två olika teorier om ideologi:

Transkript

1 - Ideologi = föreställningar, som inte baserar sig på verkligheten. I vissa fall kan de visas vara falska genom att analysera verkligheten med naturvetenskapligt exakta metoder, dvs genom samhällsvetenskaplig forskning av positivistisk typ. - Ur textvsnittet står det att finnas utgångspunkterna för två olika teorier om ideologi: 1) det samhälleliga medvetandets former är motsvarigheter till samhällets ekonomiska struktur (basen => överbyggnaden); basen, eller produktionssättet består av produktivkrafterna (= människorna, maskinerna osv) och produktionsförhållandena (= privategendom, lönearbete); 2) människornas samhälleliga vara bestämmer deras medvetande. - i allmänhet söker de marxistiska teorierna förena dessa två utsagor, men det finns ändå en viss motsägelse: finns det ett allmänt samhälleligt medvetande, som omfattas av alla samhällsmedlemmarna (och som återspeglar den styrande klassens intressen), eller är det så, att eftersom människornas samhälleliga vara är olika så är deras medvetanden också olika? * I Louis Bonapartes adertonde brumaire (1852) skriver Marx så här: En överbyggnad av olika känslor, illusioner, tankesätt och världsåskådningar står på fundamentet av olika typer av egendom, av olika existensvillkor. Klassen som helhet skapar och omformar dem utgående från sin materiella bas och de motsvarande samhälleliga relationerna. Den enskilda individen blir delaktig i dem genom tradition och uppfostran. (cit. Abercrombie s. 17, min översättning) => det samhälleliga varat handlar alltså om människans position i produktionsprocessen. - samtidigt är det tydligt att M & E menar, att det till vilken grad kunskapen är determinerad av de sociala villkoren är olika beroende på vad det är för typ av kunskap man talar om * de politiska och ekonomiska teorierna är direkt determinerade av klasspositionen, medan de estetiska och filosofiska föreställningarna har ett mer indirekt samband med den. Den naturvetenskapliga och logiska kunskapen ser ut at vara (nästan?) autonom. - Det kausala sambandet mellan klasspositionen och medvetandet utgörs av klassintressen. => de samhälleligt determinerade föreställningarna är sådana, som stöder den typ av samhällelig utveckling som står i intressen av den klass som skapat dem * samtidigt är människorna enligt M & E inte alltid medvetna om sina verkliga objektiva intressen => möjligheten av falsk medvetenhet # t ex arbetarklassens medlemmar kan i ett kapitalistiskt samhälle komma att omfatta en sådan världsåskådning som gynnar borgarklassen - (I viss mån?) finns det alltså, förutom att medlemmar av de olika samhällsklasserna ser olika på världen, även en i samhället dominerande gemensam världsåskådning (M&E: Den tyska ideologin, 1845 (S-E Liedmans översättning: s. 166)): Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, dvs den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt. [...] De härskande tankarna är ingenting annat än det ideella uttrycket för de härskande materiella förhållandena, de materiella förhållandena uttryckta i tankar; alltså de föhållanden som just gör denna klass till den härskande, alltså tankarna om dess herradöme. * det finns två möjligheter att tolka den tanken: 1) De härskande tankarna endast ser ut att förfoga över den andliga makten, eftersom de andra klassernas tankar inte tillåts få allmän spridning. Produktionen och distributionen av kunskap (t ex universiteten, massmedierna) kontrolleras av den härskande klassen => ett intresse hos forskarna i underjordiska idéer, i tillblivelsen av en revolutionär intelligens;

