Förskolan som mötesplats

Transkript

1 Förskolan som mötesplats Vision för byggnation

2 Mål- och styrdokument Utifrån uppdraget i läroplanen för förskolan (Lpfö 98), Göteborgs Stads mål och Ramprogrammet för förskole- och skolbyggnader, ska förskolan utvecklas för att nå de uppställda kraven som samhället ställer. I läroplanen för förskolan, (Lpfö) på sidan 5 andra stycket, står det om förskolans värdegrund och uppdrag: En förskola för relationer, generationer, kulturer och lustfyllt lärande ger oanade möjligheter 2 Forskande arbetssätt och en helhetssyn på lärande och utveckling med barnen i fokus skapar relationer, mod och kunskap. Nyfikenhet och kreativitet utmanar och stimulerar alla sinnen. En genomtänkt och föränderlig miljö skapar möjligheter till att mötas, utvecklas och främjar en modern kunskapssyn. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen, sidan 6 tredje stycket. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö, sidan 7 sista stycket. 3

3 Verksamhetsidé för förskola och skola i Göteborgs Stad Barnperspektivet En gemensam verksamhetsidé ska hjälpa skolorna att nå sina mål. Den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och grundsärskolan i Göteborg har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén är att den ska leda till en högre måluppfyllelse och en utveckling av ledarskapet hos skolledare och lärare. Idén består av tre punkter som lyfts fram ur lokala och nationella styrdokument. Barnkonventionen definierar vilka rättigheter som gäller för barn i hela världen. Den har fyra huvudprinciper som vi använder i arbetet med att skapa trygga och trivsamma miljöer i skolan: 4 Inre motivation och lust att lära Delaktighet och medskapande Helhetssyn Barnens och elevernas erfarenheter, intressen och motivation är utgångspunkt för det vardagliga arbetet i förskolan och skolan. Det är barnen vi är till för och de ska vistas en stor del av sin uppväxt här. Det är därför viktigt att barns och ungas perspektiv är en naturlig del i arbetet. Alla barn och ungdomar ska behandlas lika. Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som berör dem. Barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem och ska ha möjligheter att påverka. 5

4 Lokaler För att utveckla en förskola för framtiden och nå de uppställda målen, ska lokalerna vara utformade så att de främjar skapande, lärande, reflektion, omsorg och trygghet, inflytande och samarbete. De öppna och flexibla arbetsmiljöerna ska ge stöd åt kreativitet och nytänkande. Vi vill tillsammans skapa en miljö för lek, lärande, trygghet och mångfald. Förskolan ska skapa förutsättningar för olika typer av mötesplatser som ska möjliggöra kunskapsutbyte. Du som besöker förskolan ska mötas av en välkomnande och tydlig entré, där du blir sedd och där förskolans arbete och organisation synliggörs. Lokalerna bör vara utformade så att de främjar samarbete. De ska vara flexibla och möjliggöra förändringar i arbetssätt. Lokalerna ska ha ljus, rymd och främja kommunikation. Det behöver vara estetiska lokaler som bjuder på en spännande och annorlunda miljö som manar till handling, uppmuntrar till experiment, stimulerar kreativitet och ger sinnliga upplevelser. Det är viktigt med teknisk flexibilitet och att det finns tillgång till informations- och kommunikationsteknik i hela byggnaden. Förskolorna ska ha ett kök för tillagning av frukost, lunch och mellanmål. Det bör vara centralt beläget, så att barn kan känna dofter och se hur maten tillagas. Det ska finnas groventré med torkrum, skötrum och toalett. Måltiden en del av lärandet Goda matvanor i förskolan bygger på den pedagogiska måltiden med pedagogernas deltagande. Rummets utformning är också viktig för hur måltiden upplevs. Maten lagas på plats, det ska dofta mat och sinnena ska väcka och inspirera elevernas matlust. Göteborgs Stads måltidsprogram lyfter fram att maten ska vara näringsriktig och att de svenska näringsrekommendationerna ska vara vägledande. Idag finns flera exempel på nya förskolor med kök där maten lagas i hjärtat av huset med öppenhet till förskolans inomhustorg. På så sätt bygger vi in upplevelser kring maten på ett tilltalande sätt och ger möjlighet till möten mellan de som lagar maten och matgästerna. Rena, fräscha och smyckade lokaler bidrar till matlust och trivsel. Tillräckligt med sittplatser ska finnas så att alla barn kan sitta kvar så länge de behöver för att äta sin måltid. 6 7

5 Rumsfunktion Rummen ska främja barnets livsvärld för utveckling och lärande, sett ur barnets perspektiv. Rummen ska vara rika på upplevelser och vara estetiska mötesplatser, där barn ska kunna uttrycka sig, leka och lära med många material i olika miljöer. Detta för att stimulera och främja barns olika behov. Där ska finnas förutsättningar för: Språkverkstad och läshörna. Rum för reflektion och vila. Tekniska lösningar, it-verktyg och utrustning för ljus och skugga. Pedagogisk dokumentation som synliggör barns lärande. Fantasi och kreativitet och olika skapande aktiviteter. Motoriska utmaningar och möjligheter till rörelse. Formerna på rum och byggnader ska vara lekfulla och vackra och ge olika kvaliteter med koppling till utomhus och inomhus: burspråk, atriumrum, takfönster i ateljéer, scener och rundlar. Det ska finnas fönster ner till golven som tar vara på ljuset för att stimulera tankar, språk och synintryck. På så sätt kopplas även ute- och innemiljön ihop vilket främjar upplevelsen av perspektiv och närmiljö. Genomskinlighet i form av fönster även mellan olika rum är viktigt för att bjuda in till nyfikenhet och reflektion. En öppen miljö som är medvetet uttänkt och planerad för och med barn består av möbler och material som möter barnen i deras höjd. På så sätt främjas både delaktighet och självständighet utifrån barnens initiativ i förskolans lärmiljöer. Viktiga aspekter för funktion: Personalrum med koppling till flexibla arbetsrum för planering, reflektion och pedagogisk dokumentation. Samtalsrum och konferensrum är viktiga. God akustik. Komfort och jämnhet i inomhusmiljön i form av golvvärme. Rena hela väggar i harmoniserande färger så att barns uttryck får utrymme. 8 9

6 Gården Förskolans utemiljö är en viktig del av förskolans lärmiljö. Den ska fokusera på att skapa social gemenskap, utmana/aktivera alla sinnen, stimulera kreativiteten och ge plats åt rörelse. 10 I uterummet finns det goda förutsättningar för barnen att genom lek och experimenterande erövra kunskap. Här ska skapas rum för alla årstider och rum i rummen i form av amfiteater under tak, bersåer, pilkojor och kryptunnlar. Det ska även finnas möjlighet till bildskapande med utestaffli och lerbord samt platser där bygg och konstruktion får utrymme. Tankar att ta med: Vattenlek att man kan hämta vatten i anslutning till uteateljé. Vattenexperimenterande en plats för undersökande av vattnets egenskap. Bersåer för avskildhet, rum i rummen. Att sandlådorna ska vara fyllda med sand som är speciellt lämpad för bygg och konstruktion. Kulle för att erövra kroppens rörelse. Ta vara på det naturliga och vilda som finns i miljön. Altan med tak för utevila (ej i söderläge). Plats för dokumentation/utställning både inom- och utomhus. Plattform/scen för samling och uttryck. Konstruktion utebygg. Metoder För att utveckla framtidens förskola som bygger på modern kunskapssyn där pedagogik är i ständig utveckling och där barns lärande fokuseras, krävs tydliga mål och arbetsmetoder. Förskolan ska vara en aktivt lärande organisation som hela tiden strävar efter kvalitetsutveckling. På så sätt är den en plats för meningsfulla lärprocesser där barn upplever glädje och trygghet. Utvärdering av verksamheten är nödvändig för att mål och metoder ständigt ska utvecklas och bilda ett sammanhang. Detta sker genom att pedagogerna synliggör arbetet i form av pedagogisk dokumentation för att tillsammans med barnen kunna reflektera och lära av varandra. Verksamheten ska genomsyras av ett aktivt natur- och miljötänkande. Två viktiga delar i utformningen av förskolan är barns perspektiv, som är barnets egen berättelse och barnperspektivet, vilket innebär att man utgår från barnets behov. 11

7 Mia Andersson, verksamhetsutvecklare sektor Utbildning Göteborgs Stad Grafiska gruppen Med respekt för detta ska vi bygga förskolor där barns intryck kommer till uttryck och ger avtryck. Foto: Colourbox.com, Norra Hisingen Tryck: Ale Tryckteam AB Oktober 2014 Förskolan ska vara navet i stadsdelens hjul, där den nya generationens kunskap, hopp och mod blir viktiga för byggandet av morgondagens samhälle.