6SHMDUVFRXWSURJUDPPHW 'HQYX[QDVUROO

Transkript

1 gyhuudvndqghqrjylvdghghwvljxqghughqkluwlghqdwwrfnvn 7HVVDGHQW\VWDVWHLSDWUXOOHQYDUHQP\FNHWEUDRFKPRWLYHUDG OHGDUHI UJUXSSHQ+RQVWlOOGHVHGDQXSSVRPGHQDQGUDIULYLOOLJD WLOOVDPPDQVPHG/DXUDI UDWWWXUDVRPPHGSDWUXOOHGDUXSSJLIWHQ 7HVVDKDGHKHOWNODUWLQWHYnJDWDQPlODVLWWLQWUHVVHI U SDWUXOOHGDUXSSJLIWHQWLGLJDUHI UDWW3HWUDVnW\GOLJWYLVDWVLQ QHJDWLYDLQVWlOOQLQJ1XQlU7HVVDÀFNSU YDVnNUlYGHVGHWLQWH VnP\FNHWI UDWWKRQVNXOOHYnJDIRUWVlWWDLUROOHQIULYLOOLJW7URWV DWW*UlYOLQJDUQDVMlPOLNDSDWUXOOHGDUVNDSKnOOHUSnDWWXWYHFNODV NDQGHLQWHOlPQDVHQVDPPDSnP WHQDSnOlQJHlQQX'HW PnVWHGHÀQLWLYWÀQQDVHQVW UUHDXNWRULWHWlQGHQMlPQnULJD SDWUXOOHGDUHQSnSODWVKHODWLGHQ0HGWLGHQlUGHWPHQLQJHQ DWW/DXUDRFK7HVVDVNDWDHWWDOOWVW UUHDQVYDUI UP WHQDRFK DWW-DQLQDVnVPnQLQJRPVNDNXQQDGUDVLJWLOOEDNDDOOWPHUD.RQWDNWHQWLOOKHPPHW I spejarscoutåldern är utmaningen med kontakten till hemmen att patrullen ur föräldrarnas synvinkel har flera ledare. Patrullen har en lots, och en eller två patrulledare. Det är bra att genast från början klargöra för föräldrarna vem som har vilken roll. Utgångspunkten är att patrulledaren sköter kontakten till hemmen. Patrulledaren ger information om mötena, delar ut anmälningslappar till hajker, förläggningar och läger och tar kontakt också i andra frågor. Lotsen kan gärna följa med tidtabellen för informationen och kvaliteten på informationen och handleda patrulledaren i detta. I problemsituationer är det bra att få föräldrarna att kontakta också lotsen. Patrulledaren kan också när som helst vända sig till lotsen också i fråga om kontakten till hemmen. Ordna gärna ett föräldramöte för nya spejarscoutföräldrar. Detta behandlas också i kapitel Uppflyttning. Mer om kontakten till scouternas hem kan du läsa i kapitel Kom ihåg scouternas föräldrar. 'HQYX[QDVUROO Spejarscouternas patrulledare behöver en stark vuxen som stöd under hela patrulledartiden. Lotsen står för detta stöd. Patrulledaren och lotsen arbetar tillsammans under hela verksamhetsperioden. De planerar patrullens verksamhet och gör upp ett terminsprogram. De funderar över på vilka möten lotsen behövs, vilka uppgifter lotsen sköter under verksamhetsperioden och hur de gör ifall patrulledaren plötsligt får förhinder och inte kan komma på ett patrullmöte. Den vuxna har en betydande roll i spejarscoutåldern såväl för spejarscouterna som för patrulledarna. Den vuxna ska ta sin uppgift som spejarscoutlots på allvar. Det räcker inte att lotsen ibland ordnar en träff för spejarscoutpatrullernas patrulledare. Han måste synas och vara med också i patrullens vardag. Spejarscoutprogrammet ger den vuxna en möjlighet att lära känna, stöda och handleda spejarscouterna direkt, inte bara genom patrulledaren. Ur spejarscoutens synvinkel betyder detta att fastän patrulledaren är den närmaste ledaren så är också den vuxna med i hans scoutvärld. Vid behov kan spejarscouten få konkret och reellt stöd av den vuxna. Lotsens uppgift är att se till att spejarscoutpatrullen kommer igång med sin verksamhet. Exempelvis då patrullen får nya patrulledare ska lotsen vara på plats på tillräckligt många möten, tills patrulledarna klarar sig på egen hand. Lotsen behöver inte aktivt delta i själva mötet, ofta räcker det med att han är fysiskt närvarande. Lotsen ger patrulledarna respons och uppmuntrar dem. Det är också viktigt att ge tillräckligt utrymme och ansvar åt patrulledare som klarar sig själva. En lots kan fungera som stöd för flera patruller om han har tid och resurser för det. Lotsens uppgift är att vara en positiv vuxen förebild för den unga scouten och att vid behov finnas i närheten. Detta förutsätter att lotsen kan skapa ett förtroendefullt förhållande till spejarscouterna och deras patrulledare. Lotsens plikt är sätta upp gränser för ungdomarna och att förstå att det hör till åldersgruppen att ungdomarna gör uppror mot gränser och vuxna. Lotsen övervakar och stöder patrullens verksamhet genom patrulledaren och vid behov också direkt. Kåren har en spejarscoutansvarig som ansvarar för spejarscouterna i kåren. Denna koordinerar spejarscoutlotsarna och spejarscoutpatrullernas verksamhet. Huvudvikten i uppgiften ligger på upprätthållande av kommunikation mellan lotsarna. Om kåren är stor kan detta utgöra ett separat uppdrag som innehas av en äldre ledare. Den spejarscoutansvariga kan också vara en av lotsarna, om han har tid och resurser för båda uppdragen. Läs mer om lotsens och den spejarscoutansvariges roller i kapitel 4.8. Gruppen, scouterna och ledarna. 6SHMDUVFRXWSURJUDPPHW Spejarscout blir man i sjätte eller sjunde klass (som åring), i nionde klass (som 15-åring) flyttas man över till explorerscouterna. Spejarscoutperioden är alltså 2 3 år. Sammanlagt omfattar äventyrsoch spejarscoutperioden 5 år. Spejarscoutprogrammet utgörs av ett basprogram och ett tilläggsprogram. Basprogrammet består av fyra perioder omfattande ett halvt år etapper: lägerliv, kreativitet, överlevnad och samhälle. Etapperna kan avläggas i vilken ordning som helst och med hjälp av tilläggsetapperna kan man förlänga spejarscoutprogrammet så att det blir treårigt. Under tilläggsetapperna fördjupar man sig i de etapper man tidigare avlagt. Om spejarscoutperioden i kåren är treårig så deltar spejarscouterna i tilläggsprogrammet efter det tvååriga basprogrammet. Syftet med tilläggsprogrammet är att utvidga och repetera basprogrammet och att ge ungdomarna tid att ta till sig spejarscoutperiodens kunskaper och färdigheter. Tilläggsprogrammet ger speciellt övning i ansvarstagande och ledarskap genom olika projekt. (WDSSHUQD Basprogrammet består av fyra etapper på ett halvt år var med olika teman: Q Lägerliv Q Kreativitet Q Överlevnad Q Samhälle

2 Varje etapp Q börjar med ett välkomstskede, som kallas kurs, där patrullen planerar vad som ska göras under etappens gång och där man också strävar efter att förstärka gruppandan Q innehåller både obligatoriska och valbara aktiviteter Q utmynnar i en fyr där spejarscouterna i praktiken får testa de färdigheter de lärt sig under etappen Spejarscouten får ett märke när han har avlagt en etapp. Märkena fästs runt åldersgruppens inledningsmärke, vilket fås då den första etappens kursskede är gjort. Efter att spejarscouten har avlagt tilläggsetapperna får han sy fast en repkant runt hela märket. Spejarscouternas avslutningsmärke sigillet är i metall och föreställer Kims leende. Aktiviteterna i etapperna har fyra olika nivåer, vilket innebär att man kan utföra etapperna i valfri ordning. Kåren kan bestämma ordningen så att den passar kårens traditioner och kårens spejarscouter kan utföra samma etapp samtidigt men på sin egen nivå. När en patrull påbörjar en etapp väljer den också en fyr, det vill säga ett mål som patrullen vill nå med hjälp av etappen och som även blir etappens höjdpunkt. Här behöver patrullen ofta hjälp av lotsen. Fyren är ett konkret evenemang eller projekt i slutet av etappen. I samhällsetappen kan fyren vara en utfärd till en annan ort, i lägerlivsetappen kan den vara att delta i ett läger, i överlevnadsetappen kan den innebära en vandring och i etappen kreativitet kan fyren vara att sätta upp en teater. I och med etappens aktiviteter skaffar sig scouterna de färdigheter och kunskaper som behövs i fyren. Förberedelse för fyren kan användas som motivering till varför man valt just de aktiviteterna. I och med fyren får scouterna testa vad de lärt sig. Fyren väljs av hela patrullen tillsammans. Etapperna fokuserar på scoutprogrammets olika delområden och fyrarna som hör till dem är olika, precis som målsättningarna för fyrarna. För varje fyr finns specifika utmaningar målsättningar definierade. Också utmaningarna finns på olika nivåer för att patrullen med stöd av lotsen ska kunna välja en fyr som är lämpligt utmanande. Spejarscouternas tilläggsprogram består av tilläggsetapper. Varje etapp i basprogrammet har en fortsättning en tilläggsetapp i vilken man fördjupar sina kunskaper från basprogrammet och där man även använder dessa färdigheter aningen friare. Tilläggsetappen kan vara kortare eller längre än ett halvt år bara de uppställda målen nås. Tilläggsetappernas utmaningar är lotsens verktyg och med hjälp av dem kan han bestämma vilka målsättningar som utförs noggrant och vilka som utförs i stora drag beaktande patrullens intressen. $NWLYLWHWHUQD Varje etapp innehåller olika aktiviteter som ger spejarscouten nya kunskaper. Genom aktiviteterna uppnås största delen av målen för fostran. Det innebär att den nya färdigheten inte alltid är det viktigaste i aktiviteten. Genom aktiviteterna kan man påverka spejarscouternas värderingar, attityder, kunskaper och val. Aktiviteterna ska helst inte vara teoretiska utan mer praktiska uppgifter, upplevelser, lekar, spel och gemensamt arbete. Ur spejarscoutens synvinkel är aktiviteterna underhållande och trevliga att hålla på med men innehåller också spår av uppfostran och undervisning. Etappens aktiviteter är indelade i färdighetsområden. Några färdighetsområden förekommer i varje etapp; orientering, utfärdskunskaper och första hjälpen samt sjöaktiviteter. Grupperingen av aktiviteterna är ett stöd för ett mångsidigt program i och med att patrullen bör göra minst en aktivitet per färdighetsområde. De obligatoriska aktiviteterna garanterar att scoutprogrammets olika delområden och målen för fostran beaktas jämbördigt. Vissa färdighetsområden omfattar fler obligatoriska aktiviteter. Av de valbara aktiviteterna kan patrullen välja dem som intresserar mest. Till varje etapp hör också aktiviteter som tangerar ledarskap och ansvarstagande. Patrullen kan själv välja i vilken ordning den genomför etappens aktiviteter. Aktiviteterna har 1 4 nivåer som anger svårighetsgraden. Patrullen väljer med lotsens hjälp den lämpligaste nivån. Riktlinjen är att man under den första etappen gör aktiviteterna på den lättaste nivån, under den andra etappen aktiviteter på nivå två och så vidare. Då märker också spejarscouterna att programmet utvecklas och blir mer krävande genom hela spejarscouttiden. De gemensamma aktiviteterna, det vill säga de som ingår i alla etapper (orientering, utfärdskunskaper och första hjälpen samt sjöaktiviteter) genomförs så att scouten under sin spejarscouttid utför alla aktiviteter på alla nivåer (undantaget sjöaktiviteterna som är valbara). Vid val av nivå bör man tänka på att patrullen ska kunna utföra aktiviteten och att aktiviteten ska vara lämpligt utmanande. Om det känns bäst för patrullen kan man utan vidare göra en aktivitet på fjärde nivån redan under den första etappen. Patrullen planerar och väljer lämpliga aktiviteter och nivåer under lotsens handledning. Under de första etapperna kan lotsen på förhand välja ut aktiviteter som passar patrullen. I slutet av etappen är patrullen färdig att erövra fyren. Aktiviteterna som görs under etappen stöder patrullens försök att erövra fyren. 63(-$56&287(51$63(-$56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

3 $NWLYLWHWVNRUWHW Aktivitetskortet är ett hopvikbart papperskort som ryms i fickan. På det kan man tillsammans med patrulledaren markera vilka aktiviteter man utfört. Eftersom kortet är litet är det lätt att bära med sig. Korten kan köpas i scoutbutiker och på scoutkansliet. På kortet finns alla etapper, fyrar och tilläggsetapper antecknade. Etappens aktiviteter jämte nivåer framgår av aktivitetskortet. För varje nivå finns en ruta som man kan kryssa i när man har klarat av den. De gemensamma aktiviteterna finns på ett eget område på kortets mittparti. Olika symboler berättar vilka aktiviteter som är obligatoriska, vilka som innebär ansvarsuppdrag eller ledarskap och vilka aktiviteter som har sjötema. Detta underlättar planeringen av etappen under kurstagningsmötena. Under varje etapp görs en nivå av alla gemensamma aktiviteter, en nivå av den valda etappens obligatoriska aktiviteter och dessutom en valfri mängd övriga aktiviteter ur etappen dock så att minst en aktivitet görs inom varje färdighetsområde. Kortets sjöaktiviteter är valbara i scoutkårer som inte sysslar med sjöverksamhet. Ledarskapsaktiviteter är sådana som omfattar uppgifter som innebär att man övar sig i att leda antingen den egna patrullen eller en äventyrsscoutpatrull. Ledarskapsuppdragen är tillräckligt utmanande för spejarscoutsåldersgruppen och de erbjuder spejarscouterna en möjlighet att få ledarskapserfarenhet innan de blir explorerscouter. En del av ledarskapsuppdragen görs i grupp och då fungerar uppgiften även som en samarbetsövning. I och med de aktiviteter som innebär ansvarstagande kan man ge en spejarscout ansvar för en del av det som krävs för att aktiviteten ska genomföras. Avsikten med ansvarsuppdragen är inte bara att underlätta patrulledarens uppgift utan också att ge spejarscouterna olika synvinklar av att arbeta i grupp och att få dem att känna sig behövda. Aktivitetskortet är ett verktyg för spejarscouten själv och han kan med hjälp av det följa med sin spejarscoutstig. Med hjälp av aktivitetskortet kan också patrulledaren och lotsen planera och följa med patrullens framsteg på spejarscoutbanan. 3DXVHUQD Alla mål för fostran kan inte uppnås med hjälp av aktiviteterna. Därför omfattar spejarscoutprogrammet också mer andliga övningar pauser. Pausen är en naturlig del av spejarscoutpatrullens möten. Pausen är ofta en praktisk övning, till exempel en lek, ett spel eller en improvisation och syftet är att spejarscouterna stannar upp och tillsammans tänker djupa tankar om livet och får tankar inför uppväxten och vuxenheten. Avsikten är att patrullen ska ha en paus per möte. Pausernas delas in i följande grupper: 1. Andligt 2. Självkänsla jag och andra olikhet fördomar 3. Kompisar och mobbning 4. Natur och miljö 5. Rusmedel 6. Sex och sällskapande mötet med det motsatta könet 7. Egna känslor 8. Bekantskap gruppdynamik tillit samarbete 9. Växelverkan lyssna på andra och framför egna åsikter 10. Ensamhet och rädsla 11. Scoutingens värderingar och egna värderingar 12. Övrigt )\UHQ Fyren är etappens avslutande projekt, där patrullmedlemmarna tillsammans i praktiken prövar på de färdigheter de fått. Nyckelordet är tillsammans; fyren är ett gemensamt projekt för hela patrullen, inte något som scouterna gör på egen hand. Den enskilda patrullscouten behöver alltså inte kunna allt, men patrullen ska klara av uppgifterna tillsammans, utan hjälp av en vuxen eller patrulledaren. Vid behov kan ändå patrulledaren eller lotsen ge goda råd. Patrulledaren är med när patrullen erövrar fyren, det vill säga utför projektet, men han leder inte patrullen aktivt. Lotsens uppgift är att se till att fyren blir gjord i tid och att den är lämpligt utmanande. Patrullen och patrulledaren organiserar fyren, men lotsen är i sista hand ansvarig för att fyren realiseras. Lotsen och patrulledaren utvärderar tillsammans hur fyren lyckades. Exempel på fyrar hittar du i den här mappens bilaga 7.7 Fyrar. $YGHOQLQJVWUlIIDU Med 1-2 månaders intervall ordnas avdelningsträffar, det vill säga åldersgruppsträffar för alla kårens spejarscouter. På avdelningsträffarna får spejarscouterna träffa varandra och utföra något mer krävande aktiviteter eller annat program. Lotsen ansvarar för arrangemangen och innehållet i träffen. Du kan läsa mer om avdelningsträffarna i kapitlet med samma namn. Läs mer om dessa delar av spejarscoutprogrammet i kapitel 6.11 Programmet i praktiken. 3URJUDPHYHQHPDQJ Programevenemangen är Finlands Scouters (FS), Finlands Svenska Scouters (FiSSc) och de finska distriktens direkta stöd till kårerna i deras arbete med att genomföra scoutprogrammet. Spejarscouterna måste inte delta i evenemangen men det rekommenderas. Det enda obligatoriska evenemanget är scoutfärdighetstävlingen som är en aktivitet under kreativitetsetappen. Programevenemangen omfattar ofta olika aktiviteter och under vissa av dem genomförs en fyr. Det är alltså viktigt att patrulledaren tar evenemangen i beaktande då han planerar verksamheten för följande termin. Lotsens viktigaste uppgift när det gäller programevenemang är att informera om och marknadsföra evenemangen och uppmuntra spejarscouterna att delta. Ibland krävs också hjälp med praktiska arrangemang som till exempel skjutsar. 6SHMDUGDJDU Q Struktur och längd: ett evenemang som omfattar en dag eller ett veckoslut Q Arrangör: i allmänhet regionen Q Hur ofta: i allmänhet 1 per region per år, men praxis varierar beroende på behov och resurser. Sammanlagt minst 1 per år inom FiSSc.

4 Syftet med evenemanget: Q Spejarscouterna lär sig nya saker. Q Spejarscouterna träffar andra likasinnade ungdomar. Q Spejarscouterna får idéer som de kan använda i sin egen verksamhet. Q Spejarscouterna får nya färdigheter och intryck som de tar med sig tillbaka till kårerna. På spejardagarna kan scouterna med sina egna patruller utföra aktiviteter som hör till etapperna. De aktiviteter som man utför under spejardagarna är ofta mer krävande och sådana som inte alla kårer nödvändigtvis kan erbjuda. Under evenemanget får scouterna också tips för veckoverksamheten. Spejardagarna kan till exempel gå ut på att deltagarna lär sig att editera filmer, använda kamera och videokamera eller att ombryta en tidning. Med hjälp av den nya kunskapen kan man nå målet för kreativitetsetappens fyr. Vissa spejardagar koncentreras på en viss etapp och har bara aktiviteter från den; på andra spejardagar utförs aktiviteter från flera etapper. Evenemanget kan ordnas bland annat som ett endagsevenemang i stadsmiljö, som ett veckoslutsevenemang i naturen eller som en del av ett annat evenemang, till exempel ett regionläger. Ett viktigt element under spejardagarna är att spejarscouter träffar andra spejarscouter och att de har roligt. Evenemanget ska inte vara ett scoutfärdighetsseminarium, utan det ska anpassas till spejarscouternas ålder med lekar och kvällsprogram. Spejardagarna är sällan lika från gång till gång, så spejarscouterna kan gärna delta i flera spejardagar. Scouterna kan delta i spejardagarna även om patrullen inte håller på med den etapp som är tema för spejarscoutdagarna. Också om spejardagarnas tema utgörs av en etapp som patrullen redan har avklarat så kan patrullen ändå delta för att fördjupa sina kunskaper. Lotsen och patrulledarna kan gärna diskutera vilka aktiviteter de önskar att man ska ta upp under spejardagarna och kan sedan framföra önskemålen till regionen, till exempel i samband med kårledarträffar. Lotsens uppgift är också att uppmuntra patrullen att delta i spejardagarna. 6SHMDUVFRXWWlYOLQJDU Q Form och längd: En tävlingsbana som tidsmässigt omfattar en dag (beroende på serie) och med kontroller med uppgifter som poängsätts. Q Arrangör: i allmänhet regionen Q Hur ofta: i allmänhet 1 2 gånger per år och region beroende på behov och resurser Mål för evenemanget: Q att lära ut och att testa hur man i praktiken kan använda de färdigheter man fått Q att lära ut nya färdigheter Q att utveckla de tävlandes och arrangörernas färdigheter, karaktär, självförtroende, vi-anda, ärlighet, rättvisa, kreativitet, observationsförmåga, uteslutningsförmåga och påhittighet Q att uppmuntra till sunda levnadsvanor Q att skapa en positiv attityd till utmaningar och problem som dyker upp Q att lära ut hur man ska fungera i grupp Q att utveckla ledarskaps- och påverkningsmetoder, initiativtagande, ansvarstagande, organisationsförmåga och förmågan att ställa upp mål Q att lära ut hur man vistas i naturen på naturens villkor Q att erbjuda deltagarna möjlighet att bekanta sig med scouter från andra kårer och regioner,qqhknoo En scoutfärdighetstävling är en patrulltävling, ett patrullrådd, som baserar sig på scoutprogrammet. Spejarscouttävlingen är en dagsutfärd där patrullen tar sig fram i terrängen till fots eller på skidor och på kontrollerna gör patrullen uppgifter som kräver olika färdigheter och kunskaper. Uppgifterna baserar sig på scoutprogrammet och stöder programmets aktiviteter och målen för fostran. I tävlingarna behövs också allmänna färdigheter och kunskaper som man lärt sig i skolan eller genom andra fritidsintressen. Man kan förbereda sig för tävlingen genom att på patrullmötet studera listan över uppgifter och läsa de tips som ges där. Scoutfärdighetstävlingarna stärker gruppandan och testar både gamla färdigheter och lär ut nya. Lotsten uppmuntrar patrullen att delta i tävlingen och ser till att tävlingen blir uppmärksammad i patrullens terminsprogram. Lotsen kan också hjälpa till med patrullens förberedelser. 5HJLRQI\U Regionfyren är ett specialarrangemang av fyren som hör till spejarscouternas program. Regionfyren arrangeras av regionen och är i första hand avsedd för de kårer som av någon anledning inte kan erbjuda en fyr åt sina spejarscouter. Regionfyrar ordnas ca en gång per år enligt behov. I praktiken handlar det närmast om överlevnadsoch lägerfyrar. Vid behov kan regionen också ordna andra fyrar. Regionen meddelar kårerna i god tid om fyren så att kåren kan ta den i beaktande då spejarscouternas program planeras. För överlevnads- och lägeretapperna kan regionen till exempel ordna följande fyrar: Q en vandring avsedd för spejarscouter (överlevnad) Q ett regionläger (läger) Lotsens uppgift är att fundera över kårens resurser att ordna egna fyrar och att vid behov förmedla information om kårens behov till regionen. Lotsen följer också med regionens utbud av fyrar och funderar på om kåren ska utnyttja dem. Han konsulterar naturligtvis också patrulledaren. Man kan också utnyttja den fyr som regionen ordnar bara delvis. En regelbunden kommunikation med regionen är en fördel för alla. I princip är fyren ett evenemang som patrullen själv planerar, men som regionen stöder på olika sätt. Det är därför bra om lotsen och patrulledaren tar reda på hur mycket planering den valda nivåns regionfyr kräver av patrullen. Om regionen ordnar en vandring som fungerar som överlevnadsetappens regionfyr, så kan vandringen ordnas så att det finns några valbara rutter för varje dag. Den ena av rutterna är lättare och den andra mer utmanande, men övernattningen sker på samma ställe. En spejarscoutpatrull som genomför överlevnadsfyren enligt den första nivån väljer den lättaste rutten för varje dag, de som utför fyren enligt nivå fyra väljer den svåraste rutten för varje dag och de som genomför fyren på nivå tre och två kan en dag välja den lättare rutten och en annan dag ta den mer krävande rutten. 8SSÁ\WWQLQJ 8SSÁ\WWQLQJHQLSUDNWLNHQ Uppflyttningen från äventyrsscout till spejarscout är en konkret händelse som sker i början av verksamhetsperioden då en ny spejarscoutpatrull inleder sin verksamhet. När patrullen flyttas upp från äventyrsscouterna till spejarscouterna kan det hända att gruppen förändras. Spejarscoutpatrullen kan vara mindre än äventyrsscoutlaget och flickor och pojkar är i separata patruller. Tonåriga flickor verkar ofta i mindre grupper medan pojkarna trivs i större och lösare hopar. Ett lag med 10 äventyrscoutpojkar kan bra fortsätta som en spejarscoutpatrull, medan ett flick- eller blandäventyrsscoutlag gärna kan spjälkas upp till mindre spejarscoutpatruller. Också scouternas ledare byts ut, eftersom det nu är en bara några år äldre patrulledare som leder veckomötena. 63(-$56&287(51$63(-$56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

5 Uppflyttningsevenemanget inleder den nya patrullens spejarscoutprogram. Evenemanget, som ordnas av patrulledaren och lotsen, kan till exempel vara en dagsvandring som är lite längre eller mer krävande än de vandringar som scouterna har gjort tidigare, eller något annat evenemang där man kräver lite mer än förut av patrullen. På uppflyttningsevenemanget kan man utföra aktiviteter som hör till kurstagningsskedet. I slutet av evenemanget kan patrullen avge spejarscoutlöftet och scouterna får första delen av spejarscoutmärket. Uppflyttningsevenemanget kan också kopplas ihop med någon festlighet och patrullen kan belönas för en väl utförd uppgift. Uppflyttningen ska skapa en känsla hos spejarscouterna att de nu flyttar till gänget av lite äldre scouter. Uppflyttningsevenemangets uppgifter ska helst vara sådana att patrullscouterna klarar av att göra dem på egen hand eller med lite handledning av sina nya patrulledare. Samtidigt ska uppgifterna ge utmaningar och kräva samarbete av patrullen. Kårens traditioner kan gärna synas i evenemanget. Spejarscouterna kan gärna i detta skede börja grubbla på spejarscoutlöftet och dess betydelse, men man bör ta i beaktande de ungas personliga skillnader i utvecklingsgraden, skillnaderna mellan grupperna och grupptryckets inverkan på det egna grubblandet. Lotsen kan gärna kort diskutera löftets betydelse enskilt med varje spejarscout. ([HPSHOSnXSSÁ\WWQLQJDU Patrull räv är en sammansvetsad patrull bestående av sex kompisar som har gått på möten tillsammans sedan vargungetiden. Under den treåriga äventyrsscoutperioden har rävarna gjort utfärder, tävlat och aktivt deltagit i läger tillsammans och rävarna umgås annars också på fritiden. Patrullen inleder sin spejarscoutperiod med en dagsutflykt. De har fått ett utfärdsbrev där den enda information är en utrustningslista och var man ska träffas. Från kårlokalen förs rävarna ett tjugotal kilometer till en holme där de inte har varit tidigare. De får mat för dagen och kokutrustning, karta och kompass samt en deadline för när de ska vara på en viss plats. Rutten som rävarna ska gå är fyra kilometer lång och längs den finns både bemannade och obemannade kontroller med uppgifter att lösa. På en del av kontrollerna behöver patrullen verkligen använda sina hjärnceller och tillsammans pröva olika lösningsmodeller. Kontrollanterna består av tidigare och nya ledare. De explorerscouter och ledare som har varit kaptener under rävarnas äventyrsscouttid deltar i planeringen av evenemanget, eftersom det är de som bäst vet vad rävarna kan och klarar av. Till uppgifterna hör också att lära sig spejarscoutlöftet och att studera idealen närmare. Var och en av rävarna får för sig själv under fem minuter fundera på löftet och sedan får alla tillsammans lufta sina tankar tillsammans med spejarscoutlotsen. Tillsammans lyckas rävarna också lösa alla andra uppgifter på kontrollerna och de anländer till sitt mål när skymningen faller. Där väntar lotsen och patrulledarna med en läcker måltid invid lägerelden, en måltid som inte går att jämföra med tidigare utfärdsmåltider. I slutet av måltiden avger rävarna spejarlöftet och får spejarscoutmärket. Efter utfärden har patrullens gruppanda blivit starkare och även den försiktigaste i gruppen uppskattas för sina orienteringsfärdigheter. Överlag känner sig rävarna mer klipska och färdiga att möta ännu större utmaningar. Patrull Mås är en ny patrull. Bara några av medlemmarna har varit i samma äventyrsscoutlag tidigare och dessutom har två helt nya scouter kommit med i gruppen. Deras uppflyttningsevenemang är ett extra långt möte som hålls ett veckoslut. Under uppflyttningen bekantar sig måsarna med varandra och lägger upp regler för patrullen och gör många olika samarbetsövningar. Lotsen och patrulledaren är med under hela mötet. Spejarscoutlöftet avger måsarna ett par veckor senare på ett festligt möte efter att var och en har diskuterat innehållet i löftet och idealet på tu man hand med lotsen. 9LNWLJWPHGXSSÁ\WWQLQJHQ Då scouterna blivit spejarscouter är det viktigt för hela kåren att komma ihåg att de nu tillhör en äldre åldersgrupp än tidigare. Detta borde synas i verksamhetsplaneringen och programmet. Av spejarscouter kan man förvänta sig färdigheter, ansvarstagande och slutledningsförmåga i högre grad än av äventyrsscouterna. Spejarscouterna kan förväntas klara av samma uppgift snabbare än äventyrsscouterna. Istället kan spejarscouterna få fördelar och rättigheter som äventyrsscouterna inte har. Vid tiden för uppflyttningen kan man gärna ha en föräldrakväll för de nya spejarscouternas föräldrar. På föräldrakvällen presenterar sig patrulledarna och lotsen berättar hur spejarscouternas program skiljer sig från äventyrsscouternas. Föräldrarna får veta att spejarscouterna redan har en del mindre ansvarsuppdrag och att aktiviteterna och fyrarna kräver mer tid än tidigare och att programmet blir mer utmanande år för år i och med de olika nivåerna på aktiviteterna. Också spejarscouternas egna påverkningsmöjligheter vid val av aktivitet ökar när scouterna blir äldre. Utöver patrullens egna utfärder ordnas också avdelningsträffar där spejarscouter från andra kårer i området också kan delta. I vissa kårer är det här de första evenemangen där flickor och pojkar agerar tillsammans i scoutsammanhang. 8SSÁ\WWQLQJHQIUnQVSHMDUVFRXWWLOOH[SORUHUVFRXW Explorerscoutprogrammet inleds med ett välkommenskede som innehåller en uppflyttningsceremoni ett explorerscoutdop där scouten lämnar den gamla åldersgruppen bakom sig och blir medlem i en explorerscoutpatrull. 3URJUDPPHWLSUDNWLNHQ Spejarscoutprogrammet inleds med kurstagningsmöten och fortsätter med aktiviteter som till slut leder till höjdpunkten, fyren. Aktiviteterna och fyren är de viktigaste delarna av spejarscouternas program. I detta kapitel får du veta mer om etappens uppbyggnad, du får mötestips och det berättas vad en fyr går ut på och hur den genomförs. (WDSSHQVWLGWDEHOO Hörnstenarna i spejarscoutprogrammet är de fyra etapperna, som kan avläggas i valfri ordning. Kåren bestämmer själv ordningen för etapperna. För kåren kan det vara enklast om alla kårens spejarscoutpatruller utför samma etapp i och med att stödet till patrulledarna och spejarscouterna blir lättare att koordinera och kårens gemensamma spejarevenemang kan anpassas till etapperna, men kåren kan också välja att låta patrullerna själva välja ordningen. (QSDWUXOOVRPMXVWE UMDWPHGVSHMDUVFRXWSURJUDPPHWlU LQWUHVVHUDGHDYQDWXUHQ'HUDVSDWUXOOHGDUHRFKORWVYlOMHUWLOODWW E UMDPHG YHUOHYQDGVHWDSSHQI UDWWVSHMDUVFRXWHUQDVLQWUHVVH I UQDWXUHQVNDYl[DRFKVnDWWGHPlUNHUDWWnOGHUVJUXSSHQV SURJUDPRPIDWWDUWXIIDXWIlUGHU3DWUXOOHGDUHQEHUlWWDUI U GHPRP YHUOHYQDGVI\UHQVRPlUHQYDQGULQJRFKSDWUXOOHQ PRWWDUXWPDQLQJHQ,QJHQDYGHPKDUWLGLJDUHGHOWDJLWLHQ YDQGULQJ3DWUXOOHQYlQWDUSnI\UHQKHODYnUHQRFK YDULYULJWLQ GHIlUGLJKHWHUVRPGHNRPPHUDWWEHK YDXQGHUXWIlUGHQ.nUHQVDOODVSHMDUVFRXWHUK UWLOOVDPPDSDWUXOO1nJUDDY SDWUXOOPHGOHPPDUQDSnE UMDUVLWWVLVWDnUVRPVSHMDUVFRXW PHGDQQnJUDDQGUDMXVWKDUEOLYLWVSHMDUVFRXWHU,QJHQLSDWUXOOHQ KDUlQQXXWI UWNUHDWLYLWHWVHWDSSHQVnSDWUXOOHGDUQDRFKORWVHQ EHVWlPPHUDWWGHQHWDSSHQXWI UV) UDWWDOODLSDWUXOOHQVND XSSOHYDDWWGHInUQ\DXWPDQLQJDURFKHUIDUHQKHWHUYlOMVWYn I\UDU'H\QJUHSDWUXOOPHGOHPPDUQDNRPPHUDWWDYOlJJDHQ HQNODUHI\UGHSODQHUDUHWWVNnGHVSHORPVFRXWLQJHQVKLVWRULD RFKIUDPI UGHWSnOlJHUEnOHWSnNnUHQVYnUDYVOXWQLQJ'H loguhsdwuxoophgohppduqdsodqhudurfkjhqrpi UUHVWHQDY OlJHUEnOHWRFKSUHVHQWHUDUVDPWLGLJWNnUHQVQ\DOlJHUEnOVPDQWHO VRPGHXQGHUHWDSSHQVMlOYDKDUSODQHUDWRFKWLOOYHUNDW 3HWHUlUHQVSHMDUVFRXWVRPLEODQGlUVFRXWDYKHODVLQ VMlOI UDWWVHGDQLEODQGLQWHV\QDVWLOOSnSDWUXOOP WHQD XQGHUÁHUDPnQDGHU8QGHUK VWHQV\QWHV3HWHUVlOODQWLOO SnP WHQDRFKKDQGHOWRJLQWHKHOOHULVDPKlOOVI\UHQPHG UHVWHQDYSDWUXOOHQ,E UMDQDYMDQXDULInUKDQDYGHDQGUD VSHMDUVFRXWHUQDK UDWXIIDKLVWRULHURPI\UHQRFKUHVDQWLOO HQDQQDQRUW3HWHUNRPPHUWLOOEDNDWLOOSDWUXOOHQHIWHUVLQ SDXVRFKInUWLOOVDPPDQVPHGGHPE UMDSnHQQ\HWDSS

6 2PVSHMDUVFRXWSURJUDPPHWLNnUHQWDUWUHnUYlOMHUSDWUXOOHQHQ HOOHUWYnWLOOlJJVHWDSSHUI UGHWVLVWDnUHWRFKXWI UHWDSSHUQD WLOOVDPPDQV/RWVHQNDQYLGEHKRYEHJUlQVDYDOP MOLJKHWHUQD XWJnHQGHIUnQNnUHQVUHVXUVHU9LGYDOHWDYWLOOlJJVHWDSS SUHVHQWHUDUORWVHQDOWHUQDWLYHQRFKSDWUXOOHQEHVWlPPHU YLONHQHOOHUYLONDHWDSSHUVRPXWI UVRFKSnYLONHWVlWW 7HDlUORWVI USDWUXOOHUQDgUQRFK+ N6FRXWHUQDLSDWUXOOgUQ KDUMXVWLQOHWWVLWWWUHGMHnUVRPVSHMDUVFRXWHUPHGDQVFRXWHUQD LSDWUXOO+ NE UMDWVLWWI UVWDVSHMDUVFRXWnU3DWUXOOgUQKDU EHVWlPWVLJI UDWWXQGHUK VWHQXWI UDVDPKlOOVWLOOlJJVHWDSSHQ 7HDGLVNXWHUDUPHGSDWUXOO+ NVSDWUXOOHGDUHRFKWLOOVDPPDQV NRPPHUGH YHUHQVRPDWWRFNVnSDWUXOO+ NXWI U VDPKlOOVHWDSSHQXQGHUK VWHQ3nGHWWDVlWWlUGHWOlWWDUHI U7HD DWWKMlOSDWLOOPHGSODQHULQJHQDYP WHQD$NWLYLWHWHUQDVRPXWI UV NDQYDUDOLNQDQGHPHQDYROLNDVYnULJKHWVJUDGGHWlUOlWWDUHDWW NRRUGLQHUDPDWHULDOLQVNDIIQLQJHQRFKP WHQDKDUOLNQDQGHWHPD.XUVWDJQLQJHQ²HWDSSHQVI UVWDVNHGH Varje etapp inleds med en kurstagning. Under kurstagningen utför man aktiviteter som fokuserar på gruppen och dens regler och som är i stort sett lika i alla etapper. Syftet med kurstagningsskedet är att bekanta sig med etappen, bygga upp vi-andan och hjälpa eventuella nya spejarscouter att komma med i patrullen. Lotsen kan gärna vara med på det mötet där aktiviteten, etappen och fyren utförs för att ge råd och handleda patrullen. Kurstagningsskedet omfattar följande aktiviteter: Q vi-anda Q patrullens regler Q etappen och fyren Under första årets kurstagningsskeden: Q studerar scouterna spejarscouternas ideal, scoutlöftet och valspråket Q skapar scouterna sig en bild av etappen Q skapar patrullen regler (första etappen) och uppdaterar dem (andra etappen) Q skapas patrullens vi-anda Q övas gemensamma beslut genom att patrullen fattar små beslut angående etappen (på basis av alternativ som lotsen och patrulledaren färdigt har tagit fram beträffande fyren och aktiviteterna) Q planeras i mån av möjlighet innehållet och tidtabellen för etappen Under andra årets kurstagningar: Q studerar scouterna etappen Q övas gemensamma beslut genom att patrullen fattar beslut om etappen (fyren och aktiviteterna) Q planeras etappens innehåll och tidtabell (patrullen gör tillsammans upp sin programplan) Q uppdateras patrullens regler Q delas olika ansvarsuppdrag ut (till exempel ansvar för patrullens pengar och för patrullens material) Q fördjupas patrullens vi-anda (eventuella nya patrullmedlemmar tas med i gemenskapen). 6XVVLVNRPSLV.LDVRPlUVFRXWKDULVNRODQEHUlWWDWP\FNHWRP VLQKREE\6XVVLEHVWlPPHUVLJI UDWWVMlOYSU YDRPKRQVNXOOH W\FNDRPDWWYDUDVFRXW,E UMDQDYYnUWHUPLQHQI OMHUKRQPHG.LDWLOOSDWUXOOHQVI UVWDP WH3nP WHWWDODUVFRXWHUQDlQQX P\FNHWRPMXOIHVWHQVRPGHRUGQDGHSnK VWHQRFKÀOPHQVRP GHJMRUGH3nP WHWOHNVRFNVnPnQJDOHNDURFKLRFKPHGGHP OlU6XVVLNlQQDSDWUXOOPHGOHPPDUQD3DWUXOOHQEHUlWWDURFNVnI U 6XVVLRPSDWUXOOHQVUHJOHURFKXQGHUP WHWXSSGDWHUDUSDWUXOOHQ UHJOHUQDWLOOVDPPDQV3DWUXOOHQVORWVWLWWDURFNVnLQLNnUORNDOHQ XQGHUP WHWRFKKlOVDU6XVVLYlONRPPHQPHGLJlQJHW 3DWUXOO.LQJVLQOHGHUVLQDQGUDHWDSS3nI UVWDP WHWNRPPHU GH YHUHQVRPDWWGHVNDJ UDVDPKlOOVHWDSSHQ'HKDURFNVn EHVWlPWDWWGHSnQlVWDP WHVNDKnOODHWWRIÀFLHOOWP WHGlU GHIDWWDUEHVOXWRPHWDSSHQ6SHMDUVFRXWHUQDXSSPDQDVDWWSn GHWRIÀFLHOODP WHWYDUDLNOlGGDVFRXWVNMRUWDHOOHUNnUVNMRUWD ) OMDQGHYHFNDlURFNVnORWVHQSnSODWV$OODKDULQWHNRPPLW LKnJNOlGVHOGLUHNWLYHQPHQHQGHODYVFRXWHUQDKDUNnUVNMRUWDQ SnVLJ'HVlWWHUVLJUXQWERUGHWRFKWDUI UVLJDYNDIIHWRFK NDNDQVRPSDWUXOOHGDUHQEMXGHUSn/RWVHQ SSQDUP WHW RIÀFLHOOWRFKWLOOVDPPDQVVOnUPDQIDVWDWWSDWUXOOHGDUHQI U SURWRNROO YHUP WHW) UVWGLVNXWHUDVI\UHQ/RWVHQEHUlWWDU YLONDDOWHUQDWLYHQlU3DWUXOO.LQJVEHUlWWDUYDGGHW\FNHURP GHROLNDDOWHUQDWLYHQRFKJHQRPGLVNXVVLRQNRPPHUPDQIUDP WLOOYLONHWDOWHUQDWLYVRPSDVVDUSDWUXOOHQElVW1lVWDSXQNWSn I UHGUDJQLQJVOLVWDQlUSDWUXOOHQVKlQGHOVHNDOHQGHU3DWUXOOHGDUHQ SUHVHQWHUDUGHQNDOHQGHUVWRPPHVRPKDQWLOOVDPPDQVPHG ORWVHQKDUJMRUWXSSPHGHWDSSHQVREOLJDWRULVNDDNWLYLWHWHU IlUGLJWLQSULFNDGH/XFNRUQDLNDOHQGHUQI\OOVXWPHGYDOEDUD DNWLYLWHWHURFKHQGHOVSHFLDOSURJUDP6DPWLGLJWEHVOXWVDWWORWVHQ I UHVOnUI UlYHQW\UVVFRXWHUQDVOHGDUHDWWVSHMDUVFRXWHUQDV OHGDUVNDSV YQLQJJ UVXQGHUlYHQW\UVVFRXWHUQDVK VWXWIlUG 9DOHWDYI\U Fyren är etappens höjdpunkt och sker i etappens slutskede. Patrullen besluter själv eller med lotsens hjälp hurudan fyr de vill ha. Detta kan gärna göras på första mötet så att patrullens verksamhet redan från början har ett mål. För varje fyr finns färdiga ramar som patrullen utvecklar och finslipar till en version som passar dem. Till exempel är ramarna för samhällsetappens fyr en utfärd till en främmande ort. Patrullens uppgift är att bestämma vart de vill åka, hur de tar sig dit, vad de gör där och så vidare. Till fyren hör olika krävande utmaningar med hjälp av vilka patrullen kan välja en lämplig nivå på sin fyr. Rekommendationen är att man för första etappens fyr väljer de lättaste utmaningarna, för andra etappen utmaningar från den andra nivån och så vidare men utmaningarna kan också anpassas på samma vis som aktiviteterna. Varje etapp betonar ett skilt område inom scoutprogrammet och därför är också fyrarna, de utmaningar och målsättningar som ingår i dem av olika typ. För fyrarna finns dessutom tre gemensamma utmaningar som bör finnas med i varje fyr; spelregler för fyren görs upp, patrullmedlemmarnas ansvar för fyrarrangemangen fastslås och efter fyren evalueras den och eventuellt efterarbete för både fyren och etappen i sin helhet görs. Läs mer om fyrar och utmaningarna för dem i kapitel 7.7 Fyrar. 9DODYDNWLYLWHWHU Under kurstagningsmötet i början av etappen väljer patrullen de aktiviteter som utförs under etappen. I detta skede bör patrulledaren vara medveten om vilka faktorer som påverkar valet av aktiviteter. Det finns aktiviteter som är gemensamma för alla etapper; kunskaper i första hjälpen och utfärdsfärdigheter. Aktiviteterna i de grupperna är obligatoriska och bör utföras så att den lättaste nivån av aktiviteterna utförs under den första etappen, följande nivå under den andra och så vidare. I slutskedet av spejarscoutprogrammet har spejarscouten alltså utfört alla nivåer av de här aktiviteterna. På detta sätt försäkrar man sig om att spejarscouterna får tillräckliga kunskaper om dessa delområden. Etappens övriga aktiviteter är indelade i grupper, till exempel gruppen Hantverk i kreativitetsetappen. Patrullen utför minst en aktivitet ur varje grupp. Om det finns en obligatorisk aktivitet i 63(-$56&287(51$63(-$56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

7 gruppen utför patrullen åtminstone den, annars kan patrullen själv välja vilken aktivitet som utförs. Kom ihåg att tanken inte är att patrullen utför minsta möjliga antal aktiviteter, utan aktiviteter väljs i lämplig mängd så att de fyller upp den tid som finns för etappen. Patrullen kan alltså med fördel välja aktiviteter som intresserar dem eller som anknyter till den fyr de har valt, utöver de obligatoriska aktiviteterna. Etappens aktiviteter indelas i grupper färdighetsområden med liknande aktiviteter. Då patrullen väljer aktiviteter ur alla grupper blir etapprogrammet mångsidigt vilket är en förutsättning för målen för fostran. Grupperna bidrar inte i sig till att ge djup åt spejarscoutprogrammet, utan är bara ett sätt att ordna aktiviteterna och hjälpa patrullen att få ett mångsidigt program. En viktig del av planeringen är anpassning. Om patrulledaren eller lotsen märker att en obligatorisk aktivitet inte går att genomföra på grund av resursbrist i kåren eller av någon annan orsak så kan de tillsammans utveckla en ersättande aktivitet. Till exempel kan samhällsetappens aktivitet En aktiv kyrka vara svår att genomföra i vissa kårer. Den kan bytas ut mot en annan aktivitet, till exempel en som behandlar hembygdens kultur. Den ersättande aktiviteten bör anpassas så att den ändå fyller den ursprungliga aktivitetens målsättning. Aktiviteterna har 1 4 svårighetsgrader. I princip sker valet av nivå utgående från etappernas ordning. Under den första etappen utför man den lättaste nivån av aktiviteterna, under följande etapp den nästlättaste nivån och så vidare. Under kurstagningsmötet bestämmer patrullen tillsammans vilka aktiviteter som utförs. Då kan man också göra små justeringar i valet av nivå. Ifall en aktivitet känns för enkel eller för svår för patrullen så kan man välja en högre eller en lägre nivå av den. Patrullen utförde överlevnadsetappen. På nästan varje möte utfördes en aktivitet. Aktiviteterna hörde ihop med den kommande fyren på många olika sätt. 3DWUXOOHQYDOGHWLOOVDPPDQVGHYDOEDUDDNWLYLWHWHUVRPXWI UGHV $QJnHQGHYLVVDDNWLYLWHWHUK OOGHWQlVWDQSnDWWEOLEUnNPHQ O\FNOLJWYLVNRPSDWUXOOHGDUHQDWWWlQNDSnDWWPDQSnYLVVD P WHQNDQGHODSDWUXOOHQVnDWWDOODInUXWI UDGHQDNWLYLWHWGHlU LQWUHVVHUDGHDY/RWVHQOHGGHGHPHVWNUlYDQGHDNWLYLWHWHUQDRFK PnQJDIlUGLJKHWHUWHVWDGHVXWHLQDWXUHQ$OODLSDWUXOOHQO\FNDGHV VDPODWLOOUlFNOLJWPnQJDNU\VVSnVLQDDNWLYLWHWVNRUWVnQlUGHW EOHYGDJVI UI\UHQVnNXQGHKHODSDWUXOOHQNRPPDPHGRFNVn 7RELDVIDVWlQKDQYDULWVMXNRFKKDGHYDULWWYXQJHQDWWYDUDERUWD IUnQPnQJDP WHQ8QGHUI\UHQPlUNWHSDWUXOOHQDWWGHXQGHU HWDSSHQKDGHOlUWVLJPnQJDIlUGLJKHWHUVRPGHKDGHQ\WWD DYQX'HDQGUDKMlOSWH7RELDVPHGGHWVRPKDQKDGHPLVVDW XQGHUYnUHQRFKSnGHWVlWWHWÀFNRFNVnKDQGHIlUGLJKHWHUQD 0LUDEOHYVFRXWVRPnULQJQlUKHQQHVYlQQHU YHUWDODGH KHQQHDWWNRPPDPHG3DWUXOOHQVNXOOHE UMDSnOlJHUHWDSSHQ 0LUDKDGHDOGULJWLGLJDUHYDULWSnOlJHU0HGDQGHDQGUDL SDWUXOOHQXWI UGHPHUNUlYDQGHDNWLYLWHWHUVn YDGHVLJ0LUDSn GHIlUGLJKHWHUVRPLQJnULGHQOlWWDVWHQLYnQ'HDQGUDLSDWUXOOHQ KMlOSWHKHQQHPHGDNWLYLWHWHUQD0LUDNRPPHUDWWYDUDPHGSn VDPPDI\UVRPGHDQGUDPHQKRQRFKORWVHQKDUNRPPLW YHUHQV RPDWWKRQXQGHUI\UHQNRQFHQWUHUDUVLJSnEDVIlUGLJKHWHUQD RFKXWI UI\UHQSnVLQHJHQQLYn7LOOH[HPSHOGnPDQE\JJHU OlJHUNRQVWUXNWLRQHU YDU0LUDYDQOLJWYlUVXUUQLQJPHGDQGHDQGUD YDUVLJSnPHUNRPSOLFHUDGHVXUUQLQJDURFKIRJQLQJVWHNQLNHU /RWVDUQDRFKSDWUXOOHGDUQDEHVWlPPHUWLOOVDPPDQV DWWDOODSDWUXOOHUXWI UVDPKlOOVI\UHQXQGHUK VWHQ 9DUMHSDWUXOOYlOMHURFKSODQHUDUHQI\UVRPSDVVDUGHP 3DWUXOOHGDUQDNDQVDPDUEHWDQlUGHWJlOOHUSODQHULQJ DYDNWLYLWHWHUQD2FNVnORWVDUQDVDUEHWHXQGHUOlWWDVL RFKPHGDWWDYGHOQLQJVWUlIIDURFKDQGUDJHPHQVDPPD VSHMDUVFRXWHYHQHPDQJNDQSODQHUDVXWJnHQGHIUnQHWDSSHQ 3DXVHU Utöver aktiviteter ingår också pauser i spejarscouternas veckomötesprogram. Inga närmare instruktioner finns för hur man väljer pauser; det är patrulledarens och lotsens uppgift. Pauserna är indelade i flera olika ämnesområden och det finns alltså ett mångsidigt urval pauser. Ofta finns det pauser som passar aktiviteten eller patrullens situation. Det kan vara bra med ett visst spelöga vid valet av paus. En paus med ett lämpligt tema kan fungera som ett bra botemedel i en mobbningssituation eller i en patrull med spejarscouter som beter sig dåligt. Lotsen kan ge förslag på lämpliga pauser och kan hjälpa till med de mer krävande pauserna. I ledarmappens tilläggsmaterial finns olika pauser som kan användas som sådana eller anpassas och utvecklas enligt patrullens behov. Patrulledaren eller lotsen kan också utveckla egna pauser. Då man anpassar eller utvecklar en paus är det ändå viktigt att komma ihåg syftet med den ursprungliga pausen. $YGHOQLQJVWUlII Med en till två månaders intervaller har patrullen möjlighet att träffa andra spejarscoutpatruller under avdelningsträffen. Under avdelningsträffen kan lotsarna gå igenom aktiviteter som visat sig vara svåra eller ta upp något tema. Till exempel kan man under en första hjälpen betonad avdelningsträff gå igenom första hjälpen aktiviteter och under en avdelningsträff med utvecklingssamarbete som tema kan man sätta sig in i Finlands Scouters utvecklingssamarbete. Om man redan i början av terminen planerar vilka aktiviteter som ska gås igenom på avdelningsträffarna så kan patrullerna beakta det i sin programplanering. Avdelningsträffen är ett bra tillfälle att informera om kårens verksamhet och att informera om följande avdelningsträff och eventuellt ge patrullerna uppgifter inför den. Till exempel kan man komma överens om att man på nästa avdelningsträff har en matlagningstävling på stormkök. Den kan patrullerna förbereda sig inför under sina följande möten. ) UEHUHGHOVHULQI UI\UHQ En utmaning som är gemensam för alla fyrar är fyrens spelregler. Före fyren gör patrullen under handledning av patrulledaren eller lotsen upp spelregler och funderar på vilka situationer man kan råka ut för under fyren. Det kan också vara bra att samtidigt fundera på hur patrullens olika medlemmar vill att situationerna hanteras. På detta sätt känns evenemanget tryggare. Patrullen bör också bekanta sig med vad som står i FS säkerhetsföreskrifter om sådana evenemang. I samband med att man gör upp reglerna lönar det sig att diskutera patrullmedlemmarnas egna gränser. Spejarscouterna uppmuntras att fundera på och ta hänsyn till vad de andra i patrullen klarar av och vill och man kan försäkra att fyren blir en trevlig upplevelse för alla. 'nsdwuxoohqsodqhudu YHUOHYQDGVI\UHQVYDQGULQJEHUlWWDU 3HWUDDWWKRQKDUHQVNDGDLIRWHQRFKDWWKRQLQWHRUNDU JnVnOnQJDVWUlFNRU3DWUXOOHQNRPPHU YHUHQVRPDWW KHODSDWUXOOHQWDUVLJIUDPLHQOnQJVDPPDUHWDNW 1lUSDWUXOOHQVNULYHUQHGVSHOUHJOHUQDI UNUHDWLYLWHWVI\UHQ VlJHU0DMDRFK,QDDWWGHLQWHYLOOXSSWUlGD3DUXOOHQGHODU XSSXSSJLIWHUQDVnDWWGHLQWHEHK YHUXSSWUlGD0DMD InUDQVYDUDI UGUlNWHUQDRFK,QDPnODUNXOLVVHUQD 3DWUXOOHQKnOOHUSnPHGVDPKlOOVHWDSSHQ)\UHQJnUXWSn HWWEHV NL8OHnERUJ3DWUXOOPHGOHPPDUQDlURUROLJD YHU DWWGHLQWHNDQWLOOUlFNOLJWEUDÀQVND7RPDVlUWYnVSUnNLJVn PDQNRPPHU YHUHQVRPDWWKDQKMlOSHUGHDQGUDLEXWLNHQ RFKLDQGUDVLWXDWLRQHUGlUVSUnNNXQVNDSHUQDEHK YV

8 Lotsen ska gärna sätta sig in i och godkänna patrullens spelregler även om det är patrulledaren som leder patrullen då de gör upp reglerna. Lotsen kontrollerar att patrullen beaktat alla viktiga aspekter i spelreglerna. Alla spejarscouter bekantar sig med reglerna och godkänner dem. Samtidigt kan patrullen komma överens om vad som händer om någon inte följer reglerna. De viktigaste punkterna kan man skriva ned. Varje spejarscout får skriva under dem och ifall det känns viktigt visa spelreglerna hemma. Följande aspekter bör beaktas då man gör upp spelreglerna: Q Risker och förebyggande av dem Q Vad kan gå fel som patrullen inte kan påverka? Vad kan man göra för att lösa situationen) (väderförhållanden, försenade tåg, sjukdomar, olyckor) Q Konflikter och lösningar: I hurudana situationer kan det uppstå konflikter mellan personer? Hur kan man tillsammans förebygga situationerna och lösa dem om de ändå uppstår? Man kan till exempel komma överens om att man talar öppet om olika frågor och om känslor. Q Vad kan man börja gräla om? Hur kan man lösa problemen? Q Hur beter jag mig då jag är trött eller arg? Hur vill jag då bli bemött av de andra? Q Hur gör vi för att undvika en ojämn arbetsfördelning? Q Beakta alla Q Hur uppmuntrar vi varandra? Q Hur beaktar vi allas egenskaper, styrkor och svagheter? (ork, vilja att uppträda, mod) Q Hur kan vi höja gemenskapskänslan före och under fyren? (patrullens gemensamma finurligheter, patrullklädsel) 6RPDYVOXWQLQJSnHWDSSHQ I slutet av alla etapper diskuterar hela patrullen, patrulledaren och lotsen tillsammans den gångna etappen och fyren. Denna utvärdering är en av de utmaningar som är gemensamma för alla fyrar. I samband med utvärderingen som består av feedback och tankar från fyren sker också helt konkret en efterstädning. Efter en vandring ska vandringstälten torkas och utrustningen packas upp och läggas tillbaka på rätt plats och efter kreativitetsfyrens föreställning ska rekvisitan plockas ned och lånade saker återlämnas I och med utvärderingen övar spejarscouterna att ge respons, att utvärdera verksamheten och att ta ansvar. Samtidigt stannar man upp och funderar på allt man lärt sig och gjort under etappen. Utöver responsdiskussionen i slutet av etappen är det också bra om lotsen och patrulledaren ger respons under själva etappen. Ifall någon beter sig dåligt är det allt skäl att ingripa direkt. Kom ihåg att det finns feedback som helst ska ges under en diskussion på tu man hand. Lotsen eller patrulledaren leder en snabb responsrunda genast efter fyren, då varje spejarscout får möjlighet att redogöra för sina spontana tankar efter fyren och för vad som lyckats eller misslyckats i deras ögon. Samtidigt kommer patrullen överens om hur den konkreta utvärderingen och efterstädningen går till. I en patrull med första årets spejarscouter kan man göra upp en arbetsfördelning med konkreta arbetsuppgifter åt var och en, medan man i en patrull med äldre spejarscouter kan låta scouterna själva göra uppgiftsfördelningen. Lotsens uppgift är att se till att utvärderingen och efterstädningen görs och att uppgifterna fördelas jämnt mellan patrullmedlemmarna. Några dagar efter fyren, till exempel då patrullen samlas för att städa undan efter fyren, förs en grundligare diskussion om hur fyren lyckades. Lotsen och patrulledaren kan också ordna en avslutningsträff då man kan se på fotografier från fyren och minnas etappen samt fira patrullmedlemmarnas nya märken. Lotsen kan gärna vara med och leda diskussionen. Dessa saker lönar det sig att ta upp i diskussionen: Q tankar och känslor från fyren Q vad lyckades Q vad kunde man ha gjort annorlunda, vad lönar det sig att komma ihåg inför nästa fyr Q uppfylldes förväntningarna Q vad lärde sig patrullen Q hur fungerade gruppandan Q finns det någon som man borde tacka, eller någon man förväntar sig att själv säger tack Q Positiv respons är viktigare för spejarscouterna än negativ. 6SHMDUVFRXWP WHW Börja spejarscoutmötet med cirka 15 minuter lek så att spejarscouterna får utlopp för sin extra energi. Även om spejarscouter inte alltid låter det märkas så tycker de fortfarande att det är roligt att leka, så länge lekarna är anpassade för dem och introduceras för dem på deras eget språk. Under lekens gång kan också försenade scouter enkelt komma in på mötet utan att det behöver göras ett stort nummer av att de är sena. Efter leken är det dags för öppningsceremonin som till exempel kan vara ett rop. Samtidigt kan det vara på sin plats att kolla att alla har kommit. Därefter kan patrullen övergå till mötets egentliga program. Ett ca 5 10 minuters patrullråd inleder denna del av mötet. På patrullrådet gås informationsärenden igenom, förra mötets händelser och färdigheter repeteras kort och kvällens program förbereds. Efter det övergår patrullen till att utföra kvällens aktivitet där scouterna lär sig en ny färdighet och vid behov repeterar något de lärt sig tidigare. Aktiviteten beräknas ta ca 45 minuter. I slutet av mötet hålls en paus. Pausen är en 5 10 minuter lång praktisk övning, till exempel en lek, som på ett eller annat sätt berör ämnen som är viktiga i spejarscoutens liv. Pausen kan anknyta till det ämne som behandlats tidigare under mötet eller kan beröra något ämne som för stunden är aktuellt för spejarscouterna. Mer information om och material för pauserna hittar du i denna mapp. Mötet avslutas med en traditionell avslutningsceremoni som till exempel syskonring. 63(-$56&287(51$63(-$56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

9 8WIlUGHU 8WIlUGHQVEHW\GHOVH För scoutingen Utfärder är scoutingens salt. De är en väsentlig del av scoutverksamheten och ger mervärde åt de färdigheter som scouten lär sig. Scoututfärder kan vara mycket mer än traditionella förläggningar, vandringar eller naturutfärder. Utfärderna kan göras i olika terränger, med olika tema och olika utrustning. Den enda gränsen för utfärden är scoutens egen fantasi. Målsättningen med utfärden kan också variera; man kan fara på utfärd för att lära sig nya färdigheter, för att slappna av, för att bygga upp gruppanda eller för att bekanta sig med varandra eller med ett nytt område eller nya människor. Redan B-P såg utfärden som en utmärkt metod att fostra scouter. För den unga För den unga innebär utfärden en möjlighet att i verkliga situationer dela ansvar och uppdrag jämlikt i gruppen. Utfärden erbjuder fina unika upplevelser och ger unga en paus från familjens och vardagens kontroll och rutiner. För spejarscouterna är utfärderna en möjlighet att söka sin identitet. Utfärderna är bra projekt för unga i och med de otaliga möjligheter och alternativ som finns och i och med att utfärdens svårighetsgrad så enkelt kan anpassas till scoutens egna begränsningar. Naturen är en stimulerande omgivning som kan göra också tråkiga aktiviteter intressanta och som inspirerar scouterna att utföra aktiviteterna ordentligt. För kåren Kåren har i och med utfärden en möjlighet att utföra aktiviteter i de förhållanden som de flesta aktiviteterna är avsedda för. I naturen kombineras aktiviteterna till vettiga helheter, till exempel kombineras under en hajk aktiviteter som har med bivackering, eldslagning och matlagning på stormkök eller över öppen eld att göra. Spejarscouternas utfärdsmål kan väljas på basis av den pågående etappen eller de aktiviteter som ska utföras. 3ODQHULQJRFKJHQRPI UDQGH Planeringen av utfärden påbörjas under kurstagningsskedet. Där slår patrullen fast tidpunkten, utfärdsmålet och ramarna för utfärden. På det sättet får alla i patrullen i god tid reda på tidpunkten för utfärden. Patrulledaren och patrullen har huvudansvaret för planeringen, men lotsen kan hjälpa till med tips om till exempel lämpliga utfärdsmål och tillvägagångssätt. I god tid före utfärden påbörjar patrullen den grundligare planeringen. Ifall patrullen och patrulledarna är oerfarna hjälper lotsen till genom att övervaka att planeringen framskrider som den ska, ge instruktioner vid behov och övervaka att säkerheten beaktas. Utfärden ska ändå huvudsakligen vara patrullens egen upplevelse och utmaning. De upplevelser som vanligtvis fastnar bäst i minnet och som man lär sig mest av är de som uppstått i samband med små missöden. Vem har inte någon gång åkt på utfärd med enbart choklad som proviant, glömt sovsäcken hemma eller blött ner skor och strumpor i ett kärr? Det är viktigare att man som scout ibland får göra fel och lära sig av sina misstag än att man alltid gör varje aktivitet helt enligt reglerna. Säkerheten kan man dock inte tumma på. Lotsen och patrulledaren kan gärna diskutera utfärden och komma överens om hur mycket lotsen ska vara inblandad i den. Om patrulledaren upplever att han klarar av att leda utfärden och ifall lotsen upplever att säkerheten under utfärden är tillräcklig så kan det till och med vara bra om patrullen far på utfärd utan lotsen, medan lotsen gärna kan delta åtminstone delvis i en utfärd med många nya element och utmaningar. En stor hjälp för patrullen kan vara organisering av skjuts till och från utfärdsplatsen. En bra princip är att lotsen i sista hand bär ansvaret för utfärden och dess säkerhet och utgående från sitt eget omdöme och sin kännedom om patrullen besluter om han själv deltar i den. Patrulledaren har som viktigt ansvarsuppdrag att informera lotsen om patrullens planer och komma överens om vilken arbetsfördelning patrulledaren och lotsen har. Lotsen ser också till att kårchefen får information om utfärden. Hur ser en utfärd enligt spejarscoutprogrammet ut? Q Det får gärna finnas programpunkter under utfärden. Detta är speciellt viktigt under de första utfärderna. Äldre spejarscouter kan också bege sig ut i naturen för att bara vara. Q Naturen är inte det enda stället dit man kan gå på utfärd. Q Under en utfärd kan man utföra många aktiviteter på en gång. Utfärder i etappen samhälle Q en utfärd till närmaste stad, ett besök på ett museum eller en utfärd i olika stadsdelar Q en 1 2 dagars vandring med kontroller längs vandringsrutten vilka behandlar samhällsetappens aktiviteter eller pauser Q en kombinerad stads- och skogsutfärd där man lär känna staden på dagen och övernattar i skogen Q en cykelutfärd i staden Q en tåg- eller bussresa till en annan ort där aktiviteter utförs både under resorna och under besöket på orten Q en skidtur, en gummibåts- eller kanotfärd, en rullskridsko- eller rullbrädesvandring Q en vandring med olika etniska grupper som tema (till exempel samer, indianer eller eskimåer) Q en serviceutfärd: patrullen besöker ett seniorhem, en bondgård en stuga eller ett evenemang och hjälper till på något sätt. Till exempel kan man göra ett serviceprojekt som gentjänst åt någon som låtit en slå läger på dens mark Q deltagande i en utfärd för handikappscouter Q nattvandring i staden eller byn: stadens natur nattetid undersöks Q ett besök på en soptipp, ett vattenreningsverk, en brandstation eller i en kyrka Utfärder i etappen kreativitet Q ett besök på en konstutställning eller biograf på grannorten Q en temavandring med till exempel konst i naturen eller berättelser som tema Q en fotoexkursion Q en roadmovie (en filmsnutt om en vandring) Q en utfärd till järnaffären för att söka material eller inspiration för ett kreativt projekt Q en vandring som görs med en flotte, bärmes, trampbil eller skidor som patrullen gjort själv Q en utfärd där riktningen och rutten väljs på ett ovanligt sätt, till exempel genom tärningskast i korsningarna Q en utfärd som patrullen själv bygger upp på basis av en mängd alternativ och en liten summa pengar Q en förläggning där patrullen planerar en film och skriver manus till den Q en dag tid att bygga till exempel en flotte, en bastu eller en katapult Q en snökrigsutfärd eller snöslottsbygge Utfärder i etappen överlevnad Q en utfärd utan mat, bivack eller vatten Q en vandring med utrustning som användes för tiotals år sedan Q gå vilse i trygga förhållanden Q ett veckoslut med terränglekar som flaggleken, skattjakt, geocaching eller LARP. Q orientera i stadsmiljö, utan karta, genom att fråga råd av personer ni möter Q utfärd i Amazing race-stil i staden och terrängen Q vandring med olika färdmedel som till exempel cykel, kanot eller gummibåt eller med ofullständig utrustning Q sök era egna gränser: gå så långt ni orkar Q ett konditionsevenemang, till exempel orienteringstävlingar eller tävlingar i stil med Kanontian Q en utfärd med indiantema

10 Q en utfärd där ni tillsammans bär på något under hela utfärden Utfärder i etappen lägerliv Q en vandring till grannkårens läger Q ett rörligt läger: stanna några dagar på samma ställe och byt sedan lägerplats Q ett stadsläger Q utfärder till lägerområdet före och efter lägret Q repetera olika lägerkonstruktioner Q en gourmethajk där ni testar lägermaten. Q en vinterhärjarutfärd: vandra till scoutstugan, värm bastun, härja i snön osv. Q en talkoutfärd Q en växt-, svamp- eller fågelexkursion Sjöprogrammet är ett steg i scouternas utveckling mot att bli säkra sjöfarare och slutligen skeppare ombord på kårbåtarna. Därmed är spejarscoutaktiviteterna koncentrerade kring de grundfärdigheter som krävs av en skeppare, vilket resulterar i att scouten som explorerscout kan koncentrera sig mera på att lära sig sitt skepparskap. Allt resulterar i att scouten med tiden vet hur man på ett säkert och ansvarsfullt sätt framför en farkost i skärgårdsvatten. $QSDVVQLQJDYSURJUDPPHW (WDSSHUQDVRUGQLQJ Etapperna kan göras i vilken ordning som helst. Beroende på kårens storlek och resurser kan kåren antingen låta spejarscouterna själva välja i vilken ordning de avlägger etapperna eller låta lotsarna eller ledarrådet bestämma. För lotsarna kan det vara enklast om alla spejarscouter gör samma etapp genom att planeringen av verksamheten, avdelningsträffarna och fyrarna då kan koordineras. 6M VWUDQGSURJUDP Spejarscoutprogrammet innehåller som en naturlig del sjöprogrammet som går som en stig igenom programmet. Många av aktiviteterna med sjöanknytning finns inbakade i resten av programmet, t.ex. isvett och väderförutsägelse utförs i överlevnadsetappen medan knoparna finns i lägerlivsetappen. De aktiviteter som huvudsakligen riktar sig till sjöscouter finns under rubriken sjö. Dessa är navigering och teori samt segling och praktiska övningar. Det finlandssvenska sjöprogrammet skiljer sig en aning från det finska bland annat genom att det ingår en tredje sjöaktivitet bland de gemensamma aktiviteterna; Strandscouten som bidrar till programmet med ett renodlat strandmoment. I det finlandssvenska sjöprogrammet finns två nivåer utöver de tidigare fyra, vilket möjliggör sjöprogram under tre hela år. Om kåren har ett tvåårigt spejarscoutprogram så kan man gott välja på vilken nivå scouterna börjar med sina aktiviteter helt beroende på den tidigare kunskapsnivån och intresset. En scout i en svenskspråkig kår kan alltså inleda sin spejarscouttid med att piffa upp sitt aktivitetskort genom att rita in två extra rutor efter de fyra existerande på aktiviteterna navigering och teori samt segling och praktiska övningar och en ruta extra för aktiviteten knopar och rep för att få med splitsningar. Aktiviteten strandscouten skriver man in under Sjöaktiviteterna och lägger till de därtill hörande rutorna. 9DODYQLYn Det mest väsentliga i valet av nivå är att hitta en nivå som är lämpligt utmanande för spejarscouten. Som riktlinje kan man ha att nivån väljs på basis av hur långt man kommit i programmet, men viktigare är ändå att fundera på vilken nivå man kan genomföra, patrullens intresse av nivån och hur utmanande nivån är. 9DODYDNWLYLWHW De obligatoriska aktiviteterna är sådana som ska utföras av alla spejarscouter. Utöver de obligatoriska aktiviteterna väljer man också valbara aktiviteter så att man utför minst en aktivitet ur varje grupp. Man kan naturligtvis också välja fler aktiviteter per grupp. $WWXWHVOXWDHOOHUEHDUEHWDHQREOLJDWRULVNDNWLYLWHW De obligatoriska aktiviteterna är valda så att man genom att utföra dem uppnår åldersgruppens mål för fostran. Ifall patrullen av någon anledning vill välja bort eller bearbeta aktiviteten bör man se till att samma mål uppnås genom någon annan aktivitet. 6DPDUEHWHPHOODQNnUHUDYGHOQLQJVWUlIIDURFKI\UDU Avdelningsträffar och fyrar är evenemang som lämpar sig utmärkt som samarbetsprojekt för en grupp kårer, antingen så att kårerna samarbetar kring arrangemangen eller så att kårerna turvis ordnar evenemangen och bjuder in de andra kårerna. På det sättet tär evenemangen mindre på kårens resurser och spejarscouterna får nya scoutvänner. För spejarscouter i flick- eller pojkkårer är ett samarbete mellan kårerna också ett bra sätt att träffa ungdomar av det andra könet. (UVlWWDQGHOHGDUH Ifall det inte finns någon explorerscout i kåren som kan vara patrulledare för spejarscoutpatrullen så kan en roverscout eller en äldre ledare i stället leda patrullmötena. Detta ska dock bara vara en tillfällig lösning. Man ska alltid försöka att så fort som möjligt hitta en explorerscout som kan leda gruppen. ) UInlOGUHOHGDUH Varje spejarscoutpatrull behöver en stödperson. Om det inte finns tillräckligt många äldre ledare i kåren kan en roverscout vara lots. Roverscouterna i sin tur behöver stöd av en äldre ledare, men behovet av äldre ledare är mindre om roverscouter är lotsar. (JQDDNWLYLWHWHU Om kåren behöver en aktivitet som inte finns bland de färdiga aktiviteterna så kan kåren göra en egen aktivitet eller lägga till nivåer till en befintlig aktivitet. Det är dock viktigt att komma ihåg att aktiviteterna ska hålla samma standard som de andra aktiviteterna och ha samma mål. )\UHQ Fyren består av utmaningar. Med hjälp av dem bygger patrullen upp en fyr som är lämpligt utmanande för just dem. Om alla kårens spejarscouter utför samma fyr är det allt skäl att försöka finna gemensamma nivåer för åtminstone några av utmaningarna. 63(-$56&287(51$63(-$56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

11 coghuvjuxsshqvolqjg Äventyrs- och spejarscoutprogrammets tidsmässigt sammanlagda längd är fem år. Tiden kan delas så som kåren tycker att det passar bäst med tanke på resurser och ungdomarnas utveckling. Båda programmen är planerade så att det finns program för minst två och högst tre år. Det är också möjligt att ha uppflyttningen från äventyrs- till spejarscout i årsskiftet så att båda programmen omfattar 2,5 år. I en kår där scouterna blir explorerscouter först som 16-åringar omfattar både äventyrs- och spejarscoutprogrammet tre år. /HGDUVNDSVRFKDQVYDUVXSSGUDJ Varje etapp omfattar aktiviteter som går ut på att ta ansvar och öva ledarskap. Ansvarsuppdragen är en möjlighet för spejarscouten att ta ansvar i sin patrull, i en trygg miljö, medan ledarskapsuppdragen i allmänhet utförs bland äventyrsscouterna. Ifall det inte finns ett äventyrsscoutlag i kåren kan spejarscouterna göra sitt ledarskapsuppdrag bland vargungarna, yngre spejarscouter eller till och med en äldre åldersgrupp eller utanför scoutingen. Syftet med aktiviteterna är att spejarscouten ska få erfarenhet av att i olika situationer leda människor och ta ansvar. Uppdragen är dock ännu i spejarscoutåldern tillfälliga. En spejarscout ska till exempel inte vara patrulledare för äventyrsscouter någon längre tid. 8SSGHOQLQJDYGHJHPHQVDPPD DNWLYLWHWHUQD Utgångspunkten är att patrullen under första etappen utför nivå 1 av alla gemensamma aktiviteter, under den andra etappen nivå 2 av alla aktiviteter osv. Lotsen kan ändå vid behov omfördela de gemensamma aktiviteterna. Om lotsen till exempel tycker att patrullen under kreativitetsetappen borde utföra fler vildmarksbetonade aktiviteter så kan han uppmana patrullen att utföra fler nivåer av utfärdsfärdighetsaktiviteterna. Huvudsaken är att alla nivåer av alla gemensamma aktiviteter utförs under scoutens tid som spejarscout. $WWDQVOXWDVLJPLWWL Alla borde erbjudas möjlighet att bli scouter oberoende av hur gamla de är eller vilken årstid de kommer på att de vill börja. Scoutprogrammet är uppbyggt så att detta åtminstone ur programmets synvinkel är möjligt. Varje etapp inleds med ett kurstagningsskede då det är lätt för nya patrullmedlemmar att komma med i patrullen. Kurstagningsskedets aktiviteter kan utföras så att de patrullmedlemmar som varit med länge går igenom patrullens regler med de nya patrullmedlemmarna och berättar för dem om löftet och idealen. Samarbetslekar kan man gärna leka i början av varje etapp, men med nya medlemmar i patrullen är lekarna speciellt viktiga. Om patrullen får en ny medlem mitt i terminen kan man antingen ta upp det nyssnämnda genast eller vänta till nästa etapps kurstagningsskede. Den nya spejarscouten avger scoutlöftet under följande kurstagningsskede eller vid en separat löftesgivning som patrullen ordnar. I samband med det får scouten också den första delen av spejarscouternas åldersgruppsmärke. Patrullen kan tillsammans avgöra om en ny medlem som börjat mitt under etappen har utfört tillräckligt många aktiviteter för att få etappens märke. /HGDUVNDSV YQLQJ Varje etapp omfattar aktiviteter som går ut på ledarskap. Tack vare de aktiviteterna har scouten bättre förutsättningar att fungera som gruppledare då han blir explorerscout. Ledarskapsövningarna ska uttryckligen vara övningar, inte långvariga ledaruppdrag. En del av övningarna utförs i patrullen som olika ansvarsuppdrag, medan andra görs som korta ledarskapsövningar med äventyrsscouterna. Aktiviteterna har fyra nivåer och tanken är att man under första etappen utför första nivån av aktiviteterna, under andra etappen den andra nivån och så vidare. Så syns den stigande svårighetsgraden också i ledarskapet. De äventyrsscouter som spejarscouterna utför ledarskapsövningarna med kan gärna vara samma från gång till gång så att spejarscouten känner dem. Äventyrsscoutlagets kapten är alltid närvarande då spejarscouterna utför sina ledarskapsövningar med äventyrsscouterna. Han hjälper till i svåra situationer och ger spejarscouterna respons efteråt. Spejarscoutlotsen har en aktiv roll i ledarskapsövningen och hjälper till med planering och praktiska arrangemang. Under de första etapperna hjälper lotsen till mera, i de senare har spejarscouterna själva ett större ansvar. Patrulledaren hjälper spejarscouterna med planering och genomförande. Ledarskapsövningarna kan utföras på ett äventyrsscoutmöte eller under ett evenemang till exempel en utfärd.

12 3DWUXOO5lYXWI U YHUOHYQDGVHWDSSHQVRPI UVWDHWDSS 8QGHUK VWHQGHOWDUGHLNnUHQVXWIlUGGlUGHJ UVLQI UVWD OHGDUVNDSV YQLQJELYDFNHULQJ3RMNDUQDWDUSDUYLVKDQGRP YDUVLQlYHQW\UVVFRXWSDWUXOORFKKDQGOHGHURFKKMlOSHUGHPDWW VlWWDXSSHWWYLQGVN\GG) UHGHWKDUGHVDWWXSSVLQDHJQD YLQGVN\GGRFKJnWWLJHQRPVnGDQWVRPlUYLNWLJWDWWNRPPDLKnJ byhqw\uvvfrxwhuqdvndswhq YHUYDNDUYLQGVN\GGVXSSVlWWQLQJHQ $OOWHIWHUVRPSDUHQXWI UWVLQXSSJLIWGLVNXWHUDUNDSWHQHQRFK SDUHQWLOOVDPPDQVKXUXSSVlWWQLQJHQO\FNDGHVRFKYDGSRMNDUQD KDUOlUWVLJ.DSWHQHQJHURFNVnQnJUDDYSRMNDUQDUHVSRQV JHQRPDWWSnSHNDDWWGHERUGHJHlYHQW\UVVFRXWHUQDNODUDUH LQVWUXNWLRQHURFKOnWDlYHQW\UVVFRXWHUQDJ UDPHUVMlOYD 3DWUXOO6YDQHQJ UVDPKlOOVHWDSSHQYLONHQlUGHUDVWUHGMH HWDSS6DPKlOOVHWDSSHQVOHGDUVNDSV YQLQJJnUXWSnDWW SODQHUDRFKJHQRPI UDHQDNWLYLWHWRPVNUlSVRUWHULQJ3n SDWUXOOP WHWSODQHUDUVYDQDUQDWLOOVDPPDQVYDGGHVNDJ UD SnlYHQW\UVVFRXWODJHWPXUPHOGMXUHQVP WH)OLFNRUQDWDU SDUYLVDQVYDUI UGHROLNDXSSJLIWHUQD(WWSDUSODQHUDUS\VVHO DYnWHUYLQQLQJVPDWHULDOHWWDQQDWSDUJ UHQIUnJHVSRUWPHG IUnJRURPnWHUYLQQLQJRFKGHWWUHGMHSDUHWSODQHUDUQnJUD OHNDUPHGnWHUYLQQLQJDYVNUlSVRPWHPD3DWUXOOHGDUHQ KMlOSHUSDUHQPHGI UEHUHGHOVHUQD1lVWDYHFNDKDUSDWUXOOHQ LQJHWHJHWP WHXWDQGHOWDULVWlOOHWLPXUPHOGMXUHQVP WH 3DUHQKnOOHUVLQDHJQDGHODUDYP WHW0XUPHOGMXUHQVNDSWHQ luphgkhodwlghq(iwhup WHWVWDQQDUKDQRFKVYDQDUQD NYDURFKGLVNXWHUDUKXUNYlOOHQJLFNYDGVRPJLFNEUDRFK YDGÁLFNRUQDVNXOOHNXQQDJ UDDQQRUOXQGDQlVWDJnQJ $YGHOQLQJVWUlIIDU Avdelningsträffarna är evenemang där kårens alla spejarscoutpatruller är samlade. Lotsen och spejarscoutpatrulledarna deltar också i evenemanget. På avdelningsträffarna utförs sådana aktiviteter som kräver många deltagare eller sådana som är svåra att utföra i kårlokalen och som kanske kräver expertkunnande. Exempel på sådana aktiviteter är hinderbana, att bygga konstruktioner och att tälja med kniv. Avdelningsträffarna är ett av lotsens verktyg för att hjälpa spejarscoutpatrullen att genomföra programmet. Också föräldrar, passiva medlemmar och icke-scouter kan vara inbjudna för att hjälpa till med programmet. Gemensamma åldersgruppsträffar med några andra kårer betyder mindre arbete för den enskilda kåren. För scouterna är avdelningsträffarna viktiga eftersom de får träffa andra spejarscouter där och utföra aktiviteter som ingår i spejarscoutprogrammet. I spejarscoutåldern ökar den ungas behov av att lära känna nya människor speciellt människor av det motsatta könet. Om det i kåren bara finns en spejarscoutpatrull eller om kåren är en flick- eller pojkkår så kan kåren gärna ordna avdelningsträffarna tillsammans med en grannkår. En åldersgruppsträff kan till exempel vara en utflykt, ett talko, en vandring, en basar, en bastukväll, en tävling, en workshop eller en spelkväll. Träffen kan vara under ett veckoslut eller en vardagskväll. Hela kårens julfest kan däremot inte ses som en avdelningsträff eftersom de unga inte är samlade som ett gäng som utför aktiviteter som hör till deras program. Det finns fler exempel på vad man kan göra på en avdelningsträff i spejarscouternas program. $QVYDUVXSSJLIWHU Spejarscoutlotsarna arrangerar avdelningsträffarna tillsammans med spejarscouternas patrulledare. Lotsen ansvarar för att åtminstone de första avdelningsträffarna skrivs in i verksamhetskalendern genast i början av terminen. Lotsen och patrulledarna kommer överens om tidpunkt och tema för träffarna med de andra grupperna. Lotsen ansvarar för att årstid, etapp och liknande faktorer beaktas vid planeringen. Patrulledarna kan stå som arrangörer för träffen med stöd av lotsen eller en annan äldre ledare. Lotsen behöver inte alltid vara på plats under träffen. 0nO Syftet med avdelningsträffarna är: Q att scouterna får träffa andra spejarscouter än de i den egna patrullen Q att scouterna får utföra mer utmanande aktiviteter Q att kåren kan genomföra aktiviteter som kräver många deltagare Q att lotsen träffar spejarscouterna. Vad avdelningsträffarna kan omfatta: Q programmets krävande aktiviteter Q programmets krävande pauser Q en aktivitet som behöver många deltagare för att lyckas, till exempel en terränglek Q en aktivitet där det rekommenderas att man tar hjälp av en expert till exempel en församlingsarbetare eller en polis Q ett besök som man kan göra med en stor grupp Q tilläggsetappen, som man genomför som en avdelningsträff Q en stadsmanöver Q tolerans, värderingar och ideal ([HPSHOSnDYGHOQLQJVWUlIIDU Upplevelser och erfarenheter 6DPKlOOH²UHODWLRQVIlUGLJKHWHU Q Nivå 2: Vi går en känslostig På kvällen när det har börjat skymma går scouterna längs en stig som patrulledarna har märkt ut och längs stigen stöter de på olika erfarenheter och utmaningar; till exempel att ta sig över ett rep eller att ro. En bit av stigen leds spejarscouten fram med förbundna ögon. Först leds han enbart av att pekfingren nuddar vid varandra, sedan leds han genom att handflatorna rör vid varandra och till slut tar den som leder i hela handleden. Han får känna på hur olika det känns att bli ledd beroende på om beröringsarean är stor eller liten. Även om en stor grupp går längs stigen blir detta en personlig upplevelse för var och en. Stigen slutar med avslappningsövningar. Slutligen dricker scouterna tillsammans en kopp kvällste eller kakao i lugn och ro. Det finns äldre ledare på plats som kan diskutera spejarscouternas upplevelser under känslostigen. /ljhuoly7huulqjohn Nivå 1: Jag deltar i en terränglek. Q Terrängleken är en lång oavbruten lek där man arbetar som en patrull. Patrullen prövas både psykiskt och fysiskt med hjälp av leken och det är bra om det finns en röd tråd i leken. Nivå 4: Patrullen planerar och förverkligar en terränglek. Q Jag arrangerar en terränglek tillsammans med mina spejarscoutkompisar. Scoutkåren Spovarnas patrull Tigerhajen genomför på hösten lägerlivsetappen. Eftersom pojkarna redan har erfarenhet av att ordna program och är ivriga att härja i terrängen, föreslår patrulledaren att de ska ordna en terränglek. Redan i början av hösten besluter sig Tigerhajen för ett datum för terrängleken och de bjuder förutom systerkåren också två andra grannkårer. Terrängleken ordnas den första lördagen i december i en tillräckligt stor skog. Patrulledaren delar in planeringen och förberedelserna av terrängleken i lämpligt stora helheter. Pojkarna väljer parvis vilken helhet de ansvarar för. På vartannat möte under hösten kontrollerar patrulledaren hur långt pojkarna har kommit med sina delområden och handleder dem lite om det behövs. Tigerhajarna skickar på förhand ut brev till de patruller som har anmält sig till terrängleken. Kårens lots har tillsammans med patrulledarna planerat ett tilläggsprogram som kan ordnas parallellt med terrängleken. Dagen börjar med ett gemensamt morgonmål i skogen. Efter morgonmålet bekantar sig deltagarna med varandra och delas sedan in i tävlingspatruller genom en finurlig lek. Några lekar fungerar som uppvärmning för tävlingspatrullerna och skapar gruppanda. I 63(-$56&287(51$63(-$56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

13 terrängleken tävlar scouterna i sina tävlingspatruller. Tigerhajarna själva är skogstroll och försvarar en skatt i skogen som ett team medan tävlingspatrullerna försöker rädda skatten. När tävlingen är avklarad och vinnarna är korade följer ännu Tigerhajarnas överraskning; korvgrillning vid en lägereld. Kårens lots samlar in respons av de andra kårernas ledare och deltagare. Efter att de andra gått hem stannar Tigerhajarna kvar för att städa. Slutligen hålls en utvärderingsdiskussion där lotsen och patrulledaren ger respons åt Tigerhajarna utgående från vad de själv tyckte och på basis av vad de andra har sagt. En natthajk på en vinterförläggning Hela Scoutkåren Spovarna är på vinterförläggning i kårens stuga. Spejarscoutlotsen och patrulledarna har ordnat eget program åt spejarscouterna. Spejarscouterna har haft en annan utrustningslista än de andra. På lördag kväll när de andra badar bastu packar spejarscouterna sina ryggsäckar och drar ut på natthajk. De delas in i 2 4 personers patruller så att ålders- och könsfördelningen är så jämn som möjligt. Varje patrull får med sig en telefon som de kan använda om de tappar bort sig. Patrullerna skickas ut med jämna mellanrum. Orienteringsrutten i mörker går längs skogsvägar och längs andra klara rutter. Längs rutten finns några kontroller, där bland annat kunskaper i första hjälpen repeteras. Efter varje kontroll bestämmer kontrollanten vem som fortsätter som patrulledare. De som är först framme fortsätter med händighetsuppgiften som de påbörjade vid starten. När den sista patrullen är på plats och kvällsmaten är uppäten så hämtar patrulledarna ett halvplutonstält, en kamin, ved och ett släckningsämbar åt spejarscouterna. Patrulledarna pekar ut sina vindskydd som finns i närheten och meddelar att spejarscouterna får komma och be om hjälp om det behövs. Annars får spejarscouterna klara sig själv som en grupp när de ska sätta upp tältet och värma det. Patrulledarna avlägsnar sig, men smyger snart tillbaka för att obemärkt kontrollera att allt har gått bra. Innan spejarscouterna går och lägger sig kontrollerar ännu ett par patrulledare att kaminen är rätt uppsatt och att släckningsvattnet är nära till hands. Spejarscouterna känner sig trygga och vet att patrulledarna är nära. På morgonen görs morgonmålet på stormkök och tältet tas ner. Lotsen tar tältet och kaminen i sin bil och spejarscouterna och patrulledarna tar sig tillbaka till stugan. I stugan väntar en färdigt värmd bastu. Efter att spejarscouterna och patrulledarna har badat bastu fortsätter hela kåren med förläggningsprogrammet som vanligt..ulydqghdnwlylwhwhu gyhuohyqdg²wrunqlqjdypdw Nivå 1: Vi torkar mat. Vi studerar torkning av livsmedel. Vi planerar för en vandring sådana måltider som vi själv kan tillreda av råvaror och vi torkar en del av maten själva. $NWLYLWHWHUVRPNUlYHUPnQJDGHOWDJDUH gyhuohyqdg²)\vlvnwulqlqj Nivå 2: Jag deltar i ett idrottsevenemang för hela åldersgruppen Vi utmanar några andra spejarscoutpatruller i en lagsportsturnering. Vi gör en skid-, cykel-, stavgångs-, paddlings- eller roddutfärd på ett veckomöte eller under ett veckoslut. 6DPKlOOH²)LQOlQGVNDK JWLGHU Nivå 1: Vi deltar i en gemensam fest för hela åldersgruppen och ansvarar för ett delområde. En patrull eller en mindre grupp förbereder ett delområde inför den gemensamma festen. Delområdet som patrullen tar hand om kan till exempel vara musik, matkultur, traditionella lekar eller festdekorationer. Nivå 2: Vi deltar i en gemensam fest för hela åldersgruppen och jag ansvarar tillsammans med en kompis för ett delområde. Spejarscouten förbereder tillsammans med sitt par något delområde för den gemensamma avdelningsträffsfesten. Delområdet som patrullen tar hand om kan till exempel vara musik, matkultur, traditionella lekar eller festdekorationer. Nivå 3: Vi deltar i en gemensam fest för hela åldersgruppen och jag ansvarar tillsammans med en kompis för ett delområde. Patrullen deltar i planeringen av den gemensamma avdelningsträffsfesten och delar ut lämpliga delområden till andra spejarscouter om det finns sådana som utför samma uppgift på en lägre nivå. Dessutom forskar spejarscouten med sitt par i de traditioner och den bakgrund som anknyter sig till högtiden och berättar om dem på festen. Nivå 4: Vi deltar i en gemensam fest för hela åldersgruppen och jag ansvarar för ett delområde. Patrullen deltar i planeringen av den gemensamma avdelningsträffsfesten och delar ut lämpliga delområden till andra spejarscouter om det finns sådana som utför samma uppgift på en lägre nivå. Dessutom forskar varje enskild spejarscout i de traditioner och i den bakgrund som anknyter sig till det egna delområdet, som kan vara matkulturen, kyrklig bakgrund, musik eller seder och berättar om dem på festen. 6DPKlOOH²6WDGVRULHQWHULQJ Nivå 1: Jag deltar i en stadsmanöver eller en fotoorientering. Nivå 2: Jag deltar i en stadsmanöver eller en fotoorientering. Alla spejarscouter från Ingå Igelkottar samlas i kårlokalen en vardagskväll i maj. Den enda information som de fått är att de ska samlas där kl. 17 med cyklar, hjälm, matsäck samt kamera om de vill. I kårlokalen finns ingen men på dörren står anvisningar som beordrar dem att dela upp sig i grupper på fyra. När de har delat in sig i grupper märker ungdomarna genast att gruppindelningslapparna bildar en bild av en närbelägen bekant plats. Grupperna går till den plats som deras egen bild föreställer. På den bild som grupperna kommer till först finns en ledare som kollar att gruppen är samlad och att utrustningen är i skick. Patrullen får en tidtabell enligt vilken de ska utföra fem kontroller. Dessutom får de en telefonkatalogskarta över området och anvisningar för hur de ska handla om de inte hittar någon anvisad plats eller om någonting händer. Också trafikreglerna repeteras kort. Tipset som för patrullen vidare hittas alltid på föregående kontroll. På en del platser måste man artigt be till exempel blomkioskens försäljare om nästa tips. Matsäcken äts på den kontroll som bilden visar. Ledarna har satt ut kontrollen så att den är skyddad för väder och vind under ett tak vid idrottsplanen. Den sista kontrollen är vid lågstadiets cykelställning under en rad med lönnar. Där hämtar patrull bävers patrulledare