10 Roverscoutlotsens handbok

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 Roverscoutlotsens handbok"

Transkript

1 10 Roverscoutlotsens handbok Grattis! Du har tagit emot den viktiga uppgiften att handleda ungdomar i livet. Lycka till! En roverscout är år gammal. Roverscouten börjar ta kontroll över sitt eget liv och många har framför sig stora beslut att fatta. Också om kompisarna och kamratkretsen är viktiga för roverscouten så påverkar de inte lika klart hans beslut som i tonåren. Roverscouten har ofta en uppenbar vilja att hitta sin egen väg i livet. Roverscouten är ansvarskännande, planerande, självständig och tålmodig. Steg för steg blir den unga vuxen. Ungdomsårens biologiska utveckling är förbi, men den psykiska anpassningen fortsätter ännu. Roverscouten utvecklar tålmodigt sina färdigheter och kan redan ta ansvar för andra. Roverscouterna vill gå mot nya utmaningar tillsammans. Roverscoutprogrammet beaktar åldersgruppens behov och begränsningar. Roverscoutprogrammet omfattar fyra år. Programmet är individuellt för varje roverscout. Varje roverscout avlägger minst 33 aktiviteter så att han gör minst en aktivitet från varje ämnesområde Till roverscoutprogrammet hör också ett Finlandsprojekt i början och ett utlandsprojekt i slutet av roverscouttiden. Roverscouten gör upp en karta över sitt program utgående från sina egna målsättningar. På kartan är aktiviteterna fördelade över de fyra roverscoutåren i stigande svårighetsgrad. Utöver aktiviteterna deltar roverscouten i regionens, förbundets och centralorganisationens roverscoutevenemang, tävlingar, läger och övriga regionala och nationella eller internationella evenemang. Dessutom passar långfärdsmärkena björntanden, bäversvansen och gyllene ratten samt olika liljor bra in i roverscoutverksamheten. För roverscouten är det vikigt att ha en vuxen förebild, lotsen, som uppmuntrar honom att fortsätta med scoutingen ännu efter roverscouttidens slut. Tydligast syns lotsens stöd och handledning då kartan uppgörs och etapperna planeras, men som lots har du en vikig roll under hela roverscouttiden. Denna mapp är ett arbetsredskap för dig när du ska genomföra programmet. Mappen ger dig stöd för planeringen och genomförandet av roverscoutprogrammet. Aktivitet En konkret uppgift i scoutprogrammet. Aktiviteten omfattar alltid planering, utförande och utvärdering. Avslutningsceremoni Roverscoutprogrammet avslutas med ett avslutande evenemang, varefter roverscouten övergår till att vara en av dem som gör programmet möjligt att genomföra (möjliggörare). Etapp: En etapp på vandringskartan. I praktiken ett verksamhetsår. Finlandsprojektet En obligatorisk aktivitet vars syfte är att skapa gruppanda i den nya roverscoutpatrullen genom ett gemensamt projekt. Under projektets gång lär sig patrullen känna Finland och får samtidigt insikt i vad roverscouting är. Halvvägsskutt Varje år arrangeras ett nationellt roverscoutevenemang. Under evenemanget ordnas halvvägsskuttet för de roverscouter som kommit ungefär halvvägs i sin roverscoutbana och avslutningsceremonin för dem som är färdiga med sin roverscoutstig. Jämnårig ledare En jämlik eller jämnårig ledare hör till samma åldersgrupp som gruppmedlemmarna. Ledarskapet varierar i fråga om jämlikhet från åldersgrupp till åldersgrupp: ju yngre åldersgrupp, desto mer situationsbundet är ledarskapet. Kartan Kartan är roverscoutens personliga utvecklingsplan för hela tiden som roverscout. Kartan uppdateras minst en gång per år i samband med kontrollen tillsammans med lotsen. Kontroll Lotsen och roverscouten träffas minst en gång per år för att utvärdera kartan och utveckla den inför den följande etappen i enlighet med roverscoutens målsättningar. Lots, det vill säga spejar-, explorer- eller roverscoutlots Lotsen stöder sin åldersgrupps scouter och framförallt patrulledaren, ser till patrulledarens kunnande, hjälper till vid planeringen av verksamheten, handleder patrullen i mer krävande aktiviteter samt finns till hands vid behov. Lotsen är en för uppdraget utbildad äldre ledare i kåren. Roverscoutlotsens huvudsakliga uppgift är att handleda roverscouterna i planering och realisering av deras personliga utvecklingsplan, det vill säga kartan. Patrulledare Patrulledarens uppgiftsbeskrivning är olika i de olika åldersgrupperna: ju yngre patrulledarna är desto mer fungerar de som tillfälliga ledare och tränar sig i ledarskap. Patrulledaren bär inte ensam ansvaret för patrullens verksamhet, utan ansvaret är huvudsakligen eller åtminstone delvis åldersgruppsledarens, det vill säga lotsens. Roverscoutlöftet Varje roverscout avger roverscoutlöftet i början av sin roverscouttid. I och med löftet binder sig roverscouten till scoutingens värderingar. Utlandsprojektet En obligatorisk aktivitet vars mål är att roverscouten efter utförd aktivitet ska ha bekantat sig med scoutverksamheten och kulturen i ett annat land. Roverscouterna kan kommunicera och klara sig i den främmande kulturen. Projektet planeras och genomförs av roverscouterna själva i roverscouttidens slutskede.

2 Åldersgruppsledare Akelorna, kaptenerna och lotsarna utgör ledare för åldersgrupperna och de ansvarar för verksamheten i sin åldersgrupp. De är äldre ledare eller roverscouter som har genomgått utbildningen för åldersgruppsledare och deltar i åldersgruppens verksamhet enligt åldersgruppens program. Åldersgruppsledarna ser till att gruppens program är fostrande och lämpar sig för åldersgruppen. De känner gruppens medlemmar, patrulledarna och sina vice åldersgruppsledare. Åldersgruppsansvarig En äldre ledare som har ansvar för åldersgruppens verksamhet i sin helhet och som har fått utbildning för sitt uppdrag. Åldersgruppsansvariga har erfarenhet av åldersgruppsverksamheten och kan stöda ledarna i deras uppgift. Den åldersgruppsansvariga kan vara en av akelorna, kaptenerna eller lotsarna eller en annan äldre ledare. Ifall åldersgruppen har bara en grupp (flock, lag eller patrull) så kan samma person ofta vara både åldersgruppsledare och åldersgruppsansvarig. Samma ledare kan också vid behov vara åldersgruppsansvarig för flera åldersgrupper, men då handlar det om flera olika scoutuppdrag. Äldre ledare En över 22 år gammal möjliggörare som kan vara en person som genomgått scoutprogrammet eller en som blivit scout som vuxen. Roverscouten är en ung vuxen i åldern år. Ungdomsårens biologiska utveckling är redan över och den psykiska anpassningen pågår som bäst. Roverscouten håller på att bli vuxen och börjar ta kontroll över sitt eget liv. Många har framför sig stora beslut att fatta. Sådana beslut kan till exempel vara yrkesval, relationer eller valet mellan militärtjänst och civiltjänst. Då scouten fattar dessa beslut börjar hans uppfattning om den egna livskontrollen och det egna ansvaret ta form. Också om kompisarna och kamratkretsen är viktiga för roverscouten påverkar de inte lika tydligt hans beslut som i tonåren. Roverscouten har ofta en klar vilja att finna sin egen väg i livet. Behovet av detta kommer fram då hans egen kunskap och egna erfarenheter tilltar. Då roverscouten fattar beslut behöver han trots allt en vuxen persons stöd och erfarenhetsbaserade kunskap. Han strävar också medvetet efter att utvärdera den vuxnas åsikter och värderingar i förhållande till olika frågor. Roverscouten blir medveten om betydelsen av samhällsfrågor och politiskt beslutsfattande. Han börjar ha egna åsikter i frågorna och kan också bedöma sina egna föräldrars bakgrund mer konstruktivt än tidigare. Han kan förhålla sig till olikheter och olika inriktningar mer neutralt än i puberteten, utan temperamentsfulla åsiktsyttringar. Roverscoutens världsbild öppnar sig och vidgas samtidigt som han blir medveten om sig själv och söker sin plats i samhället. Roverscouten vill göra saker tillsammans med andra, ta ansvar och möta nya utmaningar. Hans verksamhet är långsiktig och omfattande. Han söker nya utmaningar och vill ta ansvar för andra, samt lära sig att stöda yngre scouter, också unga i sin egen åldersgrupp. Ledarstilar och ledarskapsfrågor exempelvis problemsituationer och situationer som kräver särskild kunskap intresserar allt mer. Roverscoutens uppfattning om sällskapande och parförhållande börjar klarna också om egna erfarenheter saknas. Sällskapandet kan ha en mycket central roll i den unga scoutens liv och därmed styra hans beslut. I detta fall är stödet från en vuxen speciellt viktigt eftersom den unga saknar erfarenhet av det ansvar och de långtgående följder ett beslut kan ha. För roverscouten är det viktigt att han själv fattar beslut om sitt liv och hur det utvecklas. Trots detta är det vuxna stödet fortfarande viktigt. Detta stöd söker roverscouten hos äldre ledare utanför sin åldersgrupp, hos sina föräldrar och hos övriga vuxna som påverkar hans liv. Roverscouting innebär verksamhet tillsammans med andra. Roverscoutens egna uppgifter, såsom ledarskap och projekt, kompletterar patrullens verksamhet. Särskilt viktigt är att roverscouten tar ansvar för sin och för patrullens verksamhet. Nya utmaningar är en verksamhetsfrämjande kraft och att göra själv och att utvärdera och utveckla det man gjort är en väsentlig del av verksamheten. Roverscouternas verksamhet är genomtänkt och långsiktig. Då roverscouterna både som individer och i grupp lär sig projektarbete och att utvärdera projekten förbereder de sig för vuxen- och arbetslivet. Med tanke på verksamheten är det viktigt att för varje roverscout göra upp en för honom lämplig karta, det vill säga en utvecklingsplan. På kartan märker man ut roverscoutens målsättning. Kartan görs upp tillsammans med lotsen. Utvärderingen av hur de egna målen uppnåtts utgör en del av att växa som roverscout. Ledarskapet inom roverscoutåldersgruppen är ett jämlikt ledarskap. Ledaren vill uttryckligen ta ansvar för patrullens och patrullmedlemmarnas verksamhet. Scoutprogrammet erbjuder roverscouten mångsidig verksamhet att göra såväl på egen hand som i grupp. För roverscouterna arrangeras olika evenemang på både förbunds- och centralorganisationsnivå. Också kårerna kan ordna egna evenemang. Roverscoutens deltagande i evenemangen och hans utförande av aktiviteterna är i första hand beroende av hans egen aktivitet. Roverscouten bör kunna planera sin tidsanvändning så att han har möjlighet att delta i sådan scoutverksamhet som intresserar honom, att hinna med egna scoutroligheter samt att utveckla sig själv. Roverscouten ska alltså inte endast vara den som genomför och gör saker för andra. Det program som riktar sig till roverscouterna är avsett att vara mångsidigt, intressant och utvecklande också för dem som redan länge varit scouter. Programmet begränsar ändå inte möjligheten för nya scouter som kanske anslutit sig först i roverscoutåldern. Roverscoutprogrammet är flexibelt och erbjuder många olika möjligheter. Deltagandet i scoutverksamhet och scoutevenemang utvecklar scoutens sociala färdigheter, lär honom nytt och ger honom möjlighet till samarbete med nya bekantskaper och grupper. Det är allt skäl att uppmuntra roverscouterna att modigt bege sig ut i världen och senast under det sista roverscoutåret realiserar alla roverscouter ett utlandsprojekt. Roverscoutens äventyr ute i världen underlättas betydligt av olika kontakter. Roverscouten kan knyta kontakter genom de kontakter som kåren, förbundet och centralorganisationen redan har eller genom att delta i ett internationellt

3 läger. Om det inte finns kontakter till det önskade landet kan man ta kontakt med scouternas världsförbund. Organisationerna har scouthem och scoutcentra på olika håll i världen. Det är också möjligt att skapa kontakter utanför scoutingen. Det går att ta kontakt med andra ungdomsorganisationer i det land man är på väg till. Roverscouten och lotsen kan tillsammans tala om hur man skapar kontakter och hur man upprätthåller dem samt diskutera kulturen i ifrågavarande land. Scouting är en fostrande verksamhet med syftet att stöda barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att enligt sina personliga förutsättningar växa till en balanserad, frisk, ansvarskännande och självständig medlem av samhället. Avsikten är att hjälpa den enskilda scouten att växa, utvecklas och leva i balans med sig själv, med andra människor och med sin omgivning. Utöver de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp definierat åldersgruppsspecifika mål. Dessa berättar hur målen syns i ifrågavarande åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå i åldersgruppen. Studera målen för fostran, så att du kan bygga upp roverscouternas scoutstig längs den väg de visar. Målen för roverscouternas fostran bygger långt på att roverscouten är en medveten och ansvarsfull ung människa. Hans sätt att leva och hans val i livet bygger på hans egna värderingar. Roverscouten gör sina val själv och bär också själv ansvaret för dem. Läs mer om målen för fostran i kapitel 1.2. Målen för fostran i Ledarmappen Scoutmetoden berättar hur man är verksam inom scoutingen. Det är scoutmetoden som gör scoutverksamheten till scouting. Alla delområden behöver inte tillämpas hela tiden, men de ska finnas med i verksamheten som helhet. Då man använder sig av scoutmetoden uppnår man scoutingens mål. Scoutlöftet, -idealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar som scouten genom löftet binder sig till. Roverscouten omfattar scoutingens värderingar som en del av sitt liv. Roverscouten ser det som sin hedersuppgift att få föra scoutingens värderingar vidare. Scoutsymboliken omfattar traditioner, symbolik och föremål som har en gemensamt känd betydelse. Barn och unga sammanförs med hjälp av gemensamma symboler till den egna gruppen, till kåren och till den världsomfattande scoutrörelsen. Roverscouten utnyttjar symboliken mångsidigt och på ett lämpligt sätt i scoutverksamheten. Inom scoutingen får var och en lämpligt utmanande uppgifter. Ett program som är anpassat för åldersgruppen hjälper den enskilda scouten att växa. Den stigande graden konkretiseras genom de enskilda aktiviteterna. Roverscouten ansvarar själv för att verksamheten på den egna kartan är av stigande svårighetsgrad. Också lotsen stöder med sin handledning en verksamhet med stigande svårighetsgrad. I scoutverksamheten är man verksam i grupper av jämlika där man tillsammans fattar beslut och delar på ansvaret. I dessa små grupper utvecklas barnen och ungdomarna till att fungera som medlemmar i en grupp. Roverscouten förstår hur man använder sig av patrullsystemet. Han förstår sin egen roll i patrullen och kan utnyttja patrullmedlemmarnas olika kunskaper för att nå ett mål. Roverscoutpatrullens sammansättning kan variera med olika projekt och roverscouten kan genomföra patrullsystemet då han verkar i olika projekt. För barn och ungdomar är det naturligt att lära sig genom att göra. Inom scoutingen lär man sig genom att uppleva och göra. Roverscouten ritar med en äldre ledares hjälp in det han vill lära sig på sin karta. Learning by doing betyder för roverscouten mer än konkreta saker. Learning by doing kan för roverscouten till exempel handla om att utveckla sina sociala talanger. Inom scoutingen är barn, unga och vuxna verksamma tillsammans. Den vuxna stöder barnens och ungdomarnas utveckling, deltagande och påverkningsmöjligheter. Den vuxna hjälper till med att skapa ramarna för verksamheten. Den vuxna handleder roverscouten då denna gör upp sin karta och ansvarar för att planen är genomförbar och målinriktad och ansvarar också för att kartan kontrolleras med jämna mellanrum. Den vuxna ger roverscouten utrymme och litar på dennas förmåga att tänka och handla självständigt men är ändå tillräckligt närvarande för att vid behov kunna ge sitt stöd. Roverscouten kan också själv fungera som vuxet stöd för de yngre åldersgrupperna. Inom scoutrörelsen lär sig barn och unga att ta ansvar för sig själva och för andra. Verksamhet som strävar efter andras välmående gynnar gemenskap och grupptillhörighet i samhället. Roverscouternas inställning är att de enskilda goda gärningarna inte längre räknas utan att de bildar en helhet av gott handlande. De goda gärningarna består förutom av enskilda handlingar också av projekt och långsiktig verksamhet till förmån för större målsättningar. Inom scoutingen är barn och unga verksamma i naturen. Naturen är en upplevelserik verksamhets- och inlärningsmiljö. Naturen har blivit roverscoutens naturliga miljö. För roverscouten känns verksamhet i naturen bra och han upplever den som central för scoutverksamheten. Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa scoutidealen i mitt liv. Roverscouten kan avge löftet ensam eller i grupp, men löftet är alltid personligt. Det väsentliga är att roverscouten förstår vad han lovar när han avger löftet. Det är också vikigt att han funderar över vad löftet förpliktar till och hur löftet borde synas i hans liv. Roverscouten ska ha en möjlighet att diskutera löftet och dess innehåll med sin lots innan han avger löftet. Till lotsens uppgift hör också att vara närvarande och ta emot löftet. Då roverscouten avgett löftet får han sitt åldersgruppsmärke. Roverscouten kan avge löftet tillsammans med sin patrull till exempel som avslutning på Finlandsprojektet eller då Finlandsprojektet gås igenom tillsammans med lotsen. En enskild roverscout kan avge löftet vid något tillfälle som kåren eller FiSSc (Finlands Svenska Scouter) ordnar. För att hitta rätt form eller sätt för löftesgivningen kan ni se till antingen kårens traditioner, roverscoutens önskemål, eller situationen och tillfället. Det är viktigt att det finns ett eget högtidligt och lugnt tillfälle för roverscoutens löftesgivning. Avsikten med löftesgivningen är att roverscouten senare ska minnas såväl själva löftet som tillfället då löftet avgavs som en betydelsefull del av överflyttningen till åldersgruppen och av att växa i denna. Ur roverscoutens synvinkel kan det vara bättre med ett mindre evenemang där den egna roverscoutpatrullen, lotsen och kanske kårens andra roverscouter är närvarande. Roverscoutens valspråk: Var redo.

4 Roverscoutens ideal är att: respektera andra älska och skydda naturen vara ärlig och pålitlig främja vänskap över gränser känna sitt ansvar och göra sitt bästa utveckla sig själv som människa söka sanningen i tillvaron Till scoutsymboliken hör arbetssätt, innehåll och föremål som har en gemensamt accepterad betydelse. Symboliken skapar samhörighet genom att binda scouterna till sina patruller och kårer samt till FiSSc, centralorganisationen och den världsomfattande scoutrörelsen. En del av symbolerna är globala, en del är gemensamma för alla åldersgrupper och en del utmärkande för enbart roverscouterna. Scoutrop, -sånger, -berättelser, -märken, -termer, -hälsningar, -ritualer och -symboler, flagghissning och -halning samt syskonringen är exempel på scoutsymboler. Roverscouten förstår symbolikens betydelse och kan utnyttja symboliken mångsidigt och på ett lämpligt sätt i scoutverksamheten. Alla roverscouter använder scouthalsduk. Scouthalsduken är minimiutrustningen. Den kan vara fäst med en sölja, en knop eller med vardera. Roverscouternas färg är chokladbrun. Den bruna färgen, som på finska kalla karhunruskea, björnbrun, symboliserar bland annat styrka, trygghet, närhet till naturen och vuxenhet. Roverscoutålderns representanter skiljer sig från de andra åldersgrupperna och de äldre ledarna genom sin bruna visselpipssnodd som bärs tillsammans med scouthalsduken. Med snodden betonar man jämlikheten mellan alla som hör till åldersgruppen. Patrulledaren behöver alltså inte skilja sig från patrullmedlemmarna med hjälp av yttre kännetecken eftersom det är fråga om en gemensam grupp. Ansvaret är allas fastän patrullen har en utnämnd patrulledare. I Finland är alla scouters, också roverscouternas, valspråk Var redo. I det korta valspråket sammanfattas hela scoutingens värdegrund. Roverscouterna strävar i mån av möjlighet efter att använda scoutskjorta eller andra scoutplagg i sin verksamhet. På scoutskjortans högra ärm bär roverscouten ett chokladbrunt tygmärke med en bild av roverscoutsigillet. Roverscouten får tygmärket då han utfört Finlandsprojektet och avgett roverscoutlöftet. Märket bärs oförändrat under hela roverscouttiden. Samtidigt bär roverscouten sigillen i metall för de åldersgrupper han avlagt på scoutskjortans vänstra ficka. Roverscoutsigillet får scouten då han genomfört roverscoutprogrammet. Roverscoutsigillet är samtidigt ett sigill för hela scoutprogrammet. Då roverscouten får det har han nått scoutingens mål för fostran och är därmed färdig. Roverscouten har blivit en aktiv medborgare. Sigillet är av metall med treklövern i bakgrunden och liljan framför. Symboliskt har man förenat delar av båda världsförbundens löftesmärken. Roverscoutsigillet bärs på scoutskjortans vänstra ficka. Inga tidigare åldersgruppssigill bärs tillsammans med roverscoutsigillet. Roverscoutmärket tas också bort från ärmen då man fått roverscoutsigillet. Sigillet kan också användas som civilmärke om man vill visa för andra att man är eller har varit scout och att man ännu vill berätta om det världsomspännande scoutsyskonskapet. Under roverscouttiden kan ni också utveckla och använda egen symbolik inom den egna kåren eller patrullen. Sådan symbolik är till exempel vimplar och rop. I samband med den första avgivningen av scoutlöftet får scouten världsorganisationernas löftesmärken. De fästs bredvid varandra på vänstra ärmen. Löftet fullbordar överflyttningen och är samtidigt ett åldersgruppslöfte. Roverscouten får också bära liljor, björntanden, bäversvansen och den gyllene ratten på sin scoutdräkt. Roverlotsen har inget eget kännetecken. I allmänhet urskiljer man honom ändå i patrullen han stöder genom att han bär en visselpipssnodd i en annan färg, eller genom att han inte bär åldersgruppsmärket på scoutskjortans högra ärm. Det är bra om lotsen kommer ihåg att med roverscouterna diskutera hur symboliken ska införlivas med deras program. En bra möjlighet till detta erbjuds vid kontrollerna, det vill säga de tillfällen i roverscoutprogrammet då roverscouterna stannar upp, ser tillbaka på den period som gått och planerar nästa period. Roverscoutpatrullen bildas av åriga scouter från en eller flera kårer. Patrullen består av tre till fem roverscouter. Man kan bli roverscout också om man inte varit scout tidigare. Roverscoutpatrullens sammansättning kan variera under åren och patrullmedlemmarna kan vara olika i olika skeden av roverscoutprogrammet. Patrullen kan bestå av jämnåriga scouter och upphöra med verksamheten när alla scouterna i patrullen har genomgått programmet och fyllt 22 år eller alternativt kan den bestå av roverscouter i olika ålder så att nya roverscouter fyller igen de luckor som uppkommit då scouter slutfört roverscoutprogrammet. I en patrull som består av roverscouter från olika kårer är det lättare att genomföra de olika aktiviteterna och att finna personer som är intresserade av samma typ av aktiviteter. Gränserna mellan patrullerna kan suddas ut och en roverscout från en patrull kan utföra aktiviteter tillsammans med en annan patrull. Patrullens medlemmar bekantar sig med varandra under det inledande Finlandsprojektet. Projektgrupper bildas för olika projekt så att alla patrullmedlemmar inte behöver vara med i alla projekt. Grupperna kan utgöras av en patrull, bildas av en mindre grupp i patrullen eller bildas av roverscouter från olika patruller. Flera olika projekt kan också pågå samtidigt. Det är alltid skäl att inom patrullen välja olika personer som ansvarar för de olika projekten enligt vars och ens intressen och kunskaper. Till patrulledare för roverscoutpatrullen utses en av patrullmedlemmarna för minst ett år åt gången. Patrulledaren, patrullen och roverscouternas verksamhet stöds i kåren av roverscoutlotsen. Patrulledaren ser till att patrullen har möten regelbundet och att alla patrullmedlemmar har lämplig mängd program och ansvar. Lotsen å sin sida ansvarar för att roverscouternas personliga kartor följs och att kartorna uppdateras vid behov. En av roverscouterna fungerar som patrulledare. Han ska ha förmåga och intresse att ansvara för patrullens verksamhet i praktiken, exempelvis för utförandet av valda aktiviteter, för utfärder och för annan verksamhet. Patrulledaren kan gärna fördela planeringen av aktiviteterna och ledaransvaret också bland de övriga patrullmedlemmarna, i synnerhet om någon av patrullmedlemmarna behärskar det valda ämnet bättre än patrulledaren. Patrulledaren har kontroll över helheten så långt det gäller roverscoutpatrullens verksamhet. Patrulledaruppdraget kan räcka hela roverscouttiden alltså fyra år men åtminstone ett helt år. Välj om möjligt en patrulledare som med beaktande av sina andra scoutuppdrag har möjlighet att koncentrera sig på sina patrulledaruppgifter. Patrulledaren är ett typexempel på tillämpningen av ett jämlikt ledarskap. Patrulledarens viktigaste målsättning är att hålla kvar roverscouterna i en aktiv roverscoutverksamhet oberoende av var de bor, i vilken livssituation de befinner sig och vilka scoutuppdrag de har.

5

6 Lotsen ansvarar för roverscouternas verksamhet. Han ska handleda hela patrullen och var och en av roverscouterna individuellt i valet av aktiviteter. Utgångspunkten är att patrullen har en egen lots. Samma person kan fungera som lots för flera roverscoutpatruller förutsatt att han klarar av att handleda alla roverscouter i patrullerna. Lotsen är en ledare som är över 22 år och har genomgått åldersgruppsledarutbildningen samt har en tillräckligt bra inblick i roverscoutprogrammets innehåll och målsättningar. Lotsen kan gärna ha egen erfarenhet av åldersgruppen men det är inte nödvändigt. Utbildningar ger mycket kunskap och lotsen kan också dra nytta av erfarenheter och färdigheter från sitt civila liv. Kårens roverscoutansvariga ansvarar för hela kårens roverscoutverksamhet. Den roverscoutansvariga kan också samtidigt fungera som lots. Hålla en välkomstträff för roverscouterna på våren, hjälpa roverscouterna med patrullindelningen och ge anvisningar för Finlandsprojektet. Stödja patrullerna i deras Finlandsprojekt. Efter Finlandsprojektet hålla en handledningsträff med varje roverscout och diskutera roverscoutlöftet, gå igenom roverscoutens karta och komma överens om nästa kontroll, det vill säga den träff då lotsen och roverscouten tillsammans ser över kartan. Se till att patrulledaren håller patrullmöten och att patrullen avlägger aktiviteter. Vid behov stödja roverscouterna, projektgrupperna och patrullerna i deras aktiviteter. Roverscouterna kan avlägga aktiviteter ensamma, tillsammans med andra intresserade eller med sin patrull. Se till att roverscouterna deltar i av regionen, FiSSc (Finlands Svenska Scouter) och FS (Finlands Scouter) ordnade riksomfattande roverscoutevenemang minst två gånger under sin roverscouttid. Minst en gång per år på kontrollen gå igenom roverscouternas kartor och hur de tillämpas. Stödja roverscoutpatrullerna i deras utlandsprojekt. Stödja roverscouternas övergång till vuxenlivet. Lotsens roll är å ena sidan att stödja roverscouten i dennas eget program och tillväxt och å andra sidan att vid behov också vara den som drar upp gränser. Utmanande uppgifter ska finnas inom scoutingen också efter åldersgruppsprogrammen. Man ska ändå inte begränsa en ivrig roverscout för mycket. Varje roverscout ska gå framåt enligt sin egen karta men förändringar i livssituationen bör naturligtvis beaktas. Lotsen ska enligt bästa förmåga svara på scouternas frågor och hjälpa dem att lösa problem men han kan ändå inte fatta beslut för deras räkning. Roverscouterna bör ges tillräckligt med utrymme för en självständig verksamhet men lotsen måste ändå följa med hur programmet fortskrider och roverscouterna utvecklas. Lotsens uppgift är att hjälpa roverscouterna att kombinera scoutingen och det civila livet när deras livssituation förändras. Lotsen gör i allmänhet sitt handslag med kårchefen och det är också med kårchefen som lotsen med jämna mellanrum för en evalueringsdiskussion om hur målen för uppgiften uppnås. Det är önskvärt att lotsens uppdrag tidsmässigt är lika långt som åldersgruppens, alltså fyra år. Om detta inte är möjligt bör man sträva efter att lotsen sköter sin uppgift i minst två år. Vid ett lotsbyte bör den förra lotsen hjälpa den nya lotsen att sätta sig in uppgiften och lära känna roverscouterna. Syftet med uppgiften är att erbjuda åldersgruppens medlemmar en mångsidig och trygg verksamhet vars centrala målsättning är att genomföra åldersgruppens mål för fostran. Ytterligare en målsättning är att ge patrulledaren en möjlighet att utvecklas som ledare utan alltför stort ansvar i samband med ledarskapet. Lotsen får själv stöd av andra vuxna. Lotsen stöds också av kårstyrelsen och av utbildningssystemets utbildningshelheter. Det lotsen gör som handledare för roverscouterna kan jämföras med utbildningsinstruktörens arbete med att handleda en scoutledares Treklöver-Gilwell-projekt. Tillsammans med handledaren gör roverscouten upp en karta över målsättningar och tidtabell och följer sedan upp dessa i samband med de olika etapperna. När det gäller verksamheten ger lotsen stöd och deltar bara när han blir ombedd. Lotsen ordnar minst en gång om året en träff med roverscouterna under vilken man koncentrerar sig på hur roverscoutens aktiviteter framskrider, bedömer hur de avlöpt och planerar en fortsättning. Mellan träffarna finns lotsen tillgänglig och stöder scouterna enligt behov. Vid handledningen bör lotsen vara särskilt uppmärksam på personkemin och tidsanvändningen. Om handledaren och den handledda inte kommer överens är det svårt eller rentav omöjligt att få till stånd ett naturligt handledningsförhållande. Om en roverscout av någon anledning inte kommer överens med patrullens lots så kan någon av de andra äldre ledarna i kåren handleda roverscouten. Inom handledningen kan man förutom träffar utnyttja olika medier som e-post och olika chatprogram. Till lotsens utbildning hör följande av utbildningssystemets moduler: Roverscoutprogrammet (4 timmar) Barn och unga I (2 timmar) Handledning av barn och unga (3 timmar) Trygg verksamhet (3 timmar) Att leda och handleda en åldersgrupp (4 timmar) Utfärdskunskaper (1+ timmar) Utbildningen arrangeras och godkänns av de finska distrikten och av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Utbildningen omfattar drygt 17 timmar och arrangeras i allmänhet som en veckoslutskurs. Kursen lämpar sig särskilt bra för yngre deltagare i och med att det under en sådan kurs är lättare att ta upp också praktiska tips och färdigheter. Utbildningshelheten kan också avläggas som en flerformsutbildning med kurskvällar och/eller handledda självstudier. Handledaren är i detta fall en person som är utsedd av distriktet/fissc samt en erfaren åldersgruppsledare i den egna kåren. Denna form av utbildning passar ofta bra för vuxna scouter. Som stöd finns utöver utbildningen också roverscoutlotsens del av ledarmappen samt Handbok för scoutledare. Utbildningshelheten omfattar också en utfärdsmodul, dvs. en utfärd med övernattning. Utfärden kan ingå i utbildningen eller kan enligt överenskommelse utföras i kåren. Utbildningen avslutas med en avslutningsdiskussion med en av distriktets/fissc:s utbildningsinstruktörer. Utbildningshelheten ingår i Scoutledargrundutbildningen. I kåren finns en roverscoutansvarig som ansvarar för roverscoutverksamheten som helhet. Den ansvariga kan vara en av lotsarna. Med jämna mellanrum träffas lotsarna under ledning av den roverscoutansvariga för att dra upp riktlinjer för åldersgruppens verksamhet. Kårens roverscoutansvariga har en helhetsbild av läget i åldersgruppen och vet i vilken riktning man utvecklar verksamheten och kan därför vid behov representera hela åldersgruppen vid kårstyrelsens möten. Utbildningen för åldersgruppsansvariga är avsedd för ledare som redan fungerar som åldersgruppsansvarig för en eller flera åldersgrupper i kåren eller som snart kommer att inleda sitt uppdrag som sådan. Till utbildningen hör följande av utbildningssystemets moduler: Handslaget och handledning av vuxna (3 timmar) Att leda och handleda en vuxengrupp (3 timmar) Scoutledarskap (3 timmar) Läger (1 timme) Utbildning i kåren (2 timmar) Barn och unga II (3 timmar) Att anpassa programmet (4 timmar)

7 Utbildningshelheten arrangeras och godkänns av de finska distrikten och av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Utbildningen omfattar cirka 19 timmar och arrangeras i allmänhet som en veckoslutskurs, vilket också kan innebära förhandsuppgifter. Utbildningshelheten kan också avläggas som en flerformsutbildning och/eller handledda självstudier. Handledaren är i detta fall en person som är utsedd av distriktet/fissc samt en erfaren åldersgruppsledare i den egna kåren. Utöver utbildningen finns också Handbok för scoutledare som stöd. Utbildningen avslutas med en avslutningsdiskussion med en av distriktets/fissc:s utbildningsinstruktörer. För roverscouten är det viktigt att ha en vuxen förebild som uppmuntrar till att fortsätta med scoutingen också då roverscouttiden är förbi. Den vuxna förebilden borde vara tillgänglig så att roverscouten vid behov kan få stöd och handledning för sin verksamhet. Tydligast visar sig detta stöd vid uppgörandet av kartan och planeringen av etapperna men lotsen är viktig under hela roverscouttiden. I roverscoutåldern håller sig lotsen i bakgrunden och roverscouterna planerar, ordnar och genomför sin verksamhet själv. Lotsen bär alltså ansvaret för roverscouternas program och fostran medan roverscouterna själv bär ansvaret för sina projekt och ledaruppdrag. Lotsens uppgift är att stöda den enskilda roverscouten i dennas uppdrag och hela patrullen när de genomför scoutprogrammet. Lotsen deltar inte regelbundet i roverscouternas löpande verksamhet. Lotsen stöder roverscoutpatrullens patrulledare och ansvarar för dennas utveckling som ledare. Vardera bör känna till tillvägagångssättet och ansvaret för sin egen verksamhet. Lotsens plikt är att se till att målen för fostran uppnås och att scoutmetoden tillämpas. Lotsen fungerar som en vuxenmodell för ungdomarna och handleder de unga i att förstå äldre ledare och deras sätt att fungera. Lotsens uppgift är å ena sidan att stöda roverscouten i hans eget program och tillväxt, å andra sidan att vid behov också vara den som sätter gränser. Olika scoutuppdrag kan höra till roverscoutprogrammet men uppdragen får inte vara så många att de stör det övriga roverscoutprogrammet. En ivrig roverscout får ändå inte begränsas för mycket. I varje enskilt fall följer man roverscoutens egen karta, dock så att man tar hänsyn till en förändrad livssituation. Lotsen kan efter bästa förmåga besvara roverscoutens frågor och hjälpa honom att lösa problem men det är roverscouten som själv måste fatta alla beslut. Roverscouterna bör få tillräckligt med utrymme för att själva kunna agera och genomföra uppgifter, men lotsen bör följa med att scouterna går vidare i programmet och utvecklas. Lotsens uppgift är att hjälpa roverscouterna att kombinera scouting och ett civilt liv i föränderliga livssituationer. Om det finns flera lotsar är en av dem roverscoutansvarig i kåren. Den lots som ansvarar för roverscoutprogrammet i kåren har också som uppgift att se helhetssituationen och styra programmet. Den roverscoutansvariga har en helhetsbild av åldersgruppen och vet i vilken riktning verksamheten utvecklas och han kan därför vid behov representera hela åldersgruppen på kårens styrelsemöten. Läs mer om lotsens och den roverscoutansvarigas roller i kapitel 6.8. Gruppen, scouterna och ledarna. Roverscoutprogrammet omfattar fyra år och formas individuellt för varje roverscout. Det består av olika aktiviteter och projekt samt av olika evenemang som roverscouten deltar i. Roverscoutprogrammet formas individuellt för varje roverscout. Till allas program hör Finlandsprojektet och Utlandsprojektet och de nationella roverscoutträffarna. Varje roverscout utför aktiviteter, minst 33 stycken, enligt sina intressen och målsättningar, dock så att minst en aktivitet väljs ur varje ämnesområde. Tillsammans med roverscoutlotsen bygger roverscouten upp en karta över sin roverscoutstig. Hela programmet består av aktiviteter som är uppdelade på 33 ämnesområden, där varje ämnesområde består av 2 8 aktiviteter. Från varje område väljer scouten minst en aktivitet. Till programmet hör dessutom ett Finlandsprojekt som utförs i början och ett Utlandsprojekt som utförs i slutet av roverscouttiden.