2 2) Den härskande klassen är i stånd att sprida sin egen världsåskådning på ett så effektivt sätt, att de andra inte mer klarar av att formulera oppositionella idéer som skulle återspegla deras egna intressen i stället för den härskande klassens. Den har makten över utbildningssystemet => idéer som privategendomens oantastlighet, nationens prioritet över klassintressen ar kommit att omfattas även av arbetarklassens medlemmar = falsk medvetenhet, som skapats av den härskande ideologin }=> när man jämför de olika tolkningsmöjligheterna blir frågan alltså: hur enhetligt eller pluralistiskt är egentligen medvetandet i ett kapitalistiskt samhälle? Hur orubblig, allenarådande är den härskande ideologin? - Marx & Engels kunskapssociologi kan sägas främst vara en teori om ideologi. En möjlig definition hos M& E: ideologi = moralen, religionen, estetiken, filosofin, metafysiken och de andra tankeformerna som inte baserar sig på empirisk kunskap och som inte kan bestyrkas empiriskt => en bestämd skillnad mellan empirisk vetenskap och ideologi (jf. August Comtes positivism skilde mellan empirisk vetenskap och metafysik!) * man har även menat, att ideologibegreppet hos Marx alltid syftar på falsk medvetenhet. Jf. Bacon: idolerna är fördomar som förvränger vår uppfattning av verkligheten. Det är kanske ändå en ståndpunkt som snarare kan tillskrivas Engels. # Marx skriver om ideologi mest som om motsatsen till empirisk kunskap, som inte nödvändigtvis behöver strida mot den objektiva verkligheten. Ideologin kan förvränga verkligheten även genom att vara abstrakt, samhälleligt determinerad och kontrollerbar av den härskande klassen - ett specifikt tema som förekommer särskilt hos den unge Marx i hans ekonomiskfilosofiska manuskript från 1844 och i Kapitalets första del som togs upp av senare marxistiska tänkare som Georg (György) Lukács ( ) är alienationen och förtingligandet. *Alienationen betyder hos Marx att människan, genom att hennes arbete blir en vara som säljes och köpes, blir för det första främmande för resultaten av sitt eget arbete. För det andra blir hon främmande för sitt eget väsen, eftersom det står i människans natur att man uttrycker sin personlighet genom arbetet. För det tredje blir man främmande för sina medmänniskor, eftersom man tvingas konkurrera med dem om arbetsplatser mm på den kapitalistiska arbetsmarknaden. * Marx talar om förtingligandet = varufetischismen som en process, varigenom människorna, som genom sitt arbete själva skapat ett föremål, kommer att betrakta resultatet av sitt arbete som någonting främmande, självständigt från dem själva. # Förtingligandet blir även en del av människorelationerna, eftersom de relationer som finns mellan olika aktörer på den kapitalistiska varu- och arbetsmarknaden kommer att uppfattas som relationer mella olika ting, som har olika bytesvärde, inte som relationer mellan de människor vars arbete bytet egentligen handlar sig om. * Lukács: Analogt med det som sker på varumarknaden tenderar människorna att förtingliga även andra typer av relationer människor emellan. Institutioner, normer och praktik har blivit skapade av människor, men ändå uppfattas deras herradöme över människorna själva som någonting objektivt. # Trollkarlens lärling [Goethe; Paul Dukas musik => Musse Pigg i Disneys tecknade film (Fantasi?) MP skulle bära vatten från brunnen till en bassäng/grop, hittade i trollkarlens bok trolldomsorden som fick kvasten att göra det; när han ville få den att sluta, kunde han inte mera få den att lyda; högg i bitar med en yxa => ur varje bit växte en ny kvast

3 som bar vatten. (Till slut kom dock trollkarlen hem och räddade MP ur knipan.)] = objekten har makten över dem som skapat dem, inte tvärtom! * Lukács har utvecklat temat även vidare. Kom att verka i det socialistiska Ungern; menade, att förtingligandet kan vara ett problem även i ett socialistiskt samhälle. * temat har även diskuterats av icke-marxistiska tänkare som Peter L. Berger (som det blir tal om senare). - på sätt och vis kan problemet med förtingligandet sägas gälla även sociologin som vetenskap: vi talar om ett samhälle och olika fenomen i det som påverkar människan. Är