som någonting främmande, självständigt från dem själva. # Förtingligandet blir även en del av människorelationerna, eftersom de relationer som finns mellan olika aktörer på den kapitalistiska varu- och arbetsmarknaden kommer att uppfattas som relationer mella olika ting, som har olika bytesvärde, inte som relationer mellan de människor vars arbete bytet egentligen handlar sig om. * Lukács: Analogt med det som sker på varumarknaden tenderar människorna att förtingliga även andra typer av relationer människor emellan. Institutioner, normer och praktik har blivit skapade av människor, men ändå uppfattas deras herradöme över människorna själva som någonting objektivt. # Trollkarlens lärling [Goethe; Paul Dukas musik => Musse Pigg i Disneys tecknade film (Fantasi?) MP skulle bära vatten från brunnen till en bassäng/grop, hittade i trollkarlens bok trolldomsorden som fick kvasten att göra det; när han ville få den att sluta, kunde han inte mera få den att lyda; högg i bitar med en yxa => ur varje bit växte en ny kvast som bar vatten. (Till slut kom dock trollkarlen hem och räddade MP ur knipan.)] = objekten har makten över dem som skapat dem, inte tvärtom! * Lukács har utvecklat temat även vidare. Kom att verka i det socialistiska Ungern; menade, att förtingligandet kan vara ett problem även i ett socialistiskt samhälle. * temat har även diskuterats av icke-marxistiska tänkare som Peter L. Berger (som det blir tal om senare). - på sätt och vis kan problemet med förtingligandet sägas gälla även sociologin som vetenskap: vi talar om ett samhälle och olika fenomen i det som påverkar människan. Är vi i stånd att uppfatta dem också som resultatet av människornas eget handlande? - Vi betecknade ideologin som en del av överbyggnaden. Samtidigt bör vi lägga märke till, att produktionsförhållandena egendomen, anställningsvillkoren osv. påverkas av lagstiftningen (som ju var en del av överbyggnaden). Marx anmärker om det i Kapitalet => det kausala sambandet mellan bas och överbyggnad är inte bara enriktat. 11

12 * ett annat exempel: för att revolutionen kunde äga rum, måste arbetarklassen väckas till rätt klassmedvetenhet => en ändring av medvetenheten är ett villkor för en ändring i produktionssättet * Enligt Engels betyder det, att även överbyggnaden kan påverka basen, medan ekonomin sist och slutligen är avgörande * Jf Marx diskussion av det asiatiska produktionssättet. Med begreppet beskrev Marx de jordbruksbaserade samhällena i främst Kina, Indien och Mellanöstern. Till skillnad från feodalismens uppdelning av makten mellan kung och adel, hade härskaren i det asiatiska produktionssättet mycket större makt. Marx menade att dessa samhällen var statiska, eftersom de hindrade uppkomsten av en borgarklass som kunde hävda sig och till slut införa kapitalismen (men detta är en omtvistad fråga förekom i en serie tidningsartiklar. Empiriskt tycks inte hålla streck). => M ansåg det i alla fall möjligt, att sättet på vilket makten var uppdelad och hur produktionen var organiserad kunde hindra produktivkrafternas utveckling - Sammanfattningsvis om Marx ideologiteori: 1) Ideologin återspeglar de i samhället rådande produktionsförhållandena; 2) beroende på typen av kunskap det handlar sig om (jf t ex ekonomisk teori och estetik) har ideologin även en viss relativ autonomi (frågan om autonomins omfång förblir dock öppen olika tolkningar, t ex Gramsci <=> Althusser); 3) produktionen av ideologi härskas av den som har makten över den materiella produktionen; 4) ideologin rättfärdigar de existerande villkoren, emedan den slätar över de inom samhället förekommande konflikterna och riktar uppmärksamheten bort ifrån dem; 5) i det mån som ideologin avlägsnar sig från den empiriska verkligheten blir den en källa av falsk medvetenhet, som innebär bl a ett förtingligande av den mänskliga aktiviteten. 3. Karl Mannheims kunskapssociologi Läsning: Karl Mannheim (1936): Ideology and Utopia. An Introduction to the Sociology of Knowledge. NY&London: Harcourt Brace Jovanovich, ss (kap. V:4-5) - Karl Mannheim ( ) har betraktats som kunskapssociologins grundare. Har även blivit betraktad som marxist * båda påståenden är dels riktiga, dels falska. # Mannheim tog upp medvetandets och kunskapens samband med människornas och samhällsklassernas existensvillkor. Som vi sett, inte någon alldeles ny upptäckt. # M. tog denna tanke, samt vissa centrala begrepp och tankegångar över från Marx # samtidigt är det tydligt, att M. gjorde användning av Marx teorier på ett selektivt sätt och omdefinierade Marx begrepp i enlighet med sina egna behov => hans tolkning av Marx blir ganska originell och specifik # man kunde kanske räkna M. som marxist på samma sätt som Marx kan räknas som hegelian? Hegel: dialektiken, idéerna formar om det materiella; Marx: 12

13 dialektiken, men tvärtom. Marx: Det materiella bestämmer över tankarna, medan den objektiva sanningen kan avslöjas medelst vetenskaplig analys; Mannheim: Det materiella bestämmer över tankarna, även över våra, dvs vetenskapsmännens tankar. - Marxismens inflytande (Abercrombie: Class, Structure and Knowledge, ss 51ff.): 1) utgångspunkten: kunskapen som samhälleligt determinerad; 2) för M. är samhällsklassen den mest centrala av grunderna för den samhälleliga determineringen; samtidigt är begreppet hos M. inte förknippat med de ekonomiska intressena allena, som fallet (för det mesta) är hos Marx. Medlemmar av samma samhällsklass förenas enligt M. av en likadan samhällelig position ; positionen å sin tur förknippas med en politisk kamp * enligt M. är historien karakteriserad av klassernas (och av andra samhälleliga gruppers) kamp för politiskt herradöme = dominerande position = makt * kampen och herradömet kan även handla om annat än makten över den ekonomiska produktionsprocessen 3) på samma sätt som Marx, ser också M. i ideologin en motsats till den empiriska kunskapen. Men det finns en viktig skillnad: den traditionella marxismen anser det möjligt att genom vetenskaplig analys skapa en systematisk, vetenskaplig teori om samhället (dvs den teori som marxismen själv representerar). * medan M. påstår: det finns ingen orsak för att man inte skulle analysera marxismen själv på samma sätt som man analyserar andra ideologier # OBS: Det är ännu skäl att påpeka, att man i det här sammanhanget inte förknippar begreppet ideologi med någonting i sig negativt, som t ex med medvetna politiska lögner, utan begreppet syftar på idéer som nödvändigtvis förknippas med en viss historisk och samhällelig situation, med den världsåskådning och tankesätt som följer därav (Ideology and Utopia, s. 111, min översättning). - M. är alltså inte ute efter att presentera en objektiv vetenskaplig teori, som avslöjar alla de tidigare teorierna som ovetenskapliga. Snarare är han emot all slags systematisk, ensidig teori. Det har blivit ytterst tvivelaktigt, om det i livets virrvarr egentligen lönar sig att sträva efter några säkra, oföränderliga idéer eller sanningar. Det är måhända viktigare att lära sig tänka på ett dynamiskt och relationellt sätt än på ett statiskt. När man ser på dagens samhälle och kulturliv kan man förskräckt konstatera, att de som påstår sig ha hittat den absoluta sanningen är precis desamma som menar sig vara bättre än alla andra (I& U s. 77, här och senare i min översättning). => i sina egna skrifter är det typiskt att han (enligt några kritikers omdöme) lämnar sitt resonemang sas på hälft ; att han avvisar de sk stora teorierna (jf. C Wright Mills Den sociologiska visionen: Grand Theory ) och vill inte författa någonting likadant själv. * hans produktion består mest av artiklar i essäformat; det digraste arbetet (Ideology and Utopia) består egentligen också av flera relativt fristående delar. - när M. analyserar någon viss företeelse (såsom den utopiska mentaliteten eller konservatismen), vill han inte göra dem till en del av en allomfattande samhällsteoretisk konstruktion => den epistemologiska positionen skiljer sig åtskilligt från den som Marx företrädde 13

