Verksamhet GRUNDEN FÖR EN FUNGERANDE KÅR

Transkript

1 Verksamhet GRUNDEN FÖR EN FUNGERANDE KÅR 1. PLANERING OCH RAPPORTERING AV VERKSAMHETEN 1.1 VARFÖR PLANERA? För att kårens verksamhet ska utvecklas och ge resultat är det viktigt att verksamheten planeras. Förutom en årlig verksamhetsplan lönar det sig också att planera verksamheten med ett längre perspektiv. Det är bra att ställa upp mål för verksamheten. Målen ska vara sådana att man kan utvärdera dem. En välplanerad verksamhet erbjuder alla medlemmar regelbundet veckoprogram samt utfärder, läger, tävlingar och övriga evenemang. En bra verksamhetsplan lyckas balansera tidsfördelning, ekonomi och åldersgrupper. Det finns tillräckligt med verksamhet hela året men inte heller för mycket, evenemangen har vettiga pris och det erbjuds verksamhet för alla åldersgrupper. I bästa fall är kårens planering ett gemensamt arbete för kårens medlemmar. Man besluter tillsammans vad kårens verksamhet består av. Tips: När man planerar ett evenemang eller en verksamhet är det en bra metod att parallellt lista scoutidealen och scoutmetoden. Efter det kan man dela upp evenemanget i mindre helheter och jämföra dem med metoden och idealen för att se vilka aspekter som förverkligas under evenemanget. Ju mer förverkligas, desto mera är verksamheten i enlighet med scoutprogrammet. 1.2 VERKSAMHETSPLANEN OCH HUR DEN GÖRS Vanligen fungerar kårens verksamhetsplan som ett slags läseordning som godkänts av kårmötet. En bra verksamhetsplan beaktar scoutprogrammet samt alla åldersgrupperna och deras behov. Verksamhetsplanen borde också innehålla en händelsekalender. I scoutdistriktens och centralorganisationens händelsekalendrar hittas evenemang och kurser som stöder och piggar upp kårverksamheten. Man bör planera kårens verksamhet minst ett år framåt. För planeringen lönar det sig att reservera tillräckligt tid, en bra plats och en tidpunkt då möjligast många ledare kan vara med. Kom ihåg att kontrollera verksamhetsplanerna för tidigare år så att något traditionellt årligt evenemang inte glöms bort. Genom att utvärdera det föregående årets verksamhet får man en uppfattning om vad som fungerar bra, vad som kan förbättras, vad som inte behöver ordnas på nytt och hur många deltagare man kan vänta sig till de olika evenemangen. När verksamhetsplanen är färdig, godkänns den av årsmötet (kårmötet) och sedan kan den publiceras t.ex. i kårtidningen, i ett medlemsbrev, på anslagstavlan och på kårens webbplats. I verksamhetsplanen skriver man upp verksamhetens mål, evenemangens målgrupp, en resursplan för ledarna, evenemangens ansvarspersoner och den konkreta evenemangskalendern med datum. Verksamhetsplanen bör vara realistisk. Skriv bara in sådant som är möjligt att genomföra. Som namnet säger är verksamhetsplanen en plan, man kan göra ändringar vid behov. Kom ihåg att informera medlemmarna och deras föräldrar om ändringarna. 1.3 KÅRENS PROJEKT Ansvaret för att organisera olika projekt som evenemang, läger, utfärder, medelanskaffningsjippon och t.ex. upprustning av lägerområdet delas ofta ut till skilda projektgrupper. Det kan vara bra att dela upp projekt i mindre delar som alla har egna målsättningar, tidtabeller och ansvarspersoner. I god tid före evenemanget bör man komma överens om vad som ska göras, vem som ansvarar för evenemanget och hur man följer upp förverkligandet. Med hjälp av regelbundna ledarmöten håller man reda på de olika projekten som är på gång. 1

2 1.4 KOMMANDE ÅR Med hjälp av långtidsplanering påverkar man kårens kommande år. Då granskar man hur framtiden ser ut gällande kårens ledarresurser, stora kommande evenemang eller stora satsningar på verksamheten. Investerings- och anskaffningsplaneringen hör ofta ihop med långtidsplaneringen. Långtidsplaneringen måste göras i stora drag så att den blir realistisk och arbetet inte blir för stort. Vanligen räcker det att man planerar in evenemangets namn samt vilket år och månad det ordnas. I planen skriver man in t.ex. storläger, distriktsevenemang som kåren är med och organiserar, jubileumsår, större reparationsarbeten på utfärdsstugan samt resor och vandringar. Förberedelser för kommande storevenemang är bra att inleda i tid. Många evenemang förutsätter att man börjar förbereda dem flera verksamhetsperioder i förväg. Då måste man även fatta sådana beslut som berör framtida ledares verksamhet. Det här gör verksamheten mera målinriktad. Om förhållandena förändras ändras även planerna. Planerandet av ledarresurserna är en del av långtidsplaneringen som också borde knytas till årsplaneringen. Det är skäl att fundera över alla ledaruppdrag ett par år framåt. Vem kommer att flytta bort, vem är med men har nya uppdrag, hur många nya ledare behövs, räcker det med de ledare som växer upp inom kåren eller behövs det ledare utifrån för att täcka bortfallet, hur förverkligar man rekrytering utanför kåren, finns det möjligen vuxna scouter bland dem som flyttar in på orten? Man bör också komma ihåg att beakta hur de framtida ledarna utvecklas och hur de utbildas för sina uppdrag. Du får stöd och råd angående planeringen av verksamheten och resurserna av den föregående kårchefen, regioninstruktören samt scoutkansliet. Tips: Kårchefen eller styrelsen kan planera ett evenemang för kårens andra ledare där man diskuterar kårens situation om t.ex. fem år. När man förbereder evenemanget kan man göra en lista på alla distriktets och centralorganisationens kommande storevenemang samt fundera på kårens ledarsituation om fem år. I samband med evenemanget kan man diskutera hur ledarna ser sin framtida scoutkarriär. På det här sättet kan man planera utbildningen och erbjuda ledarna intressanta uppdrag. 1.5 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Varje år då verksamheten tar slut gör man ett sammandrag av kårens verksamhet som kallas verksamhetsberättelse eller årsberättelse. Samtidigt är det bra att fylla i årsrapporterna. Det lönar sig att använda tid och eftertanke när man samlar ihop uppgifterna och skriver verksamhetsberättelsen så att den ger en heltäckande beskrivning av årets händelser och så att den också kan läsas av en som inte är insatt i kårverksamheten. Verksamhetsberättelsen ska förklara händelserna i bokslutet. Verksamhetsberättelsen ska inte vara ett stort litterärt verk. Idén är att den beskriver all verksamhet och att man kan jämföra den med verksamhetsplanen och att den kan användas som stomme när man skriver t.ex. en kårhistorik eller söker understöd. Verksamhetsberättelsen bör innehålla följande information om verksamhetsåret: Basuppgifter kårens namn verksamhetsåret information om medlemmarna styrelsen och funktionärerna Verksamhet väsentliga delområden i verksamheten särskild verksamhet under verksamhetsåret för kåren speciella händelser uppvaktningar och utmärkelser under verksamhetsåret Ekonomi verksamhetsårets ekonomiska situation och medelanskaffning Då uppgifterna skrivits ner sakligt och tillräckligt detaljerat kompletterat med alla nödvändiga siffror, har man sammanställt kårens verksamhetsberättelse. Som bilaga kan läggas årsrapporten där alla verksamhetsområdenas numeriska uppgifter framgår. Kom ihåg att det inte är en enskild ledare som gör verksamhetsberättelsen utan varje styrelsemedlem samlar ihop sin andel bestående av det egna ansvarsområdet och sedan sammanfogas, kompletteras och renskrivs alla delar av kårsekreteraren UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Genom att kontinuerligt utvärdera verksamheten vill man nå bästa möjliga resultat i det man gör. Misslyckanden hör till i frivilligarbete, man lär sig genom sina misstag. Iver och energi är det som för frivilligar- 2

3 bete framåt, och var och en lär sig på vägen. Utvärdering hjälper oss att utveckla verksamheten och berättar åt oss hur kåren mår. Informationen är viktig för såväl kårens egna ledare som för omgivningen, t.ex. regioninstruktörerna som ska stöda kåren. För att göra utvärdering möjlig behövs konkreta mål. Varje grupp borde då och då stanna upp och fundera på varför den gör det den gör och är det de rätta sakerna för att nå scoutingens mål. Utvärdering handlar om att analysera och lösa problem. Genom att i olika grupper och tillsammans granska uppnådda resultat får man goda diskussioner och insikter. Hjälpmedel för utvärdering av verksamheten i kåren: Scoutprogrammet Årsrapporter - läget i kåren Som tack för ifyllandet erhåller kåren statistik över sin verksamhet. Kårchefskortet Scout View Master (finns i webbmaterialet) Verksamhetsberättelse 3

4 4

5 2. SCOUTPROGRAMMET 2.1 HÄFTET MED SCOUTPROGRAMMET 5

6 6

7 2.2 DE ALLMÄNNA MÅLEN FÖR FOSTRAN Scouting är en mångsidig fritidsverksamhet som syftar till att stöda individens utveckling med beaktande av skedena i den mänskliga utvecklingen och individuella egenskaper. En individ som fått ta del av scoutfostran fungerar aktivt och ansvarskännande i förhållande till sig själv, andra människor, samhället och miljön. Scouter tillägnar sig färdigheter, kunskaper, attityder och värderingar som hjälper en att leva ett rikt och fullvärdigt liv. Förhållandet till sig själv En scout utvecklar sig själv som människa. Han sköter om sig själv och sin hälsa (sunda levnadsvanor). En scout strävar till att leva ett rikt och balanserat liv. Scoutingen ger byggstenar för att skapa en egen identitet, livsåskådning och ett förhållande till gud. En scout utvecklar förmågan att skilja mellan vad som är etiskt rätt eller fel, och förmågan och viljan att verka för vad som är rätt. En scout vågar kasta sig in i nya och annorlunda situationer och han/hon använder sin kreativitet. En scout leker, använder sin fantasi och kommer på fungerande lösningar till olika problem. En scout är aktiv. En scout har förmåga att ge respons och använda erhållen respons. En scout ser positivt och målinriktat på framtiden. Kontroll över sitt liv Främjande av sunda levnadsvanor Kreativitet och uppfinningsrikedom Aktivt grepp Uppfattning om vad som är rätt och fel Bildande av en egen livsåskådning Ett förhållande till gud Förhållandet till andra En scout hjälper och tar hand om andra människor även om det inte direkt främjar hans eller hennes egna intressen. En scout förstår att man tillsammans kan skapa någonting större. En scout uppskattar olikheter och förstår att det finns många olika människor och världsåskådningar. En scout kan samsas med olika människor. Han/hon kan uttrycka sina känslor och åsikter på olika sätt i olika situationer. En scout är rejäl och hederlig. Det är viktigt för en scout att fungera för rättvisa. Uppskattar medmänsklighet Uppskattar olikheter Inlevelseförmåga Gemensamt ansvar Rejäl och rakryggad, rättfärdig Uttrycker sina känslor och åsikter på ett för situationen lämpligt sätt Förhållandet till samhället En scout har förmågan att fungera i samhället, ta reda på vardagens saker och påverka dessa. En scout kan ta olika roller som ledare eller som den som blir ledd i olika organisationer och samfund. En scout förstår officiella och inofficiella beslutfattningsmodeller (förmåga att förstå organisationer). Scouting utvecklar färdigheter att leda och påverka så som initiativtagande, ansvarsfullhet, planmässighet, målmedvetenhet, och organisationsförmåga. En scout är intresserad av gemensamma ärenden. En scout lägger märke till orättvisor och ingriper för att lägga dem tillrätta. En scout vill engagera sig i sina referensgrupper och sitt samhälle. En scout känner till och odlar sin egen kultur, men är också intresserad av och uppskattar andra kulturer. En scout upplever att han är en del av mänskligheten och känner ett globalt ansvar. Förmåga att fungera i grupp och organisationer Förmåga och vilja att delta i gemensamma ärenden Högaktande av egen och andras kultur Förmåga att förstå sig själv som en del av ett lokalt, nationellt och internationellt samfund Förståelse av betydelsen av att förbinda sig och ta ansvar Förhållandet till omgivning En scout kan röra sig och fungera i olika verksamhetsmiljöer. En scout respekterar och känner naturen. En scout upplever sig vara en del av naturen och trivs där. En scout är intresserad av att hans eller hennes boendeoch verksamhetsmiljö är välmående, snygg och trivsam. En scout försäkrar sig om att livsmiljön bevaras för även kommande generationer (d.v.s. principen för hållbar utveckling). Ett positivt, emotionellt och direkt naturförhållande Har förmåga att röra sig och fungera i den finska naturen (i skogen, på havet, i fjällen) Är medveten om behovet av att skydda naturen och de egna möjligheterna därtill Ansvarar för livsmiljön Respekterar naturen 7

8 3. LEDARSKAP I SCOUTINGEN Scoutledaren skapar förutsättningarna för scoutverksamhet, ser individerna och försäkrar att varje medlem har möjlighet till individuell utveckling. Scoutledaren ser till att verksamheten följer målsättningarna och att de som deltar i verksamheten får respons på det de gör. En utmaning för varje ledare är att säkra att inspirationen bibehålls hos dem som är med och gör. Varje ledaruppdrag fostrar ledaren. En ledare utvecklas genom erfarenhet och utbildning. En ledare har alltid rätt till stöd från sin omgivning, andra ledare och vuxna personer. 3.1 ATT BESLUTA TILLSAMMANS Gemensamma beslutsprocesser stärker banden mellan scoutvänner. Att besluta tillsammans är en del av scoutingens natur och en del av scoutmetoden. Samarbete bygger på att gemensamt sätta upp mål för verksamheten, modeller för att göra och klara beskrivningar av vad som görs. Gemensamma projekt inom kåren, stämningsfulla kvällar, spel, lekar och utfärder stärker andan i kåren. 3.2 DELA PÅ UPPDRAGEN Gör inte allt själv. Till gott ledarskap hör att kunna delegera såväl ansvar som makt. Det bästa sättet att lära sig är att göra, därför bör unga ledare få pröva själv på att göra olika saker. Då man får göra själv växer självförtroendet, motivationen och intresset. Alla ledare behöver stöd och en positiv atmosfär stärker viljan att göra. Ingen får lämnas ensam med sitt uppdrag eller tyngas ner av för mycket ansvar. 3.3 ATT MOTIVERA Människor motiveras av olika saker. För att väcka motivation behöver man känna till vad som motiverar just den personen. Om man lyckas hålla upp ivern hålls man även motiverad. Tecken på att motivationen sviktar är när saker förblir ogjorda, fientlighet mot andra ledare, baktal o. dyl. En ledare med motivationsproblem ska inte serveras färdiga lösningar utan man bör söka lösningar till problemen tillsammans och stöda personen att själv besluta hur han/hon vill gå vidare. 3.4 VARFÖR HAR MAN LEDARE INOM SCOUTERNA? Scouting är verksamhet för barn och unga som vuxna handleder och stöder: barnen och de unga är målgrupper för scoutverksamheten och de vuxna möjliggör verksamheten. Scoutverksamheten handlar i första hand om att garantera barnens och de ungas utveckling och lyckade upplevelser. I andra hand är det fråga om de vuxnas utveckling som ledare. Vuxna ska tåla ungas omognad och finnas till hands. Om ledaren själv är ett barn eller ung är ledaruppdraget t.ex. kulledare, patrulledare eller projektledare, en del av åldersgruppens scoutprogram. Dessa ledaruppdrag är till för att utveckla barnet eller den unga men inkluderar inte ansvaret för fostran av dem som leds. Ansvaret för fostran tillfaller alltid den vuxna ledaren. Barnen och de unga kan utföra sitt åldersgruppsprogram även om de inte vill ha något större ledaruppdrag. Det här gäller också de äldre åldersgrupperna. Då en vuxen fungerar som ledare beror ledarskapets målsättning alltid på vem som leds. Om de ledda är barn eller unga går ledarskapet ut på att förverkliga scoutprogrammet och till det hör alltid ansvar för fostran. Om de ledda är vuxna går ledarskapet ut på att möjliggöra scoutverksamhet för barn och unga. Till ett bra ledarskap hör alltid att man bryr sig om att de man leder utvecklar sitt kunnande. Då man leder vuxna personer är huvudmålsättningen att lyckas i att stöda barnens och de ungas verksamhet. 3.5 VAD HÖR TILL ETT BRA SCOUTLEDARSKAP? Ett gott ledarskap omfattar flera saker. Här framställs ledarskapet med hjälp av sex olika ledarroller. Grundrollerna är relevanta för alla ledaruppdrag. De varierande rollerna varierar beroende på ledaren, vem som leds och på situationen eftersom alla ledare har en egen personlig stil och beroende på situationen och vem som leds behövs det olika sorters ledarskap. 8

9 Grundrollerna relevanta för allt ledarskap: BETJÄNT: Ledaruppdragen baserar sig på frivillighet. Scouting är en frivilligorganisation, ledarna bör vara engagerade i sina uppdrag och vilja utveckla sig själva. Ledarens motivation bidrar till engagemang. LEADER: Målen och principerna för scouting styr ledarskapet. Scoutingens målsättning är individens utveckling och scoutingens värdegrund baseras på ansvar inför gud, andra människor och sig själv. Ledarskapet är inte ett mål i sig utan ett sätt att nå målet. Syftet med ledarskapet är att möjliggöra scoutverksamheten så att barn och unga kan utvecklas. Alla värderingar som vi har styr våra beslut också då vi har ledaruppdrag. Därför är det viktigt att scoutledarna godkänner och förstår scoutingens värderingar. MANAGER: Till ledarskapet hör planering, förberedelse och utvärdering. Det är viktigt att få och ge feedback eftersom utvärdering behövs för att utveckla verksamheten. Det lönar sig att använda tid när man planerar verksamheten och man bör regelbundet följa upp verksamhetsplanen. Varierande roller varierar beroende på ledaren, vem som leds och situation: BOSS: Vid behov tar ledaren över ledarsituationen. Det viktiga är inte att man kan allting utan att man tar situationerna som de kommer och att man hittar lösningar också tillsammans med dem man leder. Den här rollen kommer extra tydligt fram vid krissituationer, då det händer stora omvälvningar i verksamhetsmiljön, då man handskas med stora grupper eller i komplicerade situationer. MÖJLIGGÖRARE: Ledaren ger ansvar åt de yngre. Att delegera betyder att man fördelar ansvaret och makten och att man ger utrymme åt dem som leds eftersom det är viktigt för deras utveckling. Ledaren är gruppens möjliggörare och till uppdraget hör att man handleder och stöder. Möjliggörarens roll framträder ofta tydligt när man leder vuxna. FOSTRARE: Ledaren är en fostrare. Scoutingen är en fostringsorganisation vars målgrupp är barn och unga. Deras utveckling är viktigare än ledarens utveckling. Ledaren ska ha ett fostringsansvar som är rättdimensionerat i förhållande till de egna färdigheterna eftersom den egna utvecklingen också behöver utrymme. Fostrarens roll är extra viktig då man leder barn eller unga. 3.6 STÖD ÅT LEDAREN Ledaren behöver stöd. Man bör utveckla de kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som behövs för dessa sex roller. Här finns några exempel på hur man kan göra det i praktiken: BETJÄNT: Man poängterar ledarens betydelse inom scouterna och vikten av att de enskilda uppdragen lyckas. Man tackar och belönar bra utfört arbete. Handslaget är ett bra sätt att gestalta sin egen frivilliginsats, det konkretiserar det man har engagerat sig i och ger stöd för den egna utvecklingen. LEADER: Man berättar om scoutingens mål och värderingar och poängterar deras betydelse för alla slags ledarskap. Man betonar godkännande av misslyckanden och olika värderingar och beteenden. MANAGER: Man erbjuder olika sorters planerings- och utvärderingsmodeller och följer tillsammans med hur planerna förverkligas. Handslagets tidtabell, de regelbundna utvärderingarna och feedbacken stöder den planmässiga verksamheten. BOSS: Man letar efter bra och tydliga modeller för ledarskap genom att iaktta andra ledare. Man övar att leda under trygga och välbekanta förhållanden med färdigheter som kan behövas vid en krissituation. Man kommer överens om handslagets gränser och ger frihet att handla inom gränserna. MÖJLIGGÖRARE: Man informerar om handslagsprocessen och hjälper i praktiken med rekrytering. Man uppmuntrar att fördela uppgifter genom att t.ex. vänta ut värvningen av gruppmedlemmar före resultaten. FOSTRARE: Man erbjuder information om barns och ungas utvecklingsskeden samt om scoutingens mål för fostran. Mera erfarna ledares exempel, stöd från andra i samma situation och utbyte av erfarenheter är viktigt. För sådana kårledare som ensamma bär fostringsansvar är det viktigt att träffa andra vuxna. 3.7 TESTA DIG SJÄLV! Bifogat finns ett lekfullt test. I testet finns femton påståenden parvis, du väljer det ena och ser vilken av de sex ledarrollerna som kommer fram. Du kan också fundera på hur du skulle svara om du hade ett annat ledaruppdrag, t.ex. avdelningsledare, kårchef eller distriktsledare. 9

10 I rutorna finns påståenden. Välj det påstående som du tycker att stämmer bättre och ringa in antingen A eller B PÅSTÅENDE A: PÅSTÅENDE B: RINGA IN ANTINGEN A ELLER B Man kan lita på ledaren. Ledaren borde förstå scoutingens principer och A B mål. Det är viktigt att man trivs Man bör regelbundet få med sitt uppdrag. feedback i sitt ledaruppdrag. A B Ledaruppdragen grundar sig En ledare bör behärska alla på frivillighet. situationer som kan uppstå. A B Ledaren bör vara engagerad Ledaren bör låta de yngre i sitt uppdrag. försöka. A B Viljan att utvecklas som Ledaren har fostringsansvar ledare är viktig. för sin åldersgrupp. A B Det finns värderingar Planering hör till allt slags bakom alla beslut. ledarskap. A B Ledaren bör beakta Mod och att våga både FS: s teman när han planerar lyckas och misslyckas är A B verksamheten. viktiga ledaregenskaper. Ledarskap är inte ett självändamål utan ett sätt att nå målet. En ledare ska framhålla scoutingens mål vid handslagsdiskussioner. Väl planerat är hälften genomfört. Det är viktigt att bedöma risker på förhand. Vid handslagsdiskussionerna bör värvaren poängtera betydelsen av planering. Att uttrycka sig tydligt är viktigt för en ledare. Det är viktigt att ledaren uppträder övertygande i ledarsituationerna. En ledare bör värva ledare som kan hjälpa honom med arbetsbördan. En bra ledare låter de unga fatta beslut. A B Ledaren bör känna dem han leder och sköta om att scoutingens målsättningar förverkligas för alla. A B Snabbhet och förmåga att anpassa sig till situationen är A B viktiga ledaregenskaper. En bra ledare delegerar även om det är osäkert om sakerna sköts lika bra som A B om han själv gör dem. Det är viktigt att man är en förebild för dem man leder. A B Vid handslagsdiskussionen bör man poängtera vikten av att delegera. Målet för ledarskap är att den som leds lär sig och utvecklas. Då man leder är inte enbart slutresultatet det viktiga utan att ledaren och de som leds lär sig och utvecklas. Räkna de inringade bokstäverna i kolumnerna Betjänt Leader Manager Boss Möjliggörare Fostrare A A B A B B

11 4. UPPDRAG I KÅREN 4.1 VARFÖR ÄR HANDSLAG VIKTIGA? I scouterna och kårerna finns det vuxna som fungerar som ledare eller i allmänhet stöder scoutverksamheten. Deras huvudsakliga uppgift är att stöda barnen och ungdomarna så att de kan hålla på med scouting som hobby och därigenom förverkliga scoutprogrammet. Ju yngre den vuxna är, desto mera behöver han/hon möjlighet att bygga upp sina egna färdigheter och talanger. På motsvarande vis borde det vara så att ju äldre den vuxna är, desto mera borde han/hon se sin roll som en som uppmuntrar andra att delta istället för att själv vara den som deltar. 4.2 VAD ÄR ETT HANDSLAG? Ett handslag är ett tidsbundet uppdrag inom scouterna som inkluderar det arbete och den utbildning som behövs för uppgiften samt stöd och respons under hela uppdragstiden. Den som har ett uppdrag ska kunna uppleva att han kan lyckas med sitt uppdrag. Samtidigt vet den som rekryterat personen för uppdraget att arbetet blir utfört på önskat sätt. Ett handslag fungerar i båda riktningarna, båda parter har nytta av det. Ofta missförstås ordet handslag så att man tror att det bara handlar om att göra upp ett avtal men det viktigaste är att med hjälp av handslag kan kåren garantera att kårens verksamhet håller en hög nivå. Då de personer som har ett handslagsuppdrag tar ansvar för sina uppdrag och får stöd för att utföra dem, når man verksamhetsplanens målsättningar. Kårchefens uppdrag är speciellt viktigt handslagsprocessen borde innebära att kårchefen blir ordentligt insatt i sitt uppdrag och att han/hon får kontinuerligt stöd. Om det inte inom kåren finns någon som kan handleda den nya kårchefen och sätta in honom/henne i uppgiften, lönar det sig att kontakta distriktet. Den nya kårchefen får också hjälp och stöd av regioninstruktören. 4.3 VAD ÄR NYTTAN AV HANDSLAG? Inom scoutingen finns det många utmanande uppgifter som måste utföras av motiverade personer som är villiga att lära sig nya saker. Man kan fungera som kårchef, värd för stugan, medlem av de äldres råd, utbildare för distriktet eller som ansvarsperson för sommarlägret. Om de här uppgifterna inte utförs blir hela kåren och gruppverksamheten lidande eller avstannar helt. 4.4 PLANERING AV VERKSAMHETEN MED STÖD AV HANDSLAG I samband med att man planerar kårens verksamhet för året är det skäl att beakta vilka ledarresurser man har. För att det vanliga veckoprogrammet ska fungera behövs det att man gjort handslag med kunniga ledare. Det garanterar att kåren är livskraftig. För att verksamheten ska fungera behövs det en kårchef, sekreterare, ekonom, materialförvaltare och t.ex. olika projektledare samt ansvarspersoner för sommar- och vinterläger, vandringar och utfärdsstugan. Det finns exempel på olika handslag men de bästa resultaten får man om kåren själv gör en lista på vilka handslagsuppdrag som behövs inom kåren. 4.5 HUR DEFINIERAR MAN ETT HANDSLAG? Handslag ska alltid definieras utgående från uppdraget: vad strävar man efter, vad ska bli gjort under uppdraget, vad väntar man sig av slutresultatet. En annan viktig sak är hur lång tid uppdraget gäller för. Det är viktigt att inte ha för snäv tidtabell för olika projekt. Om det hör många olika uppdrag till samma projekt är det viktigt att definiera uppdragens gränser och arbetsuppgifterna. Ju noggrannare ett uppdrag är begränsat, desto bättre kan den person som utför uppdraget koncentrera sig på det väsentliga. Före man rekryterar någon för ett uppdrag är det viktigt att definiera ansvar och skyldigheter: vilka saker hör till uppdraget och vad ska man rapportera vidare. Man måste också komma överens om vem man rapporterar till. Först när alla de här sakerna är definierade kan man börja fundera på vem som skulle kunna sköta uppdraget. Ett handslag är i första hand ett uppdrag som be- 11

12 höver en lämplig person som sköter det, vilket inte är detsamma som att man har en person och försöker hitta ett handslag som kunde passa personen. 4.6 STÖD FÖR HANDSLAGET Det räcker inte med att definiera uppdragen och välja ansvarspersoner. Ingen klarar av ett uppdrag utan stöd, så när man definierar uppdraget bör man också fundera på olika stödformer och stödpersoner. Alla personer med uppdrag måste stödas genom hela uppdraget. I första hand är det den som rekryterar personen som stöder men det kan finnas många andra också, t.ex. kårchefen kan stöda genom att följa med hur målsättningarna nås och någon annan kan t.ex. ge expertråd som stöd. Det är också skäl att överväga vilka kunskaper uppdraget kräver och om det behövs ytterligare utbildning eller stöd. Det kan finnas sakkunniga inom den egna kåren som kan dela med sig av sina erfarenheter, handleda och stöda. Distrikten och förbundet ordnar många olika slags färdighets- och ledarutbildningar och ibland kan man hitta bra utbildningar utanför scouterna. I bästa fall erbjuder uppdraget en möjlighet att lära sig nya saker och erfarenheten att man kan ansvara för olika situationer. För att kunna följa med hur handslagsuppdraget lyckas, bör man ställa upp olika kontrollpunkter där man stannar upp och utvärderar hur det har gått, vad man fått till stånd och hur det hela fortsätter. Det är speciellt viktigt att följa med de olika uppdragen inom större projekt eftersom uppdragen kan vara beroende av varandra. Handslagsdiskussionen är det tillfälle när man går igenom vad uppdraget innebär. Man går igenom alla definitionerna och planerar hur och när man rapporterar, de viktigaste kontrollpunkterna fungerar som naturliga tidsgränser. Det är meningen att handslagsdiskussionen ska vara ett tillfälle där man strävar efter att båda parterna förstår vad man gör och varför uppdraget finns, hur omfattande uppdraget är, vilken tidtabell som gäller och hurdana resurser uppdraget kräver samt vad man kan få för stöd för uppdraget. I samband med handslagsdiskussionen ska man tillsammans fundera över hur mycket tid uppdraget kräver så att den som sköter uppdraget eventuellt kan anpassa uppdraget till sin tillgängliga tid. Det är viktigt att i ett tidigt skede diskutera tidsanvändningen så att inte förväntningarna går i kors. 4.7 VEM HAR ETT HANDSLAGSUPPDRAG? Kårledningen bör alltid ha ett handslag för sitt uppdrag. Alla som sköter ett ansvarsuppdrag (antingen permanent eller projektansvarig) inom kåren borde ha genomgått en handslagsdiskussion före uppdraget inleds. Om målsättningen, ansvaret och skyldigheterna är klara är det lättare att utföra uppdraget. Dela gärna med er av era erfarenheter av handslag, uppdragsbeskrivningar och -definitioner till andra kårer på ert område. Tydligt definierade handslag inom kåren hjälper ledarna att jobba mera effektivt, att fördela ansvaret jämnare och garanterar att ledarena är inspirerade och motiverade att arbeta för kåren. 4.8 UTVÄRDERING AV HANDSLAGET Man kan med jämna mellanrum utvärdera handslaget. I allmänhet rekommenderas det att man håller en handslagsdiskussion årligen. I samband med den går man igenom vad som hör till uppdragets ansvar enligt kårens verksamhetsplan. När handslaget närmar sig sitt slut håller man en handslagsdiskussion där man utvärderar hur handslaget lyckades med tanke på mål, resurser och tidsanvändning. Det är också viktigt att utvärdera hur den egna förmågan utvecklats i samband med uppdraget; hur personen själv utvecklats som människa och hur den egna ledarförmågan utvecklats under uppdragets gång. Man bör också jämföra hur uppdraget påverkat kårens verksamhet, om den blivit mera effektiv, om kårens kunskapsbank ökat och om kårens interna samarbete blivit bättre. 4.9 HANDSLAGET AVSLUTAS Handslaget är ett tidsbundet avtal med ett datum när det avslutas. När uppdraget tar slut kan man få samma uppdrag på nytt, ta emot ett annat uppdrag eller ta paus. Även om man fortsätter med samma uppdrag måste man kontrollera om de ramar, ansvar och skyldigheter, som definierades i samband med den förra handslagsdiskussionen ännu gäller eller om det blivit ändringar. Om personen byter till ett annat uppdrag eller tar paus är det viktigt att hålla en avslutande diskussion där man diskuterar vad personen lärt sig under uppdraget och hur uppdraget kunde utvecklas. Personens egna erfarenheter av uppdraget är viktiga: hur bra kände han/hon att han/hon fick stöd för uppdraget, vilka problemsituationer uppstod och vad tyckte han/ hon att var speciellt lyckat. 12

13 4.10 ATT TA PAUS/KAJUTAN Den vuxna kan också ta paus, dvs. han/hon tar inte emot ett nytt scoutuppdrag. Man kan skriva in sig i kajutan via medlemsregistret Stigen genom att skriva in en tidsperiod när man inte vill få några uppdrag. För att hålla sitt medlemskap i Finlands Scouter måste man betala medlemsavgiften också om man tar paus. Om man vill kan ta emot ett uppdrag också om man är i kajutan. Vanligen tar man paus efter att ha haft några uppdrag inom kåren, ofta i samband med att man flyttar från en ort till en annan. De personer som tar paus glöms inte bort utan informeras om kårens evenemang och de bjuds med på utfärder osv. För att det ska vara möjligt att emellanåt ta emot uppdrag (t.o.m. korta, tillfälliga, uppdrag) och sedan ta paus igen behöver man bygga upp fungerande kanaler. Det behövs olika system för att kunna nå sådana personer som inte för tillfället är aktiva i kårverksamheten. Kårens resurser ska främst riktas på åldersgruppsverksamheten. Varje kår måste själv avgöra hur mycket resurser den kan satsa på kajutan. En möjlighet är att en person i kajutan får i uppdrag att hålla kontakten mellan kajutan och kårens aktiva ledare. 13

14 5. RESPONS 5.1 ATT GE RESPONS Det kan kännas svårt at ge feedback men alla mår bra av att få feedback. Det minsta man kan göra är att säga tack. Att uttrycka känslor kan vara svårt och ofta glömmer vi bort att tacka. Man kan också vara orolig för att negativ feedback gör den andra arg eller ledsen. Det är vanligt med missförstånd och ibland känns det som om den andra med avsikt missförstår. Ofta saknar vi kunskap om hur man ger saklig respons. Man kan säga att respons går ut på att iaktta verksamheten och inlärningssituationen. Man iakttar vad som fungerat bra och vad som borde rättas till eller utvecklas. Den som får respons får information och idéer men man har bara nytta av responsen om den baserar sig på verkligheten. Ett exempel på bra respons är att man med hjälp av frågor vägleder den som får responsen så att han/hon själv kommer på hur han/hon hade kunnat förbättra situationen. Man måste bedöma från fall till fall om man kan ge direkta råd eller inte. En del upplever att direkta råd är för påträngande också om de kanske skulle vara nyttiga. Då du ger respons måste du fundera efter hur mycket respons du kan ge på en gång. Ställ frågor för att kontrollera att personen förstått innehållet. Det är dålig feedback om du kritiserar den andras fel och ser ner på hans/hennes färdigheter eller personlighet. Positiv respons stöder inlärningen. Då är det viktigt att fundera hur man framför responsen. En bra minnesregel är att tänka på en trevånings hamburgare. Man ger feedback i form av en hamburgare; först någon positiv detalj, sedan kommentarer om någonting som borde förändras och till sist en positiv bedömning av helheten. Minneslista för att ge respons: 1. Berätta först vad som lyckades. Gå sedan tillsammans igenom vad och hur man kunde förbättra verksamheten. 2. Ge feedback på det som gjorts, inte personen man kan ändra på vad man gör, inte på vem man är. 3. Ge feedback på det som just då hände, beskriv vad som hände, vad du såg och hörde. Tolka inte och dra inte upp gamla saker. 4. Ge respons omedelbart efter verksamheten. Om du är väldigt upprörd är det bäst att vänta lite. 5. Ge responsen med tanke på framtiden och utvecklingen. Ingen behöver kunna allting genast utan man utvecklas hela tiden. Fakta om respons Kom ihåg att uppmuntra och stöda! Ibland kan en ordlös respons säga allt som behöver sägas. Det kan vara ett småleende, tummen upp eller en klapp på axeln. Kom ihåg att ge positiv feedback ofta. Utmana dig själv att hitta rätt tid och rätt sätt att ge respons på. Tänk på att alla inte är vana att ta emot positiv respons. Det kan kännas svårt för någon att få positiv feedback. Ge feedback på det egentliga uppdraget bedöm inte resultatet eller varje liten prestation eller detalj. Respons kan vara: kritiserande korrigerande, klargörande neutral negativ reflekterande intern Håll handen lite mera böjd. Nu tog du fast bollen! Du missade, du borde ha varit snabbare. Du kan inte springa framför en annan och ta bollen! Hur kändes det att ta lyra, hade du kontroll över situationen? Kommer direkt från aktiviteten: känsla, syn, rörelse. 14

15 Modell för att ge konstruktiv respons Berätta vad som hände. Berätta fakta och dina egna observationer som om en kamera eller ljudinspelare skulle ha spelat in dem. Berätta hur saken påverkade dig eller din verksamhet. Beskriv de konkreta följderna för dig. (Om det inte finns någon sådan är det frågan om olika slags värderingar. Fundera efter om det alls lönar sig att gå in på det...) Föreslå korrigerande åtgärder. Presentera hur man rent konkret kan göra på annat sätt och undvika utgångspunkten. Lämna ansvaret för att göra ändringar åt den som fått feedback. 15

16 6. KÅRLÄGER Kårlägret är ett ypperligt ställe att utvecklas som individ i en socialgrupp. Ta gärna med alla åldergrupperna på lägret. På det sättet kan de yngre se vad de äldre åldersgrupperna gör och de får se exempel i praktiken. Scoutingens successiva verksamhet syns tydligt på lägren! Då hela kåren deltar i lägret betonas kårandan och att göra tillsammans. På lägret repeterar man de färdigheter man lärt sig under årets lopp på möteskvällarna och utfärderna. Det är sällan man har ett så ypperligt tillfälle att vara tillsammans, bekanta sig med varandra och föra traditionerna vidare som på ett läger. Ofta hör de bästa upplevelserna och scoutminnena ihop med scoutlägren. Lyckade upplevelser på lägret uppmuntrar och stimulerar resten av scoutverksamheten. Lägret är också ett av de effektivaste sätten att förverkliga scoutmetoden. På lite längre läger hinner man förverkliga både målinriktad verksamhet och självständiga uppgifter med den egna patrullen. De följande delområdena av scoutmetoden kommer speciellt tydligt fram under lägren: upplevelser och äventyr, verksamhet i naturen och learning by doing. Lägret är ett bra tillfälle at utveckla sig. Det rekommenderas att ledarna får nya ansvarsområden. Det utökar deras färdigheter och gör lägerlivet mera varierande. Lägret är också ett bra ställe att handleda nya ledare. Syftet med scouting är att stöda individens utveckling och på lägret möter alla nya situationer och får nya utmaningar. En äldre ledare som kan planera och förverkliga borde också kunna vara en ledare som hjälper de yngre att växa och ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Den egna gruppen är lägrets basenhet men man kan också dela upp deltagarna i t.ex. lägerpatruller. När man planerar fördelningen i lägerpatrullerna utgår man från de naturliga grupperna. Efter det funderar man efter hur grupperna kan göras större eller mindre så de lämpligt bildar en patrull. Det lönar sig inte att sätta ett tyst och försynt barn i en grupp där de övriga har varit länge tillsammans. Den bästa ledaren för lägerpatrullen är gruppens naturliga ledare. Det går inte alltid att ordna, så ibland kan man behöva utse till patrulledare scouter som inte ännu varit gruppledare. Då är det viktigt att fundera efter vem man kan ge ett så ansvarsfullt uppdrag. Patrulledarna borde delta i lägrets ledarmöte. Då kan patrulledarna också fungera som en förbindelselänk mellan patrullen och den övriga lägerledningen då man t.ex. måste överväga vad man ska göra med besvärliga fall eller med dem som lider av hemlängtan. Samtidigt för patrulledarna vidare den information de får från lägerledningen till patrullmedlemmarna. Ta i beaktande att lägerledarna är förebilder för alla andra. Det de stora gör först, gör de små efter. Om ledargruppen har en bra vi-anda med en egen vimpel och rop samt humor och gott humör smittar det av sig på resten av lägret. Lägerdeltagarna märker mycket fort om ledarna inte kommer överens sinsemellan. Och om ledarna t.ex. kommer lite försenade till maten eller har bristande utrustning är det svårt att få lägerdeltagarna att förstå varför de måste göra annorlunda. 6.1 FÖRBEREDELSER Bra och noggrann planering och förverkligande av planerna på lägret är halva lägret, resten består av deltagarnas och speciellt ledarnas entusiasm. Planering Planeringen av lägret börjar med att man rekryterar och gör handslag med lägerledningen d.v.s. lägerchefen och de ledare som deltar i planeringen. På det första planeringsmötet borde man dra upp riktlinjer för lägrets målsättning som baseras på scoutprogrammet och målen för fostran, scoutmetoden och aktiviteterna. Alla som är med och ordnar lägret borde var motiverade. Målet utgör grunden för lägret och utgående från det planerar man och förverkligar. Den är också ett verktyg för lägerchefen då han/hon utvärderar hur lägret lyckades. Redan i ett tidigt skede bestämmer man när lägret kommer att vara och vilka som deltar. Lägrets tidpunkt måste passa ihop med deltagarnas och ledarnas ledigheter, kårens traditioner samt med lägerplatsens egenskaper. Då man bestämmer vilka som får delta beaktar man hur de olika åldersgrupperna passar ihop. Det borde finnas tillräckligt med bra program för varje åldergrupp och tillräckligt med ledare som kan förverkli- 16

17 ga programmet. Det måste också finnas program som är gemensamma för hela lägret. Redan när man planerar lägret lönar det sig att kontrollera att det kommer tillräckligt med ledare till lägret; ibland kan man också få med andra vuxna. Det kan finnas scouter bland barnens föräldrar. De vuxna skapar trygghet och ger stöd på lägret. En bra regel är att för varje påbörjat tiotal deltagare bör det finnas en ledare. När man rekryterar ledare beaktar man lägerverksamheten; borde man dela upp ansvaret för åldergruppernas program på olika personer, finns det en klar hierarki mellan ledarna eller fungerar de bra som en enhetlig grupp som kan ledas av lägerchefen eller borde man hellre använda sig av en färdig grupp (ledarteamet, styrelsen eller någon annan grupp eller projektgrupp). Före lägret hör det till lägerchefens uppgifter att fördela planeringsansvaret åt andra och att ansvara för upplägget av planeringen. Det är bra att göra handslag med alla lägerledarna så att var och en känner till sitt område, sina målsättningar och förutsättningar. Ledarna ansvarar för deltagarnas och arrangörernas trivsel och säkerhet samt för lägerprogrammet. På de första mötena gör man upp en planeringstidtabell som man följer då man förverkligar lägret. När man bestämt lägerplatsen, tidpunkten och vem som får delta, skickar man ut det första lägerbrevet. I brevet skriver man allmän information om lägret och frågar scouternas föräldrar om olika uppgifter. Brevet borde innehålla lägrets tidpunkt och plats en kort beskrivning på vad ett scoutläger är anmälningsinstruktioner (eventuellt hur man anmäler sig i efterhand) en förfrågan till målsman om minderåriga barns rätt att delta förfrågan om deltagarens eventuella sjukdomar, mediciner eller specialdiet samt kontaktuppgifter till målsman lägeravgiften kontaktuppgifter till lägerchefen Under anmälningsperioden är det viktigt att marknadsföra lägret så att också de nya scouterna får veta vad det går ut på och vad man gör på lägret. Man kan använda många olika kanaler för marknadsföring: brev, kårtidningen, webbsidorna, e-post, planscher och presentationer på olika kårevenemang. Minst 1-2 månader (beakta sommarlovet) före lägret skickar man ut nästa lägerbrev till alla som anmält sig. I det brevet borde det stå lägerdeltagarnas avfärds- och returtid samt plats allmänna uppgifter om lägerprogrammet utrustningslista över vad som behövs på lägret transportmedel körinstruktioner (ifall man ordnar besöksdag eller alla själv ordnar transporten till lägret) hur man anmäler sig till besöksdagen När man planerar måste man också tänka på lägrets säkerhet och regler. Alla ledarna måste studera Suomen Partiolaiset Finlands Scouter rf:s Säkerhetsföreskrifter och förbinda sig att handla i enlighet med dem. Det finns mera information om lägersäkerhet i avsnittet Sä- Modell på lägerområde Första hjälpen Latrin Patrulltält Ledare Flaggplan Kyrka Kansli Kök Simstrand Lägerbål 17

18 kerhet, renlighet och första hjälpen. Till lägerchefens egentliga ansvarsområden hör oftast att göra en lägerbudget, skriva lägermeddelandena samt att skicka lägerbreven. Lägerplatsen. Man måste boka lägerplatsen i god tid eftersom man behöver markägarens tillstånd för att få övernatta, göra upp eld och dra vägar. Man måste också på förhand ta reda på hur man får byggnadsmaterial för olika konstruktioner. Det är viktigt att sköta om att det finns tillgång till rent dricksvatten. Ju större läger, desto större krav ställs det på lägerområdet. Ett läger som ordnas på en färdig lägerplats är ofta mera miljövänligt eftersom det finns färdiga byggnader, avfallshanteringen fungerar och det finns färdiga stigar. Ett orört lägerområde är spännande men det belastar naturen mera. Då måste man beakta miljökonsekvenserna redan i ett tidigt skede av planeringen. Kom ihåg att t.o.m. en färdig lägerplats kan slitas oskäligt. När man valt en lägerplats får man information av kommunens miljösekreterare om det gjorts en natureller miljökartläggning av platsen. Av kartläggningen framgår om det på området finns skyddade eller fridlysta växter, djur eller andra faktorer som borde beaktas, t.ex. grundvatten. Kommunens miljösekreterare informerar också om avfallshanteringsregler; lägerarrangörerna ansvarar för att man följer reglerna. När man bestämt lägerplatsen ska man bekanta sig med terrängen, studera kartan och göra en skiss över området. Då man planerar var tältet, köket, toaletterna osv. kommer måste man beakta deras inbördes placering. Man kan planera var de olika funktionerna kommer utgående från bilden på sid. 17. Lägerchefen sköter om att det finns en telefon på lägret. Han/hon måste också göra upp en räddningsplan som innehåller information om hur man gör vid olyckshändelser. Man borde alltid meddela myndigheterna om var lägret ordnas, vad det går ut på och hur många deltagare det kommer. Kom ihåg att kontrollera var den närmaste hälsocentralen finns och när den är öppen. Minneslista Lägerchefen bör före lägret Sköta om att det finns tillräckligt med kompetenta ledare och vuxna Ställa upp ett eget mål för uppdraget Samla ihop en lägerledning och bestämma när det första mötet är Tillsammans med lägerkommittén slå fast lägrets målsättningar och tema Leta reda på och boka lägerplatsen Fördela ansvarsområdena bland lägerledningens medlemmar och göra handslagsavtal med dem Följa med att alla uppgifter som delats ut sköts enligt tidtabellen Ordna ledarvård för ledarna och bekanta sig med lägrets ledare Lägerledningen bör före lägret Skriva och skicka iväg det 1:a brevet (med anmälningsinstruktioner) Marknadsföra lägret inom kåren Anmäla lägret till scoutdistriktet, lokala media samt till det lokala räddningsväsendet Bekanta sig med lägerområdet Ansöka om specialbidrag för lägret Kontrollera att lägrets program följer scoutprogrammet Studera säkerhetsföreskrifterna och skriva de nödvändiga säkerhetshandlingarna Beakta miljöaspekterna när lägret planeras Diskutera lägrets risker Skriva och skicka ut det 2:a lägerbrevet till dem som anmält sig Hjälpa till med att packa lägerutrustningen Lägerchefen bör på lägret ansvara för lägrets säkerhet i början av lägret, be alla ledarna att bekanta sig med säkerhetshandlingarna ordna under lägrets gång ledarmöten där man behandlar följande dags program delta i lägrets gemensamma program ge daglig feedback åt lägerledarna (alla åldersgruppsledarna) ha en klar uppfattning om lägerprogrammet: vad är följande program sköta om att alla ledarna orkar med sina uppdrag samla in lägerledningens och deltagarnas respons gällande lägret Lägerchefen bör efter lägret sköta om att lägerinventarierna underhålls och att alla brister repareras arkivera materialet från lägerplaneringen samt skriva rapport åt följande lägerchef ordna ett evalueringsmöte där man går igenom erhållen respons och tackar arrangörerna sköta om att alla lägrets kostnader utreds korrekt (intäkter, kostnader, ersättningar) 18

19 6.2 LÄGERPROGRAMMET Programplanering När man planerar lägerprogrammet lönar det sig att bygga upp det så att det så långt som möjligt stöder åldersgruppernas vanliga verksamhet. På lägret kan man utföra t.ex. drillen (repetition av klassmärkena och klassfärdigheternas kulmination) och avlägga många delar av färdighets- och klassmärkena, speciellt sådana som det kan vara svårt att utföra på veckomötena. Det är bra att gå igenom verksamhetsbehovet i ett tidigt skede när man planerar lägrets program så att det övriga programmet inte kolliderar med dessa. Lägren varar vanligen i en vecka och det motsvarar många veckomöten. För de yngre barnens del rekommenderas det att lägret varar i tre eller fyra dagar. Efter att man funderat på programmens målsättning, kan man fundera på ett tema för lägret. Lägerchefen eller någon annan som ansvarar för programmet planerar en programstomme där man beaktar de egentliga programpunkterna och andra längre programavsnitt samt lägrets övriga regelbundna verksamhet som flagghissandet, morgonandakten och måltiderna med tillhörande måltidssånger och rop. Programmet planeras tillsammans. Varje enskild programpunkts tidtabell bör passa ihop med resten av programmet. Resultatet av den gemensamma planeringen skriver man ut på papper och delar ut åt alla ledarna före lägret så att alla säkert känner till programmet och kan förbereda sig på det. Man bör också på förhand komma överens om vem som ansvarar för vilken programpunkt, arbetsfördelningen ska vara mycket tydlig. Man kan gärna dela ut arbetsuppgifter åt grupperna redan före lägret. Om man bygger upp lägret på ett helt öde område måste man beräkna mycket byggtid före det egentliga lägret kan börja. Hur mycket som måste byggas beror också på köksarrangemangen. Åldersgruppernas program kan varieras beroende på ledarresurserna. Flagghissningen, måltiderna och en del av lägerbålen samt besöksdagens program är alltid gemensamma för alla. Egentligt program Det lönar sig att använda så mycket som möjligt av scouternas basprogram när man lägger upp lägerprogrammet. Olika prestationer och färdighetsmärken som hör ihop med utfärds- och lägerfärdigheter och händighet passar bra på lägret. Knopar, surrningar och splitsningar hör ihop med byggandet. Det är skäl att lära sig eller repetera dem genast i början. Redan när man planerar lägret är det med tanke på scoutprogrammet skäl att gå igenom de anmäldas prestationer och vilka färdigheter de behöver repetera eller lära sig. På ankomstdagen går man igenom hur man beter sig på lägret och praktiska arrangemang. Lägerprogrammet borde innehålla utmaningar för alla deltagarna. Speciellt om lägret är uppbyggt kring de vanliga grupperna är det skäl att också ge grupperna tid för sig själva. Det egentliga lägerprogrammet borde huvudsakligen bestå av friluftsliv som stärker deltagarnas förmåga att göra saker självständigt. Programmet borde också innehålla roliga och överraskande element eftersom scouting är en rolig lek. Om man ordnar nattprogram måste det sluta senast klockan två så att lägerdeltagarna hinner sova tillräckligt också om väckningen är ett par timmar senare än vanligt. Många läger har ett tema som lägrets namn hänvisar till, t.ex. Djungellägret, och som utgör grunden för det mesta av lägerverksamheten. Man måste inte nödvändigtvis ha ett huvudtema för att lägret ska bli lyckat, man kan t.ex. ha olika dagsteman istället. Man kan följa dagstemat hela dagen från morgonen till kvällsbålet eller så koncentrerar man verksamheten kring temat till eftermiddagen så att man på förmiddagarna t.ex. kan hålla på med scoututbildning. Dagsteman kan t.ex. vara naturen och fiske, olika konstruktioner och lands- eller kulturteman. Genom att ha ett enhetligt tema för hela lägret är det lättare att hålla ihop programpunkterna. Samtidigt blir deltagarna mera bekanta med ett visst ämne, till exempel med djungelns djur genom Kiplings Djungelboken. Om man väljer tema utgående från en bok kan man skriva en ramberättelse för hela lägret. Man kan använda exempel från boken när man skriver uppgifterna, bokens gestalter kan uppträda vid lägerbålen och temat kan användas i samband med lägerropet och sångerna. Det gäller att inte vara alltför bunden vid temat, det kan påverka lägret negativt på långa läger ska det vara möjligt att avvika från temat vid behov. Olika teman som används för läger är bl.a. stenåldern, rymden, indianer, Afrikas olika stammar, vikingar, sjörövare, troll, olika djur, Kalevala, serietidningar och sagoböcker samt olika ämnen ur scouthistorien. Om man har ett tema som handlar om olika kulturer borde man satsa på att förbereda sig bra genom att ta reda på fakta om kulturen, landets nuvarande förhållanden och gärna fakta om dess scoutrörelse. Om man väljer ett tema som djungeln i Kiplings bok kan man välja djungelnamn för lägerrådet och lägrets platsnamn, deltagarna kan väckas på morgonen av trummor, man kan pyssla miniatyrtrummor och vid kvällsbålen spelar man upp scener ur boken. Man kan komplettera programmet med att använda det ursprungliga varg- 19

20 ungeprogrammet. Som tillägg till sagovärlden kan man också ta med fakta om djuren i Indien, deras liv och vanor, landets kultur och befolkning och så kan man t.ex. leta reda på uppgifter om flickscouternas scouthem Sangam. Man kan också kombinera lägret med ett projekt för biståndssamarbete. Man kan ha dagar med specialprogram på lägret som t.ex. en hajk, scoutfärdighetstävlingar, seglings- eller surfningsdag, marknad, en god gärning för någon lokal aktör, eller en egen dag då man inte har något gemensamt lägerprogram. (Det finns vissa risker med detta eftersom speciellt vargungarna och de yngre lägerdeltagarna behöver ordnad verksamhet!) Men kläm inte in för många specialdagar. Söndag brukar vara den bästa dagen att ordna besöksdag eftersom de flesta föräldrarna är lediga och kan komma på besök. De föräldrar som bor nära kan man bjuda in på bara kvällsbesök. Om man bjuder in besökarna på ett flera timmars besök måste man ordna möjlighet för dem att äta och program som t.ex. en tävling mellan lägerdeltagarna och föräldrarna. Förbered er för regniga dagar genom att ställa upp kamintält. Man kan bygga ett bra skydd för hela lägret av ett par presenningar. Man behöver inte ändra hela programmet på grund av lite regn. Om det regnar mycket kan man sitta i tälten och spela spel, avlägga olika klassprov, skriva läger- eller patrulldagböcker, lära sig nya sånger, hitta på olika sätt att kommunicera från ett tält till ett annat eller göra olika händighetsuppgifter. För att ingen ska bli för kall kan man hitta på olika springlekar. Som en god gärning kan lägret hjälpa till och gallra grannens skog eller hugga ved åt sommargästerna. Om lägerdop hör till programmet brukar man göra det lite mystiskt och i samband med dopet får deltagaren sitt scoutnamn. Det lönar sig att planera lägerdopet noga på förhand så att det blir en fin upplevelse och inte någonting obehagligt. Om de som ordnar dopet är väldigt unga kan det hända att det blir alltför mystiskt och t.o.m. skrämmande. Det är viktigt att man också efter dopet samlas för att prata om upplevelsen. Den sista kvällen kan man gärna ordna speciellt program: ett stort kvällsbål, en strandfest eller maskerad. De äldre ledarna kan fortsätta med programmet längre in på natten om det går att ordna utan att de stör det övriga lägret. Sommarlägret är en ypperlig plats att utföra olika specialmärken. Man kan bygga upp några dagars program kring specialmärkena. Speciellt de märken som handlar om lägerfärdigheter blir lätt utförda under lägrets gång i samband med den allmänna lägerverksamheten och genom att ordna t.ex. en gemensam programpunkt. Exempel på programstomme för läger fredag, lördag, söndag måndag tisdag onsdag Arbetsläger, en del av ledarna cyklar till lägret Ankomst, byggandet börjar: tälten, porten, köket, uppsugningsgrop för gråvatten. De gemensamma konstruktionerna görs färdiga. Under dagens lopp patrullvis bågskytte. Verksamhetstävlingen börjar. På kvällen festligt kvällsmål patrullvis. Byggande fortsätter, baskonstruktionerna inspekteras kl. 12. Program 2: göra donitser, roddstafett, orienteringsövning. Byggandet av korkbåtar börjar: patrullerna får korkar, motorer, propellrar och batterier. Första inledande delen av terrängleken på kvällen kl : spionage, hemlig skrift, lista ut nästa dags händelser och allmänt mystisk stämning. På morgonen terränglek, fortsätter från föregående kväll. Program 2: möjlighet att utföra färdigheter och få utbildningspoäng. På kvällen lägerbål gruppvis. torsdag fredag lördag söndag måndag Program 1: trekamp (skytte, löpning, simning). Program 2: förberedelser för vandringen. Lätt kvällsmål. På kvällen Första hjälpen utbildning. Stegvis avfärd för vandringen. På kvällen plättar på övernattningsstället. Återfärd stegvis. Bastu. På kvällen lägerdop. Besöksdag: kyrkan, lägerolympiad, korkbåtstävling, verksamhetstävlingen avslutas, på kvällen lägerbål. Lägret rivs. 20