DETALJERAD RISKUTREDNING

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER: SLUTRAPPORT Stockholm Sweco Brand- och Riskteknik Jonas Röjås, Brandingenjör Anna Ståhle, Brandingenjör Sweco Brand- och Riskteknik Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Systems AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Anna Ståhle Brandingenjör Telefon direkt anna.stahle@sweco.se Kv Tullen 6 Norrtälje, staa 1 (43)

2 DOKUMENTINFORMATION UPPDRAGSBENÄMNING: BESTÄLLARE: Vårdboende Tärnö Daniel Josefsson, Telefon: E-post: UPPDRAGSNUMMER: UPPDRAGSANSVARIG: HANDLÄGGARE: KVALITETSGRANSKNING UTFÖRD AV: Jonas Röjås Telefon: Brandingenjör E-post: Anna Ståhle Brandingenjör Telefon: E-post: Henrik Georgsson Brandingenjör Telefon: E-post: SWECO Brand- och Riskteknik har ett kvalitets- och miljöledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, vilket bland annat medför att alla handlingar ska genomgå en intern kvalitetsgranskning. Detta innebär bland annat att en person, som är fristående från projektet och har erforderlig kompetens, har granskat de antaganden som gjorts och de resultat som presenteras i denna riskutredning. Rev. Handlingsstatus Datum Upprättad av Kvalitetsgranskad av - Slutrapport (43)

3 Sammanfattning AB har ansökt om att etablera ett vårdboende som ligger ca 90 meter från Nynäsbanan där det transporteras farligt gods. Syftet med riskutredningen har varit att utreda om etableringen av vårdboendet är acceptabel ur risksynpunkt samt om det krävs några riskreducerande åtgärder. Riskutredningen visar att samhällsrisken till viss del hamnar inom det så kallade ALARP-området 1 vilket innebär att risknivån ska reduceras så långt det är praktiskt genomförbart och ekonomiskt försvarbart. Känslighetsanalysen visar att samhällsrisken kommer fortsätta att vara inom, och delvis under, ALARP-området även om antalet transporter ökar med en tiopotens, om antalet personer som vistas utomhus fördubblas eller tåget har spårat ur och utsläppspunkten hamnar 15 meter närmare vårdboendet. Det är framförallt utsläpp av giftiga gaser som kan leda till ett stort antal dödsfall. Riskreducerande åtgärder bör därför fokusera på att minska konsekvenserna från ett utsläpp av giftig gas. Det rekommenderas att följande riskreducerande åtgärder genomförs för att minska konsekvenserna av ett utsläpp av farligt gods: Ventilationsintag (friskluftsintag) bör placeras så att de riktas bort från järnvägen. Ventilationen bör även förses med nödstopp. Fönster i den södra fasaden bör heller inte kunna öppnas annat än med nyckel eller annat verktyg. Det rekommenderas att fönster i den södra fasaden utförs av härdat laminerat glas. Dessa riskreducerande åtgärder är kostnadseffektiva, praktiskt genomförbara och bedöms reducera riskerna till en för samhället acceptabel nivå om de genomförs. 1 Intervallet mellan den undre och den övre gränsen för tolerabel samhällsrisk kallas ofta för ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable), se även avsnitt (43)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING SYFTE OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR BAKGRUND 7 2 METOD FÖR RISKUTREDNINGEN BEGREPP OCH DEFINITIONER METOD FÖR RISKIDENTIFIERING METOD FÖR RISKUPPSKATTNING METOD FÖR RISKVÄRDERING 11 3 RISKINVENTERING ALLMÄNT OM TRANSPORTER AV FARLIGT GODS TRANSPORTER AV FARLIGT GODS PÅ NYNÄSBANAN FRAMTIDA TRANSPORTER 14 4 RISKUPPSKATTNING SANNOLIKHETSBEDÖMNING MÄNGD TRANSPORTER MED FARLIGT GODS OLYCKSFREKVENSER FÖR EN OLYCKA MED FARLIGT GODS SANNOLIKHETEN FÖR UTSLÄPP VAL AV SCENARIER VARS KONSEKVENSER SKA UTREDAS VIDARE KONSEKVENSBEDÖMNING 20 5 VÄRDERING AV RISKER ACCEPTANSKRITERIER SAMHÄLLSRISK JÄMFÖRELSE MED REKOMMENDERADE AVSTÅND 23 6 OSÄKERHETER KÄNSLIGHETSANALYS 25 7 FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER 28 8 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 29 9 REFERENSER 31 4 (43)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 10 BILAGA PERSONTÄTHET KONSEKVENSAVSTÅND REFERENSVÄRDEN FÖR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER UTSLÄPP AV GIFTIG GAS (KLOR) UTSLÄPP AV BRANDFARLIG GAS (GASOL) UTSLÄPP AV BRANDFARLIG VÄTSKA SOM ANTÄNDS (BENSIN) 42 5 (43)

6 1 Inledning Sweco Brand- och riskteknik har fått i uppdrag av, genom Sweco Architects, att ta fram en detaljerad riskutredning i samband med nybyggnation av ett vårdboende i Farsta kommun. Vårdboendet ligger ca 90 meter från järnväg (nära Farsta Strand) där det transporteras farligt gods vilket medför att Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att det ska tas fram en riskutredning (1). Riskutredningen presenterar hur vårdboendet påverkas av transporterna av farligt gods på järnvägen samt rekommenderar riskreducerande åtgärder. Riskutredningen har baserats på de underlag som redovisas nedan i Tabell 1. Handling Datum Status Upprättad av Anbud_Riskutredn_Farsta_ pdf Planbeskrivning Detaljplan för del av Tärno 1 i stadsdelen Larsboda (vårdboende) DNR Detaljplan för del av Farsta 2:1 mm vid Ågesta Broväg i stadsdelarna Larsboda, Farsta och Farsta Strand. Dp L-10-P-01.dwg (CAD-fil) _baskarta_RH2000.dwg (CAD-fil) Utkast Sweco Brand- och Riskteknik Stadsbyggnadskontoret Laga kraft vunnen Stadsbyggnadskontoret - Arbetshandling Sweco Architects - Arbetshandling Sweco Architects 1.1 Syfte Tabell 1. Underlag för projektering. Syftet med riskutredningen är att undersöka om etableringen av vårdboendet är acceptabel ur risksynpunkt samt om det krävs några riskreducerande åtgärder. Riskutredningen utgör ett beslutsunderlag åt Farsta kommun i deras arbete med utformningen av planområdet. 1.2 Omfattning och avgränsningar I denna riskutredning har det endast tagits hänsyn till risker som kan härröras till transporter av farligt gods längsmed Nynäsbanan. Andra eventuella riskkällor har inte ingått i utredningen. Det är endast riskerna för det planerade vårdboendet som har granskats. Transporternas påverkan på resten av omgivningen omfattas därmed inte av utredningen. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade händelser som kan medföra negativa konsekvenser för människors liv och hälsa. Risker för egendom eller miljö har inte ingått i utredningen. Riskutredningen har endast utrett skadehändelser som bedöms vara värsta troliga scenarier och inte värsta tänkbara scenarier. Dominoeffekter av flera skadehändelser har inte ingått riskutredningen eftersom de är att betrakta som värsta tänkbara scenarier. 6 (43)

7 Extremhändelser, som till exempel sabotage, naturkatastrof och krig, har inte beaktats i riskutredningen eftersom denna typ av risker ligger utanför verksamheternas kontroll och dessutom är svåra att definiera och kvantifiera. De resultat som presenteras i riskutredningen gäller endast under de förutsättningar som angetts. Vid ändrade förutsättningar behöver riskutredningen uppdateras för att kunna utgöra ett giltigt beslutsunderlag för planärendet. 1.3 Bakgrund AB har ansökt om att få etablera ett vårdboende på fastigheten Tärnö 1 som ägs av Stockholms Stad. Vårdboendet kommer att uppföras i fyra våningar och ha plats för 72 lägenheter, se Figur 1. Varje lägenhet kommer sprinklas. Fönster och balkongdörrar kommer att vara öppningsbara i lägenheterna. Figur 1. Skiss över vårdboendet sett från sydväst. Den södra fasaden är riktad mot järnvägen. Vårdtagarna förväntas inte kunna utrymma på egen hand; en del av dem kommer att vara dementa och andra har begränsad rörelseförmåga. Dagtid kommer personalen bestå av ca 25 personer medan bemanningen nattetid kommer utgöras av ca 6-10 personer. Det kan även tillkomma besökare. 7 (43)

