Checklista för behovsbedömning Bilaga till samrådshandling för detaljplan för Spåningslanda 4:3, sydöstra delen (Etapp 2)

Transkript

1 Checklista för behovsbedömning Bilaga till samrådshandling för detaljplan för Spåningslanda 4:3, sydöstra delen (Etapp 2) Miljö Miljökvalitetsnormer Miljömål - nationella och regionala Miljömål - lokala Riksintressen Naturvård Rörligt friluftsliv Kulturmiljö Annat Naturmiljö Växt- och djurliv, hotade arter Naturreservat, Natura2000, Biotopskydd Spridningskorridorer, grön- och vattensamband Kulturmiljö Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Liten Måttlig Stor Positiv påverkan Ingen påv. Berörs ej Kommentarer Dagvatten fördröjs och därmed påverkas inte avvattningen till vattendrag. Därmed är bedömningen att MKN för vatten inte kommer att påverkas. Enligt genomförda spridningsberäkningar överskrids inte MKN för luft inom planområdet. Miljömålet God bebyggd miljö påverkas positivt, bla då ljudmiljön är god inom planområdet och service så som kollektivtrafik och skola finns inom gångavstånd. Miljömålen grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag påverkas positivt då dagvatten inom planområdet fördröjs. Detaljplanen finns beläget strax söder om riksintresseområdet för Hjärtanäs Dansjö Gåvetorp Spåningslanda (G 18) som är ett riksintresse för kulturmiljövård, i enlighet med Miljöbalken 3 kap 6. Detaljplanen ligger inom avrinningsområdet för Mörrumsån som är ett vattendrag av riksintresse i enighet med Miljöbalken 4 kap 6. Då dagvatten fördröjs påverkas inte avrinningen till vattendrag och därmed kommer inte riksintresset att ta skada. Planförslaget tar ej exploaterad mark i anspråk vilken idag i stora delar består av stormskadad skog. Stenmurar inom planområdet bedöms inte innefattas under biotopsskyddet. Den gröna kil som sträcker sig långt in i Alvesta tätort planläggs som naturmark och markanvändningen säkras därmed. Mellan befintlig bebyggelse i söder sparas en grön kil, likaså mellan den nya bebyggelsen och Fornvägen. I den norra delen av planområdet innefattas mark som består av fossil åkermark. Tillstånd krävs i samband med planens genomförande för intrång i fornlämningen. Fornlämningar inom planområdet är få och området är avskilt det övriga fornlämningsområdet då Fornvägen uppfattas som en befintlig barriär. Fornminnen Kulturhistorisk miljö, kulturmiljöprogram Inom planområdet finns stenmurar. Sida 1 av 3

2 Visuell miljö Landskapsbild, stadsbild Fysiska ingrepp, nya element Skala och sammanhang Estetik, närmiljö Rekreation Tillgänglighet, barriärer Aktivitet, lek, friluftsliv Grönstruktur, parkmiljö, vattenmiljö Strandskydd Hälsa, störningsrisker Buller, vibrationer Luftkvalitet, utsläpp, lukt, allergier Lokalklimat, vindförhållanden Ljusförhållanden, ljussken, skuggeffekter Radon Negativ påverkan Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Liten Måttlig Stor Ingen påv. Berörs ej Kommentarer Genomförande av detaljplanen tar ej exploaterad mark i anspråk. Detta kommer att innebära att ett nytt element kommer att upplevas i landskapet. Bebyggelsens skala har anpassats till landskapet genom att högre bebyggelse placeras inom område med låg marknivå. Gröna kilar skapas mot befintlig bostadsbebyggelse. Det kommer att finnas god tillgänglighet till planområdet. Gångstråk skapas i söder och väster, vilket underlättar tillgängligheten till Spåningslandaområdet från östra Alvesta. Lekplats finns inom 300 meter från planområdet. Grönt stråk beläget mellan etapp 1 och 2 i Spåningslandaområdet, vilket går långt in i tätorten planläggs som naturmark. Gällande riktvärden för trafikbuller överskrids inte inom planområdet. Gällande normer överskrids inte. Skuggstudie visar att viss skuggkastning kan ske mot bebyggelse belägen i öster under eftermiddag/kväll. Enligt Alvesta kommuns översiktliga radonriskkartering ligger planområdet inom normalriskområde. Strålning, elektromagnetiska fält Säkerhet Trafikmiljö, GC-vägar, kollektivtrafik, olycksrisk Farligt gods Explosionsrisk Ras och skred Översvämning Mark och vatten Markförhållanden, grundläggning, sättningar Markföroreningar Grundvatten, ytvatten, avrinningsområden Vattendrag, strandlinje Skyddsområde för vatten Dagvatten, spillvatten Hushållning Befintlig infrastruktur Gång- och cykelväg anläggs i grönområdet beläget i väster. Trottoar anläggs utmed Högalundsvägen. En dagvattendam har anlagts i närområdets lägsta punkt. Jordarter består av morän med en sandig siltig sammansättning. Dagvatten fördröjs lokalt. Därmed påverkas inte avrinningen till vattendrag. Dagvatten leds till befintlig dagvattendam. Köpeavtal reglerar att dagvatten ska fördröjas inom tomten. Planområdet ansluter till Högalundsvägen. Planområdet ansluter till befintligt VA-nät. Sida 2 av 3

3 Stor Måttlig Liten Liten Måttlig Stor Kommentarer Markanvändning Ej ianspråktagen mark tas i anspråk. Återvinning Energiförsörjning Transport Byggavfall Övrigt Socialt perspektiv Tillgänglighet vid funktionsnedsättning Segregation/ integration Barnperspektivet Medborgarperspektiv Annat Övriga planeringsarbeten Framtida exploatering Inom planområdet finns få nivåskillnader, god tillgänglighet kan därmed skapas. Inom planområdet medges både flerfamiljshus och enfamiljshus vilket främjar integration mellan olika samhällsgrupper. Hyresrätter är möjligt inom planområdet. Gång- och cykelväg anläggs i den gröna kil som sträcker sig långt in i tätorten och ansluter till befintlig gång- och cykelväg som leder mot Prästängsskolan. Samråd sker med berörda grannar. Samrådet kungörs i lokaltidningen. Översiktsplan Förslag är förenligt med översiktsplanen. Gällande planer Pågående planläggning Mellankommunala intressen Negativ påverkan Positiv påverkan Ingen påv. Berörs ej Sammanfattande bedömning Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan på natur- eller kulturmiljö. Fornmiljö som påverkas har bedömts som mindre bevarandevärd. Planen bedöms inte påverka några riksintressen, eller leda till negativa konsekvenser för marken eller närmiljön. Gällande riktvärden för trafikbuller överskrids inte inom planområdet. Gång- och cykelvägar planeras inom grönområdet i den västra delen av planområdet. Dagvatten leds till befintlig dagvattendam och lokal fördröjning regleras i köpeavtal. Bedömning Mycket liten miljöpåverkan. Viss men ej betydande miljöpåverkan Betydande miljöpåverkan Krav på redovisning Miljökonsekvenserna redovisas i planbeskrivningen. Separat miljökonsekvensbeskrivning, MKB, krävs. Handläggare och ansvarsområde Karolina Bjers, planarkitekt Sida 3 av 3

4 RAPPORT ALVESTA TÄTORT UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG BULLERKARTLÄGGNING AV ALVESTA TÄTORT Sweco Environment AB Upprättad av Camilla Gradin repo001.docx Sweco

5

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragets omfattning Vad är buller? Ordlista Riktvärden Ny förordning om riktvärden på remiss 6 2 Indata - trafik 7 3 Metodik för bullerberäkning 8 4 Resultat Ljudutbredning i Alvesta tätort 9 Bilagor Bilaga 1 Utbredningskarta över ekvivalenta ljudnivåer från väg och tåg, nuläge Bilaga 2 Utbredningskarta över maximala ljudnivåer från väg Bilaga 3 Utbredningskarta över maximala ljudnivåer från tåg Bilaga 4 Utbredningskarta över ekvivalenta ljudnivåer från väg och tåg, prognos 2030 Bilaga 5 Orienteringskarta Alvesta tätort 1 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

7 Sammanfattning Denna rapport kartlägger den översiktliga trafikbullersituationen i Alvesta tätort. Rapporten omfattar nuvarande bullersituation samt en framtidsprognos för år De viktigaste källorna till trafikbuller i Alvesta tätort idag är enligt kommunens bedömning Södra stambanan, Kust-till-kustbanan, Blädingevägen-Allbogatan (väg 126), Värnamovägen, Växjövägen, Lekarydsvägen, Fabriksgatan, Aringsåsvägen och Sköldstavägen. Det samma gäller även i prognoserna över framtida ljudnivåer. Rapportens syfte är att utreda vilka områden som utsätts för höga ljudnivåer och som behöver utredas mer i detalj. Ekvivalenta ljudnivåer beräknas bli högre i framtiden jämfört med dagsläget då trafiken enligt kommunens prognos kommer att öka. Maximala ljudnivåer är beroende av det mest bullrande fordonet och kommer således inte att öka på samma sätt. De ökade ljudnivåerna är beräknade med förutsättningen att inga bullerskyddsåtgärder tillkommer vid vägar. 2 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

8 1 Inledning 1.1 Uppdragets omfattning Syftet med detta uppdrag är att kartlägga de områden av centrala Alvesta som har högst ljudnivåer från väg- samt järnvägstrafik i dagsläget och i framtiden. Kartläggningen ska ligga till grund för en översikt som visar vilka områden som kan komma att behöva studeras mer ingående för att avgöra om bullerskyddsåtgärder kan bli nödvändiga. De viktigaste källorna till trafikbuller i Alvesta tätort idag är enligt kommunens bedömning Södra stambanan, Kust-till-kustbanan, Blädingevägen-Allbogatan (väg 126), Värnamovägen, Växjövägen, Lekarydsvägen, Fabriksgatan, Aringsåsvägen och Sköldstavägen. Det samma gäller även i prognoserna över framtida ljudnivåer. De mindre vägarna i området har inte studerats i detta skede, utan endast de mest trafikerade vägarna samt järnvägen, i syfte att få en övergripande blick över de dominerande trafikbullerkällorna i området. De mest trafikerade vägarna har valts utifrån kommunens expertis. Figur 1 Kartutsnitt över studerat område Industrier eller andra potentiella externa källor till buller har inte tagits med i denna utredning. 3 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

9 Resultatet ska inte läsas som en absolut sanning gällande hur bullersituationen i tätorten kommer att utvecklas under de närmaste 15 åren, utan som ett sätt att skaffa sig en överblick av den övergripande bullersituationen samt att belysa de områden där mer detaljerade utredningar av buller kommer att behöva utföras. Enligt uppgift från kommunen finns det i dagsläget inga kända bullerskärmar i Alvesta tätort. 1.2 Vad är buller? Allt oönskat ljud kan sägas vara buller. Begreppet innefattar alltså både ljud som är direkt skadligt för hörseln och ljud som bara upplevs som störande. Ljud uppkommer genom förändringar av kraft, tryck eller hastighet. Människan kan höra ljud som ligger inom frekvensen Hz (Hertz). Stora förändringar i tryck ger mycket ljud och små förändringar ger lite ljud. Örat kan hantera ljudtryck inom ett mycket stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet ljudtrycksnivån - anges då i decibel (db). På grund av den speciella skalan gäller att två lika starka ljudkällor ger 3 db högre ljudtrycksnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 db högre nivå och hundra lika starka ljudkällor 20 db högre nivå. Människor som exponeras för buller under längre tid kan drabbas av flera typer av besvär. Förutom att tal och andra ljud blir svårare att uppfatta kan bullerstörning bl.a. även leda till sömnstörning, försämrad koncentrationsförmåga, hörselskador, förhöjt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Buller kan alltså komma från flera olika källor och för de påverkade är det den totala ljudmiljön som är avgörande för upplevelsen av buller. I figur 1 redovisas olika exempel på ljudnivåer från olika ljudkällor. 4 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

10 Figur 2 Exempel på ljudnivåer 1.3 Ordlista Decibel, db Det mätetal som används för buller. En ökning av ljudtrycksnivån med 8 till 10 db upplevs av örat ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan. 55 db upplevs alltså dubbelt så starkt som 45 db. A-va d ljudnivå En särskild skala för ljudnivåer som tar hänsyn till hur örat är olika känsligt för ljud med olika frekvenser. Ekvidistans Anger konstant vinkelrät höjdskillnad mellan två höjdkurvor. Maximal ljudnivå, Lmax Den högsta uppnådda ljudnivån inom en tidsperiod (vanligen ett dygn), detta ljudmått är oberoende av antalet händelser då det är endast den händelse som skapar högsta maximala ljudnivå som räknas. LAmax avser den A-vägda maximala ljudnivån. Ekvivalent ljudnivå, Leq 5 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

11 En medelljudnivå över en given tidsperiod, vanligen ett dygn. Leq kan ses som en genomsnittsnivå, detta värde är till skillnad mot Lmax beroende på antalet händelser som inträffar under den betraktade perioden. LAeq avser den A-vägda ekvivalenta ljudnivån. SoundPlan Programvara använd för att beräkna ekvivalenta och maximala ljudnivåer från väg- och tågtrafik. 1.4 Riktvärden Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt följande riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Maximala ljudnivån nattetid får enligt Boverkets allmänna råd överskridas med högst 10 dba fem gånger per natt. Huvudregeln vid planering av nya bostäder är att Boverkets byggregler uppfylls, 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad samt att 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. (Boverket, Buller i planeringen, 2008) Ny förordning om riktvärden på remiss I juni 2014 skickade regeringen en ny förordning om riktvärden för trafikbuller på remiss som kan träda i kraft den 2 januari Enligt föreskriften kommer riktvärden att bli 60dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, samt 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats. Detta är en skärpning med 5 db jämfört med dagens riktvärde för kravet på ekvivalent ljudnivå vid uteplats samt att kravet på ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad blir 5dB lättare. De riktvärden som anges får överskridas om det finns en sida där ekvivalent ljudnivå uppgår till högst 55 dba vid fasad och maximal ljudnivå mellan kl och uppgår till högst 70 dba vid fasad, samt minst hälften av bostadsrummen i en bostad är vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad och 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasad. Vidare sägs att: Vid en ombyggnad eller ändrad användning av en byggnad gäller att minst ett bostadsrum i en bostad ska vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids. 6 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

12 Riktvärden för flygbuller kommer att avse 55 dba FBN vid en bostadsbyggnads fasad samt 70 dba maximal ljudnivå som får överskridas högst sexton gånger mellan kl och vid uteplats, och tre gånger mellan kl och vid fasad. 2 Indata - trafik Trafikmängder i samtliga scenarion är baserade på en trafikprognos erhållen av Alvesta kommun, se tabell 1, tabell 2 och tabell 3. Härifrån har även andelen tung trafik, tågtyper och hastigheter på järnvägarna hämtats. Beräkningarna förutsätter att 13 % av den tunga trafiken går nattetid. Vägbredder har hämtats från Trafikverkets nationella vägdatabas (Trafikverket, ). Hastigheter har erhållits från kommunen. Trafikdata Väg ÅDT Andel tung ÅDT prognos Andel tung prognos Källa V Lekarydsvägen Kommun Ö Växjövägen Kommun V Växjövägen Kommun C Värnamovägen Kommun Ö Värnamovägen Bedömning Värnamovägen Kommun V Sköldstavägen Kommun Ö Fabriksgatan Kommun S Fabriksgatan Kommun N Blädingevägen Trafikverket S Blädingevägen Trafikverket N Allbogatan Trafikverket Allbogatan Trafikverket Ö Länsmansbacken Kommun Aringsåsvägen Kommun V Länsmansbacken Bedömning Tabell 1 Vägtrafik från Trafikverket, kommunen och kommunens bedömning 7 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

13 Tågtrafik i nuläget Sträcka NuGods NuPerson NuSnabb Hastighet Industrispår KtK_väst KtK_öst Stam_nord Stam_syd Tabell 2 Tågtrafik från Trafikverket, nuläget Tågtrafik i prognos 2030 Sträcka Prognos Gods Prognos Person Prognos Snabb Hastighet Prognos Industrispår KtK_väst KtK_öst Stam_nord Stam_syd Tabell 3 Tågtrafik från Trafikverket, prognos Metodik för bullerberäkning Beräkningarna är utförda enligt Nordisk beräkningsmodell för väg- och tågtrafikbuller (Naturvårdsverket, 1996). Beräkningshöjden för utbredningsberäkningarna är två meter över mark. Beräkningarna presenteras som utbredningskartor med frifältsvärde för både ekvivalent och maximal ljudnivå. Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet SoundPlan 7.3 där en tredimensionell terrängmodell modellerats med tillgängligt digitalt kartmaterial som underlag. Beräkningsprogrammet tar hänsyn till hur terräng och byggnader påverkar ljudets utbredning, vilket innebär att ljudreflektioner och skärmningar som påverkar ljudutbredningen ingår i beräkningarna. I de områden där ljudsituationen är påverkad av buller från både väg och järnväg har de ekvivalenta ljudnivåerna beräknats tillsammans för att ge en sammanlagd bild. Höjddata erhölls från kommunen i form av höjdkurvor med ekvidistans 1m. De har använts för att modellera hela utredningsområdet i 3D. Tätheten mellan beräkningspunkterna för ljudutbredningen är 5 meter. Byggnaders placering och inmätta höjder har hämtats från kommunens höjddata. Reflektionsförlust är satt till 1dB för alla byggnader i modellen. 8 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

14 4 Resultat Utbredningsberäkningar är genomförda för nuläget och en prognos för Utbredningskartor med ljudnivå 2 meter över marknivå redovisas i Bilaga 1-4. Ljudnivåerna redovisas som färglagda fält, se figur 3, där varje fält motsvarar fem db. Figur 3 Färgskalor använda för redovisning av ljudnivåer. Grönt motsvarar ljudnivåer under riktvärdet. 4.1 Ljudutbredning i Alvesta tätort I Alvesta tätort påverkas ljudnivåerna av både väg- och tågtrafik. De ekvivalenta ljudnivåerna överskrids till stora delar helt eller delvis för byggnader längs vägarnas och järnvägens huvuddelar. Framförallt byggnader längs Blädingevägen, Allbogatan och huvuddelen av järnvägssträckningen har hög bullerexponering. Ur helhetssynpunkt är det de ekvivalenta maximala bullernivåerna dimensionerande, dock ej längs Kust till Kust Väst- och Öst. Den ekvivalenta bullersituationen i den framtida beräknade bullernivån beräknas bli högre i framtiden. Framför allt fastigheter längs vägoch järnvägssträckningarna kommer enligt beräkningarna att utsättas för högre bullerexponering. Fastigheter som är placerade i anslutning till järnvägssträckning har även de i huvudsak både maximala och ekvivalenta ljudnivåer som överskrider riktvärdet, både i nu- och framtid. Från vägtrafiken i Alvesta tätort är det de ekvivalenta ljudnivåerna som är dimensionerande. Bostadsfastigheter belägna i direkt anslutning till vägtrafiken har i idag i många fall överskridna riktvärden på den sida av tomten som vetter mot vägen. Den beräknade trafikökningen gör att ljudnivåerna för bostäder i direkt anslutning till väg och järnväg kommer att öka. Detta innebär att fler hus kommer att får överskridna riktvärden än idag. 9 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

15 10 (11) Fastigheter belägna längs Fabriksgatan har till största delen ljudnivåer som idag understiger det ekvivalenta riktvärdet. I huvudsak är det fastigheterna närmast korsningen Fabriksgatan/Blädingevägen som överstiger riktvärdet på tomten, helt eller delvis beroende på närheten till korsningen. Den framtida trafikökningen genererar en marginell skillnad för fastigheter längs Fabriksgatan. Den maximala ljudnivån överskrids främst av byggnader i närheten av korsningen Fabriksgatan/Blädingevägen. Tomterna i närheten av Värnamovägen överskrids delvis av det maximala riktvärdet. I huvudsak har fastigheterna intill Blädingevägen ekvivalenta ljudnivåer som överskrider riktvärdet, både i nuvarande och framtida bullersituation. Blädingevägen och järnvägssträckningen avger båda relativt höga ljudnivåer, och i synnerhet fastigheter som är placerade mellan Blädingevägen och järnvägssträckningen har en bullerexponering som överskrider riktvärdet. Den ekvivalenta ljudnivån är dimensionerande, men bullerutbredningen i sig innebär inte någon markant ökning i antalet fastigheter, totalt sett, som ligger över riktvärdet i framtiden jämfört med nuläget. Intilliggande fastigheter längs Sköldstavägen och Värnamovägen har i huvudsak en ekvivalent bullerexponering helt eller delvis överskrider det ekvivalenta riktvärdet. Avståndet till Albogatan påverkar ljudutbredningen, och bullernivån stiger ju närmare korsningarna Sköldstavägen/Albogatan och Värnamovägen/Albogatan byggnaderna är placerade. Den ökade trafikmängden medför inte någon större skillnad jämfört med nuläget. En handfull fastigheter som idag ligger under riktvärdet kommer att ha ljudnivåer över riktvärdet år Beaktas den maximala bullernivån är det ett mindre antal fastigheter som helt, eller delvis överskrider riktvärdet. Fastigheter längs Växjövägen och har bara enstaka bostadsfastigheter som ligger helt eller delvis över det ekvivalenta riktvärdet. Ökningen av trafiken innebär ingen markant skillnad för fastigheterna direkt intill Växjövägen, i stort sett får fastigheterna som delvis överskrider riktvärdet idag en större del av tomten som överskrids, och fastigheter som ligger precis under riktvärdet får en del av tomten som överskrids. Bakomliggande fastigheter påverkas ej av trafikökningen. Längs Växsjövägen är det fler fastigheter som helt eller delvis ligger över riktvärdet i maximal ljudnivå än i ekvivalent ljudnivå. Uteslutande samtliga fastigheter som ligger direkt intill Växjövägen överskrider helt eller delvis det maximala riktvärdet. Bullerspridningen längs Lekarydsvägen/Stambanan Nord innebär att ett stort antal fastigheter idag har ljudnivåer som överskrider riktvärdet. Trafikökningen innebär inga större förändringar för boende längs Lekarydsvägen/Stambanan, men i takt med att trafikmängden beräknas öka, kommer antalet fastigheter med överskridande ljudnivå ökar med ytterligare ca 10st år Den ekvivalenta ljudnivån är dimensionerande i Alvesta tätort. Utifrån beräknade ljudnivåer konstateras att en stor del fastigheter har ljudnivåer som i nuläget överskrider gällande riktvärden. Området kring Stambanan, Blädingevägen och Lekarydsvägen genererar höga ljudnivåer som i dagsläget innebär att intilliggande byggnader redan i dagsläget har hög bullerexponering. Den ökade trafikmängden genererar en ökad ekvivalent ljudnivå i Alvesta tätort. Utredningen visar även att den ökade trafikmängen repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

