Instruktioner: Patrullen kommer tillsammans överens om spelreglerna. Patrulledaren leder diskussionen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instruktioner: Patrullen kommer tillsammans överens om spelreglerna. Patrulledaren leder diskussionen."

Transkript

1

2 Alltid redo

3 Till den obligatoriska utrustningen hör fem fickor: välkommen explorerscout, gruppledarutbildning, ledarskap, explorerscoutevenemang och scoutfärdighetstävling. Av dem görs vanligtvis två fickor under det första året. Ledarskap är en av de obligatoriska aktiviteterna och den görs helst under det andra eller tredje året. Alla explorerscouter skall få ledarerfarenhet i den egna explorerpatrullen eller spejarscoutpatrullen under minst ett halvt år. Viktigt är att gruppledarutbildningen är utförd innan man börjar leda den egna explorerscoutpatrullen eller spejarscoutpatrullen. Explorerscouterna kan delta i explorerscoutevenemanget och scoutfärdighetstävlingen när som helst under de tre åren. Idealet skulle vara att dessa aktiviteter skulle göras årligen. Explorerscoutevenemangets mål är framförallt att explorerscouterna skall få träffa nya människor och knyta nya kontakter. Under scoutfärdighetstävlingarna är gruppandan och stiger tillika som man repeterar nytta scoutfärdigheter, som man behöv när man exempelvis drar en spejarscoutpatrull. Gör all obligatorisk utrustning från de fem helheterna under explorerscouttiden. Det är rekommenderbart att ordna en upplevelserik strathajk för patrullen där lotsen deltar. Hela explorerscoutåldersgruppen kan delta i hajken. Oberoende av tillvägagångssättet avslutas Välkommen explorerscout-delen med explorerscoutlöftesgivningen. Under starthajken behöv man nödvändigtvis inte gå igenom alla aktiviteter som hör till Välkommen explorerscouthelheten, den kan också utföras på kårlokalen. Under hajken kan man fokusera på de funktionella aktiviteterna och i kårlokalen kan man göra upp en verksamhetsplan. Under hajken kan man koncentrera sig på att gruppera sig. Om det senare ansluter sig en ny explorerscout till patrullen kan han göra dessa aktiviteter med stöd från de andra i gruppen. De andra i gruppen kan till exempel ordna en välkomst rit. Beskrivning: Patrullen planerar och gör en egen patrullsymbol, till exempel en vimpel eller ett klädesplagg. Instruktioner: Lotsen uppmuntrar arbetet och berömmer slutprodukten. Instruktioner: Patrullen planerar tillsammans hurudan symbol patrullen gör. Patrulledaren delar ut uppgifter åt patrullmedlemmarna, till exempel planering, materialinskaffning och förverkligande. Beskrivning: Patrullen kommer tillsammans överens om spelregler för gruppen. Instruktioner: Lotsen är med och bestämmer om spelreglerna. Instruktioner: Patrullen kommer tillsammans överens om spelreglerna. Patrulledaren leder diskussionen. Gör spelreglerna i form av en sång eller en bildserie. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med explorerscoutprogrammet och gör upp en verksamhetsplan för patrullen. Material: Beskrivning på explorerscoutprogrammet, anteckningsmaterial, kalendrar, kårens och FiSSc:s verksamhetskalender, blädderblock eller krittavla. Instruktioner: Lotsen handleder planeringen och är med efter behov. Lotsen behövs mer när man planerar första året än när man planerar andra eller tredje året. Instruktioner: Patrulledaren diskuterar med lotsen ett lämpligt sätt att leda planeringen. Patrulledaren presenterar patrullens verksamhetsplan för lotsen. Se till att alla i patrullen har en kopia av planen. Beskrivning: Patrullmedlemmarna bekantar sig med varandra och med lotsen. Material: Utrustning som behövs för samarbetsövningarna Instruktioner: Lotsen förbereder och gör samarbetsövningar tillsammans med patrullen och instruerar patrullen vid planering av program till ett patrullmöte eller en utfärd med samma tema. Instruktioner: Patrulledaren och lotsen ansvarar tillsammans för att hela gruppen deltar och att flera gruppövningar görs. En patrullvandring är en bra metod att stärka gruppandan.

4 Beskrivning: Patrullen fördjupar sig i explorerscoutlöftets innehåll och betydelse tillsammans med lotsen. Instruktioner: Lotsen ansvarar för att patrullen har gått igenom explorerscoutlöftets innehåll före löftesgivningen. Material: Det som behövs till den av lotsen valda metoden Gör aktiviteten mer levande genom att gå igenom löftet under en ljusspårning Beskrivning: Explorerscouten avger explorerscoutlöftet som avslutning på välkommenskedet. Material: Det som behövs till den av lotsen valda metoden Instruktioner: Lotsen ansvarar för att ett tillfälle för löftesgivning ordnas. Ifall en patrulledare redan valts är dennes uppgift att sporra hela patrullen att delta i löftesgivningen. Ordna en scoutig och upplevelserik löftesgivning under patrullens egen utfärd, eller avge löftet på en högtidlig fest i kåren. Beskrivning: Explorerscouten förstår skillnaden mellan en grupp och en obestämd flock. Explorerscouten bekantar sig med vad som gör en grupp till en grupp och hur en grupp fungerar. Instruktioner: Lotsen utbildar själv eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. En grupp är en skara människor där medlemmarna känner igen varandra och känner att de hör till gruppen. Gruppmedlemmarna har växelverkan sinsemellan och gruppen har oftast ett gemensamt mål eller en gemensam uppgift. Vad finns det för olika sätt att ta emot en ny gruppmedlem? Det kan vara officiella och stela presentationer, att presenteras av en kompis, användning av Mina vänner-böcker och så vidare. Vad annat hör till gruppen förutom människorna? Patrullens kännetecken patrullflagga Patrullens sätt att tala patrullrop, -uttryck och -slang Patrullens sätt att klä sig patrullskjortor Vad för slags symboler känner ni igen hos grupper som inte är scouter? (fotbollslag, personer som lyssnar på en viss sorts musik som hårdrock eller pop, skinnskallar, konståkare, soldater, poliser, lajvare, WoW:are (eller annan aktuell nätverksspelcommunity) och så vidare) Har gruppen alltid ett gemensamt mål eller en gemensam uppgift? Vilka andra faktorer förenar människor till patrullika grupper, som har mål och syfte? Vilka är de faktorer som förenar min partull, vad är vårt mål och vår uppgift? I den här uppgiften ges möjlighet att stärka gruppen genom att skapa egna symboler, till exempel en flagga, som stärker grupptillhörigheten. Beskrivning: Patrullen utför tillsammans en samarbetsövning. Efter övningen diskuteras meningen med uppgiften och varför den utförs i grupp. Patrullen bekantar sig med olika sorters teambuilding. Instruktioner: Lotsens uppgift är att planera och genomföra samarbetsövningar och diskutera ämnet med patrullen. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Gör olika samarbetsövningar med patrullen och diskutera vad i samarbetsövningarna som gör att gruppgemenskapens stärks. Här finns tips på samarbetsövningar. Prova även andra eller hitta på nya. Patrullen väljer sinsemellan en ledare. Lotsen ger ett långt rep till patrullen. Alla utom ledaren tar i det med båda händerna. Patrullen gör en knut på repet medan ledaren håller för ögonen. Ledaren ska sedan reda ut knuten genom att leda/uppmuntra/ge order till gruppen. Samma sak upprepas men ledaren uppmuntrar denna gång gruppen att själv öppna knuten. När gruppen samarbetar är det enkelt att öppna knuten som gruppen själv har knutit när ledaren inte tittade på. Lärdomen från det här att även andra slags knutar kan redas upp tillsammans. Ifall man inte varit med om att knyta knutarna så är det svårare att reda upp dem. Ett spindelnät av rep sätts upp mellan två träd. Gruppen ska tillsammans komma igenom nätet utan att röra vid det. Svårighetsgraden kan ökas genom att varje hål får användas bara en gång. Bind ett rep mellan två träd relativt högt upp. Gruppen ska ta sig över repet utan att nudda vid det. En övning där man lär sig lita på varandra är att alla i tur och ordning ställer sig på ett bord och faller bakåt (eller framåt) i händerna på resten av gruppen. Bildar så snabbt som möjligt en kö där alla står i längdordning. Ordna er sedan, utan att prata med varandra i åldersordning, sedan i alfabetisk ordning enligt efternamn eller förnamn. Leken är en bekantningslek men fungerar också som en samarbetsövning. Gruppen sätter upp ett tält. De som sätter upp tältet måste ha sina ögon förbundna och de andra leder dem. Gemensamt för samarbetsövningar är att gruppmedlemmarna måste kunna lita på varandra och att alla behövs för att klara av uppgiften samt att man ofta måste gå in på de andras intimitetsrevir det vill säga vara mycket närmare varandra än vad man kanske normalt skulle våga. Gå efter övningen igenom vad som gjorts och diskutera deltagarnas upplevelser under övningen. Vad för slags känslor gav övningen? Vad finns det för olika slags verksamhet i scoutingen som automatiskt fungerar som samarbetsövningar? Vilka traditioner finns det i kåren eller i grannkåren? Behövs det särskilda samarbetsövningar i scoutverksamheten? Kan samarbetsövningar gå för lågt?

5 En grupp stärks när man övervinner utmaningar som en tuff hajk eller en kall natt i vindskydd. Gemensamma minnen av upplevelsen stärker gruppen, men kan också stänga ut dem som inte kunde komma med. Tips på samarbetsövningar finns i böcker och på nätet. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med en grupps utvecklingsfaser och funderar på i vilken fas patrullen befinner sig just nu. Material: Det som behövs för utbildningen Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. En grupp genomgår flera utvecklingsfaser (forming, storming, norming och performing). Se kapitel Gruppanda, teambuilding i Ledarmappen. Exporerscouten går igenom de olika fasernas kännetecken och funderar på i vilken fas den egna gruppen är. Diskussion: Syns fasens kännetecken i patrullens verksamhet eller har tidigare fasers kännetecken synats tidigare? Dela in gruppen i mindre grupper och de mindre grupp drar lott om vilken fas de ska vara i. Grupperna framför ett drama som utspelar sig på ett patrullmöte eller på en utfärd och resten ska försöka gissa vilken fas gruppen befinner sig i. Efter dramat följer en diskussion om den dramatiserade situationen: Ifall det var en konflikt eller ett problem, hur skulle man kunna lösa situationen, vad kunde ledaren ha gjort? Ifall det var en positiv situation, hur skulle man ha kunnat dra nytta av den? Mer information om gruppens olika stadier finns t.ex. i den här mappens allmänna del och i Handbok för scoutledare. Lotsen kan även vid intresse hämta information från nyare modeller som behandlar gruppens stadier. Ex. Drexler-Sibbet Team Model, där följande stadier har särkiljts: Orientering Skapa tillit Målen klargörs Engagerat åtagande Genomförande Högpresterande överträffa resultat Förnyelse Drexler-Sibbet erbjuder också konkreta instruktioner på hur man känner igen möjliga problem i gruppens olika faser och hur man kan lösa dem. Beskrivning: Explorerscouten lär sig vad handledning och ledarskap är. Material: Det som behövs för utbildningen Uppgift: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Ledarskap och handledarskap skiljer sig på följande sätt: Ledarskapet strävar mot ett visst mål eller slutpunkt. Målet kan vara definierat av ledaren själv eller av någon annan som definierat det för honom, eller så kan det vara ett gemensamt beslut i gruppen. I scoutingen är det ofta den sista modellen som gäller. En kombination av modellerna är också möjlig. Ledaren kan ha ett större mål i sikte, när man i gruppen tillsammans bestämmer sina mål. I detta fall är man närmare leadership-typen av ledarskap. En handledare stöder eller sporrar personen eller gruppen i deras arbete mot ett mål som personen eller gruppen har definierat själva eller som någon annan definierat för dem. Handledaren kan ge idéer till vad målet ska vara, men är aldrig den som själv definierar målet. Aktiviteten kan utföras som ett grupparbete. Utvärderar olika ledartyper. Välj kända exempel på ledare och begrunda hur dessa leder eller har lett. Vad har varit bra med ledarskapet och vad har varit dåligt? Ledarna som används som exempel kan också vara historiska eller fiktiva personer eftersom dessa ibland är mer bekanta. Öva ledarskap genom små och snabbt utförbara uppgifter, till exempel tältuppsättning, diskning efter maten, flagghissning eller flagghalning. Avsluta med att ge och ta emot feedback. Exempel på case: En patrullmedlem kommer för sent till ett möte. Hur gör du rätt som ledare? Hur gör du ifall du gör fel? En patrullmedlem saknar den utrustning som ni kommit överrens om att alla tar med sig till mötet. Vad gör du? Oscar har vid flera tillfällen retat Jonas. Jonas kommer gråtande fram till dig och berättar om saken. Vad gör du? Ni har gått igenom eldslagning under olika väderförhållanden i teorin. Det är dags att öva färdigheterna i praktiken. Hur gör du? Det är snart självständighetsdag. Du har med andra patrulledare kommit överrens om att din patrull ordnar fanvakter. Hur gör du? Kårens materialförvaltare Anna berättar för dig att hon märkt att kårens tält har lämnats att mögla efter er senaste utfärd. Vad svarar du och var gör du? Öva också på att ge och ta emot respons som ledare. Ge aldrig respons åtminstone inte negativ sådan åt en ledare inför deras grupp. Diskutera patrulledarens centrala uppgifter och till ämnet hörande säkerhetsföreskrifter. Avsluta med att diskutera övningen eller övningarna tillsammans med de andra på utbildningen. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Återkom till denna aktivitet på nytt under explorerscouttiden. Då kan ni tillsammans begrunda hur er syn på ledarskap och handledarskap har utvecklats under tidens gång. Som yngre explorerscout behöver man inte ännu kunna skilja på ledarskap och handledarskap t.ex. leadership vs. management, för inte ens alla vuxna får en klar bild av detta. Beskrivning: Explorerscouten bekantar sig med olika ledarstilar och funderar på sitt eget sätt att leda. Material: Det som behövs för utbildningen Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Bekanta er med olika ledarstilar inom scoutingen Mer om ledarstilar inom scoutingen hittar du i Handbok för scoutledare. De inom scoutingen använda exemplen på ledarstilar är: Betjänt Leader Manager Chef Möjliggörare Fostrare

6 Diskutera vad som känns som den naturligaste eller enklaste ledarstilen för er. Hur kan man öva sig på de andra stilarna? Demokratiskt och auktoritärt ledarskap Genom små övningar kan ni pröva på auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Spela upp samma situation (till exempel en flagghissning) två gånger, först så att ledarskapet i situationen är auktoritärt, sedan överdemokratiskt. Fundera på vilket ledarskap som fungerar bäst i den situationen. Spela sedan upp situationen en tredje gång, denna gång så som situationen vanligtvis ser ut i kåren. Diskutera om kårens metod är fungerande eller inte. Om ni kommer fram till att den inte är det; fundera tillsammans på hur man kunde ändra metoden. Gör gärna om detta med flera olika situationer. Exempel på situationer: Flagghissning Patrullens utförande av en kontroll under en tävling Sommarlägrets kvällssysslor Städtalko på kårlokalen Kårens grötfest Patrullens verksamhetsplanering Tältuppsättning på vinterlägret Att leda människor och att leda ärenden Med hjälp av övningar kan man enkelt åskådliggöra skillnaden mellan att leda ärenden och att leda människor. Här följer en kort beskrivning av de två typerna av ledarskap. Beskrivningen är inte den enda rätta så sök information också ur Scoutledarnes handbok eller från ledarskapskurser. Att leda ärenden (engelskans management) innebär ansträngningar för att behålla ordning också i stökiga organisationer. Ledarens uppgift är att skapa system, med målsättningar, planer och planeringspraxis och så vidare, så att de begränsade resurser organisationen har, kan uppdelas på ett rätt sätt att målen uppnås. Till att leda projekt hör alltså delvis att bilda organisationer, rekrytera, delegera uppgifter och så vidare. Märkväl att ansvar inte kan delegeras. Att leda människor (engelskans leadership) är att arbeta för att få till stånd en förändring. Ledarskapets krav är ett behov av förändring. Utförarna, det vill säga människorna, och en igångsättande kraft ofta ledaren, leadern. När man leder människor är det ledarens uppgift att kontrollera att de ledda tar till sig visionen och strategin (ledarens egen, den tillsammans bestämda, den till gruppen givna eller en blandning av dessa) (så kallad buy-in) och förverkligar visionen och strategin. När man leder människor ska ledaren fungera som en vägvisare, men till ledarskapet hör även övervakning. Enligt ett gammalt ordspråk är ledarskap till 90 % att övervaka och till 10 % att befalla (utan att i detta fall skilja på att be om eller befalla). Vid behov kan ledaren även rätta till riktningen ifall de ledda börjat glida iväg åt fel håll. Som ledare ska man kunna motivera, inspirera och uppmuntra. Exempel på situationer: Ledarträff i kåren Skallgång i terrängen Att komma överrens om mötestider på kårens höstmönstring Att planera kårens verksamhet Att planera patrullens verksamhet Att genomföra en gemensam utfärd till en okänd ort Som yngre explorerscout behöver man inte ännu kunna skilja på ledarskap och handledarskap (till exempel leadership vs. management), för inte ens alla vuxna får en klar bild av detta. Mer om ledarstilar kan man läsa bl.a. i Handbok för scoutledare. Beskrivning: Explorerscouten förstår vad som avses med en ledares ansvar. Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildning med utomstående experter. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Diskussion och gruppövning. Vad är och betyder ansvar för följade (ni kan välja en del eller alla, hitta själv på fler exempel): patrulledare lägerchef ledare på en utfärd kårchef klasslärare taxichaufför chef inom den kemiska industrin lokförare busschaufför skogshuggare brandman polis mamma och pappa storebror och storasyster fadder president prins kung verkställande direktör reporter Är ansvar bundet till en uppgift? Är ansvar beroende av en biologisk bakgrund? Är ansvar beroende av rollen i arbetet eller i hobbyn? Varför kan man inte delegera ansvar? Man går igenom en tidigare planerad utfärd eller ett annat redan ordnat evenemang och ser på det med betoning på ansvar. Vem hade ansvar och vad hade man ansvar för? Tog alla sitt ansvar? Alla funderar på hur stort ansvar de kan och vill bära och tänker ut en lämplig uppgift som motsvarar ansvarsbördan. Man kommer överens om vem som gör uppgiften. Vad är explorerscoutpatrulledarens ansvar? Vad är vi redan bra på? Praktiska ledarövningar (dit även ansvarstagande hör) kan sättas som en del av utbildningen. Man lär sig ta ansvar genom att öva på det rent praktiskt. Diskussion och utvärdering av ledarskapsövningar kan ge bra insikter om ansvarstagande. Beskrivning: Explorerscouten lär sig kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av det i ledarskap. Material: det material som behövs på utbildningen, kalendrarna Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrullen bekantar sig med explorerscoutkalenderns

7 innehåll och användning, tillsammans med explorerpatrulledaren och -lotsen. Gör aktiviteten Vad som komma skall och använd er av planeringsmodellerna i explorerkalendern. Gör aktiviteten Spejarnas Värld och dra då nytta av spejarscoutkalenderns aktivitetslista. Gör en aktivitet tillsammans med spejarscouterna och dra nytta av programstommen som finns i explorerscoutkalendern. Planera och utför en utfärd med explorerpatrullen där ni tänker extra mycket på planering och tidsanvändning. Det här är kanske bäst att göra först på den andra utfärden, så att man kan jämföra de två utfärderna: på den ena tänkte man troligen mycket mer på tidsanvändning än på den andra. När ni i planeringsstadiet delar ut uppgifter, har alla ja- eller nej-lappar. Man övar sig i att säga ja eller nej i planeringen av program och alla måste motivera sina svar. Använd er av explorerscoutkalenderns kalenderdel så att man i kalendern noterar endast de egna uppdragen som hänför sig till just den tidpunkten. Att använda sig av TODO-minneslistor, på vilka man skriver vilka förberedelser kan göras och när de ska göras, är också en bra övning för tidsanvändning. Under utfärden kan man kolla ifall alla har använt sig av minneslistorna. Efter utfärden: Jämför ifall förberedelserna blev mer organiserade? Gjordes rätt saker istället för onödigheter? Var det mindre stressigt? Blev mycket ogjort? Blev något bortglömt lika lätt som utan minneslistorna? Gå igenom ett antal av kårens evenemang: Hur såg man till informationsgången under planeringsskedet? Vem behöver göra vad? Gör upp en karta för informationsgången under planeringsskedet av ett evenemang. Jämför allas minneslistor sinsemellan på mötet och öva att hålla dem uppdaterade. Fyll i färdigt utförda uppgifter och saker och skriv upp allt som ännu är ogjort. Till det här kan man använda minuter. Till slut diskuteras ifall användningen av listor var till hjälp. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Stödmaterial: Handbok för scoutledare Gymnasiets läroböcker som behandlar socialpsykologi Se även: tipsen till aktiviteten Vi bygger upp gruppen tillsammans Spejarscoutprogrammet: Ledarmappen Tidsanvändning: Explorerscoutkalendern, litteratur (observera målgruppens ålder!) Beskrivning: Explorerscouten vet vilka delar ett möte består av och hur mötets tidtabell är uppbyggd. Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Öva att hålla mötet som planerats i aktiviteten Med spejarscouterna. Gå igenom mötets ramar. Varför har man valt en viss typ av öppning för mötet? Vad gör man när tiden tar slut mitt i? Planering av extraprogram, ifall det inte redan finns. Rita upp mötesramarna på ett papper. Efter det testas programmet i ett övningsmöte. Bedömning av planeringen och förverkligandet av mötet. Vad gick bra? Vad kunde man förbättra? Vad gör man ifall någon i patrullen börjar härja eller har varit borta? Vad gör man ifall man totalt glömt att planera? (fortsätt själv på listan) Det är bra att lista många olika öppnings- och avslutningsaktiviteter, lekar (som passar både pojk- som flickpatruller) och andra metoder som kan användas på patrullmöten. Beskrivning: Explorerscouten känner till spejarscoutprogrammet och kan göra upp en verksamhetsplan för spejarscoutpatrullen. Material: Det material som behövs för utbildningen, spejarscoutprogrammet Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Bekantar er med spejarscoutprogrammet och verksamhetsplanering. Som botten kan en tidigare eller en av lotsen gjord verksamhetsplan användas. Diskutera kring varför man planerat göra vissa saker vid vissa tidpunkter. Gå igenom spejarscoutprogrammet och dess delar som helhet. Lotsen kan belysa vad programmet har för mål. Öva att göra en detaljerad halvårsplan och en lite mera sparsmakad version för följande halvår. Att lära sig eller repetera: patrulledarens uppgifter, lotsen uppgifter (explorerscout- och spejarscoutlots), planering av möte och mötets struktur (varför har mötet en orsak och en struktur?), avdelningsträffarna, programevenemangen, programmets struktur, aktiviteternas nivåer, obligatoriska aktiviteter, stödet från kåren (genom lotsarna), stödet från regionen och FiSSc samt utbildning som finns att tillgå. Beskrivning: Explorerscouten kan planera ett möte och en utfärd för spejarscoutpatrullen. Material: Det material som behövs på utbildningen, spejarscoutprogrammet Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Begrunda spejarpatrullens verksamhet Detta gås grundligt igenom: Spejarscoutpatrullmötets ramar Förberedelser inför och utvärdering efter mötet Ramarna för en utfärd (från planering till hemfärd) Explorerscoutkalenderns stödmaterial för planering och utvärdering Explorerscoutkalenderns aktivitetsbeskrivningar för spejarscouternas del Var får man mera information? Vem kan hjälpa? Öva genom att göra själv: Alla planerar ett möte Alla planerar en utfärd medräknat tidtabeller, lovlappar, program osv (se bl.a. explorerscoutkalendern) Alla söker tilläggsinformation Att jämföra: Vilken aktivitet valde var och en och varför? Planerna jämförs. Vad är nyttan av en mera detaljerad plan och kan det finnas någon nackdel med det?

8 Beskrivning: Explorerscouten kan lära ut färdigheter och kunskaper till yngre scouter. Material: Det material som behövs på utbildningen Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: En gruppövning vars mening är att betona skillnader i hur vid lär oss genom att höra, se eller göra själv. (Det sistnämnda är allmänt godkänt som det bästa sätter att lära sig på). Exempel: Fyra grupper lär sig splitsa eller kojla rep. För en grupp berättar man bara hur man ska göra, den andra gruppen får skriftliga instruktioner, den tredje gruppen får skriftliga instruktioner och får se på hur man gör. Den fjärde gruppen får personlig handledning. Efter övningen går man igenom vad man lärt sig. Exempel: Gruppen sätter upp ett tält. De som sätter upp tältet måste göra det med förbundna ögon och ledda av de andra. Efter övningen är det bra att diskutera hur det gick. Exempel: Lotsen räknar upp tio föremål man har med sig på en utfärd. Patrullens medlemmar försöker komma ihåg föremålen och sen skriva ner dem på papper. Efteråt tänker alla på en bekant rutt, t.ex. sin skolväg. Tanken är att visualisera för sig själv tio platser längs med rutten. Nu räknar lotsen upp de tio föremål som man har med sig på utfärd och var och en placerar dem på de tio platserna längs den bekanta rutten. Efteråt försöker alla skriva ner föremålen på ett papper. När fick man bättre resultat? Varför? (exemplet är en minnesteknik som används av tävlanden på minnes-fm) Lotsen fortsätter genom att byta ut föremålen till sånt som finns tillhanda och alla övar genom att packa föremålen i en väska. Man sätter undan väskan och alla försöker minnas vas de lagt i väskan. Hur mindes man nu? Vad har man för inlärningserfarenheter från skolan och scoutingen? Vad har de gemensamt och hur skiljer de sig? Med vilken metod lär man sig själv lättast? En del lär sig lättast visuellt, andra genom att lyssna (det vill säga genom att inte göra själv). Till vilken grupp känner man att man själv hör? Var och en gör en kom-ihåg-lista på hur man ska ta det här i beaktande när man lär ut kunskap eller färdigheter åt andra. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Med tältuppsättningsexemplet kan man också visualisera situationsstyrning. Diskutera: Vem tog ledningen eller vem försökte ta ledningen? Kan två personer leda en grupp samtidigt? (nej) Hur fungerar var och en i en sådan situation? Blev någon i bakgrunden då andra tog plats? Beskrivning: Explorerscouten lär sig utvärdera sig själv som ledare. Material: Det material som behövs på utbildningen Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Gemensam genomgång av explorerscoutkalenderns material som behandlar utvärdering. Genomgång av följande frågor: Vem kan utvärdera verksamheten? Ledaren själv, gruppen man leder eller den egna gruppen? I självutvärdering borde man beakta de ursprungliga planerna och målen. När man i förväg planerat ett evenemang eller en utfärd och satt upp mål är det lättare att bedöma ifall man nått målen. Det är bra att lära sig bedöma sitt eget ledarskap från de leddas synvinkel. Iscensätt någon av följande situationer (eller hitta på egna): Föregående 2 3 gånger när patrullen, någon i patrullen eller en ledare i kåren ledde en situation eller ett evenemang på ett bra sätt Vad lyckades? Samma uppgift görs på nytt men denna gång betraktar man situationer där ledarskapet inte lyckades så bra. Vad skulle scouterna själv ha gjort i dessa situationer? Skulle scoutens egen lösning varit den rätta? Beskrivning: Patrullen bekantar sig med scoutmetoden och funderar på vad som gör scouting till vad den är. Material: Det material som behövs på utbildningen Instruktioner: Lotsen utbildar i ämnet eller ordnar en utbildare. Man ser tillsammans på scoutmetodens delområden och diskuterar hur de har blivit förverkligade under scoutstigen. Hur syns de i explorerscoutpatrullens verksamhet? Vad är ledarskapets mening i scoutingen? Jo, det att scoutprogrammet uppfylls. Scoutprogrammet ger en bra modell att förverkliga scoutmetoden. Med scoutprogrammet förverkligas scoutmetoden och med det även målen för fostran. Det är patrulledaren som förverkligar scoutprogrammet. Vad gör scouting till scouting? Svar på den frågan är målen, scoutmetoden och värdegrunden. Detta kan utbildas bl.a. på följande sätt: Alla skriver ner fem för dem viktigaste saker i scoutingen. Sen väljer man parvis ute de fyra viktigaste och skriver ner dem på skilda papper. Varje par presenterar sina svar för resten av gruppen. Under presentationen är det förbjudet att kommentera. Lotsen diskuterar efteråt tillsammans med gruppen vilka lappar är likadana, som då kan sättas ihop. Till slut ger paren ett, två eller tre poäng åt lapparna och man konstaterar vilka som fått mest poäng och jämför detta med det rätta svaret. Instruktioner: Patrulledaren deltar i utbildningen tillsammans med patrullen. Information om scoutmetoden hittar man lättast i t.ex. Handbok för scoutledare, ledarmappens allmänna del eller på fi. När man behandlar scoutmetoden kan man visualisera de olika delarna med bildkollage. Andra metoder kan vara drama eller en kort tävling. På ett kårläger kan man göra ett längre program då det som slutprodukt görs t.ex. ett konstverk med temat scoutmetodens olika delar. Maten på ett läger kan presenteras som scoutmetoden, det är bara den egna fantasin som sätter gränser! Scouterna på utbildningen kan skriva på olika lappar vad de gjort i scouterna den senaste månaden (deltagit i en flagghissning, avgett explorerlöftet, diskuterat med lotsen, varit på utfärd osv.) Lapparna sätts i grupper enligt scoutmetodens olika delar. Vilka grupper fick minst lappar? Hur kunde man utveckla explorerscoutverksamheten så att även de grupperna skulle få flera lappar?

9 Ledarskapsövningen är individuell och kan genomföras i olika skeden under explorerscouttiden. För en del är ett halvt år en lång tid medan andra kanske vill göra fler övningar. Beskrivning: Explorerscouten fungerar som patrulledare för en spejarscoutpatrull eller för den egna patrullen i minst ett halvt år. Material: kalender Instruktioner: Lotsen söker tillsammans med explorerscouterna lämpliga uppdrag åt alla och kommer överrens om uppdragens längd. Lotsen sätter in ledarskapsövningarna i verksamhetsplanen. Instruktioner: Ifall en explorerscout fungerar som patrulledare för explorerscoutpatrullen stöder lotsen honom under hela patrulledartiden. Detta är speciellt viktigt i början. Explorerscouten behöver och förtjänar vuxet stöd. Till stöd hör även att försäkra sig om att explorerscouten tar till sig det som gåtts igenom på gruppledarutbildningen. Ifall explorerscouten är patrulledare för en spejarscoutpatrull ska man ta upp saken med spejarscoutlotsen och komma överens om vem som stöder i vilka saker under patrulledarskapet. Spejarscoutlotsen fungerar mera som en ledare än som handledare åt patrulledaren. Som lots bör man vara på det klara med skillnaderna i att leda och handleda och i ansvarsfördelningen. Instruktioner: Den föregående patrulledaren ger den nya patrulledaren behövlig information. Patrulledaren vet när den nästa patrulledaren börjar på sitt uppdrag och vem som är patrulledare för andra patruller. Beskrivning: Explorerscouten diskuterar den gjorda ledarskapsövningen med lotsen. Material: anteckningsmaterial Instruktioner: Till lotsens uppgifter hör att tillsammans med explorerscouten gå igenom den utförda ledarskapsövningen. Under diskussionen diskuteras känslor, övningens scoutighet, ledarskapets utmaningar samt det man som ledare lyckades bra med och det man kan utvecklas inom. Instruktioner: Patrulledaren vet när var och en har sin diskussion med lotsen. Det görs efter aktiviteten Jag leder. Innehållet i diskussionen borde stöda målen för gruppledarutbildningens aktiviteter. Speciellt borde diskussionen vara stödjande och som grund ligger det man lyckats bra med. Så klart ska man även ta upp sådant som ännu bör utvecklas och förbättras. På denna punkt ska lotsens kommentarer vara uppbyggande: man går igenom det som skedde genom att hålla sig till fakta. Före man kommer med förslag på förbättring ska man ge explorerscouten en möjlighet att berätta vad han kunde ha gjort annorlunda och i så fall på vilket sätt. Ifall explorerscouten har varit patrulledare för en spejarscoutpatrull, finns det skäl för att spejarscoutlotsen deltar i diskussionen. Om inte, så bör man ändå be om respons av spejarscoutlotsen före diskussionen. Diskussionen behöver inte hållas på kårlokalen utan kan t.ex. hållas på ett café eller i någon annan neutral omgivning.

10 Beskrivning: Patrullen bekantar sig med tävlingskallelsen, uppgiftsförteckningen och tävlingsinstruktionerna för en scoutfärdighetstävling för explorerscouter. Material: tävlingskallelse, uppgiftslista och tävlingsinstruktioner Instruktioner: Lotsen ska handleda tidsanvändningen dvs lotsen berättar när det lönar sig att behandla vilka ämnen. Instruktioner: Patrulledaren söker upp tävlingskallelsen och uppgiftsförteckningen och anmäler patrullen till tävlingen. Tävlingen förbereds till exempel på två olika möten och patrulledaren delar ut ansvarsuppdrag åt patrullmedlemmarna. Bjud in en mer erfaren tävlare till ett möte för att berätta om tävlandet, ifall ni deltar i en explorerscouttävling för första gången. Beskrivning: Patrullen repeterar sina kunskaper och övar färdigheter inför tävlingen. Material: material som behövs för repetition Instruktioner: Lotsen handleder planering av tidtabell för repetition samt sporrar patrullen att repetera. Instruktioner: Patrulledaren funderar tillsammans med patrullen på vilka färdigheter som bör repeteras och var och hur det görs. Dela ut färdigheter som ska repeteras åt patrullmedlemmarna så att var och en leder en eller fler repetitionstillfällen. Beskrivning: Patrullen utrustar sig för tävlingen. Material: tävlingens förhandsinstruktioner och det material som behövs enligt instruktionerna. Instruktioner: Lotsen kommer med tips om var man kan man skaffa det material som behövs, ifall materialet inte finns att få på kårlokalen eller annars inte är lätta att få tag på. Instruktioner: Patrulledaren tar med sig tävlingsinstruktionerna. Patrullen samlar i kårlokalen ihop utrustningen som behövs och fördelar den mellan sig samt beslutar vem som skaffar den utrustning som saknas. Patrulledaren ger instruktioner om personlig tävlingsutrustning och kommer överens med patrullmedlemmarna om transport till tävlingsplatsen. Beskrivning: Patrullen deltar i scoutfärdighetstävlingen. Material: tävlingsutrustningen Instruktioner: Lotsen fungerar som patrullens servicepersonal på tävlingarna. Instruktioner: Patrulledaren fungerar som tävlingspatrullens ledare. Beskrivning: Patrullen går igenom tävlingsresultatet och utvärderar sin egen prestation. Material: Tävlingens resultat Instruktioner: Lotsen ger respons om placeringen och ordnar med något trevligt åt patrullen. Instruktioner: Patrulledaren funderar på förhand i vilken ordning följande ska diskuteras: (ta upp även annat som kan anses vara relevant) Vilka är våra styrkor Vad lyckades inte så bra? Vad bör vi utveckla i vår utrustning? Kunde vi ha gjort något annorlunda? Under evenemangen knyts kontakter till andra explorerscoutgrupper. Under förberedelserna kan det löna sig att fundera på hur gruppen kan synas på ett positivt sätt. Beskrivning: Patrullen tar reda på vilka evenemang som erbjuds för explorerscouter av FiSSc, FS eller av det finska distriktet i regionen. Patrullen väljer ett evenemang och anmäler sig till det. Material: FiSSc:s händelsekalender, Finlands scouters och finska distriktens händelsekalendrar, internet

11 Instruktioner: Lotsen tipsar om var man får tag på händelsekalendrar och hjälper till att planera sökande av eventuellt understöd för utgifterna. Instruktioner Patrulledaren söker på förhand upp olika scoutorganisationers evenemangskalendrar. Ledaren funderar på hur man kunde bekanta sig med kalendrarna på ett intressant och trevligt sätt. Evenemanget väljs tillsammans och patrulledaren anmäler patrullen. Beskrivning: Patrullen förbereder sig för evenemanget enligt evenemangets instruktioner. Material: det material och de verktyg som behövs för förberedelserna Instruktioner: Lotsen hjälper gruppen med att hitta på olika sätt att skilja sig ur mängden på ett positivt sätt. Instruktioner Patrulledaren funderar själv eller utmanar patrullen att fundera på hur man förbereder sig för evenemanget. Patrullen kan till exempel göra en gemensam utstyrsel för att skilja sig från mängden på evenemanget. Beskrivning: Patrullen deltar i ett explorerevenemang anordnat av FiSSc eller någon annan scoutorganisation. Material: det som behövs på evenemanget, gemensam utstyrsel Instruktioner: Lotsen hör sig för hur det gick på evenemanget. Instruktioner: Patrulledaren leder patrullen till och på evenemanget enligt givna instruktioner. Explorerscouten innehar de färdigheter som behövs för att kunna fungera som second/viceskeppare på en scoutbåt. Beskrivning: Delta i båtförarkursen. Explorerscouternas vardagsutrustning innehåller aktiviteter för det dagliga livet i samhället. Explorerscouten lär sig vardagligt uppförande och påverkningsmöjligheter i samhället. Servicetänkandet har också en viktig roll. Färdigheterna explorerscouterna lär sig är viktiga för alla medborgare. Välj årligen minst en aktivitet från varje ficka. Följ upp din egen ekonomi under två veckor och planera de följande två veckorna. Beskrivning: Patrullmedlemmarna skriver upp sina inkomster och utgifter och gör på basen av det upp en plan för de följande två veckorna. Resultaten jämförs i patrullen och man diskuterar hur man kunde konsumera mindre. Var och en kan också göra upp en längre plan och fundera på vad man skulle vilja spara pengar till och hur det kunde göras. Material: En mall för bokföring Instruktioner: Lotsens uppgift är att gå igenom resultaten med patrullen och hjälpa till med den längre planen. Instruktioner: Patrulledaren söker till mötet fram en mall för bokföring. Sådana får man till exempel av kårens ekonom. Pröva inkomst- och utgiftsberäknare som finns på nätet. För detta bör du kunna uppskatta bland annat mat- och övriga utgifter under en månad. Gör tillsammans upp en budget för en studerande. Beskrivning: Explorerscouterna köper parvis för en liten summa pengar, till exempel 10, ingredienser till en tre rätters middag för två personer. Före inköpen planeras måltiden med hjälp av kokböcker eller liknande. Patrullen diskuterar till exempel matpriserna och hur de formas, en mångsidig diet och betydelsen av kreativitet i en stram budget. Material: Matlagningsutrustning, kokböcker, tygkasse för inköp, en överrenskommen summa pengar t.ex. av patrullens egna pengar, matkärl, vas, bordduk, ljus. Instruktioner: Lotsen ger på förhand praktiska tips och kan vara med på mötet som provsmakare eller fotograf Instruktioner: Som hjälpmedel rekommenderas kokböcker med enkla och vardagliga recept. En bra planering är viktig. Lotsen kan ge bra tips på billiga ingredienser. Aktivitetens mål är att visa att också billig mat kan vara god. Tillred måltiden under en utfärd. Räkna ut en studerandes matutgifter för en månad.

12 Beskrivning: Explorerscouten gör upp en budget åt sig själv för det kommande halvåret eller för ett år och följer upp budgeten med jämna mellanrum tillsammans med patrullen. Patrullen kan diskutera varför unga har allt mer ekonomiska problem, hur man kan kontrollera sin egen ekonomi i framtiden då man börjar få inkomster och utgifterna ökar an efter som man blir mer självständig och hur studier understöds i Finland. Material: Häfte eller dator Instruktioner: Lotsen lär ut grunderna i budgetering, handleder patrulledaren i uppföljningen under året och deltar i diskussioner. Instruktioner: Patrulledaren ser till att uppföljningen sköts under den överenskomna perioden. Ta reda på studiestödets storlek och lönenivån på sommarjobb. Mer information om personlig ekonomi hittar man till exempel på på och på Beskrivning: Explorerscouten budgeterar tillsammans med en mer erfaren scout, till exempel en roverscout eller en äldre ledare, en utfärd, ett läger, kårens egen scoutfärdighetstävling eller liknande och följer upp budgeten. Material: Dator eller penna och papper Instruktioner: Lotsen hjälper explorerscouterna att hitta roliga projekt som de kan delta i. Patrulledarens instruktioner: Lämpligt utmanande projekt åt patrullmedlemmarna kan sökas tillsammans med lotsen. Fundera på hur man kan spara i scoutingen då det finns knappt om pengar så att det fortfarande är frågan om scouting Beskrivning: Patrullen ordnar etikettskola för spejarscouter eller för en annan explorerscoutpatrull. Betydelsen av att kunna uppföra sig enligt etikett diskuteras. Nyttigt är bland annat att kunna nia, presentera en person för en annan, ett fast handslag, kravattknytning, servettanvändning och telefonkultur. Material: Etikettguider, rolig tilläggsrekvisita t.ex. olika kläder, paraply, mobiltelefon, matkärl, servett och slips Instruktioner: Lotsen kontrollerar att man uppmärksammar målgruppen i programmet, hjälper med tidsplaneringen och ger tips på olika inlärningsmetoder Instruktioner: Skaffa på förhand etikettböcker eller liknande så att planeringen kan starta direkt. Förverkliga etikettskolan som en del av en utfärd. Dela ut diplom åt deltagarna. Beskrivning: Genom att budgetera deltagandet i evenemanget får man en uppfattning om vilken summa som behövs. Patrullen gör tillsammans upp en plan för hur pengarna samlas in. Material: Nödvändigt material för evenemanget, dator eller häfte till budgeteringen Instruktioner: Lotsen handleder vid budgeteringen och fungerar som hjälpande hand på evenemangen Bra jippon är bland annat plätt-, korv- eller grötförsäljning, biltvätt, dockteaterföreställning, deltagande i inventarier, paketeringstjänst, julgubbsservice, barnvaktshjälp, rastande av hundar och flaskinsamling. Beskrivning: Förutom genom försäljning av scouternas adventskalender kan medel samlas in på många sätt. Patrullen erbjuder sig att sköta om en helhet. Varje patrullmedlem ansvarar för en viss del av helheten. Material: Dator eller penna och papper, material som behövs till kampanjen Instruktioner: Lotsen berättar vad man har gjort tidigare år och stöder explorerscouterna i att motivera resten av kåren. Instruktioner: Det lönar sig att börja planeringen genast i början av terminen. Då uppdraget tagits emot diskuterar patrullen hur kampanjen kunde ordnas och hur många människor och vilka redskap som behövs. Vanliga julbetonade insamlingsmetoder är till exempel paketeringstjänst, julgubbstjänst, julkort, julbasar och julbakelser eller barnvaktstjänst i samband med juluppköp. Beskrivning: Patrullen sköter om inbjudningar, dukning och dekorering, programmet, menyn etc. och patrullmedlemmarna övar sig i att fungera som värd eller värdinna och bland annat hålla välkomsttal. I och med förberedelserna övar explorerscouterna sig att beakta många olika delområden och utse personer som ansvarar för dem. Patrullen kan till exempel rekrytera andra explorerscouter till att laga maten så att patrullen inte själv flänger runt i köket då gästerna kommer. Material: Guideböcker om att ordna fester, festkläder, matkärl, matlagningsutrustning, ljus, servetter, borddukar, bord, stolar Instruktioner: Lotsen ger tips till planeringen. Lotsen kan laga mat på festen eller jobba i garderoben Instruktioner: Patrulledaren gör på förhand upp en grov projektplan över vad som bör göras och med vilken tidtabell samt ansvarar under projektets gång för att alla vet vad de ska göra.

13 Beskrivning: Flagghissning och -halning övas i patrullen och alla erbjuds möjlighet att leda flaggceremonin vid ett högtidligt tillfälle. För att ledandet av flaggceremonin ska gå smidigt är det också viktigt att explorerscouterna själv kan hissa och hala en flagga. Material: Flagga, flaggstång, scoutklädsel och en passlig högtid Instruktioner: Lotsens uppgift är att berätta var man hittar info om flagghissning och -halning, hjälper att hitta möjliga tillfällen för patrullmedlemmarna att leda flaggceremonin och ger respons efteråt. Instruktioner: Patrulledaren repeterar flagghissning och -halning och ordergivningen med patrullmedlemmarna. Tillsammans med lotsen funderar patrulledaren på lämpliga tillfällen där flaggceremonierna kan ledas. Erbjud er att fungera som flagghissare också utanför kåren. Beskrivning: Patrullen övar sig att använda olika kommunikationsmedel och diskuterar etikettregler kring dem. Tillsammans hittar patrullen på ett sätt att testa sina kunskaper, och diskuterar varför det är viktigt att kunna välja rätt kommunikationsmedel och kunna använda det sakligt. Material: Mobiltelefon, dator, internetanslutning, e-post Instruktioner: Lotsens uppgift är att starta diskussion kring ämnet, bekanta sig med testet och vara med i testandet. Instruktioner: Patrulledaren kan själv skaffa information på förhand eller kan ge patrullmedlemmarna i uppdrag att söka fram information om ämnet. Beskrivning: Patrullen förbinder sig att skriva en egen blogg i minst ett halvt år, gärna längre, och funderar på vad det innebär att vara nätsmart och ser till att bloggen inte sårar någon eller bryter mot lagen. Material: Nätkontakt och dator, digitalkamera Instruktioner: Lotsen lär ut nätetikett, ger respons och följer med bloggen regelbundet. Instruktioner: Patrullen uppmuntras att bekanta sig med olika bloggar så att det är lättare att spåna fram en egen. Explorerscouten lär sig söka jobb. Beskrivning: Patrullen gör tillsammans en ansökningsmall som var och en kan anpassa för sina egna behov. Sommarjobb kan man söka på nätet eller genom att besöka arbetskraftsbyrån. Patrullen tar också reda på vilka rättigheter och skyldigheter arbetstagaren och arbetsgivaren har om arbetstagaren är minderårig. Material: Dator, tidningar, papper och penna Instruktioner: Lotsen ger tips på hur man skriver arbetsansökningar och ger respons på explorerscouternas egna ansökningar. Instruktioner: Patrulledaren kan på förhand i böcker eller på nätet söka fram information som används när ansökningsmallen görs. Patrullen kan tillsammans söka lämpliga sommarjobb på nätet och tidningar och var och en skriver en ansökan till en arbetsplats som han eller hon vill arbeta på. Gå igenom ansökningarna tillsammans och kommentera dem. Ordna en frågesport om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Fundera på vilken betydelse rättstavning och ett gott språk har i arbetsansökningar. Be modersmålsläraren om tips för hur man skriver en ansökan. Beskrivning: Patrullen gör upp en klar plan för hur nätsidan upprätthålls och uppdateras, vem som gör vad och hur ofta. Nätetikett gås igenom med vuxet stöd. Patrullen bestämmer tillsammans om vad som finns på sidorna och tar samtidigt reda på vad som är förbjudet eller mot god ton. Material: Nätkontakt och dator, digitalkamera, papper och penna Instruktioner: Lotsens uppgift är att lära ut nätetikett, följa med hemsidorna och ge feedback. Instruktioner: Patrulledaren kan be patrullmedlemmarna att på förhand bekanta sig med olika webbplatser. Patrullen planerar sidan tillsammans och patrulledaren gör upp en arbetsfördelning enligt patrullmedlemmarnas kunskaper och intresse och följer upp att sidorna uppdateras regelbundet. Länka sidan till exempel en annan patrulls, kårens eller FiSSc:s sidor. Beskrivning: Patrullen diskuterar hur man bör klä sig till exempel på jobbet, i skolan, i scoutingen, på mormors 80-årsfest, på skolans vårfest, på kompisens födelsedag och på familjens gemensamma lunch. Material: Kläder, reklam eller klädkataloger, lim, kartong, pennor, sax Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren med förberedelserna vid behov. Instruktioner: Patrulledaren ger på förhand var och en i uppgift att fundera på hur de skulle klä sig inför ett visst tillfälle och instruerar dem att komma till mötet iklädda de kläderna. Patrullmedlemmarna utvärderar och kommenterar varandras val. Patrullen klipper ur tidningar eller klädbroschyrer ut lämpliga kombinationer för olika tillfällen. Samtidigt diskuteras vad det har för betydelse att man klär sig passande. Vad innebär det att vara över- eller underklädd? Titta på sändningen från självständighetsbalen på presidentens slott och fundera på om gästerna har klarat av att klä sig enligt etiketten.

14 Beskrivning: Patrullen ber en sakkunnig, till exempel en cyklist eller någons pappa lära ut hur man byter däck. Efter avklarad aktivitet bör alla i patrullen känna sig säkra på att de skulle klara av att byta ett däck också ensamma. Material: Sakkunnig, cykel/moped/bil, arbetsredskap Instruktioner: Lotsen tipsar vem man kunde be som sakkunnig Instruktioner: Patrulledaren kan på förhand med den sakkunniga gå igenom hur däckbytet lärs ut åt patrullmedlemmarna. Erbjud dig i bekantskapskretsen att hjälpa till vid vinter- och sommardäcksbyten. Beskrivning: Patrullen gör en poster om ämnet, bekantar sig med lokala livsmedelsproducenter eller gör en förevisning om hur ett livsmedel blir till och diskuterar vilken betydelse matvarans ursprung har på hälsa, miljön och samhället. Material: Till postern kartong, bilder ur tidningar, lim, papper, pennor, sax Instruktioner: Lotsen tipsar om bra tillvägagångssätt Instruktioner: Patrulledaren funderar tillsammans med lotsen på hur aktiviteten bäst görs. Ifall det inte hittas ett lämpligt mål på hemorten kan patrullen göra en utfärd till en annan kommun och samtidigt göra andra aktiviteter. Patrullmedlemmarna kan delas in i par och varje par kan få i uppgift att ta reda på ett livsmedels ursprung. Ta reda på hur glass eller ett bröd blir till. Beskrivning: Patrullen odlar örter, grönsaker eller rotfrukter under sommaren. Ifall ingen av patrullmedlemmarna har en egen trädgård att odla växterna i kan man utnyttja en koloniträdgård, mormors bakgård, en hink, kårlokalens gård. Till slut ordnas en skördefest där de egna grödorna avnjuts. Material: Trädgårdsguider, odlingsplats, frön, mull, trädgårdsverktyg, matlagningsutrustning, matkärl Instruktioner: Lotsen ger tips på var man kan odla och hjälper till med anskaffningen av material vid behov. Instruktioner: Patrulledaren letar upp lämpliga växtplatser, skaffar handböcker i trädgårdsarbete och gör upp en arbetsfördelning och en tidtabell. Ordna en tävling i stil med vem odlar den största pumpan i patrullen eller i åldersgruppen. Testa var potatis växer bäst, i en hink, i en säck, vid en dikesren eller i mormors trädgård. Beskrivning: Patrullen gör en bärplockningsutfärd som ett enskilt evenemang eller i samband med en hajk eller liknande. För att plocka äpplen krävs markägarens lov. Konservera skörden genom att koka sylt eller laga saft av den, och använd sylten eller saften på patrullens eller kårens utfärd under vintern. Material: Bärplockningstillbehör, sylt- eller saft kokare, kylrum, frys eller kylskåp Instruktioner: Lotsen ger tips på vad man kan göra av det som plockats. Instruktioner:Patrulledaren planerar utfärden tillsammans med patrullen och ger patrullmedlemmarna i uppdrag att söka upp sylt- och saftrecept, skaffa material som behövs etc. Smaka på sylten tillsammans med vargungarna på ett plättstekningsmöte. Gläd någon kårmedlem med en burk sylt till julen eller sälj syltburkar på julbasaren. Beskrivning: Patrullen tar reda på hur olika utfärdskläder och material ska tvättas. Explorerscouterna tvättar själva sina kläder hemma efter utfärden. Material: Tvättinformation från nätet, olika utfärdsklädesplagg, olika tvättmaskiners användarinstruktioner. Instruktioner: Lotsen ger vid behov tips om var man kan hitta information om att tvätta kläder Instruktioner: Patrulledaren hämtar med sig tvättinstruktioner, och ger patrullmedlemmarna i uppdrag att hämta med sig olika utfärdskläder och om möjligt hemtvättmaskinens bruksanvisning. Instruktioner finns också på nätet. Patrullen gör en poster eller liknande med byktvättstips för olika klädesplagg. Som hemuppgift ges att tvätta sina egna utfärdskläder. På Marthaförbundets webbplats hittar ni tvättips. Beskrivning: Patrullen stövlar omkring i skogen med vandringsskor eller liknande och vårdar därefter skorna på rätt sätt. Material: Skor, skoputsmedel och tillbehör, tidningar för att skydda golvet

15 Instruktioner: lotsen deltar vid inbjudan Instruktioner: Patrulledaren planerar färdigt ett lämpligt uteprogram och söker också fram information om hur man vårdar skor av olika material. Skovårdstips hittas på nätet och fås av skoförsäljare, -tillverkare och -importörer. Skogsprogrammet kan vara till exempel orientering, träskfotboll eller flagglek i skogen. Beskrivning: Patrullen jämför en mopedbils och en cykels fördelar, tar reda på vilka bestämmelser som gäller mopedbilskörande och funderar på vilken inverkan en mopedbil har på miljön. Material: Information om mopedbilar, en mopedbil att bekanta sig med om möjligt, papper eller dator för att skriva upp resultatet av jämförelsen Instruktioner: Lotsen för gruppen att bekanta sig med en mopedbil eller ger tips om var man hittar information om dem. Instruktioner: Patrulledaren planerar tillsammans med lotsen hur aktiviteten förverkligas. Patrullen söker tillsammans upp information och gör en sammanställning av resultatjämförelsen samt publicerar den till exempel på patrullens nätsida. Beskrivning: Patrullen erbjuder sig att tvätta kårlokalens eller till exempel en äldre persons mattor, och tvättar dem på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Material: Mattor, tallsåpa, rotborstar, mattvättningsställe Instruktioner: Lotsen hjälper att hitta en lämplig kund Instruktioner: Patrulledaren söker med hjälp av lotsen upp en lämplig kund åt patrullen och söker en bra mattvättningsplats. Patrulledaren tar på förhand reda på hur mattor tvättas ekologiskt och effektivt. Ta med saft och bulle till mattvättningstalkot. Cykla till talkot och transportera mattorna på pakethållarna. Beskrivning: Explorerscouten håller sitt rum städigt i en månad och funderar efteråt ensam eller med patrullen på hur det lyckades. Varför lyckades det eller lyckades inte? Var utrymmesbrist ett problem eller var det något annat som var svårt? Vilka metoder kunde man använda för att hålla rummet städigt? Material: eget rum, städredskap, anteckningsmaterial Instruktioner: Lotsen intervjuar patrullen om hur det har gått och diskuterar ämnet. Instruktioner: Patrulledaren kan göra ett städningskort eller en mall för en städdagbok som var och en fyller i under en månads tid. I slutet av månaden leder patrulledaren tillsammans med lotsen diskussionen om hur aktiviteten lyckats. Samla ihop 50 tips för hur man håller sitt rum städigt. Beskrivning: Explorerscouten servar hemma till exempel en centraldammsugare, kaffekokare, diskmaskin, tvättmaskin, bastulave, wc-stol, lavoarens vattenlås, ugnsfläkt, ugn eller gräsklippare. Patrullen diskuterar vilka uppgifter som kunde passa vem. Någon kanske enkelt reparerar sommarstugans farstutrappa, medan rengöring av kaffekokaren är tillräckligt utmanande för någon annan. Patrullen diskuterar nyttan av dessa färdigheter i vardagen. Material: Ett föremål för reparationen/underhållningen och redskap för detta Instruktioner: Lotsen handleder explorerscouterna att välja ett uppdrag som passar dem. Instruktioner: Patrullen skriver små reparationsarbeten i hemmet på papperslappar och väljer en lämplig uppgift åt alla. Efter att ha gjort sina uppgifter kan patrullmedlemmarna berätta om sina erfarenheter för de andra. Be dina föräldrar eller mor-/farföräldrar om råd. Beskrivning: Patrullen väljer ett biståndsprojekt och planerar och förverkligar ett eget projekt i samband med det. Biståndsprojektet kan vara kårens, förbundets, Finlands Scouters eller någon annan organisations. Material: Det som behövs till projektet Instruktioner: Lotsen ger tips om olika projekt, hjälper att välja och deltar själv i förverkligandet om möjligt. Instruktioner: Ett projekt som passar patrullen är motiverande. Projektet kan startas till exempel på en temakväll i patrullen. Information om biståndsprojekt hittar du till exempel på Finlands Scouters webbplats. Beskrivning: Patrullen funderar på vilken form av hjälp människor på deras hemort kunde behöva och på hur man kunde hjälpa dem genom ett jippo. Jippot kan vara till exempel ett mattvättningstalko för att hjälpa ortens äldre eller en lillajulsfest för medellösa familjer. Material: Material enligt behov

16 Instruktioner: Lotsen hjälper till att hitta en målgrupp och vid behov att kontakta dem Instruktioner: På första mötet spånar patrullen fram olika jippon och bestämmer en målgrupp för jippot. Före följande möte har kontaktpersoner kontaktats och jippot planeras mer i detalj. En arbetsfördelning görs och jippot utförs enligt planerna. Till slut utvärderas jippots framgång. Läs tidningar i några veckor och samla på er bra jippo-idéer. Beskrivning: Patrullen deltar i ett talko eller ordnar ett talko själv. Material: Talkotillbehör, bra skor och arbetshandskar Instruktioner: Lotsen ger tips om lämpliga talkoideér och kontaktpersoner. Om patrullen själv ordnar ett talko handleder lotsen i planeringen. Instruktioner: Patrullen tar på förhand reda på lämpliga talkoidéer och spånar kring dem. Andra explorerpatruller kan utmanas att delta i talkot eller ordna egna talkon. Tänk på talkogängets trivsel genom att bjuda på mat. Beskrivning: Patrullen planerar och förverkligar en scoutig adventskalender som passar målgruppen och för den till exempel till ett daghem eller ett servicehem. Material: Det som behövs till kalendern och pysselmaterial Instruktioner: Lotsen kan ge förslag om vart man kan donera kalendern. Instruktioner: På det första mötet spånas idéer för kalendern. Inför nästa möte skaffas material och kalendern görs under det mötet. Patrullen överräcker kalendern till målgruppen vid lämpligt tillfälle. Patrulledaren kommer på förhand överens om när besöket hos målgruppen sker. Gör en traditionell kalender av papp, en konstruktion, ett hobbyarbete eller ett hantverk. Beakta högtider, målgruppen och traditioner som hör till väntan på julen. Beskrivning: Patrullen väljer ut några länder i olika delar av världen och tar reda på under vilka förhållanden folket lever där; om de till exempel har tillgång till mat, rent vatten, hus, utbildning eller hälsovård. Om ämnet görs en poster, en insändare eller ett jippo som väcker folks uppmärksamhet Material: Nyheter från olika medier, material till förverkligandet Instruktioner: Lotsen ger tips om var man kan hitta information och handleder ifall patrullen väljer att ordna ett jippo. Instruktioner: Det lönar sig att antingen koncentrera sig på ett land eller jämföra samma saker i några länder. Det finns rikligt med information om tillgång till rent vatten på nätet och biblioteket. Skillnaden konkretiseras när man jämför med normala finländska förhållanden. Törst- eller hungerdagen är utmärkta teman. Beskrivning: Patrullen erbjuder sig att fungera som insamlare. Material: Speciell klädsel som krävs vid insamlingen, utekläder eller scoutdräkt Instruktioner: Lotsen ger tips om insamlingar längs med året Instruktioner: För att vara med i insamlingen bör patrullen kontakta organisationen som ordnar insamlingen för mera information om tidpunkt och krav. Målet med insamlingen och hur man beter sig under den gås igenom före själva insamlingen. Bland annat Finlands Röda Kors och veteranföreningar ordnar insamlingar. Tävla i patrullen om vem som samlar in mest pengar till ett välgörande ändamål. Beskrivning: Patrullen kommer med daghemmets ledning överens om en lämplig plats för snöskulpturen eller snöslottet och går igenom säkerhetskrav på konstruktionen. Snöslottet kan vara en överraskning för barnen, eller kan byggas enligt deras önskemål. Instruktioner: Lotsen kan ge tips om passliga mål. Instruktioner: Patrulledaren ansvarar för att kontakta daghemmets ledning och diskutera praktiska arrangemang. Invig snökonstruktionen på ett festligt sätt och bjud barnen på varm saft och hemlagade bullar. Gör snöbygget till en årlig tradition.

17 Beskrivning: Vi studerar flaggceremonier och deltar i självständighetsfestligheter på vår hemort. Material: Scoutdräkt Instruktioner: Lotsen ger tips om passliga festtillställningar och fungerar vid behov som kontaktperson. Instruktioner: Patrullen övar officiella flaggceremonierna så att alla kan dem. Självständigheten kan firas i den egna patrullen efter de egentliga festligheterna. Delta i ett fackeltåg, en andakt, en kransnedläggning eller en flagghissning. Beskrivning: Patrullen tar reda på vilka tjänster kommunen erbjuder unga och hur kommunen stöder föreningar samt funderar på om tjänsterna räcker till. Material: Olika medier som har information Instruktioner: Lotsen ger tips åt patrullen om lämpliga sätt att förverkliga och hjälper vid behov med att få kontakt till kommunen. Instruktioner: Aktiviteten kan genomföras så att två patrullmedlemmar intervjuar kommunens ungdomssekreterare eller motsvarande medan några andra patrullmedlemmar samtidigt bekantar sig med församlingens diakoni- eller ungdomsarbete. Resultaten från intervjuerna sammanställs och som en poster eller publiceras på nätet. Gör en bedömning av tjänsterna för unga i grannkommunerna. Beskrivning: Patrullen tar reda på hur man gör en motion och gör en motion om en för patrullen viktig sak, till exempel om att ett närliggande naturområde bör skyddas. Material: Nätkontakt, tidningar, papper, penna, dator Instruktioner: Lotsen ger exempel på motioner och försäkrar sig om att explorerscouternas motion är gjord på rätt sätt. Instruktioner: Patrulledaren kan på förhand fundera ut några ämnen som man kunde göra motion om och söka upp tidigare framlagda motioner att ha som mall. Följ med vad som händer med motionen efter att ni lagt fram den. Beskrivning: Patrullen bekantar sig på ett allmänt plan med konsumentens rättigheter och tar efter det reda på vilka returvillkor som gäller för vandringsskor, kläder eller tält om de är köpta på nätet, i affären eller på lopptorg. Instruktioner: Lotsen ger tips om hur söka information och handleder patrullen att skapa en presentation om det de lärt sig. Instruktioner: Patrullen kan delas in så att explorerscouterna parvis under en vecka tar reda på vilka returvilkor som gäller. Resultaten jämförs på ett möte och sammanställs till exempel i kårens tidning, en egen blogg eller som en poster. Det lönar sig att bekanta sig med andra konsumenträttigheter på adressen Beskrivning: Patrullen tar reda på mötestidtabell och agenda för kommunfullmäktiges möten och går på ett möte och följer med vad som händer. Material: Sakligt beteende Instruktioner: Lotsen ger tips om vad man speciellt skall observera och påminner om gott beteende. Instruktioner:Patrulledaren kan på förhand ta reda på vilka ärenden som behandlas på kommunfullmäktiges möten. Gå på fullmäktigekaffe efter mötet och jämför era erfarenheter. Beskrivning: Patrullen tar reda på vilka medborgarnas rättigheter är i Finland och i EU och diskuterar vilka av rättigheterna som är viktiga och vilka de skulle vara beredda att avstå ifrån. Patrullen tar också reda på vilka skyldigheter man har som medborgare och jämför skillnaderna mellan de nationella och de europeiska medborgerliga rättigheterna. Material: Nätkontakt, papperslappar, pennor Instruktioner: Lotsen ger råd var man söker information och deltar i diskussionerna. Skriv ned rättigheterna på lappar som patrullen köpslår om. Jämför nationella och europeiska rättigheter med hjälp av en tabell.

18 Beskrivning: Patrullen tar reda på hurudana garnisoner det finns i Finland och vilka olika möjligheter att avlägga värnplikt som finns. Patrullen ber en kårmedlem som avlägger värnplikt presentera sin tjänstgöringsplats och uppgift Material: Internet Instruktioner: Lotsen ger tips om hur man kan bekanta sig med garnisonen, och deltar i diskussionen om explorerscouternas tankar om värnplikt. Instruktioner: Information om värnplikt hittas på nätet. Besök garnisonen och gå på kaffe och munk för att komma i rätt stämning. Ordna en debatt om värnplikt där hälften stöder civiltjänstgöring medan andra hälften stöder värnplikt. Beskrivning: Explorerscouterna diskuterar vilken bild av Finland de skulle vilja ge på ett internationellt evenemang och planerar och förverkligar ett sätt att presentera Finland till exempel på en jamboree. Material: Böcker om Finland, teknisk utrustning beroende på förverklingssättet: videokamera, digitalkamera eller dator med nätkontakt. Instruktioner: Lotsen hjälper att skaffa nödvändig utrustning och bjuder in publik att se på vad explorerscouterna har åstadkommit. Instruktioner: Patrulledaren planerar på förhand vilka uppgifter som kunde ingå i projektet så att uppgiftsfördelningen är enklare att göra. Gör en filmsnutt, ett bildkollage eller en www-sida. Som publik kan man be den egna kårens eller regionens andra explorerscouter. Man kan också skicka presentationen elektroniskt till ett annat lands scouter. Beskrivning: Patrullen väljer ut en händelse ur Finlands historia och diskuterar vilken roll nyckelpersonerna hade och vad som skulle ha hänt om någon av dem handlat annorlunda. Patrullen skriver om historien och gör till exempel en filmsnutt, en fotoserie, en seriestrip eller ett skådespel på ämnet. Material: Historieböcker, utrustning till den praktiska delen Instruktioner: Lotsens uppgift är att leda diskussionerna, handleda i den praktiska delen och stöda patrulledaren att leda projektet. I det praktiska är det viktigt att uppmärksamma patrullens egenskaper. Instruktioner: Patrulledaren leder projektet med stöd av lotsen. Visa slutprodukten för historieläraren i skolan. Beskrivning: Explorerscouterna listar ca 30 yrken som enligt dem är intressanta eller ointressanta och motiverar och diskuterar sina åsikter. Patrullen väljer 3-5 yrken som de bekantar sig med och diskuterar efteråt om uppfattningarna om yrkena stämde. Material: Internet, telefonkatalog, tidning Instruktioner: Lotsen ger tips om hur man kan kontakta och hjälper vid behov till med att skaffa kontakter. Instruktioner: Varje patrullmedlem får i uppdrag att ta reda på mer om ett yrke och komma överens med en person som arbetar med yrket om ett besök på arbetsplatsen eller en inbjudan till patrullens möte. Patrulledaren kan söka fram yrken som ingen i patrullen känner till som kanske inte ens väcker intresse. Man kan aldrig veta vad man tycker om innan man tagit reda på. Beskrivning: Patrullen tar reda på vilka andra medborgarorganisationer som verkar på området och bekantar sig med deras verksamhet till exempel på nätet. Patrullen väljer en organisation och bekantar sig med verksamheten. Hur skiljer sig verksamheten från scouternas i fråga om värderingar, religion, politik eller liknande? Patrullmedlemmarna funderar på om de skulle kunna tänka sig att bli medlemmar i organisationen och motiverar sina åsikter. Material: Internet, telefonkatalog Instruktioner: Lotsens uppgift är att väcka frågor och ge tips om sätt att besöka olika organisationer. Instruktioner: Patrullmedlemmarna kan få i uppdrag att söka upp information om olika organisationer och patrullen kan tillsammans välja två organisationer som undersöks närmare. Patrulledaren kommer på förhand överens med en representant för organisationen om besöket. Exempel på medborgarorganisationer är Röda Korset, Unga örnar, pionjärer eller 4H. Beskrivning: Patrullen tar reda på om det på hemorten finns ett ungdomsfullmäktige eller ett -parlament och när de har möten. Patrullen tar reda på vilka påverkningsmöjligheter ungdomsfullmäktige eller -parlamentet har och diskuterar vad patrullen själv skulle vilja påverka. Patrullen deltar i ett möte. Material: Internet Instruktioner: Lotsen ger tips om hur man tar kontakt. Instruktioner: Patrulledaren gör upp en uppgiftsfördelning. Uppgifterna kan vara att söka information om ungdomsfullmäktige, fundera på vad man vill påverka eller besöka parlamentet.

19 När explorerscouternas verktygsback tas fram skall inspirationen flöda. Verktygsbacken innehåller aktiviteter allt från handarbete till uttrycksförmåga-övningar. Explorerscouten hittar aktiviteter som lämpar sig bra för honom, hittar naturliga sätt att uttrycka sig på och mod att kasta sig in i nya äventyr. Välj årligen minst en aktivitet från varje ficka. Beskrivning: Explorerscouten avbildar naturen just sådan som den är. För avbildandet kan man använda kamera eller vattenfärger, och motivet kan man välja utgående från eget intresse. Material: Kamera eller vattenfärger, pensel, vatten och papper Instruktioner: Aktiviteten lämpar sig bra som en del av patrullens utfärd. Av resultatet kan patrullen göra en utställning. Sök olika tekniker i handböcker eller fråga en expert om råd. Att ordna en utställning är en annan aktivitet i explorerscoutprogrammet. Beskrivning: Patrullen väljer tema för utställningen, samlar ihop konstverken, kommer överens om utställningens tidpunkt, utrymme och förverkligande. Konstverken kan vara till exempel en lokal konstnärs, från ett museum, från en skola eller ett daghem, eller så kan man göra konstverken själv, till exempel under patrullens utfärd. Material: Konstverk, material till inbjudningarna Instruktioner: Lotsen hjälper till med att hitta en lokal och överenskommandet om förvekligandet samt ger tips om vad som är bra att tänka på när det gäller inbjudningarna. Instruktioner: Var och en kan i tur ordning fungera som guide på utställningen. Donera eventuella biljettintäkter till välgörande ändamål. Beskrivning: Patrullen väljer tema för föreställningen, gör ett manuskript, delar ut roller och gör rekvisita. Patrullen förevisar teatern under överenskommet evenemang. Material: Tyger, kläder och scenrekvisita Instruktioner: Lotsen handleder projektets chef i sin uppgift och hjälper till med att binda kontakter. Instruktioner: Patrulledaren kan färdigt söka fram alternativ på berättelse. Beskrivning: Patrullen väljer tema, ritar en skiss över hur skulpturen ska se ut och bygger den. Av den färdiga skulpturen tas en bild. Material: Spadar, hinkar, mallar, vatten, kniv, sand Instruktioner: Lotsens uppgift är att fungera som publik och ta bilder av skulptörerna och skulpturerna. Instruktioner: Patrulledaren kan färdigt bestämma var skulpturen görs och gör upp en arbetsfördelning med bl.a. införskaffande av redskap och planering av skulpturen som två av uppgifterna. Delta i en is- och sandskulpturtävling på orten. Råd och olika tekniker finns på nätet och kan fås av experter. Beskrivning: Patrullen tar med sig en digitalkamera och fotograferar de viktigaste händelserna under dagen och sparar dem på nätet, på en dvd eller i traditionell bokform. Material: Digital videokamera eller digitalkamera, dator, vid behov dvd-skiva, printer, dagbok Instruktioner: Lotsen hjälper med tekniska lösningar och lånandet av utrustningen. Instruktioner: Ge patrullmedlemmarna klara ansvarsområden. Var och en kan i tur och ordning fungera som fotograf, eller så kan halva patrullen ansvara för fotografering och text medan de andra ansvarar för sammanställning och sparande. Beskrivning: Patrullen ansvarar tillsammans för kårtidningens framställning. Ett tema väljs och en preliminär plan på innehåll görs. Skribenter väljs, tidtabellen fastställs, bidrag och bildmaterial samlas ihop och tidningen ombryts inom utsatt tid och vid behov sköts också publicering och utdelning. Material: Pennor, papper, kamera, dator Instruktioner: Lotsen hjälper till med första tidningens innehållsförteckning, skaffar fram material och tipsar om möjlig redaktörskurs i FiSSc.

20 Instruktioner: För den första tidningen behövs mer handledning. Tidningens chefredaktör, eller någon annan i kåren eller i FiSSc kan fungera som stödperson. Fundera i förväg på ett tema för varje nummer. Beskrivning: Patrullen införskaffar material, bygger ett instrument, övar att spela på det och uppträder med ett musikstycke på ett av kårens gemensamma evenemang. Material: material och verktyg till tillverkningen av instrumentet, noterna som behövs till uppträdandet Instruktioner: Lotsen ger tips om hur man bygger instrumentet, fungerar som kontaktperson till kårens ledare och ansvarar för festen. Instruktioner: Med instruktioner för fler olika instrument kan patrullen tillsammans välja vilket eller vilka som byggs. Medan instrumenten byggs kan man fundera på vilket stycke som kunde spelas på dem. Öva framträdandet ordentligt. Också utklädsel och maskering lämpar sig på föreställningen. Beskrivning: Patrullen väljer en startpunkt, ett sätt att röra sig samt en tidtabell. Utfärden inleds med det första tärningskastet som avgör färdriktningen. Material: Karta, kompass, en specialtärning för ändamålet och den utrustning som behövs för färden Instruktioner: Lotsen går igenom planen med patrulledaren. Instruktioner: Patrulledaren delar ut förhandsuppgifter: tillverkande av tärning, proviantering. Sätt att röra sig samt startpunkt kan man komma överens om tillsammans. Beskrivning: Patrullen tar kontakt med ett lokalt varuhus eller annan affär och utreder möjligheten att fungera som skyltdockor till exempel i samband med en kampanj. En skriftlig överenskommelse görs där det framgår bland annat tid, plats utrustning och ansvar. Avtalsmallar finns bl.a. på nätet. Patrullen förverkligar uppgiften enligt överenskommelse. Material: Överenskommen klädsel och annan rekvisita Instruktioner: Lotsens uppgift är att fungera som kontaktperson till varuhuset eller affären. Lotsen ser till att alla vet vad som ska göras och vet när patrullmedlemmarna ska vara på plats. Instruktioner: Samarbeta med en explorerscoutpatrull på en annan ort ifall det inte på den egna orten finns ett lämpligt skyltfönster. Beskrivning: Patrullen söker på biblioteket eller på nätet efter instruktioner för hur man arrangerar evenemanget. Också kommunens eller stadens kultursekreterare kan frågas om råd. Eftersom det är frågan om en filmfestival bör man ta reda på vad upphovsrätten innebär för evenemanget. Ett tema väljs för festivalen, filmutbudet gås igenom och filmerna som ska visas väljs. Tidpunkt, plats och förverkligande fastställs. Evenemanget förverkligas och respons om filmutbudet samlas in. Material: Kortfilmer, videoprojektor, dator eller dvd-spelare, material till inbjudningarna Instruktioner: Lotsen hjälper till med teknik och utrymmen, deltar på festivalen samt följer med projektet från början till slut och finns till när man behöver och vill ha stöd. Instruktioner: Patrulledaren gör upp en projektplan tillsammans med lotsen, delar ut uppgifter och ansvarar för att tidtabellen följs. Bjud in explorerscoutpatruller från andra kårer. Avgör riktningen på annat sätt än genom tärningskast, till exempel genom att snurra flaska. Beskrivning: Varje patrullmedlem hämtar med sig 1-2 ingredienser för en överenskommen summa pengar. Summan kan vara till exempel 2. Maten tillverkas i lag. Lotsen kan bjudas in som domare. Material: Mat och matlagningsutrustning Instruktioner: Lotsen är domare och smakar på tävlingsbidragen.

Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial

Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial Explorerscouternas gruppledarutbildning (Explorerdagar) stödmaterial Samoajien ryhmänohjaajakoulutus tukimateriaali - Redaktionsråd: Heini Salo, Silja Pietikainen, Max Isaksson, Marjo Aalto, Pia Aalto,

Läs mer

DELTAGARENS INSTRUKTIONER

DELTAGARENS INSTRUKTIONER DELTAGARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Introduktion... 3 2. Vad är ledarskapsövningen?... 3 3. Val av en lämplig ledarskapsövning...

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

10 Roverscoutlotsens handbok

10 Roverscoutlotsens handbok 10 Roverscoutlotsens handbok Grattis! Du har tagit emot den viktiga uppgiften att handleda ungdomar i livet. Lycka till! En roverscout är 18 22 år gammal. Roverscouten börjar ta kontroll över sitt eget

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Ledarutbildning INTRO

Ledarutbildning INTRO Ledarutbildning INTRO Ledarutbildning INTRO - 1 - Ledarutbildning INTRO Inledning Det här är instruktioner till dig som ska hålla Ledarutbildning INTRO. Målgrupp Nyfikna vuxna som vill lära sig grunderna

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Metodhäfte: Rekrytera barn

Metodhäfte: Rekrytera barn Metodhäfte: Rekrytera barn Innehållsförteckning Rekryteringsworkshop 4 Del 1 4 Inspirationsmingel 4 Varför ska vi växa 4 Drömkåren 5 Framgångsrikt 5 Del 2 Nulägesanalys Framtida rekrytering Rekryteringscykel

Läs mer

Inlärning i arbete. Utbildning Ab

Inlärning i arbete. Utbildning Ab Inlärning i arbete Utbildning Ab Innehåll 1 INLÄRNING I ARBETE...5 1.1 Allmänt...5 1.2 Inlärning i arbete utomlands...5 2 FÖRE PERIODEN...6 2.1 Tips om arbetsplatser...6 2.2 Förberedelser...6 2.2.1 Kontakta

Läs mer

Upplandslättens scoutdistrikt inbjuder till. Lördagen den 28 februari till söndagen den 1 mars 2015

Upplandslättens scoutdistrikt inbjuder till. Lördagen den 28 februari till söndagen den 1 mars 2015 Upplandslättens scoutdistrikt inbjuder till Upplandskurserna Lördagen den 28 februari till söndagen den 1 mars 2015 Upplandsslättens scoutdistrikt bjuder nu till 2015 års upplaga av Upplandskurserna. Det

Läs mer

Märkessystemet inledning

Märkessystemet inledning Dokument från 1999 Märkessystemet inledning Värmdö jöscoutkår vill att alla scouter ska få samma baskunskaper i de olika grenarna, oavsett vilken avdelning de tillhör. Det som här beskrivs från venska

Läs mer

Sista anmälningsdagen: 15.3.2012!

Sista anmälningsdagen: 15.3.2012! Sista anmälningsdagen: 15.3.2012! Scoutläger 29.7-5.8.2012 Lägerstabens hälsning Moi! Här har du ett litet häfte för att bekanta dig med det tuffaste som händer nästa sommar, dvs scoutlägret Mondo! Ett

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

http://www.scoutservice.se/leda-scouting/marken/intressemarken/varldsforbattrare/

http://www.scoutservice.se/leda-scouting/marken/intressemarken/varldsforbattrare/ Musikhjälpen 2013 Musikhjälpen är ett insamlingsevent som lyfter upp en undangömd humanitär katastrof. Tre kända programledare bor i en glasbur för att sända radio och TV dygnet runt i 144 timmar. Under

Läs mer

Svenska Brukshundklubben. Visionsarbete. FS SBK Göteborg 5-6 januari 2013

Svenska Brukshundklubben. Visionsarbete. FS SBK Göteborg 5-6 januari 2013 Visionsarbete FS SBK Göteborg 5-6 januari 2013 Målsättning: Att starta en process med att väcka kreativa och utmanande tankar som hjälp för att skapa en framgångsrik vision för Svenska Brukshundklubben.

Läs mer

du verkligen tycker om!

du verkligen tycker om! Din guide till rekryteringstips, nya idéer och ett smakprov på alla de häftiga och roliga aktiviteter som du och din kår kan genomföra tillsammans med en konsulent eller själva när det kommer till rekrytering!

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Ledarutbildning PATRULL

Ledarutbildning PATRULL Handledning för kursledare Scouterna Reviderad mars 2011 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 2... 3 2.1 Patrulledarens roll... 4 2.2 Friluftsteknik... 5 2.3 Scoutmetoden... 7 2.4 Patrullen... 9 2.5

Läs mer

Nya Pressun Grankulla Scoutkår r.f.:s infoblad Grundad 1974 Nr 4/ 2008

Nya Pressun Grankulla Scoutkår r.f.:s infoblad Grundad 1974 Nr 4/ 2008 Nya Pressun Grankulla Scoutkår r.f.:s infoblad Grundad 1974 Nr 4/ 2008 NP KALLELSE Till kårens lagstadgade höstmöte 10.11 klockan 18 på Winden, Södra Heikelsv. 5, Grankulla. Välkommen! Innehåll: NP 4/2008

Läs mer

FSS#1 Steg för steg Pass 1

FSS#1 Steg för steg Pass 1 Pass 1 Modul: Samarbete Deltagarna får ett papper med en symbol som består av ett antal olika ihopvävda trianglar. Steg 1 Deltagarna får tre minuter på sig att på egen hand räkna hur många trianglar de

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Säters Scoutkår. - Vi hjälper barn och ungdomar att bli redo för livet!

Säters Scoutkår. - Vi hjälper barn och ungdomar att bli redo för livet! Säters Scoutkår - Vi hjälper barn och ungdomar att bli redo för livet! Innehåll Välkommen! 3 Redo för livet 4 Avdelningar 5 Scoutmötet 6 Scoutåret 7 Praktisk information 8 Scoutkåren och miljön 9 Trygga

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

scouterna tiger inte! 17-23.3.2014

scouterna tiger inte! 17-23.3.2014 Under veckan mot rasism funderar scouterna på hur man genom små handlingar kan förändra världen. Ge inte ditt tysta medhåll! Motstånd mot rasism är modet att tänka själv! Här hittar du tips för hur de

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen?

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen? Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen? Villighet lägga ned tid på utbildning, (uppdelat på ålder) (uppdelat på ålder) Personer upp till 25 år kan i högre grad tänka sig att lägga 4-7 dagar på utbildning

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till

utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till R A D LE 1 G NIN D IL B T U s n e lf o G r je n li Rikt utgåva 3. uppdaterad 2013 02 12 välkommen till SVENSKA GOLFFÖRBUNDET OCH golfens hus Riktlinjer Golfens ledarutbildning 1 SYFTE Säkert är att barn

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Skolåren 5, 6, 7, 8, 9 FUNÄSDALENS och BRUKSVALLARNAS skola. 2008 Eva Tollin INNEHÅLL: Mål att sträva mot. sid. 1 Kursplan åk 5 sid. 2 Kursplan åk 6 sid. 3 Kursplan

Läs mer

Storylinens namn: Reklambyrån

Storylinens namn: Reklambyrån Storylinens namn: Reklambyrån Storyline Nyckelfrågor Aktivitet Organisation Material Resultat Personal Vad tror ni att man gör på en reklambyrå? Låt eleverna spåna kring frågan i grupper. och diskutera

Läs mer

Kommunikation RÄTT INFORMATION TILL RÄTT PERSONER

Kommunikation RÄTT INFORMATION TILL RÄTT PERSONER Kommunikation RÄTT INFORMATION TILL RÄTT PERSONER 1. KOMMUNIKATIONSVERKTYG 1.1. E-post 1.2. Mobiltelefon 1.3. Sociala medier 1.4. Webbsidor 1.5. Infolappar 1.6. Kårtidning 1.7. Elektroniska och traditionella

Läs mer

Bästa scout. 13.3.2009 Lägerbrev 2

Bästa scout. 13.3.2009 Lägerbrev 2 1 13.3.2009 Lägerbrev 2 Bästa scout I sommar blir det regionläger! I handen håller du ett tydligt vårtecken - lägerbrev 2 och anmälningsblanketten. Pirrar det i magen redan? Lägerbrev 2 innehåller viktig

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

KÖRKORT TILL ARBETSLIVET

KÖRKORT TILL ARBETSLIVET KÖRKORT TILL ARBETSLIVET Utbildarutbildning våren 2010 4H-VERKSAMHETEN I 4H växer barnen och ungdomarna till ansvarstagande och företagsamma vuxna I 4H lär sig barnen och ungdomarna genom att själv göra

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Scouterna www.aktivitetsbanken.se

Scouterna www.aktivitetsbanken.se Introduktion till gruppövningar Nu ska vi ha roligt tillsammans. Ni ska hjälpa varandra, ta hand om varandra, lyssna på allas åsikter och idéer, våga prova nya idéer, respektera varandra, hårda ord är

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Vill du följa med mig på scoutmöte?

Vill du följa med mig på scoutmöte? Vill du följa med mig på scoutmöte? Så lätt kan det vara att erbjuda nya barn scouting. Som spårar- eller upptäckarscout har jag många kompisar. De finns i skolan, hos grannen, på stranden, kusinen eller

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ).

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ). Kapitel 11 Kläder Aktivering 11.1. Jens ska köpa nya kläder. Vi lär oss vad olika klädesplagg heter på svenska. Gruppen lyssnar till ljudfilen i övning 11/1 och läser texten. Tillsammans märker deltagarna

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

LÄGERBREV 3 Den 7 juni 2004 1(6)

LÄGERBREV 3 Den 7 juni 2004 1(6) Den 7 juni 2004 1(6) KÄRA VÄNNER, Tiden lider och snart är tiden för Tarus inne. Det börjar snart bli dag att packa ryggsäcken och ställa kosan mot Finland. Vi vill än en gång passa på att välkomna er

Läs mer

Roverscoutkalendern. Välkommen roverscout!

Roverscoutkalendern. Välkommen roverscout! Roverscoutkalendern Välkommen roverscout! Du hör nu till den åldersgrupp där det hänger mera på dig själv hur bra du uppfyller scoutingens målsättningar. Scoutrörelsen som organisation skapar förutsättningarna

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Västerbotten Ångermanlands Scoutdistrikt Vår vision Det här drömmer vi om: Unga som gör världen bättre If it isn t fun it isn t scouting, Robert Baden-Powell Vår uppgift: Vi ska

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Matskola-Ruokakoulu UTVÄRDERINGSSEMINARIUM FÖR SVENSKA 4H-HANDLEDARE, TAMMERFORS 18.9.2013 BETTINA LINDFORS, PROJEKTLEDARE

Matskola-Ruokakoulu UTVÄRDERINGSSEMINARIUM FÖR SVENSKA 4H-HANDLEDARE, TAMMERFORS 18.9.2013 BETTINA LINDFORS, PROJEKTLEDARE Matskola-Ruokakoulu UTVÄRDERINGSSEMINARIUM FÖR SVENSKA 4H-HANDLEDARE, TAMMERFORS 18.9.2013 BETTINA LINDFORS, PROJEKTLEDARE I årets 13 matskolor deltog 133 flickor och 75 pojkar, totalt 208 barn. Gruppstorlek

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

II HITTA EN EGEN FRIVILLIGVERKSAMHET... 6 1. Test: Hurdan frivilligarbetare är jag?... 6 2. Frivilligverksamhetsmässa... 7

II HITTA EN EGEN FRIVILLIGVERKSAMHET... 6 1. Test: Hurdan frivilligarbetare är jag?... 6 2. Frivilligverksamhetsmässa... 7 Lektionsidéer FRIVILLIGVERKSAMHET Materialet ger idéer för hur frivilligverksamheten kan behandlas i skolor. Från uppgifterna kan man plocka och kombinera lagom långa helheter. Idéerna fortskrider i ordningsföljd

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

REDOVISNING AV SCOUTVERKSAMHET i patrull, avdelning, och kår. Så här gör ni! Illustration: Magnus Frederiksen

REDOVISNING AV SCOUTVERKSAMHET i patrull, avdelning, och kår. Så här gör ni! Illustration: Magnus Frederiksen REDOVISNING AV SCOUTVERKSAMHET i patrull, avdelning, och kår 2008 Så här gör ni! Illustration: Magnus Frederiksen Vad är en lokalavdelning? Ungdomsstyrelsen* använder sig av begreppet lokalavdelning för

Läs mer

Sammandrag från tutorutbildningarna

Sammandrag från tutorutbildningarna Sammandrag från tutorutbildningarna Tutorns/storasyskonets uppgifter är att Introducera till universitetslivet hjälpa studenter lära känna nya människor uppmuntra en öppen och välkomnande stämning ge tips

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Gå igenom all praktisk info om dessa 2 dagar.

Gå igenom all praktisk info om dessa 2 dagar. Bild 1 Välkommen Bild 2 PRAKTISK INFO Gå igenom all praktisk info om dessa 2 dagar. Fika 10.00-10.15 Lunch 12.00-13.00 Fika 15.00-15.15 Viktiga telefon nr: Ev övrig info typ kod till hotellet eller dyl

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer