Roverscoutkalendern. Välkommen roverscout!

Transkript

1 Roverscoutkalendern Välkommen roverscout! Du hör nu till den åldersgrupp där det hänger mera på dig själv hur bra du uppfyller scoutingens målsättningar. Scoutrörelsen som organisation skapar förutsättningarna och stöder dig. Du har en god uppfattning om dig själv som människa, dina kunskaper och dina önskemål. Du fattar stora beslut i vardagslivet så det är klart att du kan fatta beslut inom scoutingen också. Det finns mycket du ännu kan lära dig inom scoutrörelsen. Du kan välja saker som du t.ex. har nytta av i arbetslivet eller i studierna, eller kanske någonting helt annat som du inte alls annars skulle syssla med. En roverscout gör saker tillsammans med andra. Det du gör (aktiviteter, ledarskap, projekt) kompletterar hela roverscoutpatrullens verksamhet. Det är viktigt att känna ansvar för sina egna och gruppens handlingar. Nya utmaningar stärker verksamheten. Roverscouternas verksamhet är planerad och långsiktig. Att sätta sig in i ett projektarbete och sedan utföra det, både som en individ och som en grupp, ger färdigheter som man kan ha nytta av i arbetslivet och som vuxen samhällsmedlem. En viktig del av verksamheten är den individuella karta (en personlig utvecklingsplan med målsättningar) som alla roverscouter gör tillsammans med lotsen. En del av roverscouternas utveckling består av att kunna utvärdera hur man förverkligat kartans målsättningar. 1

2 Vad innebär det att vara roverscout En roverscout är en årig scout. - Passar beskrivningen på en roverscout in på dig? Vilka punkter? Vad skulle du vilja tillägga? Roverscouternas livssituation består av En av roverscouterna i patrullen fungerar som patrulledare. I vissa fall kan man byta roller så att ledaren byts ut för en viss aktivitet. Patrulledarskapet kan också vara projektbundet så att någon annan i patrullen tar över när patrullen börjar med ett nytt projekt. Ledaren ska vara intresserad av att ansvara för gruppen och de enskilda individerna inom gruppen. Lotsen stöder patrullens verksamhet och handleder patrulledaren. Tillsammans med lotsen drar man upp riktlinjerna för verksamheten. Många roverscouter fungerar som ledare för grupper i de yngre åldersgrupperna. Det är bra om alla roverscouter får uppleva hur det är att vara ledare men alla roverscouter behöver inte hela tiden vara ledare. Roverscoutverksamheten består av 2 3

3 Löftet, valspråk och ideal Fundera på hur du förverkligar idealen i ditt liv. Hur syns det i praktiken att du följer scoutingens värderingar? Löftet En roverscouts ideal är att Valspråket 4 5

4 Scoutingens allmänna mål för fostran Scoutprogrammet och aktiviteterna är gjorda utgående från de allmänna målen för fostran. Finlands Scouters allmänna mål för fostran baseras på fyra hörnstenar: Förhållandet till sig själv, till andra, till samhället och till omgivningen. Meningen med hörnstenarna är att de konkretiserar scoutrörelsens mål för fostran, det vill säga att sträva efter världsfred och ett bättre samhälle, att uppfostra individer som bygger upp samhället. Det finns detaljerade beskrivningar av de allmänna målen för fostran för varje enskild åldersgrupp. Man kan sammanfatta roverscouternas mål så här: Roverscoutens livsstil avspeglar värdegrunden och en roverscout tar ansvar för sina val. Förhållandet till sig själv Förhållandet till andra situationen lämpligt sätt Förhållandet till samhället nationellt och internationellt samfund och ta ansvar Förhållandet till omgivningen naturen (i skogen, på havet, i fjällen) de egna möjligheterna därtill Läs mera om scouternas allmänna mål för fostran på webbsidorna. Scoutmetoden Scoutmetoden svarar på frågan hur man inom scoutrörelsen uppnår slutmålet. Scoutmetoden är ett verktyg för ledaren att planera och evaluera verksamheten. Verksamheten behöver inte uppfylla alla delområdena hela tiden men de måste finnas med i helheten. 6 7

5 8 9 Delområde Beskrivning Målet för roverscouten Att leva enligt scoutingens värderingar - - Symbolik - Verksamhet med stigande svårighetsgrad - - Patrullsystemet Learning by doing - - Vuxet stöd

6 Goda gärningar Verksamhet i naturen Roverscoutens roll i scoutingen Scoutprogrammet för roverscouterna Det finns många olika verksamhetsformer för roverscouterna både som individer och i grupp. Det ordnas olika evenemang för roverscouter såväl på FiSSc nivå som på FS nivå och inom kårerna. Den personliga insatsen är mycket viktig både då man deltar i evenemang och då man utför olika aktiviteter. Som roverscout måste man kunna dela upp sin tid så att man kan delta i sådan scoutverksamhet som man tycker att är intressant men så man också utvecklas och har roligt. De program som riktas till roverscouterna planeras så att de är så mångsidiga, intressanta och utvecklande som möjligt både för personer med mycket erfarenhet av scoutingen och för sådana som kanske just blivit medlemmar. Programmet som riktar sig till roverscouterna är flexibelt och erbjuder många olika möjligheter och sätt att utföra dem. Det är värt att komma ihåg att man genom att delta i scoutverksamheten och evenemangen utvecklar sina sociala färdigheter, lär sig nya saker samt har möjlighet att stifta nya bekantskaper och samarbeta med olika grupper. Scoutuppdrag och handslag är en process som går ut på att man hittar en lämplig person för ett scoutuppdrag, går igenom uppdragets innehåll, personens uppgifter och målsättning samt behovet av stöd, utbildning och respons för hela den tid som uppdraget tar i 10 11

7 anspråk. Den som får ett scoutuppdrag vet i och med handslaget precis vilka förväntningarna är, vilka uppgifter det gäller, hur verksamheten utvärderas samt var man får stöd. Scoutuppdragen är i allmänhet riktade till äldre ledare men det finns många scoutuppdrag som lämpar sig för roverscouter som en del av deras roverscoutprogram. Det är inte meningen att alla roverscouter hela tiden har ett scoutuppdrag. Scoutuppdragen kan gälla inom kåren, det finska distriktet, FiSSc eller inom Finlands Scouter. Scoutuppdraget kan vara tidbegränsat eller bundet till ett visst projekt, men det har alltid ett definierat slut. Projektbundna uppdrag brukar i allmänhet gälla lika länge som projektet varar. Vissa aktiviteter förutsätter att man tar emot ett scoutuppdrag, som till exempel i huvudsak kan bestå av att leda scouter eller att planera och förverkliga någonting. Scoutuppdraget behöver inte vara en aktivitet men borde ändå på något sätt anpassas så att det passar in i roverscoutens uppmärksamhet vid tidsanvändningen, de fysiska förutsättningarna och roverscoutgruppens gemensamma möten. tungt för roverscouten. Ofta följer uppdraget parallellt med den övriga verksamheten och man kan undvika onödiga i ett finskt distrikt eller på centralorganisationsnivån blir man en del av ett större scoutsammanhang. Man lär känna nya scouter, eventuellt från andra delar av landet, upplever olika sätt att göra saker på, lär sig nya färdigheter och får nya erfarenheter. En roverscout kan t.ex. ta emot följande scoutuppdrag: elanskaffning tävlingar, läger, evenemang och utvecklingsprojekt) grupperna, utskotten, eller styrelsen) eller Finlands Scouter (t.ex. inom grupperna eller utskotten) Utbildning Nytt uppdrag Rekrytering Överenskommelse om uppdraget, handslagsdiskussion Utnämning, initiering, anpassning Verksamhet Respons/ utvärdering Kajutan Fortsätter Stöd 12 13

8 Roverscoutpatrullen En roverscoutpatrull är en grupp på 3 5 roverscouter. Roverscoutpatrullen samlas en eller två gånger i månaden. På mötena utför man aktiviteter, förbereder sig för olika evenemang eller utfärder och så har man roligt. Man kan skapa omväxling i verksamheten genom att ordna specialmöten, utfärder och tävlingar eller genom att delta i annan scoutverksamhet. Patrulledaren väljs bland patrullmedlemmarna för minst ett år i taget. En roverscoutpatrull består av scouter i åldern från en eller flera olika kårer. Man kan bli roverscout också om man inte varit med i scouterna tidigare. En roverscoutpatrull kan bestå av roverscouter som är i olika skeden av roverscoutprogrammet. Roverscoutpatrullen kan upphöra med verksamheten när alla scouterna i patrullen har genomgått programmet och fyllt 22 år eller så kan den bestå av roverscouter av olika ålder så att det kontinuerligt kommer nya medlemmar och andra slutar då de avslutat roverscoutprogrammet. Det är också möjligt att grunda en roverscoutpatrull med medlemmar från olika kårer. På det sättet kan det vara lättare att förverkliga de olika aktiviteterna och att hitta personer som är intresserade av samma typ av aktiviteter. Roverscouterna kan också utföra aktiviteter med roverscouter som inte hör till samma roverscoutpatrull. Det är meningen att medlemmarna i roverscoutpatrullen bekantar sig med varandra under Finlandsprojektet. Man kan ha små projektgrupper inom patrullen eller så kan man grunda projektgrupper med medlemmar från olika roverscoutpatruller. Man grundar projektgrupper med tanke på att alla medlemmar i patrullen inte behöver delta i alla projekt och att man samtidigt kan ha många projekt på gång. Inom projektgruppen väljer man en projektledare utgående från personernas kunnande och intresse för projektet

9 Roverscoutledarna och lotsens roll Patrulledare för en roverscoutpatrull Roverscoutpatrullens patrulledare är en typisk jämlik ledare. Patrulledarens viktigaste uppgift är att hålla reda på att patrullmedlemmarna deltar aktivt i roverscoutverksamheten oberoende av var de bor, deras livssituation, scoutuppdrag eller dylikt. Roverscoutpatrulledaren väljs för minst ett år åt gången. Patrulledaren sköter om att det ordnas patrullmöten tillräckligt regelbundet och att alla patrullmedlemmarna har tillräckligt med verksamhet och ansvar. Roverscoutpatrulledaren, roverscoutpatrullen och roverscouternas verksamhet får stöd av kåren genom lotsen. program och fostran men roverscouterna ansvarar själva för sina handslag och projekt. Lotsens viktigaste uppgift är att ansvara för att roverscouterna följer sina personliga utvecklingsplaner, det vill säga kartan, och att den uppdateras vid behov. Lotsen är vanligen inte närvarande på patrullmötena. Lotsens roll Lotsen är en äldre ledare, det vill säga en vuxen som fyllt 22 år, som genomgått roverscoutlotsutbildningen och har en tillräckligt bra inblick i roverscoutprogrammets innehåll och målsättningar. Lotsen ansvarar för patrullens verksamhet. Lotsen stöder de enskilda roverscouterna med deras aktiviteter och hela roverscoutpatrullen genom åldersgruppsprogrammet. Inom roverscoutåldersgruppen är lotsens uppgift att finnas i bakgrunden som stöd och handledare men roverscouterna planerar, organiserar och förverkligar själva verksamheten. Det betyder att lotsen ansvarar för roverscouternas 16 17

10 Roverscoutprogrammet Uppbyggnad Roverscouternas program består av en personlig karta. Stommen till kartan består av aktiviteter uppdelade i 33 ämnesområden. Från varje ämnesområde väljer man minst en aktivitet består av att man planerar, förverkligar och till slut utvärderar vad man lärde sig. Till programmet hör också Finlandsprojektet som man utför i början av roverscoutåldern och utlandsprojektet som hör till slutet av programmet. Alla roverscouter deltar också i olika evenemang som ordnas av FiSSc och i nationella roverscoutevenemang, tävlingar, utfärder, läger och i andra nationella och internationella evenemang. maj Kontroll juni april mars Nationellt roverscoutevenemang Utlandsprojektet februari 2:a roverscoutåret maj september augusti juli 3:e roverscoutåret ordan vartannat år i maj november Roverscoutevenemang i FiSSc januari september augusti juli juni 3:e roverscoutårets sommar Kontroll Kontroll december november oktober januari december oktober februari september augusti Aktivitet minst en ur varje ämnesområde Roverscoutevenemang i FiSSc Kontroll minst tre gånger, alltså med ca ett års mellanrum Finlandsprojektet Roverscoutkartan görs upp Löfte mars april juli Ordnas årligen Välkommenceremoni juni 1:a roverscoutåret maj

11 Kartan lots. Före diskussionen kan du med fördel fundera på vilka också upp din nuvarande kunskapsnivå. Aktiviteterna väljer du enligt ditt eget intresse och dina egna målsättningar. Vill du göra liknande saker som i dina studier eller ditt arbetsliv eller vill du göra någonting helt annorlunda? Vill du lära dig något som du annars inte skulle ha möjlighet till? ciseras för en etapp (ungefär ett år) åt gången. Tillsammans med lotsen tittar ni igenom kartan minst en gång i året, och då kan ni ändra kartan, eller göra den lite noggrannare för flexibel när det behövs. På kartan prickar du in minst en aktivitet från vart och ett av de 33 ämnesområdena. Det lönar sig att i god tid tillsammans med patrullen eller någon annan grupp komma tiviteterna är det bra att märka ut ditt deltagande i större evenemang som läger och tävlingar. Också Finlands- och utlandsprojektet ritas in på kartan. Man skriver också in när det är dags för nationella roverscoutevenemang, avslutningsceremonin och andra större evenemang. På detta sätt får du ett fungerande verktyg för hela din roverscouttid. Du får information om evenemang i regionen och FiSSc samt nationella och internationella evenemang genom att följa med webben och olika scouttidningar. - - Aktivitet Månad: Juli Bekanta dig med scoutingendag 28.7 Planering av föräldrakväll 21.8 Augusti Föräldrakväll 20 21

12 1. Etappen Månad: Aktivitet Månad: Aktivitet Kontroll

13 Månad: Aktivitet Kontroll 2. Etappen Månad: Aktivitet

14 Månad: Aktivitet Kontroll 3. Etappen Månad: Aktivitet

15 Månad: Aktivitet Kontroll 4. Etappen Månad: Aktivitet

16 Flexibilitet Roverscoutprogrammet är planerat för dig. Det är planerat på basen av åldersgruppens allmänna mål för fostran och det är meningen att det ska vara mera utmanande än explorerscoutprogrammet. I roverscoutåldern börjar de personliga skillnaderna märkas allt mera, man har olika intressen och man har gjort olika val inom studie- eller arbetslivet. Därför baserar sig roverscoutprogrammet på individerna och kan inte se lika ut för olika personer. Man kan anpassa roverscoutprogrammet enligt deltagaren, man kan anpassa aktiviteternas svårighetsgrad och vid behov kan man skapa nya aktiviteter som bättre motsvarar det den enskilda roverscouten strävar efter inom ämnesområdet. Man kan informera centralorganisationen om dylika nya aktiviteter via webbsidorna. Man kan utföra aktiviteterna på egen hand eller i par, tillsammans med den egna patrullen eller med någon annan grupp. Aktiviteterna måste inte alltid utföras inom scoutrörelsen. Om du t.ex. i samband med studierna eller arbetet måste lära dig en ny sak som finns bland aktiviteterna kan du utföra aktiviteten i det sammanhanget. Du kan kanske sedan använda dig av din nya färdighet och ge andra en chans att utföra aktiviteten under din ledning. Du kan fundera på hur lämplig aktiviteten är för dig och vilken svårighetsgrad den ska ha när du gör upp kartan med din lots eller när ni tillsammans kontrollerar den. Finlandsprojektet Finlandprojektet är ett sätt att bekanta sig med sitt hemland, den egna roverscoutpatrullen och åldersgruppen. Det kan vara allt från en veckoslutsutfärd till grannkommunen där man bekantar sig med lämpliga kulturobjekt till en veckolång vandring i andra ändan av landet. Projektet genomförs i början av roverscouttiden. Målet är att gruppen i och med projektet får erfarenhet av att genomföra ett stort projekt, bekantar sig med hemlandet och blir en sammansvetsad patrull. Planera och genomför en 2 7 dygn lång resa inom Finland tillsammans med de andra nyblivna roverscouterna. vara roverscout och på scoutingens värderingar roverscoutlöftet kan ni utföra någon av aktiviteterna. tillsammans med lotsen igenom hela projektet och funderar på hur ni utförde projektet, hur det lyckades och vad ni lärde er

17 Utlandsprojektet utförs mot slutet av roverscouttiden. Målet är att roverscouten bekantar sig med ett främmande land och språk samt med en främmande kultur. Roverscoutpatrullen klarar sig i ett främmande land på ett främmande språk och alla deltagarna breddar sin världsbild. Roverscouten deltar i planerande och utförande av ett krävande projekt. början av roverscouttiden. åker till Efter projektet går ni tillsammans med lotsen igenom hela projektet och funderar på hur ni utförde projektet, hur det lyckades och vad ni lärde er. Programevenemang FiSScs roverscoutevenemang Varje år ordnas regionala roverevenemang och/eller större ha olika teman eller vara i workshopform kan man lära sig nya färdigheter, övervinna sig själv och utvecklas som scout. En viktig del av evenemanget är att träffa nya kompisar, att delta i roverscoutgemenskapen och få nya upplevelser. På finskt håll ordnas motsvarande evenemang på distriktsnivå i form av ett vinterveckoslut. Nationella roverscoutevenemang Roverscouternas vårveckoslut Det nationella, årligen återkommande roverscoutevenemanget består av halvvägsskuttet, roverscoutforumet och avslutningsceremonin. Evenemanget ordnas i form av ett verscouter. Om man vill kan man också delta de andra åren. Evenemanget följer ett tema, man strävar efter att skapa nätverk, skapa stöd för olika projekt, få nya idéer för verksamheten och påverka. För andra årets roverscouter erbjuder halvvägsskuttet nya verktyg för projektarbetet. Roverscoutforumet lyfter fram aktuella ärenden och erbjuder en platform för roverscouterna att påverka ärenden som berör åldersgruppen. Avslutningsceremonin riktar sig till de roverscouter som slutar i åldersgruppen. I ceremonin ingår en gästtalare enligt temat, funderingar kring vad man kan göra inom scoutrörelsen efter roverscoutåldern och hur man kan dra nytta av sina scouterfarenheter ute i arbetslivet. Ceremonin kulminerar med en fest som avslutar åldersgruppen

18 Andra evenemang som riktar sig till roverscouterna Roverscouterna är en av målgrupperna för de nationella storlägren och de kan också delta i regionala och nationella scoutfärdighetstävlingar. Aktiviteter Aktiviteterna består av planering, förverkligande och genomgång med utvärdering. Vid behov kan man gå igenom aktiviteten tillsammans med lotsen. verscouttiden. Mera instruktioner och tips finns på webbsidorna. Vardagsfärdigheter Medborgarinstitutet - Kårens arkiv Kårens ekonomi

19 Motorfordon - - Husbolag - Nyheterna Kombinationsfordon - Livskontroll Tidsanvändning - Bekantskapsnätverk - Problemsituationer -

20 - - Dagbok SWOT-analys - Första hjälpen och räddning Första hjälpenkurs - Ett övningspass i första hjälpen Krissituation - - Förstahandssläcknings- eller en heta arbeten kurs - Frivillig försvarsverksamhet - Frivillig räddningstjänst, sjöräddningen eller frivilliga brandkåren 38 39

21 - - Olika människor En gemensam kväll - En roverscoutpatrull som brevvän - Invandrare - - Small-talk I en annans skor - Bekanta i nätet - - Nätcommunity - - Ett främmande evenemang 40 41

22 - Gemenskap och sport - Andlighet och självstudier Ett andligt scoutevenemang - - Att stilla mig Kvällsandakt - Tysthetsliljan - Service och underhåll Grundservice på bilen Vår-/höstinspektion och service av fastigheten

23 Stugfogden - Reparation av skada på båten - Grundservice av båtmotorn - - Ledarskapskurser Utbildningssystemets moduler - - Ledarskapskurs för ett visst uppdrag Scoutledargrundutbildning Skärgårdsskepparkurs - Skepparkurs - Internationalitet Home Hospitality 44 45

24 46 47 Ett internationellt evenemang Finsk-ugriska scouter läger - Temadag - Volontär - - Utlandsseglats Medborgarskap Värnplikt - Gratisevenemang - - Passerkontrollsystem - Näromgivning -

25 - Lokalkultur och -historia - Presentera scoutverksamheten Landskapsarkivet eller -museet - - Hantverk Tovning Väva med vävstol - Heminredningstextiler - Smycke Utfärdsplagg - - Stajling 48 49

26 - Möbeltapetsering eller -restaurering - Ledarskap i praktiken Krisledning och säkerhetsföreskrifter - Lägerledare - - Kårprojekt Gruppledare - Explorerscouternas Sekond-kurs - - Skenario-arbete och alternativa planer inom projektplanering - - Spejarscoutseglats

27 Ansvarsuppdrag inom en annan organisation - Ansvarsuppdrag i Finlands Scouter eller Finlands Svenska Scouter - - Motion och hälsa Extrem-sport - - Konditionstest - - Rusmedel - Matdagbok - - Dygnsrytm

28 Kreativitet Artikel Personintervju Audition - Kreativitetsliljan - - Skådespel - Ny färdighet Att hjälpa sin nästa Kampanjer och hjälparbete

29 56 57 Sommarfestival - Fadderbarnsverksamheten - Barnskyddsinstitution - Talko - - Klädinsamling Åldringsvård Jag som ledare Utvärdering av ledarskapet - - -

30 Ledarroller och olika ledarskapssituationer Teorier om ledarskap Ett pedagogiskt verk eller bok om fostran - Att ge och ta emot respons Moral och etik Etiska regler för olika yrken Värderingsgrunder och -skalor - Behandlingen av barn och unga i Finland och i resten av världen Min egen moral och etik

31 - - Religiösa verk och olika synvinklar - - Scoutingens värderingar Sub-/ungdomskulturer Scouthistoria och -heraldik - Scoutlöftet och roverscouternas ideal - Scoutingens värdegrund - - Scoutprogram - - Scoutveckan

32 Bygge Trådlöst nätverk (WLAN) - - Byggprojekt - - Äventyrsbana - - En krävande konstruktion - Utfärder Bonga och känna igen djur Uteguide-kurs - Övernattning i snön På naturens villkor Läderlilja

33 - Nying - Utfärds- och vandringsmat - - Teknisk utfärdsutrustning - Sexualitet Sexualiteten steg för steg Sexuella minoriteter Säker sex Församling och tro Ett evenemang enligt min egen livsåskådning 64 65

34 - De anställdas verksamhet inom en församling/religiöst samfund - En religion eller en övertygelse som jag inte själv representerar - Att påverka inom kyrkan - - En främmande livsåskådnings evenemang Sociala färdigheter Olika sällskaps- eller kortspel Relations- eller liknande spel - IRC-liljan - - JOTT, JOTA eller JOTI

35 68 69 Rollekar Rollspel - Vändagen - - Orientering Bilorientering - Orienteringstävling - Krävande orienteringsuppgift Konst och kultur Kvällsprogram Kulturdag Kreativa yrken

36 - - Olika konstformer - Seder och bruk Etikett - En festmåltid - - Danskurs Verksamhet för miljön Avfallshanteringsanläggning, återvinningsverksamhet Byggandet av en återvinningspunkt 70 71

37 Naturskyddsföreningar Industrianläggningar, avfallshantering och utsläpp - - Arbete och ekonomi Välfärdssamhälle - Ett utvecklingssamtal - - En kritisk konsument - - Investeringar Ekonomiska system

38 - En personlig budget - - Vandring Vandring med övernattning i snön En minst fem dygn lång vandring eller seglats En krävande vandring - En vandring med annorlunda transportmedel - Ansvarskännande konsument Olika energiformer, Finlands energipolitik Hemmets energieffektivitet och bilens bränsleförbrukning

39 - - Konsumtionssvanor - - Färdas på vattnet En jolle Jag lär mig att segla En paddlingsutfärd - Eskimåsväng - Jag prövar på segling i en ny form En seglingstävling eller precisionsnavigering - Kustskepparkurs - Båtens vår-/höstservice

40 De allmänna regler som gäller när man rör sig på sjön - - Fridykning Djupdykning Samhällspåverkan Kommunfullmäktige eller studentkåren Kämpa för en sak - - Ordförande för kårens årsmöte - Rösta i ett val - Miljöfrågor Globala miljöproblem och hållbar utveckling

41 Ekologiska fotavtryck Klimatförändringen Förhållande till miljön Miljöpåverkan Attityder och val, lägrets miljöansvar - - Attityder och val, miljöutbildning

42 Så här förverkligar jag aktiviteten 82 83

43 84 85

44 Symbolik Scoutsymboliken består av verksamhetsmetoder, innehåll och föremål med en gemensamt känd betydelse. Symboliken används för att knyta ihop barn och unga i deras egna grupper, kåren och den världsomfattande scoutrörelsen. En del av symbolerna är globala, en del är gemensamma för alla åldersgrupperna och en del hör bara till roverscoutgruppen. Scoutropen och ramsorna, -sångerna, -berättelserna, -märkena, -termerna, -hälsningarna, -ritualerna, valspråken, flaggceremonierna och syskonringen är exempel på scoutsymboler. En roverscout förstår symboliken och kan använda symboliken på ett mångsidigt och trevligt sett för att beskriva svåra eller centrala fenomen inom scoutverksamheten. Alla scouter i Finland har ett gemensamt valspråk: Var redo. Valspråket avspeglar konkret scoutrörelsens värderingar. Den kan fästas med sölja, knop eller båda. Roverscouternas färg är brun som björnen. Färgen symboliserar bl.a. styrka, trygghet, närheten till naturen och att man börjar bli vuxen. Roverscouterna skiljer sig från de övriga scouterna och de äldre ledarna genom att de har en brun visselpipssnodd som verscouter har en brun visselpipssnodd poängterar man att de alla är jämlika, patrulledaren avviker inte från de övriga patrullmedlemmarna. Roverscoutpatrullen är en sammansvetsad grupp och alla har ansvar för verksamheten trots att en person är utnämnd till patrulledare

45 Roverscouterna använder scoutskjortan eller andra scoutplagg i verksamheten. På scoutskjortans högra ärm fäster man ett brunt tygmärke med en bild av roverscouternas sigill. Tygmärket får man då man utfört Finlandsprojektet och avlagt roverscoutlöftet. Tygmärket används under hela roverscouttiden. Det symboliserar att scouten hör till roverscoutåldersgruppen och att scouten hela tiden har målet i sikte. Man kan samtidigt ha fäst på scoutskjortans vänstra fickslag metallsigillen från de åldersgrupper man slutfört. Då man avslutat roverscouttiden får man roverscouternas metallsigill. Roverscouternas sigill fungerar samtidigt som symbol för att man avslutat scoutprogrammet. Det visar att man fullföljt de allmänna målen för fostran och att man blivit en aktiv medborgare. Sigillet är av metall och består av en treklöver och en lilja. Märket är alltså sammansatt av delar av symbolerna för världsförbunden. Roverscoutsigillet fästs på scoutskjortans vänstra fickslag och det kan inte användas samtidigt med sigill från de tidigare åldersgrupperna eller med roverscouternas åldersgruppsmärke (på ärmen). Sigillet kan också användas i det civila för att signalera att man är eller har varit scout och att man är en del av den globala scoutrörelsen. Det är bra om man också skapar en gemensam kår- eller roverscoutpatrullsymbolik, t.ex. en vimpel eller ett eget rop. I samband med att man avlagt scoutlöftet första gången får man scouternas löftesmärken i tyg som fästs på skjortans vänstra ärm. Märkena är gemensamma för världsorganisation. Löftet avslutar övergången från en åldersgrupp till en annan

46 De märken man får i samband med programmet som t.ex. liljor, björntanden, bäversvansen och den gyllene ratten kan man fästa på deras platser på scoutskjortan. Lotsen har inga speciella kännetecken. Vanligen går det att se skillnad på lotsen och patrullmedlemmarna, t.ex. genom att lotsens visselpipssnodd är av annan färg eller att lotsen inte har tygmärket på ärmen. Projekt Att leda ett projekt En projektledare är en ledare med ett uppdrag som är tydligt avgränsat både tidsmässigt och ansvarsmässigt. Inom kåren kan ett projekt vara t.ex. kårens sommarläger eller äventyrsscouternas höstutfärd. Det är viktigt att börja med att definiera målsättningen och att avsluta med att utvärdera hur projektet lyckades. Att leda ett projekt är ett ypperligt tillfälle att öva sig i att vara ledare eftersom man samtidigt leder personer och ansvarar för att projektet framskrider. Vanligen delas de här två områdena in under projektets lopp som följande: Det vill säga mot slutet av projektet ökar andelen mänskliga ärenden, projektledaren leder i huvudsak personerna

47 för ett sommarläger måste man börja med att bestämma platsen, tiden och målgruppen (Praktiska ärenden) medan under själva lägret består uppdraget av att stöda och handleda de övriga ledarna (Mänskliga ärenden). Skede 1. Projektet startar Alltid då man startar ett nytt projekt måste man fundera på varför projektet behövs. Först fastslår man om det finns någon nytta med projektet (målsättningarna), sedan funderar man på hur man förverkligar projektet så att man når målsättningarna. Roverscouternas projekt kan utgå från programmet (t.ex. Finlandsprojektet) eller motiveras av ett yttre behov (t.ex. kåren behöver en programpunkt till sommarlägret). Om projektet startas p.g.a. ett yttre behov är det vanligen den instansen som påbörjar projektet. Då man definierat projektets målsättning och hur det förverkligas börjar man gå igenom detaljerna för projektets innehåll. Då funderar man bl.a. på följande frågor: vad, var, när, för vem, och vem utför? det vill säga man funderar på hur projektet förverkligas. Skede 2. Projektplanering Då man börjar förverkliga projektet sammankallar man en projektgrupp som håller möten. Projektledaren för ordet på mötena och styr planeringen. Meningen är att man på mötena fördelar uppgifterna mellan projektgruppens medlemmar och ser till att alla vet vad de andra gjort sedan det förra mötet. Det är inte meningen att man förverkligar projektet på mötena. Man sitter t.ex. inte på mötena och gör upp en matlista för lägret utan den som har ansvar för lägrets mat hämtar en färdig matlista till mötet och de andra kan kommentera listan vid behov. På det här viset blir mötena mera effektiva och projektet går smidigt framåt. Man kan givetvis stöda och uppmuntra varandra på mötena, speciellt om någon har problem med sitt delområde. Det är projektledarens uppgift att se till att mötena är effektiva och ändamålsenliga och samtidigt se till att alla får det stöd de behöver. Vid behov kan man spjälka upp ett större projekt i mindre delprojekt. Skede 3. Projektet förverkligas, uppföljning Vanligen består projektet av en höjdpunkt, t.ex. sommarlägret. I samband med det förändras ledarens roll tydligt. reagera i olika situationer. Initiativ till projektet Projektet definieras Anskaffning av resurser Projekt start Det färdiga arbetet Mellanrapport Projektarbete Slutrapportering och respons 92 93

48 Skede 4. Utvärdering och avslutande av ett projekt Roverscoutterminologi Efter att projektet avslutats går projektgruppen igenom projektet, diskuterar hurdan respons man fått och hur gruppen upplever att projektet lyckades. I det här skedet kontrollerar man också att man har alla dokument som hör till projek- dokumentera projektet kan man dra nytta av projektets erfarenheter och t.ex. undvika att upprepa samma fel. Om det varit ett mycket stort projekt är det viktigt att reservera tillräckligt tid för genomgången och att avtacka (belöna) projektgruppen för deras insats som i vissa fall kan ha varit både stor och utdragen. Det är i det här skedet som man lägger grunden för nästa projekt och stärker personernas motivation. Term Aktivitet Etapp Finlandsprojektet Halvvägsskutt Jämlikt ledarskap Kartan Avslutningsceremonin Beskrivning