Explorerscoutkalendern

Transkript

1 Explorerscoutkalendern. Välkommen explorerscout! Hej! Här är det: explorerscoutens eget program. Som explorerscout får du förverkliga ett program genom vilket du lär dig nytt, har roligt och är med om storslagna scoutupplevelser tillsammans med dina vänner. Då vi gjorde explorerscoutprogrammet ville vi planera ruttalternativ som skulle passa just dig. Uppdraget var roligt eftersom vi redan i början av projektet visste att scouter i exploreråldern är ivriga att pröva på nya och annorlunda saker. Dessutom inspirerades vi av explorerscouternas kreativa galenskap och fördomsfrihet. Vi önskar dig och din explorerscoutpatrull de bästa scoutstunderna. Ta på dig ryggsäcken och ge dig iväg! Med scoutvänstern, Naana, Kätsä, Tammi, Signe, Matleena, Ellu, Ropsu, Artsi, Leevi och Katja

2 Vad gör man som explorerscout? Explorerscouternas verksamhet går ut på att explorerscoutpatrullen tillsammans gör ett program som finslipas och stylas så att det passar den egna gruppen. Vad går det ut på att vara explorerscout då? Det får du själv ta reda på, men ett litet tips på vägen är: egna vänner och verksamhet tillsammans. Explorerscoutprogrammet innehåller allt mellan himmel och jord; mycket som är roligt, fartfyllt och också utvecklande. Programmet för patrullen ut ur kåren för att göra saker tillsammans med grannkåren eller med andra kårer i Finland till exempel på FiSScs (Finlands Svenska Scouters) årliga explorerscoutevenemang. I explorerscoutingen har flickor och pojkar egna patruller som har möten en gång i veckan. Dessutom gör patrullen utfärder och deltar i läger och evenemang. Åldersgruppens gemensamma evenemang ordnas med månaders mellanrum i den egna kåren eller tillsammans med andra kårer. Evenemangen kan vara träffar, läger, utfärder eller andra evenemang. Som explorerscout deltar du i gruppledarutbildningen och leder den egna patrullen eller alternativt en spejarscoutpatrull i minst ett halvt år. Ifall du vill så kan du vara patrulledare också en längre tid.. Explorerscouternas ledare Patrulledaren Som patrulledare för din patrull fungerar i tur och ordning en av patrullens medlemmar. Det är patrullen som utser patrulledare. Patrulledaren ansvarar för patrullens löpande verksamhet med stöd av lotsen. Patrullmedlemmarna deltar i förverkligandet av patrullens verksamhet så patrulledaren ordnar alltså inte allt program på egen hand. Patrulledarens uppgift är att: med stöd av lotsen planera patrullens löpande verksamhet, organisera de praktiska arrangemangen kring veckomötena, utbilda sig för sitt uppdrag, binda sig till sitt uppdrag för en överenskommen tid, med stöd av lotsen ansvara för säkerheten i verksamheten, fungera som exempel och pålitlig vän för patrullen, sporra patrullen att delta i utfärder, läger och övriga scoutevenemang och också delta i dem själv. Lotsen En äldre ledare, en lots, stöder er explorerscouter och er patrull. Lotsen är en tränare, en utmanare, en axel, en linjedomare och en uppmuntrare. Lotsen ansvarar också för åldersgruppens gemensamma verksamhet.

3 Lotsens uppgift är att: ansvara för patrullens verksamhet, men inte leda patrullen, tillsammans med patrullen planera patrullens verksamhet, delta i patrullens verksamhet vid behov, men inte alltid, stöda patrulledaren, fungera som en idébank, känna till scoutprogrammet och scoutmetoden, se till att målen för fostran uppfylls i åldersgruppen, ansvara för åldersgruppens gemensamma verksamhet, samarbeta med spejarscouternas lots.. Explorerscoutens symbolik Den skogsgröna färgen som betecknar explorerscouter beskriver er förmåga att verka i samråd med naturen. Grönt är också ungdomens och tillväxtens färg. Färgen syns bland annat i visselpipssnodden samt i det material som är riktat till er. I samband med löftesgivningen (se aktiviteterna) får du ett explorerscoutmärke av tyg att sy fast på ärmen och i slutet av explorerscouttiden får du enligt kårens traditioner åldersgruppens sigill, det vill säga det avslutande märket i metall, liljan och lejonet. I märket förenas scoutseder och finländskhet. Sigillet fästs på scoutskjortan. Explorerscouter är nyfikna och vågar testa sina gränser. Karakteristiskt för patrullen är egna patrullkläder, föremål och traditioner som gör att patrullen skiljer sig från mängden och som stärker gemenskapskänslan. Med hjälp av en symbolik som ni skapat själva kan ni visa omvärden vad ni är gjorda av. Löfte: Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa scoutidealen i mitt liv. Explorerscoutens ideal: En explorerscouts ideal är att.. respektera andra.. älska och skydda naturen.. vara ärlig och pålitlig.. främja vänskap över gränser.. känna sitt ansvar och göra sitt bästa Valspråk: Var redo 5

4 Fundera på hur du förverkligar idealen i ditt liv. Hur syns det i praktiken att du följer scoutingens värderingar?. Explorerscoutprogrammet Explorerscoutprogrammet tar tre år. Det består av olika långa aktiviteter varav en del är obligatoriska och en del är valbara. Åldersgruppsmärke Liljan och lejonet Kår/Region Distrikt/Förbund Centralorganisation Löftesmärke Till den obligatoriska utrustningen hör fem fickor: Välkommen explorerscout Gruppledarutbildning Ledarskap Explorerscoutevenemang Scoutfärdighetstävling Fickorna välkommen explorerscout och gruppledarutbildning utför du under det första året. Ledarskapsaktiviteterna utför du oftast under det andra eller tredje året då du med handledning av lotsen leder den egna patrullen eller en spejarscoutpatrull. Som explorerscout bör du delta i minst ett explorerscoutevenemang och minst en scoutfärdighetstävling under din explorerscouttid, men naturligtvis kan patrullen gärna delta i evenemangen och tävlingarna varje år. Utöver den obligatoriska utrustningen består programmet av fem olika utrustningspaket som indelas i sammanlagt 6 fickor. Fickorna innehåller 5 5 aktiviteter. Dessutom finns det i scoututrustningspaketet två fickor med sjöaktiviteter: Sekond-fickan och FiSScSjö-fickan. Varje år väljs minst en aktivitet ur varje ficka. Du gör alltså varje år minst 6 aktiviteter som kan vara allt från under en timme långa uppdrag till projekt som tar ett halvt eller ett helt år. Sjöscouter gör alla aktiviteter ur Sekond- 6 7