14 - Karl Mannheim föddes i Budapest 1893 som den enda sonen av en tysk-judisk far och en ungersk-judisk mor. Familjen var ganska välbeställd. - studerade först i Budapest, sedan i Tyskland (studerade t ex under åren för Georg Simmel i Berlin). Återvände till Budapest före Första Världskriget. - deltog redan som ung i det intellektuella livet i Budapest. * inom det habsburgska kejsardömet var det främst två olika roller som intogs av de intellektuella (Bryan S Turner: Ideology and Utopia. The Foundation of the English Cultural Conduct. Theory, Culture and Society, Vol. 9/1992): 1) rollen som deltagarna/ideologerna/ledarna av revolutionära rörelser. De nationalistiska rörelserna (fr a den tjeckisk-n, den jugoslavska, den panslavistiska, den sionistiska rörelsen); den socialistiska rörelsen 2) rollen som Bildungsbürgertum = bildningsborgerligheten: en klass som bistår det statliga ledarskapet i dess försök av samhällelig reform * under sitt liv hann M. verka i båda rollerna * de båda rollerna kännetecknas av en progressivitet, som bottnar sig i intelligentsians isolation som samhällsklass # progressiviteten måste här förstås som ett motstånd till status quo/de existerande villkoren. I sin undersökning om konservatismen påpekade M., att den antikapitalistiska utopin inte nödvändigtvis behöver vara socialistisk. Det fanns även en av romantiken inspirerad, konservativ kritik (som i viss mån återkommer i teorierna av t ex Simmel, Tönnies, Durkheim och Heidegger). # som vi snart kommer att se, tillskrev M. stor betydelse till intelligensens tillstånd av social isolering - i början av 1900-talet var den budapestska intelligentsian liten, stod i skarp kontrast till det förmoderna styrelseskicket och till det feodala agrarsamhället. Flera var judar, många stod i kontakt med frimurarna (OBS: i de katolska länderna och i Ryssland och (dels?) i Tyskland blev frimurarrörelsen lierad med fritänkandet och med liberala, mot kejsar/kungaväldet riktade idéer, medan den i Norden bildade allians med kyrkan och statsmakten). * samhällsvetenskapen påverkades av Samfundet för Socialforskning och av dess tidskrift Det Tjugonde Seklet (Huszádik Század) innehade en positivistisk inriktning återvände Georg (György) Lukács ( ) från sin studievistelse i Heidelberg (studerade för Weber och Simmel (?)). Blev senare marxist, var emellertid då påverkad av den tyska idealismen och mysticismen. Stod Mannheim personligen nära, de närmade sig marxismen i gemensamma diskussioner. * ännu i 1917 var M. av åsikten att marxismen var föråldrad, förespråkade en återvändo till konservativa värderingar med hjälp av tänkare som Dostojevskij, Kierkegaard, Kant och Mäster Eckhardt ( ). Simmels påverkan: kulturen måste frälsas från den undergång som förberetts av det moderna samhällslivets materialism och tänkandets positivism * den 31 oktober 1918: den ungerska revolutionen. Kejsarväldet störtades. I början innehades regeringsmakten av socialdemokraterna; Lukács & co. förblev i opposition. I december s å blev Lukács medlem i det kommunistiska partiet * i mars 1919 utlystes den Ungerska Rådsrepubliken som leddes av Béla Kun. Den störtades i juli. # Mannheim blev aldrig partimedlem, men var anställd som lärare i det av de röda omorganiserade universitetet. Efter det nya maktskiftet (som lyfte amiralen Miklós Horthy till riksföreståndare och auktoritär diktator) var M. tvungen att lämna landet. 14

15 - M. fortsatte sin akademiska karriär i Tyskland, dels i olika universitet, dels als Privatgelehrt = frilansande akademiker. År 1925 blev han Privatdozent vid Heidelbergs universitet (= det lägsta steget i den tyska akademiska hierarkin: man har tillstånd att föreläsa, lönen beror på antalet studenter som kommer till ens föreläsningar), gifte sig samma år; 1927 blev M. professor i sociologi och ekonomi vid universitetet i Frankfurt * universitetet där hade grundats genom privat initiativ (jf ÅA och TY vid samma tid), blev ett centrum för det liberala och radikala tänkandet i Tyskland => Frankfurtskolan med namn som Theodor W Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse. Efter nazisternas maktövertagande var de flesta av universitetets lärare tvungna att söka sig utomlands, många kom till USA - År 1933 emigrerade M. till England. Anställdes av London School of Economics. * man brukar skilja mellan den tyske och den engelske M. I Tyskland skrev han mest om kunskapssociologin, senare tog han upp andra teman: social ingenjörskonst, ombildningen av samhället. Medverkade i skapandet av det efterkrigstida välfärdssamhället i Storbritannien => kom att bli en del av den progressiva Bildungsbürgertum. * vid slutet av sitt liv befattade han sig med det av Saint-Simon, Comte och Durkheim behandlade temat: kan sociologin tjäna som grunden för en demokratisk samhällsreligion? - Arbeten: Ideologi och utopi, 1929/1936 (tysk/engelsk, omarbetad utgåva); Essäer: Det konservativa tänkandet ; Intelligensens problem ; Generationernas problem ; Om demokratisering av kulturen ; Om konkurrensens inflytande på kulturen osv. * Essän var en typisk uttrycksform för M. Kan hänga samman med hans motvilja mot allomfattande teorier. => det kan ofta vara svårt att tillskriva M. en bestämd ståndpunkt; han utvecklades och förändrades under sin livstids lopp. - Mannheim ansåg kunskapssociologin syssla med att avslöja olika teorier och ideologier som återspeglingar av klassintresset. Genom den politiska debatten hade en likartad skeptisk attityd redan blivit känd för allmänheten. * M-s idé var att skapa en systematisk grund för skepticismen * Han följde med den politiska diskussionen i 1920-talets Europa, där de totalitära (fascistiska, kommunistiska, nazistiska) rörelserna höll på att växa fram # han ville visa sambanden mellan de konkurrerande politiska ideologierna med konkreta sociala gruppers intressen => blir möjligt att skapa en vetenskap om politiken som vid en analys av de konkurrerande ideologierna är i stånd att hålla isär å ena sidan det som är ett uttryck för gruppintressen och å andra sidan det som handlar om olika konkurrerande visioner om ett framtida samhälle => skiljer mellan ideologier och utopier. - I boken Ideologie und Utopie 1929/ Ideology and Utopia 1936 framställer han sin syn på kunskapssociologins arbetsområde. Begreppet ideologi är utgångspunkten. * enligt M ursprungligen ett marxistiskt begrepp som i själva verket har två olika, klart skilda betydelser: (om dem var det tal om redan vid den första föreläsningen): 1) det partikulära ideologibegreppet. Ett påstående tolkas som en mer eller mindre medveten förvrängning av den objektiva sanningen i en för en själv förmånlig riktning. 15

16 2) det totala ideologibegreppet: den totala strukturen av medvetandet under en viss epok eller hos en viss social grupp, t ex en klass. De olika tankemönstren tillhör principiellt olika tankesystem; de saknar gemensamt måttstock. Det går inte att hitta för alla gemensamma kriterier för vem som har rätt eller fel. * alternativet 1) förklarar de ideologiska föreställningarna med hänvisning till individuell nytta; alternativet 2) hänvisar till individens samhälleliga position och omgivning => innebär en mer radikal skepticism än det förra alternativet - M menar, att den intellektuella och politiska diskussionen åstadkommit, att man blivit alltmer medveten om det totala ideologibegreppet, dvs om att hela världssynen hos en social grupp kan förklaras med samhälleliga faktorer. * det är någonting som marxisterna var de första att komma med, men numera har även dess opponenter svarat med en kritik av samma slag => en annan viktig tudelning: det totala ideologibegreppets generella / partikulära form - marxisterna hänvisade till de andra ideologierna som socialt bestämda, medan de tyckte sig själva idka objektiv vetenskap och representera objektiv kunskap = den partikulära formen; - Mannheim menar att allt medvetande, inte bara våra motståndares, är samhälleligt determinerat = den generella formen När den totala ideologikonceptionens generella form en gång blivit formulerad, uppstår det en kunskapssociologi utav det som tidigare var en teori om ideologier (I & U, s. 69). - om man vill sträva efter värdefrihet, objektivitet/neutralitet i sin forskning kan man inte heller presentera sin egen position som ofelbar, till skillnad från alla andra, vars kunskap uppfattas som determinerad av de samhälleliga omständigheterna! => en möjlig slutsats blir relativismen: all kunskap är av lika värde. Eftersom all kunskap är samhälleligt determinerad, skulle man för att skilja mellan sanning och osanning behöva hitta en arkimedisk punkt utanför samhället därifrån man kan betrakta kunskapen utan att själv vara del av det som påverkar kunskapen. (Arkimedes: Ge mig en fast punkt utanför jorden och en tillräckligt lång hävstång så häver jag jorden från sin plats i världsrymden.) En sådan punkt finns inte => grundvalarna för all kunskap försvinner, det går inte att skilja mellan riktiga och oriktiga påståenden * men relativismen är också själv en paradox: påståendet om alltings relativitet är formulerat så, att det gör själv anspråk på att äga absolut giltighet, dvs formen baserar sig på en princip som samtidigt avvisas av dess innehåll (Mannheim 1952: Essays on the Sociology of