8 Explorerscoutlotsens handbok

Transkript

1 8 Explorerscoutlotsens handbok,qohgqlqj Du har bestämt dig för att bli lots för en explorerscoutpatrull. Du har gjort ett bra val! Explorerscouten är år gammal och explorerscoutprogrammet omfattar tre år. Programmet består av aktiviteter av olika längd. En del aktiviteter är obligatoriska och andra är valfria. De obligatoriska aktiviteterna lär explorerscouten ledarskap, tidsanvändning, färdigheter att jobba i grupp samt vidgar explorerscoutens synfält utanför den egna kåren. Utöver den obligatoriska utrustningen består programmet av fem utrustningspaket med sammanlagt 26 fickor. Ur varje ficka väljer explorerscouten minst en aktivitet varje år. Längden på de valfria aktiviteterna varierar från korta sessioner till projekt som kan ta ett helt år. Genom aktiviteterna lär sig explorerscouten att sporra sig själv till mer krävande färdigheter. För att lyckas med explorerscoutprogrammet behöver patrullen stöd av en äldre ledare explorerscoutlotsen som sporrar patrullen och hjälper till med det praktiska genomförandet. Genom verksamhet tillsammans med sina vänner är explorerscouten med om scoutupplevelser som stärker hans självförtroende och uppmuntrar honom till aktivitet. I uppdraget som explorerscoutlots får du stöda unga scouter att växa till ansvarstagande och handlingskraftiga vuxna. Du får också en unik möjlighet att utveckla dina egna ledar- och handledarfärdigheter. Det kan kännas lätt att leda men att lära sig att handleda ungdomar är en verklig utmaning för en äldre ledare. Du måste kunna ge ungdomarna plats samtidigt som du är trygg och närvarande. För att bli drömlotsen för en explorerscoutpatrull måste du vara öppen och villig att lära dig mer om dig själv. Ledarmappens del för explorerscoutlotsen är ett redskap för dig då du genomför programmet. I mappen hittar du stöd för planering och genomförande av explorerscoutprogrammet. Det viktigaste är ändå att du tar dig an ditt lotsuppdrag med stor iver, för ivern smittar lätt av sig. Vi önskar dig skojiga stunder tillsammans med din explorerscoutpatrull. Lotsa väl! 2UGOLVWD Aktivitet En enskild uppgift som explorerscouten gör i sitt program. Aktiviteterna är samlade i fickor och ur varje ficka görs minst en aktivitet per år. Aktiviteterna är allt från korta uppgifter som görs under ett möte till långa projekt som kan ta flera månader. Evalueringsträff med lotsen I slutet av scoutåret håller explorerscouterna en evalueringsträff då det gångna scoutåret utvärderas och det kommande planeras. Lotsen deltar i träffen och utvärderar och planerar verksamheten tillsammans med explorerscouterna. Explorerscout årig scout. Explorerscoutevenemang Regionen och/eller FiSSc arrangerar årligen ett explorerscoutevenemang. Vart tredje år ordnas ett nationellt explorerscoutevenemang. Under evenemangen knyter explorerscouterna kontakter och bygger upp ett nätverk. Under evenemanget kan man också utföra aktiviteter som skulle vara svåra att göra i den egna kåren. Explorerscoutkalendern Explorerscoutens egna personliga verktyg som innehåller en kalender samt viktig information om explorerscoutprogrammet såsom aktiviteter och instruktioner för hur man genomför programmet. Explorerscoutlots En äldre ledare (över 22 år gammal) som stöder och handleder explorerscoutpatrullen. Ficka Explorerscoutprogrammets aktiviteter är indelade i fickor. Varje ficka innehåller ca 5 7 aktiviteter. En viss mängd fickor bildar tillsammans utrustningspaket. Ur de utrustningspaket som är valbara bör man varje år göra minst en aktivitet ur varje ficka. Dessutom gör explorerscouten under tre år alla aktiviteterna i de fem fickor som ingår i den obligatoriska utrustningen. I scoututrustningen finns två fickor med sjöaktiviteter, Sekond- och FiSScSjö-fickorna. Sjöscouter gör Sekondfickan i sin helhet och väljer dessutom varje år minst en aktivitet ur FiSScSjö-fickan, medan övriga explorerscouter gör en aktivitet per år ur antingen Sekond-fickan eller FiSScSjö-fickan. Gruppledarutbildning En ficka som ingår i explorerscouternas obligatoriska utrustning. Fickan innehåller aktiviteter som ger grundkunskaper och färdigheter i ledarskap. Alla explorerscouter genomgår gruppledarutbildningen som en del av sitt program. Utbildningen ordnas antingen i den egna kåren eller genom samarbete mellan kårerna i regionen. Jämlik ledare Explorerscouterna fungerar själva som patrulledare för den egna patrullen. Patrullen leds alltså av en jämnårig, en jämlik, ledare. Se patrulledare. Patrull Explorerscouterna verkar i patruller som består av 3 12 explorerscouter. Patrulledare En explorerscout kan fungera som patrulledare för den egna patrullen eller för en spejarscoutpatrull. Utrustningspaket Explorerscoutprogrammet består av aktiviteter som är indelade i olika ämnesområden utrustningspaket. Programmet består av ett obligatoriskt och fem valbara utrustningspaket. Åldersgruppsansvarig En äldre ledare som ansvarar för hela kårens explorerscoutverksamhet, stöder explorerscoutlotsarna och hjälper till med att arrangera åldersgruppsträffar för explorerscouterna. Ifall kåren har bara en explorerscoutpatrull kan den explorerscoutansvariga och explorerscoutlotsen vara samma person. (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

2 8QJLH[SORUHUVFRXWnOGHUQ 8QJGRPDULH[SORUHUVFRXWnOGHUQ Explorerscouten är en ung scout på år som just gått igenom stora fysiska och biologiska förändringar. När den biologiska utvecklingen jämnar ut sig har explorerscouten tid att koncentrera sig på att stärka sin jag-bild och sin person. Skillnaderna i utveckling mellan könen är ännu tydliga i det här skedet. Mot slutet av åldersgruppen börjar puberteten för flickornas del vara över medan pojkarna kanske kommit in i puberteten först i början av åldersgruppen. I självständighetsprocessen och när han mognar till att bli vuxen behöver explorerscouten ett nära förhållande med en pålitlig vuxen. Föräldrarna är ofta för nära för detta. Explorerscouten behöver en vuxen förebild som han kan identifiera sig med och vars verksamhet han kan beundra. Inom scoutverksamheten är lotsen den lämpliga förebilden för explorerscouten. Den äldre ledare som fungerar som lots borde vara tillgänglig så att explorerscouten får stöd och handledning i verksamheten av honom. Idealistisk Explorerscoutens verksamhet och tankevärld präglas av en stark idealism. Explorerscouten uttrycker också sina värderingar med sitt yttre genom klädsel och livsstil. De ord som valts för att beskriva explorerscoutens utvecklingsskede ifrågasättande och revolt hänför sig båda till idealism. Ungdomar i explorerscoutåldern kan bli aktiva anhängare av någon värdering. Bland andra som tänker lika hittar explorerscouten en tilltalande referensgrupp som erbjuder honom förståelse och en känsla av samhörighet. Den unga väger de värderingar och ideal som erbjuds honom. Explorerscouten kan igen närma sig föräldrarnas värderingar när de värsta stormarna i livet är förbi. Så småningom utvecklar explorerscouten en förmåga att acceptera och förstå också dem som tänker annorlunda och ideologiskt befinner sig på en annan våglängd. Mestadels är idealismen ännu rätt svartvit. Mot slutet av åldersgruppen kan explorerscouten intressera sig för större världsomfattande frågor. Explorerscouten bekymrar sig för jordens framtid lika väl som för sin egen. Explorerscouten börjar också ta ställning till olika samhällsfrågor. Aktiv Explorerscouten är intresserad av sin omgivning och vill undersöka nya landskap. Han klarar sig redan på egen hand i olika situationer och kan fungera i olika sorters grupper. Explorerscouten kan också vara handledare för andra samtidigt som han vill utveckla sig själv. Dessa egenskaper gör explorerscouten särskilt aktiv och handlingskraftig. Man måste ändå alltid komma ihåg att explorerscouten trots att han helt klart är en självständigt tänkande och handlande individ ändå inte är vuxen ännu. Energisk Explorerscouten är energisk och effektiv när han har en stark motivation. Han använder mycket tid till hobbyn och kanske också till skolarbetet. Den tid han använder för sin hobby är inte alltid effektiv tid. Avslappnad samvaro med det egna gänget är också mycket viktigt. Mänskliga relationer För explorerscouten är det viktigt att umgås och samla erfarenheter tillsammans med kompisgänget. Explorerscouten knyter ofta vänskapsband utgående från sina egna värderingar. Kompisarnas åsikter påverkar också explorerscoutens val av värderingar, isynnerhet i början av åldersgruppen. Många av ungdomarna i explorerscoutåldern sällskapar. Ändå bekymrar sig ungdomar i åldern år ännu för sin egen bristande erfarenhet av sällskapande, närhet och sexualitet. Stöd för sina tankar söker explorerscouten kanske hos kompisarna, i tidningarnas frågespalter och på internet. Genom att agera rätt och uppmuntrande kan lotsen få till stånd en bra dialog med explorerscouten. Då kan de tillsammans diskutera också generande ämnen. 0nOHQI U H[SORUHUVFRXWHUQDVIRVWUDQ Scouting är en fostrande verksamhet med syftet att stöda barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att enligt sina personliga förutsättningar växa till en balanserad, frisk, ansvarskännande och självständig medlem av samhället. Avsikten är att hjälpa den enskilda scouten att växa, utvecklas och leva i balans med sig själv, med andra människor och med sin omgivning. Utöver de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp fastställt åldersgruppsspecifika mål. Dessa berättar hur målen syns i ifrågavarande åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå i åldersgruppen. Studera målen för fostran, så att du kan bygga upp explorerscouternas scoutstig längs den väg de visar. I explorerscouternas mål för fostran lyfts scoutens ansvar för sig själv och för sin grupp starkt fram. Explorerscouten är också intresserad av samhället och han verkar aktivt för samhällets och livsmiljöns bästa. Explorerscoutens världsbild har vidgats med åren och han känner igen och förstår olika verksamhetssätt och synvinklar. Läs mer om målen för fostran i kapitel 1.2. Målen för fostran i Ledarmappen 6FRXWPHWRGHQ $WWOHYDHQOLJWVFRXWLQJHQVYlUGHULQJDU Scoutlöftet, -idealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar som scouten genom löftet binder sig till. För explorerscouten konkretiseras scoutingens värderingar i patrullens verksamhet. Då explorerscouten funderar djupare på sina egna värderingar kan han binda sig till scoutingens värderingar. 6\PEROLN Scoutsymboliken omfattar verksamhetssätt, innehåll och föremål som har en gemensamt känd betydelse. Barn och unga sammanförs med hjälp av gemensamma symboler till den egna gruppen, till kåren och till den världsomfattande scoutrörelsen. Symboliken omfattar märken, färger, mönster, ritualer, verbala kännetecken och allt det som gör att scoutingen ser ut och känns som scouting. Då den unga scouten får ett märke och syr det på skjortan kan han se att han uppnått ett mål och han kan också visa det för andra. Explorerscoutpatrullen kan utveckla en egen symbolik på ett sätt som passar gruppen. För explorerscouten skapar symboliken samhörighet och under ledning av en vuxen är den ett sätt att göra gruppen personlig och unik. Symbolskapandet kan användas som en metod för gruppbildningen. Symbolskapandet inom patrullen utvecklar explorerscoutens förhandlingstalanger, lär honom att föra fram sina egna idéer och lär honom att lyssna på andra. Då nya symboler skapas är det viktigt att fundera på en bakgrund till dem. Sådant som är värt att fundera över är till exempel: vad betyder patrullens namn Hök, varifrån kommer namnet, vad berättar det om patrullen, vilka associationer väcker det hos patrullmedlemmarna och hos andra scouter?

3 Lotsens uppgift är att övervaka att symboliken finns med då explorerscoutprogrammet genomförs. Genom att handleda patrulledaren kan den vuxna se till att såväl patrullens egen symbolik som övrig scoutsymbolik kommer fram. Man bör också komma ihåg att symboliken ska göra ungdomarna till en del av den internationella scoutrörelsen. 9HUNVDPKHWPHGVWLJDQGHVYnULJKHWVJUDG Inom scoutingen får var och en lämpligt utmanande uppgifter. Ett program som är anpassat för åldersgruppen hjälper den enskilda scouten att växa. Den unga upplever att han lär sig något nytt eller att han bättre förstår något han lärt sig och upplevt tidigare. Verksamhet av stigande svårighetsgrad kan också vara en ny eller mer krävande nivå av en gammal aktivitet som känns bra och eftersträvansvärd för explorerscouten. Explorerscoutprogrammet genomförs på ett sätt som passar patrullen. Då explorerscoutens färdigheter ökar möter han nya utmaningar och prövar modigt på sådant han inte gjort tidigare. Den vuxna pekar ut den stigande svårighetsgraden så att den unga scouten ser och märker när han lärt sig något nytt och när det finns behov av att fördjupa gamla kunskaper. Den vuxna behövs också för att säkerställa att explorerscoutpatrullen i tillräcklig grad beaktar individernas olika behov oberoende av ett eventuellt grupptryck. 3DWUXOOV\VWHPHW I scoutverksamheten fungerar man i grupper av jämlika, där man tillsammans fattar beslut och delar på ansvaret. I dessa små grupper utvecklas barnen och ungdomarna till att fungera som medlemmar i en grupp. För explorerscouten är den egna patrullen den viktigaste utgångspunkten för verksamheten. För att lära sig förstå gruppdynamiken är explorerscouten i tur och ordning både medlem och ledare i sin patrull. Samtidigt lär sig explorerscouten att ledarskapet är en uppgift som man kan turas om med och som man kan lära sig. Explorerpatrullens patrulledare är en ung ledare som leder sin patrull enligt den egna åldersgruppens förutsättningar. Patrulledaren bär ändå aldrig ensam ansvaret för patrullen eftersom patrulledaren och patrullmedlemmarna stöds av en äldre lots. /HDUQLQJE\GRLQJ Inom scoutingen lär man sig genom att uppleva och syssla i praktiken istället för att läsa teori. För ungdomar är det naturligt att lära sig genom att göra. Scouting är i första hand att göra och öva. Explorerscouten förbinder sig till det program patrullen tillsammans planerat och utvecklar samtidigt tålamod och målmedvetenhet. Utöver de konkreta färdigheterna lär sig explorerscouten också att fundera över sina värderingar då han sysslar och upplever tillsammans med sin patrull. För lotsen betyder learning by doing att den vuxna låter den unga explorerscouten, eller explorerscoutpatrullen, syssla självständigt. Den vuxnas uppgift är att obemärkt styra patrullens verksamhet i rätt riktning. Lotsen ser till att explorerscouterna lär sig av sina erfarenheter och att patrullen lär sig hantera med- och motgångar på ett konstruktivt sätt. *RGDJlUQLQJDU Scoutingens mål är att fostra aktiva medborgare som osjälviskt vill arbeta för en bättre framtid. Då explorerscouten gör goda gärningar kan han på ett konkret sätt se att han kan påverka sin omgivning och förändra den till det bättre. Goda gärningar leder för explorerscouten också till större, mer betydelsefulla, serviceprojekt. En god gärning som explorerscouten gör oombedd leder honom till att känna aktning för och uppmärksamma andra. Verksamhet i grupp och uppmuntran till att göra goda gärningar fostrar scouten till en positiv och hjälpsam medborgare. Goda gärningar hjälper explorerscouten att upprätthålla för honom viktiga kompisförhållanden. Ansvarstagandet blir en naturlig del av hans egna handlingar när explorerscouten fungerar som exempel för de yngre och tar ansvar för sig själv. Större serviceprojekt vidgar uppfattningen om vikten av att hjälpa andra. Lotsen föregår själv med gott exempel och uppmuntrar på detta sätt explorerscouten att göra goda gärningar. Den vuxna hjälper den unga scouten att se var det behövs goda gärningar och hur lätta de är att göra. Genom sitt osjälviska handlande är den vuxna ett exempel för explorerpatrullens medlemmar. 9HUNVDPKHWLQDWXUHQ Naturen och verksamhet i naturen är sådant som betonar upplevelser och egna initiativ. Då explorerscouten lyckas och klarar sig i naturen växer hans självförtroende och samtidigt utvecklas hans uppfattning om sig själv. För explorerscouten är verksamhet i naturen en självklarhet. Då han rör sig i naturen och genom personliga naturupplevelser samt miljöprojekt lär han sig att göra de bästa valen till förmån för vår livsmiljö. Naturen är i sig själv en omgivning där man kan uppleva scoutprogrammets mångsidighet. Lotsens uppgift är att aktivt styra ut ungdomarna i naturen. Lotsen får ibland också själv goda möjligheter att njuta av naturen i patrullens sällskap. Tips! Läs mer om scoutmetoden i Ledarmappens allmänna del eller i Handbok för scoutledare. / IWHVJLYQLQJ 6FRXWO IWHW Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa scoutidealen i mitt liv. $WWDYJHH[SORUHUVFRXWO IWHW Explorerscouten kan avge löftet ensam eller i grupp men löftet är alltid personligt. Det väsentliga är att (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. 9X[HWVW G Inom scoutingen fungerar barn, unga och vuxna tillsammans. I explorerscoutprogrammet finns lotsen med för att stöda den unga scoutens utveckling, delaktighet och påverkningsmöjligheter. Explorerscoutlotsen är tillgänglig och tar initiativ och hans intresse för patrullen och explorerscouterna är äkta. Det är viktigt att den vuxna är närvarande och tillgänglig utan att ta ifrån explorerscouterna möjligheten att verka och lära sig till exempel att fungera som ledare. Scoutverksamheten erbjuder en möjlighet till utmaningar samt spännande och kontrollerad risktagning med stöd av vuxna. Till den vuxnas roll hör också att se helheten samt den inbördes relationen mellan olika företeelser. Utmaningen för explorerscoutlotsen är att vara tillräckligt närvarande och samtidigt ge explorerscouterna den frihet de behöver. Den vuxna övar sig att se vad som är viktigt och vid vilka tillfällen han ska stöda patrullen. Explorerscoutpatrullen behöver lotsen som en spegel, axel, linjedomare och hejarklack. /('$50$33(1

4 explorerscouten förstår vad han lovar när han avger löftet. Det är också viktigt att han funderar över vad löftet förpliktigar till och vad löftet binder honom till. Explorerscouten ska ha möjlighet att diskutera löftet och dess innehåll med en äldre ledare, sin lots, innan han avger det. Till lotsens uppgifter hör också att vara närvarande och ta emot löftet. Då explorerscouten avgett löftet får han sitt åldersgruppsmärke. Explorerscouten kan avge löftet tillsammans med sin patrull, exempelvis som avslutning på uppflyttningen från spejarscout till explorerscout. Explorerscouterna kan också avge löftet på patrullens eller hela åldersgruppens första gemensamma utfärd på någon naturskön plats eller på något av kårens evenemang eller till exempel i samband med avslutningsceremonin under ett patrullmöte. För att hitta rätt form eller sätt för löftesgivningen kan ni se till antingen traditioner, explorerscoutens eget eller patrullens önskemål eller situationen och tillfället. Det är viktigt att det finns ett eget högtidligt och lugnt tillfälle för explorerscoutens löftesgivning. Löftet är ingen utantilläxa, som man rabblar upp för någon ledare när man råkar komma ihåg den. Avsikten med löftesgivningen är att explorerscouten efteråt ska minnas såväl själva löftet som tillfället då löftet avgavs som en betydelsefull del av överflyttningen till åldersgruppen och av att växa i denna. Explorerscoutens valspråk: Var redo. En explorerscouts ideal är att Q respektera andra Q älska och skydda naturen Q vara ärlig och pålitlig Q främja vänskap över gränser Q känna sitt ansvar och göra sitt bästa

5 6\PEROLN ([SORUHUVFRXWHUQDVV\PEROLN Explorerscouterna är nyfikna och vågar testa sina gränser. Kännetecknande för explorerpatrullen är egna patrullutstyrslar, föremål och traditioner som skiljer patrullen från mängden och stärker patrullkänslan. Genom en symbolik de skapat själva kan explorerscouterna visa alla andra vilket virke de är gjorda av. I samband med löftesgivningen får explorerscouten åldersgruppsmärket i tyg att fästa på scoutskjortans högra ärm. Explorerscoutsigillet är lejonet och liljan i metall. I detta märke kombineras scouttraditioner och finländskhet. Sigillet får explorerscouten som avslutning på sin explorerscouttid. Explorerscoutens färg är skogsgrön. Den skogsgröna färgen beskriver explorerscoutens förmåga att verka i samklang med miljön. Grönt är också ungdomens och tillväxtens färg. Färgen syns till exempel i visselpipssnodden och i material riktat till explorerscouterna. Under explorerscouternas treåriga program är det viktigt att man stannar upp en gång om året på en evalueringsträff med lotsen. Då kan hela patrullen tillsammans gå igenom det gångna verksamhetsåret och planera det kommande året. Under evalueringsträffen utvärderas den valda rutten och explorerscouterna funderar vartåt de ska fortsätta. Samtidigt ger man uppmuntrande feedback åt alla patrullmedlemmar så att alla därefter igen orkar lyfta upp explorerscoutryggsäcken och modigt fortsätta resan. *UXSSHQVFRXWHUQD RFKOHGDUQD ([SORUHUVFRXWSDWUXOOHQ Explorerscoutpatrullen består av 3 12 explorerscouter. Flickorna och pojkarna är i skilda patruller. Om det inte finns tillräckligt många explorerscouter i kåren för en explorerscoutpatrull kan man bilda en patrull med explorerscouter från två eller flera olika kårer. Explorerscoutpatrullen har egna möten varje vecka. Håll gärna så ofta som möjligt mötena någon annanstans än i kårlokalen så att verksamheten är tilltalande och omväxlande. Explorerscouterna har också avdelningsträffar med 1 2 månaders mellanrum med alla explorerscouter i kåren eller explorerscoutpatrullerna från ett par grannkårer. Avdelningsträffen kan också vara en utfärd eller ett läger i stället för ett möte. Som en del av programmet övar explorerscouterna ledarskap som patrulledare i den egna explorerscoutpatrullen eller i en spejarscoutpatrull. Det är ändå inte att rekommendera att samma explorerscout samtidigt fungerar som patrulledare för båda patrullerna. De explorerscouter som är patrulledare för spejarscouterna ska också ha möjlighet att delta i sin egen explorerscoutpatrulls verksamhet. Det är därför viktigt att patrullens program planeras så att alla explorerscouter har möjlighet att delta. Explorerscoutpatrullen stöds av en vuxen lots. Explorerscoutlotsens uppgift är att handleda patrulledaren i dennas uppgift och att hjälpa patrullen att genomföra sin verksamhet. En del av explorerscouternas aktiviteter är sådana att man behöver en vuxen persons sakkunskap och livserfarenhet för att kunna genomföra aktiviteten på bästa möjliga sätt. LH[SORUHUVFRXWSURJUDPPHW Med jämlikt ledarskap avses att patrulledaren hör till samma åldersgrupp som gruppens övriga medlemmar. Explorerscouterna är i tur och ordning patrulledare för sin egen patrull. Patrulledaren ansvarar för patrullens löpande verksamhet. Han leder explorerscoutpatrullen minst ett halvt år. Patrullen och patrulledaren stöds av lotsen som också bär det slutgiltiga ansvaret för verksamheten. Patrulledarens uppgift är att: Q med stöd av lotsen planera patrullens löpande verksamhet Q organisera de praktiska arrangemangen kring veckomötena Q utbilda sig för sitt uppdrag Q förbinda sig till sitt uppdrag för en överenskommen tid Q med stöd av lotsen ansvara för säkerheten i verksamheten Q fungera som exempel och vara en pålitlig vän för patrullen Q sporra patrullen att delta i utfärder, läger och övriga scoutevenemang och att också själv delta i dem. Målsättningen är att explorerscouten genom sitt patrulledaruppdrag växer som ledare och får erfarenhet av att leda en grupp. Därtill deltar patrulledaren i genomförandet av en sporrande scoutverksamhet av hög kvalitet tillsammans med sin patrull. För att kunna sköta sitt uppdrag måste patrulledare ha tillgång till kårens resurser för verksamheten så som pengar, utrymmen och utrustning. Tidsmässigt kräver uppdraget att patrulledaren varje vecka planerar, förbereder och fullfölja patrullens löpande program. Därtill ska patrulledaren också delta i planeringsträffar med lotsen..xqvndsvrfkilugljkhwvnudy Patrulledaren ska när han tar emot uppdraget behärska de grundläggande kunskaper och färdigheter en patrulledare behöver. En del kunskaper och färdigheter kan han lära sig eller fördjupa under patrulledartiden genom praktisk erfarenhet och utbildning. Patrulledaren Q behärskar de kunskaper och färdigheter som ingår i gruppledarutbildningen Q känner scoutmetoden och explorerscoutprogrammet Q känner kårens organisation och verksamhetskultur Q kan planera patrullens verksamhet Q kan leda ett scoutmöte Q kan ordna en trygg utfärd och kan FS:s säkerhetsföreskrifter Q vet var och av vem han får hjälp med sitt uppdrag Patrulledaren bör få utbildning för sin uppgift. Gruppledarutbildningen är en obligatorisk aktivitet för alla explorerscouter. All form av färdighetsutbildning stöder patrulledaren i hans uppdrag. Patrulledarens stöd Patrulledaren stöds av den egna lotsen. Det är explorerscoutlotsens uppgift att stöda patrulledaren så att denna kan växa som ledare och att handleda patrulledaren i dennas uppgift genom att stöda, uppmuntra, driva på och ge respons. Lotsen ska också hjälpa patrulledaren med planeringen av programmet, med att hantera svårare frågor och med att fullfölja aktiviteter utöver de vanliga. Tillsammans med lotsen utvärderar patrulledaren hur han lyckats i sitt uppdrag och uppställer nya mål för verksamheten. Uppdraget utvärderas och rapporteras enligt kårens praxis till exempel med hjälp av statistik och årsrapportsblanketten. Val av patrulledare Patrullen väljer med stöd av lotsen inom patrullen en jämnårig patrulledare, som åtar sig uppgiften för minst ett halvt år. När explorerscoutpatrullen inleder verksamheten ansvarar lotsen för patrullens verksamhet tills den första patrulledaren valts. Patrullen kan välja en patrulledare redan innan gruppledarutbildningen är avklarad. I detta fall kan patrulledaren behöva mer handledning för sitt uppdrag. Exempel på handledning av en outbildad patrulledare: 1. Lotsen visar under några möten med sitt exempel hur man leder ett möte med explorerscoutpatrullen. Efter mötena diskuterar den blivande patrulledaren och lotsen hur förberedelserna och själva mötet genomfördes och utbyter tankar om vad de lärt sig. 2. Den nyvalda patrulledaren förbereder de första mötena han själv ska leda tillsammans med lotsen. Lotsen ger uppmuntrande och konstruktiv feedback både i förberedelseskedet och efter mötet. 3. Efter några möten kan patrulledaren ännu tillsammans med lotsen gå igenom hur han planerat mötet. Efter mötet diskuterar patrulledaren med lotsen hur mötet lyckades. Ovan presenterade sätt att handleda passar ypperligt som en del av den gruppledarutbildning patrulledaren samtidigt genomgår. (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

6

7 ([SORUHUVFRXWSDWUXOOHQVORWV Explorerscouten och explorerscoutpatrullen stöds av en vuxen lots. Lotsen är turvis explorerscoutpatrullens coach, utmanare, axel, linjedomare och uppmuntrare. Lotsen ansvarar för realiseringen av hela åldersgruppens gemensamma verksamhet. Lotsen ska känna scoutprogrammet och scoutmetoden samt veta hur man tillämpar dessa i åldersgruppen. Lotsen ska ha erfarenhet av att arbeta med ungdomar. Viktiga egenskaper för uppdraget är livserfarenhet och sociala färdigheter. Också någon som kommit med i scoutingen som vuxen kan vara lots men uppdraget kräver en god uppfattning om scoutverksamheten i sin helhet. Idealet är att lotsens uppdrag varar lika länge som explorerpatrullen. Om lotsen byts mitt under patrullens verksamhetsperiod bör bytet göras så att den gamla lotsen slutar först när den nya lotsen kommit igång med sin uppgift och blivit bekant med patrullen. Patrulledaren och lotsen kan inte bytas samtidigt. När lotsen avstår från sitt uppdrag ska han instruera och stöda den vuxna som tar över lotsuppdraget efter honom. Samma ledare kan om han har tid och ork vara lots i flera åldersgrupper eller ansvara för hela åldersgruppens verksamhet. I en liten kår kan samma ledare till exempel vara lots både för spejarscouterna och för explorerscouterna. Då ska uppgiften vara ledarens huvudsakliga uppgift. Lotsen fungerar som kontaktperson mellan patrullmedlemmarnas föräldrar och kåren. Lotsens uppgifter är att: Q ansvara för patrullens verksamhet men inte för att leda patrullen Q tillsammans med patrullen planera patrullens verksamhet Q delta i patrullens verksamhet vid behov, men inte alltid Q stöda patrulledaren och vara ett slags idébank Q känna till scoutprogrammet och scoutmetoden Q se till att målen för fostran uppfylls i åldersgruppen Q ansvara för åldersgruppens gemensamma verksamhet Q samarbeta med spejarscouternas lots. 8WELOGQLQJ Till lotsens utbildning hör följande av utbildningssystemets moduler: Q Explorerscoutprogrammet (4 timmar) Q Barn och unga I (2 timmar) Q Handledning av barn och unga (3 timmar) Q Trygg verksamhet (3 timmar) Q Att leda och handleda en åldersgrupp (4 timmar) Q Utfärdskunskaper (1+ timmar) Sammanlagt: 17+ timmar ([SORUHUVFRXWDQVYDULJ Om det finns många lotsar väljer de bland sig en som är ansvarig för explorerscoutverksamheten i kåren. Under ledning av kårens explorerscoutansvariga samlas lotsarna med jämna mellanrum för att dra upp linjerna för explorerscoutverksamheten i kåren. Till kårens explorerscoutansvariga hör också att skissa upp en helhetsbild och leda hela åldersgruppen. Den explorerscoutansvariga har en helhetssyn på läget i åldersgruppen och en bild av åt vilket håll verksamheten utvecklas och han kan därför vid behov representera hela åldersgruppen på kårens styrelsemöten. Q Utbildning i kåren (2 timmar) Q Barn och unga II (3 timmar) Q Att anpassa programmet (4 timmar) Sammanlagt: 19 timmar 'HQYX[QDVUROO VUROOLH[SORUHUVFRXWSURJUDPPHW Lotsens uppgift är att handleda och stöda explorerscoutpatrullen. Han bör vara lämpligt mycket närvarande och han ska lyssna på de unga. Lotsen är en spegel, axel, linjedomare och supporter för explorerscouten. Lotsen är ansvarig för patrullens verksamhet trots att han inte regelbundet deltar i den löpande verksamheten. Lotsen handleder patrullen och stöder patrulledaren i dennes uppdrag. Lotsen kan vara en idé- och resursbank för patrulledaren samt helt konkret stöda patrullens verksamhet. Lotsen deltar vid behov i patrullens verksamhet men det är inte han som leder patrullen. I tid kräver uppdraget som lots 1 2 träffar i månaden på tu man hand med patrulledaren enligt behov. Då en ny patrulledare påbörjar sitt uppdrag måste lotsen vara beredd på en tätare kontakt. Lotsen kan också delta i explorerscoutpatrullens utfärder eller möten till exempel då det behövs en vuxens kunskaper eller färdigheter för att genomföra programmet. Lotsuppdragets mål är att erbjuda explorerscouterna en mångsidig och trygg verksamhet som följer explorerscoutprogrammet i enlighet med åldersgruppens mål för fostran. Därtill är målsättningen för lotsen att ge patrulledaren en möjlighet att utvecklas i sitt ledarskap med beaktande av dennas ålder och utvecklingsnivå. Det är lotsens plikt att se till att målen för fostran uppfylls i åldersgruppen genom scoutmetoden. Lotsen är en positiv vuxenmodell för de unga. Om det finns flera lotsar fungerar en av dem som explorerscoutansvarig i kåren. Den lots som ansvarar för explorerscoutprogrammet i kåren har också som uppgift att se helhetssituationen och styra programmet. Den explorerscoutansvariga har en helhetsbild av åldersgruppen och vet i vilken riktning verksamheten utvecklas och han kan därför vid behov representera hela åldersgruppen på kårens styrelsemöten. Läs mer om lotsens och den explorerscoutansvarigas roller i kapitel 5.8. Gruppen, scouterna och ledarna. ([SORUHUVFRXWHUQDV SURJUDP Explorerscoutprogrammet omfattar tre år och består av olika långa aktiviteter, av vilka en del är obligatoriska och andra valfria. Den obligatoriska utrustningen består av fem delar: Q Välkommen explorerscout Q Gruppledarutbildning Q Ledarskap Q Explorerscoutevenemang Q Scoutfärdighetstävlingar (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. 8WELOGQLQJ Den explorerscoutansvariga har utbildningsmodulerna för explorerscoutlots som grund. Han ska också ha erfarenhet av att jobba med ungdomar i explorerscoutåldern och gärna också erfarenhet av att vara lots. Utbildningen för åldersgruppsansvariga omfattar följande av utbildningssystemets moduler: Q Handslaget och handledning av vuxna (3 timmar) Q Att leda och handleda en vuxengrupp (3 timmar) Q Scoutledarskap (3 timmar) Q Läger (1 timme) 'HREOLJDWRULVNDDNWLYLWHWVKHOKHWHUQD Välkommen explorerscout och gruppledarutbildning utförs under det första året. Ledarskapsaktiviteterna utförs oftast under det andra eller tredje explorerscoutåret då explorerscouten leder antingen den egna explorerscoutpatrullen eller en spejarscoutpatrull med lotsen som stöd. Explorerscouten får delta i explorerscoutevenemanget och scoutfärdighetstävlingarna varje år, men enligt programmet deltar scouten i evenemangen åtminstone en gång under sin tid som explorerscout. /('$50$33(1

8 9DOIULDDNWLYLWHWVKHOKHWHUQD Utöver den obligatoriska utrustningen finns fem utrustningspaket, som uppdelas i sammanlagt 26 fickor. Varje ficka innehåller 5 15 aktiviteter. Förutom dessa finns två fickor för sjöscouter. Ur varje ficka väljs varje år minst en aktivitet. Landscouterna väljer förutom de 26 valfria aktiviteterna varje år en aktivitet ur antingen Sekond- eller FiSScSjö-fickan. Sjöscouterna utför alla aktiviteter ur fickan Sekond och väljer varje år åtminstone en aktivitet ur fickan FiSScSjö. Tiden för uppgifterna varierar från under en timme till projekt på upp till ett halvt eller ett år. 3URJUDPPHWVXSSE\JJQDG Den obligatoriska utrustningen består av fem delar: Q Välkommen explorerscout Q Gruppledarutbildning Q Ledarskap Q Explorerscoutevenemang Q Scoutfärdighetstävlingar Valfria utrustningspaket: Q Vardagsutrustningens fickor Q Sedlar i madrassen Q Modellmedborgaren Q Lappa och laga Q En hjälpande hand Q Fosterlandet Finland Scoututrustningens fickor Q Vår egen kår Q Ut genom dörren Q Sekond Q FiSScSjö Skogsutrustningens fickor Q Byggmästarens handskar Q Så föds ett läger Q Lägerfinesser Q Vi hålls på kartan Q Ett golv av mossa och himlen som tak Q Ödemarkens superhjälte Q Fågel eller fisk Q Ut i naturen Q För moder jord Den personliga utrustningens fickor Q Upp och hoppa Q Själsfrid Q Med en riddares mod Q Mat på bordet Q Djupa tankar Q Från ord till handling Verktygslådan Q Leonardo da Vinci bleknar Q Hjärngymnastik Q Flinka fingrar Q Grova nävar Annat viktigt om programmet När verksamhetsåret är över håller explorerscouterna en evalueringsträff. Under evalueringsträffen utvärderas det gångna verksamhetsåret och funderas kring det följande. Evalueringsträffen är viktig för att scouterna ska lära sig planering och tidsbedömning som explorerscouterna övar i sitt program. Efter att ha utfört välkommen explorerscoutfickan och avgivit explorerscoutlöftet får explorerscouten åldersgruppens kännetecken att fästa på ärmen. Explorerscoutprogrammets avslutningsmärke är liljan och lejonet. Distriktet ordnar varje år distriktsevenemang och scoutfärdighetstävlingar för explorerscouterna. Ett riksomfattande explorerscoutevenemang ordnas vart tredje år. Dessutom kan explorerscouterna delta i riksomfattande storläger och dito scoutfärdighetstävlingar.

9 3URJUDPHYHQHPDQJ ([SORUHUVFRXWHUQDVSURJUDPHYHQHPDQJ Distriktet ordnar varje år distriktsevenemang och scoutfärdighetstävlingar avsedda för explorerscouter. Den viktigaste uppgiften för dessa distriktsevenemang är att utvidga explorerscouternas värld utanför kåren och ge möjlighet att skapa nya kontakter. Under distriktens evenemang kan man ordna sådana program som är svåra att ordna inom kåren. Till explorerscouternas obligatoriska program hör att delta i både en scoutfärdighetstävling och ett explorerscoutevenemang. På detta sätt får alla uppleva explorerscoutverksamheten inom sitt distrikt. Inom Finlands Svenska Scouter (FiSSc) ordnas roverscoutevenemangen och tävlingarna i allmänhet regionalt men de är tillgängliga för alla FiSSc:s explorerscouter. Vart tredje år ordnas ett landsomfattande explorerscoutevenemang. Under evenemanget har explorerscouterna möjlighet att stärka gruppandan inom sin patrull och samtidigt skapa nya vänskapsband runt om i landet. Utöver explorerscoutevenemangen deltar explorerscouterna i riksomfattande storläger och de kan också delta i riksomfattande scoutfärdighetstävlingar. /ljhu Explorerscouterna har en viktig roll vid planeringen och genomförandet av kårläger. Sommar- och vinterläger lämpar sig utmärkt för att utföra flera av de aktiviteter som ingår i t.ex. skogsutrustningspaketet. Explorerscouterna kan delta i realiseringen av lägret genom att bygga upp det, planera en del av lägerprogrammet, ansvara för matlagningen eller för något annat på lägret. På kårläger får explorerscouten ta ansvar och lär sig att göra sitt bästa. Explorerscouten lär sig organisera och får använda sin kreativitet. Finnjamboree, alltså ett av centralorganisationen ordnat storläger, arrangeras vart sjätte år. Alla scouter har alltså inte nödvändigtvis möjlighet att delta i en finnjamboree som explorerscout. På ett sådant läger får explorerscouten erfarenhet av att höra till en större organisation och att delta i ett storläger. Explorerscoutens program omfattar att delta i lägret och kan även omfatta organisationsuppgifter för detta. På storläger kan man träffa scouter från olika delar av Finland och resten av världen. Internationella läger är bl.a. världsomfattande jamboreer som ordnas vart fjärde år, samt andra länders egna läger. Varje läger har sin egen åldersgräns för lägerdeltagare och deltagare med serviceuppdrag. Information om lägren får man i tidningen Partio och på scoutorganisationernas hemsidor. FS ordnar årligen en resa till något internationellt läger. -27,RFK-27$ JOTA (Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och Internet för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter. Ett evenemangsmärke utdelas till deltagarna. JOTA började redan år 1957 på världsjamboreen i England, då scoutledaren Leslie Mitchell föreslog att scouterna skulle kunna träffa varandra på radiovågorna åren mellan världsjamboreerna. För att delta i evenemanget behöver explorerscouterna inte vara radioamatörer. Det räcker med att patrullen kontaktar en gästande radioamatör som hjälper patrullen att använda radioapparaten för att få kontakt med andra radiostationer. För att få kontakt har man kommit överrens om speciella frekvenser, alltså scoutfrekvenser, i vilkas omgivning scoutradioamatörstationerna hittas under JOTA. JOTI har fått sin början som JOTA:s systerevenemang. WOSM:s första officiella JOTI ordnades år Evenemanget koordinerades av centralorganisationen tillsammans med nettipartiolaiset rf. Explorerscouterna kan delta i JOTI via Internet ensamma, tillsammans hemma hos någon, eller på något gemensamt evenemang. Man kan delta i JOTI på flera olika sätt på Internet. De flesta deltagarna använder ScoutLinks IRC-nätverk, men man kan också delta via nätverk för snabbmeddelanden (t.ex. msn), program för IP-telefoni (t.ex. skype), e-post eller dylikt. JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller explorerscoututflykt, om man kan skaffa fram lämplig utrustning. Explorerscouterna kan använda radio eller dator hemma, men det är alltid roligare om man är flera. Man kan också utöka evenemanget med andra scoutaktiviteter, exempelvis olika tävlingar. -277²-DPERUHH2Q7KH7UDLO Jamboree On The Trail, Jamboree på stigar, är liksom JOTA och JOTI ett världsomfattande evenemang som ordnas varje år. Syftet är att få scouter ut i skogarna, på stigarna och vägarna i internationell anda. Evenemanget ordnades första gången 1998 och finländska scouter har deltagit ända sedan Tidpunkt för JOTT är andra lördagen i maj. Man kan delta i evenemanget på många sätt och varje grupp får själv välja sitt sätt. Alla vandrar ändå åt samma håll: genom scoutverksamhet mot en bättre framtid! Man kan vandra på färdiga naturstigar, i skogen, okända vägar i princip var som helst! Man kan bra delta i JOTT med hela kåren. Explorerscoutpatrullen kan t.ex. ordna ett utfärdsjippo för yngre scouter i närheten av kårlokalen. Explorerscouterna kan också själva delta i JOTT genom att göra en lite längre vandring, eller genom att lära känna den egna hemtraktens omgivning bättre. För deltagande i JOTT kan man få ett evenemangsmärke. ([SORUHU%HOW Explorer Belt (EB) är en 200 kilometer lång vandring som avverkas på tio dagar med en bekant eller obekant scoutkamrat i ett annat land. Destinationen är olika varje år och som resenärer väljs åriga scouter. Meningen är att bekanta sig med destinationslandets kultur på ett sätt som avviker från en normal turistresa. Under vandringens gång utför man små projekt. Efter vandringen börjar bedömningen, som tar ca fem dagar. Efter bedömningen följer utdelningen av EB-bältmärken och -bälten. Hela gänget reser runt tillsammans i destinationslandet, åtminstone under bedömningstiden eller till och med ett par veckor. Efter EB har deltagaren en fantastisk vandring bakom sig och är många nya erfarenheter och vänner rikare. /nqjilugvplunhq Långfärdsmärken är avsedda för explorerscouter och äldre. Märkena är björntanden, gyllene ratten och bäversvansen. Björntanden är ett slags vandrardiplom och är ett av de mest ansedda märkena. Björntanden är en på förhand förberedd rapporterad vandring, där man gör en undersökning. Under vandringen skriver man dessutom dagbok och utvärderar utrustning, klädsel och vandringsproviant för att kartlägga sin egen vandringskunskap. Vandringen planeras noga innan den genomförs. Förhandsplanen, som innehåller planerna för undersökningen och vandringen skickas till FS:s björntandsråd för godkännande. Björntanden är en individuell prestation, men man behöver inte vandra ensam. Efter vandringen skickas undersökningsrapporten till björntandsrådet. För godkänd undersökning får man björntandsmärket på sin scoutskjorta. Den första avhandlingen godkändes 1955, varefter björntänder har avlagts i en jämn takt. Sjöscouternas långfärdsmärken är gyllene ratten och bäversvansen, som följer björntandens ideologi. Gyllene ratten görs seglande med lättbåt. Det är en på förhand förberedd utfärdssegling under vilken man gör en undersökning. För godkänd prestation får man fästa märket gyllene ratten på sin scoutskjorta. Bäversvansen är ett långfärdsmärke för vilket man utför en expedition med antingen en indiankanot, kajak eller roddbåt. Utfärden räcker minst sex dygn, och är ca 100 kilometer lång. Precis som för de föregående märkena görs även för bäversvansen en undersökning som ska godkännas av björntandsrådet. För godkänd utfärd belönas man med det ca fyra centimeter långa bäversvansmärket i läder att sätta på scoutskjortan. /LOMRUQD Liljorna fås för aktiviteter utförda under en viss tid eller som är av en viss längd. De testar ofta scoutens tålamod. Aktiviteten kan utföras i explorerscoutpatrullen, men den är en individuell prestation. Liljorna har oftast tre nivåer, som utförs en åt gången börjande med den lättaste. För att bli godkänd gör man en prestationsutredning till scoutledaren och för godkänd lilja får man ett märke att sätta fast på scoutbältet. Olika liljor är bl.a. läderliljan, masurliljan, kreativitetsliljan, diet- och stumliljan, bastuliljan och IRC-liljan. För läderliljans lättaste nivå (grön) (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

10 går man 40 km eller skidar 60 km på högst 24 timmar. Läderliljan är lätt att kombinera med många andra av explorerscouternas aktiviteter. Masurliljan är en lilja där man vakar i 24, 32 eller 42 timmar. Vakandet kan kombineras med många explorerscoutaktiviteter, exempelvis serviceuppdrag eller hantverk, så att vakandet går lättare. Explorerscoutpatrullerna kan också hitta på egna liljor. Liljor har t.ex. erhållits för att tillbringa sin tid i sovsäcken, för att leka i 24 timmar, för talkoarbete och för att låta livet styras genom tärningskast under ett dygn. 5RYHUZD\ Roverway är världsscoutorganisationerna WAGGGS:s och WOSM:s gemensamma europeiska evenemang för åriga scouter. De äldre explorerscouterna kan alltså delta i detta evenemang som ordnas i olika länder. Roverway börjar ofta med en vandring, varefter deltagarna samlas för ett gemensamt läger. Under evenemanget syns scoutingens internationalitet och olika länders scouttraditioner starkt. 8SSÁ\WWQLQJ I början av explorerscoutprogrammet, under välkommenskedet, ordnas en uppflyttningsceremoni för de nya explorerscouterna. Ceremonin är som ett explorerscoutdop, vars huvuduppgift är att markera att man lämnar den gamla åldersgruppen bakom sig och ansluter sig till explorerscoutpatrullen eller bildar en helt ny patrull. Varje kår skapar sina egna traditioner kring ceremonin. Det viktigaste är att deltagarna får en positiv upplevelse och blir ivriga att börja sin explorerscoutstig. Kombinera gärna ceremonin med t.ex. explorerscouternas aktivitet Den egna flaggan vajar och andra aktiviteter som görs i grupp..dudnwlu Uppflyttningsceremonins karaktär kan beskrivas så här: Q Upplevelserik Q Skapar en känsla av gemenskap Q Innehåller vildmarksmystik (beroende på kårkulturen) Q Värnar om traditioner Q Förmedlar värderingar Q Höjer självkänslan Q Ger gruppanda Q Den första gemensamma upplevelsen Q Skapar tillit Q Minnesvärd Q Händelserik Q Innehåller olika uppgifter, till exempel att blicka tillbaka på sin tidigare scoutstig Q Ordnas på något annat ställe än vanligt och på ett ovanligt sätt 6FRXWVRIWKH:RUOG²J U YlUOGHQOLWHElWWUH 6FRXWVRIWKH:RUOGlUHWWLQWHUQDWLRQHOOWSURMHNWI U H[SORUHUVFRXWHUVRPYLOOEOLYHUNOLJDYlUOGVPHGERUJDUH 6FRXWVRIWKH:RUOGLQEMXGHUGLJDWWIXQJHUDLHQOLJKHW PHG) UHQWD1DWLRQHUQDV)1PLOOHQQLHPnO6\IWHWPHG SURMHNWHW6FRXWVRIWKH:RUOGlUDWWJ UDYlUOGHQOLWHElWWUH PHGPnOVRPIUHGQDWXUVN\GGRFKKnOOEDUXWYHFNOLQJ 6FRXWVRIWKH:RUOGlUXSSE\JJGNULQJWYnGHODU'HQI UVWD GHOHQlUHQI\UDG\JQOnQJXWIlUGVGHOXSSWlFNWVUHVDQGlU PDQEHNDQWDUVLJPHGJOREDODSUREOHPRFKP MOLJDO VQLQJDU 'HQDQGUDGHOHQVDPKlOOVWMlQVWHQEHVWnUDYHWWWYnYHFNRU OnQJWSURMHNWGlUPDQDUEHWDUI UDWWVNDSDJ\QQVDPPDUH I UKnOODQGHQLYlUOGHQ(IWHUDYNODUDGSURMHNWGHOEMXGHU YlUOGVRUJDQLVDWLRQHQ:260LQGLJWLOOGHWYlUOGVRPIDWWDQGH 6FRXWVRIWKH:RUOGQlWYHUNHW%HNDQWDGLJPHG6FRXWVRIWKH :RUOGSnZHEESODWVHQZZZVFRXWVRIWKHZRUOGQHW$QYLVQLQJDU WLOOGLWWSURMHNWInUGXIUnQ)6LQWHUQDWLRQDO#VFRXWÀ Q Hemlighetsfull Q Ordnas av äldre explorerscouter med lotsen som stöd ([HPSHOSnJHQRPI UDQGH Under uppflyttningsceremonin på en hajk bygger explorerscoutpatrullen en tillfällig bivack av en hajkduk eller ett annat fyrkantigt tälttyg. Patrullen övernattar minst en natt i bivacken. Som extra krydda tillbringas hela kvällen i tystnad kring brasan och efter midnatt börjar de äldre explorerscouterna sjunga patrullens egen hymn eller kvällssång som tecken på att de nya explorerscouterna nu är en del av gänget och kan delta i sången. Sången är obekant för de nya explorerscouterna. Under natten skär varje ny explorerscout en skåra i patrullvimpelns stång. Tillsammans dricker explorerscouterna ett te som är bryggt på höstens enbär och årsskott av gran som patrullen samlat på våren. Alla nya explorerscouter får en egen uppgift i patrullen. De äldre berättar historier om gemensamma utfärder. Då morgonen gryr kryper patrullen ner i sina sovsäckar, det finns ju tid för sömn under resten av veckoslutet. VUROO Explorerscoutlotsen är en möjliggörare och en resurs. Önskvärt är att explorerscoutpatrullen själv är intresserad av att ordna ceremonin och att lotsen endast hjälper till. På detta sätt förblir uppflyttningsceremonin explorerscoutpatrullens egen grej. 8SSÁ\WWQLQJVFHUHPRQLQVEHW\GHOVH Det konkreta målet med explorerscoutuppflyttningen är att erbjuda ett naturligt sätt att flyttas från spejarscout till explorerscout. I uppflyttningsfasen förändras den unga scoutens hobby på många sätt: Q Explorerscoutåldern har åldersgruppsvis egna mål för fostran, varför programmets karaktär ändras en aning med hänsyn till den ungas utveckling Q Programmets uppbyggnad ändras Q Patrullens uppbyggnad ändras Q Den egna patrullens ledare är en jämnårig ledare Q Ansvarstagande, ledarskap och att ta hand om andra övas genom ledarskapsövningar

11 7LGSXQNW Uppflyttningsceremonin kan gärna ordnas i samband med den första explorerscouthajken, men ifall patrullen vill hålla de nya explorerscouterna i spänning och bygga upp förväntningarna inför ceremonin, så kan ceremonin vänta ända till senhösten. 8SSÁ\WWQLQJHQWLOOURYHUVFRXW Vid explorerscoutprogrammets slut kan det vara trevligt att ordna en avslutningsutfärd där man drar sig till minnes explorerscouttidens bästa upplevelser. Avslutningsutfärden kan också vara exporerscoutprogrammets höjdpunkt, en minnesvärd resa eller ett oförglömligt projekt. Innan man blir roverscout är det bra att med lotsen diskutera den följande åldersgruppen och dess karaktär. Speciellt roverscoutprogrammets välkommenevenemang och Finlandprojektet är det bra att nämna. Roverscoutpatrullens lots kan gärna göra ett kort besök hos explorerscouterna t.ex. under avslutningsutfärden. Under evalueringsträffen kan patrullen diskutera exempelvis följande: Q Vad har vi gjort? Q Realiserades våra planer? Q Vad gjorde vi inte? Varför? Q Vad lyckades speciellt bra? Varför? Q Vad borde vi ha gjort annorlunda? Q Vilka är vår patrulls styrkor? Q Vad behöver vi ännu lära oss? 3DWUXOOP WHW Nedan ges en modell för hur explorerscoutpatrullens möten kan byggas upp: 1. Hälsningsord Q Småpratet stökas undan. 3URJUDPPHWLSUDNWLNHQ Aktivitetsplanering Patrullen, patrulledaren och lotsen uppgör tillsammans en programplan för den kommande höst- eller vårterminen. För planen väljs de aktiviteter i explorerscoutprogrammets fickor som patrullen finner intressanta och vill utföra. För att underlätta planeringen finns i explorerscoutens kalender en plan som utgångspunkt för programmet. Eftersom explorerscoutpatrullen själv väljer sina aktiviteter kan olika patrullers programplaner se mycket olika ut. Då man gör upp sin programplan är det viktigt att beakta de ledaruppdrag som ingår i explorerscoutprogrammet. Andra och tredje årets explorerscouter leder vanligen en spejarscoutpatrull eller sin explorerscoutpatrull. Två explorerscouter kan även tillsammans leda en spejarscoutpatrull. Eftersom ledningen av en spejarscoutpatrull är mycket tidskrävande, påverkas explorerscoutens möjlighet att verka i sin explorerscoutpatrull. Varje explorerscout ska dock ha en möjlighet att ta del i sin åldersgrupps program. Explorerscoutpatrullen väljer inom sig en ledare som ansvarar för organiseringen av patrullens aktivitet under en period. Även de andra patrullmedlemmarna ansvarar för att aktiviteterna genomförs dvs. patrulledaren ordnar inte allt program. Lotsens jobb är i sin tur att stöda patrulledaren i dennas uppdrag. Patrulledarens uppdrag är tidskrävande, varför samma explorerscout inte samtidigt ska sköta patrulledarskapet för både en spejar- och en explorerscoutpatrull. Programplanen ska förutom aktiviteterna också omfatta patrullens utfärder och kårens program och andra evenemang som patrullen ska delta i. Tillräckligt mycket tid ska reserveras även för planering och förberedelser av dessa evenemang. Programplanen kan uppdateras vid behov, även under pågående verksamhetsperiod. Realisering och tidtabell beaktas vid planeringen. Utöver patrullens aktiviteter kan explorerscouten välja egna aktiviteter, helt enligt egna mål och intressen. Många aktiviteter går utmärkt att utföra på egen hand. Ledarskapsuppdragen utför explorerscouterna under olika tidsperioder, vilket inverkar på både individens och patrullens program under en verksamhetsperiod. Planeringen av programmet underlättas av bildsymbolerna som finns i explorerscoutkalendern och i Ledarmappens aktivitetsdel. Bildsymbolerna ger snabbt en helhetsbild av svårighetsgrad, tid och utrustningsbehov för en aktivitet. (YDOXHULQJVWUlIIPHGORWVHQ Då en ny verksamhetsperiod börjar stannar explorerscoutpatrullen upp och pausar. Under pausen går patrullen tillsammans med lotsen igenom den gångna perioden och planerar den nästa. Det är naturligtvis all anledning att oftare fundera på hur det går. Programplanen kan ändras under pågående verksamhetsperiod eftersom det är svårt att beakta allt som kan hända. Evalueringsträffen är ett tillfälle att ge feedback, att fundera på hur allt gått och var mera jobb krävs. Q En fastställd tid på min. används. Q I det här skedet av scoutstigen kan man redan anlända på utsatt tid och alla är på plats. 2. Öppningsritual Q Tid: 1 min. Q Alltid samma bekanta ritual, till exempel ett rop. Q Denna tradition lär man sig i de tidigare åldersgrupperna och det finns ingen anledning att ge upp den. Formen för er öppningsceremoni bestämmer ni själva. 3. Explorerscoutråd Q Tid: 5 15 min. Q Gå igenom hur det går i spejarscoutpatrullen, vargungeflocken eller äventyrsscoutlaget. Q Följ upp hur spejarscoutpatrulledarna klarar sig och om de behöver hjälp med något. Q Följ upp längre projekt eller aktiviteter. Hur går det? Behövs hjälp? Q Anmälningsärenden och kvällens program. Q Diskutera följande om det finns något att ta upp: Gemensamma beslut Upplevelser och resultat från förra mötet gås igenom Närvarande skrivs upp och eventuella penningfrågor diskuteras 4. Det egentliga mötesprogrammet Q Tiden avgörs av programmet. Q Gör tillsammans en aktivitet eller något annat som ni kommit överens om på förhand. Q Programmet förbereds av patrullmedlemmarna (utom de som också är spejarscoutpatrulledare, vice akelor eller vice kaptener) under ledning av patrulledaren. Q Om alla i patrullen också fungerar som patrulledare för spejarscouter, vice akelor eller vice kaptener så kommer patrullen tillsammans överens om arbetsfördelningen. 5. Nästa möte Q Tid: 5 10 min. Q Kom överens om tidpunkten för nästa möte, programmet för det och vem som förbereder vad. Q Skriv upp mötet och vad som ska förberedas i kalendern eller i en uppgiftslista så att det inte glöms bort. 6. Avslutningsceremoni Q Tid: 1 min. Q Till exempel ett rop eller tapto. (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

12 6M SURJUDPPHW Till explorerscoutprogrammet hör den sjöinriktade programfickan Sekond, som sjöscouterna utför i sin helhet. Denna ficka omfattar bland annat småbåtssegling med patrullen, navigation och hamnmanövrar, planering av seglingsrutter och bespisning, motorlära samt miljö- och väderlära. Målet är att explorerscouten efter avklarad Sekondficka ska kunna delta som en kunnig medlem av besättningen på kårens båt. Han kan handleda yngre på båten och även fungera som yngre befäl. Utöver Sekondfickan finns också FiSScSjö-fickan, där sjöscouterna väljer ut minst en aktivitet per år. Dessutom rekommenderas aktiviteter där kårens kårlokal, stuga eller båt underhålls. För explorerscouter som inte hör till en kår med sjöverksamhet bildar fickorna Sekond och FiSScSjö en helhet, där scouten varje år väljer ut minst en aktivitet. De scouter som vill fungera som skeppare på kårens båt kan avlägga Sekondkursen i slutet av sin explorerscoutperiod. Kårerna ordnar själv den kursen, vilken ger en specialkunskap i säker hantering av och kännedom om kårens egen båt. 6HNRQGNXUVHQ Sekondkursen ordnas av kåren, eller några kårer tillsammans. Avsikten med kursen är att den tillsammans med skärgårdsskepparkursen ska ge tillräcklig teoretisk och praktisk kunskap för att explorerscouten ska kunna fungera som skeppare på skärgårdsseglatser. Kursen fokuserar på hantering av kårens egen skolbåt. Sekondkursen eller motsvarande kunskap är en förutsättning för att skärgårdscertifikat ska beviljas. Kåren kan arrangera kursen som ett veckoslutsevenemang, men utbildningen kan också spridas ut över en eller två seglingssäsonger, till exempel de två sista åren i explorerscoutåldern. Sekondkursens innehåll är delvis detsamma som sekondfickans aktiviteter och kan utföras som vanligt explorerscoutprogram, så länge nivån för sekondkursen följs. De delar som hör till sekondkursen men inte till fickan omfattar bland annat träning som vaktchef under dag- och nattid, grunderna i elektroniska navigeringshjälpmedel, man-över-bord-manöver, nödsituationer till sjöss och hur sådana kan förebyggas, båtens tekniska system samt segelvård och -trimning. $QSDVVQLQJDYH[SORUHUVFRXWSURJUDPPHW Explorerscoutprogrammet bildar en helhet. Patrullen och möten varje vecka stöder de unga i deras utvecklingsskeden. Kårernas möjlighet att genomföra programmet beaktades också då programmet gjordes upp. Det är ändå omöjligt att ta fram ett program som alla kan använda på samma sätt eftersom varje kår har sina traditioner och program. Därför är det till och med rekommendabelt att kåren anpassar programmet efter sina resurser och traditioner. Då explorerscoutprogrammet genomförs i kåren är det viktigast att varje åring får en möjlighet till program som stöder den personliga utvecklingen. Explorerscouterna får därför inte användas enbart som ledarresurser eller i andra ansvarsuppdrag i kåren. Detta utesluter ju inte att explorerscouten har sådana uppdrag om han är intresserad och villig och kåren behöver det, men då är det viktigt att vuxet stöd finns med från början och möjligheten att genomföra ett eget program måste finnas kvar. Explorerscoutprogrammet omfattar ledarskapsövningar, så varje explorerscout får pröva på olika ledarroller. Explorerscoutprogrammet omfattar dessutom flera andra aktiviteter som är minst lika viktiga. Eftersom scoutrörelsen har en fostrande uppgift bör de ungas behov ställas framför kårens. $WWELOGDHQH[SORUHUVFRXWSDWUXOO Explorerscoutprogrammet kan utföras i både små och stora kårer. I större kårer är det skäl att stöda en mångsidig åldersgruppsaktivitet. I en mindre kår kanske det finns endast en eller två åringar. Även dessa explorerscouter har rätt till och måste få en möjlighet att utföra sitt åldersgruppsprogram. Programmet genomförs bäst i särpatruller, det vill säga separata pojk- och flickpatruller, men explorerscoutprogrammet går också att ordna i sampatruller om kåren inte kan ha separata. En explorerscoutpatrull kan också bildas tillsammans med grannkåren. I flick- och

13 pojkkårers åldersgruppsaktivitet krävs samarbete för att samgrupper ska kunna bildas. Explorerscouterna träffar jämnåriga scouter inom patrullverksamheten, men även på större evenemang och på nätet, varför speciellt mindre kårer aktivt borde utnyttja dessa resurser. 0 WHQ Explorerscoutprogrammet är uppbyggt kring veckoverksamhet. I alla kårer har åringarna dock inte möjlighet att samlas varje vecka, till exempel för att alla orter inte har skolor på andra stadiet, varför explorerscouterna kanske inte finns på samma ort. Veckoslutsutfärder och sommarverksamhet utgör då ofta viktiga tillfällen för explorerscouterna att lära sig nya färdigheter. Andra mer eller mindre galna idéer kan också användas; kan en explorerscoutpatrull samlas i skolbussen? Explorerscoutlotsen spelar här en viktig roll om de unga inte kan samlas varje vecka. Lotsen stöder explorerscoutpatrullen och fungerar som deras kontakt till kåren. Tillsammans med lotsen kan explorerscouten diskutera sin scoutbana och bygga upp den programplan som är bäst för patrullen. Patrullens uppbyggnad Explorerscoutprogrammet kan genomföras både i patruller med jämnåriga medlemmar, eller i patruller där några nya explorerscouter tillkommer varje år och några uppflyttas till roverscoutåldern. Detta bestäms ofta av kårens traditioner och möjligheter. I en liten kår är det naturligt att en patrull bildas av alla explorerscouter, även om de är i olika åldrar. I en stor kår kan en hel spejarscoutpatrull flyttas upp och bilda en explorerscoutpatrull, där patrullens medlemmar redan känner varandra. Programstrukturen stöder mest den personliga uppväxten, varför en spridning i åldrarna kanske är bättre. I detta fall kan en äldre explorerscout vara patrulledare och verksamheten fortgår även om vissa i patrullen fungerar som spejarscoutpatrulledare. Eftersom de olika aktiviteterna inte bygger på varandra kan ett gemensamt program bra planeras i båda patrullmodellerna. 1\DPHGOHPPDULSDWUXOOHQ Man kan ansluta sig till en explorerscoutpatrull när som helst. Explorerscoutprogrammet inleds med en gemensam utfärd och gemensam verksamhet med patrullen och sålunda kan nya medlemmar bra ansluta sig till gruppen. Några aktiviteter och traditioner kan med fördel upprepas så att de nya får lära sig patrullens ritualer. Nya medlemmar kan också komma med samtidigt som spejarscouter flyttas upp i en explorerscoutpatrull.nuhqvwudglwlrqhu Explorerscoutprogrammet har utrymme för valfrihet och nya aktiviteter. Nya aktiviteter och andra tips kan man dela med sej av på nätet. Kårens traditioner och styrkor kan också tas fram då programmet genomförs. Kåren kan till exempel besluta att ta upp mera vildmarksaktiviteter än vad grundprogrammet förutsätter. +DQGLNDSSVFRXWHULH[SORUHUVFRXWSURJUDPPHW Explorerscoutprogrammet omfattar en hel del vardagskunskaper. Programmet går därför utmärkt att anpassa för vuxna handikappscouter. ([SORUHUVFRXWHUQDV JUXSSOHGDUXWELOGQLQJ Finlands Svenska Scouter ordnar regionala Explorerdagar årligen eller med några års mellanrum (beroende på behovet i kårerna). Explorerdagarna är huvudsakligen uppbyggda av gruppledarutbildningens aktiviteter. Gruppledarutbildningen kan dock också ordnas i den egna kåren eller som samarbete mellan kårer. 0nOVlWWQLQJDUI UJUXSSOHGDUXWELOGQLQJHQ Efter utbildningen har explorerscouten följande färdigheter: Q Förstår scoutverksamhetens utgångspunkter och mål samt scoutidealen och scoutlöftets betydelse och strävar efter att beakta dem i scoutverksamheten. Q Kan utnyttja scoutmetoden i scoutverksamheten. Q Vet patrulledarens uppgifter i spejarscoutpatrullen, förstår målen med patrullens verksamhet samt ledarens ansvar och rättigheter. Q Behärskar de rutiner som hör till kårens patrullverksamhet. Q Kan skilja goda och dåliga ledarprestationer från varandra. Q Klarar av att leda spejarscoutpatrullen på möten och utfärder. Q Kan ordna kvalitativ, säker och meningsfull verksamhet för patrullen. Q Kan använda spejarscouternas program och klarar av att lära ut de färdigheter som programmet omfattar. Q Kan kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av detta inom ledarskapet. Q Förstår patrullens utveckling i gruppens olika stadier. Q Litar på sina färdigheter och kan utvärdera sitt patrulledarskap. 8WELOGQLQJHQVLQQHKnOO Gruppledarutbildningen består av 13 aktiviteter som avser att lära explorerscouterna ledarskap, gruppverksamhet och patrulledarskap för spejarscouter. $NWLYLWHWHUVRPEHKDQGODUOHGDUVNDS Porträtt av en ledare: Behandlar grundidéerna för ledarskap och handledning. Man tar sig även en titt på skillnaderna mellan att leda och att handleda. Att leda med stil: Explorerscouten sätter sig in i olika ledarstilar och funderar på sitt eget sätt att leda. Som ledare inom scoutingen: Begreppet scoutmetod gås igenom och ledarskap inom scoutverksamheten diskuteras. Vad gör scouting till scouting? Ansvaret tynger: Vilket är ledarens ansvar och vad innebär det för explorerscouten som patrulledare? Tiden är begränsad: Explorerscouten lär sig kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av det inom ledarskap. Aktiviteter som har att göra med gruppens verksamhet: Gruppens anatomi: Vad är en grupp och vilka slags grupper finns det? Gruppen lever och utvecklas: Gruppdynamik, gruppens olika stadier och diskussion om i vilket stadium den egna gruppen just nu befinner sig. Vi bygger upp gruppen tillsammans: Samarbetsövning i den egna patrullen, betydelsen av gruppsamhörighet och olika slag av teambuilding. (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

14 $NWLYLWHWHUVRPKDUDWWJ UDPHG JUXSSOHGDUIlUGLJKHWHU Explorerscouten utbildar: Olika sätt att lära ut scoutfärdigheter till yngre scouter. Spejarscouternas värld: Spejarscouternas program och planering av verksamhet. Fastän explorerscouten själv varit spejarscout är det bra att få en helhetsbild av programmet. En bredare syn på programmet förenklar vid planering. Med spejarscouterna: Spejarscoutpatrullens verksamhet. Planering av spejarscouternas möten och utfärder. Ledarens verktygslåda: Explorerscouten vet vilka avsnitt ett möte består av och hur mötets tidtabell är uppbyggd. 5HDOLVHULQJDYJUXSSOHGDUXWELOGQLQJHQ Gruppledarutbildningen hör till det första året som explorerscout. Den kan arrangeras under ett veckoslut eller som en kvällskurs. Utbildningen kan bra kombineras med Välkommen explorerscoutfickans aktiviteter, speciellt om den ordnas i form av en utfärd. Gruppledarutbildningen är ett scoutevenemang, så den genomförs enligt scoutmetoden. Om utbildningen ordnas under ett veckoslut är det lätt att göra den scoutigt. Genomför gärna avsnittet om utveckling som ledare och utvärdering av det egna ledarskapet i två delar, så att den andra delen kommer först när kursdeltagaren fått lite erfarenhet av ledarskap. Utbildningen kan innehålla förhandsuppgifter som man utför enskilt eller i grupp. Gruppledarutbildningen ingår i explorerscouternas åldersgruppsprogram och ansvaret för utbildningen ligger främst hos kåren. Kårerna kan samarbeta och hålla en gemensam utbildning. Om kårerna önskar kan en gemensam utbildning ordnas för hela regionen. Ifall man i sin kår bara har 1 3 personer som ska utbildas är samarbete att rekommendera. *UXSSOHGDUXWELOGQLQJHQVXWELOGDUH En äldre ledare, gärna en lots eller en åldersgruppsansvarig ansvarar för gruppledarutbildningen. Ledaren samlar en grupp utbildare som deltar i utbildningen. Utbildarna kan vara kårens äldre ledare och roverscouter. Utbildarna behöver grundkunskaper om ledarskap och gruppens funktioner. Utbildarna ska även vara insatta i spejarscouternas program. Det är viktigt att under utbildningen ge rum för explorerscouternas egna idéer och insikter. Det är all anledning att minnas detta då man planerar evenemanget, eftersom detta är explorerscoutens första kontakt med ledarutbildning. Utbildarna får stöd och feedback från den ansvariga utbildaren och av varandra. Man kan även ha nytta av den utbildarutbildning som ordnas av FiSSc. 8WELOGQLQJVPHWRGHU Gruppledarutbildningen använder sig av funktionella metoder. Med hjälp av dessa får ledarskapet och gruppens verksamhet ett sammanhang som explorerscouten kan gestalta. Exempel på funktionella metoder: Q Att fungera i patrull, till exempel att iaktta gruppdynamiken vid uppsättningen av tältet eller under matlagningen. Q Att öva och pröva på ledarskapssituationer, att instruera uppgifter. Q Att öva och pröva på utbildningssituationer, att lära ut kunskaper och färdigheter åt andra. Q Gruppövningar där hela patrullen måste samarbeta, t.ex. kliva över ett snöre, ta sig genom ett spindelnät, ta sig en viss sträcka över plankor eller skida med samma par skidor. Q Drama: improvisation av olika gruppsituationer, rollspel kring olika ledarskapsstilar Q Hantverk, teckning, fotografering, videofilmning, Internet Inom scoutingen använder vi oss av learning by doing. På gruppledarutbildningen lär man sig dessutom varför man gör något genom att fundera och diskutera. Efter övningarna är det bra att reflektera över och diskutera bland annat följande frågor: Q Vad gjorde vi? Vad hände? Vad uppmärksammade jag? Q Varför göra på ett visst sätt? Q Hur gick det? Vad lyckades jag med? Q Vad lärde jag mig? Hur kan jag använda mig av det jag lärt mig som gruppledare? Dra gärna nytta av tidigare erfarenheter från den egna explorerpatrullen och andra gruppers verksamhet samt från evenemang där man själv varit ledare eller har blivit ledd. ([HPSHOSnDNWLYLWHWHUYLGJUXSSOHGDUXWELOGQLQJ Aktivitet: Begränsad tid Beskrivning: Explorerscouten lär sig kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av detta för ledarskap. Några alternativ för hur frågan kan tas upp med explorerscouterna: Q Studera explorerscoutkalenderns innehåll och användning tillsammans med explorerscoutpatrulledaren och -lotsen. Q Utför aktiviteten Vad som komma skall och använd planeringsmallarna i explorerscoutkalendern. Q Utför aktiviteten Spejarscouternas värld och använd samtidigt explorerscoutkalenderns aktivitetslista. Q Utför en aktivitet tillsammans med spejarscouterna och använd programstommen som finns i explorerscoutkalendern. Q Planera och genomför en utfärd med explorerscoutpatrullen och lägg därvid extra vikt vid planeringen av tidtabellen. Detta är kanske bäst att göra först på den andra utfärden, så att man kan jämföra de två utfärdarna: på den ena tänkte man troligen mycket mer på tidsanvändningen än på den andra. Q Vid uppgiftsfördelningen i planeringsstadiet har alla fått ja- eller nej-lappar. Man övar sig i att säga ja eller nej vid planeringen av program och alla måste motivera sina svar. Q Utnyttja explorerscoutkalenderns kalender och skriv in bara sådant som ska hända vid just den tidpunkten. Q Använd minneslistor och anteckna vilka förberedelser som ska göras och när. Q Under utfärden kan man kolla om alla har använt sig av minneslistorna. Q Efter utfärden: Jämför om förberedelserna blev mer organiserade? Gjorde man flera viktiga saker istället för onödiga? Var det mindre stressigt? Blev mycket ogjort? Glömdes saker lika lätt? Q Gå igenom några av kårers evenemang: Hur såg man till informationsgången under planeringsskedet? Vem ska göra vad? Gör upp en karta över informationsgången under planeringsskedet av ett evenemang. Q Gå igenom allas minneslistor tillsammans på mötet och öva er i att hålla dem uppdaterade. Man fyller i sådant som gjorts och skriver upp allt som blev ogjort som man kommer på. Tid för ändamålet t.ex minuter. Slutligen diskuteras om listorna varit till någon hjälp. Stödmaterial: Q Ledarskap: Handbok för scoutledare Q Gruppdynamik: Ledarmappen, Gymnasiets läroböcker som behandlar socialpsykologi Q Spejarscoutprogrammet: Ledarmappen

15

16 6\PEROLN 3ODWV.nUORNDOHQ²XSSJLIWHQNDQOlWWJ UDVSnNnUORNDOHQ,VNRJHQ²XSSJLIWHQJ UVLWHUUlQJHQ,VWDGHQ²XSSJLIWHQJ USnHWWDQQDWVWlOOHlQNnUORNDOHQ 0nOVlWWQLQJHQPHGDNWLYLWHWHQlU XWPlUNWPHGEOnEDNJUXQG Alltid redo 3nEnWHQ²DNWLYLWHWHQEHU UEnWOLY 6\PEROHUVRPEHVNULYHUXWUXVWQLQJHQ +MlUQDQVRPYHUNW\J²XSSJLIWHQNDQJ UDVPHGOLWHXWUXVWQLQJ /LWHWLOOEHK U²WLOOXSSJLIWHQEHK YVOLWHNRQWRUVPDWHULDO 5\JJVlFNRFKXWIlUGVPDW²XSSJLIWHQNUlYHUXWIlUGVXWUXVWQLQJ 9HUNW\JRFKWLOOEHK U²I UDWWNXQQDXWI UDXSSJLIWHQEHK YVROLNDYHUNW\JRFKWLOOEHK U 6\PEROHUVRPEHVNULYHUXSSJLIWHQVOlQJG.YLFN²XSSJLIWHQWDUOLWHWLGPLQXWHU (WWHOOHUÁHUDP WHQ²WLOOXSSJLIWHQJnUGHWHWWKHOWHOOHUÁHUDP WHQ 5HVD²XSSJLIWHQWDUHWWYHFNRVOXWHOOHUHQYHFND.DOHQGHUQVVLGRUYlQGV²XSSJLIWHQNUlYHUWLGlQGDIUnQSODQHULQJVVNHGHWWLOOXWYlUGHULQJHQ *UXSSVWRUOHN (QVDP²XSSJLIWHQNDQXWI UDVHQVDP 0HGHWWSDU²XSSJLIWHQOlPSDUVLJI USDUDUEHWH 3DWUXOOHQ²XSSJLIWHQVNDOOXWI UDVPHGKHODSDWUXOOHQ 6WRUJUXSS²DNWLYLWHWHQNDQJ UDVXQGHUnOGHUVJUXSSVWUlIIHQ 6SHFLDOV\PERO $QQDW +lulughwdfwlrq²xssjliwhqlunulydqghrfkuhnrpphqghudvwloojhqxlqdh[soruhuvfrxwhu 2EOLJDWRULVNDNWLYLWHW 9DOIULDNWLYLWHW * UVXQGHUGHWI UVWDnUHW

17 2%/,*$725, ,1* Till den obligatoriska utrustningen hör fem fickor: välkommen explorerscout, gruppledarutbildning, ledarskap, explorerscoutevenemang och scoutfärdighetstävling. Av dem görs vanligtvis två fickor under det första året. Ledarskap är en av de obligatoriska aktiviteterna och den görs helst under det andra eller tredje året. Alla explorerscouter skall få ledarerfarenhet i den egna explorerpatrullen eller spejarscoutpatrullen under minst ett halvt år. Viktigt är att gruppledarutbildningen är utförd innan man börjar leda den egna explorerscoutpatrullen eller spejarscoutpatrullen. Explorerscouterna kan delta i explorerscoutevenemanget och scoutfärdighetstävlingen när som helst under de tre åren. Idealet skulle vara att dessa aktiviteter skulle göras årligen. Explorerscoutevenemangets mål är framförallt att explorerscouterna skall få träffa nya människor och knyta nya kontakter. Under scoutfärdighetstävlingarna är gruppandan och stiger tillika som man repeterar nytta scoutfärdigheter, som man behöv när man exempelvis drar en spejarscoutpatrull. Gör all obligatorisk utrustning från de fem helheterna under explorerscouttiden. 9lONRPPHQH[SORUHUVFRXW Det är rekommenderbart att ordna en upplevelserik strathajk för patrullen där lotsen deltar. Hela explorerscoutåldersgruppen kan delta i hajken. Oberoende av tillvägagångssättet avslutas Välkommen explorerscout-delen med explorerscoutlöftesgivningen. Under starthajken behöv man nödvändigtvis inte gå igenom alla aktiviteter som hör till Välkommen explorerscouthelheten, den kan också utföras på kårlokalen. Under hajken kan man fokusera på de funktionella aktiviteterna och i kårlokalen kan man göra upp en verksamhetsplan. Under hajken kan man koncentrera sig på att gruppera sig. Om det senare ansluter sig en ny explorerscout till patrullen kan han göra dessa aktiviteter med stöd från de andra i gruppen. De andra i gruppen kan till exempel ordna en välkomst rit. 'HQHJQDÁDJJDQYDMDU Beskrivning: Patrullen planerar och gör en egen patrullsymbol, till exempel en vimpel eller ett klädesplagg. Instruktioner: Lotsen uppmuntrar arbetet och berömmer slutprodukten. Instruktioner: Patrullen planerar tillsammans hurudan symbol patrullen gör. Patrulledaren delar ut uppgifter åt patrullmedlemmarna, till exempel planering, materialinskaffning och förverkligande. 9nUWHV Beskrivning: Patrullen kommer tillsammans överens om spelregler för gruppen. Instruktioner: Lotsen är med och bestämmer om spelreglerna. Instruktioner: Patrullen kommer tillsammans överens om spelreglerna. Patrulledaren leder diskussionen. Gör spelreglerna i form av en sång eller en bildserie. 9DGVRPNRPPDVNDOO Beskrivning: Patrullen bekantar sig med explorerscoutprogrammet och gör upp en verksamhetsplan för patrullen. Material: Beskrivning på explorerscoutprogrammet, anteckningsmaterial, kalendrar, kårens och FiSSc:s verksamhetskalender, blädderblock eller krittavla. Instruktioner: Lotsen handleder planeringen och är med efter behov. Lotsen behövs mer när man planerar första året än när man planerar andra eller tredje året. Instruktioner: Patrulledaren diskuterar med lotsen ett lämpligt sätt att leda planeringen. Patrulledaren presenterar patrullens verksamhetsplan för lotsen. Se till att alla i patrullen har en kopia av planen. RFKYL Beskrivning: Patrullmedlemmarna bekantar sig med varandra och med lotsen. Material: Utrustning som behövs för samarbetsövningarna Instruktioner: Lotsen förbereder och gör samarbetsövningar tillsammans med patrullen och instruerar patrullen vid planering av program till ett patrullmöte eller en utfärd med samma tema. Instruktioner: Patrulledaren och lotsen ansvarar tillsammans för att hela gruppen deltar och att flera gruppövningar görs. En patrullvandring är en bra metod att stärka gruppandan. (;3/25(56&287(5$.7,9,7(7(52%/,*$725, ,1* /('$50$33(1

18 -DJEHNDQWDUPLJPHGH[SORUHUVFRXWO IWHW -DJDYJHUH[SORUHUVFRXWO IWHW Beskrivning: Patrullen fördjupar sig i explorerscoutlöftets innehåll och betydelse tillsammans med lotsen. Instruktioner: Lotsen ansvarar för att patrullen har gått igenom explorerscoutlöftets innehåll före löftesgivningen. Material: Det som behövs till den av lotsen valda metoden Gör aktiviteten mer levande genom att gå igenom löftet under en ljusspårning Beskrivning: Explorerscouten avger explorerscoutlöftet som avslutning på välkommenskedet. Material: Det som behövs till den av lotsen valda metoden Instruktioner: Lotsen ansvarar för att ett tillfälle för löftesgivning ordnas. Ifall en patrulledare redan valts är dennes uppgift att sporra hela patrullen att delta i löftesgivningen. Ordna en scoutig och upplevelserik löftesgivning under patrullens egen utfärd, eller avge löftet på en högtidlig fest i kåren. *UXSSOHGDUXWELOGQLQJ *UXSSHQVDQDWRPL Beskrivning: Explorerscouten förstår skillnaden mellan en grupp och en obestämd flock. Explorerscouten bekantar sig med vad som gör en grupp till en grupp och hur en grupp fungerar. Instruktioner: Lotsen utbildar själv eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. En grupp är en skara människor där medlemmarna känner igen varandra och känner att de hör till gruppen. Gruppmedlemmarna har växelverkan sinsemellan och gruppen har oftast ett gemensamt mål eller en gemensam uppgift. Vad finns det för olika sätt att ta emot en ny gruppmedlem? Det kan vara officiella och stela presentationer, att presenteras av en kompis, användning av Mina vänner-böcker och så vidare. Vad annat hör till gruppen förutom människorna? Q Patrullens kännetecken patrullflagga Q Patrullens sätt att tala patrullrop, -uttryck och -slang Q Patrullens sätt att klä sig patrullskjortor Vad för slags symboler känner ni igen hos grupper som inte är scouter? (fotbollslag, personer som lyssnar på en viss sorts musik som hårdrock eller pop, skinnskallar, konståkare, soldater, poliser, lajvare, WoW:are (eller annan aktuell nätverksspelcommunity) och så vidare) Har gruppen alltid ett gemensamt mål eller en gemensam uppgift? Vilka andra faktorer förenar människor till patrullika grupper, som har mål och syfte? Vilka är de faktorer som förenar min partull, vad är vårt mål och vår uppgift? I den här uppgiften ges möjlighet att stärka gruppen genom att skapa egna symboler, till exempel en flagga, som stärker grupptillhörigheten. 9LE\JJHUXSSJUXSSHQWLOOVDPPDQV Beskrivning: Patrullen utför tillsammans en samarbetsövning. Efter övningen diskuteras meningen med uppgiften och varför den utförs i grupp. Patrullen bekantar sig med olika sorters teambuilding. Instruktioner: Lotsens uppgift är att planera och genomföra samarbetsövningar och diskutera ämnet med patrullen. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Gör olika samarbetsövningar med patrullen och diskutera vad i samarbetsövningarna som gör att gruppgemenskapens stärks. Här finns tips på samarbetsövningar. Prova även andra eller hitta på nya. Patrullen väljer sinsemellan en ledare. Lotsen ger ett långt rep till patrullen. Alla utom ledaren tar i det med båda händerna. Patrullen gör en knut på repet medan ledaren håller för ögonen. Ledaren ska sedan reda ut knuten genom att leda/uppmuntra/ge order till gruppen. Samma sak upprepas men ledaren uppmuntrar denna gång gruppen att själv öppna knuten. När gruppen samarbetar är det enkelt att öppna knuten som gruppen själv har knutit när ledaren inte tittade på. Lärdomen från det här att även andra slags knutar kan redas upp tillsammans. Ifall man inte varit med om att knyta knutarna så är det svårare att reda upp dem. Ett spindelnät av rep sätts upp mellan två träd. Gruppen ska tillsammans komma igenom nätet utan att röra vid det. Svårighetsgraden kan ökas genom att varje hål får användas bara en gång. Bind ett rep mellan två träd relativt högt upp. Gruppen ska ta sig över repet utan att nudda vid det. En övning där man lär sig lita på varandra är att alla i tur och ordning ställer sig på ett bord och faller bakåt (eller framåt) i händerna på resten av gruppen. Bildar så snabbt som möjligt en kö där alla står i längdordning. Ordna er sedan, utan att prata med varandra i åldersordning, sedan i alfabetisk ordning enligt efternamn eller förnamn. Leken är en bekantningslek men fungerar också som en samarbetsövning. Gruppen sätter upp ett tält. De som sätter upp tältet måste ha sina ögon förbundna och de andra leder dem. Gemensamt för samarbetsövningar är att gruppmedlemmarna måste kunna lita på varandra och att alla behövs för att klara av uppgiften samt att man ofta måste gå in på de andras intimitetsrevir det vill säga vara mycket närmare varandra än vad man kanske normalt skulle våga. Gå efter övningen igenom vad som gjorts och diskutera deltagarnas upplevelser under övningen. Vad för slags känslor gav övningen? Q Vad finns det för olika slags verksamhet i scoutingen som automatiskt fungerar som samarbetsövningar? Vilka traditioner finns det i kåren eller i grannkåren? Q Behövs det särskilda samarbetsövningar i scoutverksamheten? Q Kan samarbetsövningar gå för lågt?

19 En grupp stärks när man övervinner utmaningar som en tuff hajk eller en kall natt i vindskydd. Gemensamma minnen av upplevelsen stärker gruppen, men kan också stänga ut dem som inte kunde komma med. Tips på samarbetsövningar finns i böcker och på nätet. *UXSSHQOHYHURFKXWYHFNODV Beskrivning: Patrullen bekantar sig med en grupps utvecklingsfaser och funderar på i vilken fas patrullen befinner sig just nu. Material: Det som behövs för utbildningen Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. En grupp genomgår flera utvecklingsfaser (forming, storming, norming och performing). Se kapitel Gruppanda, teambuilding i Ledarmappen. Exporerscouten går igenom de olika fasernas kännetecken och funderar på i vilken fas den egna gruppen är. Diskussion: Syns fasens kännetecken i patrullens verksamhet eller har tidigare fasers kännetecken synats tidigare? Dela in gruppen i mindre grupper och de mindre grupp drar lott om vilken fas de ska vara i. Grupperna framför ett drama som utspelar sig på ett patrullmöte eller på en utfärd och resten ska försöka gissa vilken fas gruppen befinner sig i. Efter dramat följer en diskussion om den dramatiserade situationen: Ifall det var en konflikt eller ett problem, hur skulle man kunna lösa situationen, vad kunde ledaren ha gjort? Ifall det var en positiv situation, hur skulle man ha kunnat dra nytta av den? Mer information om gruppens olika stadier finns t.ex. i den här mappens allmänna del och i Handbok för scoutledare. Lotsen kan även vid intresse hämta information från nyare modeller som behandlar gruppens stadier. Ex. Drexler-Sibbet Team Model, där följande stadier har särkiljts: Q Orientering Q Skapa tillit Q Målen klargörs Q Engagerat åtagande Q Genomförande Q Högpresterande överträffa resultat Q Förnyelse Drexler-Sibbet erbjuder också konkreta instruktioner på hur man känner igen möjliga problem i gruppens olika faser och hur man kan lösa dem. 3RUWUlWWDYHQOHGDUH Beskrivning: Explorerscouten lär sig vad handledning och ledarskap är. Material: Det som behövs för utbildningen Uppgift: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Ledarskap och handledarskap skiljer sig på följande sätt: Ledarskapet strävar mot ett visst mål eller slutpunkt. Målet kan vara definierat av ledaren själv eller av någon annan som definierat det för honom, eller så kan det vara ett gemensamt beslut i gruppen. I scoutingen är det ofta den sista modellen som gäller. En kombination av modellerna är också möjlig. Ledaren kan ha ett större mål i sikte, när man i gruppen tillsammans bestämmer sina mål. I detta fall är man närmare leadership-typen av ledarskap. En handledare stöder eller sporrar personen eller gruppen i deras arbete mot ett mål som personen eller gruppen har definierat själva eller som någon annan definierat för dem. Handledaren kan ge idéer till vad målet ska vara, men är aldrig den som själv definierar målet. Aktiviteten kan utföras som ett grupparbete. Utvärderar olika ledartyper. Välj kända exempel på ledare och begrunda hur dessa leder eller har lett. Vad har varit bra med ledarskapet och vad har varit dåligt? Ledarna som används som exempel kan också vara historiska eller fiktiva personer eftersom dessa ibland är mer bekanta. Öva ledarskap genom små och snabbt utförbara uppgifter, till exempel tältuppsättning, diskning efter maten, flagghissning eller flagghalning. Avsluta med att ge och ta emot feedback. Exempel på case: Q En patrullmedlem kommer för sent till ett möte. Hur gör du rätt som ledare? Hur gör du ifall du gör fel? Q En patrullmedlem saknar den utrustning som ni kommit överrens om att alla tar med sig till mötet. Vad gör du? Q Oscar har vid flera tillfällen retat Jonas. Jonas kommer gråtande fram till dig och berättar om saken. Vad gör du? Q Ni har gått igenom eldslagning under olika väderförhållanden i teorin. Det är dags att öva färdigheterna i praktiken. Hur gör du? Q Det är snart självständighetsdag. Du har med andra patrulledare kommit överrens om att din patrull ordnar fanvakter. Hur gör du? Q Kårens materialförvaltare Anna berättar för dig att hon märkt att kårens tält har lämnats att mögla efter er senaste utfärd. Vad svarar du och var gör du? Öva också på att ge och ta emot respons som ledare. Ge aldrig respons åtminstone inte negativ sådan åt en ledare inför deras grupp. Diskutera patrulledarens centrala uppgifter och till ämnet hörande säkerhetsföreskrifter. Avsluta med att diskutera övningen eller övningarna tillsammans med de andra på utbildningen. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Återkom till denna aktivitet på nytt under explorerscouttiden. Då kan ni tillsammans begrunda hur er syn på ledarskap och handledarskap har utvecklats under tidens gång. Som yngre explorerscout behöver man inte ännu kunna skilja på ledarskap och handledarskap t.ex. leadership vs. management, för inte ens alla vuxna får en klar bild av detta. $WWOHGDPHGVWLO Beskrivning: Explorerscouten bekantar sig med olika ledarstilar och funderar på sitt eget sätt att leda. Material: Det som behövs för utbildningen Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Bekanta er med olika ledarstilar inom scoutingen Mer om ledarstilar inom scoutingen hittar du i Handbok för scoutledare. De inom scoutingen använda exemplen på ledarstilar är: Q Betjänt Q Leader Q Manager Q Chef Q Möjliggörare Q Fostrare (;3/25(56&287(5$.7,9,7(7(52%/,*$725, ,1* /('$50$33(1

20 Diskutera vad som känns som den naturligaste eller enklaste ledarstilen för er. Hur kan man öva sig på de andra stilarna? Demokratiskt och auktoritärt ledarskap Genom små övningar kan ni pröva på auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Spela upp samma situation (till exempel en flagghissning) två gånger, först så att ledarskapet i situationen är auktoritärt, sedan överdemokratiskt. Fundera på vilket ledarskap som fungerar bäst i den situationen. Spela sedan upp situationen en tredje gång, denna gång så som situationen vanligtvis ser ut i kåren. Diskutera om kårens metod är fungerande eller inte. Om ni kommer fram till att den inte är det; fundera tillsammans på hur man kunde ändra metoden. Gör gärna om detta med flera olika situationer. Exempel på situationer: Q Flagghissning Q Patrullens utförande av en kontroll under en tävling Q Sommarlägrets kvällssysslor Q Städtalko på kårlokalen Q Kårens grötfest Q Patrullens verksamhetsplanering Q Tältuppsättning på vinterlägret Q Att leda människor och att leda ärenden Med hjälp av övningar kan man enkelt åskådliggöra skillnaden mellan att leda ärenden och att leda människor. Här följer en kort beskrivning av de två typerna av ledarskap. Beskrivningen är inte den enda rätta så sök information också ur Scoutledarnes handbok eller från ledarskapskurser. Att leda ärenden (engelskans management) innebär ansträngningar för att behålla ordning också i stökiga organisationer. Ledarens uppgift är att skapa system, med målsättningar, planer och planeringspraxis och så vidare, så att de begränsade resurser organisationen har, kan uppdelas på ett rätt sätt att målen uppnås. Till att leda projekt hör alltså delvis att bilda organisationer, rekrytera, delegera uppgifter och så vidare. Märkväl att ansvar inte kan delegeras. Att leda människor (engelskans leadership) är att arbeta för att få till stånd en förändring. Ledarskapets krav är ett behov av förändring. Utförarna, det vill säga människorna, och en igångsättande kraft ofta ledaren, leadern. När man leder människor är det ledarens uppgift att kontrollera att de ledda tar till sig visionen och strategin (ledarens egen, den tillsammans bestämda, den till gruppen givna eller en blandning av dessa) (så kallad buy-in) och förverkligar visionen och strategin. När man leder människor ska ledaren fungera som en vägvisare, men till ledarskapet hör även övervakning. Enligt ett gammalt ordspråk är ledarskap till 90 % att övervaka och till 10 % att befalla (utan att i detta fall skilja på att be om eller befalla). Vid behov kan ledaren även rätta till riktningen ifall de ledda börjat glida iväg åt fel håll. Som ledare ska man kunna motivera, inspirera och uppmuntra. Exempel på situationer: Q Ledarträff i kåren Q Skallgång i terrängen Q Att komma överrens om mötestider på kårens höstmönstring Q Att planera kårens verksamhet Q Att planera patrullens verksamhet Q Att genomföra en gemensam utfärd till en okänd ort Som yngre explorerscout behöver man inte ännu kunna skilja på ledarskap och handledarskap (till exempel leadership vs. management), för inte ens alla vuxna får en klar bild av detta. Mer om ledarstilar kan man läsa bl.a. i Handbok för scoutledare. $QVYDUHWW\QJHU Beskrivning: Explorerscouten förstår vad som avses med en ledares ansvar. Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildning med utomstående experter. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Diskussion och gruppövning. Vad är och betyder ansvar för följade (ni kan välja en del eller alla, hitta själv på fler exempel): Q patrulledare Q lägerchef Q ledare på en utfärd Q kårchef Q klasslärare Q taxichaufför Q chef inom den kemiska industrin Q lokförare Q busschaufför Q skogshuggare Q brandman Q polis Q mamma och pappa Q storebror och storasyster Q fadder Q president Q prins Q kung Q verkställande direktör Q reporter Är ansvar bundet till en uppgift? Är ansvar beroende av en biologisk bakgrund? Är ansvar beroende av rollen i arbetet eller i hobbyn? Varför kan man inte delegera ansvar? Man går igenom en tidigare planerad utfärd eller ett annat redan ordnat evenemang och ser på det med betoning på ansvar. Vem hade ansvar och vad hade man ansvar för? Tog alla sitt ansvar? Alla funderar på hur stort ansvar de kan och vill bära och tänker ut en lämplig uppgift som motsvarar ansvarsbördan. Man kommer överens om vem som gör uppgiften. Vad är explorerscoutpatrulledarens ansvar? Vad är vi redan bra på? Praktiska ledarövningar (dit även ansvarstagande hör) kan sättas som en del av utbildningen. Man lär sig ta ansvar genom att öva på det rent praktiskt. Diskussion och utvärdering av ledarskapsövningar kan ge bra insikter om ansvarstagande. 7LGHQlUEHJUlQVDG Beskrivning: Explorerscouten lär sig kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av det i ledarskap. Material: det material som behövs på utbildningen, kalendrarna Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrullen bekantar sig med explorerscoutkalenderns