En toalett som man har ute för då kan man kissa där John FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA

Transkript

1 En toalett som man har ute för då kan man kissa där John

2

3 Förskolans utemiljö Förskolan har enligt läroplan ett tydligt pedagogiskt uppdrag, där utemiljön ska betraktas som en viktig lärandemiljö. Barn i förskolan tillbringar procent av sin aktiva tid under dagen utomhus. Det finns undersökningar som visar att förskolebarn som tillbringar mycket tid ute håller sig friskare. Utemiljön präglar kroppen och kroppsminnet och lär oss klara av såväl teoretiska som praktiska uppgifter på ett bättre sätt. Barn som vistas ute i en variationsrik miljö stimuleras till bra motorik och balansförmåga och är enligt studier mer fysiskt aktiva. Alla människor ska kunna använda och vara delaktiga i våra offentliga miljöer på lika villkor. Det ska vara möjligt att självständigt ta sig fram och det skall vara lätt att orientera sig i. I planeringen av en förskolegård ställs vi inför frågor som inte alla har självklara svar men som är viktiga att ta hänsyn till; Måste allt vara planerat? Hur föränderlig kan utemiljön vara? Kan vi välja material efter sinnlighet eller står det i motsättning till hållbarhet och underhåll? Hur förenar vi önskemål om överblickbarhet med behov av avskildhet? Hur utformar vi miljöer som utmanar och som samtidigt är säkra? Lek och pedagogik Det finns behov av att tänka nytt vad gäller förskolans utemiljö som lärande miljö. En bra, kreativ och stimulerande plats för lärande, lek och kommunikation har många mötesplatser. Mötesplatser för få, för många, för alla, för kreativt arbete, för rörelse, för lek, för lugn och ro. Barn efterfrågar olika saker beroende på ålder. Förskolan bör sträva efter att skapa platser som innehåller de utmaningar som stora respektive små barn behöver för att stimuleras och utvecklas. Det är inte självklart att barnen väljer de sittplatser, klätterställningar eller andra av oss vuxna iordningställda miljöerna. Barn skapar sina egna sammanhang och då behövs material, rum och ytor som stimulerar detta. En förskola som arbetar medvetet med hållbar utveckling och med delaktighet och inflytande har pedagogiska rum i utemiljön som upplevs spännande. Där finns en kombination av det föränderliga och det statiska. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Lpfö Frågeställningar Finns det platser där barn kan mötas på sina villkor? Är uterummet tillgängligt för förskolans alla barn? Planeras det utifrån barns perspektiv? Präglar delaktighet och inflytande utemiljön? 55

4 Mötesplatser På förskolegården behöver flera mötesplatser. Den mindre platsen - för barn på barns nivå. En plats för en handfull barn på avgränsade platser, i mindre rum på gården. Den mindre platsen är en plats för barnens samtal, lek och arbeten. Den mellanstora platsen - en plats för en mindre grupp. En förskola behöver flera sådana platser. En plats för mindre möten, mellanmål, lunch, gruppsamlingar och introduktioner. Mellanplatsen har sittplatser och bord som fungerar för barnen. Den stora samlingsplatsen - en plats för en stor grupp. En plats för möten, samlingar, uppträdanden, avslutningar, informationer, sångstunder och möten mellan många. Rörelse och motorik Flera rum med fysiska utmaningar behövs som är anpassade till olika åldrars motoriska kunskaper. Hinderbanor, lianer, klätterträd och tunnlar är exempel på sådant som barnen själva efterfrågar. Vilken typ av utrustning och material som är lämpligt beror på övrigt innehåll i utemiljön, antal barn, var i samhället förskolan ligger, vad som finns i nära omgivning samt verksamhetens specifika inriktning. Bygg- och konstruktion En plats för förvaring av och lek med löst material som t. ex plankor, rör, tegel och kabelrullar bör finnas. Den kan med fördel vara nära ett, en pergola eller träd så att man kan finna skugga och fasta objekt att ställa eller luta konstruktioner mot. Plats för skapande Här finns sittplatser, möjlighet att använda stafflier för skapande med naturmaterial av olika slag. Det är en plats för måleri, skulptur och andra estetiska uttryckssätt, en plats för skapande med utemiljön som inspirationskälla och fond. Vissa barn tillbringar inte mycket tid inomhus i ateljén med estetiskt skapande, däremot har det visat sig att många av de barnen kan finna lust och inspiration till skapande utomhus. Denna plats har med fördel även någon typ av tak och tillgång till vatten. 56

5 Att planera en förskolegård Utifrån förskolans plats i samhället och dess specifika förutsättningar disponeras tomten för att uppnå en säker utemiljö med gott lokalklimat, rumsligheter, platser och material för lek och lärande samt grönytor. Underhållet ska vara rimligt med en fungerande drift. Förskolegården är barnens utevardagsrum och där bör de få uppleva årstidernas växlingar. De bör också få chansen att utforska de fyra elementen med sina fem sinnen. Detta kan ge en grundläggande förståelse och känsla för sin omgivning och kanske rentav för livet som sådant. De fyra elementen Vatten Vatten får saker att flyta, vatten löser upp vissa material och binder ihop andra, vatten leder och transporterar. Vatten måste finnas på en förskola. Det kan vara enkla vattenrännor av t ex stockar, man kan gjuta betongskålar som samlar vatten. Placera en vattenpost så att även små barn kan hämta vatten till sin sandlek och sitt utforskande av naturen och dess material. Jord Jorden är platsen för det groende, det spirande, det växande, det blommande. I jorden kryper och krälar det, i jorden luktar det. Jorden kan vara lerig, sandig, mullrik. Utan jorden ingen potatis, inga vinbär, inga äpplen, inga solrosor, inga daggmaskar. Förskolegården ska ge barnen möjligheter att utforska jorden, känna den i handen och förstå dess betydelse. Eld Varje barn bör få uppleva eld, och dess betydelse. Varje förskola bör ha en eldstad eller flera. Barnen får möta elden i flera sammanhang - som samlingsplats, som värmekälla, som utekök. Luft En vårvind som får håret att fladdra kan ge en känsla av frihet och hopp om en sommar med tunna kläder och bara fötter. Att se sin egenhändigt tillverkade vindsnurra få fart eller se draken lyfta skänker glädje och stolthet. Att krypa ner i lä bakom en stor sten, en tät buske eller ett plank ger trygghet och ro. Förskolegården bör erbjuda barnen dessa möjligheter. De fem sinnena Syn Utemiljöns olika rumsligheter bör erbjuda en variation i t. ex. form, färg, struktur och täthet. Rummen ger olika synintryck och kan upplevas som sköna eller fula, öppna eller slutna, varma eller kalla eller på något annat sätt som berikar barnets upplevelse av sin vardagsmiljö. Hörsel På gården ska intressanta positiva ljud kunna höras, t ex aspens darrande löv i vinden, vattnets plask när det landar i hinken eller kompisens försök att vissla. En variation av olika material skapar en ljudbild, ett ljudlandskap som gör gården mer tillgänglig och begriplig. Växtligheten, genom lövverk, textur och form, hjälper till att göra ett mer komplett ljudlandskap. Doft Naturliga material som trä, fuktig bark, flis och doftande växter ger barnen upplevelser och kan ge synsvaga barn viktig orientering. Känsel I lek och lärande är känseln en självklar del. Barnets hand ska få känna skillnader i material - kalla, varma, hårda, mjuka, jämna, skrovliga etc. Variationen på gården ökar också förståelsen av uterummet för alla barn. Detta beaktas vid val av material i utrustning, byggda delar och ytor. Smak Bärbuskar av olika sorter ska finnas på förskolegården. De är värdefulla både för det enskilda barnets stund vid plockandet, men även för lärandet i grupp, då bären kan tillagas och ätas gemensamt. Flera platser med bär bör finnas, så att ett barn t.ex. under inskolning kan få lugn och ro medan han/hon plockar några bär. Även möjligheten till fruktträd ska undersökas. 57

6 De fyra årstiderna Våren Skapa platser där barnen får känna den värmande vårsolen. Utnyttja bra klimatlägen till att ge dem upplevelsen av vårens första spirande grönska och blomning. Sommaren Plantera buskar och träd som blommar på försommaren och på sensommaren, använd växter som lockar till sig fjärilar och som har ätliga bär. Doftande buskar som t.ex. syrén ger effekter på gården och förstärker försommarkänslan. För sommarens hetaste dagar är solskydd behagligt och avkopplande för både barn och personal. Hösten Låt barnen förundras över och leka med de svenska lövträdens färgprakt i september och oktober och låt dem mysa bakom ett vindskydd en råkall novemberdag. Vintern Snön ger leken och skapandet nya dimensioner. Barnen ska få chansen att klättra i snöhögar, skapa snöfigurer, gräva grottor, de ska få chansen att åka och rutscha. De minsta barnen på förskolan hindras mer av vintern än de äldre av plogkanter, för stora snöhögar och tjocka vinteroveraller. Olika stora snöhögar och ett system av upplogade gångvägar ökar delaktigheten och tillgängligheten på gården. Gångvägar ska belysas och armaturer bör placeras så att rummen på gården upplevs även under mörkrets timmar, t ex genom att träd och buskar belyses. Vid planering av belysning, betänk det enskilda barnets upplevelser, t ex möjligheten att få se en stjärnhimmel. 58

7 Tomtdisponering Entré En tydligt identifierad och välkomnande entré visar omvärlden vart man har kommit och vart man ska. Utemiljön med dess byggnader visar vilken verksamhet som finns här och vilka som använder rummet. Detta inger förtroende och skapar respekt. Förskolan ska ha en skylt som visar dess namn, samt avdelningarnas namn vid entréerna. Cykelparkeringar ska finnas vid entrén/entréerna, liksom möjligheten att ställa ifrån sig barnvagnar under ett skärmtak. Byggnader Byggnader placeras på tomten med målsättningen att få en säker och rumsligt utvecklingsbar lekmiljö, ett begripligt och funktionellt trafiksystem, ett bra lokalklimat på gården samt en fungerande avvattning. Förråd och andra byggda delar placeras på gården så att de skapar rumslighet och vindskydd samtidigt som de inte bör blockera viktiga siktstråk. Sophus och varuintag placeras så att en säker angöring med minsta möjliga backning av fordon kan ske. Vid soprummets placering beaktas också personals och barns möjligheter att lämna sopor på ett trafiksäkert sätt. Trafik Trafikytor och lekytor ska vara skilda åt, risken för att barn befinner sig i körytor ska minimeras. Parkeringsytor ska finnas för personal och för besökare. För föräldrar som hämtar/ lämnar sina barn bör parkeringsytor utformas så att ett lättbegripligt flöde skapas utan farliga backrörelser eller korsande gångstråk.. Rumslighet Förskolans utemiljö ska bestå av flera olika rum, uppbyggda med olika sorters material och med olika storlek. Man ska behålla och nyttja den eventuella naturmark som finns på området. Med dess inbyggda oregelbundenhet skapar den ett eget rum. Vidare bör gräsytor anläggas, områden med sand finnas och buskar och träd planteras för att bygga de rum som tillsammans ska utgöra förskolans utemiljö. Höjdskillnader på gården som helhet bör studeras som en möjlighet att dela in utemiljön i mjukt avgränsade rum. Lokalklimat Utnyttja terrängen till att skapa ett bra lokalklimat i utemiljön genom att placera byggnader i norr, skapa vindskydd från norr eller förhärskande vindriktning, dela in gården i rum, utnyttja söderslänter till planteringar med blomning, bär och frukt, utnyttja platser med gott lokalklimat till att skapa karaktär och mångfald i växtlighet och aktiviteter. Träd och buskar ger värdefull, behaglig, naturlig skugga. Platser där barn sitter stilla länge är särskilt viktiga att ge skugga, t ex baksandytor. Tak ger solskydd och om de är regntäta kan utevistelsen förlängas. Beroende på behov kan taken vara av trä, papp, segelduk eller pergola. 59

8 placeras vid denna snöröjda väg. Övriga gångvägar kan med fördel göras smalare och krokigare för variation i rörelse och upplevelse. Snöröjning och platser för snöupplag planeras så att planteringar, belysning, fasader mm inte skadas samt så att snön ger barnen rolig och fysiskt utmanande vinterlek. Kanter Avgränsningar mellan olika ytor och material studeras avseende höjd, materialval och placering. Kanterna, t ex en sandytebegränsning eller en kant runt en planteringsyta, kan vara utsatt vid snöröjning. Höga kanter kan försvåra tillgänglighet, ej beständiga material kan behöva bytas ut/repareras oftare, hårda kanter kan innebära skaderisk. Ytor och material Planteringar Flerskiktade planteringar av träd och buskar bör vara stommen i utemiljöns gröna volymer. Flerskiktade planteringar upplevs rumsavgränsande, och de sluter sig relativt bra, vilket försvårar för ogräsetablering och underlättar skötseln. Det ska finnas en variation i högt och lågt, både för att anpassa till barnens olika åldrar och för att skapa mer eller mindre tydliga avgränsningar. Aktivitetsytor upplevs lugnare, får ett bättre klimat och används mer om de är inramade av växtlighet. Natur Där naturmark finns, sparas den. Om röjning eller gallring behövs, utförs detta med försiktighet och med professionalitet. Naturen är med sin oregelbundenhet och sin under lång tid utvecklade biologi och struktur en viktig plats för lärande och lek som är mycket svår att återskapa om den utarmas eller förstörs. Övriga planteringar blir då ett komplement med blomning, bär samt variation i färg, form, struktur och doft. Där ingen naturmark finns bör man beakta möjligheten att skapa en naturlik miljö med omväxlande höga och låga planteringar, med arter som får utvecklas fritt och oregelbundet, gärna kompletterade med stenblock, stubbar och stockar. Gräs Vid anläggning av gräsytor används färdig grästorv om inte ytorna anses extensiva och stora, och har goda chanser att etableras under lång tid utan nyttjande. Gräskullar utformas mjukt avrundade för mjukhet och för praktisk skötsel. En yta med tillräckligt jorddjup för odling av t ex potatis och grönsaker ska finnas som kan tas i bruk när intresse och resurser finns, liksom en plats för kompost. Därför ska en anvisad gräsyta på ca 15 m² ha ett jorddjup på minst 40 cm. Verksamheten ska också kunna komplettera planteringar med t ex vårlökar och smultron. Gångvägar Ett system av gångvägar ska finnas på gården med en hårdgjord väg som förbinder entréer till byggnad och gård och som kan snöröjas i största möjliga utsträckning utan backning. Bredd och slitlager anpassas efter aktuell drift. Förråd för att förvara utrustning för barnens lek, lärande och samvaro ska Dagvatten Dagvattenavrinning ska planeras så att svallis och pölar inte bildas på t ex gångvägar från parkering och fram till entréer samt så att inte pölar och därmed is blir stående på gräsytor. Lutningar utförs så att brunnar inte behövs nära sandytor där de lätt blir täta. Material Materialval i lekmiljön väljs utifrån barnens behov och upplevelser. Det anpassas till hur intensivt utrustningen används för att minimera skötsel och underhåll. Säkerhet Förskolans utemiljö ska vara säker. Risken för att barnen förolyckas eller skadas så att de får bestående men ska minimeras. Samtidigt ska inte deras lek begränsas mer än nödvändigt. Barn och föräldrar ska kunna ta sig till entrén på ett trafikmässigt säkert sätt. Gården ska vara omgärdad av ett staket eller stängsel med grindar som är svåröppnade för barn. Material, byggda delar och utrustning på gården ska inte innebära skaderisker i form av t ex skärskador, fallskador och klämskador. Utrustning för lek och lärande ska uppfylla kraven i Svensk standard. Utemiljön ska utifrån verksamhetens behov och utemiljöns läge och innehåll ha en genomtänkt belysning för att skapa en säker miljö. Belysning ger ökad delaktighet och gör gården lättare att använda oavsett årstid. 60

9 Dimensionering av gården Till utemiljön för en förskola räknas såväl dess egen tomt som de ytor utanför tomten som kan disponeras. Det finns inga absoluta krav på storlek. Det viktiga är den totala bedömningen av tomten tillsammans med de för området specifika förutsättningarna. Förskolegårdarnas storlek kan därmed variera. Förskolor finns i stadsdelar/miljöer med helt olika förutsättningar. En förskola kan placeras: inklämd bland flerbostadshus på liten yta och det är långt till naturmark (t.ex. Förskolan Tanden, Ålidhem) i nära anslutning till parkmark med egen mindre tomt (t ex Förskolan Solskenet, nya Ålidhemsskolan) i Umeås mest centrala delar och vara omgiven av trafikerade vägar utan direkt kontakt med naturmark (t ex Förskolan Uven, Öst på sta n) inom centralorten med en stor tomt och nära eller nästan i naturmark (t ex Förskolan Gitarren, Rödäng, vid Rödberget). så att man har en mindre egen tomt men i nära anslutning till parkmark som också erbjuder lekytor (t ex Förskolan Stengärdan, Sandbacka) Tänk på Att beakta luftens kvalitet vid planeringen av förskolor i trafiktäta områden. Att så långt det är möjligt arbeta med naturliga material. Att sträva efter en så tyst gård som möjligt avseende buller. Det kan handla om hur byggnader placeras och bullerskydd utformas. Förrådens placering och inredning, vad ska förvaras och hur? Att sand finns i olika konsistenser och olika grovlekar för att passa olika behov. Sand att bygga och baka med, sand som rinner lätt mellan fingrarna och är mjuk att hoppa i. 61

10 Exempel förskolegårdar grön rumsavgränsare vattenlek slänt/ pulkabacke hkp cyklar kompisgungor varuintag baksand cyklar väderskydd barnvagnar berså gungor rutschkana baksand kulle för skranåkning bärbuskar odlingsyta naturmark sittkubb asfaltmålning gångstig cyklar eldstad/ grillplats koja väderskydd barnvagnar Förskolan Skattelden, Umeå, 6 avd. Landskapsarkitekt- WSP Samhällsbyggnad Illustrationen ej skalenlig 62

11 Förskolan Pennan, Umeå, 2 avd. Landskapsarkitekt- WSP Samhällsbyggnad bärbuskar varuintag frd förskola frd hårdgjord yta målade hagar sifferormar sand baksand/bakbord vindskydd cykel parkering mjuka gräskullar kompost bullerdämpande plank gungor rumsbildande plantering klätterlek cykelslinga Förskolan Trollet, Kalmar, 6 avd Landskapsarkitekt- Grönarummet Landskapsarkitektkontor, Kalmar lekhus blomsteräng uteateljé köksträdgård baksand inlastning kök personal entré 1-3 åringar bollplan atrium gård möjlig gård på gården sand naturmark entrétorg äventyrsstig baksand grillplats vattenlek entré 4-5 åringar cykelparkering Illustrationen ej skalenlig 63

12 skola skola idrott varuintag cyklar barnvagnar förskola hkp fågelbogunga klätterlek angöring cykelslinga baksand cyklar barnvagnar bärbuskar slänt/pulka backe balansgång däck Förskolan Ersmark, Umeå, 4 avd Landskapsarkitekt- Ramböll Sverige AB, 2009 Illustrationen ej skalenlig 64