Scoutprogrammet ä. vad, hur, varför? att leda en kår är att behärska helheten

Transkript

1 scoutprogrammet

2

3 Scoutprogrammet Arbetsgrupp: Finlands Scouters programgrupp Katariina Ilomäki, Esa Kuusela ja Tapani Tulkki Redaktion: FS information Layout: Liisa Holm Ombrytning: Kate Wikström Teckningar: Väinö Teittinen Översättning: FiSSc:s kansli Tryck: K-Print 2002 Utgivare: Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter ry. 1. upplagan 2002

4 vad, hur, varför? Scoutprogrammet ä att leda en kår är att behärska helheten a lla skulle vilja leda en kår som i god medvind seglar från en framgångsrik hamn till en annan. Realiteten är dock den att kårens verksamhet är en ständig vågrörelse. Hur skall man klara av att hålla sig på vågtoppen? Den livskraftiga kårens hemlighet är antagligen den att man gör en del enkla saker på rätt sätt. Ett äkta engagemang är också viktigt. Vid en undersökning av de s.k. goda kårerna har det visat sig att de kriterier som bäst beskriver deras verksamhet är kontinuitet, variation och säkerhet. Dessa kårer har många olika slags verksamhetsformer och gemensamma evenemang för hela kåren. Man försöker också aktivt utveckla verksamheten. Man har satsat på information och man använder många olika kanaler för att informera om det viktigaste. En framgångsrik kår är inte detsamma som en rik kår. Däremot har välmående kårer en klar uppfattning om vilka vi är och vilken just vår grej är. Den egna kåridentiteten används också för att knyta ledarna närmare till kåren. I en bra kår mår alla bra. Där finns plats för olika ledare och olika barn och unga. Trivsel är ett nyckelord. 4

5 r en helhet " När en f.d. kårchef berättar om sin kår, talar hon fortfarande stolt om våra flickor. Även om det under kårchefstiden fanns alla möjliga slags problem, blev ändå kåren vår egen grej för kårledningen på den tiden. Utöver den egentliga verksamheten samlades man ofta på kårstugan för att bada bastu eller tända en lägereld tillsammans. Kåren var som en utvidgad familj, på gott och ont. Nu efteråt beskriver samma scoutledare dessa år som de mest givande under hennes scouttid det är få tjugo-åringar som får pröva sina vingar som ledare för en hel förening. " Det är inte lätt att leda en kår. Det är en utmaning att behärska helheten. Vi hoppas att det här häftet skall vara till hjälp i ditt uppdrag. Detta häfte om Scoutprogrammet beskriver det scoutprogram som tillämpas inom Suomen Partiolaiset Finlands Scouter ry. På dessa sidor hittar du dessutom hjälpmedel för analys av verksamheten i din kår. I slutet av häftet ingår en förteckning över program- och utbildningsmaterial.. 5

6 innehåll Scoutprogrammet är en helhet Scoutprogrammet Vad är scouting?... 8 Vad betyder scoutprogrammet?... 9 Åldergruppsprogrammen Tre åldrar Vargungarnas äventyrsprogram Patrullscoutprogrammet Roverscoutprogrammet Överflyttningsskedet kan vara tufft Successivt ökande svårighetsgrad Ledare, handslag och utbildning Ledarna i kåren Ett utmanande uppdrag för vuxna Hur värvar ni ledare? Utbildning stöder programmet

7 Scoutprogrammet i kåren Den grundläggande verksamheten finns i kåren Hur tillämpar kåren scoutprogrammet? 18 En bra kår Utvärdering av kårens verksamhet Scoutprogrammets principer och målsättningar Hur fungerar scoutprogrammet hos oss? Utfärder Läger Kårens evenemang och kurser Gruppernas veckovisa verksamhet Program- och utbildningsmaterial Vargungeprogrammet Patrullscoutprogrammet Roverscoutprogrammet Ledarna Källor Källor

8 Scoutprogrammet Vad är scouting? Scoutverksamhet är en motvikt till inställningar som Varför måste jag? eller Det angår mig inte!. Målsättningen med scoutverksamhet är att ge den unga en möjlighet att växa till en balanserad, sund, ansvarstagande och självständigt tänkande individ. Scoutprogrammet är ett medel att nå denna målsättning. Många i samhället tycker att det är viktigt att arbeta med barn och unga. Likadana målsättningar som scoutrörelsens finner man också i många andra organisationer. Det som skiljer organisationerna från varandra är de arbetssätt och metoder med vars hjälp man försöker nå målsättningen. Inom scoutmetoden tillämpas olika fostringsmetoder, vilket gör scouting till just scouting. De fem grundläggande elementen är att lära genom att göra (learning by doing), verksamhet i naturen, upplevelser och äventyr, personlig utveckling och gemensamma beslut. Lyckad scoutverksamhet omfattar alla dessa element. Scoutverksamhet förekommer i hela världen; totalt finns det nästan 35 miljoner scouter. I Finland finns det cirka scouter. Hos oss är scoutverksamheten annorlunda än i Italien, i Indien är den annorlunda än i Kanada. Verksamheten varierar, men de grundläggande principerna är de samma: scoutrörelsen är en fostringsorganisation, som är partipolitiskt obunden, öppen för alla barn och unga och som försöker stöda individens utveckling. Alla scouter i hela världen avger ett scoutlöfte med samma innehåll och de har alla liknande scoutideal eller scoutlag. 8