8 Planområdet ligger vid Brattforsgatan i Larsboda. Omkringliggande bebyggelse utgörs av flerbostadshus i norr, väster och öster, se Figur 2. I söder ligger pendeltågsstationen Farsta Strand. Figur 2. Satellitbild över vårdboendet och pendeltågsstationen Farsta Strand. Den sträcka (300 meter) som har utretts är markerad i bilden. Det är ca 90 meter från vårdboendets södra fasad till järnvägen mätt från den yttre rälen på det norra spåret (det som går från Älvsjö mot Nynäshamn och inte uppställningsspåret). Vårdboendet är ca 100 meter långt och ligger därmed mellan meter från järnvägen. Huvuddelen av byggnaden ligger bortom 150 meter och endast kortsidan vetter mot järnvägen vilket minimerar exponeringen. Huvudentrén är i mitten av byggnaden och är därmed placerad ca 140 meter bort från järnvägen. Den bortersta utrymningstrappan hamnar ca 190 meter från järnvägen. Järnvägen är en del av Nynäsbanan som går mellan Älvsjö och Nynäshamn. Nynäsbanan är en transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att riskerna ska beaktas och hanteras vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från transportleder för farligt gods. Denna riskutredning är ett led i denna riskhanteringsprocess. Det finns träd och buskar mellan järnvägen och vårdboendet. Nästan all vegetationen mellan järnvägen och vårdboendet kommer att behållas. 8 (43)

9 Större delen av planområdet består av sluttande mark och en platå som ligger ca 10 meter ovanför Brattforsgatan (den väg som ligger mellan järnvägen och vårdboendet). Höjdskillnaden visas i form av höjdkurvor (ekvidistanser) i Figur 3. Figur 3. Översiktsbild över vårdboendet och pendeltågsstationen Farsta Strand. Vårdboendet ligger ca 10 meter högre än järnvägen. 9 (43)

10 2 Metod för riskutredningen I detta kapitel redovisas de begrepp, definitioner och metoder som använts i riskutredningen. 2.1 Begrepp och definitioner Begreppet risk definieras här som en kombination av sannolikheten för att en oönskad händelse (en olycka) inträffar och omfattningen av de konsekvenser detta kan leda till. En riskutredning är en rapport som används som beslutsunderlag åt de beslutsfattare som ska bestämma hur riskerna i verksamheten ska hanteras. Riskutredningen ligger till grund för val mellan olika alternativ och genomförande av eventuella åtgärder för att minska risker. Riskutredningen utgörs, i stora drag, av en riskanalys och en riskbedömning, se Figur 4. Figur 4. Beskrivning av arbetsgången i riskutredningen. Den del av riskutredningen som benämns riskanalys syftar till att besvara tre frågor 1. Vad kan hända? (Identifiering av tänkbara risker.) 2. Hur troligt är det att det händer? (Sannolikhetsbedömning.) 3. Om det händer, vad blir konsekvenserna av händelsen? (Konsekvensbedömning.) Detta har gjorts genom att fastställa representativa skadehändelser och beräkna sannolikheter och konsekvenser för dessa. 10 (43)

11 Efter att riskerna analyserats görs en riskbedömning vilket innebär en värdering av huruvida riskerna är acceptabla eller måste åtgärdas. Detta har gjorts genom att beräkna samhällsrisk för respektive vägsträcka och jämföra dessa med rekommendationer från länsstyrelsen och andra myndigheter. Dessutom har närområdets utformning jämförts med rekommenderade avstånd. Slutligen, med riskbedömningen som grund, presenteras de eventuella förslag till riskreducerande åtgärder som genom tillämpning av ALARP-begreppet bedöms ge en resulterande samhällsrisk som är acceptabel. 2.2 Metod för riskidentifiering Riskkällor i området som kan påverka etableringen av vårdboendet har utretts tidigare i PM Förstudie vårdboende i Farsta, (1). Förstudien har inte identifierat några ytterligare riskkällor utöver järnvägen. Information om de risker som transportlederna för farligt gods för med sig har hämtats från facklitteratur, myndigheter, tidigare erfarenheter och datorprogram. 2.3 Metod för riskuppskattning Sannolikheten för ett utsläpp har uppskattats med hjälp av de riktlinjer som anges i rapport 2001:5 (2) från Banverket 2. Konsekvenserna av ett utsläpp har uppskattats med hjälp av konsekvensberäkningar i datorprogrammet ALOHA version Till viss del har även datorprogrammet SuperChems version 6.3 använts. 2.4 Metod för riskvärdering För att riskanalysen ska kunna utgöra ett beslutsunderlag behöver resultaten värderas och sättas i relation till vilka risknivåer som samhället tillåter. Syftet med riskvärderingen är att lämna förslag på eventuella riskreducerande åtgärder som behövs för att nå en acceptabel risknivå. Syftet med denna riskutredning har varit att utreda om etableringen av vårdboendet är acceptabel ur risksynpunkt. För att göra detta har samhällsrisken beräknats för vårdboendet och presenterats i så kallade FN-kurvor. Dessa har sedan jämförts med acceptanskriterier från SRV:s rapport P21-182/97 (nuvarande MSB). Dessutom har vårdboendets placering jämförts med rekommenderade avstånd. 2 Numera Trafikverket 11 (43)

12 För att bedöma vad som kan anses vara skäligt har följande principer använts (enligt rapporten Värdering av risk från dåvarande Räddningsverket 3 ): Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. 3 Numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 12 (43)

13 3 Riskinventering Den förstudie som upprättades av Sweco inför denna riskutredning kom fram till att närheten till järnväg där farligt gods transporteras medför att riskerna behöver utredas vidare (1). Det identifierades dock inte några ytterligare riskkällor utöver järnvägen som kan utgöra ett hot mot det planerade vårdboendet. Denna riskutredning har därmed endast tagit hänsyn till transporter av farligt gods som passerar pendeltågsstationen vid Farsta Strand och hur dessa kan påverka det planerade vårdboendet. 3.1 Allmänt om transporter av farligt gods Farligt gods definieras som ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på människor, djur, miljö och egendom. Farligt gods som transporteras på järnväg delas in i nio olika RID-klasser beroende på vilka egenskaper ämnet har: RIDklass Ämnen Exempel 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, fyrverkerier 2 Gaser Gasol, vätgas, klor, ammoniak 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel, eldningsolja, etanol, aceton, råolja 4 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, fasta okänsliggjorda explosivämnen, självantändande ämnen samt ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Fosfor, kiselpulver, aktivt kol, magnesiumpulver, zinkaska, aluminiumkarbid 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Kalciumklorat, väteperoxid, ammoniumperklorat, bariumpermanganat, litiumperoxid 6 Giftiga och smittförande ämnen Pesticider, arsenik, kvicksilver, cyanider, patientprover, använda kanyler 7 Radioaktiva ämnen Uran, plutonium 8 Frätande ämnen Saltsyra, natriumhydroxid, svavelsyra, kaliumhydroxid 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest, ricinfrön, gjutmassa av plastförening, litiumbatterier, genetiskt modifierade mikroorganismer Tabell 2. Klassificering av farligt gods. 13 (43)

14 3.2 Transporter av farligt gods på Nynäsbanan Ca 90 meter söder om vårdboendet ligger pendeltågsstationen Farsta Strand. Förutom pendeltågstrafik går det även transporter av farligt gods och annan godstrafik på Nynäsbanan. Den statistik som finns tillgänglig hos Trafikverket (3) anger att det endast transporteras farligt gods som tillhör RID-klass 2 (gaser) och 3 (brandfarliga vätskor), se avsnitt Framtida transporter Nynäshamns kommun har antagit en detaljplan som innebär att Stockholms Hamnar kommer att bygga en container- och rorogodshamn på Norvikudden i Nynäshamn (4). Detta innebär att transporterna av farligt gods på Nynäsbanan kan komma att öka. Då det är förenat med stora osäkerheter att göra en prognos över det framtida trafikflödet har detta istället tagits hänsyn till i känslighetsanalysen, se kapitel 6. Där har samhällsrisken beräknats för en situation då antalet transporter av farligt gods på Nynäsbanan har tiodubblats. 14 (43)