16 medför att ett ökat antal fastigheter har ljudnivåer som överskrider riktvärdet år 2030 än i dagsläget, men trafikökningen översiktligt sett inte medför någon markant skillnad för redan bullerexponerade områden i Alvesta tätort. 11 (11) repo001.docx RAPPORT ALVESTA TÄTORT Camilla Gradin

17 ALV E ST A ALV E ST A ALV E ST A ALV E ST A KR Å KE TO R P PR E LAT E N KR Å KE TO R P BA C KE N MIL ST O LP EN KR Å KE TO R P PR E LAT E N KR Å KE TO R P BA C KE N MIL ST O LP EN NU N N AN KR Å KE TO R P ALV E ST A NU N N AN KR Å KE TO R P ALV E ST A KL ER K EN KL ER K EN M UN K EN M UN K EN TE M PL ET TE M PL ET DI A KO N E N DI A KO N E N KO K G RO P E N KY R KO H E RD E N SK ÄR V AN KO K G RO P E N KY R KO H E RD E N SK ÄR V AN KA PE LL ET KA PE LL ET KL OS T RE T KL OS T RE T HÄ G N AD E N KA PL AN E N HÄ G N AD E N KA PL AN E N BO P LA TS EN BO P LA TS EN ST EN Y A N HÄ R BÄ R G ET ST EN Y A N AD JU N KT EN HÄ R BÄ R G ET AD JU N KT EN FLI N TA N FLI N TA N LU KT ÄR T EN LE JO NG A P ET LU KT ÄR T EN LE JO NG A P ET NE JL IK AN NE JL IK AN PI O N EN PI O N EN BU K ET TE N BU K ET TE N RI N G BL O M M AN RI N G BL O M M AN RE S ED A N RE S ED A N LAV E ND E LN LAV E ND E LN RO S EN SK O G SV I OL EN SK O G SV I OL EN RO S EN BU BO M E N BU BO M E N NA TT VI O LE N NA TT VI O LE N ALV E ST A ALV E ST A ALV E ST A ALV E ST A KR Å KE TO R P PR E LAT E N KR Å KE TO R P BA C KE N MIL ST O LP EN KR Å KE TO R P PR E LAT E N KR Å KE TO R P BA C KE N MIL ST O LP EN NU N N AN KR Å KE TO R P ALV E ST A NU N N AN KR Å KE TO R P ALV E ST A KL ER K EN KL ER K EN M UN K EN M UN K EN TE M PL ET TE M PL ET DI A KO N E N DI A KO N E N KO K G RO P E N KY R KO H E RD E N SK ÄR V AN KO K G RO P E N KY R KO H E RD E N SK ÄR V AN KA PE LL ET KA PE LL ET KL OS T RE T KL OS T RE T HÄ G N AD E N KA PL AN E N HÄ G N AD E N KA PL AN E N BO P LA TS EN BO P LA TS EN ST EN Y A N HÄ R BÄ R G ET ST EN Y A N AD JU N KT EN HÄ R BÄ R G ET AD JU N KT EN FLI N TA N FLI N TA N LU KT ÄR T EN LE JO NG A P ET LU KT ÄR T EN LE JO NG A P ET NE JL IK AN NE JL IK AN PI O N EN PI O N EN BU K ET TE N BU K ET TE N RI N G BL O M M AN RI N G BL O M M AN RE S ED A N RE S ED A N LAV E ND E LN LAV E ND E LN RO S EN SK O G SV I OL EN SK O G SV I OL EN RO S EN BU BO M E N BU BO M E N NA TT VI O LE N NA TT VI O LE N Utsnitt bullerutredning Alvesta tätort, bilaga till detaljplan för Spåningslanda 4:3, sydvästra delen (etapp 2) Teckenförklaring ± Ekvivalentnivå, 2030 ± db < < Teckenförklaring Ekvivalentnivå, nutid db < < Teckenförklaring ± Maxnivå, Järnväg ± Meter db < < Meter Teckenförklaring Maxinivå, Väg db < < Meter Meter

18 Skuggstudie Bilaga till DP för Spåningslanda 4:3, sydöstra delen (etapp 2) Skuggstudien har tagits fram med programmet Sketchup. Syftet är att undersöka den skuggbildning kan uppstå i samband med uppförande av flerfamiljshus i den västra delen av planområdet. Byggnadernas höjd är 22 meter i den norra delen och 16 meter i den södra delen. Skuggstudien har genomförts under vår och höstdagsjämning (cirka den 20 mars och 22 september) samt sommarsolståndet (cirka den 20 juni). Vår- och höstdagsjämning (cirka 20 mars och 22 september) Kl kl Kl Kl 13.00

19 Sommarsolstånd (cirka 20 juni) Kl 9.00 Kl Kl Kl Kl 15.00

20 Höjd- och vystudie Bilaga till detaljplan för Spåningslanda 4:3, sydöstra delen (etapp 2) Underlaget i denna studie är framtaget med programmen Sketchup och Geosecma Arcmap. Tre punkter har valts ut i landskapet varifrån vyer och höjdförhållanden har studerats. Vyerna blickar mot den del av planområdet där den något högre bebyggelsen medges, se de röda pilarna i kartbilden nedan. Studien är uppdelad i två delar. Den första delen är framtagen med programmet Sketchup och visar hur bebyggelse inom planområdet kan uppfattas från de tre punkterna. Fyra olika byggnadshöjder har undersökts, 12, 16, 22 och 27 meter. Eventuell vegetation i landskapet tas inte i beaktning i del 1. Den andra delen är framtagen med programmet Geosecma Arcmap. Studien visar höjdförhållanden i sektion med hjälp av laserdata. Befintlig vegetation kan urskiljas i studien. Liksom i del 1 så studeras byggnadshöjderna 12, 16, 22 och 27 meter i studiens andra del. Översikt över de tre punkterna som har varit utgångspunkt i studien. Pilar visar vyriktningen.

21 Punkt 1 Bebyggelse med totalhöjden 12 meter: Bebyggelse med totalhöjden 22 meter: Del 1 Bebyggelse med totalhöjden 16 meter: Bebyggelse med totalhöjden 27 meter:

22 Punkt 2 Bebyggelse med totalhöjden 12 meter: Bebyggelse med totalhöjden 22 meter: Del 1 Bebyggelse med totalhöjden 16 meter: Bebyggelse med totalhöjden 27 meter:

23 Punkt 3 Bebyggelse med totalhöjden 12 meter: Bebyggelse med totalhöjden 22 meter: Del 1 Bebyggelse med totalhöjden 16 meter: Bebyggelse med totalhöjden 27 meter:

24 Punkt 1 Bebyggelse med totalhöjden 12 meter: Del 2 Bebyggelse med totalhöjden 16 meter: Bebyggelse med totalhöjden 22 meter: Bebyggelse med totalhöjden 27 meter:

25 Punkt 2 Bebyggelse med totalhöjden 12 meter: Del 2 Bebyggelse med totalhöjden 16 meter: Bebyggelse med totalhöjden 22 meter: Bebyggelse med totalhöjden 27 meter:

26 Punkt 3 Bebyggelse med totalhöjden 12 meter: Del 2 Bebyggelse med totalhöjden 16 meter: Bebyggelse med totalhöjden 22 meter: Bebyggelse med totalhöjden 27 meter: