EXAMENSARBETE. Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare?"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:39 HV Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare? Theresé Lundberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap 2005:39 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--05/39--SE

2 Receptarieprogrammet HRP Apoteket AB Institutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet VT 2005 Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina sina e-recept snabbare? Is it possible to shorten the times that e-prescriptions are left lying by given a reminder by mail or phone? Författare: Theresé Lundberg Handledare: Anders Ekedahl 1

3 Sammanfattning Att patienter hämtar ut sina förskrivna läkemedel är en förutsättning för att kunna använda läkemedlen på ett ändamålsenligt sätt. Underanvändning av läkemedel är ett stort problem. Att inte ta sina läkemedel som föreskrivet kan leda till förlängd sjukdomstid och behov att ytterligare medicinering. Därför är det viktigt att finna enkla sätt att öka compliance hos patienter. Studiens syfte var att undersöka effekten av en brev- eller telefonpåminnelse till patienter som ej efterfrågat sina e-recept. Studien utfördes som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie med tre grupper, två interventionsgrupper och en kontrollgrupp. Totalt ingick 296 patienter i undersökningen. Patienter som ej efterfrågat sina e-recept fyra dagar efter överföring mottog antingen en telefon- eller brevpåminnelse. Uppföljning skedde efter en till fem veckor. Andelen uthämtade recept hos de patienter som mottagit en brevpåminnelse var efter fem veckor 63,4 %, medan hos patienterna i telefongruppen låg den siffran på 55,7 %. Andelen uthämtade e-recept var hos de patienter i telefongruppen som vi fick kontakt med 62,5 %. I kontrollgruppen låg andelen ej uthämtade recept efter fem veckor på 62,8 %. Bristande uttagscompliance beror på många olika faktorer. Patienterna kan ha kvar läkemedel hemma och är därför inte i behov av att hämta ut nya, andra orsaker kan vara att patienten inte tycker sig ha behov av läkemedlet längre, eller förskrivaren och patienten kan vara oense om hur sjukdomen ska behandlas. Denna studie visar att en telefon- eller brevpåminnelse inte verkar påverka patienternas villighet att efterfråga sina e-recept. Ytterligare studier i detta syfte behövs dock för att entydigt bekräfta slutsatsen. Nyckelord: E-recept, primär compliance, följsamhet, telefonpåminnelse, brevpåminnelse 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INTRODUKTION... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 6 METOD... 6 RESULTAT... 7 DISKUSSION SLUTSATS TACKORD REFERENSER BILAGA

5 Introduktion Bakgrund Compliance - compliance Det finns många olika sätt att mäta compliance eller följsamhet (härefter compliance) Compliance kan t e x följas genom direkta metoder som att mäta koncentrationen läkemedel i blod och urin. Dessa metoder är dessvärre ganska dyra och ger heller inga svar på om patienterna tagit läkemedlet under hela behandlingsperioden. Indirekta metoder kan vara patientintervjuer, elektronisk mätning av hur många gånger en läkemedelsförpackning öppnats, eller att kontrollera hur många recept som aldrig blir avhämtade. Det stora flertalet undersökningar som görs idag är i huvudsak undersökningar som är baserade på indirekta metoder, t e x intervjuer av patienter/kunder. 1-4 En svensk undersökning från början av 80-talet visade att nästan hälften av alla läkemedelsorsakade inläggningar på sjukhus beror på bristande compliance i ordinationen. Bristande compliance kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten men har också en annan baksida. 3 Bristande compliance leder till ökade kostnader för samhället, Man uppskattar att kostnaden för non-compliance i Sverige ligger på ca miljarder kronor/år. 4 Man vet sedan tidigare att compliance varierar med typen av sjukdom behandlingen avser. Kroniska sjukdomar där behandlingen pågår under lång tid, och där patienterna inte upplever tydliga symtom är ofta förknippat med låg compliance. 4 Studier har visat att compliance avtar efter ca 10 dagars behandling. 4 och att compliance för långtidsmedicinering är i snitt högst 50 %. 4,2 Läkemedel för behandling av hjärtkärlsjukdomar, är en grupp av läkemedel där compliance anses ligga särskilt lågt. Tidigare studier i Sverige har visat att mellan % av dessa e-recept aldrig blir avhämtade. 2 Compliance för hypertoni uppskattar man ligger på under 50 % 2,5 Läkemedel mot, och förebyggande av astma är en annan grupp läkemedel där man vet att compliance är låg. Särskilt tydligt kan detta ses hos barn och unga vuxna (0-24 år) 1,6 4

6 Den mesta litteraturen rörande non-compliance behandlar sekundär non-compliance. Med sekundär non-compliance avses att patient har läkemedel men missar/låter bli att ta läkemedel efter ordination. Men non-compliance kan också uppstå mycket tidigare i den kedja som till slut leder till att patienten tar läkemedlet. Primär non-compliance brukar definieras som (fritt översatt) En förskrivning utfärdad till en patient där inget läkemedel erhålls. Trots att primär non-compliance är en viktig del då man undersöker läkemedelsanvändning så har den aspekten ofta kommit i skymundan. Primär non-compliance består av två separata delar: (1) Receptet har aldrig mottagits av apoteket för expedition (2) Recept som ej blivit efterfrågade efter att de ankommit till apoteket. 1 Eftersom denna studie avser e-recept så faller punkt 1 bort. Sedan november 2004 kan nämligen samtliga e-recept hämtas ut från alla apotek i landet och det här innebär att överföring till fel apotek har försvunnit. En mindre del av de ej efterfrågade e-recepten låg tidigare kvar därför att de överförts till fel apotek. Däremot kvarstår fortfarande uppgiften och behovet att undersöka och försöka minska antalet e-recept som ej blivit efterfrågade efter att de ankommit till apoteket. Tidigare undersökningar visar att andelen ej efterfrågade e-recept skickade till Apotekets centrala brevlåda ligger på mellan 2,4 3,4 %. 1 Högst andel ej efterfrågade e-recept har patienter mellan år. Därefter sjunker andelen ej efterfrågade e-recept, för att vara lägst hos patienter mellan år. Män har i snitt en högre andel ej uthämtade e-recept jämfört med kvinnor. 1,2 En svensk undersökning där 87 patienter telefonintervjuades, visade att nästan hälften av e- recepten låg kvar därför att patienten inte längre hade behov av läkemedlet eller hade kvar läkemedel hemma 1.Andra orsaker till non-compliance som rapporterades i studien var att patienten fått ett recept direkt av förskrivaren, men av misstag hade ett e-recept ändå överförts. Det förekom också att recept skickades till fel patient som därför aldrig hämtade ut receptet. Avsiktlig non-compliance rapporterades av ett fåtal patienter, andledningar uppgavs vara kostnaden och att patienten inte hade höga förväntningar på läkemedlet. 1 Oavsiktlig noncompliance kan bero på att patienten ej förstått att recept överförts, glömska eller andra missförstånd. 1 Oavsiktlig non-compliance uppgavs av 28 % av patienterna i undersökningen, vilket då skulle motsvara ungefär 5400 recept av de upp mot e-recept som varje år ej efterfrågas i Sverige. I studien uppgav 13 % patienterna att den uteblivna medicineringen 5

7 medfört medicinska konsekvenser. Om en 1/3-del av dessa har medicinska komplikationer på grund av den uteblivna medicineringen motsvarar det cirka 1800 patienter i Sverige per år. 1 Nämnvärt är att det informationsbrev som skickades ut till patienterna i samband med studien resulterade i att elva patienter (13 %) hämtade ut sina läkemedel. 1 En annan, tidigare studie i Sverige undersökte om ett kort telefonsamtal en vecka efter läkarbesök kunde öka patienternas villighet att hämta ut recept. I studien gjordes inget direkt försök att få patienterna att hämta ut sina recept. Sjuksköterska ringde upp, frågade hur de mådde, och sedan om och varför de fått ett recept utskrivet av läkaren. Effekten av telefonsamtalet sågs enbart hos kvinnorna, där 99 % kvinnorna hämtade ut sina läkemedel efter samtalet, jämfört med kontrollgruppen där 92 % hämtade ut läkemedlen. Effekten av ett uppföljnings-samtal till männen gav ingen signifikant ökning av andelen uthämtade recept. 2 Syfte Syftet med studien har varit att undersöka effekten av en brev- eller en telefonpåminnelse till patienter med ej uthämtade e-recept. Metod Typ av studie: En randomiserad kontrollerad interventionsstudie med tre grupper, två interventionsgrupper - brevpåminnelse resp. telefonpåminnelse och en kontrollgrupp Material: Ej avhämtade/efterfrågade e-recept överförda till eget apotek. Alla e-recept kommer in till den Centrala brevlådan Men förskrivaren kan adressera dem till ett speciellt apotek. Apoteket kan se och ta upp just de e-recept som är adresserade till eget apotek Apotek i studien: Fyra större apotek i Sundsvall, Örnsköldsvik, Boden och Luleå med stor volym e-recept överförda till Eget apotek deltog i studien. Inklusionskriterier: E-recept för humanläkemedel till patient folkbokförd i Sverige med ett fullständigt personnummer, som överförts till lokalt apotek och ej avhämtats 4:e dygnet efter överföringen. Exklusionskriterier: Patienter som hämtat ut e-recept/e-recepten innan de mottagit telefon- respektive brevpåminnelse. 6

8 Intervention: Patienterna randomiserades konsekutivt till en av de tre grupperna brev-, telefonpåminnelse resp. kontrollgrupp. Tre uppföljningar sker 1-5 veckor efter randomisering för att kontrollera om e-receptet avhämtats/expedierats. Grupp 1 Brevpåminnelse. Brev till patienten ska postas samma dag som det är uttaget ur ATS, se bilaga 1. Adressen fås från skatteverkets bokföringsadress på respektive patient. Grupp 2 Telefonpåminnelse. Max 4 försök för att nå patienten gjordes, varav minst två försök kvällstid efter kl 19:00. Patienten fick informationen att, citat Jag vill bara påminna dig om att det finns ett e-recept på apoteket att hämta. Telefonnummer erhölls från Grupp 3 Kontrollgrupp Statistisk bearbetning: Alla randomiserade patienter ingick i den statistiska bearbetningen oavsett om dessa gick att nå med påminnelse eller ej. Resultat 320 patienter som ej efterfrågat 456 e-recept identifierades. 24 stycken hade redan hunnit hämta sitt/sina e-recept innan påminnelsen nådde dem och har exkluderats. Totalt ingick 296 patienter som inte efterfrågat 455 e-recept dvs. medel 1,54 e-recept per patient, median 1.00 e-recept per patient. Ålders och könsfördelning framgår av tabell 1. Majoriteten av dessa (n = 213 eller72 %) hade endast ett e-recept utskrivet, 45 patienter (15 %) hade två och 20 patienter hade tre eller fler e-recept. Antalet patienter som kunde nås med en telefonpåminnelse var 69 % (72/104). Utav dessa saknades telefonnummer för 17 patienter medan 15 patienter inte svarade.. Det här gav till resultat att 69 % av patienterna i telefongruppen blev kontaktade. De 32 patienterna inkluderades ändå i undersökningen då intentionen var att nå dem. En första uppföljning gjordes 1-3 veckor efter randomiseringen för att kontrollera vilka e- recept som avhämtats. Andelen uthämtade e-recept på patienter som mottagit en 7

9 brevpåminnelse var 41,9 % (n = 39/93) och hos kontrollgruppen 40,4 % (n = 40/99) Hos patienterna i telefongruppen låg andelen uthämtade e-recept på 31,7 % (n = 33/104) Tabell 1 Antal patienter i patienter i respektive grupp Kön Åldersgrupp Brev Telefon Kontroll Total K K totalt M M totalt Totalt Den andra uppföljningen genomfördes 2-4 veckor efter randomisering. Andelen avhämtade e- recept för brevgruppen respektive kontrollgruppen låg nu på 58,0 % resp. 59,6 %. Andelen uthämtade e-recept i telefongruppen låg på 44,2% En tredje och sista uppföljning gjordes 3-5 veckor efter randomisering. Andelen uthämtade e- recept i brevgruppen var nu 63,4% (n = 59/93) i kontrollgruppen 62,8 % (n = 62/99). I 8

10 telefongruppen låg andelen uthämtade e-recept på 55,7% (n = 59/104). En sammanställning över avhämtade e-recept gjorde, och presenteras efter könsfördelning i figur1. Exkluderas de 32 patienter som inte nåddes av telefonpåminnelsen låg andelen uthämtade e- recept hos telefongruppen på 62,5% (n = 45/72) efter den sista uppföljningen. Andel avhämtade e-recept - Män Brev Telefon Kontroll Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 57,1% 54,3% 37,1% 57,9% 39,5% 28,9% 70,3% 64,9% 45,9% Andel avhämtade e-recept - Kvinnor Brev Telefon Kontroll Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 65,6% 62,5% 42,2% 54,5% 47,0% 33,3% 58,9% 53,6% 39,3% Figur 1 Andel patienter som avhämtat e-recept efter intervention fördelade på män och kvinnor (n = 110/186) 48 av 59 (82,8 %) patienter hämtade ut sitt/sina e-recept 0-7 dagar efter brevpåminnelse. 62,3 % av det totala antalet patienter i brevgruppen hämtade ut e-recepten under de första sju dagarna efter intervention. 9

11 23 av 45 (51,1%) patienter hämtade ut sina e-recept 0-7 dagar efter telefonpåminnelse.(figur 2) Expedierat - dagar efter intervention 60 Antal patienter Brev Telefon Antal Dagar Figur 2 Antal patienter (n = 103/197) i interventionsgrupperna vars e-recept avhämtats. Exkluderade är de 32 patienter där telefonkontakt ej kunde erhållas. Antal patienter som hämtade ut sina e-recept i brevgruppen var 59/93. I telefongruppen låg den siffran på 45/72. Antalet dagar från att e-receptet överförts från förskrivaren till uthämtning hade ett medianvärde på 20,5 (medel 21,2) för de patienter där en brevpåminnelse sänts. Patienterna i telefongruppen hämtade ut sitt/sina e-recept 22 dagar (medel 21,8) efter överföring. Kontrollgruppen hade ett medianvärde på 15 dagar (medel 16,8) från överföring tills efterfrågan av e-recept. I åldergruppen 0-6 år var 53 % (n = 10/19) av e-recepten ej efterfrågade efter den sista uppföljningen. Omvänt kan man också säga att ca 47 % från denna grupp hade hämtat sina e- recept efter tredje uppföljningen, se figur 2. Läkemedel för andningsorganen utgjorde 30 % och ögonsalvor/droppar 30 %. I åldersgruppen 7-14 år låg andelen ej uthämtade e-recept på 80 % (n = 7/8). Av dessa utgjorde antibiotika 38 %. 10

12 I åldersgruppen år var andelen ej uthämtade e-recept 56 % (n = 19/34). Antikonceptionsmedel utgjorde 37 % av dessa och 26 % tillhörde gruppen NSAID (non-steroidalanti- inflammatoric-drugs) I åldersgruppen år var andelen ej uthämtade e-recept 38 % (n = 47/124) av dessa utgjorde centralt verkande analgetika och antidepressiva 21% (n = 10/47) och 25% (n = 12/47) bestod av läkemedel för andningsorganen.. I åldersgruppen år var andelen ej efterfrågade e-recept 32 % (n = 47/145) av dessa utgjorde 10 % läkemedel med verkan i det centrala nervsystemet och 7 % (n = 10/47) bestod av läkemedel för andningsorganen. I åldersgruppen var andelen ej uthämtade e-recept 31 % (n = 17/54). Omvänt kan man också säga att ca 69 % från denna grupp hade hämtat sina e-recept efter tredje uppföljningen,se figur 3. Det fanns ingen tydlig skillnad i antal av de olika läkemedelsgrupperna I åldersgruppen 75- var andelen ej uthämtade e-recept 21 % (n = 14/21). Omvänt kan man också säga att ca 79 % från denna grupp hade hämtat sina e-recept efter tredje uppföljningen, se figur 2. Av de läkemedel som inte uthämtades för denna grupp var 43 % (n = 6/14) läkemedel för behandling av hjärtkärlsjukdomar och 21 % (n = 3/14) bestod av läkemedel för andningsorganen. 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Åldersgrupp Expedierat antal dagar efter överföring. Median Expedierat antal dagar efter överföring. Medel % Patienter med avhämtat e-recept Figur 3 Patienter med expedierade e-recept 11

13 Diskussion Patienter som använder sina läkemedel felaktigt eller som inte tar sina mediciner överhuvudtaget riskerar att drabbas av biverkningar eller utebliven effekt, som i sin tur kan leda till sjukhusvård och ytterligare medicinering. Att inte ta sina läkemedel kan förlänga sjukdomstiden och orsaka onödigt lidande för patienten. För samhället leder detta till ökade läkemedelskostnader och ökade kostnader för sjukhusvård, sjukskrivningar mm. Därför är det viktigt att finna enkla metoder för att öka compliance hos patienter. Att patienten avstår från att hämta ut sina läkemedel kan ha många orsaker. Det kan vara ett aktivt val av patienten själv där denne medvetet avstått från att hämta ut läkemedel. Detta val kan ha många olika motiv. Patienten och förskrivaren kan ha haft olika uppfattning om hur sjukdomen ska behandlas. 1,2,4 Andra faktorer som kan fördröja uttag av läkemedel kan vara att patienten har kvar läkemedel hemma och då inte är i behov av att hämta ut ytterligare. Andra orsaker kan vara att läkemedlet är utskrivet för att patienten ska kunna hämta ut om akut behov uppstår. Det tillstånd som föregick utskrivning av e-receptet kan ha gått över, så därmed finns för patienten inget behov av att hämta läkemedlet. Syftet med den här studien var att se vilken effekt en telefon- eller brevpåminnelse hade på patienternas villighet att hämta ut sin medicin. Resultatet i den här studien tyder på att en telefon- eller brevpåminnelse sannolikt inte påverkar patienternas villighet att hämta ut sina e- recept. Detta är en ej statistiskt signifikant säkerställd slutsats, men tendensen tyder ändå på att patienterna hämtar ut sina e-recept i samma utsträckning oberoende om de mottagit en påminnelse eller ej. Den enda skillnad man kan se är att männen som mottagit en brevpåminnelse hämtade ut sina e-recept i större utsträckning än motsvarande i kontrollgruppen. Detta är dock ej statistiskt säkerställt. Den enda effekten en påminnelse åstadkommer verkar vara att tiden från överföring av e-receptet till att patienten hämtar ut det förlängs. Orsaken till detta kan diskuteras. När det gäller telefongruppen var meningen med samtalet endast att påminna patienterna om att de hade ett e-recept som ej var uthämtat. Men efter det att patienterna fått höra att de hade ett e-recept så undrade många om e-receptet skulle försvinna om de inte hämtade ut det direkt. 12

14 Svaret som gavs var att e-receptet ligger kvar ett år efter utfärdandet. Det kan inte uteslutas att denna information fördröjde den tid e-receptet blev liggande. Samma resonemang kanske går att tillämpa för dem som mottagit en brevpåminnelse. Dessa patienter kanske inte vet att e-receptet ligger kvar i datorn ett år, men de kan dra en slutsats av att e-receptet borde ligga kvar ett antal dagar efter det att brevet nått dom, för att de ska ha en chans att hämta ut det. Det här kan vara en möjlig förklaring till varför patienterna i interventionsgrupperna dröjde längre med att hämta ut sina e-recept än de i kontrollgruppen. Sedan kan man se en viss skillnad i hur många dagar efter interventionen som patienterna i brev respektive telefongruppen hämtade ut sina e-recept. Av patienterna som fått en brevpåminnelse hämtade den största delen av dessa ut sina e-recept 0-7 dagar efter det att de mottagit påminnelsen. De patienter som mottagit en telefonpåminnelse väntade längre med att hämta ut sina e-recept. Detta kan stödja det ovan förda resonemanget om att de patienter i telefongruppen som fick veta att e-receptet ligger kvar ett år, inte har lika bråttom att hämta ut sina läkemedel. En begränsning med studien var att alla patienter som ej efterfrågat sina e-recept 1-3 veckor efter överföring inkluderades, detta innebar att även patienter som tänkt hämta ut sina e- recept, fast senare, var med i undersökningen. Denna grupp av patienter påverkas sannolikt inte av en påminnelse. En tidigare studie visade att nästan 30 % av de outhämtade e-recepten låg kvar därför att patienten hade kvar läkemedel hemma. Dessa patienter intervjuades dagar efter att e- receptet överförts 1. Ett längre intervall mellan överföring och inklusion kan vara ett sätt att undvika att patienter som hade intentionen att hämta ut e-receptet senare, innefattas i undersökningen. En annan begränsning var att denna studie inriktade sig på alla typer av läkemedel. Man vet genom tidigare studier att compliance varierar mellan olika läkemedelsgrupper och sjukdomstillstånd. NSAID tillhör en grupp som ofta associeras med en hög andel ej uthämtade läkemedel, vilket kan förklaras med att dessa ofta skrivs ut på indikationer av övergående karaktär. 1 Däremot är behandlingen av hjärtkärlsjukdomar, astma och andra kroniska sjukdomar ofta livslång men har ändå relativt dålig compliance. En studie som mer specifikt inriktar sig på speciella 13

15 läkemedelsgrupper, och exempelvis undantar NSAID, skulle kunna vara av större värde eftersom orsaker som ej behov av läkemedel längre därigenom elimineras, se tabell 2. Tabell 2 Avhämtade och ej avhämtade e-recept. ATC-kod Totalt ej avhämtat Avhämtade + ej avhämtade e-recept Andel ej avhämtade e-recept Matsmältningsorgan och A ämnesomsättning % B Blod och blodbildande organ % C Hjärta och kretslopp % D Hud % Urin- och könsorgan samt G könshormoner % H Hormoner exklusive könshormoner % J Infektionssjukdomar % Tumörer och rubbningar i L immunsystemet % M Rörelseapparaten % N Nervsystemet % R Andningsorganen % S Ögon och öron % Slutsatsen måste ändå bli att denna studie tyder på att en påminnelse inte påverkar patienternas benägenhet att hämta ut sina e-recept. En diskussion kan ha sin utgångspunkt i två patientgrupper: de som avsiktligt avstår från att hämta ut sin medicin och de som oavsiktligt avstår från att hämta ut sin medicin. Den grupp som medvetet valt att avstå från sin behandling är troligen inte påverkad av påminnelsen. Den andra gruppen, de som oavsiktligt avstår, är endast 28 % (n = 24) och har p.g.a. gruppens lilla dimensionering ingen påverkan på 14

16 Slutresultatet även om de påverkas av påminnelsen. Man vet sedan tidigare att det föreligger skillnader i compliance mellan olika läkemedelsgrupper vilket också bekräftats i denna undersökning, se tabell3. Däremot observerades ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan brev, telefon samt kontrollgrupp, se tabell 3. Tabell 3. Antal e-recept i respektive grupp fördelat efter ATC-kod en enhet. Brev Kontroll Telefon ATCkod Antal % Antal % Antal % A 10 7,0 10 6,8 12 7,3 B 5 3,5 5 3,4 8 4,8 C 24 16, , ,2 D 7 4,9 4 2,7 8 4,8 G 9 6,3 13 8,8 11 6,7 H 4 2,8 5 3,4 9 5,5 J 9 6,3 8 5,4 7 4,2 L 0 0,0 1 0,7 0 0,0 M 12 8,4 12 8,2 10 6,1 N 33 23, , ,2 R 26 18, , ,4 S 4 2,8 7 4,8 7 4,2 Okänt 0 0,0 3 2,0 1 0,6 Summa , , ,0 15

17 Slutsats Man vet sedan tidigare att det föreligger skillnader i compliance mellan olika läkemedelsgrupper vilket också bekräftats i denna undersökning Resultaten av denna studie tyder också på att en telefon- eller brevpåminnelse inte påverkar patienternas villighet att efterfråga sina e-recept. Anledningen härtill har inte gått att fastställa. En effekt av telefon- eller brevpåminnelse verkar dock vara att tiden från överföringen av e- receptet till uthämtning fördröjs. Tackord Jag vill tacka min handledare Anders Ekedahl för hans snabba synpunkter och förslag under skrivandets gång. Vill även ge ett tack till personalen på Apoteket Lejonet, Luleå för att jag fått ta deras tid och ATS-datorer i anspråk. Sist men inte minst vill jag ge ett stort varmt tack till Dan Haupt för att hans ovärderliga hjälp i slutet av arbetet, Tack Dan! Referenser 1. Ekedahl A, Månsson N: Unclaimed prescriptions after automated transmittals to pharmacies. Pharm World Sci 2004; 26(1): Hagström B, Mattson B, Rost I-M, Gunnarsson R K: What happened to the prescriptions? A single, short, standardized telephone call may increase compliance. Fam Pract. 2004; 211: Bergman, B-E Wiholm. Drug related problems causing admission to a medical clinic. Eur J Pharmacol, 1981;20:

18 4. Nilsson JLG, Schwan Å: Förbättrad läkemedelsanvändning genom samsyn mellan patient och vårdtagare. Läkemedelsboken 2003/ ; Guthrie RM: The effects of postal and telephone reminders on compliance pravastatin theraphy in a national registry: results of the first myocardial infarction risk reducing program. Clin Ther 2001;23 (6): Sherman J, Hutson A, Baumstein S, Hendeles L: Telephoning the patient`s pharmacy to assess adherence with asthma medications by measuring refill rate for prescriptions. J Pediatr. 2000; 136(4):

19 Bilaga1 Hej! Vi på apoteket har observerat att du har fått ett recept från dr X som är utskrivet ååmmdd, som inte är uthämtat. Vid eventuella frågor kontakta: Apotekets kundtjänst Telefon: Med vänlig hälsning NamnXXX Apoteket Kossan, Pillerstad 18

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kundernas tolkning av biverkningspresentationen för serumlipidsänkande läkemedel, ATC-kod C10. Pia Engström. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Kundernas tolkning av biverkningspresentationen för serumlipidsänkande läkemedel, ATC-kod C10. Pia Engström. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2008:014 HV Kundernas tolkning av biverkningspresentationen för serumlipidsänkande läkemedel, ATC-kod C10 Pia Engström Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm EXAMENSARBETE 2006:53 HV Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat Sara Lehtonen Marielle Lundholm Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Förekomst av användningsområde på recept med läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet med ATC-kod L

EXAMENSARBETE. Förekomst av användningsområde på recept med läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet med ATC-kod L EXAMENSARBETE 2008:019 HV Förekomst av användningsområde på recept med läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet med ATC-kod L Emma Jönsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Läkemedelsavdelningen Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Frågor 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten under överflyttningsperioden?

Läs mer

UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN

UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN Jerry Näsström distriktsläkare Böleängs VC Handledare: Göran Westman professor/distriktsläkare BAKGRUND Under min tid som FV-läkare ( nuvarande ST)

Läs mer

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. FASS- Författningar KARIN ÄNGEBY VT 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens Biverkningar

Läs mer

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa

Läs mer

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Stort tack för alla frågor! Svaren på de vanligaste frågorna kommer att publiceras i en

Läs mer

Följsamhet till engångsrecept

Följsamhet till engångsrecept EXAMENSARBETE 2005:49 HV Följsamhet till engångs Sara Bäckström, Johanna Sundström Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

Analys och handlingsplan - polyfarmaci

Analys och handlingsplan - polyfarmaci Analys och handlingsplan 1(5) Läkemedelskommittén Mårten Lindström Jonatan Buhr Juris Läkemedelskommittén och läkemedelsrådet Analys och handlingsplan - polyfarmaci Bakgrund Resultat i senaste Öppna Jämförelser

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica

Läs mer

Toctino (alitretinoin)

Toctino (alitretinoin) PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel. Anna Nilsson Johanna Lindberg

EXAMENSARBETE. Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel. Anna Nilsson Johanna Lindberg EXAMENSARBETE 2005:58 HV Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel Anna Nilsson Johanna Lindberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga

Läs mer

Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015

Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015 Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015 Hälsoval Blekinge Beslutad 2014-XX-XX LS 2014-XX-XX LF Dnr: 2014/XXXX 8.1.2 Läkemedelspeng Hälsoval Blekinge utgår från ett decentraliserat

Läs mer

Västra Götaland och Riket

Västra Götaland och Riket Västra Götaland och Riket en studie av kostnaderna för invånarnas receptläkemedel år 2001 och 1999-2001 JANUARI 2003 2 FÖRORD Föreliggande rapport är framtagen på uppdrag av Västra Götalandsregionens läkemedelschef

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Varannan patient följer inte läkarens ordination

Varannan patient följer inte läkarens ordination Felanvändning av läkemedel oroar läkare, sjuksköterskor och farmaceuter Varannan patient följer inte läkarens ordination Sammanfattat Läkare, sjuksköterskor och farmaceuter har tillsammans i en rapport

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2

EXAMENSARBETE. Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2 EXAMENSARBETE 2007:007 HV Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2 Cecilia Taavo, Maria Jatko Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som skickas ut från Distansapoteket?

EXAMENSARBETE. Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som skickas ut från Distansapoteket? EXAMENSARBETE 2005:19 HV Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som skickas ut från Distansapoteket? Lena Larsson, Karin Abrahamsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet

Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet För att uppmärksamma dig som använder Pascal på de vanligaste problemen och riskerna som finns och hur du lättast kommer runt dem. Innehållsförteckning 1 Dosreceptet

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2017 2019 Kortversion Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-11-06 Diarienummer: HSN 2018-0083 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Frågor och svar om generiskt utbyte. Senast uppdaterad mars 2018

Frågor och svar om generiskt utbyte. Senast uppdaterad mars 2018 Frågor och svar om generiskt utbyte Senast uppdaterad mars 2018 Introduktion Inför Läkemedelsverkets informationsdagar för läkemedelsansvariga på apotek i mars 2018, fick TLV många frågor från deltagarna

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se - granskning av recept 11. Får expedieras gånger -Med bokstäver, ej siffror (pga förfalskningsrisken) - Inga generella begränsningar på

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplevelser och hantering av medicinering med delade tabletter

EXAMENSARBETE. Upplevelser och hantering av medicinering med delade tabletter EXAMENSARBETE 2008:012 HV Upplevelser och hantering av medicinering med delade tabletter Anna Hellberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2016-09-30 Läkemedelschef 1 (8) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

EXAMENSARBETE. En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling

EXAMENSARBETE. En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling EXAMENSARBETE 2005:20 HV En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling Markus Nyberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination Nedan kan du ta del av svaren på många av de frågor som ställts under utbildningen avseende användandet av Pascal. Dokumentet uppdateras

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Författare: Lena Kindmalm, diabetessköterska Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:1 Handledare: Lars Nilsson, professor Stiftelsen

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2017-02-22 Läkemedelschef 1 (8) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

E-recept så fungerar det!

E-recept så fungerar det! Till dig som är pat ien t / a p ote k s k u n d E-recept så fungerar det! APOTEK ET AB O CH REGION SK ÅN E I SAMARB E T E Snart är alla recept e-recept! Flertalet recept är nu e-recept och de skickas dygnet

Läs mer

Koncernkontoret Läkemedelsenheten

Koncernkontoret Läkemedelsenheten Läkemedelsenheten Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2013-06-17 1 (6) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Dosförpackade läkemedel

Dosförpackade läkemedel Dosförpackade läkemedel Information för dig som dospatient Välkommen som doskund hos Apotekstjänst Dosförpackade läkemedel är ett hjälpmedel som underlättar din läkemedelshantering och gör det lättare

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Patienternas information/underlag om receptordinerade läkemedel

Patienternas information/underlag om receptordinerade läkemedel Fakulteten för Teknik och Naturvetenskap Avd f Kemi och Biomedicinsk vetenskap Fatma Tigin Patienternas information/underlag om receptordinerade läkemedel Patients information about the prescribed drugs

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

EXAMENSARBETE. Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07. Daniel Lindgren. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07. Daniel Lindgren. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2009:06 HV Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07 Daniel Lindgren Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa.

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa. Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2016-09-30 1 (9) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till

Läs mer

Öppna det recept som ska makuleras genom att dubbelklicka på preparatet (eller högerklicka) och välj "Öppna recept".

Öppna det recept som ska makuleras genom att dubbelklicka på preparatet (eller högerklicka) och välj Öppna recept. Lathund för AsynjaVisph Elektronisk makulering E-recept Endast e-recept med korrekt status är möjliga att makulera elektroniskt. Status måste vara Mottagen eller Mottagen med kommentar. E-recept äldre

Läs mer

Sammanfattning Nya apoteksmarknadsutredningen har bland annat i uppdrag att analysera om apotekens marginal bör regleras för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Utredningen ska överväga

Läs mer

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION 1(5) INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION För er har reserverats tid för starroperation enligt bifogat tidbeställningsbrev till Vasa Centralsjukhus ögonenhet som finns i A-flygeln, 6:e våningen (A6). Telefonintervju

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Karenslista Läkemedel

Karenslista Läkemedel Karenslista Läkemedel A - Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A01 15dygn Medel vid mun- och tandsjukdomar Undantag A01A B03 Klorhexidin ej karens A02 15dygn Medel vid syrarelaterade symtom A03 15dygn

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår

Läs mer

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Landstingsbeslutade subventioner 2016 2016 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år Spolvätskor

Läs mer

EXAMENSARBETE. Bipacksedlars läsbarhet

EXAMENSARBETE. Bipacksedlars läsbarhet EXAMENSARBETE 2005:48 HV Bipacksedlars läsbarhet En studie av bipacksedlar med fokus på kontraindikationer Annica Borg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

Dosförpackade läkemedel

Dosförpackade läkemedel Dosförpackade läkemedel Information för dig som dospatient Välkommen som doskund hos Apotekstjänst Dosförpackade läkemedel är ett hjälpmedel som underlättar din läkemedelshantering och gör det lättare

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

VEM FÖRSKRIVER VAD OCH TILL VILKEN KOSTNAD?

VEM FÖRSKRIVER VAD OCH TILL VILKEN KOSTNAD? VEM FÖRSKRIVER VAD OCH TILL VILKEN KOSTNAD? En analys av förskrivningsmönstret hos olika läkarkategorier i Växjö kommun antyder att skillnaderna är betydande. Det finns skäl att hävda att en väl utbyggd

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Landstingsbeslutade subventioner 2016 2016 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år Spolvätskor

Läs mer

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Moderator - Eva Fernvall, Apoteket AB Koll på Läkemedel har som mål att: 1. Halvera multimedicineringen

Läs mer