15 4 Riskuppskattning 4.1 Sannolikhetsbedömning För att kunna uppskatta sannolikheten för ett utsläpp gjordes först en uppskattning av mängden farligt gods som transporteras förbi pendeltågsstation Farsta Strand. Därefter beräknades olycksfrekvensen för spårsträckan samt sannolikheten för att en olycka leder till ett utsläpp. Tillsammans gav detta en uppskattning av sannolikheten för att det ska ske en olycka som leder till ett utsläpp av farligt gods Mängd transporter med farligt gods I dagsläget transporteras det endast brandfarliga vätskor och trycksatta gaser förbi pendeltågsstation Farsta Strand baserat på statistik från Trafikverket för år På den aktuella spårsträckan transporteras det ca ton brandfarliga vätskor per år fördelat på ca 330 försändelser (3). Detta ger att varje försändelse i genomsnitt innehåller ca 56 ton brandfarlig vätska. Det transporteras ca ton trycksatta gaser per år fördelat på ca 296 försändelser. Detta ger att varje försändelse i genomsnitt innehåller ca 50 ton gas. Trafikverkets statistik över transporter av farligt gods förbi Farsta Strand redovisar dock endast huvudgruppen 2. Gaser och inte undergrupperna 2.1 Brandfarliga gaser, 2.2 Icke brandfarliga eller giftiga gaser eller 2.3 Giftiga gaser. RID-klassen 2.2 Icke brandfarliga eller giftiga gaser är inte intressant ur risksynpunkt eftersom sådana transporter inte utgör ett direkt hot mot vårdboendet jämfört med brandfarliga eller giftiga gaser. För att uppskatta hur mycket brandfarliga gaser respektive giftiga gaser som transporteras förbi Farsta Strand har det antagits att fördelningen av dessa RID-klasser är samma som den genomsnittliga fördelningen för svenska järnvägar (6), Tabell 3 nedan. RID-klasser Fördelning av transporter med farligt gods 1. Explosiva ämnen och föremål <0,1% 2.1 Brandfarliga gaser 11,1 % 2.2 Icke brandfarliga eller giftiga gaser 0,4 % 2.3 Giftiga gaser 3,7 % 3. Brandfarliga vätskor 53,9 % 4. Brandfarliga fasta ämnen 1,3 % 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider 12,1 % 6. Giftiga ämnen 1,3 % 7. Radioaktiva ämnen - 8. Frätande ämnen 10,1 % 9. Övriga farliga ämnen och föremål 6,0 % Tabell 3. Fördelning av farligt gods som transporteras på järnvägsnätet i Sverige. 15 (43)

16 Från detta kan det härledas att andelen brandfarliga gaser utgör ca 73 % av transporterna som innehåller gaser och att andelen giftiga gaser utgör ca 24 %. Detta ger att det i genomsnitt transporteras ca ton brandfarliga gaser per år, respektive ca 3600 ton giftiga gaser per år, förbi Farsta Strand Olycksfrekvenser för en olycka med farligt gods Då det saknas statistik, om hur många försändelser av farligt gods som transporteras per tåg, har det antagits att ett tåg endast innehåller en försändelse med farligt gods. Det är mer troligt att ett tåg transporterar fler försändelser med farligt gods. Detta antagande innebär att sannolikheten för en olycka med en försändelse av farligt gods ökar och är därmed ett konservativt antagande. Den modell som redovisas i Banverkets rapport 2001:5 (2) har använts för att skatta sannolikheten för en olycka med en tågtransport av farligt gods längsmed den aktuella sträckan. Indata Längd [km] 0,3 Antal spår 3 Tillåten hastighet spår 1 [km/h] Tillåten hastighet spår 2 [km/h] Spårklass Antal passager genom växlar A 1 Kommentar Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att riskerna ska beaktas och hanteras vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från transportleder för farligt gods. Den valda sträckan 300 meter är dubbelt så lång vilket är ett konservativt antagande som syftar till att ta hänsyn till att även en olycka en bit bort från vårdboendets omedelbara närhet kan påverka det. Det finns två vanliga spår för pendeltågs- och godstrafik samt ett spår för tillfällig uppställning av tåg. Det antas att samtliga transporter av farligt gods sker på det spår som är närmast vårdboendet (det vill säga det norra spåret som går från Älvsjö mot Nynäshamn). Detta är ett konservativt antagande. Spåret hamnar därmed inom hastighetsklass TH. Uppgifter inhämtade från Trafikverket (5). Spåret hamnar därmed inom hastighetsklass TH. Uppgifter inhämtade från Trafikverket (5). Uppgifter inhämtade från Trafikverket (6). Spårklass A är bäst och C är sämst. Det finns en växel på spår 2 som leder in till uppställningsspåret. Transporter av farligt gods som går på spår 2 passerar därmed över en växel. Det finns även ett växelkryss öster om stationen men det ligger utanför det granskade spårområdet och ingår därför inte i beräkningarna. Antal plankorsningar 0 Det finns ingen plankorsning inom spårsträckan. Antal transporter farligt gods per år 627 Se avsnitt Spårkilometer [km] 0,6 Längd x antal spår Tågkilometer 188,1 Längd x antal tåg med farligt gods/år Längd x antal tåg med farligt gods/år x antal axlar. Det har Vagnaxelkilometer 752,4 antagits att de tåg som transporterar farligt gods är fyraxliga. Tabell 4. I tabellen redovisas de indata som använts som exponeringsvariabler samt vid val av intensitetsfaktorer. 16 (43)

17 Det förväntade antalet olyckor för spårsträckan (olycksfrekvensen) har beräknats enligt ekvation 1 nedan. Ekv 1 där förväntat antal olyckor exponeringsvariabel intensitetsfaktor De olyckstyper som har bedömts vara aktuella för den valda spårsträckan är sådana som leder till urspårning, se Tabell 5. Förutom urspårning kan även sammanstötning mellan tåg leda till ett utsläpp av farligt gods antingen mellan tåg som går på samma spår eller till följd av att ett tåg spårar ur, hamnar över ett annat spår och blir påkört av ett annat tåg. Inom den valda spårsträckan ligger dock pendelstationens plattform mellan spår 1 och 2 vilket gör att ett tåg som spårat ur inte kan hamna på det angränsande spåret. Det är möjligt att ett tåg som färdas på spår 2 spårar ur och krockar med ett tåg som står på uppställningsspåret. Uppställningsspåret används dock så pass sällan att sannolikheten för detta bedöms vara så låg att den inte beaktas vidare i beräkningarna (5). Sannolikheten för en sammanstötning med tåg som går på samma spår har bedömts vara så låg att den försvinner i den allmänna osäkerheten (2) och kommer därför inte att beaktas vidare i beräkningarna. Olyckstyper som leder till urspårning Intensitetsfaktor Exponeringsvariabel W Förväntat antal olyckor Rälsbrott 1,00E ,4 7,52E-08 Solkurva 1,00E-05 0,6 6,00E-06 Spårlägesfel 4,00E ,4 3,01E-07 Växel sliten, trasig 5,00E ,00E-09 Vagnfel 3,10E ,4 2,33E-06 Lastförskjutning 4,00E ,4 3,01E-07 Annan orsak 5,70E ,1 1,07E-05 Okänd orsak 1,40E ,1 2,63E-05 Totalt 2,00E-04-4,61E-05 Tabell 5. Intensitetsfaktor, exponeringsvariabel samt förväntat antal olyckor för respektive olyckstyp som har bedömts vara aktuell för den valda spårsträckan Sannolikheten för utsläpp Att en vagn lastad med farligt gods spårar ur eller finns med vid en kollision innebär inte automatiskt att det blir en så kallad farligt gods-olycka. I det flesta fall håller tanken och det blir inget utsläpp. Vad som påverkar om det går hål på en tankvagn eller inte beror framförallt på om den är tunnväggig eller tjockväggig. Tunnväggiga tankar är avsedda för vätskor vid atmosfärstryck och tjockväggiga tankar för trycksatta gaser. Det antas här att 17 (43)

18 brandfarliga vätskor transporteras i tunnväggiga tankar och brandfarliga gaser i tjockväggiga tankar. Punktering av tank Stort hål i tank Tunnväggig (brandfarlig vätska) 0,25 Tunnväggig (brandfarlig vätska) 0,05 Tjockväggig (brandfarlig gas) 0,01 Tjockväggig (brandfarlig gas) 0,01 Tabell 6. Sannolikheter för punktering respektive stort hål i en tankvagn, uppdelat i tjockväggiga och tunnväggiga tankar (2). Olycksfrekvensen för transporter av farligt gods som leder till utsläpp har därmed beräknats till ca 2,63* Val av scenarier vars konsekvenser ska utredas vidare 1. Explosiva ämnen och föremål En olycka under transport av explosiva ämnen och föremål (exempelvis nitroglycerin eller nitrocellulosa) kan resultera i skador på grund av tryckvågen, splitter och brand med strålningspåverkan samt brandspridning. Olyckor med explosiva ämnen kan få konsekvenser på mycket stora avstånd. Det förekommer dock inga transporter av explosiva ämnen i dagsläget och sannolikheten för att en olycka ska leda till konsekvenser för omgivningen är extremt låg; bland annat på grund av säkerhetsföreskrifterna kring paketering. Olyckor med explosiva ämnen utreds därför inte vidare. 2.1 Brandfarliga gaser Denna klass innehåller gaser som kan ge upphov till explosioner och häftiga brandförlopp med betydande konsekvenser som följd. Några av de olycksförlopp som kan uppträda är jetflamma, gasmolnbrand och BLEVE. Bland annat propan (gasol) och butan ingår i denna klass. Då det transporteras gaser på järnvägssträckan, samt att en olycka med denna klass kan få omfattande konsekvenser, ska brandfarliga gaser beaktas vidare i utredningen. 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser konsekvenser av olyckor med denna klass utgör inte ett hot för vårdboendet och utreds därför inte vidare. 2.3 Giftiga gaser Klassen innehåller giftiga gaser exempelvis svaveldioxid, ammoniak och klorgas. En olycka kan innebära att utsläpp med höga koncentrationer giftig gas sprids över mycket stora avstånd. Då det transporteras gaser på järnvägssträckan, samt att en olycka med denna klass kan få omfattande konsekvenser, ska giftiga gaser beaktas vidare i utredningen. 3 Brandfarliga vätskor Exempel på ämnen i klassen är diesel och bensin. Ett utsläpp som antänds kan resultera i stora konsekvenser dels till följd av direkt antändning och dels till följd av strålningspåverkan. Skador kan uppstå så långt som 150 meter från olyckplatsen men dödliga skador uppstår sannolikt inte på avstånd större än meter. Olyckor med brandfarliga vätskor bidrar till riskbilden för vårdboendet och bör beaktas vidare i utredningen. 4.1 Brandfarliga fasta ämnen En olycka med en transport av brandfarliga fasta ämnen (exempelvis olika metallpulver eller kamfer (beståndsdel i liniment)) kan resultera i brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. Till skillnad från ämnen i gasform och vätskeform sprids inte fasta ämnen lika lätt från källan vilket innebär att konsekvenserna av en brand troligen blir mindre allvarliga. Dödliga skador bedöms inte 18 (43)

19 kunna inträffa längre bort än 15 meter från vägen. Olyckor med brandfarliga fasta ämnen utreds därför inte vidare. 4.2 Självantändande ämnen Den största konsekvensen vid en olycka med självantändande ämnen är att andra farliga ämnen antänds eller läcker ut. Olycksområdet bedöms bli begränsat och olyckor med självantändande ämnen utreds därför inte vidare. 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Ett utsläpp kan leda till att det bildas brandfarlig gas som kan antändas och ge upphov till explosioner och häftiga brandförlopp. Konsekvenserna av olyckor med ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten förväntas dock bli väsentligt lägre än för olyckor med brandfarlig gas och utreds därför inte vidare. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Ett utsläpp av oxiderande ämnen eller organiska peroxider (exempelvis väteperoxid eller kaliumpermanganat) kan resultera i häftiga reaktioner vid kontakt med metall, syror eller brandfarliga ämnen och i vissa fall även brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. De allvarligare konsekvenserna av ett utsläpp är sannolikt begränsade till utsläppsplatsens direkta närområde. Olyckor med oxiderande ämnen eller organiska peroxider utreds därför inte vidare. 6.1 Giftiga ämnen Giftiga ämnen omfattar ämnen för vilka det av erfarenhet är känt, eller efter djurförsök kan befaras, att de vid påverkan vid ett enstaka tillfälle eller under kort tid av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor. Ett utsläpp av giftiga ämnen förväntas dock endast påverka utsläppsplatsens direkta närområde. Olyckor med giftiga ämnen utreds därför inte vidare. 6.2 Smittförande ämnen Smittförande ämnen avser i ADR-S/RID-S ämnen som är kända för att innehålla eller sannolikt kunna innehålla patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, rickettsier, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur. Smittförande ämnen ska vara förpackade så att en olycka med fordonet som transporterar det smittförande ämnet inte leder till ett utsläpp. Olyckor med smittförande ämnen utreds därför inte vidare. 7. Radioaktiva ämnen Omfattar ämnen som kan ge upphov till strålskador, både på kort och på lång sikt. En olycka med radioaktiva ämnen som får omfattande konsekvenser är att betrakta som en extremhändelse på grund av extremt låg sannolikhet och utreds därför inte vidare. 8. Frätande ämnen Ett utsläpp av frätande ämnen (exempelvis svavelsyra eller salpetersyra) kan resultera i häftiga reaktioner vid kontakt med metall, vatten eller brandfarliga ämnen och i vissa fall även brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. Konsekvenserna av ett utsläpp bedöms vara begränsade till utsläppsplatsens direkta närområde. Olyckor med frätande ämnen utreds därför inte vidare. 9. Övriga farliga ämnen och föremål Omfattar ämnen och föremål som utgör en fara under transport och som inte omfattas av definitionerna för de andra klasserna. Exempel på ämnen och föremål är miljöfarliga ämnen, litiumbatterier, vattenförorenade vätskor med mera. Konsekvenserna är vanligtvis begränsade till vägens direkta närområde och utreds därför inte vidare. 19 (43)

20 Följande händelser har studerats i denna riskutredning: 1. Utsläpp av en kondenserad giftig gas som ger förgiftning vid inandning. Beräkningarna har utgått från en tankvagn fylld med 50 ton klor. Det har gjorts beräkningar för ett stort (hålstorlek 100 mm i diameter) och ett litet utsläpp (hålstorlek 10 mm i diameter). 2. Utsläpp och antändning av en kondenserad brandfarlig gas som leder till jetflamma, gasmolnsbrand eller BLEVE. Beräkningarna har utgått från en tankvagn fylld med 50 ton gasol. Det har gjorts beräkningar för ett stort (hålstorlek 100 mm i diameter) och ett litet utsläpp (hålstorlek 10 mm i diameter). 3. Utsläpp och antändning av en brandfarlig vätska som leder till pölbrand. Beräkningarna har utgått från en tankvagn fylld med 56 ton bensin (heptan). Det har gjorts beräkningar för ett stort (hålstorlek 100 mm i diameter) och ett litet utsläpp (hålstorlek 10 mm i diameter). Konsekvenserna för dessa scenarier har bedömts med hjälp av beräkningar som presenteras i Bilaga 1. Övriga kategorier bedöms inte påverka vårdboendet och utreds därför inte närmare. 4.3 Konsekvensbedömning Konsekvensberäkningarna har utförts med hjälp av programmet ALOHA version En sammanfattning av konsekvensberäkningarna presenteras i Bilaga 1. Fullständiga indata för och resultat av konsekvensberäkningarna finns hos Sweco Brand- och Riskteknik och redovisas på begäran. Beräkningarna har resulterat i en uppskattning av hur många personer som förväntas omkomma vid respektive valt skadescenario, se Tabell 7. Skadescenario Förväntat antal personer som omkommer Stort utsläpp av klor 120 Litet utsläpp av klor 44,4 Jetflamma, litet utsläpp av gasol 0 Jetflamma, stort utsläpp av gasol 1 Gasmolnbrand, litet utsläpp av gasol 0 Gasmolnbrand, stort utsläpp av gasol 6 BLEVE (stort och litet utsläpp av gasol) 12 Pölbrand, litet utsläpp av bensin 0 Pölbrand, stort utsläpp av bensin 0 Tabell 7. Förväntat antal personer som omkommer för respektive skadescenario. Det har antagits att sannolikheten för att en jetflamma är riktad mot vårdboendet är 25 %. Sannolikheten för att vinden är riktad mot vårdboendet vid ett utsläpp av gas har antagits vara 40 %. Detta är att betrakta som konservativa antaganden. Det har således inte tagits någon detaljerad hänsyn till reella väderdata vid sannolikhetsfördelning av temperatur, stabilitetsklass och vindriktning. Vindhastigheten har i beräkningarna satts till 5 m/s. Stabilitetsklass har satts till D (måttligt stabil). Det har även antagits att samtliga utsläpp sker vid det spår som är närmast vårdboendet (det norra spåret som går från Älvsjö mot Nynäshamn och inte uppställningsspåret). 20 (43)

21 5 Värdering av risker En viktig del i riskutredningen är att värdera de resultat som erhållits vid bedömning av risknivåerna. I denna riskutredning har riskerna värderats genom att samhällsrisken har tagits fram för vårdboendet och jämförts mot uppställda acceptanskriterier enligt nedan. 5.1 Acceptanskriterier Den beräknade samhällsrisken för respektive vägsträcka har jämförts med acceptanskriterier enligt Tabell 8. Acceptanskriterierna kommer från SRV:s (numera MSB) rapport P21-182/97. Risknivå Övre gräns för tolerabel samhällsrisk Föreslagna kriterier N= per år N= per år N= per år N= per år Undre gräns för tolerabel samhällsrisk N= per år N= per år Tabell 8. Föreslagna kriterier för acceptabel risk (9). N representerar antal omkomna. Intervallet mellan den undre och den övre gränsen för tolerabel risk kallas ofta för ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). En risk som hamnar under ALARP-området kan anses vara tolerabel och kräver därför inga vidare åtgärder. Risker inom ALARP-området ska reduceras så långt det är praktiskt genomförbart och ekonomiskt försvarbart. Kan den inte reduceras på ett praktiskt och ekonomiskt försvarbart sätt så får de kvarstå inom ALARP-området. Risker som hamnar ovanför ALARP-området ska åtgärdas oavsett kostnader. 21 (43)

22 5.2 Samhällsrisk Samhällsrisken är ett mått på den risk som verksamheten utsätter befolkningen i det närliggande området för (10). Matematiskt kan den definieras som sambandet mellan den ackumulerade sannolikheten för att en olycka inträffar och hur många dödsfall som olyckan kan ge upphov till. Samhällsrisken för planområdet presenteras i ett så kallad FN-diagram, se Diagram 1. Beteckningen kommer från engelskans Frequency of accidents versus Number of fatalities. 1,00E+00 F/N-Diagram över samhällsrisken för vårdboendet Frekvens 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E Antal omkomna ALARP övre gräns ALARP undre gräns Samhällsrisk Diagram 1. FN-diagram för samhällsrisken inom planområdet. Y-axeln anger den kumulativa frekvensen för olyckor (F) och x-axeln anger antal personer som förväntas omkomma (N). Den kumulativa frekvensen ska läsas som sannolikheten för att minst N antal personer förväntas omkomma under ett år. FN-diagrammet visar till exempel att sannolikheten för att minst 1 person dör är ca 8*10-9 medan sannolikheten för att minst 17 personer dör är ca 4*10-8. FN-diagrammet visar att samhällsrisken till viss del hamnar ovanför den undre gränsen för ALARP-området vilket innebär att risknivån ska reduceras så långt det är praktiskt genomförbart och ekonomiskt försvarbart. 22 (43)

23 5.3 Jämförelse med rekommenderade avstånd För att utvärdera lämpligheten i planförslaget jämförs förslaget med Stockholms Länsstyrelses riktlinjer för bebyggelse intill transportleder för farligt gods vid hanteringen av planärenden: Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. I den anges att riskerna ska beaktas och hanteras vid framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en transportled för farligt gods (för både väg och järnväg). Utanför riskhanteringsområdet anses risken för den enskilda individen har planat ut och en ytterligare ökning av avståndet ger en väldigt liten minskning av risken. Riskhanteringsområdet kan delas in i tre zoner A, B och C (se Figur 5). Figur 5. Rekommenderade avstånd från transportled för farligt gods till olika typer av bebyggelse och verksamheter. Avståndet mäts från den yttre rälen. Inom varje zon accepteras vissa typer av verksamheter och indelningen kan ses som ett generellt beslutsunderlag, med möjlighet till lokala variationer beroende på placeringar av verksamheterna, topografi i området och andra faktorer som kan påverka. Zonindelningen representerar inga fasta gränser utan hänsyn måste tas till den aktuella riskbilden. 23 (43)

24 6 Osäkerheter All riskhantering innehåller osäkerheter; vilket både de som genomför en riskutredning och den som tar del av den måste vara medvetna om. Det är människor som har samlat in information, fattat beslut om hur man ska gå vidare, gjort antaganden och bedömningar och använt sig av olika modeller för riskhantering. Vilka risker som identifieras, vilka konsekvenser de kan leda till och hur sannolikt det är att de inträffar är alltid beroende av vilka antaganden som gjorts, de metoder som använts och hur tillförlitlig information som har funnits tillgänglig. En riskutredning är ett strukturerat sätt att analysera och presentera en riskbild, det vill säga en beskrivning av verkligheten. Det går inte att eliminera alla osäkerheter men det går att identifiera vilka osäkerheter som finns och analysera i hur stor utsträckning de påverkar resultatet. I detta kapitel identifieras osäkerheter som kan påverka resultatet av riskutredningen. Majoriteten av de antaganden som gjorts i denna riskutredning har varit medvetet konservativa uppskattningar vilket innebär att risker hellre överskattas än underskattas. Några exempel på konservativa bedömningar är: Val av klor, gasol och bensin är att betrakta som konservativa val av dimensionerande ämnen då de kan leda till allvarliga konsekvenser för personer inom planområdet. Det har antagits att ett tåg endast innehåller en försändelse med farligt gods. Detta antagande innebär att sannolikheten för en olycka med en försändelse av farligt gods ökar och är därmed ett konservativt antagande. Det är mer troligt att ett tåg transporterar fler försändelser med farligt gods. Beräkningsprogrammen har inte tagit någon hänsyn till hur terrängen ser ut. Konsekvensberäkningarna har därför utgått från att sträckan mellan ett utsläpp och personer som kan påverkas av strålningen är platt och utan hinder. I verkligheten finns det vegetation emellan vilket utgör en barriär som till exempel absorberar strålning och tryck. Dessutom ligger vårdboendet ca 10 meter högre än järnvägen vilket gör att tunga gaser tenderar att spridas i andra riktningar. Nedan redovisas de återstående osäkerheter som har identifierats i riskutredningen: Om antalet transporter av farligt gods ökar i framtiden, till exempel i samband med utbyggnaden av hamnen i Norvik, så kommer detta påverka sannolikheten för att en olycka inträffar. Det har antagits att utsläppet vid en olycka sker vid det spår som är närmast vårdboendet (det vill säga det norra spåret som går från Älvsjö mot Nynäshamn). Detta är en förenkling då olyckan även lika väl kan ske på det södra spåret som ligger ca 16 meter längre bort från vårdboendet. Dessutom kan utsläppet även ske några meter från spåret om tåget spårat ur. Sannolikheten för att ett godståg som spårar ur hamnar mer än 15 meter från spåret har bedömts som mindre än 1 % (2). Detta innebär att utsläppspunkten reellt sett kan inträffa inom ett intervall på ca 46 meter. Känslighetsanalysen visar dock att en minskning av avståndet med 15 meter endast marginellt påverkar samhällsrisken, se avsnitt 6.1. Antalet personer som vistas utomhus kan variera kraftigt. Endast dödsfall har tagits med i konsekvensberäkningarna. Det beror bland annat på att de acceptanskriterier som arbetats fram av MSB (se Tabell 8) endast är framtagna för antal personer som omkommer. En beräkning av risken för antalet skadade personer går därför inte att jämföra mot några acceptanskriterier utan blir endast en siffra utan ett sammanhang. Dessutom är det svårt att förutse vilken 24 (43)

25 grad av skada som kan uppkomma till följd av en olycka eftersom det beror på betydligt fler saker än enbart avståndet till riskkällan. Faktorer såsom ålder och fysisk hälsa kan vara direkt avgörande för hur stora skadorna blir. De indata som använts vid beräkning av sannolikheterna (för att en olycka ska inträffa, att tankvagnen ska få ett stort hål, att vindriktningen är mot vårdboendet, att bensinen ska antända och så vidare) bedöms vara konservativa. 6.1 Känslighetsanalys Frekvens Av de osäkerheter som redovisats ovan är de faktorer som bedömdes ha störst inverkan på resultatet: 1) Antalet transporter av farligt gods på järnvägen 2) Antalet personer som befinner sig utomhus 3) Utsläppspunktens placering Därför har det genomförts en känslighetsanalys för hur samhällsrisken inom planområdet påverkas om antalet transporter eller personer utomhus ökas eller om utsläppspunkten hamnar närmare. Samhällsrisken har således beräknats för att antalet transporter av farligt gods på järnvägen ökar tio gånger, att antalet personer utomhus dubbleras samt att utsläppspunkten hamnar 15 meter närmare vårdboendet. Resultatet av känslighetsanalysen redovisas i Diagram 2, Diagram 3 och Diagram 4. 1,00E+00 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Diagram 2. FN-diagram som visar hur samhällsrisken påverkas om antalet transporter ökar med en tiopotens. Känslighetsanalysen visar att den nya samhällsrisken helt och hållet hamnar innanför ALARP-området. I och med att den inte hamnar ovanför ALARP-området så kommer risknivån fortfarande vara acceptabel trots att antalet transporter har ökat med en Känslighetsanalys för ökat antal transporter Antal omkomna ALARP övre gräns ALARP undre gräns Samhällsrisk Ökade transporter (10 ggr) 25 (43)

26 tiopotens. Det ställs dock högre krav på att det ska vidtas riskreducerande åtgärder så länge de är ekonomiskt försvarbara och praktiskt genomförbara. Frekvens 1,00E+00 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Känslighetsanalys för ökat antal personer utomhus Antal omkomna ALARP övre gräns ALARP undre gräns Samhällsrisk Dubbelt så många utomhus Diagram 3. FN-diagram som visar hur samhällsrisken påverkas om antalet personer som vistas utomhus fördubblas. Känslighetsanalysen visar att samhällsrisken endast marginellt påverkas av antalet personer som befinner sig utomhus. Detta bör bero på att det största riskbidraget kommer från skadescenariot utsläpp av giftiga gaser och vid ett sådant scenario beräknas även de som befinner sig inomhus omkomma. Det bör därför prioriteras att genomföra riskreducerande åtgärder som minskar konsekvenserna vid ett utsläpp av giftig gas för personer som befinner sig inomhus eftersom detta ger en stor effekt på samhällsrisken. 26 (43)

27 Frekvens 1,00E+00 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Känslighetsanalys för utsläppspunktens placering Antal omkomna ALARP övre gräns Samhällsrisk ALARP undre gräns Utsläpp 15 meter närmare Diagram 4. FN-diagram som visar hur samhällsrisken påverkas om utsläppet sker 15 meter närmare vårdboendet (det vill säga 75 meter från vårdboendet). Känslighetsanalysen visar att samhällsrisken endast marginellt påverkas av om utsläppet sker 15 meter närmare vårdboendet. Detta bör bero på att det största riskbidraget kommer från giftiga gaser och ett sådant utsläpp kommer leda till dödliga koncentrationer på betydligt större avstånd. Riskreducerande åtgärder som minskar sannolikheten för ett utsläpp av giftig gas skulle därmed ge en stor effekt på samhällsrisken. 27 (43)

28 7 Förslag till riskreducerande åtgärder Det finns redan en del befintliga förhållanden som minskar konsekvenserna av ett utsläpp och som det inte har tagits hänsyn till i beräkningarna. Till exempel så kommer vegetationen (träd och buskar) som befinner sig mellan järnvägen och vårdboendet till viss del kunna absorbera värmestrålning, tryckverkan och eventuellt splitter. Vårdboendet kommer också förläggas ca 10 meter ovanför järnvägen och höjdskillnaden gör att tunga gaser (som till exempel gasol och klor) inte sprids lika bra mot vårdboendet. Det långa avståndet till järnvägen (ca 90 meter) utgör även i sig ett skydd mot konsekvenser från olyckor med farligt gods. Nedan presenteras förslag på fler riskreducerande åtgärder som kan minska konsekvenserna för vårdboendet vid en olycka med transporter av farligt gods: Ventilationsintag (friskluftsintag) bör placeras så att de riktas bort från järnvägen och så långt ifrån den som möjligt. Ventilationen bör även förses med nödstopp. Byggnaden bör utformas så att utrymning inte sker mot järnvägen. Fönster i den södra fasaden bör heller inte kunna öppnas annat än med nyckel eller annat verktyg. Det rekommenderas att fönster i den södra fasaden utförs av härdat laminerat glas. 28 (43)

29 8 Diskussion och slutsatser AB har ansökt om att få etablera ett vårdboende som ligger ca 90 meter från Nynäsbanan där det transporteras farligt gods. Syftet med riskutredningen har varit att utreda om etableringen av vårdboendet är acceptabel ur risksynpunkt samt om det krävs några riskreducerande åtgärder. Denna riskutredning är ett led i att uppfylla Stockholms Länsstyrelses krav på att riskerna ska beaktas och hanteras vid framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från transportleder för farligt gods. FN-diagrammet (se Diagram 5) visar att samhällsrisken till viss del hamnar ovanför den undre gränsen för ALARP-området vilket innebär att risknivån ska reduceras så långt det är praktiskt genomförbart och ekonomiskt försvarbart. Det är framförallt utsläpp av giftiga gaser som kan leda till ett stort antal dödsfall. Riskreducerande åtgärder bör därför fokusera på att minska konsekvenserna från ett utsläpp av giftig gas. Frekvens 1,00E+00 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 F/N-Diagram över samhällsrisken för vårdboendet Antal omkomna Diagram 5. FN-diagram för samhällsrisken inom planområdet. Y-axeln anger den kumulativa frekvensen för olyckor (F) och x-axeln anger antal personer som förväntas omkomma (N). Känslighetsanalysen visar att samhällsrisken kommer fortsätta att vara inom och delvis under ALARP-området även om antalet transporter ökar med en tiopotens, om antalet personer som vistas utomhus fördubblas eller tåget har spårat ur och utsläppet är 15 meter närmare vårdboendet (se avsnitt 6.1). ALARP övre gräns ALARP undre gräns Samhällsrisk 29 (43)

30 Det rekommenderas att följande riskreducerande åtgärder genomförs för att minska konsekvenserna av en olycka med farligt gods som leder till utsläpp: Ventilationsintag (friskluftsintag) bör placeras så att de riktas bort från järnvägen och så långt ifrån den som möjligt. Ventilationen bör även förses med nödstopp. Byggnaden bör utformas så att utrymning inte sker mot järnvägen. Fönster i den södra fasaden bör heller inte kunna öppnas annat än med nyckel eller annat verktyg. Det rekommenderas att fönster i den södra fasaden utförs av härdat laminerat glas. Även riskreducerande åtgärder som minskar sannolikheten för att det ska inträffa en olycka som leder till utsläpp skulle ge en betydande effekt på samhällsrisken. Sådana åtgärder involverar dock huvudsakligen utformningen av spårområdet och underhåll vilket ligger utanför verksamhetens kontroll. De riskreducerande åtgärder som rekommenderas i denna riskutredning är kostnadseffektiva, praktiskt genomförbara och bedöms minska riskerna till en för samhället acceptabel nivå. 30 (43)

31 9 Referenser 1. Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. u.o. : Länsstyrelsen i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län, Ståhle, Anna och Röjås, Jonas. Förstudie vårdboende i Farsta. Stockholm : Sweco Brand- och Riskteknik, Fredén, Sven. Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen. u.o. : Banverket, Nilsson, Anders F. Trafikverket Nynäshamns kommun Kartläggning av farligt godstransporter. u.o. : Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (f.d. Statens Räddningsverk), Nilsson, Ove. Trafikverket. den Berggren, Hans. Banförvaltare Trafikverket. den Värdering av risk rapport P21-182/97. u.o. : Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (f.d. Statens räddningsverk), Rapport nr 15:2003 Riskanalyser i detaljplaneprocessen. u.o. : Länsstyrelsen i Stockholms län, iomosaic Corporation. SuperChems Fischer, Stellan, o.a., o.a. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för berömning av risker. u.o. : Försvarets Forskningsanstalt, (43)

32 10 Bilaga 1 Konsekvensberäkningarna har utförts med hjälp av programmet ALOHA version Fullständiga indata för och resultat av konsekvensberäkningarna finns hos Sweco Brandoch Riskteknik och redovisas på begäran. Om en vagn lastad med farligt gods spårar ur innebär det att utsläppspunktens placering kan variera beroende på hur långt den punkterade vagnen har färdats och åt vilket håll den har spårat ur. Utsläppspunkten kan således hamna både närmare och längre ifrån vårdboendet. Det antas dock här att ett eventuellt utsläpp inträffar invid spåret det norra spåret det vill säga ca 90 meter från vårdboendet. Det har antagits att sannolikheten för att en jetflamma är riktad mot vårdboendet är 25 %. Sannolikheten för att vinden är riktad mot vårdboendet vid ett utsläpp av gas har antagits vara 40 %. Detta är att betrakta som konservativa antaganden. Det har således inte tagits någon detaljerad hänsyn till reella väderdata vid sannolikhetsfördelning av temperatur, stabilitetsklass och vindriktning. Vindhastigheten har i beräkningarna satts till 5 m/s. Stabilitetsklass har satts till D (måttligt stabil) Persontäthet Det kommer finnas plats för 72 vårdtagare inom vårdboendet. Till detta kommer personal och besökare. Som mest kommer det finnas ca 25 personer i personalstyrkan; nattetid inte fler än 10. Det antas att 120 personer vistas inom vårdboendet vid tiden för en olycka (72 boende, 25 i personalen och 23 besökare). Av dessa bedöms ca 10 % vistas utomhus; det vill säga 12 personer. 32 (43)

33 10.2 Konsekvensavstånd Referensvärden för bedömning av konsekvenser Följande referensvärden har använts vid bedömning av hur människor påverkas av ett utsläpp av farligt gods. Förgiftning I Tabell 9 redovisas de referensvärden som har använts vid bedömning av hur ett utsläpp av giftig gas påverkar människor. Klor (Cl) har valts som agerande kemikalie. Siffrorna kommer från konsekvensberäkningsprogrammet SuperChems (7). Koncentration [PPM] Sannolikhet att omkomma [%] Kommentar 20 ppm motsvarar ERPG-3 för klorgas (Cl 2 ). ERPG-3 (Emergency Response Planning Guidelines) är ett gränsvärde för den koncentration av giftig gas som nästan alla människor klarar av att exponeras för under minst 60 minuter utan att utveckla livshotande skador. 500 ppm motsvarar en koncentration där drygt hälften av alla personer omkommer vid exponering under 60 minuter ppm motsvarar en koncentration där nästan alla personer omkommer vid exponering under 60 minuter. Tabell 9. Tabellen redovisar sannolikheten för att omkomma vid 20 ppm, 500 ppm och 1000 ppm. Observera att detta endast gäller när personer exponeras under minst 60 minuter (det vill säga befinner sig utomhus och inte flyr bort från skadeområdet). Värmestrålning I Tabell 10 redovisas de gränsvärden som har använts vid bedömning av hur värmestrålning påverkar planområdet. Strålningsnivå [kw/m 2 ] Sannolikhet att omkomma [%] ,5 50 Kommentar Smärta på bar hud efter ca 15 sekunder, brännskador. Trä antänds vid lång exponering och i närvaro av pilotlåga. 37,5 99 Antändning av brännbara material, kraftig påverkan på installationer. 99 % dödsfall i en population vid 50 sekunders exponering. Tabell 10. Gränsvärden som använts vid bedömning av hur värmestrålning påverkar personer inom planområdet. 33 (43)

34 Utsläpp av giftig gas (klor) Klor, svaveldioxid, och ammoniak är exempel på giftiga gaser. Klor har valts som dimensionerande gas för beräkningarna dels för att det är en av de vanligaste giftiga gaserna och dels för att konsekvenserna vid ett utsläpp av klor kan bli mycket allvarliga. Klor är ett ämne som ofta representerar giftig gas vid konsekvensberäkningar. Beräkningarna har utgått från en tankvagn fylld med 50 ton klor. Det har gjorts beräkningar för ett stort (hålstorlek 100 mm i diameter) och ett litet utsläpp (hålstorlek 10 mm i diameter). För att kunna transportera och förvara en gas med så liten volym som möjligt brukar gasen trycksättas så att den övergår i vätskefas. Vanligtvis fylls en behållare så att ca 80% av volymen upptas av ämnet i vätskefas och resterande 20% utgörs av ämnet i gasform. Trycksatta gaser transporteras i tjockväggiga tankar. Storleken på ett utsläpp beror till stor del på var tanken blir punkterad. Om tanken punkteras så att utsläppet sker i vätskefasen så läcker en större mängd av gasen ut genom hålet än vad det hade gjort i gasfasen. Det kan vara svårt att i förväg uppskatta hur omfattande konsekvenserna kan bli, vid ett utsläpp med giftig gas, eftersom gasens utbredning styrs av många omgivande faktorer som till exempel väder, vind och topografi. Vilka konsekvenser som ett utsläpp kan leda till beror även på vilka egenskaper gasen har, till exempel om den är tung eller lättflyktig. Klor är en tung gas vilket gör att den kan spridas längs marken och orsaka dödsfall flera hundra meter från utsläppskällan. Detta drabbar särskilt människor som befinner sig utomhus personer som vistas inomhus klarar sig generellt bättre och allra bäst om både fönster och ventilation är stängda. Vårdboendet ligger ca 10 meter ovanför järnvägen vilket innebär att den tunga klorgasen inte kommer få lika höga koncentrationer som om det hade legat på samma nivå eller lägre. I Diagram 6 redovisas beräkningarna för hur den trycksatta klorgasen sprider sig vid ett litet utsläpp (hålstorlek 10 mm i diameter). 34 (43)

35 Diagram 6. Diagrammet visar vilka koncentrationer av klor som uppstår vid olika avstånd från utsläppskällan vid ett litet utsläpp. I Diagram 7 redovisas beräkningarna för hur den trycksatta klorgasen sprider sig vid ett stort utsläpp (hålstorlek 100 mm i diameter). Diagram 7. Diagrammet visar vilka koncentrationer av klor som uppstår vid olika avstånd från utsläppskällan vid ett stort utsläpp. 35 (43)

36 De koncentrationer som presenteras är 20 ppm, 500 ppm och 1000 ppm. Ppm står för parts per million vilket är ett mått på koncentrationen av ett ämne i detta fall koncentrationen av klor i luften. Ett utsläpp av en trycksatt gas sprider sig som en plym vilket visas i diagrammet. X-axeln anger hur långt gasen har spridit sig i vindriktning och y-axeln anger hur långt den spridit sig i en rät vinkel från vindriktningen. Hur allvarliga konsekvenserna blir för personer som exponeras för en giftig gas beror inte bara på koncentrationen av gasen utan även på under hur lång tid de exponeras. I denna riskutredning har värden från SuperChems (7) använts för att ta fram sannolikheten att omkomma vid olika koncentrationer av klor i luften, se Tabell minuters-kurvan valdes eftersom ett litet utsläpp av klor beräknades fortgå längre än en timme % FATALITY VS. PPM - chlorine 5 minutes 10 minutes 30 minutes 60 minutes % FATALITY CONCENTRATION. PPM Diagram 8. Diagrammet visar sannolikheten att omkomma vid olika koncentrationer av klor i luften. Resultatet från utsläppsbilderna (Diagram 6 och Diagram 7) och sannolikhetskurvan (Diagram 8) presenteras i Tabell 11. Koncentration [PPM] Sannolikhet att omkomma [%] Avstånd från utsläppskällan [m] Litet utsläpp Avstånd från utsläppskällan [m] Stort utsläpp Tabell 11. Tabellen redovisar avståndet till olika koncentrationer av klor i luften samt sannolikheten för att omkomma vid dessa avstånd. Observera att detta endast gäller när personer exponeras under minst 60 minuter (det vill säga befinner sig utomhus och inte flyr bort från skadeområdet). 36 (43)

37 Vid ett litet utsläpp av klor bedöms det att samtliga personer som befinner sig utomhus och ca 30 % av de personer som är inomhus kommer omkomma (det vill säga ca 44,4 personer). Vid ett stort utsläpp av klor beräknas samtliga 120 personer omkomma. Observera att detta endast gäller om utsläppet är riktat direkt mot vårdboendet. Sannolikheten för att detta ska inträffa vid ett utsläpp har konservativt satts till 40 % men den bör vara avsevärt lägre. Bedömningen har även baserats på att ventilationen inte stoppas Utsläpp av brandfarlig gas (gasol) För att kunna transportera och förvara en gas med så liten volym som möjligt kan gasen trycksättas så att den övergår i vätskefas. Vanligtvis fylls en behållare så att ca 80% av volymen upptas av ämnet i vätskefas och resterande 20% utgörs av ämnet i gasform. Trycksatta gaser transporteras i tjockväggiga tankar. Storleken på ett utsläpp beror till stor del på var tanken blir punkterad. Om tanken punkteras så att utsläppet sker i vätskefasen så läcker en större mängd av gasen ut genom hålet än vad det hade gjort i gasfasen. Vilka konsekvenser som ett utsläpp kan leda till beror bland annat på vilka egenskaper gasen har, till exempel om den är tung eller lättflyktig. Gasol, acetylen, vätgas och metan är exempel på brandfarliga gaser. Gasol har valts som dimensionerande gas för beräkningarna dels för att det är en av de vanligaste brandfarliga gaserna och dels för att konsekvenserna vid ett gasolutsläpp kan bli mycket allvarliga. Gasol är det ämne som normalt representerar brännbar gas vid konsekvensberäkningar. Konsekvenserna har beräknats för en jetflamma, en gasmolnbrand samt för en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expansion Vapor Explosion). Beräkningarna har utgått från en tankvagn fylld med 50 ton klor. Det har gjorts beräkningar för ett stort (hålstorlek 100 mm i diameter) och ett litet utsläpp (hålstorlek 10 mm i diameter). 37 (43)

38 Jetflamma Det troligaste scenariot vid utsläpp av en trycksatt brandfarlig gas är att gasen antänder direkt och bildar en jetflamma. Värmestrålningen från en jetflamma kan skada både människor och byggnader i närheten. I Diagram 9 redovisas beräkningarna för de förväntade strålningsnivåerna från en jetflamma vid ett litet utsläpp av gasol (hålstorlek 10 mm i diameter). Diagram 9. Diagrammet visar förväntade strålningsnivåer från en jetflamma vid ett litet utsläpp av gasol. 38 (43)

39 I Diagram 10 redovisas beräkningarna för de förväntade strålningsnivåerna från en jetflamma vid ett stort utsläpp av gasol (hålstorlek 100 mm i diameter). Diagram 10. Diagrammet visar förväntade strålningsnivåer från en jetflamma vid ett stort utsläpp av gasol. Strålningsnivå [kw/m 2 ] Sannolikhet att omkomma [%] Avstånd från utsläppskällan [m] Litet utsläpp Avstånd från utsläppskällan [m] Stort utsläpp , , Tabell 12. Tabellen redovisar avståndet till olika förväntade strålningsnivåer samt sannolikheten för att omkomma vid dessa avstånd. Observera att detta endast gäller för personer som befinner sig utomhus och inte skyddas av träd eller liknande. Konsekvensberäkningarna ger att ett litet utsläpp av gasol inte kan leda till livshotande skador för personer inom vårdboendet. Vid ett stort utsläpp av gasol bedöms det att ca 5 % av de personer som befinner sig utomhus omkommer. Det antas att personer som befinner sig inom vårdboendet klarar sig utan livshotande skador. Detta innebär att ca 1 person omkommer vid en stor jetflamma. 39 (43)

40 Gasmolnbrand Om det inte finns några tändkällor i närheten kan det uppstår ett gasmoln som driver iväg och antänder bortom utsläppskällan. För att ett gasmoln ska kunna antända behöver det vara rätt blandningsförhållande av gas och syre. Propan har ett nedre brännbarhetsområde på 2,1 % (8); även kallat LEL (Lower Explosive or Flammable Limit). Då koncentrationen brännbar gas i luften understiger LEL-värdet så finns det inte tillräckligt med bränsle för att upprätthålla en brand. Konsekvensberäkningarna visar att vid ett stort utsläpp av propan skulle brännbara koncentrationer kunna uppstå inom 195 meter från järnvägen (se Tabell 13 och Diagram 11). Vid ett litet utsläpp kommer det dock inte kunna uppstå brännbara koncentrationer längre bort än 19 meter. Koncentration [PPM] Andel av nedre brännbarhetsområde [%] Avstånd från utsläppskällan [m] Litet utsläpp Avstånd från utsläppskällan [m] Stort utsläpp Tabell 13. Tabellen visar vilka koncentrationer av propan som uppstår vid olika avstånd från utsläppskällan vid ett litet respektive stort utsläpp. Diagram 11. Spridningsbild för ett stort utsläpp gasol som inte antänds direkt. Diagrammet visar inom vilka områden som brännbara koncentrationer kan uppstå (vid den nedre brännbarhetsgränsen ppm) ppm och 5250 motsvarar 60 % respektive 25 % av det nedre brännbarhetsområdet. Ppm står för parts per million vilket 40 (43)

41 är ett mått på koncentrationen av ett ämne i detta fall koncentrationen av propan i luften. Ett utsläpp av en trycksatt gas sprider sig som en plym vilket visas i diagrammet. X-axeln anger hur långt gasen har spridit sig i vindriktning och y-axeln anger hur långt den spridit sig i en rät vinkel från vindriktningen. Konsekvensberäkningarna ger att ett litet utsläpp av gasol inte kan leda till livshotande skador för personer inom vårdboendet. Vid ett stort utsläpp av gasol bedöms det att hälften av de personer som befinner sig utomhus omkommer. Det antas att personer som befinner sig inom vårdboendet klarar sig utan livshotande skador. Detta innebär att 6 personer omkommer vid en gasmolnbrand BLEVE En BLEVE kan uppstå om en behållare med en trycksatt brandfarlig gas (till exempel gasol) utsätts för brand. Trycket inne i behållaren blir högt på grund av värmen och till slut sprängs behållaren och gasolen bildar ett aerosolmoln (gasmoln som även innehåller vätska) i den omgivande luften. Om detta aerosolmoln antänds sker en snabb och kraftig förbränning som kan få mycket allvarliga konsekvenser. Människor och byggnader i närheten av en BLEVE kan skadas dels av värmestrålning från eldklotet och dels av kringflygande tankfragment. Hur stora värmestrålningsskadorna blir till följd av en BLEVE beror främst på eldklotets storlek, varaktighet och avståndet till eldklotet. De empiriska försök som gjorts för fenomenet BLEVE visar att storlek och varaktighet på eldklotet främst beror på hur stor mängd gas som finns i tryckkärlet och inte vilken gas som exploderar. I denna rapport har gasol valts som den dimensionerande gasen eftersom BLEVE i en gasoltank är en relativt väldokumenterad skadehändelse och gasol är en av de vanligaste brandfarliga gaserna. En BLEVE drabbar främst de som vistas utomhus och inte hinner eller tänker på att fly undan. Från det att en farligt godsolycka sker till dess att en BLEVE kan uppstå dröjer det ofta så länge att berörda områden hinner evakueras. Risken för att en BLEVE ska inträffa är extremt liten. Strålningsberäkningarna har utgått från en tankvagn som är fylld med 50 ton gasol. Eldklotet från en tankvagn med 50 ton gasol beräknas få en diameter på ungefär 214 meter och en varaktighet på ca 13 sekunder. Resultatet redovisas i Tabell 14 och Diagram 12. Strålningsnivå [kw/m 2 ] Sannolikhet att omkomma [%] Avstånd från utsläppskällan [m] , , Tabell 14. Tabellen redovisar avståndet till olika förväntade strålningsnivåer vid en BLEVE samt sannolikheten för att omkomma vid dessa avstånd. 41 (43)

42 Diagram 12. Diagrammet visar förväntade strålningsnivåer när en tankvagn som innehåller 50 ton gasol utsätts för en BLEVE. Det bedöms att personer som befinner sig utomhus och utsätts för minst 37,5 kw/m 2 omkommer. Det antas att personer som befinner sig inom vårdboendet klarar sig utan livshotande skador. Detta innebär att 12 personer omkommer vid en BLEVE Utsläpp av brandfarlig vätska som antänds (bensin) Bensin har valts som dimensionerande vätska för beräkningarna dels för att det är en av de vanligaste brandfarliga vätskorna och dels för att det klassas som extremt brandfarligt vilket gör att bensin blir ett konservativt val. Bensin är en blandning av mer än 500 typer av kolväten som inte är strikt definierad vilket gör det svårt att räkna på eftersom de flesta beräkningsprogram endast kan hantera ett ämne i taget. Därför har heptan valts som agerande kemikalie. Heptanens fysikaliska och kemiska egenskaper överensstämmer väl med bensinens. Konsekvenserna har beräknats för en pölbrand där vätskan antänds direkt. Beräkningarna har utgått från en tankvagn fylld med 56 ton heptan. Det har gjorts beräkningar för ett stort (hålstorlek 100 mm i diameter) och ett litet utsläpp (hålstorlek 10 mm i diameter). Brandfarliga vätskor transporteras vanligtvis i tunnväggiga tankar. Pölbrand Det troligaste scenariot vid utsläpp av en brandfarlig vätska är att den antänder direkt och bildar en pölbrand. 42 (43)

43 Konsekvensberäkningarna ger att ett litet utsläpp av bensin (hålstorlek 10 mm i diameter) resulterar i strålningsnivåer som understiger 5 kw/m 2 vid ca tio meter från utsläppspunkten. I Diagram 13 redovisas beräkningarna för de förväntade strålningsnivåerna från en pölbrand vid ett stort utsläpp av bensin (hålstorlek 100 mm i diameter). Diagram 13. Diagrammet visar förväntade strålningsnivåer från en pölbrand vid ett stort utsläpp av bensin (hålstorlek 100 mm i diameter). Enligt beräkningarna kommer inte en pölbrand kunna leda till dödsfall för personer som vistas inom vårdboendets område. 43 (43)