9 Vad betyder scoutprogrammet? Med scoutprogrammet avses två saker: Å ena sidan är scoutprogrammet ett prestationsprogram med sina klassprov och olika projekt, dvs. det som finns beskrivet i medlemsböckerna. Å andra sidan omfattar det allt vad barn och unga gör inom scoutverksamheten, hur de gör det och varför. Med programmet avses då inte enbart en förteckning över olika avläggningar utan begreppet omfattar också metoderna och målsättningarna. Fastän programmet för vargungen, patrullscouten och roverscouten känns konkret p.g.a. medlemsboken eller den praktiska verksamheten bör ledaren uppfatta scoutprogrammet i en vidare utsträckning. Verksamheten borde som helhet följa scoutprogrammet. Allt vad kåren gör är betydelsefullt. Det räcker inte enbart med en förteckning över vad man avlagt utan man bör även beakta hur (metoder) och varför (målsättningar). Scoutprogrammet uppfylls inte fastän man skulle arbeta enligt medlemsboken om metoderna står i konflikt med scoutvärderingarna. Att kladda och skräpa ner passar sig inte på patrullmöten fastän det inte finns en uppgift som går ut på att man skall undvika det. Man är också ute på villospår om ledaren gör allting själv, för att han eller hon tycker att han eller hon ändå kan allting mycket bättre själv. Det viktiga inom scoutprogrammet är att scouten själv får göra saker. Även vargungarna gör så gott de kan. Löfte, ideal och valspråk Scoutlöftet Jag vill älska min Gud och min nästa, mitt land och mänskligheten, i det att jag söker förverkliga scoutidealen i mitt liv. Scoutidealen En scouts ideal är att utveckla sig själv som människa känna aktning för andra hjälpa och tjäna andra känna sitt ansvar och sina plikter älska och skydda naturen vara trofast och pålitlig främja vänskap över gränserna söka sanningen i tillvaron. Valspråk Var redo! 9

10 Åldergruppspro g Tre åldrar Scoutprogrammet i Finland är uppdelat i tre åldersgrupper med program för vargungar, patrullscouter och roverscouter. För dessa tre åldersgrupper erbjuds kårerna färdiga program och material: vargungeprogrammet (7-10 år), partullscoutprogrammet (10-14 år) och roverscoutprogrammet (över 15 år). Vargungarnas och patrullscouternas program är beskrivna i företeckningar över märkesavläggningar och specialmärken. Roverscouternas program baserar sig på den egna gruppens målinriktade verksamhet, i vilken ingår utbildning, vänner och uppbyggnad av nätverk. Roverscoutprogrammet är projektbaserat. Vargungeprogrammet består av fem olika skeden samt specialmärken. Programmet har fått sitt namn av de äventyrsberättelser som utgör en ram för märkesavläggningarna och med vars hjälp ledarna kan bygga upp lockande helheter av olika uppgifter och evenemang. Vargungeflocken leds av en vargungeledare över 15 år. Som stöd för ledarna kan kåren ha ett eget forum för vargungeledarna, vargungeledarrådet. Vu-ledarrådet leds av den person i kåren, akela, som koordinerar all vargungeverksamhet. Vargungarnas äventyrsprogram Målsättningen för vargungarnas äventyrsprogram, är att varje vargunge skall uppleva att han eller hon lyckas och att varje flickas och pojkes framgångar noteras. Förutom regelbundna möten i vargungeflocken omfattar vargungarnas scoutprogram utfärder, läger, tävlingar och andra scoutevenemang. De fem skedena i vargungarnas äventyrsprogram är: 1. Vägkost (3 uppgifter), man bekantar sig med scoutverksamheten och den egna kåren. 2. Småvarg (av 86 möjliga uppgifter väljs 15 efter eget tycke). 3. Varg (15 valbara uppgifter). 4. Gråben (15 valbara uppgifter). 5. Övergångsskedet från vargungeflock till patrull. 10

11 rammen Vargungarnas åldersgruppsprogram beskrivs i Vargungar nas bok (medlemsbok), Vargungeledarens handbok (programmets grundläggande innehåll och tips för verksamheten) samt olika idéhäften för Akela. Ytterligare uppgifter finns i Scoutledarens handbok och Scouternas dräkt- och märkesguide. Patrullscoutprogrammet Patrullscoutprogrammet är uppbyggt så att en liten grupp flickor eller pojkar, en patrull, kan fungera tillsammans. Patrullen leds av en jämbördig ledare, en patrulledare som är 0-4 år äldre än patrullmedlemmarna. Patrullsystemet innebär att man litar på den unga patrulledaren och patrullmedlemmarna. Patrulledaren ansvarar för sin egen patrull, men kåren ansvarar för att patrulledaren har möjlighet att lyckas i sin uppgift. Patrullscoutprogrammet betonar kårledningens ansvar. Förutom regelbundna patrullmöten omfattar partullscouternas verksamhet utfärder, läger, tävlingar och andra evenemang. Patrullscoutprogrammet omfattar tre grupper av klassprov, som avläggs i ordningsföljden III, II och I. Efter varje klassprov följer en drill, d.v.s. en repetition och träning av det man nyss lärt sig. Kåren arrangerar drillen som man själv vill, men det är inte meningen att man skall arrangera ett svårt prov. Kåren kan bilda patrullen på många olika sätt: Patrullen kan bildas av före detta vargungar eller också kan patrullen ta emot nya medlemmar i stället för dem som av någon orsak slutar. Ett tredje sätt är att bilda en patrull av ett naturligt kamratgäng. Också patrulledarskapet kan lösas på olika sätt. Patrullen kan ha två patrulledare, eller en egentlig patrulledare och en vice patrullledare. Alla sätt har både bra och dåliga sidor.. Patrullscoutprogrammet är en helhet bestående av klassprov och specialmärken, där kraven ökar successivt: Löftesmärket (4 uppgifter och scoutlöftet) III klass (16 uppgifter och 1 specialmärke) II klass (16 uppgifter och 2 specialmärken) I klass (11 uppgifter och 3 specialmärken) Sjöscouterna avlägger förutom klassproven också sina egna sjöfärdighetsprov. 11

