Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial

Transkript

1 Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial

2 Samoajien ryhmänohjaajakoulutus tukimateriaali - Redaktionsråd: Heini Salo, Silja Pietikainen, Max Isaksson, Marjo Aalto, Pia Aalto, Hanna Holmroos, Ida Michelsson, Maarit Pirinen, Noora Rinne, Jaakko Sarsala, Matti Vaatainen, Riina Aspila, Pirjo "Pipa" Lunden, Godkänd av programutskottet Översättning och bearbetning: Gunilla Edelmann i samråd med FiSSc:s programgrupp, Finlands Svenska Scouter

3 Innehåll: INLEDNING FÖRVERKLIGA GRUPPLEDARUTBILDNING SCOUTMETODEN PÅ GRUPPLEDARUTBILDNINGEN MÅLSÄTTNINGAR UTBILDARE UTBILDNINGENS INNEHÅLL Aktiviteter kring ledarskap: Aktiviteter kring gruppen: Aktiviteter kring gruppledarskap: Övriga aktiviteter: UTBILDNINGSMETODER OLIKA SÄTT ATT ARRANGERA GRUPPLEDARUTBILDNINGAR Vardagskvällar Under ett helt år Veckoslut Regional gruppledarutbildning Två veckoslut Patrullmöten veckoslut - kombination AKTIVITETER Att leda med stil Ledaren utvecklas Porträtt av en ledare Som ledare i scoutingen Gruppen lever och utvecklas Vi bygger upp gruppen tillsammans Gruppens anatomi Explorerscouten utbildar Med spejarscouterna Spejarscouternas värld Ledarens verktygsback Ansvaret tynger Tiden är begränsad Jag leder Ledarskapsövningsdiskussion VÄLKOMMEN PÅ GRUPPLEDARUTBILDNING! MER TIPS OCH INFO

4 INLEDNING I din hand håller du ett materialpaket som stöder ordnandet av gruppledarutbildningar för din kårs eller din regions explorerscouter. Gruppledarutbildningen (på finska ryhmänohjaajakoulutus (ROK)) är en del av explorerscoutprogrammet och det är kårens ansvar att explorerscouterna har möjlighet att delta i den (antingen så att den ordnas i kåren eller som ett samarbete mellan flera kårer, eller så den ordnas regionalt). Gruppledarutbildningen stöder explorerscouten i hans ledaruppdrag som patrulledare för en spejar- eller explorerpatrull. (Ledaruppdraget nämns också i detta material.) Stödmaterialet ger exempel på hur en gruppledarutbildning kan ordnas. Plocka alltså ut de delar som passar er och anpassa tipsen så de passar er och gör er egen gruppledarutbildning. Gruppledarutbildningen är ofta explorerscoutens första explorerevenemang, så planera ordentligt så det blir ett bra evenemang. Scoututbildning är rolig och givande verksamhet enligt scoutmetoden. En positiv första bild av scoututbildningen skapar en god grund för fortsatt utbildning och ger explorerscouten iver att fortsätta utbilda sig. Det är också viktigt att ge explorerscouterna en chans att göra explorerscoutprogram tillsammans med andra explorerscouter. Det är också viktigt att komma ihåg att ledarskapsuppdraget ska kunna ta bara ett halvt år. Ledarskap är inte en naturlig eller trevlig sak för alla, men det är ändå bra att öva det. Genom responsen av explorerscoutlotsen utvecklas explorerscouten så småningom. Ett stort tack till dem som gjort förarbetet för materialpaketet; arbetsgrupper i Lounais-Suomen Partiopiirin och Hameen Partiolaiset. Ur materialpaket som de gjort har bland annat tips för hur aktiviteterna kan förverkligas och olika former för hur utbildningarna kan ordnas plockats in i detta materialpaket. Detta materialpaket har gjorts för att underlätta ordnandet av gruppledarutbildningar i kårerna och stöda de ledare i distrikten som utbildar modulen Utbildning i kåren. Esbo Heini Salo 4

5 1. FÖRVERKLIGA GRUPPLEDARUTBILDNING Explorerscouten avlägger gruppledarutbildningen i början av sin explorerscouttid, så att ordna gruppledarutbildningen blir aktuellt då kåren får en ny explorerscoutpatrull. Gruppledarutbildningen kan till exempel ordnas på patrullens möten under det första halvåret, eller som en veckoslutskurs. Utbildningen kan gärna kombineras med bland annat aktiviteterna ur Välkommen explorerscout-fickan, framförallt ifall utbildningen ordnas i form av en utfärd. Gruppledarutbildningen är ett scoutevenemang och förverkligas därför i enlighet med scoutmetoden. Explorerscoutens utveckling som ledare och utvärderingen av den egna verksamheten lönar sig att ordna som skilda delar så att den andra delen ordnas först då explorerscouten prövat ledarskap i praktiken. En veckoslutsutbildning kan innehålla också individuella och gruppuppgifter som görs som förhandsuppgifter, till exempel I spejarscouternas värld-aktivitetens verksamhetsplanering. Gruppledarutbildningen hör till explorerscoutprogrammets obligatoriska utrustning, så alla explorerscouter går i sitt program igenom gruppledarutbildningen. Det är kåren som ansvarar för att explorerscouterna erbjuds utbildningen. Samarbete mellan kårerna eller regionalt rekommenderas, framförallt ifall kåren har bara ett fåtal explorerscouter att utbilda. En regional gruppledarutbildning kan vara mycket givande för explorerscouten i och med att han får lära känna explorerscouter från hela regionen. Utbildningen blir mångsidigare i och med att utbildare och deltagare från många olika kårer träffas och utbildningsmetoderna är säkert fler. Kom ändå ihåg att också under en regionalt ordnad gruppledarutbildning beakta kårernas traditioner och specialbehov. 5

6 2. SCOUTMETODEN PÅ GRUPPLEDARUTBILDNINGEN Scoutmetoden berättar HUR saker görs i scoutingen. Explorerscouterna bekantar sig i aktiviteten Som ledare i scoutingen med scoutmetoden och funderar på vad som gör scouting till scouting. Efter det borde de kunna utnyttja scoutmetoden i sin egen verksamhet. Scoutmetodens användning kan man lära sig också genom olika modeller. Därför lönar det sig att beakta alla scoutmetodens delar redan då utbildningen planeras. Metoderna kan synas på gruppledarutbildningen till exempel på följande sätt: Att leva enligt scoutingens värderingar Flagghissning, morgon- och kvällsandakt, scouthalsdukar, matsånger och lägerbål samt explorerscoutlöftet ifall patrullen utför Välkommen explorerscout-skedet. Symbolik: Kurspatrullnamn, rop och symboler. Kårens symboler finns med. Explorerscouternas gröna färg syns i utbildningens tema. Verksamhet med stigande svårighetsgrad: Utbildningen inleds med enklare aktiviteter medan de mest utmanande aktiviteterna tas till sist. Patrullsystemet: Deltagarna delas in i patruller och patrullmedlemmarna turas om med att vara patrulledare. Learning by doing: Utbildningspassen är mer praktiska än teoretiska. Vuxet stöd: Utbildarna är äldre ledare och äldre ledare finns med på alla utbildningspass. Goda gärningar: Kursplatsen städas. Verksamhet i naturen: Utbildningspassen hålls utomhus. 6

7 3. MÅLSÄTTNINGAR Förstår scoutverksamhetens utgångspunkt och målsättningar, samt explorerscoutidealens och -löftets betydelse samt försöker beakta dessa i sin verksamhet. Det som lärs ut under utbildningen kan gärna knytas till scoutrörelsens grund, idealen. Idealen kan gås igenom på utbildningen till exempel som ett kvällsprogram. Viktigt är att fundera på vad det är som ligger bakom idealen och hur de kan kopplas till explorerscouternas egna liv. Att betona explorerscoutens betydelse som exempel är också viktigt. Kan utnyttja scoutmetoden i sin scoutverksamhet Scoutmetoden är det sätt genom vilket målen för fostran uppnås. Explorerscouten borde förstå metodens delområdens betydelse i alla scoutverksamhet. Gruppledarutbildningen bör förverkligas enligt scoutmetoden. Vet vad patrulledaren har för uppgifter i spejarscoutpatrullen och förstår målet med patrullverksamheten samt en ledares ansvar och rättigheter. Explorerscouten borde ha en klar bild av vad han ger sig in på som patrulledare, vad som förväntas av honom och vilka mål som i kåren finns uppsatta för spejar- och explorerpatrullernas verksamhet. Behärskar de rutiner som i kåren kopplas till patrullens verksamhet. Viktigt för att explorerscouten ska kunna fungera som patrulledare är att han behärskar patrullens basrutiner i kåren: hur bokar man en scoutstuga för sin patrullutfärd? hur informerar man om utfärden, hur sköts märken och patrullens ekonomi och så vidare. Under gruppledarutbildningar som ordnas regionalt måste man komma ihåg att fundera på hur detta pass ska ordnas. Till exempel denna uppgift ges som en förhands eller efteruppgift att sköta i kåren. Kan skilja bra och dåliga ledarskapsprestationer från varandra. Fundera på hur ni förverkligar passen under utbildningen, så att passen fungerar som exempel på bra utbildningspass och modeller för de blivande patrulledarna. Ledarskap lär man sig bäst genom att pröva på det i praktiken och genom att följa med hur äldre ledare leder kan explorerscouten lära sig att utvärdera sitt eget ledarskap. Kan leda en spejarscoutpatrull i en utbildningssituation och på en utfärd. Praktisk övning är ofta bästa sättet att lära sig och därför kan det vara bra att göra övningarna under utbildningen så realistiska som möjligt. Utbildningspassen kan till exempel byggas upp enligt samma modell som patrullmöten. Kan ordna bra, trygg och givande verksamhet för patrullen. Explorerscouten bör kunna leda ett spejarscoutpatrullmöte och en utfärd. Utöver det bör han veta hur man lär ut färdigheter åt spejarscouter. Kan använda spejarscoutprogrammet och kan lära ut färdigheter åt patrullen enligt det. Under utbildningen är det viktigt att gå igenom spejar- och explorerscoutprogrammens uppbyggnad och försäkra sig om att explorerscouten kan leda programmets aktiviteter i patrullen. Dessutom bör explorerscouten känna till säkerhetsföreskrifterna och kunna leda patrullen på ett sätt som gör verksamheten trevlig och givande. 7

8 Kan planera sin tidsanvsändning och förstår vikten av att kunna det. Under utbildningen bör man gå igenom tidsanvändning hur man planerar sin tid. Förstår hur gruppen fungerar under dess olika skeden Explorerscouten borde veta hur en odefinierad klunga människor blir en sammansvetsad grupp och förstå att symboler för den egna gruppen är viktiga. Under utbildningen är det bra att göra samarbetsövningar och sedan gå igenom idén med dem. Litar på sin egen förmåga och kan utvärdera sitt patrulledarskap. Under utbildningen övar explorerscouten ledarskap och får feedback för det.han ska också gärna själv kunna utvärdera sitt ledarskap och veta vad han är bra på och vad det ännu lönar sig att utveckla. 8

9 4. UTBILDARE En äldre ledare ansvarar för arrangerandet av gruppledarutbildningen, gärna kårens explorerscoutansvariga eller explorerscoutlotsen. Han samlar ihop den mängd utbildare som behövs för att förverkliga utbildningen. Kårens äldre ledare kan fungera som utbildare, och uppdraget passar också roverscouter som är intresserade av att utbilda. Utbildarna bör ha grundkunskaper i ledarskap och i hur grupper fungerar. Utbildarna bör också sätta sig in i spejarscoutprogrammet. Under utbildningen bör man ge rum för explorerscouternas egna tankar och upptäckter. Kom under planeringen ihåg att gruppledarutbildningen antagligen är explorerscouternas första erfarenhet av ledarutbildning. Utbildarna får stöd och feedback av den ansvariga för gruppledarutbildningen, samt av varandra. FiSSc erbjuder med jämna mellanrum scoututbildarutbildning. Modulen Utbildningen i kåren riktar in sig på just explorerscouternas gruppledarutbildning och förverkligandet av den. Bra förslag på utbildare är bland annat: - explorerscoutlotsen - spejarscoutlotsen - åldersgruppsansvariga - kårchefen - mer erfarna explorerscouter - roverscouter - kårens och regionens erfarna utbildare - utomstående experter 9

10 5. UTBILDNINGENS INNEHÅLL Gruppledarutbildningen är uppbyggd av 13 aktiviteter. Genom aktiviteterna lär sig explorerscouterna grunderna i ledarskap, hur en grupp fungerar och hur man fungerar som patrulledare för en spejarscoutpatrull. I aktiviteternas beskrivningar finns för varje aktivitet förutom aktivitetens innehåll också instruktioner för hur man kan förverkliga den under utbildningen Aktiviteter kring ledarskap: Porträtt av en ledare: Aktiviteten behandlar grunderna i ledarskap och handledarskap. Begreppen ledarskap och handledarskap öppnas också en smula och skillnaderna mellan dem diskuteras. Att leda med stil: I aktiviteten bekantar man sig med olika ledarstilar och funderar också på den egna ledarstilen. Som ledare i scoutingen: Begreppet scoutmetoden öppnas och frågan vad ledarskap i scoutingen är diskuteras. Utöver det diskuteras vad som gör scouting till scouting. Ansvaret tynger: I aktiviteten lär sig explorerscouterna vad som menas med ledarens ansvar och vad det innebär för en ledare i exploreråldern. Tiden är begränsad: I aktiviteten bekantar man sig med hur man kan kontrollera sin tidsanvändning och varför det är viktigt. Ledaren utvecklas: I aktiviteten lär sig explorerscouten utvärdera sitt ledarskap Aktiviteter kring gruppen: Gruppens anatomi Begreppet grupp definieras och man bekantar sig med olika sorters grupper. Gruppen lever och utvecklas. Explorerscouterna bekantar sig med en grupps olika utvecklingsskeden och funderar på i vilket skede den egna gruppen är. Vi bygger upp gruppen tillsammans. Samarbetsövningar och gruppandauppbyggande övningar görs i den egna patrullen. Samtidigt klargörs gruppandans betydels och man bekantar sig med olika metoder att bygga upp den. 10

11 5.3. Aktiviteter kring gruppledarskap: Explorerscouten utbildar: Metoder som används i scoutingen för att lära ut färdigheter åt yngre tas upp. Spejarscoutens värld: I aktiviteten bekantar man sig med spejarscoutprogrammet och verksamhetsplanering (på patrullnivå). Även om explorerscouterna själva gått igenom spejarscoutprogrammet kan det vara behandla spejarscoutprogrammet som en helhet. Så kan man lära sig planera verksamheten för till exempel ett halvt år. Med spejarscouterna: I aktiviteten bekantar man sig med spejarscouternas verksamhet och lär sig planera spejarscoutmöten och -utfärder. Ledarens verktygsback: I aktiviteten bekantar man sig med de delar som bygger upp ett scoutmöte och med hur det planeras så att tiden räcker till och så att det finns program för hela mötet Övriga aktiviteter: Utöver gruppledarutbildningen med dess aktiviteter hör också fickan Ledarskap till den obligatoriska utrustningen i explorerscoutprogrammet. Fickan innehåller en ledarskapsövning och en tillhörande utvärderingsdiskussion. Eftersom explorerscouten under gruppledarutbildningen i första hand förbereder sig på ett ledarskapsuppdrag som tar ett halvt år så finns också de aktiviteterna beskrivna här. Jag leder: Explorerscouten leder en spejarscoutpatrull eller en explorerscoutpatrull i minst ett halvt års tid. Ledarskapsövningsdiskussion: Ledarskapsövningen diskuteras med den egna lotsen. 11

12 6. UTBILDNINGSMETODER Gruppledarutbildningen är en kurs där praktiska och aktiva inlärningsmetoder ska utnyttjas i så hög grad som möjligt. Genom praktiska övningar sätts ledarskapet och gruppens funktioner i ett sådant ljus att det är lätt för explorerscouten att förstå det. De praktiska övningarna och användandet av scoutmetoden på utbildningen ger dessutom explorerscouten världefulla exempel och det är lättare för honom själv att tillämpa dem som gruppledare. Scoutmetoden behandlades i kapitel 3. Exempel på praktiska övningar: - övningar i patrull, till exempel tältuppsättning eller matlagning - öva och pröva på ledarskap och på att ge instruktioner för ett uppdrag - öva och pröva på utbildningssituationer, att lära ut färdigheter och kunskap åt andra - teamwork-uppgifter, det vill säga praktiska uppgifter som kräver att gruppen jobbar tillsammans - drama-övningar: improvisering av olika situationer i en grupp, rollspel kring olika ledarstilar.. - Hantverk, teckning, fotografering, filkm, Internet. Eftersvett I scouting lär man sig saker genom att göra. På gruppledarutbildningen funderar man på och diskuterar också varför man gör saker. Efter de praktiska övningarna är det bra att fundera på vad övningen gick ut på och hur den fungerade till exempel med följande frågor: - Vad gjorde vi? Vad hände? Vad upptäckte vi? - Varför gjorde vi denna övning? - Hur gick det? Vad lyckades vi med? - Vad lärde jag mig? Hur kan jag som gruppledare använda mig av det jag lärt mig? Utnyttja också explorerscouternas tidigare erfarenheter från den egna explorerpatrullen eller andra grupper och olika situationer där scouten antingen varit ledare eller själv blivit ledd. 12

13 7. OLIKA SÄTT ATT ARRANGERA GRUPPLEDARUTBILDNINGAR Gruppledarutbildningens aktiviteter kan bakas in i explorerscoutprogrammet på olika sätt. Här beskrivs några mallar för hur utbildningen kan arrangeras. Dessa mallar är uttryckligen exempel, det finns också andra sätt! Bekanta dig med aktiviteterna innan du gör upp tidtabellen för utbildningen, fundera på i vbilken ordning aktiviteterna borde tas och på vilka aktiviteter som kan kombineras Vardagskvällar Fundera på hur ni får utbildningen att passa in i explorerascouternas program; hur bygger ni upp terminen så att den blir utmanande och intressant för explorerscouterna? Förutom lotsarna och åldersgruppsansvariga kan kårens andra ledare också gärna fungera som utbildare, så lär explorerna känna hela kårens ledarstab. Vecka Ämne Utbildare "Hemuppgift" Övrigt 1 Vi bygger upp gruppen Explorerscoutlotsen Hurudan är en bra ledare? tillsammans Gruppens anatomi 2 Att leda med stil Porträtt av en ledare Besök av någon som avlagt T-G Bekanta dig med spejarscouternas program 3 Spejarscouternas program - bekantnang med aktiviteterna Besök av spejarscoutlotsen 4 Ledarens verktygsback Med spejarscouterna 5 Scoutmetoden Besök av utbildningsguru 6 Gruppledarskap 7 Ansvaret tynger Ledaren utvecklas Besök av kårchefen 8 Gruppen lever och utvecklas 9 Explorerscouten utbildar, planering (inför v12) 10 Verksamhetsplanering Tiden är begränsad Besök av utbildningsansvariga Besök av spejarscoutlotsen 11 Utfärd Besök av en vildmarksguru och av ekonomen 12 Explorerscouten utbildar på en scoutstuga 13

14 7.2. Under ett helt år En gruppledarutbildning utspridd över en längre tid kräver att lotsen och andra utbildare binder sig vid den på längre sikt. Då gruppledarutbildningen görs under ett helt år möjliggör det att man utför explorerscoutprogrammets övriga aktiviteter i samband med utbildningen. Denna sorts utbildning passar framförallt bra i kårer där det inte finns tillräckligt många spejarscouter för explorerscouterna att leda. Fundera extra mycket på hur utbildningen byggs upp och hur den stöds av andra aktiviteter i explorerscoutprogrammet. Tidpunkt Programpass Övrigt augusti Som ledare i scoutingen - projekt Projektet bör vara i lämplig storleksklass för explorerscouten september Porträtt av en ledare oktober Spejarscouternas värld Åldersgruppsansvariga utbildar november Med spejarscouterna Övningar i praktiken i små steg december Tiden är begränsad januari-februari Gruppens anatomi Gruppen lever och utvecklas Vi bygger upp gruppen tillsammans mars-april Explorerscouten utbildar Att leda med stil Ledaren utvecklas Ledarens verktygsback Förverkligas som en utfärd 14

15 7.3. Veckoslut En veckoslutsutbildning lämpar sig speciellt bra för en större grupp explorerscouter. Ifall det är möjligt kan det också vara bra att ha ett spejarevenemang som pågår i närheten samtidigt, så explorerscouterna redan under själva veckoslutet kan pröva sina ledarfärdigheter i praktiken. Tidpunkt Programpass FRE Ankomst 18:00 Vi bygger upp gruppen tillsammans samarbetsövningar, lekar som bygger upp gruppandan, diskussion om vikten av att bygga upp gruppanda 18:45 Gruppens anatomi - gruppens symbol, tillverkning av den egna gruppens symbol Gruppen lever och utvecklas - en grupps utvecklingsstadier i teorin, skådespel om de olika stadierna 20:30 Kvällsmål Kvällsprogram - skådespelen som gjorts tidigare under kvällen visas LÖ 9:00 Porträtt av en ledare - skillnaden mellan att leda och att handleda, hur gör du som ledare i situation x - skådespel Att leda med stil - testar den egna ledarstilen - utbildarna spelar olika ledarstilar Som ledare i scoutingen - vad gör scouting till scouting? tankarna skrivs upp på ett gammalt Nigertält som finns med på alla kurser Lunch 13:00 Explorerscouten utbildar - övning med olika inlärningsstilar Spejarscouternas värld - spejarscoutprogrammet i teorin, en terminsplan för spejarscouterna görs upp Med spejarscouterna - ett idealmöte planeras Middag 18:00 Spejarscouterna anländer Ledarens verktygsback - det planerade mötet hålls för spejarscouterna -utvärdering 21:00 Kvällsprogram (dras av ledarna) SÖ Ansvaret tynger 9:00 - på flap-papper listas ansvaret i olika roller, diskussion Tiden är begränsad - bekantar sig med tidshantering, bekantar sig med det kommande året med hjälp av kårens verksamhetsplan, funderar på egna önskemål med tanke på framtiden Ledaren utvecklas - funderar på ledarskapet i kåren genom bra och dåliga exempel 15

16 7.4. Regional gruppledarutbildning Då gruppledarutbildningen arrangeras på regional nivå är det bra att ta kårernas behov och önskemål i beaktande. En del av aktiviteterna kan gärna tas bort ur evenemanget och istället göras i kåren. I detta exempel har följande aktiviteter tagits bort: Tiden är begränsad, Ledarens verktygsback, Med spejarscouterna, Explorerscouten utbildar och Ledaren utvecklas. Däremot kan det vara bra att i slutet av evenemanget med explorerscouterna gå igenom vilka aktiviteter som blev ogjorda och hur de kan göra dem i sina egna kårer. Tidpunkt Programpass FRE Ankomst och inkvartering 18:00 Bekantning 19:00 Gruppens anatomi 20:30 Kvällsmål Kvällsprogram LÖ 9:00 Gruppen - kombination av aktiviteterna Vi bygger upp gruppen tillsammans och Gruppen lever och utvecklas Lunch 13:00 Gruppen forts. - kombination av aktiviteterna Vi bygger upp gruppen tillsammans och Gruppen lever och utvecklas Kaffe 15:30 Ansvaret tynger Middag 18:00 Spejarscouternas värld 20:00 Scout-kymppitonni/alias/liknande (scoutterminologi) SÖ 9:00 Som ledare i scoutingen Porträtt av en ledare Att leda med stil Lunch 13:00 Utvärdering och handledning inför förtsättningen - vad blev ogjort och hur fortsätter utbildningen i kåren. 16

17 7.5. Två veckoslut Under en gruppledarutbildning som tar två veckoslut så är det bra med en längre paus mellan veckosluten och eventuella hemuppgifter mellan veckosluten. Under de två veckosluten hinner explorerscouterna bygga upp en bra gruppanda och bygger också upp en god kontakt till lotsarna och övriga utbildare. Detta exempel är väldigt utebetonat, men inget hindrar att man ordnar det ena veckoslutet inomhus, ifall det passar bättre så. Tidpunkt Programpass 1:a vs Vi bygger upp gruppen tillsammans Fre-kväll - samarbetsövning + utvärdering Lömorgon Lö-dag Gruppens anatomi - en kul gruppsymbol för kursgruppen görs - förberedelse inför vandringen Ansvaret tynger - explorerscouterna gör upp ett kontrakt för vandringen (skrivs under) Som vandringsuppgifter: Som ledare i scoutingen - scoutmetoden i samband med uppgifterna - i praktiken - utvärdering på kvällen Porträtt av en ledare och Att leda med stil (i varje uppgift fungerar en av explorerscouterna som ledare, ledaren byts vid varje ny uppgift) Sö 2:a vs Fre-kväll Lö Sö Övernattning utomhus Gruppen lever och utvecklas - funderar på i vilket stadie den egna gruppen är Vandringen inleds Explorerscouten utbildar Övernattning utomhus Tiden är begränsad Spejarscouternas värld Med spejarscouterna Övernattning utomhus Ledarens verktygsback Ledaren utvecklas 17

18 7.6. Patrullmöten veckoslut - kombination En bra metod kan också vara att kombinera kvällsmöten och veckoslut. Exemplet nedan består av en kväll och ett veckoslut, men man kan också ha fler kvällsmöten så att tiden säkert räcker till. Uppgifter mellan utbildningstillfällena passar också bra in i denna modell och kan hjälpa till att binda ihop utbildningstillfällena. Under veckoslutet är det bra att också planera in avslappnade och roliga utbildningsmetoder samt annat program utöver utbildningspassen. Explorerscouterna vill chilla tillsammans! Denna modell fungerar också bra då regionen ordnar gruppledarutbildning. Kvällstillfällena kan ordnas gemensamt eller i de egna kårerna. Tidpunkt Programpass Utbildare Övrigt Kvällsmöte Som ledare i scoutingen - vilka saker är viktiga för mig i livet, vilka i scoutingen? Ansvaret tynger - grupparbete om ansvar, diskussion Lots 3 h + kaffepaus, knytkalas Veckoslut fre kväll lö förmiddag Vi bygger upp gruppen tillsammans Förtroende- och bekantningslekar Porträtt av en ledare Att leda med stil Ledaren utvecklas - självutvärdering Lö eftermiddag Tiden är begränsad - en tävling där man helt enkelt inte hinner med allt Explorerscouten utbildar - praktiska övningar Lö kväll Sö Gruppens anatomi - gruppens symboler, jäsentenvälinen vuorovaikutus Gruppen lever och utvecklas - tillitsövningar Spejarscouternas värld - programmet som helhet gås igenom Med spejarscouterna - planering av en utfärd och ett patrullmöte Ledarens verktygsback - ett exempelmöte och konkreta tips Roverscout/Lots Kårchefen eller en erfaren ledare Kårchefen eller en erfaren ledare Åldersgruppsansvariga Spejarscouternas åldersgruppsansvariga, erfarna gruppledare 18

19 8. AKTIVITETER För varje aktivitet finns här en beskrivning, en närmare redogörelse för innehållet, tips för hur aktiviteten förverkligas samt tips om var man kan hitta mer information. Bekanta er med aktiviteterna redan på första planeringsmötet så är det lättare att få en helhetsbild av utbildningen, och lättare att se hur aktiviteter kan förenas och i vilken ordning det lönar sig att göra dem Att leda med stil Beskrivning: Explorerscouten bekantar sig med olika ledarstilar och funderar på sitt eget sätt att leda. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: Ledarskapsstilarna varierar beroende på människor och situationer. Stilarna kan till exempel delas in i auktoritärt, demokratiskt och låt gå-ledarskap. Den auktoritära ledaren är så gott som enväldig och bestämmer och instruerar vad som ska göras på vilket sätt. Den demokratiska ledaren uppmuntrar gruppen till diskussion och fattar besluten tillsammans med gruppen. Låt gå-ledaren låter gruppen fatta besluten utan att på något sätt framhäva sin egen ledarroll. De olika stilarna lämpar sig för olika situationer. Det auktoritära ledarskapet är viktigt till exempel vid en olycka då saker bör hända snabbt och koordinerat. I en sådan situation är det viktigt att någon tar ledning och kan ge order. Det demokratiska ledarskapet lämpar sig ofta bäst i olika gruppers normala verksamhet. Ofta behövs ett visst ledarskap, men de bästa besluten är sådana som fattas gemensamt. Låt gå-stilen passar i mer avslappnade situationer, men i allmänhet är det viktigt att ledaren ändå har en lite synligare roll. Utöver ledarskapsstilarna och de situationer som de passar i så är det viktigt att gå igenom vars och ens egen stil att leda och fundera på flera olika situationer och vilket ledarskap som passar. Tips: 1. Genom små övningar kan ni pröva på auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Spela upp samma situation (till exempel en flagghissning) två gånger, först så att ledarskapet i situationen är auktoritärt, sedan överdemokratiskt. Fundera på vilket ledarskap som fungerar bäst i den situationen. Spela sedan upp situationen en tredje gång, denna gång så som situationen vanligtvis ser ut i kåren. Diskutera om kårens metod är fungerande eller inte. Om ni kommer fram till att den inte är det; fundera tillsammans på hur man kunde ändra metoden. Gör gärna om detta med flera olika situationer. Exempel på situationer: - Flagghissning - Patrullens utförande av en kontroll under en tävling - Sommarlägrets kvällssysslor - Städtalko på kårlokalen - Kårens grötfest - Patrullens verksamhetsplanering - Tältuppsättning på vinterlägret 2. Gruppledarens problemlösning kan bli en fortsättning på föregående övning. I scoutingen stöter man på många olika problemsituationer och utmaningar. Eftersom explorerscoutpatrulledaren inte är mycket äldre än de som han är ledare för så kan brist på auktoritet eller för kamratliga band till patrullmedlemmarna vara ett problem. Här följer några exempel på situationer som möjligen kan vara eller leda till problemsituationer. Ni kan gå igenom situationerna muntligt eller till exempel ta upp som ledarskapsövningar i kurspatrullerna och efter det tillsammans med kursdeltagarna diskutera vad man borde ha gjort för att undvika eller lösa 19

20 problemsituationen, vad i övningen som gick bra och vad som borde utvecklas. Det är också viktigt att explorerscouten får respons på sitt ledarskap. - En patrullmedlem kommer för sent till patrullmötet. Hur handlar du som ledare rätt? Vad ska man inte som ledare göra i den situationen? - En patrullmedlem har inte med sig den utrustning som han blivit ombedd att ta med sig till mötet. Vad gör du? - Johan retar Erik jämnt och ständigt. Erik berättar gråtande för dig om situationen. Vad gör du? - Ni har teoretiskt gått igenom hur man tänder eldar i olika väderförhållanden, nu sk ani pröva på saken i parktiken. Hur gör du? - Självständighetsdagen närmar sig. Med de andra patrulledarna och med lotsarna har du kommit överens om att din patrull fungerar som flaggpatrull vid den officiella flagghissningen. Hur gör du? - Mikaela, som är en äldre ledare i kåren, berättar att hon märkt att kårens vindskydd är mögliga efter er senaste patrullhajk. Vad svarar du och hur gör du? - hitta på fler exempel Diskutera och öva att ge feedback och att ta emot feedback av ledarna. 3. Ledaridoler. Alla tar med sig en bild på den egna ledaridolen och berättar vad det är som gör just honom eller henne till en bra ledare. explorerscouten inser att bra ledare kan vara väldigt olika. Mera information för utbildaren finns i Ledarmappen, kapitel samt i aktivitetsbeskrivningen för Att leda med stil. I Handbok för scoutledare kan du läsa om ledarskapsbegreppet i scoutingen Ledaren utvecklas Beskrivning: Explorerscouten lär sig utvärdera sig själv som ledare. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: Med tanke på den egna utvecklingen är utvärderingen av verksamheten mycket viktig. Till det hör också att be om feedback av andra. Utvärdering kan göras bland annat på dessa två sätt: 1. det gjorda projektet utvärderas utgående från de uppsatta målsättningarna. 2. de egna ledarstilarna och hur de anpassas i olika situationer utvärderas. Projektutvärderingen kan göras med hjälp av explorerscoutkalendern. I utvärderingen bör man beakta de ursprungliga planerna och målsättningarna samt hur de förverkligats. Om utfärden planerats bra och klara målsättningar gjorts upp på förhand så är det lättare att ta ställning till om målen uppnåtts. Samtidigt kan man fundera på vad som gått bra och vad som borde göras annorlunda nästa gång. När det egna ledarskapet utvärderas lönar det si att först analysera olika situationer och sedan be om feedback av såväl utbildare som övriga explorerscouter. Tips: 1. Det är bra att lära sig bedöma sitt eget ledarskap från de leddas synvinkel. Iscensätt någon av följande situationer (eller hitta på egna): - Föregående 2 3 gånger när patrullen, någon i patrullen eller en ledare i kåren ledde en situation eller ett evenemang på ett bra sätt. Vad lyckades? - Samma uppgift görs på nytt men denna gång betraktar man situationer där ledarskapet inte lyckades så bra. Vad skulle scouterna själv ha gjort i dessa situationer? Skulle scoutens egen lösning varit den rätta? 20

21 2. Kursdeltagarna fungerar i tur och ordning som ledare för gruppen. Utbildaren beskriver en situation (exempel nedan) för hela gruppen och ledaren försöker fungera enligt vad som passar bäst i situationen. Efter övningen börjar scouten med att ge sig själv feedback och efter det kan utbildarna och de andra explorerscouterna ge feedback. Exempel på situationer: - Flagghissning (hössel bland patrullmedlemmarna) - Patrullens utförande av en kontroll (konstruktion) under en tävling - Sommarlägrets kvällssysslor - Städtalko på kårlokalen - Kårens grötfest - Patrullens verksamhetsplanering - Tältuppsättning på vinterlägret - Ledarmöte i kåren - Skallgång efter en försvunnen person - Diskussion om mötestider på terminens första möte. Mer information för utbildaren: Explorerscoutkalendern Handbok för scoutledare Ledarmappen kapitel Porträtt av en ledare Beskrivning: Explorerscouten lär sig vad handledning och ledarskap är. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: Ledarskap och handledarskap skiljer sig på följande sätt: Ledarskapet strävar mot ett visst mål eller slutpunkt. Målet kan vara definierat av ledaren själv eller av någon annan som definierat det för honom, eller så kan det vara ett gemensamt beslut i gruppen. I scoutingen är det ofta den sista modellen som gäller. En kombination av modellerna är ofta möjlig. Ledaren kan ha ett större mål i sikte, när man i gruppen tillsammans bestämmer sina mål. I detta fall är man närmare leadership-typen av ledarskap. En handledare stöder eller sporrar personen eller gruppen i deras arbete mot ett mål som han/de definierat själv eller som någon annan definierat för dem. Handledaren kan ge idéer till vad målet ska vara, men är aldrig den som själv definierar målet. Tips: 1. Grupparbete. Utvärderar olika ledartyper. Välj kända exempel på ledare och begrunda hur dessa leder eller har lett. Vad har varit bra med ledarskapet och vad har varit dåligt? Ledarna som används som exempel kan också vara historiska eller fiktiva personer eftersom dessa ibland är mer bekanta. 2. Fundera i grupp på vilka uppdrag inom kåren som huvudsakligen går ut på ledarskap och vilka som är mer inriktade på handledarskap och fundera på varför det är så. Spela upp en ledarskapseller handledarskapssituation för de andra som gissar vilket uppdrag personen har eller vem av kårens ledare det är och funderar på om ledarskap eller handledarskap är viktigare i uppdraget. 3. Varje deltagare får en lapp med ett kåruppdrag. I rummet eller terrängen där utbildningen hålls ritas en linje upp där ena ändan symboliserar ledarskap och andra ändan handledarskap. Deltagaren väljer plats på linjen utgående från om uppdraget innebär mer handledning eller ledning. Då alla valt plats får de i tur och ordning motivera valet. Fundera tillsammans på om det finns uppdrag som går ut på enbart ledarskap eller enbart handledarskap. 21

22 4. Öva ledarskap genom små och snabbt utförbara uppgifter, till exempel tältuppsättning, diskning efter maten, flagghissning eller flagghalning och så vidare. Diskutera efteråt i vilka situationer en explorerscout leder och när han handleder. 5. Vad är skillnaden mellan ledarskap och handledarskap? Deltagarna delas in i par och paren ska ta sig igenom en kort bana. Första gången leder den ena sitt par igenom banan. Sedan byts rollerna och den andra handleder sitt par igenom banan. Efteråt diskuteras skillnaderna mellan handledning och ledning. Vilken fungerade bättre i denna situation? Varför? Mer information för utbildaren finns i Handbok för scoutledare 8.4. Som ledare i scoutingen Beskrivning: Patrullen bekantar sig med scoutmetoden och funderar på vad som gör scouting till vad den är. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: Man ser tillsammans på scoutmetodens delområden och diskuterar hur de har blivit förverkligade under scoutstigen. Hur syns de i explorerscoutpatrullens verksamhet? Scoutmetoden är en helhet där alla delområden är lika viktiga; alla delområden bör finnas med i scoutverksamheten; såklart inte hela tiden, men i verksamheten som helhet. Scotmetoden är scouternas sätt att göra saker. Vad gör scouting till scouting? Svar på den frågan är målen, scoutmetoden och värdegrunden. Tips: Välj en av dessa (scoutmetoden) 1. Scouterna på utbildningen skriver på post-it lappar vad de gjort i scoutingen den senaste månaden (deltagit i en flagghissning, avgett explorerlöftet, diskuterat med lotsen, varit på utfärd osv.) Lapparna grupperas enligt scoutmetodens olika delar. Vilka grupper fick minst lappar? Hur kunde man utveckla explorerscoutverksamheten så att även de grupperna skulle få flera lappar? 2. Fundera på vad i de givna exemplen som är scoutigt (följer scoutmetoden) och vad som inte är det. Bland exemplen finns minst ett exempel för varje delområde i scoutmetoden. Exempel: - på en utekurs ser deltagarna på väldigt beskrivande färgbilder över hur man gör en tvärsurrning. - patrullmötet ordnades för ovanlighetens skull i skolans auditorium. patrulldeltagarna hade scoutskjorta på. - på mötet lärde sig scouterna att göra sjömansknop. Patrulledaren hade med ett knoprep per scout - mötet hölls i närskogen där patrullen funderade på mängden skräp som slängts i skogen. Med hjälp av dessa exempel bekantar man sig med scoutmetodens delområden under utbildarens ledning. 3. Fundera på hur olika evenemang kunde göras (ännu mer) enligt scoutmetoden. 4. Explorerscouterna får i uppdrag att till utbildningen ta med sig ett foto som de tycker att beskriver scoutingen. Då funderar scouterna själva på vad som gör scouting till scouting. Under utbildningen fästs bilderna under den eller de delområden av scoutmetoden som de bäst beskriver. (Bilderna kan också vara sådana som utbildaren själv tagit med sig.) 22

23 Välj en av dessa (vad gör scouting till scouting) 5. Fundera på hur scoutingen syns på din hemort. Vilka av scoutprogrammets delområden syns utåt? 6. Alla skriver ner fem för dem viktigaste saker i scoutingen. Sen väljer man parvis ute de fyra viktigaste och skriver ner dem på skilda papper. Varje par presenterar sina svar för resten av gruppen. Under presentationen är det förbjudet att kommentera. Lotsen diskuterar efteråt tillsammans med gruppen vilka lappar är likadana, som då kan sättas ihop. Till slut ger paren ett, två eller tre poäng åt lapparna och man konstaterar vilka som fått mest poäng och jämför detta med det rätta svaret. Mer information för utbildaren: Ledarmappen kapitel 1.3. Handbok för scoutledare (målsättning och värderingar s.50-51, scoutmetoden s , ) 8.5. Gruppen lever och utvecklas Beskrivning: Patrullen bekantar sig med en grupps utvecklingsfaser och funderar på i vilken fas patrullen befinner sig just nu. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: Gä igenom gruppens utvecklingsfaser: - Utformningsfasen: I början är gruppens medlemmar osäkra och söker sin egen plats i gruppen. Varje grupp har ett mål med sin verksamhet och målet kan gärna klargöras redan i början. Gruppens arbetsmetoder och spelregler börjar ta form. Gruppen känns säker och i allmänhet är andan positiv. Bekantningslekar av olika slag är viktiga i gruppens utformningsfas. - Konfliktfasen: Då gruppen fungerat ihop en tid börjar gruppmedlemmarna hitta sin plats i gruppen och för fram sin egen personlighet i högra grad. Konfliktsituationer kan uppstå också i större skala. En besvikelse mot gentemot gruppen kan förekomma. - Vi-fasen: Så småningom lär gruppmedlemmarna känna varandra och accepterar varandras natur och arbetsmetoder. Gruppandan byggs upp och gruppmedlemmarna känner att de hör till gruppen. Medlemmarna lär sig godkänna de andras säregenheter och lär sig undvika konfliktsituationer. Gruppen har lärt sig spelreglerna och samarbetar i enlighet med dem. - Den effektiva fasen: När gruppen når denna nivå blir den effektiv. Gruppmedlemmarna drar åt samma håll. Gruppen lär sig utnyttja medlemmarnas styrkor och fungerar som helhet för att uppnå målsättningarna. Gruppen klarar också av att lösa eventuella konflikter. - Avslutningsfasen: Gruppen avslutar sin verksamhet och gruppmedlemmarna skiljs åt. Många känner ett visst vemod över att avsluta det gemensamma arbetet. Avslutandet av gruppen och uppflyttningen till nästa åldersgrupp kan gärna göras konkret. Gruppen splittras inte alltid utan fortsätter kanske sin verksamhet i en annan form. En del grupper fortsätter träffas i flera år för att minnas gemensamma upplevelser. Fundera på i vilken fas den egna gruppen är. Syns fasens kännetecken i patrullens verksamhet eller har tidigare fasers kännetecken synats tidigare? Tips: 1. Dela in gruppen i mindre grupper och de mindre grupp drar lott om vilken fas de ska vara i. Grupperna framför ett drama som utspelar sig på ett patrullmöte eller på en utfärd och resten ska 23

24 försöka gissa vilken fas gruppen befinner sig i. Efter dramat följer en diskussion om den dramatiserade situationen: Ifall det var en konflikt eller ett problem, hur skulle man kunna lösa situationen, vad kunde ledaren ha gjort? Ifall det var en positiv situation, hur skulle man ha kunnat dra nytta av den? Fundera också på vilka roller som finns i gruppen och vem som hade vilken roll 2. I början av utbildningen då kurspatrullerna sätts ihop kan ni leka gruppindelningslekar. Dessutom är det bra med några bekantningslekar i början. Mer information för utbildaren: Ledarmappen Explorerscoutprogrammet Mikko Aalto: Ryppaasta ryhmaksi 8.6. Vi bygger upp gruppen tillsammans Beskrivning: Patrullen utför tillsammans en samarbetsövning. Efter övningen diskuteras meningen med uppgiften och varför den utförs i grupp. Patrullen bekantar sig med olika sorters teambuilding. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet. Gör 2-3 olika sorters samarbetsövningar i patrullerna. Efteråt är det viktigt att diskutera vad i samarbetsövningarna som gör att gruppgemenskapens stärks. Gemensamt för samarbetsövningar är att gruppmedlemmarna måste kunna lita på varandra och att alla behövs för att klara av uppgiften samt att man ofta måste gå in på de andras intimitetsrevir det vill säga vara mycket närmare varandra än vad man kanske normalt skulle våga. 24

25 Tips: Välj 2-3 av dessa samarbetsövningar eller hitta på egna. 1. Patrullen väljer sinsemellan en ledare. Lotsen ger ett långt rep till patrullen. Alla utom ledaren tar i det med båda händerna. Patrullen gör en knut på repet medan ledaren håller för ögonen. Ledaren ska sedan reda ut knuten genom att leda/uppmuntra/ge order till gruppen. Samma sak upprepas men ledaren uppmuntrar denna gång gruppen att själv öppna knuten. När gruppen samarbetar är det enkelt att öppna knuten som gruppen själv har knutit när ledaren inte tittade på. Lärdomen från det här att även andra slags knutar kan redas upp tillsammans. Ifall man inte varit med om att knyta knutarna så är det svårare att reda upp dem. 2. Ett spindelnät av rep sätts upp mellan två träd. Gruppen ska tillsammans komma igenom nätet utan att röra vid det. Svårighetsgraden kan ökas genom att varje hål får användas bara en gång. 3. Bind ett rep mellan två träd relativt högt upp. Gruppen ska ta sig över repet utan att nudda vid det. 4. En övning där man lär sig lita på varandra är att alla i tur och ordning ställer sig på ett bord och faller bakåt (eller framåt) i händerna på resten av gruppen. 5. Gruppen sätter upp ett tält. De som sätter upp tältet måste ha sina ögon förbundna och de andra leder dem. 6. Gruppmedlemmarna ställer upp sig i en ring. En av deltagarna går in i ringen och hans ögon binds för. Han ställer sig mitt i ringen och får från och med nu inte röra på fötterna. Deltagarna som står i ringen börjar lugnt skuffa omkring deltagaren i mitten så att en på ena sidan ringen skuffar honom framåt och någon annan tar emot och skuffar vidare. Till en början hålls ringen liten och tät, men anefter förstoras den, så länge som deltagaren i mitten litar på att de andra inte låter honom falla. Diskutera följande saker efter övningarna: - Vad upplevde deltagarna under övningen? Vad för slags känslor gav övningen? - Vad finns det för olika slags verksamhet i scoutingen som automatiskt fungerar som samarbetsövning? Vilka traditioner finns i kåren eller i grannkåren? - Behövs det särskilda samarbetsövningar i scoutverksamheten? Kan samarbetsövningar gå för lågt? En grupp stärks när man övervinner utmaningar som en tuff hajk eller en kall natt i vindskydd. Gemensamma minnen av upplevelsen stärker gruppen, men kan också stänga ut dem som inte kunde komma med. Mer information för utbildaren: Aalto Mikko Ryppaasta ryhmaksi. Vuorinen Ilpo Tuhat tapaa opettaa. menetelmaopas opettajille, kouluttajille ja ryhman ohjaajille. Handbok för scoutledare sid Gruppens anatomi Beskrivning: Explorerscouten förstår skillnaden mellan en grupp och en obestämd flock. Explorerscouten bekantar sig med vad som gör en grupp till en grupp och hur en grupp fungerar. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: En grupp är en skara människor där medlemmarna känner igen varandra och känner att de hör till gruppen. Gruppmedlemmarna har växelverkan sinsemellan och gruppen har oftast ett gemensamt mål eller en gemensam uppgift. 25

26 Patrullens kännetecken patrullflagga Patrullens sätt att tala patrullrop, -uttryck och -slang Patrullens sätt att klä sig patrullskjortor Här finns en möjlighet att knyta ihop gruppen genom att hitta på olika patrullsymboler. Tips: 1. Testa olika metoder att ta med en ny medlem i gruppen; officiella och stela presentationer, att presenteras av en kompis, användning av Mina vänner-böcker och så vidare. Hitta på fler sätt. 2. Fundera tillsammans på följande saker: - Vad annat hör till gruppen förutom människorna? - Vad är skillnaden mellan ett gäng och en klubb som grupper. - Vad för slags symboler känner ni igen hos grupper som inte är scouter? (fotbollslag, personer som lyssnar på en viss sorts musik som hårdrock eller pop, skinnskallar, konståkare, soldater, poliser, larpare, WoW:are (eller annan aktuell nätverksspelcommunity) och så vidare) - Har gruppen alltid ett gemensamt mål eller en gemensam uppgift? - Vilka andra faktorer förenar människor till patrullika grupper, som har mål och syfte? - Vilka är de faktorer som förenar min partull, vad är vårt mål och vår uppgift? Vilka faktorer förenar kåren? 3. Varje explorerscout tar till utbildningen med sig ett föremål eller liknande som beskriver patrullen och presenterar patrullen med hjälp av det. Idéa fler patrullsymboler. 4. Gör upp patrullregler och fundera på lämpliga bestraffningar för dem som inte följer reglerna. Diskutera varför en grupp behöver regler. 5. Fundera på hur uppgifter kan fördelas inom patrullen så att alla deltar i gruppens verksamhet. För gruppens funktion är det viktigt att man redan från början fattar beslut gemensamt och kommer överens om regler. Mer information för utbildaren: Ledarmappen (denna aktivitet) och kapitel Mikko Aalto: Ryppaasta ryhmaksi Handbok för scoutledare sid Explorerscouten utbildar Beskrivning: Explorerscouten kan lära ut färdigheter och kunskaper till yngre scouter. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: En människa lär sig bäst då han får höra, se, prata och göra. det lönar sig alltid att komma ihåg då man lär ut saker åt unga. Tips: En gruppövning vars mening är att betona skillnader i hur vid lär oss genom att höra, se eller göra själv. (Det sistnämnda är allmänt godkänt som det bästa sätter att lära sig på). Om ni har möjlighet så gör alla nedanstående övningar: 1. Fyra grupper lär sig splitsa eller kojla rep. För en grupp berättar man bara hur man ska göra, den andra gruppen får skriftliga instruktioner, den tredje gruppen får skriftliga instruktioner och får se på hur man gör. Den fjärde gruppen får personlig handledning. Efter övningen går man igenom vad man lärt sig. 26

27 2. Gruppen sätter upp ett tält. De som sätter upp tältet måste göra det med förbundna ögon och ledda av de andra. Efter övningen är det bra att diskutera hur det gick. Var det enkelt att göra uppgiften utgående från enbart instruktioner? Efter denna övning kan man också diskutera situationsledning: Vem tog eller försökte ta ledning? Kan två personer leda samma grupp samtidigt? (nej) Hur betedde sig de enskilda gruppmedlemmarna i situationen. Hamnade någon i bakgrunden? Tog någon annan väldigt mycket plats? 3. Lotsen räknar upp tio föremål man har med sig på en utfärd. Patrullens medlemmar försöker komma ihåg föremålen och sen skriva ner dem på papper. Efteråt tänker alla på en bekant rutt, t.ex. sin skolväg. Tanken är att visualisera för sig själv tio platser längs med rutten. Nu räknar lotsen upp de tio föremål som man har med sig på utfärd och var och en placerar dem på de tio platserna längs den bekanta rutten. Efteråt försöker alla skriva ner föremålen på ett papper. När fick man bättre resultat? Varför? (exemplet är en minnesteknik som används av tävlanden på minnes-fm) Lotsen fortsätter genom att byta ut föremålen till sånt som finns tillhanda och alla övar genom att packa föremålen i en väska. Man sätter undan väskan och alla försöker minnas vas de lagt i väskan. Hur mindes man nu? Vad har man för inlärningserfarenheter från skolan och scoutingen? Vad har de gemensamt och hur skiljer de sig? Med vilken metod lär man sig själv lättast? En del lär sig lättast visuellt, andra genom att lyssna (det vill säga genom att inte göra själv). Till vilken grupp känner man att man själv hör? Var och en gör en kom-ihåg-lista på hur man ska ta det här i beaktande när man lär ut kunskap eller färdigheter åt andra. Mer information för utbildaren finns i Ledarmappen kapitel Med spejarscouterna Beskrivning: Explorerscouten kan planera ett möte och en utfärd för spejarscoutpatrullen. Tid: 1,5 h Noggrannare beskrivning av innehållet: Begrunda spejarpatrullens verksamhet. Tala också om ledarskap i en explorerscoutpatrull (utmaningar med att leda jämnåriga) Detta gås grundligt igenom: - Spejarscoutpatrullmötets ramar - Förberedelser inför och utvärdering efter mötet - Ramarna för en utfärd (från planering till hemfärd) - Explorerscoutkalenderns stödmaterial för planering och utvärdering - Explorerscoutkalenderns aktivitetsbeskrivningar för spejarscouternas del - Var får man mera information? - Vem kan hjälpa? Stommen för ett typiskt spejarscoutmöte: Mötesstommen kan anpassas enligt egna behov, men till en början kan det underlätta med en färdig stomme som gör planering och förverkligande enklare: - Inledningslek: livlig lek där scouterna får springa av sig överlopps energi. 15 min. - Inlendingsceremoni: en ceremoni som följer samma mönster varje möte, till exempel patrullens rop. Alla har kommit och mötet kan köra igång på riktigt. 1min. - Patrullråd hålls ifall det finns saker att informera om eller frågor som ska diskuteras gemensamt min. - Den egentliga aktiviteten: uppgifter, verksamhet, eventuell repetition av tidigare kunskap kombinerat med det nya. 45 min. - Paus: uppfostrande, tanke- och diskussionsväckande, andliga, roliga och viktiga lekar, spel och liknande min. 27