5 fickan och kan dessutom fritt plocka aktiviteter ur FiSScSjöfickan. Övriga explorerscoutergör minst en aktivitet per år ur antingen Sekond- eller FiSScSjö-fickan. Då ett verksamhetsår övergår i nästa håller du och din lots en evalueringsträff. Under träffen utvärderar ni tiden som gått och lägger samtidigt upp idéer för inkommande verksamhetsår. Evalueringsträffen med lotsen är en viktig del av den organisering och planering av din tidsanvändning som du övar explorerscoutprogrammet. Efter att du avlagt välkommen explorerscout-fickan och avgett explorerscoutlöftet får du åldersgruppens märke. FiSSc ordnar årligen ett landsomfattande evenemang för explorerscouter, och explorerscouttävlingar ordnas i regel årligen i regionerna. Ett landsomfattande explorerscoutevenemang för alla Finlands explorerscouter ordnas vart tredje år. Som explorerscout har du möjlighet att delta i nationella storläger och scoutfärdighetstävlingar. Aktiviteterna i alfabetisk ordning De egentliga aktivitetslistorna finns i slutet av denna bok Ansvaret tynger 56 Arbeten för kvinnor och män Att leda med stil 56 Båtmotorn 77 Bönepärlor Dags för seglats 78 Den egna flaggan vajar 5 Eftersvett 59 Eget sånghäfte med lugna sånger Ett brev till framtiden Evenemangsutbudet 60 Explorerscouten utbildar 57 Fjädermoln 79 Frivillig på församlingens evenemang 5 Fördomar Församlingsval 6 Gruppen lever och utvecklas 56 Gruppens anatomi 56 Hur skulle Finland se ut om något gått på ett annat sätt? 7 Hypotermi 77 I väntan på evenemanget 60 Initiativtagande medborgare 7 Jag avger ett hälsobetonat nyårslöfte. 05 Jag avger explorerscoutlöftet 55 Jag behärskar de kunskaper i första hjälpen som lärs ut på kurser i första hjälpen. 9 Jag bekantar mig med en gentlemans och en dams beteende. 07 Jag bekantar mig med explorerscoutlöftet 55 Jag bekantar mig med församlingens ungdomsarbete eller med diakoniarbete. 5 Jag bekantar mig med och deltar i ett naturskyddsprojekt på min hemort. 00 Jag bekantar mig med värnplikten 7 Jag bongar och fotograferar tio fåglar, maskar, skalbaggar, kräldjur, fiskar eller liknande. 96 Jag deltar i budgeteringen och uppföljningen av ett av kårens evenemang. 6 Jag deltar i en båtförarkurs/ skärgårdsskepparkurs 80 Jag deltar i en kustseglats 80 Jag deltar i en orienteringsmästerskapstävling. 87 Jag deltar i en scouteskadersegling 8 Jag deltar i en tillställning som behandlar säker sex. 08 Jag deltar i Nodu-verksamhet eller i ett annat miljöbetonat samarbetsprojekt. 00 Jag fungerar som hjälpledare 5 Jag fungerar som viceskeppare under en veckoslutsseglats 80 Jag följer under en veckas tid med min vardagsmotion. 0 Jag följer under två veckors tid med min ekonomi och planerar de följande två veckorna. 6 Jag förbättrar min kondition före vandringen genom att motionera regelbundet i ett halvt års tid 0 Jag förbättrar mina sömnvanor 05 Jag förändrar mitt beteende på en eller flera punkter i en positiv riktning. 08 Jag gör en kåsa Jag gör ett konditionstest. 0 Jag gör ett smycke av sten, metall, ben eller glas. Jag gör något som är utmanande för mig själv. 07 Jag gör upp en plan för min ekonomi och följer upp hur den förverkligas. 6 Jag håller mitt rum städigt i en månad 67 Jag jämför klädseln under läger, utfärder och vandringar. 90 Jag kan leda flaggceremonin vid ett högtidligt tillfälle. 6 Jag kan sätta upp samt vårda tre olika bivacker. 9 Jag kan vårda min skidutrustning. 9 Jag klättrar under ledning av en sakkunnig på is eller klippor. 9 Jag leder 58 Jag leder en stilla stund i patrullen. 6 Jag lever en vecka utan TV, dator och videospel. 0 Jag lär mig bokbindning. 8 9 Jag lär mig flugbindning. Jag lär mig göra upp eld utan tändstickor eller tändare. 9 Jag lär mig smide. 5 Jag orienterar nattetid 87 Jag reparerar eller underhåller något hemma. 68 Jag repeterar orienteringskunskaper och hittar väderstreck med hjälp av tecken i naturen. 86 Jag sköter mina utfärdsskodon på rätt sätt 67 Jag snålar med energin i en veckas tid. 99 Jag tar reda på hur mycket energi jag får och hur mycket jag behöver under en skoldag och under en utfärdsdag. 09 Jag tillreder en måltid hemma eller på utfärden utgående från ett recept som jag hittat på själv. 0 Jag tillverkar en gåva åt någon annan i patrullen. Jag tillverkar en led-ficklampa. Jag tillverkar en slidkniv. 5 Jag tillverkar isdubbar och övar mig att använda dem. 9 Jag vadar genom kärr, bestiger berg och simmar i bäckar. 98 Jag vet hur utrustningen för en en vecka lång vandring packas. 9 Jag virkar en mössa. Jag är tyst i ett dygn. 05 Jag övar mig att rädda mig själv ur en vak och att rädda en person som gått ned sig i en vak. 90 Kom med! 60 Kommunaldemokrati 7 Ledaren utvecklas 58 Ledarens verktygsback 57 Ledarskapsövningsdiskussion 58 Lotsen och vi 55 Lägga till och kasta loss 78 Läsdagbok Med spejarscouterna 57 Mina och kårens värderingar. Människor nära mig Olika religioner. 6 Porträtt av en ledare 56 Proviant ombord 79 Radiotelefon och signalflaggor 79 Rätt och fel Segel, rigg och vinsch 80 Sekondseglats 77 Sjöprylar 78 Skräp, gråvatten och septiktank 79 Som exempel för andra. Som ledare i scoutingen 58

6 Som medborgare i Finland och i EU 7 Spejarscouternas värld 57 Storm 80 Säkerhetsföreskrifter på sjön 79 Tiden är begränsad 57 Tävlingsgnista 59 Tävlingspreppning 59 Tävlingsutrustningen i skick 59 Vad som komma skall 5 Vi ansvarar för konstruktionerna på kårlägret 8 Vi ansvarar för lägermaten på kårlägret 8 Vi ansvarar för programmet på kårlägret. 8 Vi arrangerar en av kårens traditionella festligheter. 75 Vi arrangerar en fest som följer god sed och etikett. 6 Vi arrangerar en kortfilmsfestival i kåren. 9 Vi arrangerar en småkrypssafari för en utvald grupp. 9 Vi arrangerar en övning i första hjälpen för spejarscouterna. 9 Vi arrangerar ett skivråd med andliga sånger Vi arrangerar lägerkyrka eller en andakt på lägret. Vi bakar chokladkakor och äter dem alla under en kväll. 0 Vi bekantar oss med 5 olika yrken. 7 Vi bekantar oss med eko-kor eller andra eko-kreatur. 95 Vi bekantar oss med en annan medborgarorganisation som verkar på vår hemort. 7 Vi bekantar oss med en främmande religions evenemang. 6 Vi bekantar oss med en för oss ny handarbetsteknik Vi bekantar oss med finländskt skogsbruk 97 Vi bekantar oss med kanotsäkerhet, lär oss paddla och gör en kanotutfärd. 89 Vi bekantar oss med kartans koordinatsystemet 87 Vi bekantar oss med konsumentens rättigheter 7 Vi bekantar oss med levnadsförhållanden runtom i världen. 69 Vi bekantar oss med olika sätt att brainstorma. Vi bekantar oss med telefon-, textmeddelande-, nät- och e-postetikett och testar vår kunskap i ämnet 6 Vi bekantar oss med ungdomsfullmäktige, ungdomsparlamentet eller annan liknande institution i vår hemkommun. 7 Vi bekantar oss med uppgiftsbeskrivningarna för de olika uppdragen i kåren. 7 Vi bekantar oss med vinterbivacker och prövar på minst två snöbivacker. 90 Vi besöker en annan kår 76 Vi besöker en avstjälpningsplats, ett vattenreningsverk, en återvinningscentral eller en annan instans där miljöbetonade ärenden sköts. 0 Vi besöker en djurgård eller en djurpark och funderar på om djuren har tillräckligt mycket utrymme. 96 Vi besöker en skola i kårens närområde och berättar om scoutingen. 75 Vi bjuder in en expert till vårt möte för att diskutera med oss om rusmedel och deras inverkan på livet. 08 Vi bongar fåglar under sommaren och jämför våra resultat på hösten. 95 Vi bygger en farkost och korsar ett vattendrag med den. 9 Vi bygger en fungerande hängeller repbro på sommarlägret. 8 Vi bygger en kyrka på lägerområdet. Vi bygger en lägerspis eller en lägerugn på sommarlägret. 8 Vi bygger en slängkälke 8 Vi bygger en stadig flotte som kan användas hela sommarlägret. 8 Vi bygger ett snöslott eller en snöskulptur på ett daghems gård. 70 Vi bygger upp gruppen tillsammans 56 Vi delar ut lön. Vi deltar i eller bekantar oss med frivillig räddningsverksamhet 76 Vi deltar i en guidad naturutfärd. 95 Vi deltar i en insamling 69 Vi deltar i ett av kårens möten och utnyttjar en taltur på mötet. 7 Vi deltar i ett biståndsprojekt 68 Vi deltar i ett målar-, krattningseller vedtalko. 69 Vi deltar i ett serviceuppdrag på region- eller förbundslägret 75 Vi deltar i ett storläger eller en jamboree 76 Vi deltar i Jukola- eller Venlakavlen. 88 Vi deltar i självständighetsfestligheterna på vår hemort. 70 Vi diskuterar olika roller i en grupp. Vi prövar på olika roller i vår egen grupp. 09 Vi diskuterar vad som är fel i vår näromgivning och gör något för att rätta till felet 0 Vi fixar upp kårlokalen eller kårens stuga eller båt. 7 Vi funderar på roliga lägertemata och programidéer som passar ihop med dem för kårens bruk. 8 Vi funderar på vilka olyckor som kan hända under en vandring. 9 Vi funderar på vilka vardagliga saker som är svåra för oss och lägger fram förslag på hur man kan klara svåra situationer. 07 Vi fungerar som guider under besöksdagen 86 Vi fungerar som kontrollanter på regionens eller förbundets scoutfärdighetstävling. 76 Vi fungerar som redaktörer för minst två nummer av kårtidningen. 8 Vi fungerar som skyltdockor i ett varuhus skyltfönster i två timmar. 9 Vi förbereder oss för att vandra vintertid och förverkligar en minst två dygn lång vintervandring. 90 Vi förbereder oss för ett maratonlopp 0 Vi förverkligar ett jippo till förmån för dem i vår hemkommun som behöver hjälp. 68 Vi förverkligar ett projekt tillsammans med en explorerscoutpatrull från en annan kår 77 Vi förverkligar under ett års tid fyra olika övernattningar utomhus under olika årstider. 89 Vi går igenom ungdomars frågor om relationer och sex. 08 Vi gör eller söker upp en letterbox eller en geocache. 98 Vi gör en adventskalender och för den till ett daghem eller ett servicehem. 69 Vi gör en egen nätsida åt patrullen. 6 Vi gör en egen orienteringsbana i närterrängen. 87 Vi gör en film- eller fotodagbok över utfärden. 8 Vi gör en klipskhetsbana för äventyrsscouter eller spejarscouter. Vi gör en mopedbilsjämförelse 67 Vi gör en presentation över intressanta utfärdsmål i vår hemkommun 98 0 Vi gör en punkt för ledarvård på lägret 85 Vi gör en scoutig dockteatereller barnteaterföreställning för vargungarna. 8 Vi gör en scoutig tavla, med ram, och hänger upp den på kårlokalens vägg. Vi gör en skulptur av sand eller is 8 Vi gör en slumputfärd där färdriktningen avgörs genom tärningskast. 0 Vi gör en ställningstagande eller informativ miljöbetonad fotoserie, filmsnutt eller artikel. 0 Vi gör en utfärd under vilken vi försöker klara oss med så lite utrustning som möjligt. 0 Vi gör en utfärd under vilken vi huvudsakligen äter mat som vi hittar i naturen. Vi gör ett spel som kan hjälpa spejarscouterna att lära sig nya djur-, växt-, fågel-eller stenarter. 96 Vi gör ett utfärdsutrustningstest. Vi gör fnöske 5 Vi gör fågelholkar och hänger upp dem i skogen 97 Vi gör lägermärken åt deltagarna på kårlägret. 85 Vi gör mat av fullständigt obehandlade råvaror. 0 Vi gör patrullens eget totem. 6 Vi gör spel för fritiden på lägret 8 Vi gör traditionell målfärg. 6 Vi gör trafikräkning under rusningstid eller på en livligt trafikerad gata. 0 Vi gör tändstål 5 Vi gör upp en säkerhetsplan för kårlägret 8 Vi hittar på en egen hantverksuppgift. 7 Vi håller en konstutställning på kårens evenemang. 7 Vi hålls på sjökortet 78 Vi jämför dofter och deras signaler. 06 Vi lagar mat av lokala råvaror, ekologiskt framställda matvaror eller rejäl handel produkter. 09 Vi lindrar de yngstas hemlängtan 86 Vi lär oss byta eller reparera cykelns, mopedens eller bilens däck. 65 Vi lär oss göra en nödbivack och övar oss att reparera utrustning i ödemarken. 9 Vi lär oss tillverka traditionella finländska julprydnader.

7 Vi lär oss vad som är lämplig klädsel vid olika tillfällen. 65 Vi odlar örter, grönsaker och rotfrukter och använder dem i matlagningen. 66 Vi ordnar en spännande naturutfärd för vargungar, äventyrsscouter eller spejarscouter. 97 Vi ordnar etikettskola 6 Vi ordnar skräp- eller krattningstalko i kåren. 99 Vi planerar en kampanj för att samla in pengar till kåren. 6 Vi planerar och bygger en lägerbastu. 8 Vi planerar och bygger en stor lägerport. 8 Vi planerar och bygger en vattenrutschbana 8 Vi planerar och bygger ett fungerande och ergonomiskt lägerkök med en avfallssorteringspunkt. 8 Vi planerar och förverkligar en nattlig bäver-, uggle-, insektseller fladdermusutfärd. 96 Vi planerar och förverkligar ett kvällsprogram, en väckning med program eller ett lägerdop under lägret. 85 Vi planerar och förverkligar orienteringsskolning och en orienteringsbana för en annan åldersgrupp. 88 Vi planerar och förverkligar, alternativt rustar upp, en utmärkt naturstig. 98 Vi planerar, förbereder och förverkligar en finländsk ödemarksvandring 89 Vi planerar, förbereder och förverkligar en hajk där vi tar oss fram med ett transportmedel som drivs med muskelkraft. 89 Vi planerar, förbereder och förverkligar en minst två dygn lång vandring. 88 Vi plockar bär eller äpplen och gör sylt eller saft av dem inför vinterutfärden. 66 Vi presenterar Finland 7 Vi prövar en ny motionsgren. 0 Vi prövar positivt tänkande och olika metoder att kontrollera sinnet. 05 Vi prövar på att väva mattor. Vi reparerar eller förnyar ett gammalt föremål. 6 Vi repeterar ätliga växter, svampar och bär. 9 Vi samlar in pengar till deltagaravgiften för ett explorerscoutevenemang. 6 Vi sammanställer våra bästa byktvättips och tvättar våra utfärdskläder enligt instruktioner. 66 Vi servar kårens lägerutrustning före och efter lägret. 8 Vi ska på tävling 58 Vi skriver en lista över olika åldersgränser. 06 Vi spelar TV-spel eller surfar på nätet i ett sträck för länge. 06 Vi söker fram intressanta sommarjobb och skriver en mall för en ansökan. 6 Vi söker oss till konstiga situationer med andra människor och undersöker hur människor beter sig i olika situationer. 0 Vi söker upp patrullens egen plats för en stilla stund i närterrängen. 99 Vi söker vår egen metod att slappna av. 0 Vi tar naturbilder med kamera eller målar med vattenfärger i naturens sköte. 7 Vi tar reda på hur vår kommun stöder ungdomsarbetet. 70 Vi tar reda på varifrån de dagligvaror vi använder kommer. 65 Vi tar reda på vilken inverkan vår kår har på miljön. 0 Vi tillverkar en egen bivack. 6 Vi tillverkar en okarina eller ett annat instrument och övar oss att spela tillsammans. 9 Vi tonsätter och skriver orden till en lägersång 85 Vi torkar mat inför vår vandring. 9 Vi tvättar mattor 67 Vi tävlar i matlagning över öppen eld. 0 Vi tävlar om vem i gruppen som får till stånd den största förändringen i andra människors beteende gentemot miljön. 00 Vi undersöker människans revirbeteende. Vi vårdar kårens verktyg eller diskar alla kårens kärl. 75 Vi vänder på slantarna och tillreder god mat för lite pengar. 6 Vi övar oss att orientera med hjälp av specialkartor. 87 Vi övar regelbundet orientering i minst ett halvt års tid. 88 Vi övar skidning med vintervandringsutrustning. 0 Vi färgar garn på traditionellt vis. 5 Vår egen blogg. 6 Vår tes 5 Obligatorisk utrustning 5 fickor Fickor Valbar utrustning 6 fickor, gör en aktivitet per år ur varje ficka Personlig utrustning Sedlar i madrassen Vår egen kår Modellmedborgaren Scoututrustning Skogsutrustning Byggmästarens handskar Lägerfinesser Ödemarkens superhjälte Opp och hoppa Leonardo da Vinci bleknar Vardagsutrustning Ut genom dörren Så föds ett läger Fågel eller fisk Djupa tankar Själsfridd Verktygsbacken Hjärngymnastik Laga och lappa Ut i naturen Sekond Från ord till handling En hjälpande hand Vi hålls på kartan För moder jord Med en riddares mod Flinka fingrar Utrustningspaket Scoutfärdighetstävlingar Välkommen explorerscout Gruppledarutbildning Ledarskap Explorerscoutevenemang Fosterlandet Finland FiSScSjö Ett golv av mossa och himlen som tak Mat på bordet Grova nävar

8 5. Planering av verksamheten Patrullen, patrulledaren och lotsen gör tillsammans upp en verksamhetsplan för verksamhetsperioden (höst eller vår) genom att ur explorerscoutprogrammets fickor välja sådana aktiviteter som intresserar patrullen. Till hjälp för planeringen finns ett planeringsunderlag i kalendern. Verksamhetsperioderna kan bli väldigt olika beroende på patrullens val. I planeringen är det viktigt att ni beaktar de ledaruppdrag som ingår i ert program. Under andra och tredje året kan ni vara patrulledare för en spejarscoutpatrull. Att leda en spejarscoutpatrull tar tid och påverkar era möjligheter att ta emot uppdrag i den egna patrullen. Varje explorerscout bör ändå ha möjlighet att delta också i den egna åldersgruppens verksamhet. Explorerscoutpatrullen väljer bland medlemmarna en patrulledare som ansvarar för organiserandet av verksamheten under verksamhetsperioden. Patrulledaren ordnar inte allt program, utan de övriga patrullmedlemmarna deltar i förverkligandet av den egna patrullens verksamhet. Lotsen stöder patrulledaren. Förutom aktiviteterna innehåller verksamhetsplanen också patrullens utfärder, kårens gemensamma verksamhet och de programevenemang som ni deltar i. För planering av utfärder och övriga projekt bör ni reservera tillräckligt med tid. Uppdatera verksamhetsplanen under verksamhetsperioden enligt behov och utvärdera förverkligandet av planen och planens tidtabell. Utöver patrullens verksamhetsplan kan du välja aktiviteter utgående från dina egna önskningar och mål. En del aktiviteter lämpar sig bra för att göras ensam. Explorerscouterna gör ju till exempel sina ledaruppdrag vid olika tider, så verksamhetsperiodens program är individuellt. Planeringen underlättas av de små symbolerna i samband med aktiviteterna. Med hjälp av symbolerna kan du bara genom att ögna igenom aktiviteterna avgöra såväl deras svårighetsgrad som deras längd och utrustningen som krävs för dem. 5

9 6. Den egna explorerscoutstigen I denna del finns stödmaterial och tips för dig som fungerar som patrulledare i den egna patrullen eller i en spejarscoutpatrull. Dessutom finns här tips för planering av den egna tidsanvändningen. Organisering och planering av tidsanvändning övas under hela scoutstigen, men under explorerscouttiden, då det annars också händer mycket i livet, växer deras betydelse. Därför finns ett grundpaket i ämnet med. Instruktionerna kan användas också utanför kåren, till exempel i ett projekt i regionen eller i förbundet, eller varför inte utanför scoutingen. Materialet kan också fungera som grundpaket åt äldre scouter. Blankettmallar och tabeller kan piffas upp, göras personliga och kopieras upp. Ni kan också hitta på egna mallar och kan lägga upp dem på någon lämplig scoutwebbplats så att andra kan använda dem. Explorerscoutmötet Explorerscoutpatrullens möten kan vara uppbyggda till exempel såhär:. Hälsningsord Småpratet stökas undan. En fastställd tid på 0 5min används. I dethär skedet av scoutstigen kan man redan anlända på utsatt tid alla är på plats.. Öppningsceremoni Längd: min. Alltid samma bekanta öppning, till exempel ett rop. Denna sed lär man sig i de tidigare åldersgrupperna och det finns ingen orsak att ge upp seden. I vilken form er öppningsceremoni är bestämmer ni själva.. Explorerscoutråd Längd: 5 5 min. Gå igenom hur det går i spejarscoutpatrullen, vargungeflocken eller äventyrsscoutlaget. Följ upp hur spejarscoutpatrulledarna klarar sig och om de behöver hjälp med något. Följ upp längre projekt eller aktiviteter. Hur går det? Behövs hjälp? Anmälningsärenden och kvällens program. Diskutera följande om det finns något att ta upp: - Gemensamma beslut - Upplevelser och resultat från förra mötet gås igenom - Närvarande skrivs upp och eventuella pengafrågor diskuteras. Det egentliga mötesprogrammet Längd beroende på program. Gör tillsammans en aktivitet eller något annat som ni kommit överens om på förhand. - Programmet förbereds av patrullmedlemmarna (utom de som också är spejarscoutpatrulledare, viceakelor eller vicekaptener) under ledning av patrulledaren. 6 7

10 - Ifall alla i patrullen också fungerar som patrulledare för spejarscouter, viceakelor eller vicekaptener så kommer patrullen tillsammans överens om arbetsfördelningen. 5. Nästa möte Längd 5 0 min. Kom överens om när nästa möte är, vad som händer då och vem som förbereder vad. Skriv upp mötet och vad som ska förberedas i kalendern eller i en uppgiftslista så att det inte glöms bort. 6. Avslutningsceremoni Längd min. Till exempel ett rop eller tapto. Planering och utvärdering av den egna verksamheten Det är ofta i explorerscoutåldern som du första gången börjar uppleva att det finns fler saker att göra än tid att göra dem. Förutom scouting har du kanske andra intressen. Därför är det skäl att nu och då stanna upp och fundera på hur du ska göra för att inte drunkna i allt som du skulle vilja göra. Här följer tips och exempel på hur du kan kontrollera kaoset. Jag är också bra... Gör denhär övningen på en ostörd plats då du har en stund tid. Avsluta följande meningar på ett skilt papper. Jag kan... Det bästa just nu Jag vill ännu lära mig Detta år tänker jag Denna vecka ska jag... Imorgon kommer jag att... Blev något klarare? Du har just planerat en liten bit av din framtid och din tidsansvändning. Att blicka framåt hjälper en att nå sina egna och gemensamma mål mitt i brådskan. Försumma inte planering i scoutingen eller på andra områden i livet. Egen tidsanvändning I dethär kapitlet hittar du korta tips för hur du klarar vågen av saker att göra då du sysslar med scouting, har en annan hobby och dessutom går i skola eller studerar. Du kan också hitta på egna metoder. Huvudsaken är att du hittar en eller flera metoder att reglera din tidsanvändning. Lär dig säga nej. Det att du känner dina egna gränser och kan säga nej är ingen dålig sak utan tyder på mognad. Tiden räcker inte till för allt och varje dag måste vi, både inom scoutingen och utanför den, välja mellan många nya saker. Var inte rädd för att be om hjälp. Ibland händer det att man helt enkelt inte hinner göra något som man lovat göra eftersom situationen har förändrats sedan man lovade. Be om hjälp. Sämsta lösningen är att låta bli att berätta att du inte kommer att hinna sköta uppdraget. 8 9

11 Använd kalender på rätt sätt. Skriv upp allt sådant i kalendern som du vill bli påmind om då dagen närmar sig, händelser, deadlines och uppdrag. Skriv ned saker Då du lovar något, eller du kommer att tänka på något viktigt, skriv genast ned det. För dethär kan du till exempel använda de tomma sidorna i kalendern. Det är bra att ha en TO DO-lista [engl. to do, att göra], där du skriver upp sådant som du kommer på att du borde göra. Uppgifterna kan sedan flyttas till platsbundna minneslistor enligt följande modell. Gör upp minneslistor som är bundna till en viss plats Flytta minst en gång i veckan över de tankar som finns i huller om buller på din TO DO-lista till en eller fler mer organiserade listor. En typ av organiserade listor är listor som är bundna till en viss plats där uppgifterna görs. Detta är knappast en metod som passar alla eftersom den är ganska småpetig och noggrann. Du kan också hålla dig till bara en TO DO-lista till exempel på ett tomt uppslag i kalendern. Huvudsaken är att du skriver upp saker och inte försöker komma ihåg allting. Det lönar sig att försöka hålla listornas antal litet. Exempel på listor: Hemma-lista för saker som du ska göra hemma. I kårlokalen/scoutingen-lista för saker som du gör i scoutingen. I skolan-lista för saker som du gör i skolan. På dator-lista för saker som kräver dator. Inköpslista för saker som ska köpas. Större ärenden-lista för saker som inte kan göras på en gång. Väntar på andra-lista för saker som du väntar på att andra gör. För varje uppgift är det bra att fundera på om den kan avklaras på en gång. En storstädning i kårlokalen går kanske inte i ett svep, utan den består av många mindre uppgifter. Då är det kanske bättre att lista dem i stället för bara själva storstädningen. Överhuvudtaget är det bra att på listan ha saker som kan göras så att man kan vara säker på att man gjort dem. Gå igenom listorna regelbundet. Man glömmer lätt bort saker. Därför lönar det sig att skriva upp dem. När man regelbundet går igenom listorna blir man påmind om dem igen. Samtidigt kan man stryka över saker som man redan gjort, och fylla på listan med nya uppgifter som man kommer på. Gör saker Då du har ledig tid och inget annat att göra kan du gå igenom listan och göra lämpligt stora uppgifter. Du kanske blir förvånad över hur mycket enklare och trevligare det är att ta itu med uppgifterna när de finns uppskrivna i din egen kalender. 0 Trots att listor är ett bra sätt att hålla reda på saker och ting så är det klokt att ibland fundera på om det tar längre tid att skriva ned saker än att göra dem.

12 Tidpunkt (datum)/ möte nr. Aktivitet Vem ansvarar/ leder? Material Planering och utvärdering av patrullens verksamhet eller ett projekt. Tidigare i kalendern kan du läsa om planering av patrullens verksamhet. Här hittar du en mall för planering av verksamhetsperioden. I tabellen kan ni skriva vad som görs och vem som ansvarar för att sakerna blir gjorda. En mall finns också för utvärdering under evalueringsträffen med lotsen och som stöd för projekt. Planera också det du gör själv I scoutingen vänjer man sig snabbt vid att göra upp planer för olika tidsperioder: en termin, en månad, en vecka, ett projekt och så vidare. Dethär är en orsak till att scouter får mycket gjort. Planera också ditt eget liv. Du behöver inte veta vad meningen med ditt liv är, men redan att kunna tänka ett år framåt är en fördel. Du kommer att märka att idéer förverkligas oftare om du skrivit ned dem. Du kan använda verksamhetsplaneringsmallen för patrullens verksamhet i en lite omarbetad version för att planera din egen tidsanvändning. Du kan också göra en lista över dina drömmar och mål. Verksamhetsplaneringsmall Använd till exempel en sådan här tabell för att placera in enskilda aktiviteter i verksamhetsperioden. Du kan använda ett kalkyl- eller textbehandlingsprogram för att göra egna tabeller. Gratis lösningar finns också på nätet.

13 På evalueringsträffen med lotsen Utvärdering och planering lönar det sig att göra med jämna mellanrum under året. Det är svårt att i patrullens verksamhetsplan förutse alla överraskningar som kan dyka upp. Därför korrigeras verksamhetsplanen an efter under året, eller så avviker man annars bara från den. Senast på evalueringsträffen är det dags att stanna upp och se både framåt och bakåt, fundera på och lära sig vad som gått bra och var det finns rum för utveckling. Använd till exempel följande mall: Datum för träffen: Vem deltar i utvärderandet? Vad har vi gjort under året? Fungerade verksamhetsplanen? Vad blev på hälft? Varför? Vad lyckades vi med under scoutåret? Vad borde vi ha gjort annorlunda? Vad är vår patrulls styrkor? Var bör vi ännu lära oss? När utvärderar vi nästa gång? Projekt Wikipedia: Ordet projekt (fr. lat. projicere), som på svenska etymologiskt översätts till utkast, betecknar urprungligen en plan för ett visst, mer omfattande företag (i bet. något man företar sig). D.v.s. ett projekt är en plan, eller ett utkast för något stort arbete. I explorerscoutåldern börjar du göra de första riktiga projekten. För att projektet ska lyckas är det viktigt att ha en plan uppgjord på förhand, också om projektets ämne är bekant från tidigare och övat många gånger. Dethär gäller såväl unga som mer erfarna projektmakare. 5 Ett projekt har alltid en början och ett slut. Ifall ett projekt upprepas många gånger blir det en del av den regelbundna verksamheten. Ett projekt kan ibland vara en enorm helhet som består av många mindre projekt. I explorerscoutåldern behöver du inte ännu känna till alla finesser som finns gällande projekt. Huvudsaken är att ni har egen verksamhet. Projektplanering kan ni träna utan djupare utbildning och genom att använda sunt förnuft. Kom ihåg att lotsen finns som stöd ifall ni behöver hjälp. Inför varje projekt lönar det sig att fundera genom de punkter som nämns i följande projektplaneringsmall. Mallen räcker knappast till för ens ett lite större projekt, men ni kan till exempel använda ett stort papper när ni börjar planeringen, och sedan sammanställa de slutliga tankarna och kopiera upp dem till alla deltagare i projektet.

14 Projektplaneringsmall Skede. Projektets namn: t.ex. ett häftigt namn utgående från projektets slutmål.. Projektets mening/ ledande principer: Varför utförs projektet? Vilka regler, traditioner eller värden bör följas under projektet. Viktigt att beakta: säkerhetsföreskrifterna för scoutverksamhet, scoutingens värderingar, gott uppförande och samarbete.. Mission/ vision/ mål/ lyckat slutresultat: Hur ser resultatet av projektet ut när ni lyckats!. Tankesmedja/ idéfabrik: Arrangera en tankesmedja där alla är med och planerar. Börja med att lista idéer, gallra inte bort ens de galnare idéerna ännu i början. Se saken ur många olika synvinklar: Vad vet ni? Vad bör ni uppmärksamma? Vad har ni glömt att tänka på? Det viktigaste i detta skede 5. Ordning i leden/ organisering: Välj ut de bästa och mest förverklingsbara idéerna och planera en helhet av dem. Skriv upp de viktigaste aspekterna. 6. Milstolpar i tidtabellen: Ni kan dela in projektet i: inledning (dethär är det), planering (till exempel planering, förberedelse och införskaffning av material), förverkligande (vad än ni nu gör) och avslutning (projektet konstateras vara gjort och ni funderar på vad som lyckades och vad som kunde förbättras). Projektets huvudskeden enligt föregående. Inledning: projektets syfte fastslås.. Planering: planering och förberedelse.. Förverkligande: konkret arbete.. Avslutning: utvärdering av projektet och beslut om hur man går vidare. Skede av projektet 6 7 Vad händer/ blir klart? Tidtabell

15 Budgetens huvudpunkter: Varifrån får vi pengar? Till vad går pengarna? Vad Inkomst Utgift Projektets kontaktuppgiftslista I början av projektet lönar det sig att göra en kontaktuppgiftslista som kopieras åt alla. Kom också ihåg de övriga personer som påverkar projektet! Projektmakarna/ organisation och ansvarsfördelning: Vem deltar i projektet och vem ansvarar för vad? Kom ihåg att en person åt gången har helhetsansvaret för en sak. Summa Vem Ansvarsområde Övrigt Namn Adress Telefon E-post 8 9

16 Stödlista för projektplanering Stödlistan kan användas i projektets inledningsskede. Hjälp av andra Av vem lönar det sig att be om råd? Har någon gjort något liknande förut? Av vem kan man lära sig? Vilka är med i projektet? Egen verksamhetsplan Är projektet i linje Hur hör projektet med vår verksamhetsplan? ihop med patrullens målsättningar? Ansvar och kontroll Vem eller vilka ansvarar? Hur ofta hålls möten? Hur få folk att binda sig? Varifrån får vi kunskapen? Pengar Vad kostar projektet? Vilka saker inverkar på priser och på medelanskaffning? Med vem och på vilket sätt bör vi kommunicera? Vem bör vara på plats? Vilka färdigheter krävs? Bör de äldre kårmedlemmarna informeras regelbundet? Vilka delar av projektet kostar? Vem behöver vi ha med? Vad tycker resten av kåren om vårt projekt? Vilka delområden av planering bör vi komma ihåg? Ska vi ta med scouter från andra patruller, från grannkåren eller någon annanstans ifrån? Vad bör vi lära oss? Vilka av kårens traditioner bör uppmärksammas? Varifrån får vi pengar? Tidtabell och kalender samt arbetsfördelning Vad händer när? Vilka orubbliga tidsgränser finns? Vad får bli försenat? Vem har redan kunskaper och erfarenheter och vem skulle lära sig mer genom sin uppgift? I vilken ordning bör saker hända? När bör eventuella utrymmen reserveras? Vad får inte bli försenat? Hur vet vi att projektet är färdigt? Bör något vara gjort innan något annat kan påbörjas? Vad kan inverka på tidtabellen? Vem gör vad? Kunde det ha gjorts bättre? Hur följer vi med När/ hur ofta utvärderar vi? om vi kommer framåt? Vad gick fel senast? Vad kunde vi förbättra från tidigare projekt? Med vems lov? Av vem får vi lov att Vems godkännande göra projektet? behöver vi? 0 Hur vet vi att vi är på väg åt rätt håll? Vad har vi lyckats med? Hur? Hur får vi godkännandet? Hur påverkar vårt projekt andra? Är vi förebilder? Den egna patrullen? Kårstyrelsen eller ledarrådet? Andra människor som ser oss som scouter? Spejarscouterna? Syskon- eller grannkårer? Mammor, pappor och syskon? Kårens ledning? Kårens bakgrundsförening? Följer vi regler? Kårens traditioner, seder? Lagar? Annat? Gemensamma regler? Explorerscoutlöftet? Säkerhetsföreskrifterna? Scoutingens värderingar? Utrymmen, transportmedel och övriga grejer Behöver vi mötesutrymme? Varifrån får vi dessa? Behöver vi arbetsutrymme? Behöver vi verktyg, dator, papper och sax eller telefon? Behöver vi transportmedel? Vilka är riskerna? Vad kan gå fel? Vem är vår kontaktperson? Vi tänker kreativt Vem följer med att projektet lyckas? Vad är det bästa med projektet? Vad har vi inte ännu frågat oss själva? Hur kan vi förhindra att något går fel? Vad säger eller frågar de om vi lyckas eller misslyckas? Vad är det tokigaste med projektet? Vad gör vi om något går riktigt åt skogen? Vad är det sämsta med projektet? Vad gör projektet unikt?

17 Utvärdering av projektet När projektet är avslutat är det viktigt att diskutera vad som lyckades och vad som bör utvecklas i framtiden. Svara åtminstone på följande frågor vid avslutande av projektet:. Vad gick bra?. Vad gick utmärkt?. Var finns det rum för förbättring?. Vad borde ha gjorts på ett annat sätt? 5. Vilka utmaningar övervanns? 6. Uppstod det farosituationer unde projektet? 7. Hur lyckades var och en? 8. Utvärdera i god anda till exempel vad var och en fick gjort. 9. Vad bör utvecklas? 0. Hur fungerade gruppen?. Är detta ett projekt som gruppen skulle göra pånytt?. Vad av detta kunde man berätta för andra explorerscouter? Gå igenom era svar tillsammans med lotsen. Spara projektplanerna och utvärderingen. De kan vara bra att ha senare. 7. Övrigt stödmaterial Avståndstabell Avståndstabeller hittas på nätet på bland annat vägförvaltningens webbplats. Länklista till webb-platser ohjelma.partio.fi Många vanliga kalendrar har avståndstabeller Viktiga telefonnummer i kåren, FiSSc och Finlands Scouter Suomen Partiolaiset Finlands Scouter ry (09)

18 Minneslistor för egen tidsplanering TO DO -i staden/ i affären TO DO -telefonsamtal/ -epost TO DO -hemma TO DO -i kårlokalen TO DO -på dator TO DO -i skolan TO DO -på utfärden 5

19 Månadskalender I en tom månadskalender är det enkelt att gestalta till exempel ett kortare projekt, genom att rita in projektets olika skeden och skriva in möten. Vecka Må Ti On To Fr Lö Sö Månad: 8. Spejarscoutprogrammet ur en explorerscouts synvinkel En del av explorerscoutprogrammet är att öva ledarskap antingen i den egna explorerscoutpatrullen eller som patrulledare för en spejarscoutpatrull. För att kunna leda spejarscouter bör explorerscouten behärska grundscoutfärdigheterna, känna till spejarscouternas program och kunna planera och förverkliga patrullens verksamhet. Dessa kunskaper och färdigheter får du genom att göra aktiviteterna som hör till fickan gruppledarutbildning. Som stöd för patrulledaren fungerar spejarscoutlotsen. Erfarenheten växer naturligtvis under ledarskapsperioden genom olika situationer och mångsidig färdighetsutbildning. På spejarscoutpatrulledarens ansvar är: att planera patrullens veckoverksamhet tillsammans med lotsen, att förverkliga patrullens veckoverksamhet på ett med lotsen överenskommet sätt, givna uppgifter på utfärder och spejarscouternas åldersgruppsträffar, att binda sig till ett uppdrag under en överenskommen tid, verksamhetens säkerhet, att fungera som exempel och pålitlig vän för patrullen, att uppmuntra patrullmedlemmarna att delta i utfärder, läger och övriga scoutevenemang, samt själv delta i dem, att utbilda sig för sitt uppdrag. 6 7

20 Spejarscouternas aktiviteter Mer information om spejarscouternas aktiviteter får du av kårens spejarscoutlots samt på och på finska på adressen ohjelma.partio.fi. Aktivitet Etappen och Fyren Vi-anda Patrullens regler Första hjälpen Första hjälpen Bivackering Eldslagning Orientering Orientering Utfärdsmat Kurs Nivå Vi fattar beslut om saker som gäller etappen Jag bekantar mig med min patrull Vår patrull är den bästa patrullen! I vår patrull Jag och patrullen Vi gör upp regler för patrullen Vi uppdaterar patrullens regler Kunskaper i första hjälpen Små sår och lindriga brännskador Hypotermi och köldskador Större blodflöde och chock Medvetslöshet Första hjälpen förpackning och nödsamtal. Ledskador Återupplivning Sjukdomsattack och läkemedel Utfärdsfärdigheter Vi övernattar i ett stockvindskydd Vi övernattar i vandringstält Vi övernattar i bivack vid öppen eld Vi övernattar i kamintält på vintern Vi gör upp och släcker en eld Olika slag av eldar Gerillaeld Eld med färsk och fuktig ved Jag använder grundkarta Jag använder orienteringskarta Riktning och avstånd Koordinatsystemet Jag orienterar med grundkarta Jag orienterar med orienteringskarta Jag orienterar nattetid tillsammans med en kompis Geocaching Jag tillreder utfärdsmat på stormkök Jag tillreder utfärdsmat av färska ingredienser Jag skaffar och tillreder utfärdsmat Jag tillreder mat över öppen eld Aktivitet Vård av utrustning Navigation och teori Segling och praktiska övningar Bestående konstruktioner En stilla stund Fåglar Färdighet att leda lägerbål Information Kläder och skodon på tork Knopar och rep Vi vässar en kniv eller yxa Jag vårdar utfärdsutrustningen Jag vårdar kårens bivacker Vi skränker en såg 8 9 Sjö Sjökortstecken Remmare, linjetavlor och fyrar Kurs, distans och hastighet Missvisning och deviation Säkerhet till sjöss Situationshantering Livet ombord Segel och trimning Båtens underhåll Navigation Säkerhet till sjöss Angöring Lägerliv Lägerpall Bestående konstruktion Jag deltar i en stilla stund Vi söker upp tankeväckande och speciella platser i naturen Ensam i naturen Jag arrangerar tillsammans med en kompis en stilla stund i naturen Vi går på fågelutfärd Vi gör en fågelutfärd på morgonen Rop Sketcher Scoutsånger Lägerbålshistorier Vi informerar före och efter utfärden Vi informerar kårchefen och berättar om evenemanget i kårens media Vi skriver om evenemanget i media utanför kåren Vi torkar kläder och skor Vi testar torktrick Grundknoparna Nya knopar för gammalt bruk Rep Prydnadsknopar och knoptavla Nivå Lägerbål Lägerbål för äventyrsscouterna Lägerkök Jag deltar i tillredandet av en måltid i lägerkök Jag tillagar en enkel måltid över öppen eld Vi tillagar en mer krävande måltid över öppen eld Jag tillreder en måltid för en större grupp på en lägerspis, i en soppkanon i en eldgrop eller i en stor gryta över elden

21 Aktivitet Motion Motion i terrängen Naturen Planering Signalering i terrängen Stjärnhimlen Stormlykta I vattnet På cykel På vintern På sjön Precisionsgrenar Styrketräning Fartgrenar I mörkret Naturkännedomsuppgift med äventyrsscouterna Vi gör upp ett program för utfärden Jag planerar och förverkligar en del av en programpunkt under utfärden Jag ansvarar för ett av utfärdens delområden Patrullen planerar en utflykt i sin helhet och förverkligar den Signalering i patrullen och kåren Olika former av signalering Signaleringsutrustning Stjärnor Stjärnberättelser Stjärnvandring Stjärnforskning Jag kan sköta om en stormlykta Jag använder en stormlykta Säkerhet Säkerhetskartering Terränglek Tillfälliga konstruktioner Uppskatta mått Utfärdsförberedelser Jag deltar i en terränglek Jag deltar i ordnandet av en terränglek Jag planerar och arrangerar en terränglek Patrullen planerar och förverkligar en terränglek Jag gör en trefot Tillfällig konstruktion Personliga mått Avstånd Höjd, längd och bredd Uppskatta tid Min egen utrustning Utrustningslista Gemensam utrustning Utfärdspyssel Luffarslöjd Vård av utrustning Återvinning på läger Jag tar hand om min egen utrustning Jag deltar i vården av kårens gemensamma utrustning Jag deltar i kårens materialtalko Jag deltar i höst- eller vårtalko på kårens stuga eller båt Vi återvinner lägrets avfall Gråvatten Vi planerar avfallsorteringen på lägret Nivå Aktivitet Cirkus Ett nytt hantverk 0 Film Fotografering Frestelser Klown Trollkonster Jonglering Kreativitet Vi lär oss en ny hantverksteknik Vi planerar och tillverkar ett föremål med en ny hantverksteknik Vi dokumeterar patrullens utfärd eller liknande på film Vi filmar något av kårens gemensamma evenemang Vi filmar en kort scoutig sketch Vi skapar utbildningsmaterial för scouter med hjälp av videokamera Vi fotograferar Vi komponerar ett fotografi Vi bekantar oss med hur kameran fungerar Vi behandlar bilder Vi spelar ett spel med frestelser och svåra val som tema Nivå Hantverk Handarbetsuppgift Journalisten Kårens år Lek Vi tar reda på vad en redaktör är Jag gör en intervju tillsammans med en kompis Vi bekantar oss med upphovsrätt Vi gör en gallup Vi bekantar oss med kårens verksamhetsplan Vi bekantar oss med kårens och FiSSc:s verksamhetsplan Jag leder en lek Vi lär oss en scoutfärdighet med hjälp av en lek Manuskript Vi gör ett manuskript,,,, Min egen kår Vi bekantar oss med kårens uppbyggnad Vi bekantar oss med kårens uppbyggnad och med de personer som verkar i den. Vi deltar i kårens årsmöte Min hobby En annan hobby Mina påverkningskanaler Jag påpekar ett missförhållande Vi gör en motion Många åsikter Jag säger min åsikt och lyssnar på andra Ombrytning av tidning Problemlösning Vi gör ett infoblad Vi gör en reklam Vi gör reklam tänkt för olika media Vi bekantar oss med ett ombrytningsprogram Vi tar oss igenom en problemlösningsbana genom samarbete

22 Aktivitet Roller Vi gör pantomim Vi improviserar Vi uppträder Vi gör en musikal Nivå Scenvana Scenvana Scoutfärdighetstävling Scoutfärdighetsävling Scouting på nätet Spel Svåra val Sång Teater Tidningsartikel Vi deltar i en scoutfärdighetstävling Vi deltar i en stadsmanöver Vi ordnar en kort stadsorientering för äventyrsscouterna Vi ordnar ett stadsäventyr för äventyrsscouterna Jag sköter ett ansvarsuppdrag Vi besöker kårens och FiSScs webbplatser Vi besöker Finlands Scouters och världsförbundens sidor Vi söker scoutinfo på nätet Vi gör en sida om vår kår på scoutwiki eller på kårens webbplats Vi gör en terränglek av ett bredspel Vi hittar på ett nytt spel Vi hittar på och leder ett nytt spel Vi funderar på val gällande rusmedel eller förhållanden Vi lär oss scoutsånger Vi leker sånglekar Vi gör en ny scoutsång Vi besöker ortens teater Jag bekantar mig med skådespelaryrket Vi bekantar oss med olika sorters artiklar Vi bekantar oss med olika scouttidningar Vi skriver en artikel i kårens tidning Vi fungerar som fotografer Tidtabell Jag gör upp en tidtabell,, Traditionellt hantverk Vi tillverkar något på traditionellt vis Vår webbplats Vi gör en hemsida åt patrullen Överlevnad Allemansrätten Jag känner till allemansrätten Jag leder ett möte om allemansrätten tillsammans med en kompis Vi planerar och förverkligar program om allemansrätten för äventyrsscouterna Bivacker Bivackeringsuppgift för äventyrsscouterna Aktivitet Eldslagning Fiske Fysisk träning Första hjälpen i vildmarken Grunder i jakt Göra upp eld utan tändstickor Måltider av vilt och fisk Nationalparker och naturreservat Naturresurser Jag gör tillsammans med en kompis upp eld av torr ved Jag gör tillsammans med en kompis upp eld av torra grankvistar Vi gör upp eld av färskt trä Jag gör tillsammans med en kompis upp eld av våt ved Fiske Pimpelfiske Nät och katsa Svirvel Vi spelar spel som kräver fysisk aktivitet på mötet Jag deltar i ett idrottsevenemang för hela åldersgruppen Jag utför regelbundet lätt träning Jag tränar regelbundet Jag vet hur man förebygger och vårdar vandrarens skador Jag lär mig undvika muskelsmärtor Vi övar att spjäla ett benbrott Vi behandlar ett sår med hjälp av material från naturen Jaktföreningar och instruktioner för personer på utfärd Jag deltar i jaktföreningens verksamhet Vi bekantar oss med jaktkvoter och storvilt som byte. Vi bekantar oss med jägarexamen Jag tänder en eld i solen med hjälp av förstoringsglas Jag tänder en eld med lågspänningsström Jag drillar eld Jag gör upp eld med eldstål och fnöske Vi smakar på en måltid av vilt Vi smakar på traditionella finländska fiskmaträtter Friluftsområden och utfärdsmål i min hemtrakt Olika landskap och terränger Finlands nationalparker och naturreservat Nationalparker och naturreservat längre bort Vi plockarefterrätt av ätliga bär Måltid kryddad med kryddor hittade i naturen Tilltugg till utfärdsmaten av ätliga växter, svampar, bär etc. Vi fiskar med egenhändigt gjorda fiskeredskap och tillreder fisken över öppen eld. Tilltugg till fisken görs av ingredienser som vi hittar i naturen Nivå