Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Vår vision På vår förskola skall inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Verksamheten ska vara rolig trygg och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och att få uppleva att de är en tillgång för gruppen. Vi tar aktivt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Samtal med barnen och observation och dokumentation av barnens lekar, Personalen har ett medvetet och öppet förhållningssätt till allas lika värde och möjlighet att påverka. Vårdnadshavarnas delaktighet Enkät, inskolnings- och utvecklingssamtal, föräldramöte, mötet dagligen i hallen. Personalens delaktighet Kartlägger, följer upp och utvärderar på gemensamma planeringsdagar och APT. Likabehandlingsmål läggs till i verksamhetsplanen. Använder oss av BRUK, självvärdering. Vi arbetar medvetet med likabehandlingen i undervisningen på förskolan. Förankring av planen Genom aktivt värdegrundsarbete i vardagens undervisning. Planen utvärderas i månadsuppföljning och halvårsutvärdering. Planen tas upp på inskolnings- och utvecklingssamtal och föräldramöten. Vi informerar i nyhetsbreven. Planen finns på hemsidan. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussioner i arbetslaget. Utvärdering med BRUK på planeringsdag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen Föräldrar Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi anser att vi arbetat utefter likabehandlingsplanen och haft den i med oss i tanken i vårt dagliga arbete. Vi har utvärderat vårt arbete genom diskussioner i personalgruppen efter att vi använt oss av BRUK gällande normer och värden. Vi ser att vi behöver bli bättre på att följa upp planen kontinuerligt och systematiskt. Vi har därför bestämt oss för att i nästa läsårs verksamhetsplan även få med målen för likabehandling så att vi påminns om att följa upp och utvärdera även detta mål i månadsuppföljningen. När det gäller det förebyggande målet: Erbjuda en utvecklande och lärande miljö inne/ute som stimulerar till ett bättre klimat mellan barnen så utvecklades inte kontakten med AME och NT-gruppen eftersom NT-gruppen lades ner under året pga NT-utvecklaren slutade sin tjänst i kommunen. AME har gjort en del arbeten för att bygga fler stimulerande lekmaterial ute men inte i den utsträckning vi önskade. Vi har inte heller haft något föräldramöte i annan form som vi planerade. Det beror på att förskolan omorganiserades från att ha varit en förskola med 4 avdelningar fördelat på en 1-årsavdelning, en 2-3 årsavdelning, en 3-5 årsavdelning och en 5- årsavdelning till att bli, två 1-3 årsavdelningar, en 3-5 årsavdelning och en 5-årsavdelning. 3-5 årsavdelningen bytte lokal så att de två småbarnsavdelningarna kom att ligga på samma sida av huset. Stor del av personalen slutade eller bytte avdelning att jobba på och föräldramötet blev därför mer som en uppstart för de nya personal och avdelningskonstellationerna. Det ska också byggas en ny förskola som blir granne med vår och föräldramötet kom att kretsa mycket kring detta. Föräldramöte som arbetsdag är ändå en tanke som vi behåller kvar. Kompisböckerna har varit flitigt använda och har öppnat för många samtal och diskussioner med barnen om hur vi är mot varandra. Likabehandling oavsett kön. : Tänker på hur vi använder färger. Viktigt att bemöta individen och arbeta med att stärka den och att barnet känner sig värdefullt. Erbjuda material som inbjuder till lek som utmanar. Bemöta och samtala om stereotypa könsmönster. Vi har arbetat med detta i vardagens värdegrundsarbete, men vi har märkt att en del stereotypa könsmönster fortfarande lever kvar och att vi behöver jobba mer med vår egen medvetenhet. Vi anser att vi har jobbat bra med att varje barn ska känna sig värdefullt och stärkt i sin identitet och vi har hela tiden förändrat den fysiska miljön och vilka material vi erbjuder. Likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. : Vi lägger stor vikt vid att bemöta alla familjer och att ha ett förtroendefullt samarbete. Personalen skaffar sig mer kunskap om länder och kulturer och vi arbetar vidare med sina egna normer och värderingar. Vi har etniska dockor samt lånar böcker som speglar olika kulturer. Vi kommer att läsa böcker som tar upp att vi lever olika i olika delar av världen samt reflektera över detta tillsammans med barnen. Vi tar kontakt med barnbibliotekarie. Vi kommer också att jobba parallellt med vårt prioriterade mål "språket" och titta på ord hur de ser ut på olika språk. Hur kan det kännas att inte kunna göra sig förstådd. Här har vi sett i BRUK utvärderingens resultat att vi behöver bli bättre på att samarbeta och föra dialog med föräldrar om traditioner m.m i andra kulturer. Som ett sätt att förbättra oss och fördjupa oss mer i världens olika kulturer så bör vi ta till vara föräldrarnas kunskaper bättre. Vi har använt oss av bl.a. böcker och lärplatta både i arbetet med barnen och som ett sätt att skaffa oss mer kunskaper om olika länder och deras kulturer. Likabehandling oavsett funktionshinder: :Vi har bra lokaler, men det är viktigt att se individen och dess behov. Vi skaffar oss kunskap om olika funktionshinder. Skapar bra rutiner och gör miljön tillgänglig för alla barn. Har ett nära samarbete med hemmet, samarbete med habilitering vid behov. Vi har jobbat bra med att utveckla rutiner så att miljön ska bli tillgänglig för alla. Vi har sett till att alla kan delta efter sin förmåga och förutsättning. Likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. : *Kartlägga vilka religioner vi har i våra grupper. *Föra dialog o samarbeta med föräldrar om traditioner *Skaffa kunskap om olika religioner *Ta hänsyn till önskemål om annan kost. *Vi har en mångkulturell almanacka. Även här behöver vi bli bättre på att samarbeta med och ta vara på föräldrar och deras kunskaper. Vi möter familjernas önskemål om annan kost men behöver bli bättre i vår egen kunskap gällande detta område. Likabehandling oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. : Vi ska ha ett öppet förhållningssätt, vara positiv inför att vi alla är olika. Använda böcker som tar upp olikheter, och speglar olika familjesituationer. Uppmuntra och utveckla barnens egna intressen och val. Böcker om regnbågsfamiljer. Här anser vi att vi arbetat efter planen med ett öppet förhållningssätt. Vi har i vårt dagliga arbete uppmuntrat barnen att utveckla sina intressen och att alla duger som de är. Likabehandling oavsett ålder. 3/10

4 : Viktigt att vara medveten i det vardagliga arbetet vid t ex gruppindelning. Tänka på hur vi vuxna uttrycker oss för att undvika t ex. för du som är så stor Ge barnen bra förutsättningar oavsett ålder. Vi delar ofta barngruppen i mindre grupper men aldrig utefter ålder. Att tänka på hur vi uttrycker oss är viktigt och vi tycker att vi har blivit bättre i detta avseende. Vi jobbar hela tiden på att ge barnen de bästa förutsättningarna på vår förskola Kränkande behandling. : Skapa ett bra klimat där alla känner sig välkomna och trivs. Hjälpa barnen träna sin förmåga till empati och allas lika värde. Vi vill att barnen ska känna trygghet i att prata med oss vuxna när något hänt. Vi stärker barnen i att alla bestämmer själva över sin egen kropp och har rätt att säga nej om något inte känns bra. Vi förändrar kontinuerligt miljön så att den passar den barngrupp vi har. Det finns en utarbetad dokumentationsblankett att använda vid diskriminering och kränkande behandling. Här har vi arbetat med värdegrunden bland personalen. Vi har arbetat i barngrupperna med tryggheten och tilliten till oss vuxna. I vardagsarbetet stärker vi barnens rätt att säga stopp och nej till det som inte känns bra men också förmågan till empati och medkänsla. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi följer upp vårt likabehandlingsarbete varje månad på avdelningens planering. I slutet av året gör vi en sammanfattning av årets resultat. för att årets plan utvärderas Ann-Britt Mossberg 4/10

5 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Vi bemöter barnen utifrån ett individperspektiv och inget barn ska känna sig kränkt på grund av kön. Ge förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön. Tänker på hur vi använder färger. Viktigt att bemöta individen och arbeta med att stärka den och att barnet känner sig värdefullt. Erbjuda material som inbjuder till lek som utmanar. Bemöta och samtala om stereotypa könsmönster. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Mål; Alla familjer ska få ett bra bemötande oavsett bakgrund. Alla ska känna en tillhörighet. Mål: Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Uppföljning genom blankett 6b i stöd och rutiner. Vi lägger stor vikt vid att bemöta alla familjer och att ha ett förtroendefullt samarbete. Personalen skaffar sig mer kunskap om länder och kulturer och vi arbetar vidare med sina egna normer och värderingar. Vi har etniska dockor samt lånar böcker som speglar olika kulturer. Vi kommer att läsa böcker som tar upp att vi lever olika i olika delar av världen samt reflektera över detta tillsammans med barnen. Vi tar kontakt med barnbibliotekarie. Vi kommer också att jobba parallellt med vårt prioriterade mål "språket" och titta på ord hur de ser ut på olika språk. Hur kan det kännas att inte kunna göra sig förstådd. Främja likabehandling oavsett funktionshinder Funktionsnedsättning Alla ska ha samma rättigheter oavsett funktionshinder. Alla ska kunna delta utifrån sin egen förmåga och förutsättning. Vi har bra lokaler och material som hjälpmedel, och det är viktigt att se individen och dess behov. Vi skaffar oss kunskap om olika funktionshinder. Skapar bra rutiner och gör miljön tillgänglig för alla barn. Har ett nära samarbete med hemmet, samarbete med habilitering vid behov. 5/10

6 Främja likabehandling oavsett religion och annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla barn i vår verksamhet, oavsett religion eller annan trosuppfattning, ska ha samma rättigheter och möjligheter. *Kartlägga vilka religioner vi har i våra grupper. *Föra dialog o samarbeta med föräldrar om traditioner, religion och kulturella uttryck. *Skaffa kunskap om olika religioner *Ta hänsyn till önskemål om annan kost. *Vi har en mångkulturell almanacka. Framja likabehandling oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Ha ett öppet förhållningssätt. I vardagssituationer visa barnen att olikheter är positivt. Varje barn ska känna stolthet över sin familj, oavsett familjekonstellation. Vi ska ha ett öppet förhållningssätt, vara positiv inför att vi alla är olika. Använda böcker som tar upp olikheter, och speglar olika familjesituationer. Vara medvetna när vi samtalar/arbetar med barnen om familjen. Uppmuntra och utveckla barnens egna intressen och val. Läsa böcker om regnbågsfamiljer. Trygghetskort/familjebok finns på flera avdelningar. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Inget barn ska känna sig kränkt på grund av ålder. Varje barn utvecklas utifrån sin egen förmåga och intressen. Viktigt att vara medveten i det vardagliga arbetet vid t ex gruppindelning. Tänka på hur vi vuxna uttrycker oss för att undvika t ex. för du som är så stor Ge barnen bra förutsättningar oavsett ålder. 6/10

7 kränkande behandling Kränkande behandling Inget barn på vår förskola ska känna sig kränkt. Arbeta för en utmanande och lärande miljö. Skapa ett bra klimat där alla känner sig välkomna och trivs. Hjälpa barnen träna sin förmåga till empati och allas lika värde. Vi vill att barnen ska känna trygghet i att prata med oss vuxna när något hänt. Vi stärker barnen i att alla bestämmer själva över sin egen kropp och har rätt att säga nej om något inte känns bra. Vi förändrar kontinuerligt miljön så att den passar den barngrupp vi har. Det finns en utarbetad dokumentationsblankett att använda vid diskriminering och kränkande behandling. 7/10

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Arbetslagsdiskussioner, Läser och diskuterar olika punkter på APT. Frågar om föräldrarnas tankar och åsikter på utvecklingssamtal, inskolningssamtal samt berättar om likabehandlingsarbetet på föräldramötet. Observationer i vardagsarbetet. Har bokcirkel på APT. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Underlaget för kartläggnigen bygger på enkät och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Kartläggningen har gjort i form av arbetslagsdiskussioner. Vi har skrivit in värdegrundsmål i vår verksamhetsplan så att vi kan följa upp dem på arbetslagsplanering. Resultat och analys Vi behöver bli mer medvetna om hur vi uttrycker oss. Hur vi uttrycker oss går ibland av "bara farten". Vi behöver påminna varandra om värdegrunden. Vi har sett att konflikterna ute har minskat. Vi tror att det kan bero på att vi har gjort en del förändringar på gården och tillsammans med barnen gjort upp tydliga regler för t.ex. hur och var barnen cyklar. Vi tycker också att vi har ökat vårt deltagande i barnens lekar och det tror vi ger positiva uttryck. 8/10

9 Förebyggande åtgärder Skapa en lärande, inkluderande och utvecklande miljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Erbjuda en utvecklande och lärande miljö inne/ute som stimulerar till ett bättre klimat mellan barnen. Öka kunskapen och förståelsen för andra kulturer och traditioner. Stimulera empati och förståelse för allas lika värde. Åtgärd Genomtänkta åtgärder för att bygga en bättre miljö. För att visa på olika kulturer - språk kommer vi jobba med att synliggöra t.ex. hälsningsfraser, siffror, frukter, färger, flaggor och kartor. Ha föräldramöte i en annan form. Vi fortsätter att använda oss av kompisböckerna som vi har sett ett bra resultat av i tidigare grupper. Böckerna är 10 till antalet och har följande titlar: Lugna ner dig Säg stopp Visa dina känslor Dela med dig Lyssna och kom överens Säg förlåt Vänta på din tur Prata om det Samarbeta Sprid glädje Vi kommer att göra några aktiviteter kopplat till böckerna för att stärka budskapet. Genom att arbeta mer med värdegrunden utifrån Lpfö vill vi öka både personal och barns medvetande om allas lika värde. Motivera åtgärd För att öka förståelsen för och synliggöra andra kulturer och andras levnadsvillkor vill vi ta fram andra språk, flaggor m.m. Att inkludera föräldrarna i arbetet känns viktigt. Gullan kommer till Gullvivans utegård oftare. Vi jobbar mer med hur vi ska vara mot varandra i gruppen. Öka förståelsen för varandra och att man alltid bestämmer över sin egen kropp och har rätt att säga nej. hösten /10

10 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskolan skall inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och att få uppleva att de är en tillgång för gruppen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I vår verksamhet finns alltid vuxna i närheten. Vi är lyhörda för om det finns konflikter och om något barn visar att det inte mår bra. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrarna kan vända sig till all personal men alla barn och föräldrar på vår förskola har en pedagog som ansvarar för inskolning och utvecklingssamtal. Önskar förälder att tala med annan personal än den ansvarige möter detta inga hinder. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Så fort någon personal ser/får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling utreds uppgifterna (information). Utredningen sker objektivt med hänsyn till den som upplever sig utsatt och övriga inblandade. Utgångspunkten är den som blivit diskriminerad/kränkt. Utredningen ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Utredningen samt vidtagna åtgärder dokumenteras av den personal som ser/får kännedom om situationen. För dokumentation finns en blankett som är lika för all förskola/skola i kommunen. Arbetsgång 1. informera föräldrar samtidigt som man måste agera genast om situationen är akut, 2.utreda allsidigt vad som hänt, 3. analysera orsakerna till händelsen, 4. vid varje enskilt fall bedöma hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till andra myndigheter bör göras (meddela förskolechef om personal kränkt ett barn/förälder/kollega) Principen vid all kränkande behandling är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört. Utredningsskyldigheten samt uppföljningen att kränkningen har upphört är långtgående över tid. Varje enskilt ärende är unikt. Rådande situation kan innebära att arbetsgången kan se olika ut beroende på om det är barn/förälder/personal som är kränkt/har kränkt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Det är alltid förskolechef som ansvarar för utredningen. Förskolechef bildar sig en uppfattning om det inträffade utifrån vad som framkommit i utredningen samt ordnar med stöd till de inblandade. Förskolechef kan komma, att med överordnad bedöma åtgärder som behövs samt följa upp beslutade åtgärder. Alla samtal och åtgärder i ärendet dokumenteras och arkiveras av förskolechefen. Rutiner för uppföljning Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer och syfta till långsiktiga lösningar. 1. Aktiviteter med barnen för att skapa en bra stämning. Fokusera på barnens styrkor och förmågor. 2. Utvecklingssamtal med föräldrar 3. Arbetslagsdiskussioner och samtal med förskolechef. Rutiner för dokumentation Den pedagog som utreder har även ansvaret för dokumentation. Den förvaras och behandlas på samma sätt som observationer och utvecklingssamtal. Ansvarsförhållande Förskolechef samt ansvarig pedagog beroende på vem och vad det gäller. 10/10