8 Förutom att roverscouten utför aktiviteterna deltar han också i distriktets eller i FiSSc:s (Finlands Svenska Scouters) och i nationella roverscoutevenemang, samt i tävlingar, läger och andra regioners, FiSSc:s, nationella eller internationella evenemang. Dessutom lämpar sig långfärdsmärkena björntanden, bäversvansen, gyllene ratten, och de olika liljorna väl för roverscouterna. Roverscoutens karta byggs upp utgående från hans mål. På kartan är aktiviteterna uppdelade med stigande svårighetsgrad över de fyra åren. Roverscouten väljer själv aktiviteter och roverscoutevenemang till exempel nationella evenemang och FiSSc:s evenemang för hela roverscouttiden. Då man gör upp kartan måste man ta i beaktande den egna patrullens planerade projekt och de aktiviteter som utförs gemensamt, samt beakta scoutens livssituation. Aktiviteterna kan bytas ut under resans lopp. Kartan kontrolleras minst en gång per år tillsammans med lotsen. Då jämför roverscouten och lotsen kartan med målen för fostran, analyserar roverscoutens personliga utveckling samt funderar vid behov på löftets och förpliktelserna enligt roverscoutidealen. De jämför också de utförda aktiviteterna med kartan och uppdaterar planen för den följande etappen. Kartan bör åtminstone beakta följande delområden för den personliga utvecklingen (definierade av världsorganisationerna): fysisk utveckling, tankemässig eller mental utveckling, känslolivets utveckling, social utveckling, moralisk utveckling (WAGGGS) eller personlighetsutveckling (WOSM). Startdiskussion Före startdiskussionen sätter sig roverscouten in i aktiviteterna och evenemangen i programmet. Det är bra om roverscouten färdigt väljer aktiviteter som intresserar och funderar på sitt eget kunnande och sina egna önskemål. Det är också bra om patrullen före startdiskussionen hunnit fundera på de aktiviteter som den utför gemensamt. Lotsen och roverscouten går först tillsammans igenom vad roverscouten kan, vad han vill lära sig och vad han vill göra under de följande fyra åren. Efter det diskuteras de aktiviteter som passar målsättningarna och livssituationen och väljer ur alla temaområden minst en aktivitet som ska utföras. De valda aktiviteterna delas jämnt över roverscouttiden. För det första året ska man också i detta skede fundera litet noggrannare på aktiviteterna samt när och hur de utförs. Årsmodeller Som karta kan man använda halvårsmodellerna som finns i roverscoutkalendern eller alternativt kan man göra en helt egen modell. På kartan märker man ut aktiviteten och tidpunkten för när den eller en del av den utförs. Kontroller Vid kontrollen går lotsen tillsammans med roverscouten igenom det gångna året. Hur gick aktiviteterna? Utfördes alla planerade aktiviteter? Skedde förändringar? Lärde man sig det man ville? När hela året gåtts igenom övergår man till att fundera på följande år. De planer som uppgjorts vid startdiskussionen kan ännu i detta skede ändras och preciseras enligt roverscoutens situation och önskemål. Tidpunkten för nästa kontroll är alltid bra att bestämma vid den föregående diskussionen. Vid den sista kontrollen, eller redan tidigare, funderar man tillsammans på roverscoutens framtid och fortsättning inom scoutingen.

9 Finlandsprojektet Målsättningen är att Finlandsprojektet skapar gruppanda i patrullen och att patrullens medlemmar får erfarenhet av att genomföra ett gemensamt projekt samtidigt som de bekantar sig med sitt hemland och inser vad det betyder att vara roverscout. I roverscoutkalendern ingår följande instruktioner för Finlandsprojektet: Planera och genomför en 2 7 dygn lång resa inom Finland tillsammans med de andra nyblivna roverscouterna. Under resan: Fundera på hur det är att vara roverscout och på scoutingens värderingar Tänk över vad fäderneslandet betyder för dig Förbered er på att avlägga roverscoutlöftet Om ni redan uppgjort er karta kan ni utföra någon av aktiviteterna. Efter projektet går ni tillsammans med lotsen igenom hela projektet och funderar på hur ni utförde projektet, hur det lyckades och vad ni lärde er. Utlandsprojektet Målet är att roverscouten efter projektet bekantat sig med scoutverksamheten och den främmande kulturen i det land han valt. Roverscouten kan kommunicera och klara sig tillsammans med sin patrull i en främmande kultur och vidga sin världsbild. Dessutom har roverscouten deltagit i planeringen och genomförandet av ett krävande projekt. Gör Utlandsprojektet mer utmanande än vad Finlandsprojekt var. Lär er åtminstone några lokala fraser. Rör er i landet på det sätt ni vill. Ni kan utföra några aktiviteter. Gå igenom projektet med en äldre ledare. Tänk på vad ni gjorde, hur projektet lyckades och på vad ni lärde er. Fundera på er resa. Utlandsprojektet tas också upp i roverscoutkalendern. FiSSc ordnar årligen evenemang i syfte att låta roverscouter träffa roverscouter från andra kårer och orter. Form/längd: I allmänhet ett veckoslutsevenemang. Arrangör: I allmänhet en region inom FiSSc Hur ofta: Minst ett evenemang per år. Mål för fostran: Under evenemanget utförs åldersgruppens program och genom det uppnås också olika mål för fostran beroende på programmets innehåll. Scouten fungerar självständigt även utanför sina lokala förhållanden. Evenemangets syfte: Att lära känna scouter i samma ålder Skapa en känsla av samhörighet mellan alla roverscouter, en gemensam roverscoutanda Få upplevelser, erfarenheter och aha-upplevelser Programmet kan gärna innehålla såväl scouttraditioner och praktiska färdigheter som möjlighet till fri samvaro och skapande av kontaktnät. Evenemanget ska erbjuda ett meningsfullt program enligt fastställt tema. Allmänt aktuella ämnen bör beaktas och framför allt sådant som intresserar roverscouterna även i allmänhet. Aktuella ämnen kan vara aktuella politiska diskussioner och samhällsfrågor. Vid behov kan veckoslutet byggas upp med roverscoutprogrammets innehåll som stöd. Ett nationellt evenemang för roverscouter ordnas varje år. I evenemanget ingår halvvägsskuttet och avslutningsceremonin för dem som avslutar åldersgruppen. Evenemanget har seminarieform och är riktat till andra och fjärde årets roverscouter. Om roverscouten vill kan han delta i evenemanget också de andra åren. Form/längd: Ett veckoslutsevenemang i stadsmiljö. Obligatoriskt? Ja, FS erbjuder alla roverscouter en möjlighet att en gång om året delta i ett nationellt roverscoutevenemang. Arrangör: FS eller en av FS utsedd projektgrupp och FiSSc om evenemanget är tvåspråkigt. Hur ofta: En gång per år. Mål för fostran: Under evenemanget utförs åldersgruppens program och därigenom realiseras också olika mål för fostran beroende på programmets innehåll. Evenemangets syfte: Att ge idéer och stöd för verksamheten i kåren. Att genomföra åldersgruppens program Deltagarna lär känna scouter i samma ålder. Deltagarna sätter sig in i temat för evenemanget. Deltagarna deltar i beslut som rör roverscouterna. Innehåll: Under evenemanget förklaras idén med åldersgruppen för kårerna och deltagarna och de sporras till verksamhet. Evenemanget är ett separat evenemang för unga vuxna utan förpliktelser till serviceuppdrag. Roverscoutålderns verksamhet stöds via förhandsmaterialet, synligheten och programmet. Alla roverscouter ingår i en större helhet. Roverscouten får utveckla sig själv både som individ och som en del av roverscoutpatrullen genom att tillämpa scoutmetoden. Ett mål för evenemanget är också att roverscouten skapar nätverk, lär känna andra och diskuterar åldersgruppens projekt. Under programmet koncentrerar man sig på projektarbete och genomförande av projekt. Under seminariet får man bekanta sig med exempel på roverscoutverksamhet. Halvvägsskuttet är ett nationellt evenemang för roverscouter och ordnas en gång per år. Det ordnas fysiskt på samma ställe som avslutningsceremonin. Målet är att roverscouten deltar i halvvägsskuttet ungefär i mitten av roverscouttiden, det vill säga i slutet av det andra året som roverscout, dock före avslutningsceremonin. Utgångspunkten kan gärna vara att hela roverscoutpatrullen deltar i halvvägsskuttet samma år, eftersom det ökar samhörigheten i gruppen. De bekanta roverscoutkamraterna ger socialt stöd. Målet för halvvägsskuttet är att motivera roverscouten att avancera enligt sin karta, ge färdkost på vägen och få scouten att känna samhörighet med en större grupp av jämnåriga. Halvvägsskuttet fungerar som övning inför avslutningsceremonin. Under halvvägsskuttet lär sig roverscouten nya saker och får pröva på något nytt. Det är önskvärt att roverscouten under sin roverscouttid deltar i minst ett halvvägsskutt. Under avslutningsceremonin behandlar man bland annat vad scoutingen erbjuder efter tiden som roverscout och vilken betydelse scoutingen har i arbetslivet. I ceremonin deltar gästande talare enligt årets tema. Syftet med seminariet är att ge roverscouten en bra vägkost för livet efter scoutingen. Evenemanget avslutar roverscouttiden på ett festligt sätt. Som en del av evenemanget ordnas ett roverscoutforum där deltagarna har möjlighet att påverka åldersgruppens ärenden. Varje evenemang har ett synligt tema. För att vara så aktuellt som möjligt väljs temat cirka ett år före evenemanget. Roverscouterna deltar som en målgrupp i nationella storläger. Dessutom kan de delta i regionala och nationella scoutfärdighetstävlingar.

10 Uppflyttningen från explorerscout till roverscout behöver inte ske just den månad som scouten fyller 18. I det här skedet har ungdomarnas egentliga ålder inte så stor betydelse; också de som är födda samma år kan ju ha nästan ett års åldersskillnad. Det väsentliga är att hitta en lämplig tillväxtmiljö för den unga i kåren. I idealfallet omfattar roverscouttiden fyra år. En del av den här tiden kan roverscouten naturligtvis vara borta till exempel på grund av värnplikt eller studieutbyte. Om det är fråga om en hel explorerscoutpatrull som ska flyttas upp så kan man gärna fundera på om man flyttar upp patrullen så som den är eller om man i det här skedet gör förändringar. Oberoende av hur man gör är det viktigaste att man kommer ihåg den personliga kartan som uppgörs utgående från den egna situationen. Uppflyttningen till roverscout sker konkret då man gör Finlandsprojektet. Målsättningen är att gruppanda skapas i patrullen efter projektet och att patrullens medlemmar får erfarenhet av att genomföra ett gemensamt projekt, lär känna sitt hemland och inser vad det betyder att vara roverscout. Då roverscouten blir äldre ledare har han nått scoutingens slutmål och genomfört scoutprogrammet i sin helhet. Avslutningsceremonin avslutar scoutens åldersgrupper. Scoutens roll förändras från att ha varit deltagare i programmet till att vara en som möjliggör programmet. Senast efter roverscouttiden förändras verksamhetens art. Som äldre ledare fungerar scouten till exempel som lots, som åldersgruppsledare eller med andra uppdrag som möjliggör verksamhet inom FiSSc eller centralorganisationen. Roverscoutprogrammet är planerat utgående från det mål för fostran som uppställts för åldersgruppen och så att programmet är mer utmanande än explorerscoutprogrammet. I roverscoutåldern utvecklats man i mycket olika riktning enligt sina intressen, studie- och yrkesval. På grund av detta är roverscoutprogrammet individuellt. Programmet är indelat i 33 ämnesområden som vart och ett omfattar 2 8 aktiviteter. Av dessa väljer roverscouten en aktivitet som intresserar honom och som är tillräckligt utmanande. Aktiviteterna kan utföras ensam, i par eller tillsammans med den egna patrullen eller någon annan grupp. Roverscoutpatrullen kan själv bestämma en lämplig mötesfrekvens. I en ung vuxens liv finns situationer då man helt enkelt måste prioritera. Ibland är scoutverksamheten intensiv och vid andra tidpunkter ligger betoningen på något annat. Mötets längd kan beroende på situationen variera från exempelvis två timmar till över en natt. Patrullen kan ha möten regelbundet till exempel var tredje torsdag eller en gång i månaden under ett veckoslut eller oregelbundet på en dag som bestäms på förhand. Ett viktigt kriterium är att roverscouterna kan delta i mötena och att de känner till tidpunkten för dem. Mötesplatsen kan variera beroende på situationen och kan vara till exempel på kårlokalen, i kårens stuga, utomhus, hemma hos någon, på någons arbetsplats, ute på stan eller över nätet. Mötesstukturen kan omfatta element som upprepas varje vecka liksom för de yngre åldersgrupperna eller alternativt gör man som det känns bäst. Upprepande element kan vara till exempel patrullens egen inledningsritual, en informationsdel, repetition av vad man gjorde förra gången, mötets huvudprogram, en lek, en lugn stund och avslutande av mötet. Det huvudsakliga syftet med mötena är att planera och genomföra aktiviteter tillsammans. Via patrullmöten, utfärder, läger, scoutfärdighetstävlingar, kårevenemang, FiSSc:s (Finlands Svenska Scouters) och FS:s (Finlands Scouters) evenemang och roverscoutens egna uppgifter borde roverscouten kunna fullfölja sin karta. Det är allt skäl att instruera roverscouterna att anteckna utförda aktiviteter exempelvis i roverscoutkalendern. Roverscoutprogrammet kan anpassas till den enskilda roverscouten. Aktiviteternas utmaningsgrad kan regleras och vid behov kan en ny aktivitet som bättre motsvarar målet för ämnesområdet skapas. Sådana aktiviteter kan man också gärna tipsa andra kårer om. Aktiviteterna behöver inte alltid utföras i så kallad scoutmiljö. Om till exempel inlärningen av något som hör till en aktivitet ingår i

11 roverscoutens studier eller arbete kan han utföra aktiviteten i samband med studierna eller arbetet. Då kan man utnyttja det roverscouten lärt sig exempelvis så att han ordnar en möjlighet för de andra att utföra aktiviteten och leder det hela. Man kommer med i roverscoutprogrammet när man är 18 år, med undantag för dem som börjar scoutingen senare än så. På kartan ska beaktas att man kommit med senare. Då ska aktiviteterna anpassas till den tid som står till förfogande, men kvalitetsnivån ska ändå vara likadan. I roverscoutprogrammet ska alltid ingå en löftesgivning och en avslutningsceremoni. Programmet ska vara slutfört då man är 22 år gammal. Man kan också ge avkall på minimimängden 33 ämnesområden. Lotsen utvärderar läget. Standardmodellen är att roverscoutpatrullen eller -patrullerna bildas i slutet av våren eller på sommaren. Finlandsprojektet genomförs i början av hösten. Under höstens lopp avges roverscoutlöftet, vilket kan ske på många olika sätt. Löftet kan avges i patrullen eller exempelvis under ett av kårens gemensamma evenemang. Om det bara finns en ny roverscout som ansluter sig till patrullen så kan det vara bra att skjuta upp Finlandsprojektet till en senare tidpunkt. Teambuildingen kan göras på annat sätt. I sådana fall kan Finlandsprojektet ordnas till exempel vartannat år. Roverscoutlöftet avges naturligtvis ändå och det ska man förbereda sig för. En ny roverscoutpatrull kan också skapas genom rekrytering av nya medlemmar till kåren. Patrullen kan också sträcka sig över kårgränser. Samarbete med grannkåren kan också skapa positiva synergieffekter. Utlandsprojektet kan genomföras inom den egna roverscoutpatrullen eller man kan vid behov samla ihop en projektgrupp med roverscouter från flera olika patruller I roverscoutprogrammet ingår aktiviteter med sjötema. Sådana återfinns i synnerhet inom följande ämnesområden: Färdas på vattnet, Service och underhåll, Ledarskap i praktiken och Ledarskapskurser. Dessutom ingår i ämnesområdet Vandring en längre seglats och i ämnesområdet Internationalitet en utlandsseglats. I delen Färdas på vattnet bekantar man sig med sjötrafikens regler och båtlivets basfärdigheter så väl på havet som på insjöarna. Några av dessa aktiviteter är avsedda för scouter som börjar med sjöverksamhet först som roverscouter. Mer erfarna roverscouter kan delta i seglingstävlingar eller tävlingar i precisionsnavigation eller ta årsunderhållet av kårens båt på sitt ansvar. Service och underhåll handlar om att man både under seglingssäsongen och utanför den utför krävande underhållsarbete. Ämnesområdet behandlar sådant som kan vara bra att veta om båtteknik både på land och till sjöss. Ledarskap i praktiken består av scoutverksamhet och ledande av manskapet på utbildningsseglatser och andra seglatser. Skärgårdsskeppar- och skepparkurserna är ledarskapskurser. Sjöaktiviteterna inom dessa ämnesområden är avsedda speciellt för dem som vill fungera som skeppare på kårens båt. Alla som har tillräckliga färdigheter kan utföra sjöaktiviteterna. Det är lätt att kombinera sjöaktiviteterna med andra aktiviteter som exempelvis Första hjälpen och Räddning, Bygge, Utfärder och Hantverk. I det följande beskrivs hur en roverscout kan börja med sjöscouting. Sjöfärdigheter kräver övning. Det är bäst att börja med att lära sig grunderna till exempel genom att utföra aktiviteterna Färdas på vattnet. Bäst lär man sig naturligtvis färdigheterna ombord på en båt. Om kåren inte har en egen båt kan man ta kontakt med en lokal sjöscoutkår och be att få komma med på en seglats. Roverscouternas sjöscoutaktiviteter per ämnesområde: Färdas på vattnet Jag lär mig att segla En paddlingsutfärd Jag prövar på segling i en ny form Eskimåsväng Fridykning Djupdykning Kustskepparkurs De allmänna regler som gäller när man rör sig på sjön En jolle En seglingstävling eller precisionsnavigering Båtens vår-/höstservice Ledarskapskurser Skepparkursen Skärgårdsskepparkursen Internationalitet Utlandsseglats Ledarskap i praktiken Explorerscouternas Sekondkurs Spejarscoutseglats Service och underhåll Reparera en skada på båten Basservice av båtmotorn Vandring En minst fem dygn lång vandring eller seglats Skärgårdsskepparkursen är en teorikurs som tar ett veckoslut i anspråk. Den ordnas av sjörådet. Målet med den är att tillsammans med Sekondkursen ge scouten tillräckliga kunskaper och färdigheter för att fungera som skeppare på en scoutbåt i skärgårdsområdet. Under skärgårdsskepparkursen fördjupas och utvidgas de allmänna teoretiska sjöfartskunskaper man fått på båtförarkursen. Skepparkursen ordnas av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Målet är att ge scouten sjöfartsmässiga kunskaper och färdigheter för att han ska kunna fungera som skeppare på öppet hav under alla väderförhållanden. Kursen består av en teoridel som tar två veckoslut i anspråk och en praktikdel som ordnas under tre dagar under ett veckoslut på hösten. Närmare information om kurserna finns på Finlands Svenska Scouters webbplats.

12 Planera och genomför en resa på 2 7 dygn till valfritt ställe i Finland tillsammans med de andra nyblivna roverscouterna. Projektet realiseras i början av roverscouttiden. Under Finlandsprojektet övergår man från explorerscout till roverscout och gruppanda skapas inom roverscoutpatrullen. Finlandsprojektet går ut på att scouten lär känna hemlandet och sin roverscoutpatrull samt förbereder sig för den kommande roverscouttiden. Målet är att gruppen efter projektet fått erfarenhet av att genomföra ett stort projekt och att patrullmedlemmarna kommit varandra nära. Under resan funderar roverscouterna enskilt och i grupp på vad det innebär att vara roverscout, på scoutingens värderingar och på fosterlandets betydelse för en själv. Det finns många sätt att utföra projektet. Patrullen väljer målet, planerar och budgeterar tillsammans. Ni vill lära känna Lapplands natur närmare och bestämmer er för att göra en vandringsutfärd till Kevo naturreservat i Utsjoki. Ni tar kontakt med en eller flera kårer på orten eller i närheten av den och berättar om era planer. Ni hör er för om intresse och möjlighet att utföra en vandring tillsammans och besöka närområdena, Utsjoki och så vidare. Ni frågar om ni får övernatta i kårens kårlokal före och efter vandringen. Ni genomför vandringen och studerar den lokala naturen, naturskyddet och området. Under resan för ni dagbok både enskilt och i grupp. Ni vill välja en stad som mål och ni fastnar för det litet okända Uleåborg som studiemål för er grupp. Ni tar kontakt med kårer i Uleåborgsområdet och berättar om era planer och ber om guidning. Ni övernattar på en lokal kårlokal eller hemma hos roverscouter. Ni åker på resan och besöker lokala evenemang, museer, teater och allmänna sevärdheter samt bekantar er med lokalbefolkningen, studerar lokalhistorien och -kulturen. Under resan för ni dagbok både enskilt och i grupp. Före projektet: Välj ett mål i Finland som ni vill studera närmare och bestäm er för om ni vill göra en utfärds- eller stadsresa. Fundera på vad ni förväntar er av projektet och vad ni vill. Planera er resa och tidtabell i god tid. Bekanta er med platsen i förväg och välj vad ni vill se och uppleva. Ta kontakt med lokala scouter och be dem om hjälp med genomförandet. Genomförandet: Studera platsen noggrant och mångsidigt. Lär känna lokala scouter. För en kort dagbok eller blogg; beakta också möjligheten att göra en videodagbok. Fundera i grupp och självständigt på förhållandet till fosterlandet och roverscoutskapet samt på scoutingens värderingar. Ni kan också utföra några aktiviteter om ni redan har gjort upp er karta. Efter projektet: Diskutera projektet med lotsen. Fundera på vad som lyckades under planeringen och utförandet och fundera på er verksamhet som grupp. Studerade ni platsen ordentligt och känner ni den nu bättre än före projektet? Hur påverkade projektet er gruppdynamik? Saknades något, kunde något ha gjorts bättre? Vad var bäst och vad har ni för nytta av att ha genomfört projektet.

13 Planera och gör en resa utomlands. Utlandsprojektet genomförs i slutet av roverscouttiden. Projektet erbjuder en möjlighet att se världen, lära sig något nytt och bekanta sig med en ny kultur i gott sällskap. Målet är att roverscouten efter projektet har lärt känna ett nytt land, ett nytt språk och en ny kultur. Dessutom har roverscouten studerat scoutverksamheten och lärt känna scouter i ett främmande land. Roverscoutpatrullen har klarat sig i ett främmande land på ett främmande språk och alla roverscouter har vidgat sin världsbild. Under resan för patrullen dagbok eller blogg där scouterna skriver ned sina upplevelser och tankar. Projektet kan genomföras på flera olika sätt. Patrullen väljer själv land, platser och program enligt intresse. Besluten fattas gemensamt. Projektet ska vara mer krävande än Finlandsprojektet som inledde åldersgruppen. Genomförandet: Studera ert resmål, dess natur, kultur, seder och människor. Lär er några fraser på språket. Bekanta er med lokala scouter och scoutverksamheten i landet. För dagbok eller blogg över resan. Anteckna där era tankar och erfarenheter både i grupp och enskilt. Kom ihåg att ni i landet också representerar Finland och scoutingen. Efter projektet: Diskutera projektet med lotsen. Fundera på hur planeringen och genomförandet av projektet lyckades. Upplevde ni allt ni ville eller fattades något? Vad skulle ni göra bättre nästa gång, vad lyckades å sin sida över förväntningarna. Vad fick ni ut av projektet, vad har ni för nytta av att ha planerat och genomfört det? Hur fungerade ni som grupp under resan? Hur påverkade gruppen er gruppdynamik och era inbördes relationer? Ni bestämmer er för att göra en kulturresa till Estland. Ni planerar er rutt och väljer städer, kulturevenemang och platser ni tänker besöka. Ni tar kontakt med lokala scoutkårer och ber dem visa er staden och den lokala scoutverksamheten. På själva resan studerar ni Estlands kultur, språk, människor, historia och scoutverksamhet samt lär känna scouter i landet. Under resan för ni dagbok eller blogg. Ni bestämmer er för att åka på en klättrings- och äventyrsresa till Mellaneuropa. Ni planerar er rutt och tidtabell och väljer vad ni vill göra och uppleva under resan. Ni tar kontakt med lokala kårer och berättar om era planer och frågar om de är intresserade av att göra en gemensam utfärd. Under själva resan studerar ni kulturen, språket och människorna och genomför klättringen, utfärderna och det andra ni planerat. Under resan för ni dagbok eller blogg. Före projektet: Välj ett land som ni vill lära känna närmare och fundera på vad ni förväntar er av projektet. Studera på förhand landet med hjälp av böcker, Internet mm. och beakta de olika möjligheterna. Välj vad ni vill uppleva, göra och se under resan. Planera rutt, resesätt och tidtabell i god tid före resan. Gör upp en noggrann budget i god tid. Fundera på var ni får pengar till resan. Samlar ni in pengarna enskilt eller i grupp via olika insamlingar, evenemang och stipendieansökningar? Ta kontakt med lokala scouter. Kartan är en plan över din personliga utvecklig under roverscouttiden. Kartan görs upp tillsammans med lotsen. Före diskussionen kan scouten gärna fundera på sin nuvarande färdighetsnivå och vilka aktiviteter som intresserar honom. Aktiviteterna väljs enligt scoutens eget intresse och egna målsättningar. Vill han göra samma saker som inom studierna eller arbetslivet eller något helt annat? Vill han lära sig något sådant som han inte annars har möjlighet till? Kartan skapas för hela roverscouttiden, alltså för fyra år, men preciseras i etapper, det vill säga för cirka ett år åt gången. Den granskas minst en gång om året vid kontrollerna tillsammans med lotsen. Då kan man ändra på den och precisera den inför följande etapp. Kartan visar riktningen men anpassas efter scouten. Scouten väljer minst en aktivitet från varje område för sin karta. Det är bra att nu fastställa vilka aktiviteter som utförs i grupp tillsammans med roverscoutpatrullen eller någon annan möjlig grupp. Dessutom är det bra att på kartan utöver aktiviteterna redan i god tid märka ut deltagandet i större evenemang, exempelvis läger eller tävlingar. Naturligtvis märker man också ut Finlands- och Utlandsprojektet på kartan liksom också halvvägsskuttet och avslutningsceremonin samt olika utfärder, vandingar och andra evenemang som man har för avsikt att delta i. Då blir kartan ett fungerande verktyg för hela roverscouttiden. Bäst får du information om regionens och FiSSc:s program samt om nationella och internationella evenemang genom att följa med på Internet och i scoutpublikationer.

14

15

16 Alltid redo

17 Målet är att du kan leta efter och hitta din inre frid, att du kan koncentrera dig på dig själv och hitta tid för dig själv. Du känner dina gränser och du kan stilla dig själv vid behov. Beskrivning: Tillbringa tid på egen hand, till exempel ett veckoslut i scoutstugan och fundera på vad som är viktigt för dig. Försök hitta din andliga sida och ett inre lugn. Uppgift: Lotsen kan ge råd om att stilla sig och diskutera vikten av att stilla sig och olika sätt att göra det. Målet är att du kan och vågar tala om andliga och religiösa frågor inför en grupp. Du hittar egna sätt att lyfta fram andliga frågor. Beskrivning: Ordna en andlig stund på ett läger eller ett annat scoutevenemang och fungera som den andliga stundens ledare. Uppgift: Lotsen instruerar om organiserandet och förverkligandet av evenemanget. Målet är att du kan stilla dig inför en större grupp enligt situationens behov. Du vågar tala om andliga frågor och får de andra att stilla sig tillsammans med dig. Beskrivning: Planera och förverkliga andaktsstunder som passar olika situationer med större grupper. Planera andaktsstunder med olika teman. Målet är att du kan uppskatta tystnad och att du klarar av att kommunicera också utan att tala. Beskrivning: Välj en lämplig nivå på tysthetsliljan och avlägg den. Diskutera hur ni upplevde det att vara tyst och vad som var svårast när ni kommunicerade utan att prata. Material: Insturktioner för tysthetsliljan ( och regionkansliet) Målet är att du lär dig hur man effektivt använder energi och att du testar hur energieffektivt ditt hem är samt hurdan bränsleförbrukning din bil (eller motsvarande) har. Beskrivning: Testa i praktiken hur energieffektivt ditt hem är och hurdan bränsleförbrukning din bil (eller motsvarande) är. Ta reda på vad man menar med energieffektivitet. Ta reda på vilka faktorer som mest påverkar hur energieffektivt hemmet är och hur du själv kan påverka energieffektiviteten. Fundera och skriv ner dina egna motiveringar till varför man bör välja en viss produkt till exempel en elapparat. Följ med hemmets energiförbrukning till exempel uppvärmning, el och vatten. Testa under en viss tid hur körstilen påverkar bränsleförbrukningen och beräkna den ekonomiska nyttan av att ändra körstil. Uppgift: En vuxen, till exempel roverscoutens mamma eller pappa, vägleder och berättar till exempel om grunderna för hur man väljer hushållsmaterial och för energianvänding. Det lönar sig också att fundera på vilken syn den äldre personen i sin ungdom hade på energianvändning.

18 Målet är att du förstår hur olika konsumtionsvanor påverkar miljön och lär dig välja de produkter och tjänster som minst belastar miljön. Beskrivning: Gör tillsammans med patrullen en lista över de av våra konsumtionsvanor som klart påverkar miljön positivt eller negativt både i Finland och globalt. Jämför era konsumtionsvanor, välj ut vilka som är mera miljövänliga och prova dem i praktiken. Målet är att du känner till vilka energiformer som idag används för samhällets energibehov och hur Finlands energipolitik är uppbyggd och vad den baseras på. Beskrivning: Gruppen bekantar sig med de vanligaste energiformerna. Ta reda på hur de här energiformerna påverkar miljön och fundera på hur ni ställer er till användningen av dessa energiformer. Ta reda på innehållet i Finlands energipolitik och bakgrunden till olika energilösningar till exempel kärnkraft mot fossila bränslen. Fundera också på om de nuvarande energipolitiska lösningarna är i enlighet med en hållbar utveckling. Uppgift: Lotsen kan delta i diskussionen i form av sakkännare. Han vägleder och utvärderar er verksamhet. Målet är att du märker hur privatpersoners val mer eller mindre påverkar alla ekonomiska system, indirekt eller direkt. Beskrivning: Bekanta er med samhällets ekonomiska system. Fundera på hur era val påverkar systemet. Ni kan till exempel ordna ett diskussionsmöte. Målet är att du funderar på hurdan konsument du är. Eventuellt ändrar du dina konsumtionsvanor. Beskrivning: Samla reklamer för samma produkt eller tjänst i olika medier och med olika försäljare. Studera och jämför reklamerna. Klargör för dig själv vad termen kritisk konsument betyder. Passar beskrivningen in på dig? Målet är att du lägger märke till dina egna inkomster och utgifter, att du följer med din ekonomi och funderar på din ekonomiska situation på sikt. Du gör en målsättning för hur du får din ekonomi att hållas i skick i längden. Beskrivning: Gör en personlig budget och ekonomisk plan. Du kan använda din bokföring eller motsvarande för att kartlägga din utgångspunkt. Gör upp en budget för en tidsperiod som passar din ekonomiska situation. Beakta din livssituation och möjliga förändringar. Följ med hur du klarar att följa budgeten. Vid behov kan du överväga hur du får din ekonomi i bättre skick. Målet är att du har en uppfattning om vad man strävar efter med utvecklingssamtal och hur man kan förverkliga utvecklingssamtal. Beskrivning: Bekanta er med olika teorier om utvecklingssamtal. Studera en modell för ett samtal och hur man utför det i praktiken. Om ni vill kan ni kontakta en person som varit med om eller som hållit utvecklingssamtal. Ordna en gruppdiskussion eller enskilda utvecklingssamtal inom patrullen. Målet är att du konkret bekantar dig med hur man investerar. Beskrivning: Ta reda på olika investeringsformer och vilka kostnader som uppstår då man investerar. Investera en liten summa pengar i en fond, aktier eller något annat investeringsinstrument. Följ med investeringens värdeutveckling i 3-6 månader. Du kan också delta i en investeringstävling.

19 Målet är att du förstår grunderna för ett välfärdssamhälle och vad som krävs för att upprätthålla ett välfärdssamhälle. Beskrivning: Ta reda på vad som är ett välfärdssamhälle, hur det är uppbyggt och vad som krävs för att upprätthålla samhället. Fundera på vilka av välfärdssamhällets tjänster som ni själva använder och vad ni skulle kunna avstå från. Målet är att du får en inblick i hurdan situation barnen som växer upp i en barnskyddsinstitution har det och vilka begränsade resurser de har. Beskrivning: Kontakta en lokal barnskyddsinstitution och fråga om ni får ordna en programkväll. Ta reda på vilken åldersgrupp det gäller och försök ordna ett intressant program. Om det är möjligt att ordna och ni får lov av barnskyddsinstitutionen, kan ni till exempel ordna programmet i kårlokalen Målet är att du känner till de olika fadderbarnsorganisationerna och deras verksamhet. Beskrivning: Bekanta er med olika fadderbarnsorganisationer via deras webbsidor eller besök deras kontor. Kartlägg hur företag och privatpersoner i dag deltar i verksamheten och ta reda på hur de donerade pengarna används. Om det är möjligt kan patrullen eller kåren skaffa ett fadderbarn. Målet är att du bekantar dig med en verksamhet som är ny för dig. Beskrivning: Studera en verksamhet som intresserar er, till exempel FRK: s Väntjänst, Kyrkans Steg för steg-verksamhet (Saapastoiminta), barnvaktstjänster som Mannerheims Barnskyddsförbund förmedlar eller ett WWF-talkoläger. Delta i en av deras kampanjer. Kampanjen bör verka i enlighet med era värderingar. Fundera på hur er patrull i framtiden kan delta i eller stöda verksamheten, i några månader eller några år. Målet är att du för dina gamla kläder till en klädinsamling och förstår betydelsen av återvinning. Beskrivning: Bekanta er med olika möjligheter att återvinna kläder i ert område. Ta reda på vart kläderna förs och vad som händer med intäkterna från klädförsäljningen. Ta reda på om era egna kläder går att återanvända. Ordna ett klädjippo för begagnade kläder inom kåren. Målet är att du deltar i ett evenemang med stor publik och bekantar dig med verksamheten från en annan synvinkel än publikens. Beskrivning: Ta reda på festivaler som tar emot frivilligarbetare. Anmäl er som frivilliga, till exempel som städare, första hjälpen personal eller som ordningsvakter. Gå tillsammans igenom för- och nackdelarna med frivilligarbete. Diskutera era erfarenheter. Målet är att du deltar i ett talko, att du funderar över hur man sköter gemensamma angelägenheter och att du märker betydelsen av samarbete. Beskrivning: Deltag i eller ordna ett talko där ni också aktivt deltar. Fundera på konsekvenserna av att en del inte kommer till exempel då husbolaget ordnar talko. Fundera på positiva och negativa aspekter på talkoarbete. Om ni ordnar ett talko, fundera på hur ni får folk att komma och hur folk blir inspirerade av jobbet. Fundera också på om det behövs en belöning för dem som ställer upp på talko.

20 Målet är att du bekantar dig med människor som är i behov av hjälp eller sällskap och att du gläder dem genom att dela med dig av din tid. Beskrivning: Delta i en kampanj där man letar efter sällskap åt äldre personer. Erbjud hjälp med butiksinköpen eller ställ upp som sällskap nu och då. Fundera på om du kan tänka dig att ställa upp mera regelbundet. Patrullen kan också ha en gemensam vän som ni träffar turvis. Målet är att du lär dig någonting om att bygga eller renovera. Beskrivning: Delta från början till slutet av ett delområde i ett byggnads- eller renoveringsprojekt. Projektet kan till exempel vara att byta ut köksskåp, lägga kakel, mura, gjuta en husgrund eller ett takprojekt eller fönsterbyte. Målet är att du lär dig planera och bygga en krävande konstruktion samt bekantar dig med olika byggnadstekniker och -material. Beskrivning: Planera och bygg en krävande konstruktion. Målet är att du lär dig planera och upprätta ett trådlöst nätverk. Du kan också upprätthålla ett motsvarande nät i din lägenhet. Beskrivning: Planera och förverkliga ett tryggt och ändamålsenligt trådlöst nätverk. Testa nätet; fungerar det, är det tryggt? Ordna till exempel ett internetmöte. Fundera tillsammans över om det är tryggt att diskutera sina personliga angelägenheter på webben och till exempel sätta ut bilder på kompisarna. Fundera på hur små oskyldiga saker kan bli till problem på webben. Gör upp regler till exempel för kårens diskussionsspalt. Målet är att du lär dig planera och förverkliga en äventyrsbana som byggs enligt scoutmetoden, det vill säga utan att skada naturen. Beskrivning: Planera och utför en äventyrsbana för de yngre åldersgrupperna till exempel i samband med sommarlägret. Målet är att du kan sköta om skolningsfarkosten och utföra de årliga arbeten som hör ihop med upptagning/sjösättning. Beskrivning: Ansvara personligen eller i grupp för kårens skolningsfarkosts vår- eller höstarbeten eller delar av dessa. Målet är att du lär dig hur man rör sig till sjöss, vilka regler som gäller och vad man bör beakta med olika sorters farkoster Beskrivning: Lär dig de allmänna regler som gäller när man rör till sjöss, samt med hur man vägleder och beter sig i en motor- eller segelbåt.

10 Roverscoutlotsens handbok

10 Roverscoutlotsens handbok 10 Roverscoutlotsens handbok Grattis! Du har tagit emot den viktiga uppgiften att handleda ungdomar i livet. Lycka till! En roverscout är 18 22 år gammal. Roverscouten börjar ta kontroll över sitt eget

Läs mer

Läs mer om lotsens och den roverscoutansvarigas roller i kapitel 6.8. Gruppen, scouterna och ledarna.

Läs mer om lotsens och den roverscoutansvarigas roller i kapitel 6.8. Gruppen, scouterna och ledarna. Utbildningshelheten arrangeras och godkänns av de finska distrikten och av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Utbildningen omfattar cirka 19 timmar och arrangeras i allmänhet som en veckoslutskurs, vilket

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

INNEHÅLL INLEDNING... 4 ÖVRIGA UTBILDNINGS- HELHETER...11 SCOUTLEDARGRUND- UTBILDNING... 5 INSTRUKTÖRS- OCH ORGANISATIONS- UTBILDNING...

INNEHÅLL INLEDNING... 4 ÖVRIGA UTBILDNINGS- HELHETER...11 SCOUTLEDARGRUND- UTBILDNING... 5 INSTRUKTÖRS- OCH ORGANISATIONS- UTBILDNING... INNEHÅLL INLEDNING... 4 SCOUTLEDARGRUND- UTBILDNING... 5 Välkommen till scouting... 5 Vice åldersgruppsledare... 5 Åldersgruppsledare... 6 Som ledare i kåren... 6 Valbara moduler inom grundutbildningen

Läs mer

8 Explorerscoutlotsens handbok

8 Explorerscoutlotsens handbok 8 Explorerscoutlotsens handbok,qohgqlqj Du har bestämt dig för att bli lots för en explorerscoutpatrull. Du har gjort ett bra val! Explorerscouten är 15 17 år gammal och explorerscoutprogrammet omfattar

Läs mer

Roverscoutkalendern. Välkommen roverscout!

Roverscoutkalendern. Välkommen roverscout! Roverscoutkalendern Välkommen roverscout! Du hör nu till den åldersgrupp där det hänger mera på dig själv hur bra du uppfyller scoutingens målsättningar. Scoutrörelsen som organisation skapar förutsättningarna

Läs mer

Sjöscoutkåren Stormfågeln r.f.

Sjöscoutkåren Stormfågeln r.f. Sjöscoutkåren Stormfågeln r.f. Verksamhetsplan 1.1 31.12.2014 Godkänd av höstmötet 24.11.2013 Kårens målsättning är att genom scoutverksamhet utveckla sina medlemmar till goda medborgare, samt tillgodose

Läs mer

Direktiv för TG-kursdeltagare

Direktiv för TG-kursdeltagare Direktiv för TG-kursdeltagare SUOMEN PARTIOLAISET FINLANDS SCOUTER ry Tölögatan 55, FI-00250 Helsingfors, Finland Tel. +358 9 8865 1100 Fax +358 9 8865 1199 info@partio.fi www.partio.fi www.scout.fi Direktiv

Läs mer

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN 1.1. Regioninstruktörens uppdrag 1.2. Personlig kontakt 1.3. Regioninstruktörerna fungerar parvis 1.4. Regioninstruktörens uppgift

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER HANDLEDARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Vad är ledarskapsövningen?... 3 2. Valet av handledare... 3 3. Valet av ett lämpligt projekt...

Läs mer

TREKLÖVER-GILWELL-UTBILDNINGEN ANVISNINGAR FÖR DELTAGARE OCH HANDLEDARE SISÄLLYSLUETTELO

TREKLÖVER-GILWELL-UTBILDNINGEN ANVISNINGAR FÖR DELTAGARE OCH HANDLEDARE SISÄLLYSLUETTELO TREKLÖVER-GILWELL-UTBILDNINGEN ANVISNINGAR FÖR DELTAGARE OCH HANDLEDARE SISÄLLYSLUETTELO Suomen Partiolaiset Finlands Scouter ry 2016 innehåll... 2 INLEDNING... 3 UPPLÄGGET FÖR SCOUTLEDARENS FORTSÄTTNINGSUTBILDNING...

Läs mer

Kårchefens. Det här kortet ägs av:

Kårchefens. Det här kortet ägs av: Kårchefens UTBILDNINGSKORT Som kårchef har du ett ansvarsfullt men givande uppdrag. I det här kortet finns listade sådana saker du i ditt uppdrag har nytta av att kunna. Kortet baserar sig på de moduler

Läs mer

För nya ledare börjar resan på Ledarskapsön med landstigning på ön via Bryggan. Vilka utbildningar finns här? (Trygga möten och Leda scouting)

För nya ledare börjar resan på Ledarskapsön med landstigning på ön via Bryggan. Vilka utbildningar finns här? (Trygga möten och Leda scouting) För nya ledare börjar resan på Ledarskapsön med landstigning på ön via Bryggan. Vilka utbildningar finns här? (Trygga möten och Leda scouting) Genom arbetet med Trygga Möten rustar Scouterna ledare för

Läs mer

för spejarscoutprogrammet

för spejarscoutprogrammet för spejarscoutprogrammet Innehåll 1. Inledning 3 2. Hur man tar ibruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt 4 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen 8 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar 9

Läs mer

Akelans handbok. Viktigt för vargungen en känsla av trygghet den egna gruppen verksamhet och lekar att lära sig nya färdigheter.

Akelans handbok. Viktigt för vargungen en känsla av trygghet den egna gruppen verksamhet och lekar att lära sig nya färdigheter. 2 Akelans handbok Grattis! Du har tagit emot det viktiga uppdraget som akela. Den här mappen är ett stöd för dig i din verksamhet. Vargungarna är 7-9 år gamla scouter och de är indelade i grupper som kallas

Läs mer

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING UNGA SOM GÖR VÄ Scouterna ger över 70 000 barn och unga från alla delar av samhället chansen att uppleva äventyr tillsammans och växa som individer. Det innebär att vi

Läs mer

Spejarscoutlotsens handbok

Spejarscoutlotsens handbok 6 Spejarscoutlotsens handbok Flickor och pojkar börjar bli intressanta. Regler irriterar. Allt måste testas. Intresset för nya saker flammar upp lätt, och försvinner lika fort. Världen är svartvit. En

Läs mer

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING UNGA SOM GÖR VÄRLDEN BÄTTRE Scouterna ger över 68 000 barn och unga från alla delar av samhället chansen att uppleva äventyr tillsammans och växa som individer. Det innebär

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

DELTAGARENS INSTRUKTIONER

DELTAGARENS INSTRUKTIONER DELTAGARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Introduktion... 3 2. Vad är ledarskapsövningen?... 3 3. Val av en lämplig ledarskapsövning...

Läs mer

4 Kaptenens handbok. Norr Äventyrsscoutprogrammets första huvudväderstreck. Tar ca ½ år.

4 Kaptenens handbok. Norr Äventyrsscoutprogrammets första huvudväderstreck. Tar ca ½ år. 4 Kaptenens handbok Välkommen att bekanta dig med äventyrsscoutålderns hemligheter! Äventyrsscouterna är 10-12 år gamla scouter. Äventyrsscouterna har möten varje veckan i lag om 10-15 äventyrsscouter.

Läs mer

UPPDATERAT i NOVEMBER

UPPDATERAT i NOVEMBER UPPDATERAT i NOVEMBER 2012 1 Innehåll Inledning 3 Liten ordlista 4 Utbildningsansvarigas uppgifter 5 Anmälningen 6 Anmälningar i Stigen 8 Ersätta moduler 11 Vem ska gå vad? 13 Häften och publikationer

Läs mer

RLU 2012 Utbildningspass

RLU 2012 Utbildningspass RLU 2012 Utbildningspass Lördag 28/1 Söndag 29/1 Pass 1 Pass 2 Pass 3 Pass 4 Pass 5 Pass 6 Pass 7 Utbildning 1,5 h 2,0 h 2,0 h 2,0 h 2,0 h 1,5 h 1,5 h Ledarutbildning BAS B1 B2 B5 B4 B3 Ledarutbildning

Läs mer

5 EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK

5 EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK 5 EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK 5.1 Inledning Du har bestämt dig för att bli lots för en explorerscoutpatrull. Du har gjort ett bra val! / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK Lotsa väl! EXPLORERSCOUT Explorerscouten

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING 1 UNGA SOM GÖR VÄRLDEN BÄTTRE Scouterna ger över 65 000 barn och unga från alla delar av samhället chansen att uppleva äventyr tillsammans och växa som individer. Det

Läs mer

Å R S M Ö T E T

Å R S M Ö T E T Stadgar för Svenska Scoutrådet (Beslutade av Svenska Scoutrådets årsmöte 22 november 2003 och skall under 2004 godkännas av WAGGGS och WOSM) Kapitel 1 Inledning 1 Svenska Scoutrådet Svenska Scoutrådet

Läs mer

Finlands Svenska Scouter r.f. Verksamhetsplan 2015-2016

Finlands Svenska Scouter r.f. Verksamhetsplan 2015-2016 Finlands Svenska Scouter r.f. Verksamhetsplan 2015-2016 Hur verksamhetsplanen blev till Finlands Scouters strategi 2015-2018 Inledning Vår verksamhetsplan baserar sig på Finlands Scouters strategi 2015-2018,

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Äventyren Mötet ÄVENTYRET MÖTET

Äventyren Mötet ÄVENTYRET MÖTET ÄVENTYRET MÖTET Det här äventyret går ut på att scouterna träffar en annan ungdomsgrupp, med en annan livsåskådning eller verksamhet än de själva, och funderar på vad som är lika och olika. Mötesplaneringen

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Inledning Scoutfostran. InLednIng. Ledarmappen Scoutingens mål. Scoutingens grundsatser. målen för fostran. Scoutmetoden.

Inledning Scoutfostran. InLednIng. Ledarmappen Scoutingens mål. Scoutingens grundsatser. målen för fostran. Scoutmetoden. 1 Inledning 1 Välkommen att förverkliga scoutprogrammet! Som akela, kapten, lots eller åldersgruppsansvarig som genomför scoutprogrammet är du i en nyckelposition! Det nuvarande scoutprogrammet utvecklades

Läs mer

Grundutbildning för scoutledare. Del 2, Kårledare. Del 1, Evenemangsledare

Grundutbildning för scoutledare. Del 2, Kårledare. Del 1, Evenemangsledare ÄLDRE LEDARE Grundutbildning för scoutledare Grundutbildningen för scoutledare är en hörnsten i scoututbildningen. Utbildningen i traditionell form omfattar de två kurshelheterna Evenemangsledare och Kårledare

Läs mer

Bästa scout. 13.3.2009 Lägerbrev 2

Bästa scout. 13.3.2009 Lägerbrev 2 1 13.3.2009 Lägerbrev 2 Bästa scout I sommar blir det regionläger! I handen håller du ett tydligt vårtecken - lägerbrev 2 och anmälningsblanketten. Pirrar det i magen redan? Lägerbrev 2 innehåller viktig

Läs mer

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet. De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans

Läs mer

Ledarutbildning INTRO

Ledarutbildning INTRO Ledarutbildning INTRO Ledarutbildning INTRO - 1 - Ledarutbildning INTRO Inledning Det här är instruktioner till dig som ska hålla Ledarutbildning INTRO. Målgrupp Nyfikna vuxna som vill lära sig grunderna

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG

Läs mer

Utveckla kåren. Ett kvalitetsverktyg för utvecklandet av kårverksamheten

Utveckla kåren. Ett kvalitetsverktyg för utvecklandet av kårverksamheten Utveckla kåren Ett kvalitetsverktyg för utvecklandet av kårverksamheten TILL LÄSAREN I dina händer håller du Utveckla kåren-manualen (fi. Kehittyvä Lippukunta Light), som kan användas som stöd vid sidan

Läs mer

Verksamhet BASEN FÖR EN FUNGERANDE KÅR

Verksamhet BASEN FÖR EN FUNGERANDE KÅR Verksamhet BASEN FÖR EN FUNGERANDE KÅR 1. PLANERING OCH RAPPORTERING AV KÅRENS VERKSAMHET 1.1. Varför planerar vi? 1.2. Verksamhetsplanen och hur man gör den 1.3. Kårens projekt 1.4. De kommande åren 1.5.

Läs mer

Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial

Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial Samoajien ryhmänohjaajakoulutus tukimateriaali - Redaktionsråd: Heini Salo, Silja Pietikainen, Max Isaksson, Marjo Aalto, Pia Aalto,

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

6\PEROLN 3ODWV 6\PEROHUVRPEHVNULYHUXWUXVWQLQJHQ. 6\PEROHUVRPEHVNULYHUXSSJLIWHQVOlQJG *UXSSVWRUOHN 6SHFLDOV\PERO $QQDW. XWPlUNWPHGEOnEDNJUXQG

6\PEROLN 3ODWV 6\PEROHUVRPEHVNULYHUXWUXVWQLQJHQ. 6\PEROHUVRPEHVNULYHUXSSJLIWHQVOlQJG *UXSSVWRUOHN 6SHFLDOV\PERO $QQDW. XWPlUNWPHGEOnEDNJUXQG 6\PEROLN 3ODWV.nUORNDOHQ²XSSJLIWHQNDQOlWWJ UDVSnNnUORNDOHQ,VNRJHQ²XSSJLIWHQJ UVLWHUUlQJHQ,VWDGHQ²XSSJLIWHQJ USnHWWDQQDWVWlOOHlQNnUORNDOHQ 0nOVlWWQLQJHQPHGDNWLYLWHWHQlU XWPlUNWPHGEOnEDNJUXQG Alltid redo

Läs mer

Studiehandledning till

Studiehandledning till Studieguide Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet

Läs mer

4 Kaptenens handbok ,QOHGQLQJ 2UGOLVWD /('$50$33(1. b9(17<566&287(5$.7,9,7(7(5

4 Kaptenens handbok ,QOHGQLQJ 2UGOLVWD /('$50$33(1. b9(17<566&287(5$.7,9,7(7(5 4 Kaptenens handbok,qohgqlqj Välkommen att bekanta dig med äventyrsscoutålderns hemligheter! Äventyrsscouterna är 10-12 år gamla scouter. Äventyrsscouterna har möten varje veckan i lag om 10-15 äventyrsscouter.

Läs mer

LEDARHANDLEDNING FÖR AVDELNINGSARBETET EMBRYO TILL HANDLEDNING FÖR SJÖSCOUTLEDARE OCH SJÖLEDARASSISTENTER

LEDARHANDLEDNING FÖR AVDELNINGSARBETET EMBRYO TILL HANDLEDNING FÖR SJÖSCOUTLEDARE OCH SJÖLEDARASSISTENTER LEDARHANDLEDNING FÖR AVDELNINGSARBETET EMBRYO TILL HANDLEDNING FÖR SJÖSCOUTLEDARE OCH SJÖLEDARASSISTENTER 1 AVDELNINGSMÖTET Man kan säga att det finns tre typer av möten, ordinarie avdelningsmöte, tememöte

Läs mer

Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN

Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 INLEDNING Finlands Svenska Scouter r.f:s (FiSSc) främsta uppgift är att finnas till för våra medlemmar, d.v.s scoutkårerna. Vår roll är att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Huvudmålen är ofta formulerade visionärt, för att sedan brytas ned i delmål och i största utsträckning också i mätbara mål.

Huvudmålen är ofta formulerade visionärt, för att sedan brytas ned i delmål och i största utsträckning också i mätbara mål. Sidan 13 av 21 Verksamhetsplan 2016 Det är dags för ett nytt år! Årets verksamhetsplan bygger på samma grund som föregående år. För att tydliggöra vad det är som skall uppnås med distriktets verksamhet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet

Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet BAKGRUND På Scouternas stämma 2014 antog vi Scouternas nya vision vi drömmer om Unga som gör världen bättre. För att ta oss

Läs mer

får veta temat för fyren. Det huvudsakliga ändamålet för en fyr är att spejarscouterna får öva de färdigheter de lärt sig under etappen.

får veta temat för fyren. Det huvudsakliga ändamålet för en fyr är att spejarscouterna får öva de färdigheter de lärt sig under etappen. får veta temat för fyren. Det huvudsakliga ändamålet för en fyr är att spejarscouterna får öva de färdigheter de lärt sig under etappen. Utöver något lättare tävlingar för vargungar och äventyrsscouter

Läs mer

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015 Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015 BILAGA TILL FiSSc:S VB2015 Finlands Scouters landsomfattande svenska verksamhet grundar sig på samarbetsavtalet mellan Finlands Svenska

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

Märken När det första spåret; välkommenspåret, är avlagt får vargungen märket

Märken När det första spåret; välkommenspåret, är avlagt får vargungen märket De nya märkena Vargungarnas märken När det första spåret; välkommenspåret, är avlagt får vargungen märket Vargen. De övriga 34 spåren har också egna märken som kallas spår, spårmärke eller aktivitetsmärke.

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Före Roihu tävlar vi i Kipinät och efter njuter vi av Hiillosaktiviteter

Före Roihu tävlar vi i Kipinät och efter njuter vi av Hiillosaktiviteter I NFOrmationpaket för kontaktperson Bild: Antti Kurkinen Före Roihu tävlar vi i Kipinät och efter njuter vi av Hiillosaktiviteter Året 2016 är en årslång scoutupplevelse. Förutom lägerdelen hör det också

Läs mer

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också. Mer demokrati! I Scouterna tycker vi att det är viktigt med demokrati. Alla har rätt att säga vad de tycker. Och allt som vi gör har vi bestämt tillsammans. Vi väljer alltid det förslag som får flest röster.

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

SPEJARSCOUTLOTSENS HANDBOK

SPEJARSCOUTLOTSENS HANDBOK 6 SPEJARSCOUTLOTSENS HANDBOK 1 1 6.1. Inledning DU HAR TAGIT DIG AN UPPDRAGET SOM SPEJARSCOUTLOTS. VILKEN FANTASTISK MÖJLIGHET! En spejarscout är mellan 12 och 15 år gammal och är i en vändpunkt i livet.

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet.

Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet. Redo för livet Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet. Scouterna gör unga redo Redo för naturen Redo för sjön Redo för livet Scoutmetoden Patrullsystemet

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Scouternas. Scouternas. utmärkelser

Scouternas. Scouternas. utmärkelser Scouternas Scouternas utmärkelser 2 Scouternas utmärkelser Scouterna har instiftat utmärkelser för Scouternas medlemmar och för personer och organisationer som bidragit till Scouternas verksamhet. Dessa

Läs mer

Scoutprogrammet ä. vad, hur, varför? att leda en kår är att behärska helheten

Scoutprogrammet ä. vad, hur, varför? att leda en kår är att behärska helheten scoutprogrammet Scoutprogrammet Arbetsgrupp: Finlands Scouters programgrupp 2001 2002 Katariina Ilomäki, Esa Kuusela ja Tapani Tulkki Redaktion: FS information Layout: Liisa Holm Ombrytning: Kate Wikström

Läs mer

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Tellus Mars. Venus + Venus. Merkurius. Neptunus. Saturnus. Saturnus. Jupiter. Framtida utbildningar. Anpassat ledarskap.

Tellus Mars. Venus + Venus. Merkurius. Neptunus. Saturnus. Saturnus. Jupiter. Framtida utbildningar. Anpassat ledarskap. Patrull Redo för naturen Treklöver Gilwell Merkurius Venus Venus + Tellus Mars Trygga möten Värdebaserat ledarskap Saturnus Neptunus Saturnus Jupiter Projektledarkurs Utbildning för utbildare Normkritik

Läs mer

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

Rapport från Gnugghelgen november 2016

Rapport från Gnugghelgen november 2016 Rapport från Gnugghelgen 11-12 november 2016 Plats: Tors scoutstuga på Björkö Deltagare: Daniel Sundqvist - Äventyrarledare Victoria Olofsson - Spårarledare Mikael Jedenby - Äventyrarledare Angelica Stenberg

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Västerbotten Ångermanlands Scoutdistrikt Vår vision Det här drömmer vi om: Unga som gör världen bättre If it isn t fun it isn t scouting, Robert Baden-Powell Vår uppgift: Vi ska

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

INFORMATIONPAKET FÖR KONTAKTPERSON 2015

INFORMATIONPAKET FÖR KONTAKTPERSON 2015 INFORMATIONPAKET FÖR KONTAKTPERSON 2015 INFORMATIONpaket för kontaktperson HELA áret 2016 ÄR ELDOCHLáGOR MED ROIHU! ÅRET BÖRJAR MED OLIKA GNISTOR RUNT OM I LANDET OCH FORTSÄTTER MED SOMMARENS STÖRSTA LÄGER

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1- Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE

Läs mer

Placering av märken KFUK-KFUM

Placering av märken KFUK-KFUM Placering av märken KFUK-KFUM HÖGER ÄRM FRAM VÄNSTER ÄRM Sektionsnamn Nationella EFS Sektionsmärke Förbundsmärke Distriktsnamn Kårnamn Roverscout Världsförbund Sjöscoutmärke Europa Utbildning WWF SVERIGE

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. Spårare 8-9 år I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. I Scouterna kan du hitta på nästan vad som helst,

Läs mer

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Scouternas utbildningssystem, antaget av Scouternas styrelse 2014-10-12 Scouterna Box 420 34 Telefon: +46 8-568 432 00 Webb: www.scouterna.se The Guides and Scouts

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Dialogduk utskriftsanvisningar

Dialogduk utskriftsanvisningar Folkhälsans dialogduk för idrottsföreningar erbjuder föreningsverksamma en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i föreningen. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911

Verksamhetsplan 2015. TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911 Verksamhetsplan 2015 TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911 Verksamhetsplan Vi erbjuder barn och unga unika möjligheter till utveckling, äventyr och gemenskap. Vi vill att alla ska få

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Instruktioner: Patrullen kommer tillsammans överens om spelreglerna. Patrulledaren leder diskussionen.

Instruktioner: Patrullen kommer tillsammans överens om spelreglerna. Patrulledaren leder diskussionen. Alltid redo Till den obligatoriska utrustningen hör fem fickor: välkommen explorerscout, gruppledarutbildning, ledarskap, explorerscoutevenemang och scoutfärdighetstävling. Av dem görs vanligtvis två fickor

Läs mer

Man föds inte till ledare, man blir det.

Man föds inte till ledare, man blir det. Man föds inte till ledare, man blir det. Vad är gott ledarskap? En god ledare är till exempel målmedveten och ödmjuk, äkta, rejäl och ärlig, han är inte rädd för att göra fel, han lyssnar och han vågar

Läs mer

Märkessystemet inledning

Märkessystemet inledning Dokument från 1999 Märkessystemet inledning Värmdö jöscoutkår vill att alla scouter ska få samma baskunskaper i de olika grenarna, oavsett vilken avdelning de tillhör. Det som här beskrivs från venska

Läs mer

SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016

SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016 VARGUNGAR SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016 Första året MEDELANSKAFFNINGS -SPÅRET Märket kan även göras under andra eller tredje VU året Andra eller tredje året STARKARE TILLSAMMANS

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Policy. Drottningstadens scoutkår 2013-10-17

Policy. Drottningstadens scoutkår 2013-10-17 Policy Drottningstadens scoutkår 2013-10-17 Scouterna Reimersgården Telefon: +46 46 12 92 92 Webb: www.drottningstaden.se Drottningstadens scoutkår c/o Peter Kornevi E-post: ordförande@drottningstaden.se

Läs mer