Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Edsta skola samt fritidshem Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter, samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling hos alla elever som ingår i verksamhetsområde grundskola och grundsärskola.

2 1 (14) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Planen omfattar alla elever i på Edsta skola samt fritidsverksamheten. Vår vision Alla ska känna sig trygga med varandra och i alla verksamheter Alla ska vara vänliga, hjälpsamma och lyssna på varandra Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Rektor Ingrid Jonsson Elevernas delaktighet Eleverna har varit delaktiga att utforma skolans trivselregler utifrån begreppen Hänsyn, Respekt och Ordning. De uttrycker också sina åsikter i trygghetsvandringen via smartboard, klassråd, elevråd, trivselenkät och i diskussioner kring vardagliga händelser. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har via föräldraföreningens representanter haft möjlighet att delta i utformningen av planen. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktig i att planera, genomföra, följa upp och utvärdera DTK planen för 2012/2013 samt därefter tillsammans utformat planen för sista delen av höstterminen 2013 samt hela 2014.

3 2 (14) Förankring av planen Elever Genomgång i samtliga klasser/fritids med ansvarig klasslärare. Det innebär att klasserna ska läsa och diskutera innehållet så att alla ges chansen att förstå den. Personalen har vid terminsstart tillsammans med eleverna bestämt att fortsätta med följande konkreta trivselregler; Jag försöker lösa mina uppgifter så gott jag kan Jag lyssnar när andra pratar. Jag avbryter inte Jag hjälper andra när lärarna inte hinner med Jag är en bra kompis på rasterna Jag håller mig inom skolans område Genom att kontinuerligt hänvisa till ovanstående trivselregler får man en kontinuerlig koppling till årets plan. Vårdnadshavare Information om att planen finns tillgänglig på skolans hemsida och i skriftligt format på skolan. Ett häfte i miniformat skickas hem till alla vårdnadshavare inför vårterminen Planen kommer dessutom att behandlas på Föräldraforum i december Personal Under vissa konferenser och vissa studiedagar kommer planen att förankras hos personalen. I och med att personalen hela tiden hänvisar till skolans trivselregler blir jobbet med förankringen av planen mellan lärare och elever naturligt. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Samtal och diskussioner. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, elever och vårdnadshavare har varit delaktiga i fjolårets DTKplan.

4 3 (14) Elever Eleverna har varit delaktiga i utvärderingen genom att vissa åtgärder har följts upp på utvecklingssamtal. Klassen har också diskutera dessa frågor på klassråd. Planen har även utvärderats tillsammans med barnen på fritids. Vårdnadshavare Planen har diskuterats på möten med Föräldraföreningen. Personal Planen har synliggjorts och diskuterats i personalgruppen. Justeringar av planen har kontinuerligt noterats inför kommande revidering. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elever och lärare har gemensamt bestämt att fortsätta med de 5 konkreta trivselregler som utarbetades inför läsåret 2012/2013. Trivselreglerna bygger på Hänsyn, Respekt och Ordning. Skolgården har känts trygg och fungerat bättre sedan området blev mindre, men många önskar att den kunde vara lite större igen. Rastvakterna har varit fler och lätt tillgängliga. De äldre barnen önskar att rastvakterna kunde vara mer delaktiga och ge tips på aktiviteter som de kan göra på rasterna. Det finns önskemål om tydliga markerade streck där bandymålen ska stå för att öka säkerheten vid fyrans utgång. Några elever känner sig otrygga med elever från andra årskurser. En personal skall även fortsättningsvis befinna sig i lilla hallen mellan pojkarnas och flickornas omklädningsrum medan eleverna byter om. Draperierna i omklädningsrummen bör hängas om för att få rätt funktion. För vissa är det stressigt att hinna med ombyte och dusch efter idrotten på Sandvalla skola, trots att tiden är utökad innan bussen avgår. Fritids De flesta av barnen tycker att det har blivit lugnare vid mellanmålet, och att vi har en bättre ljudnivå där. Dock klagar de på att förskolebarnen är högljudda. Inget barn är rädd för något annat barn på fritids nu. Alla barn känner sig trygga. Barnen tycker oftast att de får hjälp när de behöver, och att det alltid finns en vuxen tillhands både inomhus och utomhus. Några tycker det är jobbigt att ha samling.

5 4 (14) Barnen håller med om att vi återkommande har samtal utifrån våra ledord Hänsyn, Ordning och Respekt. När det gäller att hjälpas åt och hålla ordning så anser barnen att vi har blivit bättre på det, men det kan bli ännu bättre. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Elever F - år 6; Klassråd och vidare till elevråd Vårdnadshavare; Enkät skickas ut innan sommarlovet för att få ta del av föräldrarnas synpunkter. Frågan behandlas även på Föräldraforum. Personal; Planen kommer att utvärderas genom kontinuerliga diskussioner i personalgruppen och där förslag på förändringar kontinuerligt tas med i beräkning. Fritids barn; Planen kommer att utvärderas genom diskussioner under fritidssamlingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ingrid Jonsson rektor Edsta skola. Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett ålder. Främja likabehandling oavsett ålder.

6 5 (14) Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling och ålder. Kränkande behandling och ålder. Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga med elever från andra årskurser. Alla elever ska känna sig trygga med att berätta om kränkande behandlingar för vuxna i skolan. Alla barn ska känna sig trygga med varandra oavsett ålder. Alla barn ska känna sig trygga med personalen på fritids. Insats Vi fortsätter med åldersblandade aktiviteter såsom elevens val, friluftsdagar, vinterpyssel, sexornas dag och lärarprao( 5-6:or hjälper till i 1-2:an) och en gemensam rast varje dag. Vi ser till att alltid finnas tillhands för barnen. Vi har en åldersblandad grupp, och vi väljer att alltid ha aktiviteter och lekar utifrån intresse och behov. Ansvarig Klasslärare. Ordinarie personal på fritids.

7 6 (14) Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder F Kontinuerlig genomgång och hänvisning till skolans regler 2. Klassvis trygghetsvandringar med bilder via smartboard på skolans inom- och utomhusmiljö 3. Sammanställning och analys av Tillbud-/Skade-/Kränkningsanmälan på LISA 1. Sammanställning och analys av Tillbud-/Skade-/Kränkningsanmälan på LISA 2.Trivselenkät som skickas hem och fylls i av barnet med hjälp av förälder.. 3. Kontinuerlig genongång och hänvisning till skolans ledord/fritids trivselregler. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder F - 6 Kränkande behandling och ålder. Kränkande behandling och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen F Eleverna har involverats genom kontinuerliga diskussioner i klassrummet, då de ges tillfällen att påverka och förstå skolans regler och värdegrund. 2. Klassvis digital rundvandring av skolans inom- och utomhusmiljö. Då har eleverna berättat om var, vad och när de trivs samt känt sig otrygga och om de har upplevt kränkande behandling.

8 7 (14) Barnen har involverats genom att få svara på en trivselenkät i hemmet. Där har barnet informerat om var, vad, och när det trivs, samt känt sig otrygg. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom diskussioner på konferenstid samt i arbetslaget. Personalen har gjort kartläggningarna i klasserna/fritids med samma underlag. De har dessutom gjort utvärderingar och haft kontinuerliga värdegrundslektioner med bland annat sociala färdigheter. Resultat och analys 1. Klätterställningen; De som leker i klätterställningen trivs väldigt bra, men när det är jagalekar där tycker de som inte är och vill vara med att det är jobbigt eftersom de ändå blir tagna. 2. Gungorna; En del går in i gungområdet fast de inte ska gunga. Jobbigt när en del paxar gungor och lägger beslag på dem när man bara har hoppat. 3. Kojor; Många tar pinnar från andras kojor så de rasar. Vid kojorna känns det otryggt för vissa leker krig, slåss med pinnar och förbjuder andra att vara i närheten. En del elever får inte vara med i kojorna. 4. Gränsen; Bra med gränser men de borde dras längre bort så skolgården utökas. 5. Skogen; Stor och härlig skog som inbjuder till olika aktiviteter. Bra med bestämd plats för kott- och snöbollskrig. Skogen känns otrygg för F-klass i närheten av kojorna. 6. Höjdhoppsplatsen; Känns som en rolig plats. 7. Grus- och isplanen; De flesta är väldigt nöjda och trygga på denna plats oavsett årstid, men de skulle gärna vilja dela upp planen i två halvor för att få ökad trivsel. För att skydda bilarna på parkeringen önskas högre stängsel. 8. Omklädningsrummen; Eleverna känner sig trygga med fasta platser och att draperierna fyller sin funktion. Pojkarnas omklädningsrum känns trångt när 3-4:an byter om. Eleverna vill att man ska knacka på dörren innan man går in. När det är snö ute blir det insyn i omklädningsrummen. Omklädningsrummen upplevs som slitna och skräpiga och skulle behöva rustas upp. 9. Duscharna; Hala golv som man lätt halkar på.

9 8 (14) 10. Bandy-, king och basketplan; Det blir trångt på dessa områden då flera aktiviteter pågår samtidigt och om man vill gå förbi. 11. Matsalen; Trivsam, men temperaturen känns kall och lokalen får en bullrig miljö när många vistas där samtidigt. 12. Biblioteket; Saknar nya böcker och osäker på var böckerna står i bokhyllorna. 13. Kapprummen; Trevliga kapprum men ibland blir det dålig ordning då flera vistas där samtidigt. 1. Trivsel; De allra flesta barn trivs på fritids. De tycker att det finns varierande aktiviter och de yngre barnen tycker om att leka med de äldre barnen. Ett barn är ibland rädd för de äldre barnen. 2. Skogen; Barnen gillar att vara där och leka. Skogen är stor och härlig. De bygger koja, klättrar i träd, leker krig och jakt. Något barn tycker att det blir störda av andra när de leker. 3. Klätterställningen; Nästan alla barn tycker det är roligt att leka där. Flera barn tycker om att klättra högt, och många vill leka jaga där. Vissa barn säger att man inte får vara där. 4. Sandlådan; Många barn trivs i sandlådan. Endel barn tycker det är tråkigt/dåligt när vissa gräver ner leksakerna och några barn tycker det är för lite saker att leka med. 5. Gungorna; Barnen tycker om att gunga. Många tycker om att hoppa. Några tycker att det finns för lite gungor. 6. Grus/isplan; Barnen uppskattar planen för att man kan göra väldigt många olika lekar och aktiviteter där. 7. Skolgården; Barnen tycker gården är en bra plats att leka på. De leker tillsammans oavsett ålder. 8. Inne på fritids; många barn på fritids tycker om vara inne och pyssla och leka. Någon tycker att det är trångt och rörigt och många barn samtidigt. 9. Samling; De allra flesta barn tycker att samlingen är bra. De tycker om att vara delaktiga och hjälpa till som samlingsvärd. 10. Kapprummet/stora hallen; Några uplever att det är rörigt och trångt i korridoren och någon tycker att det är för lite krokar. De flesta tycker det fungerar bra.

10 9 (14) 11. Frukost/mellis; Något enstaka barn tycker det är hög volym vid mellis, och att vissa barn stör matron. Förebyggande åtgärder Att motverka kränkande behandling under skoltid/fritidstid. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling och ålder. Mål och uppföljning F Minimera antalet kränkningar och konflikter under skoltid genom att; a. Eleverna ska känna sig trygga på rasterna b. Eleverna ska förstå innebörden av orden Hänsyn, Respekt och Ordning och handla efter dessa 1. Minimera antalet kränkningar under fritidstid genom att; a. Vi vuxna alltid finns i närheten så barnen känner sig trygga. b. Barnen förstår innebörden av skolans/fritids ledord och även handlar efter dessa. Åtgärd F Rastvakterna ska fortsätta att vara synliga för eleverna och eleverna ska känna till vem som är rastvakt. 2. Eleverna vill att rastvakterna ska cirkulera kring vår skolstaty Hälge när det är möjligt. 3. Skolgårdens yta har minskat genom att vi markerat gränserna närmast skolbyggnaden.

11 10 (14) Fritids 4. Rastvakten försöker hitta aktiviteter till barnen som själva inte vet vad de vill göra på rasterna, och försöker sprida ut barnen och aktiviteterna på skolgården. 5. Gemensamma regler finns för lekar som leks åldersblandat, t ex King, Snöbollskrig, Herre på täppan och Bandy. 6. Omklädningsrummen ska förses med insynsskydd för att minska insyn. En vuxen ska finnas i närheten av hallen mellan de två omklädningsrummen. 1. Trivsel; Vi fortsätter vara där barnen befinner sig, särskilt där vi vet att behovet finns. Vi tänker införa ett faddersystem på fritids där de äldre tar hand om de yngre. 2. Skogen; Vi fortsätter att kontinuerligt ha samtal utifrån fritids/skolans ledord, tex. om hur man är en bra kompis. 3. Klätterställning, sandlådan, gungorna; Vi kommer att diskutera och bestämma regler som gäller när man är i klätterställningen, sandlådan och gungorna. 4. Inne på fritids; Vi styr aktiviteter och elevsammansättningar vid behov. 5. Kapprum och frukost/mellis. Vi fortsätter att ta upp våra trivselregler. Motivera åtgärd Fritids 1. Vi ser effekten av att rastvakterna bär reflexväst och därför fortsätter vi med detta. 2. Bästa uppsikten över störst yta får man om man cirkulerar runt Hälge. 3. För att få bättre uppsikt över hela skolans område har området minskats. 4. Vissa barn behöver vägledas i sina aktiviteter under rasten. 5. Gemensamma regler för rastaktiviteter behövs för samspelet mellan eleverna under gemensamma raster. 6. Omklädningsrummen är trånga och pojkarnas och flickornas rum ligger nära varandra, detta leder till att många känner sig otrygga i risken att bli sedd avklädd.

12 11 (14) 1. Trivsel; Vi ser positiva effekter när vi finns nära barnen, speciellt där det finns behov. Ett faddersystem tror vi skulle främja relationerna mellan yngre och äldre barn på fritids. 2. Skogen; Att både ha förebyggande samtal kring våra trivselregler samt ha konfliktlösning vid incidenter, ser vi har positiva effekter. 3. Klätterställningen, sandlådan, gungorna; Vi ser ett behov av att ha specifika regler vid dessa ställen. 4. Inne på fritids; När miljön på fritids är rörig behöver vi styra aktiviteterna mer för att få en bättre trivsel. 5. Kapprum och frukost/mellis; Varje barn ska ta eget ansvar för sina saker och sig själv, samt visa hänsyn till sina kamrater. Ansvarig Skolans personal. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy All personal på Edsta skola är ansvarig för att alla elever är trygga och mår bra. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling F 6 och Fritids 1. Rastvakter ute på förmiddags- och lunchraster. På fritids ser vi alltid till att finnas där barnen finns. Vi lämnar sällan barnen själva, varken inomhus eller utomhus. 2. Vi lyssnar på vad eleverna berättar och tar dem på allvar. 3. Vi har samtal i klasserna/fritids både enskilt och i grupp, då pratar vi om hur vi ska vara mot varandra och om våra ledord Hänsyn, Respekt och Ordning. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare och rektor.

13 12 (14) Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever Varje vuxen har ansvar för att upptäcka och stoppa diskriminering och kränkande behandling. Detta innebär att; 1. Genast ingripa vid pågående konflikt. 2. Så snart som möjligt samtala med berörda elever. 3. Vara uppmärksam på sitt eget förhållningssätt. Varje barn ska uppmuntras att prata med sin lärare/annan vuxen när de ser att någon far illa. När mobbning eller annan kränkning mellan elever blir känd skall rektor informeras och följande ske i första hand av ansvarig klasslärare; 1. Ta reda på vad som har hänt genom att först lyssna på offret och sedan förövaren. 2. Samtala med berörda elevers föräldrar var för sig 3. Upprätta åtgärdsprogram för förövaren och se över stöd till offret. Bestäm tid för uppföljning som ska ske efter två veckor. 4. Om så behövs informera och samtala med berörda elevers klasskamrater i smågrupper eller enskilt. 5. Uppföljning sker med berörda elever och deras föräldrar. 6. Vid upprepning kallar rektor till elevvårdskonferens. Samtliga åtgärder enligt ovanstående dokumenteras (konfliktprotokoll) och förvaras på samma sätt som annan dokumentation angående enskilda elever. En kopia skickas också till LOK. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever 1. Ansvarig klasslärare tar reda på fakta och kartlägger vad som har hänt genom samtal med eleven och involverad personal. Avgör om ärendet kan lösas genom samtal med berörda. Dokumenterar löpande. 2. Tillsammans med en kollega genomförs ett strukturerat samtal med den/de som kränkt där vi tydligt talar om vad skolan anser om kränkningen och vad skolan avser göra. 3. Överenskommelse sker mellan skolan och den/de som kränker om att all kränkning ska upphöra. 4. Vårdnadshavare informeras och vid behov/önskemål ombeds vårdnadshavarna komma till skolan för samtal.

14 13 (14) 5. Skriver en anmälan om kränkning i LISA, informerar rektor som handlägger ärendet vidare. 6. All personal informeras om vad som har skett så att alla kan vara extra vaksam Alla barn är allas barn. 7. Kontinuerliga uppföljningssamtal med den kränkte och de som kränkt så länge det känns nödvändigt. Detta kan inledas redan dagen efter händelsen. 8. Alla åtgärder dokumenteras av ansvarig personal som också håller rektor informerad. Rektor rapporterar åtgärder vidare till LOK fram till dess ärendet är avslutat. 9. Om rutinerna inte ger effekt kallar rektor till EVK. 10. Om brott föreligger görs en polisanmälan av rektor som också kan kontakta socialtjänsten vid behov. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När anmälan om kränkning avser vuxen gentemot elev skall rektor utan dröjsmål utreda händelsen och vidta lämpliga åtgärder. Rutiner för uppföljning Två veckor efter upprättat åtgärdsprogram. Klasslärare och rektor är ansvarig för att uppföljning sker. Rutiner för dokumentation Klassläraren antecknar kring samtalet. Konfliktsprotokoll fylls också i. En kopia skickas till kommunen och en behåller skolan. Ansvarsförhållande Klassläraren antecknar kring samtalet. Konfliktsprotokoll fylls också i. En kopia skickas till kommunen och en behåller skolan.