RISKBEDÖMNING UTIFRÅN TRANSPORTER MED FARLIGT GODS

Transkript

1 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning HUSVÄRDEN AB MÖLNDAL MED FARLIGT GODS Antal sidor: 26 Göteborg : Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Karin af Geijerstam Thomas Natanaelsson Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Telefon Org.nr Adresser till våra övriga Albanoliden 5 Fax Momsreg.nr. SE kontor hittar du på BORÅS Styrelsens säte Göteborg

2 2 SAMMANFATTNING Bengt Dahlgren Brand & Risk AB har anlitats av Husvärden AB för att utföra en riskbedömning för en byggnad på fastigheten Kängurun 21. Riskanalysen är ett krav från stadsbyggnadskontoret då byggnaden ligger ca 185 m från mitt på E6 och ca 150 m från järnvägen som bägge utgör farligtgodsled. Beräkningar hämtas till stor del från en riskanalys utförd för Mölndals centrum av COWI då de flesta förutsättningar är lika. Nya beräknignar har dock utförts av individrisk och samhällsrisk. Riskvärderingen görs utifrån DNV:s förslag till riskkriterier för Sverige samt de riskkriterier som nämns i den fördjupade översiktsplanen för Göteborg. Beräkningarna visar att individrisknivån inomhus är obefintlig på mer än 150 meter. Risknivån utomhus ligger inom ALARP-området mellan 150 och 200 meter. Det är uteslutande BLEVE och giftig gas som bidrar till det. i sig bidrar inte till att människor vistas på en plats de annars inte skulle befunnit sig på, området rymmer redan idag kontor, bostäder m.m. Däremot ökar förstås personbelastningen, dock marginellt när det gäller personer utomhus. Med hänsyn till verksamheten i byggnaden med bland annat sjukvård där alla inte har möjlighet att utrymma ut ur byggnaden bör följande åtgärd utföras även om individrisknivån inomhus är acceptabel: Ventilation ventilationsintag bör förses med gasvarningssystem som stänger ventilationen om gas detekteras. Det skulle innebära att risken för skadliga nivåer inne i byggnaden minskar avsevärt och personer som inte kan förflytta sig (t.ex. patienter) är därmed tryggare. Gaslarm bör detektera ammoniak, klor och svaveldioxid. Exakt utformning utreds vidare under byggnadens projektering. För att minska risken att många människor befinner sig utomhus bör också gasvarningssystemet kopplas till larm som signalerar att människor ska stanna inomhus. Detta kan t.ex. ske via optiska larmdon vid entréer med tillhörande text: Gaslarm stanna inomhus. Sjukvårdsverksamhet bör få separat larm angående detta till reception eller motsvarande.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 SIDA 1 BAKGRUND SYFTE METODIK AVGRÄNSNINGAR RIKTLINJER OCH RISKVÄRDERINGSPRINCIPER FÖRUTSÄTTNINGAR Fastigheten och verksamhet Omgivning och Topografiska förhållanden E6/E Järnvägen Meteorologiska förhållanden Övriga aspekter TRANSPORT AV FARLIGT GODS Farligt gods på E6/E Farligt gods på järnvägen FREKVENSBERÄKNINGAR Sannolikhet för olycka på väg och järnväg Sannolikhet för identifierade olyckshändelser KONSEKVENSER OCH RISKAVSTÅND BERÄKNING AV RISKNIVÅ Osäkerheter och Känslighetsanalys RISKVÄRDERING OCH ÅTGÄRDER Riskvärdering Åtgärder SLUTSATS REFERENSER BILAGA A BERÄKNING AV INDIVIDRISK... 25

4 4 1 BAKGRUND Bengt Dahlgren Brand & Risk AB har anlitats av Husvärden AB för att utföra en riskbedömning för en byggnad på fastigheten Kängurun 21. Verksamheten i byggnaden kan komma att bli vårdverksamhet med övernattande/sövda patienter vilket innebär att fastigheten ligger precis inom det avstånd som Länsstyrelsen rekommenderar för riskanalys. Byggnaden ligger ca 185 m från motorvägen och ca 150 m från järnvägen. 2 SYFTE Syftet med riskbedömningen är att klargöra om risknivån för fastigheten är acceptabel utifrån de riktlinjer som ges av Länsstyrelsen och Mölndals kommun och vilken typ av verksamhet som i så fall kan bedrivas. 3 METODIK Arbetsmetodiken i detta projekt bygger i stort på nedanstående schematiska bild över riskhanteringsprocessen [1]. Riskanalys - Bestäm omfattning - Identifiera risker - Riskuppskattning Riskbedömning Riskhantering Riskvärdering - Tolerabel risk - Analys av alternativ Riskreduktion/kontroll - Beslutsfattande - Genomförande - Övervakning Figur 1. Riskhanteringsprocessen [1] Denna rapport utgör en riskbedömning, d.v.s. innefattar både riskanalys och riskvärdering. Riskanalysen baseras till stor del på en tidigare utför riskanalys för Mölndals centrum. Värden som används i beräkningar redovisas i denna rapport, för motiveringar hänvisas dock till riskanalysen för Mölndals centrum [6]. Metoderna för de enskilda ingående delarna i riskanalysen är genomgående vedertagna beräkningsmetoder, bedömningar och statistiska antaganden som återfinns i litteraturen, främst i [2], [3], [4] och [9].

5 5 Metodiken är i huvudsak kvantitativ, vilket i korthet innebär att konsekvensberäkningar utförs utifrån de identifierade riskscenarierna. Konsekvensberäkningarna resulterar i riskavstånd, d.v.s. avstånd inom vilket personer kan antas omkomma. Dessa kopplas sedan samman med sannolikhetsberäkningar för respektive scenario. Sammantaget ger detta en individriskkurva för området. Individrisk är ett riskmått som definieras som sannolikheten för en godtycklig individ att omkomma på ett år, om individen vistas på samma plats. Notera att detta är ett mått och inte den verkliga sannolikheten att omkomma eftersom individer sällan vistas på samma plats i ett år. Utifrån riskanalysens resultat värderas den beräknade risken genom att den jämförs mot riskkriterier. Som riskkriterier används de av DNV föreslagna kriterierna för Sverige, se nedan [5]. Detta avgör huruvida risken kan accepteras, med eller utan extra åtgärder. Värderingskriterierna enligt DNV:s kriterier, vilka stämmer relativt väl överens med internationella individriskkriterier, bygger på att individen har en genomsnittlig känslighet för exponeringen och är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Kriteriet är tillämpbart för allmänheten och formuleras enligt följande: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses vara försumbart små är 10-7 per år. Den undre gränsen (10-7 ) motsvarar, eller är lägre än, risken att omkomma till följd av naturolyckor. Om kriteriet används bör individens totala risknivå inte påverkas signifikant. Den övre gränsen (10-5 ) är cirka en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de grupper i samhället som har lägst dödsfallsrisk. Måttet samhällsrisk ger ett svar på hur många personer som kan omkomma och hur sannolikt det är. Även här används DNV:s förslag på kriterier för samhällsrisk [5]. Måttet samhällsrisk tar hänsyn till antal personer som finns i omgivningen och anger risken för att ett visst antal personer ska omkomma. Kriteriet är tillämpbart för allmänheten och formuleras enligt följande: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-4 per år för 1 omkommen person och 10-8 per år för omkomna personer. Övre gräns för område där risker kan anses vara försumbart små är 10-6 per år för 1 omkommen person och per år för omkomna personer. Göteborgs översiktsplan anger egna kriterier för samhällsrisk som gäller för arbetsplatser respektive bostäder. Dessa är markerade i Figur 2 nedan. Kriterierna från Göteborgs översiktsplan gäller för en sträcka på 2 km, DNV:s kriterier gäller för en sträcka på 1 km.

6 6 Samhällsrisk 1.00E E E-05 Frekvens (F) 1.00E E-07 Arbetsplatser Gbg ÖP Bostäder Gbg ÖP DNV övre DNV undre 1.00E E E Antal omkomna (N) Figur 2. Samhällsriskkriterier. Vad som är en acceptabel risk är aldrig självklart men följande grundläggande principer är vanligt förekommande vid riskhantering och kan användas som en del av bedömningen [5]. Rimlighetsprincipen: Proportionalitetsprincipen: Fördelningsprincipen: Principen om undvikande av katastrofer: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter, tjänster etc.) som verksamheten medför. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer.

7 7 4 AVGRÄNSNINGAR Beräkningar är till stor del hämtade från en tidigare genomförd riskanalys för Mölndals centrum [6]. Dock har hänsyn tagits till att järnvägen byter sida samt att verksamheten är en annan. Riskanalysen behandlar enbart akuta risker för personer och bortser helt från egendomsrisker, miljörisker och långsiktiga hälsorisker. Endast risken för 3:e man beräknas. Risken som en olycka med farligt gods kan orsaka för området studeras i huvudsak ur ett individriskperspektiv då det framförallt är detta riskmått som bedöms ha betydelse för att uppfylla utredningens syfte, d.v.s. att studera hur stor risken är på en specifik plats från en specifik riskkälla. Samhällsrisk som mått bedöms inte vara lika relevant i en analys som fokuserar på en specifik byggnad då måttet är starkt beroende av vilket geografiskt område som väljs. Det skulle också innebära att riskkällor som inte påverkar den aktuella fastigheten men som påverkar andra delar inom den geografiska avgränsningen måste tas med i beräkningen vilket inte anses motiverbart utifrån syftet med analysen. Dock diskuteras samhällsrisken kvalitativt och hänsyn till denna tas vid framtagande av åtgärdsförslag. Riskbedömningen har geografiskt avgränsats till fastigheten Kängurun 21 och aktuell byggnad.

8 8 5 RIKTLINJER OCH RISKVÄRDERINGSPRINCIPER För att kunna göra en bedömning av risknivån och åtgärder för aktuellt objekt används de riktlinjer och riskvärderingsprinciper som tagits fram för bebyggelse i närheten av transportled för farligt gods. Som utgångspunkt används Mölndals översiktsplan. Översiktsplanen hänvisar till länsstyrelsens riktlinjer samt till Göteborgs översiktsplan Mölndals översiktsplan Några lokala trafikregler för transport av farligt gods finns inte i Mölndal. Rekommenderat bebyggelsefritt avstånd från vägar där transport av farligt gods sker anges till minst 30 meter. För E6/E20 gäller utvidgat byggnadsförbud 50 meter från vägområde enligt 47 Väglagen. Kontorsbebyggelse medges fram till 50 m från vägkant. Bostäder och liknande accepteras 100 m från vägkant. Generellt ska försiktighetsåtgärder prövas inom 100 m på ömse sidor om vägen, detsamma gäller järnväg. Eftersom översiktsplanen är skriven innan Länsstyrelsens nya riktlinjer har dock avstånden delvis justerats, se nedan. Mölndals översiktsplan hänvisar också till Göteborgs översiktsplan från 1999 som innehåller en fördjupad översiktsplan för sektorn transporter av farligt gods. [7] Länsstyrelsens riktlinjer Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm och Länsstyrelsen i Skåne tagit fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder av farligt gods [8]. Figuren nedan är hämtad ur policyn och visar tänkt markanvändning på olika avstånd från riskkällan. Figur 3. Verksamhetszoner enligt länsstyrelsens riskpolicy.

9 9 Av ovanstående figur kan utläsas att vård hör till zon C. Idrotts- och sportanläggningar (utan åskådarplats) samt kontor räknas till zon B Göteborgs översiktsplan Gällande översiktsplan för Göteborg antogs Den del av översiktsplanen som är fördjupad för sektorn transporter av farligt gods utfördes dock 1999, alltså innan ovanstående riskpolicy utarbetades. I översiktsplanen görs en detaljerad analys av olycksscenarier, konsekvenser och frekvenser. Dessa ligger till grund för de rekommenderade avstånd som används i Göteborg. [9] 6 FÖRUTSÄTTNINGAR Följande förutsättningar ligger till grund för riskbedömningen. Vid förändring av dessa förutsättningar bör ny riskbedömning göras. 6.1 FASTIGHETEN OCH VERKSAMHET Byggnaden är en nybyggnad och utförs i sex plan. Fasader utförs till största del i glas, mot väg/järnväg förses byggnaden med en klimatzon. Skalskyddet ligger i fasaden mellan verksamhet och klimatzon, klimatzonen är ca 3,5 m djup och sedan kommer ytterligare en fasad. Byggnadens huvudsakliga utrymningsvägar vetter bort från väg/järnväg. Verksamhet i byggnaden är inte helt fastlagt, riskanalysen ska delvis utgöra beslutsunderlag för val av verksamhet och eventuella åtgärdskrav. Verksamhet som kan bli aktuell i byggnaden är vård (även övernattande och sövda patienter), gym och kontor. I kontorsverksamhet bedöms det vistas ca 70 personer/halvplan, det innebär totalt ca 200 personer i kontorsverksamhet i byggnaden. För gym bedöms en maximal personbelastning på ca 300 personer totalt vara rimlig. Inom sjukvårdsverksamheten kan det röra sig om totalt som mest ca 80 patienter och ett 50-tal personal. Nattetid är det endast sjukvårdsverksamheten som har viss personbelastning i form av som mest ett femtontal övernattande patienter + ett tiotal personal.

10 OMGIVNING OCH TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN Byggnaden är belägen ca 185 meter från mitt på E6/E20 och ca 150 m från järnvägen. Mellan byggnaden och vägen/järnvägen finns lägre kontors- och industribyggnader, Mölndalsån och öppen mark. Figur 4. Situationsplan för byggnad m.m. 6.3 E6/E20 Vägen är tillåten för all slags farligt gods [11]. Som nämnts ovan kan den i framtiden komma att byggas ut. E6/E20 är ett riksintresse för kommunikation och är mycket viktig för transporter med farligt gods då det saknas annan väg för sådana transporter. 6.4 JÄRNVÄGEN Även järnvägen är ett riksintresse för kommunikation och viktig för transporter av farligt gods. 6.5 METEOROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Konsekvensberäkningar baseras på riskanalysen för Mölndals centrum och de meteorologiska förutsättningar som redovisas där så. För de konsekvensberäkningar där vindriktning påverkar utfallet antas förenklat att vindriktningen i 25 % av fallen är mot. 6.6 ÖVRIGA ASPEKTER Inga övriga riskkällor som påverkar individrisken har identifierats i närområdet.

11 11 7 TRANSPORT AV FARLIGT GODS Produkter som har potentiella egenskaper att skada människor, egendom eller miljö vid felaktig hantering eller olycka, går under begreppet farligt gods. Farligt gods på väg delas in i nio olika klasser beroende av vilka egenskaper ämnet har, se Tabell 1. Tabell 1. Klasser för farligt gods ADR-Klass Ämnen Exempel 1 Explosiva varor Sprängämnen, tändmedel, ammunition etc. 2a/2b Kondenserad brännbar gas/kondenserad giftig gas Gasol, vätgas, etc./klor ammoniak, etc. 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- och eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen, självantändande Metallpulver, karbid etc. ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organiska Natriumklorat, Väteperoxid, etc. peroxider 6 Giftiga ämnen, vämjeliga ämnen och ämnen med benägenhet att orsaka infektioner Arsenik-, bly och kvicksilversalter, cyanider etc. 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid, etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Asbest, gödningsämnen, etc. 7.1 FARLIGT GODS PÅ E6/E20 Antalet farligtgodstransporter baseras på uppgifter i riskanalysen gjord för Mölndals centrum [6]. Värden enligt Tabell 2 används, dessa motsvarar prognosen för år Tabell 2. Antal transporter med farligt gods på E6/E20. Farligtgodsklass Antal transporter per år 1.1 Massexplosiva ämnen Brandfarliga gaser Giftiga gaser Brandfarliga vätskor Oxiderande ämnen 1650

12 FARLIGT GODS PÅ JÄRNVÄGEN Sträckan förbi Mölndal tillhör en av de järtvägssträckningar där de största flödena av farligt gods sker. Uppgifter om mängd transporterat farligt gods har hämtats från riskanalysen för Mölndals centrum och är i grunden baserat på uppgifter från Green cargo för tre månader under Mängden har räknats upp utifrån prognoser från SIKA [13]. Tabell 3 redovisar antalet vagnar under ett år som transporteras på järnvägen. I beräkningarna används de uppskattade värdena för år Tabell 3. Antal vagnar med farligt gods på järnväg. Farligtgodsklass Transporterat 2005 Uppskattat Massexplosiva ämnen* Brandfarliga gaser Giftiga gaser Brandfarliga vätskor Oxiderande ämnen * Inga transporter enligt det underlag som erhållits från Green cargo för 3 månader, varför en uppskattning gjorts av mängd transporterat av denna klass.

13 13 8 FREKVENSBERÄKNINGAR 8.1 SANNOLIKHET FÖR OLYCKA PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG Sannolikheterna för olyckor är hämtade från riskanalysen för Mölndals centrum [6] som i sin tur framför allt baseras på Göteborgs översiktsplan [9]. Sannolikheten för olycka på väg anges till 1x10-7 per fordonskilometer och år för en tankbil [6]. Sannolikheten för kollisioner på järnväg anges till 6*10-8 per tågkm. Sannolikheten för urspårning för ett normalt godståg anges till 6,7*10-7 per tågkm. Bägge dessa händelser ingår i de vidare beräkningarna. 8.2 SANNOLIKHET FÖR IDENTIFIERADE OLYCKSHÄNDELSER I Tabell 4 presenteras sannolikheten för olika olyckshändelser. Sannolikheterna baseras på grundsannolikheten för olycka på väg respektive järnväg (se avsnitt 8.1 ovan), på antalet transporter inom respektive farligtgodsklass och på sannolikheten för olika typer av olyckor. Sannolikheterna är hämtade från riskanalysen för Mölndals centrum. Beräkningar och vidare bakgrund finns i Bilaga A och B i nämnd riskanalys. [6] Tabell 4. Sannolikhet för olika scenarier. Händelse Sannolikhet per Sannolikhet per år Västkustbanan år E6/E20 Olycka med klass 1.1 massexplosion 7*10-7 1,2*10-7 Olycka med klass 2 a jetbrand 7*10-6 4,6*10-7 Olycka med klass 2 a gasbrand 4*10-6 2,5*10-7 Olycka med klass 2 a gasmolnsexplosion 6*10-8 4*10-9 Olycka med klass 2 a BLEVE 7*10-7 4,7*10-8 Olycka med klass 2 b utsläpp av giftig gas 8*10-7 3,3*10-7 Olycka med klass 3 - brandfarlig vätska 2*10-6 3,3*10-7 Olycka med klass 5 - explosion 4*10-6 2,3*10-8

14 14 9 KONSEKVENSER OCH RISKAVSTÅND Konsekvenser baseras på andelen omkomna personer vid en olyckshändelse med transport av farligt gods och är hämtade från riskanalysen för Mölndals centrum. Andelen omkomna är behäftat med osäkerhet på grund av att det inte med säkerhet går att förutsäga händelseförloppet, vädersituationen, förutsättningarna för människor att sätta sig i säkerhet o.s.v. En vidare bakgrund till de antagna värdena ges i Bilaga C i riskanalysen för Mölndals centrum [6]. Samma andel omkomna används som i riskanalysen för Mölndals centrum trots att verksamheterna till viss del skiljer sig åt. Nyttan med en fördjupning i konsekvenserna med hänsyn till verksamheterna anses dock mycket liten, bl.a. på grund av osäkerheterna som nämns ovan. Hänsyn till verksamhetsskillnaden tas dock när resultat och åtgärdsförslag diskuteras. En indelning av konsekvensområden görs i 50-metersintervall. För varje intervall anges andel omkomna utomhus och inomhus. Siffror inom parantes indikerar avvikande värde avseende järnväg. Tabell 5. Konsekvenser på olika avstånd för respektive scenario. Utomhus/Inomhus (Järnväg) Händelse Intervaller 0-50 m m m m Olycka med klass 1.1 massexplosion 1/0,15 (0,25) 1/0,15 (0,25) 0/0 0/0 Olycka med klass 2 a jetbrand 0,8/0,1 0/0 0/0 0/0 Olycka med klass 2 a gasbrand 1/0,25 0,5/0,1 0,1/0 0/0 Olycka med klass 2 a gasmolnsexplosion 0,8/0,8 0,1/0,1 0/0 0/0 Olycka med klass 2 a BLEVE 1/0,25 1/0,1 1/0 0,4/0 Olycka med klass 2 b utsläpp av giftig gas 1/1 1/0,25 1/0,1 1/0 Olycka med klass 3 - brandfarlig vätska 0,8/0 0/0 0/0 0/0 Olycka med klass 5 - explosion 1/0,25 1/0,05 0/0 0/0

15 15 10 BERÄKNING AV RISKNIVÅ Utifrån sannolikheten för olika typer av olyckor på väg och järnväg, antagna konsekvenser ovan och vindriktning görs en beräkning av den sammanlagda individrisknivån på olika avstånd. Ett antagande görs att vägen och järnvägen bägge ligger på 150 meters avstånd, detta för att förenkla beräkningen. Det innebär att beräkningen är konservativ eftersom vägen egentligen ligger 35 meter längre bort. Från och med nu baseras beräkningar inte på det som tidigare gjorts för Mölndals centrum. Vid beräkning av individrisknivån tas hänsyn till vindriktning för scenarierna gasmolnsexplosion och utsläpp av giftig gas. För samtliga scenarier justeras sannolikheten utifrån respektive scenarios konsekvensavstånd eftersom de flesta scenarier har konsekvensavstånd som är kortare än 1 km som sannolikheten för olycka är baserad på. Se bilaga A för beräkning. Tabell 6. Individrisknivå på olika avstånd. Avstånd från Summerad individrisk för väg Väg 2020 Järnväg 2020 vägmitt (m) och järnväg Ute Inne Ute Inne Ute Inne ,5*10-6 1,1*10-6 3,5*10-7 2*10-7 3,9*10-6 1,3* ,2*10-6 3,1*10-7 2,5*10-7 5,7*10-8 2,5*10-6 3,7* *10-7 4*10-8 1,9*10-7 1,7*10-8 9,9*10-7 5,7* ,1* ,7* ,8* Grundberäkning individrisk 1.00E E-05 Individrisk 1.00E E E-08 DNV övre kriterium DNV undre kriterium Individrisk ute Individrisk inne 1.00E E Avstånd (m) Värdena för individrisknivån ligger på nära exakt de värden som är beräknade i riskanalysen för Mölndals centrum när det gäller avstånden m och m.

16 16 kommer främst att ge ett tillskott av personantal inomhus. Detta påverkar inte samhällsrisken eftersom risknivån inomhus på aktuellt avstånd är obefintlig (noll enligt beräkningen). Personantalen utomhus kommer givetvis också att öka, dock inte med några större antal. Förmodligen kommer tillskottet av personer utomhus ligga på ungefär ett tiotal dagtid, som mest kanske ett tjugotal. Nattetid är det inte mer än någon enstaka. Invidivrisknivån på meter är 6,8*10-7 utomhus. Denna beror på scenarierna BLEVE och utsläpp av giftig gas där det sistnämnda har den helt klart största påverkan. Detta värde går egentligen inte direkt att applicera på samhällsrisken eftersom t.ex. vindriktning är medräknat men kan ändå fungera som en viss typ av jämförelse. 6,8*10-7 innebär enligt Figur 5 nedan att redan vid 2 omkomna ligger kurvan ovanför DNV:s undre kriterier. Det krävs dock upp mot 40 omkomna för att kriteriet för bostäder enligt Göteborgs översiktsplan ska överstigas. Eftersom konsekvensavstånden vid utsläpp av giftig gas kan bli mycket långa och drabba stora områden är det dock inte osannolikt att 40 personer drabbas även om fastigheten förmodligen kommer stå för en liten del av dessa. Samhällsrisk 1.00E E E-05 Frekvens (F) 1.00E E-07 Arbetsplatser Gbg ÖP Bostäder Gbg ÖP DNV övre DNV undre 1.00E E E Antal omkomna (N) Figur 5. Samhällsriskkriterier

17 OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS För att kunna utföra en riskanalys måste en modell av verkligheten skapas. Denna modell kan i praktiken aldrig göras exakt, förenklingar är oundvikliga. För att riskanalysen skall resultera i en trovärdig riskbedömning krävs därför att osäkerheterna i analysen hanteras. Den övergripande strategin för att hantera osäkerheter i denna riskanalys, inom uppdragets ramar, är att i största möjliga utsträckning använda indata som speglar verkligheten eller är medvetet konservativa. Konservativa värden har fördelen att risken inte underskattas. Istället blir risken överskattad, vilket således kan ge en onyanserad bild av den verkliga risken. Med känslighetsanalyser studeras hur robust riskanalysen är, d.v.s. till vilken grad resultatet är beroende av olika parametrar, och vilka marginaler det finns. Riskanalysen för Mölndals centrum [6] beskriver mer utförligt hur olika osäkerheter i indata som berör beräkningar hämtade därifrån hanteras. Den indata som påverkar de beräkningar som görs på nytt i denna analys diskuteras nedan.

18 Järnvägstrafik Prognosen för trafikökningen är förstås inte säker. Utifrån ett framtida scenario som Göteborgs hamn och Banverket har tagit fram skulle antalet transporter med farligt gods bli enligt Tabell 7. Tabell 7. Antal vagnar med farligt gods vid känslighetsanalys Farligt godsklass Transporterat 2005 Dubbla antalet tåg, 40 % mer av det totala antalet tåg går på Västkustbanan 1.1 Massexplosiva 4 11 ämnen 2 Brandfarliga gaser Giftiga gaser Brandfarliga vätskor Oxiderande ämnen Ökningen innebär inte någon stor förändring av individrisken, framför allt inte på de längre avstånden. Se Figur 6. Ökad järnvägstrafik 1.00E E-05 Individrisk 1.00E E E-08 DNV övre kriterium DNV undre kriterium Individrisk ute Individrisk inne 1.00E E Avstånd (m) Figur 6. Diagram över individrisken vid ökad järnvägstrafik.

19 Vägtrafik Eftersom prognoserna för väg är osäkra görs en beräkning av vad som skulle hända om transporterna med farligt gods på väg ökade med 50 % utöver den ökning som SIKA gett som prognos. Farligt godsklass I riskanalysen använda värden (2020) Uppskattat 2020 SIKA:s prognos plus 50 % 1.1 Massexplosiva 6 9 ämnen 2 Brandfarliga gaser Giftiga gaser Brandfarliga vätskor Oxiderande ämnen Inte heller ökad vägtrafik påverkar individrisken på något sätt så att slutsatserna från analysen påverkas, se Figur 7. Ökad vägtrafik 1.00E E-05 Individrisk 1.00E E E-08 DNV övre kriterium DNV undre kriterium Individrisk ute Individrisk inne 1.00E E Avstånd (m) Figur 7. Diagram över individrisknivån vid ökad vägtrafik Ökning av personantal Ett ökat antal personer inne i byggnaden kommer inte att förändra risknivån eftersom den är noll inomhus. Ett ökat personantal utomhus leder till att risken att många omkommer vid en olycka ökar. Förmodligen är det dock inte som är det stora bidraget till en sådan ökning utan den allmäna exploateringen av närliggande områden med t.ex. bostäder. Personantalet betydelse diskuteras vidare under kapitel 11.

20 Konsekvenser/andel omkomna Sannolikheten att personer omkommer vid respektive scenario. Bakom denna parameter ligger många faktorer, såsom personers känslighetsnivå, korrekt framtagande av de gränsvärdeskoncentrationer som används för att bestämma riskavstånd, hur omfattande utsläppet är, m.m. Sammantaget bedöms de konsekvensbedömningar som är gjorda vara konservativa. En känslighetsanalys har dock gjorts där andelen omkomna utomhus räknats upp med en antagen ökning på 20 % för skadehändelser där andelen skadade varit mellan 0,1 och 0,9. Avstånd från Summerad individrisk för väg Väg 2020 Järnväg 2020 vägmitt (m) och järnväg Ute Inne Ute Inne Ute Inne ,9*10-5 3,8*10-6 1,3*10-6 2,7*10-7 2*10-5 4* *10-6 1,2*10-6 4,2*10-7 9,9*10-8 8,4*10-6 1,3* ,4*10-6 2,4*10-8 1,6*10-7 9,9*10-9 1,5*10-6 3,4* ,5* * ,6* En ökning av andelen omkoma förändrar inte individrisknivån så att det finns en anledning att förändra slutsatserna, se Figur 8. Ökad andel omkomna 1.00E E-05 Individrisk 1.00E E E-08 DNV övre kriterium DNV undre kriterium Individrisk ute Individrisk inne 1.00E E Avstånd (m) Figur 8. Diagram över individrisknivå vid ökning av andel omkomna.

21 21 11 RISKVÄRDERING OCH ÅTGÄRDER 11.1 RISKVÄRDERING Som nämnts görs riskvärderingen utifrån DNV:s förslag till riskkriterier för Sverige samt utifrån de kriterier som nämns i den fördjupade översiktsplanen för Göteborg. Den undre kriteriegränsen för individrisk enligt DNV:s kriterier nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker, t.ex. förknippade med transport av farligt gods, ska vara låg. Detta gäller normalt för exempelvis bostäder och svårutrymda lokaler, såsom sjukhus eller skolor. Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för exempelvis kontor och vissa typer av butiks-/handelsverksamheter då den övre kriteriegränsen kan bli aktuell. För aktuell verksamhet med blandad verksamhet och bland annat sjukvård bör den undre kriteriegränsen användas. Resultatet visar att individrisknivån inomhus är obefintlig på mer än 150 meter. Det innebär att patienter som befinner sig inne i byggnaden och som är svåra att sätta i säkerhet/utrymma inte utsätts för någon onormalt hög risk. Att individrisknivån är så låg innebär också att personer som vistas inomhus inte ger något bidrag till samhällsrisken. Risknivån utomhus ligger inom ALARP-området mellan 150 och 200 meter. Det är uteslutande BLEVE och giftig gas som bidrar till det. Mellan 100 och 150 meter tillkommer också konsekvenser från gasbrand utomhus. Vad gäller BLEVE så är det inte ett olycksscenario som uppstår momentant utan det tar förmodligen minst 30 minuter från initierande olycka till dess att BLEVE uppstår. Förhoppningsvis hinner människor på den tiden förflytta sig längre från olycksplatsen. Utomhus är det mycket svårt att skydda människor från utsläpp av giftig gas med förebyggande åtgärder. För aktuellt område bör risken minska tack vare bebyggelse som ligger mellan riskkällorna och planområdet samt Mölndalsån som utgör en lågpunkt. Topografins påverkan är inte medtagen i beräkningarna eftersom den är komplicerad att räkna på. i sig bidrar inte till att människor vistas på en plats de annars inte skulle befunnit sig på, området rymmer redan idag kontor, bostäder m.m. Däremot ökar förstås personbelastningen, dock ganska marginellt när det gäller personer utomhus. Eftersom risknivån utomhus ligger inom ALARP-området och personer som vistas utomhus ökar samhällsrisken bör åtgärder vidtas som minskar sannolikheten att personer vistas utomhus vid gasutsläpp, t.ex. genom att hindra folk att utrymma från byggnader. Den planerade utformningen av byggnaden med dubbla glasfasader mot väg/järnväg och huvudsakliga utrymningsvägar bort från väg/järnväg bör ha en positiv inverkan på risknivån.

22 ÅTGÄRDER Inomhus är individrisknivån egentligen acceptabel, inte minst med tanke på att vägen egentligen ligger 35 meter längre bort och påverkar i mindre utsträckning än vad beräkningen visar. Med hänsyn till verksamheten i byggnaden med bland annat sjukvård där alla inte har möjlighet att utrymma ut ur byggnaden bör dock följande åtgärd utföras: Ventilation ventilationsintag bör förses med gasvarningssystem som stänger ventilationen om gas detekteras. Det skulle innebära att risken för skadliga nivåer inne i byggnaden minskar avsevärt och personer som inte kan förflytta sig (t.ex. patienter) är därmed tryggare. Gaslarm bör detektera ammoniak, klor och svaveldioxid. Exakt utformning utreds under byggnadens projektering. För att minska risken att många människor befinner sig utomhus bör också gasvarningssystemet kopplas till larm som signalerar att människor ska stanna inomhus. Detta kan t.ex. ske via optiska larmdon vid entréer med tillhörande text: Gaslarm stanna inomhus. Sjukvårdsverksamhet bör få separat larm angående detta till reception eller motsvarande. Ovanstående åtgärder anses rimliga utifrån de principer som nämns i kapitel SLUTSATS Utifrån riskanalysen dras slutsatsen att risknivåerna inomhus är acceptabla. Utomhus ligger både individrisknivån och samhällsrisknivån inom ALARP-området, d.v.s. på en nivå där åtgärder bör vidtas. Följande åtgärder rekommenderas: Ventilation förses med gasvarningssystem som stänger ventilationen. Gasvarningssystem ger inrymningslarm i byggnaden

23 23 Kontroll Härmed intygas att rapporten har kontrollerats avseende metodik, förutsättningar, antaganden och beräkningar utan anmärkningar. Göteborg Kontroll utförd av: Lars Strömdahl Brandingenjör, Civ. ing. Riskhantering Riskhantering Riskanalysen utförd av: Karin af Geijerstam Brandingenjör, Civ. ing.

24 24 13 REFERENSER [1] Handbok för Riskanalys, Davidsson, G. m.fl., Räddningsverket, Karlstad, [2] Center for Chemical Process safety of the American Institute of Chemical Engineers, CCPS Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, American Institute of Chemical Engineers, New York [3] Committee for the prevention of disasters, Guideline for quantitative risk, Purple Book, CPR 18E, The Hague, Holland, 1999 [4] Försvarets Forskningsanstalt, Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, [5] Davidsson G. m.fl.. Värdering av Risk. Räddningsverket. Karlstad [6] Riskanalys avseende transport av farligt gods förbi Projekt Mölndals Centrum, COWI, [7] Översiktsplan Mölndals stad, antagandehandling, [8] Länsstyrelsens riktlinjer Riskhantering i detaljplaneprocessen riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelsen i Västra Götalands län m.fl., september [9] Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Dec 1997, antagandehandling [10] Ylva Ralph, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret Mölndal, telefonsamtal [11] Västra Götalands författningssamling, 14 FS 2008:831 Länsstyrelsens i Västra Götalands län lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods i Göteborgs kommun. [12] SMHI [13] Prognoser för person- och godstransporter 2020, SIKA rapport 2005:10.

25 25 BILAGA A BERÄKNING AV INDIVIDRISK Olycksfrekvenser och konsekvenser baseras på beräkningar gjorda i riskanalysen för Mölndals centrum [6]. En ny beräkning av individrisknivå har dock gjorts. Hänsyn har tagits till vindriktning, konsekvensavstånd för respektive scenario och sannolikheten för omkomna på olika avstånd. Samtlig indata baseras på riskanalysen för Mölndals centrum. Tabell 8. Översikt beräkning av frekvenser. Frekvens Frekvens Scenario Väg Järnväg Vind Konsekvensavstånd Andel* Väg Järnväg Klass 1.1 7x10-7 1,2x ,2 1,4x10-7 2,4x10-8 Explosion Klass 2a 7x10-6 4,6x ,1 7x10-7 4,6x10-8 Jetbrand Klass 2a 4x10-6 2,5x ,3 1,2x10-6 7,5x10-8 Gasbrand Klass 2a 6x10-8 4x10-9 0, ,2 3x10-9 2x10-10 Gasmolnsexplosion Klass 2a 7x10-7 4,7x ,4 2,8x10-7 1,9x10-8 BLEVE Klass 2b 8x10-7 3,3x10-7 0, x10-7 1,7x10-7 Giftig gas Klass 3 2x10-6 3,3x ,1 2x10-7 3,3x10-8 Brandfarlig vätska Klass 5 4x10-6 2,3x ,2 8x10-7 4,6x10-9 Explosion *Andel anger konsekvensavståndet multiplicerat med 2 och dividerat med den totala sträcka som frekvensen är beräknad för (2r/L). Frekvenserna ovan multipliceras med sannolikheten för att omkomma på olika avstånd enligt Tabell 9 nedan. Tabellen anger andel omkomna utomhus och inomhus på olika avstånd. Värde inom parantes gäller specifikt för järnväg. Tabell 9. Andel omkomna på olika avstånd. Händelse Intervaller 0-50 m m m m Olycka med klass 1.1 massexplosion 1/0,15 (0,25) 1/0,15 (0,25) 0/0 0/0 Olycka med klass 2 a jetbrand 0,8/0,1 0/0 0/0 0/0 Olycka med klass 2 a gasbrand 1/0,25 0,5/0,1 0,1/0 0/0 Olycka med klass 2 a gasmolnsexplosion 0,8/0,8 0,1/0,1 0/0 0/0 Olycka med klass 2 a BLEVE 1/0,25 1/0,1 1/0 0,4/0 Olycka med klass 2 b utsläpp av giftig gas 1/1 1/0,25 1/0,1 1/0 Olycka med klass 3 brandfarlig vätska 0,8/0 0/0 0/0 0/0 Olycka med klass 5 - explosion 1/0,25 1/0,05 0/0 0/0

26 26 Frekvenserna för respektive avstånd adderas sedan och ger den totala risknivån på olika avstånd för väg (utomhus och inomhus) samt järnväg (utomhus och inomhus), se tabell X nedan. Tabell 10. Summerad risknivå Avstånd från Summerad individrisk för väg Väg 2020 Järnväg 2020 vägmitt (m) och järnväg Ute Inne Ute Inne Ute Inne ,5*10-6 1,1*10-6 3,5*10-7 2*10-7 3,9*10-6 1,3* ,2*10-6 3,1*10-7 2,5*10-7 5,7*10-8 2,5*10-6 3,7* *10-7 4*10-8 1,9*10-7 1,7*10-8 9,9*10-7 5,7* ,1* ,7* ,8*10-7 0