Knowledge, cit. Tim Dant, s. 16) - Enligt M. utgörs KS-s centrala problem av just relativismen. Han föreslår en egen lösning, som han kallar för relationism. Lösningen består av följande: 1) det finns sådana typer av kunskap, som inte beror på vem som skapat den (jf. I & U s. 298 i slutet): kunskap, som inte mera bär något spår på sitt mänskliga ursprung, t ex 2 x 2 = 4 [MEN är det faktiskt så? 2 x 2 kan också vara t ex 11 i ett annat talsystem än tiotalssystemet: 1, 2, 10, 11, 12, 20,.... Varför har man just det systemet? Aztekerna gick barfota och använde ett tjugotalssystem] * i praktiken kontrasterar M. människo- och naturvetenskaperna; jf. Marx, Wilhelm v Dilthey, Weber # det skulle betyda, att en sociologi av naturvetenskaperna blir i princip omöjlig. Den ståndpunkten var också den rådande fram till Thomas S Kuhns bok The 16

17 Structure of Scientific Revolutions (Chicago, 1962) vetenskapens utveckling är inte kumulativ, utan paradigmskiften äger rum även inom naturvetenskaperna. 2) trots omöjligheten att komma fram till objektiv kunskap är det dock möjligt att komma sanningen närmare. * ideologisk kunskap är samhälleligt determinerad, men ingen illusion. Kunskapen föds utav den erfarenhet som vi får i konkreta livssituationer. I vårt agerande leds vi av kunskapen; det betyder, att den måste äga någon slags praktisk giltighet i den situation som gäller => det måste finnas en relativ, delvis sanning, som är giltig i ett givet historiskt och samhälleligt sammanhang. # jf. marxismen: begreppet praxis, dvs det mänskliga handlandet som blir ett sanningens kriterium där kunskapen testas i praktiken (begreppet finns inte hos Mannheim) * ordet relationism hänvisar till, att ett påstående kan vara giltigt eller inte i relation till ett konkret sammanhang: På samma sätt som när det gäller det visuella perspektivet, där vissa lägen har fördelen av att avslöja de viktigaste dragen hos objektet, bör man även här föredra ett sådant perspektiv som visar sig vara det mest omfattande och mest fruktbara när man forskar i ett empiriskt material (s. 301). [Ett exempel inte från Mannheim!:] Vad föreställer bilden? Svar: en mexikan som cyklar: Sett ur ett annat perspektiv får vi emellertid en bild som tycks ge mer information: 17

18 - Men märkväl, att det inte är självklart vad som menas med fruktbarhet när man forskar i ett empiriskt material. Om det händer till exempel att cyklarens hatt smutsas ned av en fågel, kan det mycket väl vara det första perspektivet som innehåller mer av just den information som vi behöver: - Relationismen är alltså Mannheims lösning på relativismens problem. * den insikten ger för M. också ett perspektiv ur vilket han betraktar vetenskapens och KS-s möjligheter (jf citatet ovan på s 13 föreläsningen nr 2). # man bör vara medveten om den partiella, med den samhälleliga situationen sammanhängande karaktär som ens forskningsresultat har. De är giltiga i ett visst sammanhang, inte på något absolut sätt # man bör också vara medveten om de, mest implicita, metafysiska stipuleringar som står till grund för ens (även empiriska) forskning # OBS: ställer alltså ett krav på vetenskapens självreflektering, vilket ju är ytterst aktuellt också idag (postmodernismen, dekonstruktionismen...) }=> sammanfattningsvis tror alltså M. att det inom människovetenskaperna inte finns någon värdefrihet; men han vill inte kasta bort barnet med badvattnet, utan menar att man bör helt enkelt nöja sig med att resultaten är giltiga endast i ett givet, begränsat sammanhang - Lösningen ovan, dvs relationismen, härstammar från den mellersta perioden av M-s författarskap, när han var som radikalast och stod relativismen som närmast. Han har dock redan i I & U kompletterat den med en annan lösning, som bygger sig på en uppfattning om intelligensens speciella roll i samhället: de socialt frisvävande intellektuella (die sozial freischwebende Intelligenz = free-floating) * enligt M. utgör de intellektuella ett samhällsskikt, som är relativt frikopplat från samhällsklasserna : Medges, att en stor del av de intellektuella härstammar från rentierskiktet vars inkomster på ett direkt eller indirekt sätt kommer från investeringar. Men också en del av ämbetsmännen och av idkarna av de sk fria yrkena/professionerna är medlemmar av intelligentsian. En närmare titt på detta 18