12 Kåren ansvarar för utbildningen av patrulledarna och ger dem stöd. Det viktigaste forumet för denna verksamhet är oftast Elitpatrullen, som leds av den person som koordinerar kårens patrullscoutverksamhet, d.v.s. avdelningsledaren eller avdelningschefen. Det finländska sättet att låta patrullerna fungera mycket självständigt är exceptionellt i scoutvärlden. Att ledarna i stort sett är lika gamla som deltagarna skiljer också scoutverksamheten från de flesta andra organisationer som arbetar med ungdomsverksamhet. Ibland hör man sägas att de unga blir tvungna att ta för mycket ansvar. När är en patrulledare för ung? Minimiåldern beror på hur många uppgifter och vilket stöd patrulledaren får. Kom ihåg att stöd inte är det samma som patrulledarkurser och kurserna är inte ett slags vaccin, som plötsligt ger den unga förmåga att leda en patrull. Att stöda patrulledarna innebär också att avdelningen fungerar aktivt och arrangerar sådan verksamhet som patrullen under ledning av den egna patrulledaren kan delta i. Patrullscouternas åldersgruppsprogram beskrivs i Scoutens bok (medlemsbok), Patrullscoutledarens handbok (programmets grunder, tips), Avdelningsledarens handbok och Specialmärkes-häftet. Ytterligare uppgifter ingår i Scoutledarens handbok och Scouternas dräkt- och märkesguide. Roverscoutprogrammet Grundtanken i roverscoutprogrammet är att roverscouterna själva planerar och utvecklar sitt program och själva ställer upp målsättningarna för verksamheten. Det finns inga specifika krav. Projekten är specifika för roverscoutverksamheten. En projektledare samt den ansvariga för kårens roverscoutverksamheten, d.v.s. roverscouthandledaren, arbetar tillsammans med roverscouterna. Roverscoutverksamheten erbjuder de unga en möjlighet att växa och utvecklas tillsammans med sina jämlikar. För de ungdomar som inte har ledaruppdrag är roverscoutverksamheten det enda sättet att delta i scoutverksamheten. Därför är det viktigt att speciellt ta hand om deras rättigheter. Finns det risk för att då ett barn växer upp till roverscoutålder slutar hon/han, ifall det inte finns möjlighet att bli patrulledare? Även om roverscouterna själva ansvarar för sin verksamhet, är det kårens ansvar att skapa förutsättningar för verksamheten - också för de scouter som har något ledaruppdrag. Varje scout i roverscoutåldern borde först och främst ha möjlighet att delta i roverscoutverksamheten. Verksamheten stöds av Roverscoutens kort, Rovermappen samt scouttidningarna. Rovermappen är inte ett färdigt roverscoutprogram eller en handbok utan snarare 12

13 en verktygslåda för gruppen då den bygger sitt eget program. Roverscoutens kort stöder övergången till roverscout. Det ger hjälp på de första stegen som roverscout och det kan användas både enskilt och i grupp. Kåren kan använda kortet på roverscoutintagningen (dopet) eller vid andra evenemang då scouterna överflyttas till roverscouter. Överflyttningsskedet kan vara tufft Det kan kännas jobbigt för vargungen då hon/han flyttas från flock till patrull. Samma gäller även för övergångsskedet från patrullscout till roverscout. Människorelationerna förändras och verksamheten är annorlunda. Vargungens välkända och trygga, ofta vuxna, vu-ledare byts ut mot en yngre patrulledare. Patrullscouten flyttar för sin del över från det strukturerade patrullscoutprogrammet till det mer o-precisa roverscoutprogrammet, där man själv borde vara aktiv och fatta beslut i långt högre grad. Det är viktigt att kåren fäster speciell uppmärksamhet vid överflyttningarna och försäkrar sig om att det sker enligt en viss plan. Med stigande ålder fördjupas uppgifterna och blir mångsidigare Vargungen: Jag lär mig känna igen sex nya växtarter. Patrullscouten: Patrullscouten känner till allemansrätten och säkerhetsföreskrifterna vid vandringar, simning och scouting till sjöss. Roverscouten: Deltar i en utekurs. Den som flyttas vidare bör genast känna sig trygg och välkommen i den nya gruppen. Successivt ökande svårighetsgrad Scoutverksamhet är en fortlöpande läroprocess. Inom scoutverksamheten är programmet successivt uppbyggt och uppgifterna fördjupas och blir mångsidigare med stigande ålder. Med successivitet avser man också den personliga utvecklingen, som inom scoutrörelsen är både en målsättning och en metod. Den successiva stegringen måste finnas också inom åldersgruppen och kåren: Den första vintern skall patrullen inte bege sig ut på utfärd och sova i vindskydd, utan t.ex. i stället göra en stugutflykt. På samma sätt måste man passa på att vargungeledaren inte med vargungarna gör sådant, som patrulledarna har förberett sig för att göra med samma barn senare. En roverscout kan redan sporras med ordentliga utmaningar. Scoutprogrammets successsivitet innebär inte att alla automatiskt har samma förutsättningar för ledaruppdrag. Scoutprogrammet är inte en automat som garanterar att en scoutledare som varit lägerchef på ett kårläger klarar av att vara lägerchef på ett distriktsläger. Det är en utmaning att anpassa scoutledarens uppgifter och program till en lämplig nivå utgående från individens utvecklingsnivå. Vilka uppgifter kan man ge en 15- årig patrulledare och vilka en 18-årig roverscout? En för lätt uppgift är ofta ointressant medan en för svår uppgift leder till misslyckanden. Ingetdera fallet ger en känsla av att ha lyckats eller att ha utvecklats i en positiv riktning. 13

14 Ledarna, handslag Ledarna i kåren I kåren finns många ledaruppdrag på olika nivåer. Att växa till ansvar är en av målsättningarna för scoutverksamheten och därför kan unga personer, speciellt roverscouter, ha mycket varierande ledaruppdrag. Ju yngre en ledare är, desto fler möjligheter bör han eller hon ha till personlig växt och utveckling. Och likaledes, ju yngre en ledare är, desto mer bör man stöda honom eller henne. Scoutledarens handbok är en ledarhandbok, i vilken scoutverksamhetens grundsatser har samlats. Ett utmanande uppdrag för vuxna Ju äldre en ledare är, desto mer skall han ändra sin roll från deltagare till en som gör deltagande möjligt. De vuxnas huvudsakliga uppgift inom scoutrörelsen är att stöda barnens och de ungas möjligheter att delta i verksamheten och genomföra scoutprogrammet. Barn och unga behöver en riktning och gränser för sin utveckling. Det är viktigt att ledarna sätter dessa gränser för att de bryr sig om, inte p.g.a. fostringsiver eller maktbehov. För den vuxna är scoutmetodens princip om att man skall fatta beslut tillsammans en utmaning. Hur skall man ge de unga plats och samtidigt trygga den verksamhet som man ansvarar för? Det faktum att scoutrörelsens målsättning är att stöda individens utveckling, medan det ur organisationens synvinkel kan vara bäst att sköta olika uppgifter så effektivt som möjligt kan medföra en kon- Att fatta beslut tillsammans betyder inte att: - beslutet har fattats redan tidigare och behandlingen i ledargruppen bara är en formalitet - ärendet presenteras i ett så sent skede att deltagarna inte hinner sätta sig in i det. Så blir det t.ex. om man först under mötet delar ut en tjock bunt papper och samtidigt säger att ärendet är brådskande och att man borde fatta beslut genast. - man försöker fatta så snabba beslut, att det inte finns tid att sätta sig in i ärendet och diskutera. 14

15 och utbildning flikt. Man brukar dock säga att scoutledaren inte bör utföra sådana uppgifter som barnen och de unga kan klara av själva. Man borde hela tiden tänka på vad man skall fatta gemensamma beslut om. Det är dock inte meningen att vargungarna skall ansvara för kårens ekonomi eller att ärenden inte skall förberedas eftersom man i alla fall fattar beslut tillsammans om dem. Människor skall inte bli tvungna att fatta beslut i ärenden on vilka de inte har tillräckliga kunskaper. Att fatta beslut tillsammans är omöjligt om organisationens ledare inte ger möjligheter till det. De äldre ledarna ansvarar för att intressera de yngre ledarna för olika frågor. En vuxen person kan också periodvis ha ett avbrott från alla scoutuppdrag. En scoutledare, som har paus, är dock hela tiden en eventuell mottagare av scoutuppdrag. Att återvända för ett scoutuppdrag efter en paus, också för ett kortare uppdrag, kräver att man inrättar fungerande kanaler. 15

16 Hur värvar ni ledare? " Ledarbristen anses vara kårens primära problem och ju sämre ledarvärvningen sköts, desto värre blir problemet. Misslyckad värvning följer i allmänhet samma mönster: först värvas en tveksam person genom övertalning. Värvningen sker i sista minuten eftresom kårkvarteret inte i tid har utrett ledarbehovet. När den värvade lovat sätta igång, tänker de övriga att allt är i sin ordning och glömmer saken. Den värvade skickas på kurs, och efter kursen märker hon att teori och praktik inte är samma sak. Inom kåren finns inte heller något forum där problem kan diskuteras. Stöd och hjälp får sökas med ljus och lykta och det man får är splittrat och kvalitativt varierande. Den nya ledaren tröttnar snabbt och ger upp. Allmänt gräl och gnäll uppstår och ledarbristen förvärras. Källa: Rovermappen " Då en ny ledare värvs till kåren skall man förutom att gå igenom själva uppdraget också diskutera vilka resurser kåren kan erbjuda och vad den kommande ledaren själv önskar därtill. Och till vem skall ledaren rapportera om vad han gör? Vem kan hjälpa om ledaren får problem? Vem kan vikariera vid behov? Hur länge dröjer scoutuppdraget? Det är också skäl att diskutera den nya ledarens egna motiv; varför vill han eller hon ha uppdraget, vad vill hon eller han lära sig och hur kan inlärningsprocessen stödas? Enbart ett teoretiskt stöd räcker inte. Det behövs också ledarvård och ett uttalat tack till ledarna. Utan dessa saknar stödet motiverande verkan. Förenligt med handslagsdiskussionen om scoutledaruppdraget är att ledaren får sådana uppdrag som han eller hon har möjlighet att lyckas med. Ett tecken på kvalitativt god verksamhet i kåren är att de nya ledarna utses på ett elegant sätt och att man tar hand om sina ledarkamrater. Slavkontrakt kommer man inte långt med. 16

17 Utbildning stöder programmet Scoutledarutbildningen stöder scoutprogrammet och utgör en viktig del av scoutrörelsens fostrande verksamhet. Utbildningen stöder den personliga utvecklingen för scoutledare i alla åldrar och främjar möjligheten att nå de mål som uppställts för verksamheten. I samband med handslaget för ledaruppdrag är det bra att kommer överens om vilken utbildning som behövs för uppgiften. Man kan välja mellan utbildning på såväl distrikts-som förbundsnivå. Finlands Scouters utbildningssystem finns beskrivet i häftet Utbildningssystemet. Utbildningen utvecklar de värderingar, attityder, kunskaper och färdigheter som alla ledare, ända från patrull- och vargungeledare behöver för att kunna sköta sitt uppdrag framgångsrikt. Då man funderar på vilken utbildning och vilket stöd t.ex. kårens nya vargungeledare behöver, har man hjälp av de s.k. utbildningskorten, som innehåller information om vilka färdigheter som behövs för ifrågavarande uppdrag och hur man kan utveckla sitt kunnande. Våren 2003 finns utbildningskort för följande uppdrag: patrulledare, avdelningsledare, vargungeledare, akela, projektledare och roverscouthandledare. Fler kort kommer att göras. Alla som har ett scoutledaruppdrag skall ha ett eget utbildningskort. Korten har utarbetats av FS:s utbildningsgrupp. Finlands Svenska Scouter och Finlands Scouter erbjuder utbildning för de olika åldersgruppsprogrammen enligt följande: Vargungeprogrammet vargungeledarkurs fortsättningskurs för vargungeledare akelautbildning Patrullscoutprogrammet patrulledargrundkurs (ordnas i första hand av den egan kåren eller FiSSc:s distrikt) fortsättningskurs för patrulledare avdelningsledarkurs fortsättningskurs för avdelningsledare Roverscoutprogrammet projektledarutbildning handslaget med roverscoutledaren roverscouthandledarutbildningen projektledarutbildningen Dessutom erbjuds bl.a. scoutledargrundkurs, fortsättningskurs för scoutledare (Treklöver- Gilwell), utbildarutbildning samt olika färdighetskurser 17

18 Scoutprogrammet i Den grundläggande verksamheten finns i kåren Kåren utgör basenheten inom scoutverksamheten, den lokala föreningen. Våren 2002 fanns det 834 verksamma scoutkårer i Finland, varav två tredjedelar var samkårer, en sjättedel pojkkårer och en sjättedel flickkårer. Av patrullerna är dock bara var tionde patrull en sampatrull. Kårernas medlemsantalet är i allmänhet personer, även om medlemsantal kan variera mellan 30 och 500 medlemmar. Även om alla kårer tillämpar samma scoutprogram så gör de det på olika sätt. Kårens storlek, medlemsgruppens sammansättning, verksamhetsmiljön, stödorganisationer och traditioner påverkar verksamheten. Kårernas verksamhet stöds av Finlands Svenska Scouter r.f. (FiSSc) och dess distrikt samt av Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter ry. FiSSc:s och distriktens centralaste uppgift är att stöda kårernas verksamhet. Den verksamhet förbundet arrangerar kompletterar kårernas verksamhetsplan. FiSSc och distrikten arrangerar bl.a. utbildning, scoutfärdighetstävlingar och läger. Distrikten kan också stöda och hjälpa kårer att arrangera god scoutverksamhet, speciellt om den lokala scoutverksamheten håller på att få problem. Hur tillämpar kåren scoutprogrammet? Scoutprogrammet är avsett att vara ett verktyg för hela kåren och varje ledare. Åldersgruppsprogrammen, böckerna och märkessystemet bildar en stomme i scoutverksamheten. Kåren ansvarar för hur programmet tillämpas och hur det anpassas till de lokala förhållandena. En del kårer följer också egna program. Att kåren har ett eget program innebär att kåren 18

19 kåren gör en egen förteckning över märkesfordringar dvs. ett eget program i mera snäv betydelse. Scoutmetoden och målsättningarna är de samma för alla finländska kårer. Scoutprogrammet har en viss rörelsefrihet. Kåren kan i många fall välja vad den gör och vad man lägger vikt vid i verksamheten. Oftast är det kåren som själv bäst känner till de lokala förhållandena och sina egna behov. Om man gör tillämpningar av scoutprogrammet eller avviker från de märkesfordringar som finns i medlemsböckerna, är det skäl att fatta beslut om saken i kårens ledarkvarter. På detta sätt känner alla åldersgrupper till kårens system. Även om enbart en ommöblering i programmet inte gör kårens verksamhet bättre, bör man inte vara rädd för att göra det. Kåren kan t.ex. ställa upp extra fordringar inför drillen eller ändra specialmärkesfordringarna så att de lämpar sig för särdragen i det egna utfärdsområdet. En bra kår Med kvalitativ verksamhet avses oftast på vilket sätt scoutrörelsens fostrande målsättningar realiseras genom verksamheten samt hur tillfredsställande och lockande den lokala ungdomen, speciellt medlemmarna i kåren, upplever att verksamheten är. En god verksamhet är summan av många faktorer - alla faktorer kan t.o.m. vara svåra att bestämma. Kunniga, motiverade ledare och effektiva verksamhetsformer samt förmågan att genomföra ett kvalitativt gott program är i alla fall viktiga. Då man intervjuat kårledare i aktivt fungerande scoutkårer, har man kommit fram till att det inte finns ett allenarådande gott sätt att organisera verksamheten. Vissa gemensamma karakteristika kan man dock finna. Oftast baserade sig åldersgruppsverksamheten på det programmaterial som utarbetats 19

20 av förbundet. De kårer som deltog i undersökningen hade mycket gemensamt program. En av de viktigaste observationerna var att de undersökta kårerna aktivt försökte utveckla sin verksamhet. Informationsverksamheten i kårerna var mycket mångsidig. Man informerade medlemmarna om vilka vi är och vad som är vår kårs grej. De materiella resurserna var tillfredsställande, men oftast var de inte på något sätt märkliga. Man ville inte använda mer frivilliga resurser på medelsanskaffning än vad som var rimligt. En av hemligheterna till framgång tycks vara att kåren har mycket verksamhet och att den pågår hela året. Jämn balans, variation och säkerhet beskriver väl de kårer som deltog i undersökningen. Det finns något för envar utöver den egna gruppens verksamhet. Kårens gemensamma verksamhet och evenemang måste alltså löpa lika väl som smågruppernas. De gemensamma evenemangen är viktiga för alla åldersgrupper, men de är livsviktiga för roverscouterna och ledarna. En gyllene regel är att det skall finnas Så här kan du t.ex. beakta din kårs alla åldersgrupper under ett scoutår. Förutom tabellens evenemang har grupperna sitt eget veckoprogram. höst vinter vår sommar vargungar laumojen retket, julfest Vu-tävling distriktets kårgemensamma fastlagsåkning alla flockar läger sångarkvällar vartiolaiset avdelningsutfärd patrullutfärd patrullfärdighets- kårläger tävling roverscouter gruppens utfärder skidfärd rovertävling fria grejor 20

21 gemensamma evenemang för alla åldersgrupper såväl på vintern, våren, sommaren som hösten. Det är bra om kåren bygger upp en prioritetsordning: vad skall man göra, vem gör det och vad gör man inte. För mycket program straffar sig snart. Oftast är det också bättre att ha en grundläggande basverksamhet än att låta bli att göra något och att drömma. Men då man planerar verksamheten gäller det också att komma ihåg, att det som idag kan kännas onyttigt kan bära frukt efter fem år. Kan man vara stolt över kårens verksamhet? Känner alla att de hör till gruppen? Är ledaruppdraget krävande på ett lämpligt sätt eller är det bara en ständigt gnagande börda? Detta är frågor som kårens ledning bör fundera på. 21

22 Utvärdering av kåre Scoutprogrammets principer och målsättningar I Scoutledarens handbok, sid finns ett exempel på en kåranalys som man kan använda sig av då man funderar på den egna kårens verksamhet. Alla har vi säkert någon gång ägnat grannkårens verksamhet en nedvärderande tanke i stil med: Vi har nog ett mer scoutigt program eller Deras verksamhet påminner mest om en hobbyklubb. En pappa valde scoutkår för sin dotter för att han tyckte att den ena flickscoutkåren på orten var mer scoutig än den andra. Man talar mycket om scoutighet, men som begrepp är ordet inexakt och subjektivt. Hurdan är den verksamhet som följer scoutprogrammet? Den finländska scoutverksamhetens principer och fostrande målsättningar har definierats i Finlands Scouters grundstadga (från år 1977). Man kan utvärdera verksamheten i förhållande till scoutprogrammet från två synvinklar, grundstadgan och scoutmetoden: Används alla medel i metoden regelbundet? Hur väl förverkligas scoutrörelsens fostrande mål? Hur regelbundet stöder kåren strävanden i den här riktningen? Kårens verksamhet borde vara en helhet utgående från scoutprogrammet. Det är dock inte meningen att man i alla kårevenemang skall beakta alla grundprinciper i scoutprogrammet - de skall beaktas i sammanhang Scoutrörelsen är en fostrande organisation med målsättningen att främja en positiv inställning till religionen trohet mot det egna landet intrernationellt samförsånd tjänstvillighet respekt för andras övertygelse ansvar för sig själv och sin omgivning samhällelig aktivitet sunda levnadsvanor kreativitet 22

23 ns verksamhet där de naturligt hör hemma. Varje kårmedlem från vargunge till scoutledare bör under vart och ett av sina egna scoutår möta alla grundprinciperna i scoutprogrammet. Då man på hösten planerar kårens verksamhet för kommande år bör man fundera på hur scoutingens olika element syns i verksamheten i hela kåren och för de olika åldersgrupperna. Kårens verksamhet kan utvärderas med hjälp av bifogade modell. I tabellen ingår tre olika delområden inom scoutverksamheten: andlig fostran, friluftsfärdigheter och ledarskap. Så här kan de fostrande målen beaktas i kårverksamheten patrull avdelning kår andlig fostran syskonring, hantverk en stilla stig, städa begravningsplatsen, diskussioner för scoutledare löftesgivning, julfest, lägerkyrka, s:t Göransdagen friluftsfärdigheter grundläggande färdigheter, patrullutfärd en egen ansvarsuppgift, patrulledarskap scoutledaruppdrag, avdelningens utfärder, tävlingar ledarskap en egen ansvarsuppgift, patrulledarskap hjälpledare, mindre evenemang ledare för kårens evenemang, utfärdsledare, avdelningsledare, avdelningschefer 23

24 Hur fungerar scoutprogrammet hos oss? I detta avsnitt finner du några förteckningar, med vars hjälp du kan kolla i vilken grad de olika delområdena i scoutverksamheten märks i din egen kårs verksamhet. Förteckningarna är sammanställda utgående från de fostrande målsättningarna och scoutmetoden. Förteckningarna kan även användas som programtips för verksamheten. Med hjälp av dem får man en bra uppfattning om vad scoutprogrammet då det är som mest omfattande och rikast kan betyda i en kår. Här finns också en tom blankett, med vars hjälp du kan utvärdera något delområde som inte nämns här, t.ex. användningen av utfärdsstugan eller föräldragruppens verksamhet. Läs igenom listan och jämför din egen kårs verksamhet med den. Du kan ge kåren poäng enligt följande system: om saken inte alls beaktats i kåren 0 poäng, beaktas i liten grad eller då och då 1 poäng, beaktas och är en del av verksamheten 2 poäng. Det är skäl att tolka svaren ordentligt. En del av resultaten är säkert sådana som ni väntade er, andra kan vara mer överraskande. Om ni får få poäng på något delområde, kan det betyda två saker, antingen att kåren medvetet har valt att inte betona det aktuella området eller att området under årens lopp av misstag mer och mer fallit i glömska. I förteckningarna hittar du följande helheter: utfärder, läger, kårens evenemang och kurser och gruppernas veckoverksamhet. Utfärder (dagsutfärder eller 1-2 nätter) Utfärder Arrangerar din kår utfärder? 24 Grupparbete Fungerar man som grupp under såväl planeringen av utfärden som under själva utfärden? Att lära genom att göra, learning by doing Erbjuder utfärden alla, också ledarna, en möjlighet att göra något intressant, nya upplevelser och att man lär sig något nytt? Religiös fostran Finns det andligt program på utfärderna? Hör andaktsstunder till programmet? Andlig fostran Beaktas den personliga fostran på utfärden? Natur och miljö Beaktas miljöfrågorna då utfärden planeras? Finns det program på utfärden som berör miljö och natur? Internationalism Ber ni scouter från andra länder delta i utfärden? Arrangerar ni internationellt program på utfärderna? Hjälpsamhet Genomför ni ett hjälpsamhetsjippo på era utfärder? Verksamhet som främjar sunda levnadsvanor Äter ni hälsosam mat på utfärderna? Har ni rusmedelsfostran på utfärderna? Hur förhåller man sig till rökning? Är huvudsaken på utfärden att frossa i karameller?

25 Samhällelig aktivitet Kan man på utfärden göra något för att hjälpa andra människor? Får alla som deltar i utfärden också delta i beslutsfattandet? Poäng sammanlagt Läger (över tre nätter, fast lägerplats) Utfärder Arrangeras lägren på olika ställen? Grupparbete Fungerar lägerpatrullerna och lägerledningen som en grupp? Att lära genom att göra, learning by doing Genomför ni lägret själv? Är de olika verksamhetspunkterna verkligen aktivitetsinriktade? Religiös fostran Ingår det andaktsstunder eller lägerkyrka i lägerprogrammet? Andlig fostran Diskuterar ni värderingar och attityder på lägret? Finns det möjlighet att på lägret utveckla sig själv, att flytta sina egna gränser, övervinna sina rädslor, lära av sina fel och uppleva att man lyckas? Natur och miljö Beaktas miljöfrågorna i all verksamhet? Sorteras avfallet? Blir det spår kvar i naturen efter lägret? Internationalism Har ni internationella gäster på lägret eller annat internationellt program? Hjälpsamhet Hjälper ni någon annan på lägret, antingen andra lägerdeltagare eller utomstående,t.ex. genom att hjälpa till på en närliggande bondgård. Verksamhet som främjar sunda levnadsvanor Har ni hälsosam mat och fysisk aktivitet på lägret? Hur förhåller man sig till ledarnas tobaksrökning och eventuella alkoholanvändning? Samhällelig aktivitet På vilket sätt syns lägret i massmedia? Kan lägret påverka någon lokal olägenhet? Kommer det besökare till lägret? Poäng sammanlagt Kårens evenemang och kurser Utfärder Kan kårens löftesavgivning arrangeras under en utfärd eller på ett läger? Håller ni gemensamma evenemang på utfärderna? Varför gör ni det? Varför gör ni det inte? Hur poängterar ni vikten av utfärder och friluftsliv på era kurser? Arrangeras kurserna i staden, på en utfärdsstuga eller i ett vindskydd? Grupparbete Hur sköts planeringen och de praktiska rutinerna? Som grupparbete? En ansvarsperson och många som hjälper till? Lika många ansvarspersoner som deltagare? Är ni inledade i patruller på kursen? Är övningarna på kurserna individuella eller grupparbeten? 25

26 Att lära genom att göra, learning by doing Deltar flockarna och patrullerna i genomförandet av programmet? Finns det aktiverande program på de olika evenemangen? Hur lär sig de unga, genom att göra saker, med exempel och eller genom att läsa i en bok? Religiös fostran Har ni andlig fostran på kårens evenemang? Hur förhåller sig de olika åldersgrupperna till detta? Vilken plats har den andliga fostran i kårens utbildning? Lägger man vikt vid de andliga värderingarna, håller man andaktsstunder under kurserna? Andlig fostran Vilken roll har den personliga fostran? Vilka är målsättningarna? Har t.ex. kursdeltagarna tid och möjlighet att lägga fram sina egna åsikter och att tala om sådant man funderar på? Natur och miljö Beaktas miljöfrågor och miljöfostran då evenemangen arrangeras? Lägger man märke till vad som sker i naturen? Sorterar man avfallet? Internationalism Förs de internationella frågorna fram? Har ni internationella gäster eller ett internationellt tema eller något land som tema på evenemanget? Finns det internationella föreläsare på kurserna? Skickar ni medlemmar utomlands eller bjuder ni in utlänningar till era egna evenemang? Hjälpsamhet Får så många som möjligt vara med och göra upp kårens program och därmed göra de andra kårmedlemmarna en tjänst? Ingår hjälpsamhet på era kurser? Arrangerar ni någon hjälpsamhetskampanj i samband med evenemangen? Verksamhet som främjar sunda levnadsvanor Beaktar ni sunda levnadsvanor i dagsprogrammet? Rör man sig utomhus på pauserna? Lär man sig göra hälsosam mat på kurserna? Hur förhåller man sig till tobak, alkohol och droger? Samhällelig aktivitet Inbjuder ni andra än scouter till evenemangen? Har ni kommit ihåg massmedia? Beaktar ni t.ex. kommunens eller församlingens aktuella projekt på kårens evenemang? Diskuterar ni samhällsfrågor? Känner kursdeltagarna att de kan påverka? Hur väljer ni samarbetspartner för kursen? Poäng sammanlagt Gruppernas veckoverksamhet Utfärder Tar ni sikte på att förkovra utfärdsfärdigheterna genom verksamheten? Grupparbete Arbetar ni i grupp? Vilken målsättning har grupparbetet? Under vilka former sker det? Att lära genom att göra, learning by doing Vilket är förhållandet mellan teori och praktik? Lär ni er saker genom att göra och 26

27 försöka eller genom att lyssna och läsa? Religiös fostran Syns den religiösa fostran eller församlingen i veckoverksamheten? Samhällelig aktivitet Deltar ni i andra organisationers verksamhet? Bekantar de sig med er? Är kåren en lokal påverkare? Lär ni ut samhällsansvar? Poäng sammanlagt Andlig fostran Beaktas vars och ens personliga egenskaper? Hur löses problemen i gruppen? Natur och miljö Hur behandlas dessa frågor? Kritiskt ur många olika synvinklar eller slavmässigt utgående från handboken? Behandlas dessa frågor ur en filosofisk synvinkel? Internationalism Behandlas aktuella internationella frågor under mötena? Uppmuntrar ni medlemmarna att skaffa sig information om internationell verksamhet? Hjälpsamhet Hör hjälpsamhet som en naturlig del till gruppernas verksamhet? Genomför de jippon och evenmang där man bryr sig om andra? Verksamhet som främjar sunda levnadsvanor Tillämpar grupperna sunda levnadsvanor? Hur behandlas hälso- och rusmedelsfrågor i gruppen? Ingår motion i veckoverksamheten? Utfärder Grupparbete Att lära genom att göra, learning by doing Religiös fostran Andlig fostran Natur och miljö Internationalism Hjälpsamhet Verksamhet som främjar sunda levnadsvanor Samhällelig aktivitet Poäng sammanlagt 27

28 Program och utbildn I denna översikt ingår en kort beskrivning av det program- och utbildningsmaterial som publicerats av Finlands Scouter. Därutöver ger såväl FS som FiSSc ut tipsmaterial, som på olika sätt stöder scoutprogrammets delområden. Urvalet är brett. På listan över publikationer kan du finna bl.a. en reseguide för internationella resor, handikappscouting och tips för andlig fostran. Materialet kan beställas från Finlands Svenska Scouter r.f, tel , e-post fissc@sp.partio.fi. Vargungeprogrammet verktyg för vu-ledaren. Andra upplagan år 1996, 350 sidor. Vargungeboken Boken är en medlemsbok där varje vargunge konkret ser vilka märkesavläggningar scoutprogrammet omfattar för vargungar. Fjärde upplagan år 2001, 106 sidor Se också Säkerhetsföreskrifter för läger och utfärder samt Scouternas dräkt- och märkesguide ettt konkret verktyg för vu-ledaren. Andra upplagan år 1996, 350 sidor. Scoutprogrammet Tipshäften för Akela Stödmaterial för genomförandet av vargungeprogrammet. Finns tillsvidare enbart på finska (2002); svenskspråkigt material ges ut år Vargungeledarens handbok, En handbok för varungeledare. Boken är en introduktion i vargungeverksamheten och vargungarnas värld och utgör ett konkret Avdelningsledarens handbok En handbok för ledare i kårens patrullavdelningen. Publicerad år 1995, 80 sidor (ny upplaga år 2003) Scouternas bok Boken är en medlemsbok, där varje patrullscout konkret ser vilka märkesavläggningar scoutprogrammet omfattar för patrullscouter. Fjärde upplagan år 2000, 80 sidor 28

29 ingsmaterial Publiceras år Specialmärkeshäftet Ett häfte med märkeskrav och tips för alla de specialmärken som patrullscouterna kan avlägga, över 60 stycken. Publicerad år 1995, 16 sidor Patrulledarens handbok En bok för patrulledaren och båtlagets ledare med instruktioner för hur patrullscoutprogrammet genomförs. Tredje upplagan år 2002, 384 sidor Partrulledargrundkurs, kursinstruktioner I kursbeskrivningen beskrivs hur kursen kan genomföras, innehållet och dessutom ges anvisningar för den unga utbildaren. Ett nyttigt instruktionshäfte för kårernas patrul-ledarutbildare. Utges Se också Säkerhetsföreskrifter för läger och utfärder samt Scouternas dräkt- och märkesguide. Roverscoutprogrammet Roverscoutens kort Sex steg på roverscoutstigen, instruktioner. Rovermappen Rovermappen utgör grunderna för roverscoutverksamheten. Den är inte ett färdigt roverscoutprogram eller en handbok, utan en verktygslåda med vars hjälp gruppen kan bygga upp sitt eget roverscoutprogram. Mappen innehåller hjälpmedel för utveckling av verksamheten, gruppandan och ideologin. Samtidigt ger mappen rum och möjlighet till egna funderingar, verksamhet och insikter. Publicerad år Se också Säkerhetsföreskrifter för läger och utfärder samt Scouternas dräkt- och märkesguide. Ledare Kouluttajan käsikirja (Utbildarens handbok) Utbildarens handbok är avsedd som tankeväckande kvällsläsning. I boken dryftas följande frågor: Varför ges utbildning inom scoutrörelsen? Vad innebär utbildningen? Hur kan man utbilda och bli utbildad inom scoutrörelsen? Boken är avsedd för utbildare på 29

30 scoutkurser och blivande utbildare. Publicerad år 2000, 104 sidor. OBS! Finns enbart på finska. Utbildningskort Utbildningskorten är ett hjälpmedel för ledare som verkar i en speciell scoutuppgift. Kortet redogör koncentrerat och på ett enkelt sätt för vilka färdigheter man behöver för uppdraget samt hur och när man kan skaffa sig dessa färdigheter och utveckla dem. Korten är gratis. De första korten publicerades år Kårmappen I Kårmappen finns förutom häftet Den fungerande kåren stödmaterial och tips för kårens verksamhet. Kårmappen kompletterar scouthandböckerna. Något att läsa för alla som har ledar- och ansvarsuppgifter i kåren. Upplagan av Kårmappen år 2002 innehåller: 1. Den aktiva kåren 2. Handslaget 3. Utbildningssystemet 4. Scoutprogrammet 5. Patrullrådighetstävling 6. Sommarläger 7. Ekonomi och administration 8. FiSSc:s kårer distriktsvis och FS:s distriktsindelning 9. Nyttigt läsbart 10. Blanketter för kåren Publicerad år 1997, omarbetad år Ohjeita partiojohtajille Anvisningar för scoutledare En instruktionsbok av Robert Baden- Powell innehållande en redogörelse för de grundideér som gav upphov till ungdomsarbetet. På sin tid upplevdes metoden som revolutionerande. Gångna årtionden har tärt på en del av budskapet, men B-P:s centrala tankar har tidens tand inte rått på. Den nuvarande finskspråkiga utgåvan på 44 sidor är från år Originalutgåva: Aids to Scoutmastership, år Scoutledarens handbok En bok om scouting, ideologi och scoutledar-skap. Ett uppslagsverk, där man samlat scoutverksamhetens grundsatser, allt från praktiska lägerfärdigheter till scoutrörelsens fostrande metod och analys av scoutideologin. Publicerad år 1998, 349 sidor Scouternas dräkt- och märkesguide Ett häfte som informerar om vilka kläder, märken och kännetecken som finns för varg-ungar, patrullscouter, roverscouter och ledare. Av guiden framgår också var de olika märkena skall bäras. Publicerad år 2001, 32 sidor. Säkerhetsföreskrifter för läger och utfärder I säkerhetsföreskrifterna presenteras de faktorer som är viktiga för säkerheten på utfärder och läger. Också de krav som scoutförsäkringen ställer beskrivs. Publicerad år 1999, 40 sidor. Säkerhetsföreskrifter för scoutverksamhet till sjöss Häftet behandlar de säkerhetsföreskrifter som gäller för scoutverksamhet till sjöss samt allmänna anvisningar för sjöscouting, scoutfartyg, kurser och förarbevis samt för hur båtarnas flaggor och vimplar används. Publicerad år 1995, 16 sidor 30

31 Källor Aina valmiina! Var redo! Presentation av scoutverksamheten. Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter ry Kouluttajan käsikirja. Suomen Partiolaiset. Gummerus. Saarijärvi Vargungeledarens handbok. Suomen Partiolaiset - Finlands scouter ry. Karisto. Hämeenlinna Scoutledarens handbok. Suomen Partiolaiset. Karisto. Hämeenlinna Slutrapporten från SP-FS:s kårintervjuer Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter ry. Helsinki Den fungerande kåren. Suomen Partiolaiset. Capella. Helsinki Vaalikivi Kirsti. Nuorisojärjestöt kasvattajina. Partiolaisuus on jatkuva oppimisprosessi. Helsingin Sanomat Roverscoutmappen. Suomen Partiolaiset Patrulledarhandboken. Suomen Partiolaiset. Karisto. Hämeenlinna Finlands Scouters internet-sivut: Arbetsgruppen för programhäftet

32 32