vi i stånd att uppfatta dem också som resultatet av människornas eget handlande? - Vi betecknade ideologin som en del av överbyggnaden. Samtidigt bör vi lägga märke till, att produktionsförhållandena egendomen, anställningsvillkoren osv. påverkas av lagstiftningen (som ju var en del av överbyggnaden). Marx anmärker om det i Kapitalet => det kausala sambandet mellan bas och överbyggnad är inte bara enriktat. * ett annat exempel: för att revolutionen kunde äga rum, måste arbetarklassen väckas till rätt klassmedvetenhet => en ändring av medvetenheten är ett villkor för en ändring i produktionssättet * Enligt Engels betyder det, att även överbyggnaden kan påverka basen, medan ekonomin sist och slutligen är avgörande * Jf Marx diskussion av det asiatiska produktionssättet. Med begreppet beskrev Marx de jordbruksbaserade samhällena i främst Kina, Indien och Mellanöstern. Till skillnad från feodalismens uppdelning av makten mellan kung och adel, hade härskaren i det asiatiska produktionssättet mycket större makt. Marx menade att dessa samhällen var statiska, eftersom de hindrade uppkomsten av en borgarklass som kunde hävda sig och till slut införa kapitalismen (men detta är en omtvistad fråga förekom i en serie tidningsartiklar. Empiriskt tycks inte hålla streck). => M ansåg det i alla fall möjligt, att sättet på vilket makten var uppdelad och hur produktionen var organiserad kunde hindra produktivkrafternas utveckling - Sammanfattningsvis om Marx ideologiteori: 1) Ideologin återspeglar de i samhället rådande produktionsförhållandena; 2) beroende på typen av kunskap det handlar sig om (jf t ex ekonomisk teori och estetik) har ideologin även en viss relativ autonomi (frågan om autonomins omfång förblir dock öppen olika tolkningar, t ex Gramsci <=> Althusser); 3) produktionen av ideologi härskas av den som har makten över den materiella produktionen; 4) ideologin rättfärdigar de existerande villkoren, emedan den slätar över de inom samhället förekommande konflikterna och riktar uppmärksamheten bort ifrån dem; 5) i det mån som ideologin avlägsnar sig från den empiriska verkligheten blir den en källa av falsk medvetenhet, som innebär bl a ett förtingligande av den mänskliga aktiviteten. 3. Karl Mannheims kunskapssociologi Läsning: Karl Mannheim (1936): Ideology and Utopia. An Introduction to the Sociology of Knowledge. NY&London: Harcourt Brace Jovanovich, ss (kap. V:4-5)

4 - Karl Mannheim ( ) har betraktats som kunskapssociologins grundare. Har även blivit betraktad som marxist * båda påståenden är dels riktiga, dels falska. # Mannheim tog upp medvetandets och kunskapens samband med människornas och samhällsklassernas existensvillkor. Som vi sett, inte någon alldeles ny upptäckt. # M. tog denna tanke, samt vissa centrala begrepp och tankegångar över från Marx # samtidigt är det tydligt, att M. gjorde användning av Marx teorier på ett selektivt sätt och omdefinierade Marx begrepp i enlighet med sina egna behov => hans tolkning av Marx blir ganska originell och specifik # man kunde kanske räkna M. som marxist på samma sätt som Marx kan räknas som hegelian? Hegel: dialektiken, idéerna formar om det materiella; Marx: dialektiken, men tvärtom. Marx: Det materiella bestämmer över tankarna, medan den objektiva sanningen kan avslöjas medelst vetenskaplig analys; Mannheim: Det materiella bestämmer över tankarna, även över våra, dvs vetenskapsmännens tankar. - Marxismens inflytande (Abercrombie: Class, Structure and Knowledge, ss 51ff.): 1) utgångspunkten: kunskapen som samhälleligt determinerad; 2) för M. är samhällsklassen den mest centrala av grunderna för den samhälleliga determineringen; samtidigt är begreppet hos M. inte förknippat med de ekonomiska intressena allena, som fallet (för det mesta) är hos Marx. Medlemmar av samma samhällsklass förenas enligt M. av en likadan samhällelig position ; positionen å sin tur förknippas med en politisk kamp * enligt M. är historien karakteriserad av klassernas (och av andra samhälleliga gruppers) kamp för politiskt herradöme = dominerande position = makt * kampen och herradömet kan även handla om annat än makten över den ekonomiska produktionsprocessen 3) på samma sätt som Marx, ser också M. i ideologin en motsats till den empiriska kunskapen. Men det finns en viktig skillnad: den traditionella marxismen anser det möjligt att genom vetenskaplig analys skapa en systematisk, vetenskaplig teori om samhället (dvs den teori som marxismen själv representerar). * medan M. påstår: det finns ingen orsak för att man inte skulle analysera marxismen själv på samma sätt som man analyserar andra ideologier # OBS: Det är ännu skäl att påpeka, att man i det här sammanhanget inte förknippar begreppet ideologi med någonting i sig negativt, som t ex med medvetna politiska lögner, utan begreppet syftar på idéer som nödvändigtvis förknippas med en viss historisk och samhällelig situation, med den världsåskådning och tankesätt som följer därav (Ideology and Utopia, s. 111, min översättning). - M. är alltså inte ute efter att presentera en objektiv vetenskaplig teori, som avslöjar alla de tidigare teorierna som ovetenskapliga. Snarare är han emot all slags systematisk, ensidig teori. Det har blivit ytterst tvivelaktigt, om det i livets virrvarr egentligen lönar sig att sträva efter några säkra, oföränderliga idéer eller sanningar. Det är måhända viktigare att lära sig tänka på ett dynamiskt och relationellt sätt än på ett statiskt. När man ser på dagens samhälle och kulturliv kan man förskräckt konstatera, att de som påstår sig ha hittat den absoluta sanningen är precis desamma som menar sig vara bättre än alla andra (I& U s. 77, här och senare i min översättning).

5 => i sina egna skrifter är det typiskt att han (enligt några kritikers omdöme) lämnar sitt resonemang sas på hälft ; att han avvisar de sk stora teorierna (jf. C Wright Mills Den sociologiska visionen: Grand Theory ) och vill inte författa någonting likadant själv. * hans produktion består mest av artiklar i essäformat; det digraste arbetet (Ideology and Utopia) består egentligen också av flera relativt fristående delar. - när M. analyserar någon viss företeelse (såsom den utopiska mentaliteten eller konservatismen), vill han inte göra dem till en del av en allomfattande samhällsteoretisk konstruktion => den epistemologiska positionen skiljer sig åtskilligt från den som Marx företrädde - Karl Mannheim föddes i Budapest 1893 som den enda sonen av en tysk-judisk far och en ungersk-judisk mor. Familjen var ganska välbeställd. - studerade först i Budapest, sedan i Tyskland (studerade t ex under åren för Georg Simmel i Berlin). Återvände till Budapest före Första Världskriget. - deltog redan som ung i det intellektuella livet i Budapest. * inom det habsburgska kejsardömet var det främst två olika roller som intogs av de intellektuella (Bryan S Turner: Ideology and Utopia. The Foundation of the English Cultural Conduct. Theory, Culture and Society, Vol. 9/1992): 1) rollen som deltagarna/ideologerna/ledarna av revolutionära rörelser. De nationalistiska rörelserna (fr a den tjeckisk-n, den jugoslavska, den panslavistiska, den sionistiska rörelsen); den socialistiska rörelsen 2) rollen som Bildungsbürgertum = bildningsborgerligheten: en klass som bistår det statliga ledarskapet i dess försök av samhällelig reform * under sitt liv hann M. verka i båda rollerna * de båda rollerna kännetecknas av en progressivitet, som bottnar sig i intelligentsians isolation som samhällsklass # progressiviteten måste här förstås som ett motstånd till status quo/de existerande villkoren. I sin undersökning om konservatismen påpekade M., att den antikapitalistiska utopin inte nödvändigtvis behöver vara socialistisk. Det fanns även en av romantiken inspirerad, konservativ kritik (som i viss mån återkommer i teorierna av t ex Simmel, Tönnies, Durkheim och Heidegger). # som vi snart kommer att se, tillskrev M. stor betydelse till intelligensens tillstånd av social isolering - i början av 1900-talet var den budapestska intelligentsian liten, stod i skarp kontrast till det förmoderna styrelseskicket och till det feodala agrarsamhället. Flera var judar, många stod i kontakt med frimurarna (OBS: i de katolska länderna och i Ryssland och (dels?) i Tyskland blev frimurarrörelsen lierad med fritänkandet och med liberala, mot kejsar/kungaväldet riktade idéer, medan den i Norden bildade allians med kyrkan och statsmakten). * samhällsvetenskapen påverkades av Samfundet för Socialforskning och av dess tidskrift Det Tjugonde Seklet (Huszádik Század) innehade en positivistisk inriktning återvände Georg (György) Lukács ( ) från sin studievistelse i Heidelberg (studerade för Weber och Simmel (?)). Blev senare marxist, var emellertid då påverkad av den tyska idealismen och mysticismen. Stod Mannheim personligen nära, de närmade sig marxismen i gemensamma diskussioner. * ännu i 1917 var M. av åsikten att marxismen var föråldrad, förespråkade en återvändo till konservativa värderingar med hjälp av tänkare som Dostojevskij, Kierkegaard, Kant och Mäster Eckhardt ( ). Simmels påverkan: kulturen måste frälsas från den undergång som förberetts av det moderna samhällslivets materialism och tänkandets positivism

6 * den 31 oktober 1918: den ungerska revolutionen. Kejsarväldet störtades. I början innehades regeringsmakten av socialdemokraterna; Lukács & co. förblev i opposition. I december s å blev Lukács medlem i det kommunistiska partiet * i mars 1919 utlystes den Ungerska Rådsrepubliken som leddes av Béla Kun. Den störtades i juli. # Mannheim blev aldrig partimedlem, men var anställd som lärare i det av de röda omorganiserade universitetet. Efter det nya maktskiftet (som lyfte amiralen Miklós Horthy till riksföreståndare och auktoritär diktator) var M. tvungen att lämna landet. - M. fortsatte sin akademiska karriär i Tyskland, dels i olika universitet, dels als Privatgelehrt = frilansande akademiker. År 1925 blev han Privatdozent vid Heidelbergs universitet (= det lägsta steget i den tyska akademiska hierarkin: man har tillstånd att föreläsa, lönen beror på antalet studenter som kommer till ens föreläsningar), gifte sig samma år; 1927 blev M. professor i sociologi och ekonomi vid universitetet i Frankfurt * universitetet där hade grundats genom privat initiativ (jf ÅA och TY vid samma tid), blev ett centrum för det liberala och radikala tänkandet i Tyskland => Frankfurtskolan med namn som Theodor W Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse. Efter nazisternas maktövertagande var de flesta av universitetets lärare tvungna att söka sig utomlands, många kom till USA - År 1933 emigrerade M. till England. Anställdes av London School of Economics. * man brukar skilja mellan den tyske och den engelske M. I Tyskland skrev han mest om kunskapssociologin, senare tog han upp andra teman: social ingenjörskonst, ombildningen av samhället. Medverkade i skapandet av det efterkrigstida välfärdssamhället i Storbritannien => kom att bli en del av den progressiva Bildungsbürgertum. * vid slutet av sitt liv befattade han sig med det av Saint-Simon, Comte och Durkheim behandlade temat: kan sociologin tjäna som grunden för en demokratisk samhällsreligion? - Arbeten: Ideologi och utopi, 1929/1936 (tysk/engelsk, omarbetad utgåva); Essäer: Det konservativa tänkandet ; Intelligensens problem ; Generationernas problem ; Om demokratisering av kulturen ; Om konkurrensens inflytande på kulturen osv. * Essän var en typisk uttrycksform för M. Kan hänga samman med hans motvilja mot allomfattande teorier. => det kan ofta vara svårt att tillskriva M. en bestämd ståndpunkt; han utvecklades och förändrades under sin livstids lopp.