Behandling av extremt tandvårdsrädda patienter i Östergötland

Transkript

1 Behandling av extremt tandvårdsrädda patienter i Östergötland Rapport 2013 Linköping mars 2013 Anna Ahlvin Sven Ordell Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland

2 Sammanfattning Landstingen ansvarar för tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid, varav ett delområde omfattar personer med extrem tandvårdsrädsla. Den som bedöms lida av extrem tandvårdsrädsla har rätt till tandvård och behandling av tandvårdsrädsla mot avgift som inom öppen hälso- och sjukvård. De patienter som erhållit psykologstöd i samband med tandvård för åren uppgår till personer/år i Östergötland. Denna uppföljning syftar till att studera om extremt tandvårdsrädda patienter som genomgått tandvårdsbehandling med psykologstöd i Östergötland besökt tandvård efter avslutad behandling samt hur de i så fall upplevt dessa besök. Under 2012 utfördes en enkätundersökning riktad till individer som tidigare erhållit tandvård med psykologstöd. Enkäten skickades hem till berörda personer per post. Enkätens svarsfrekvens uppgick till 49 % fördelat på 67 % kvinnor och 33 % män. 61 % uppgav att de erhållit sin tandvård hos sjukhustandvården, 28 % hos Folktandvården, 10 % inom privattandvården samt 1 % angav Folktandvården + sjukhustandvården. 65 % svarade att de sökt tandvård åter efter avslutad behandling, medan 35 % uppger att de ej sökt tandvård igen efter färdigbehandling med psykologstöd. Av dem som sökt tandvård åter efter avslutad behandling med psykolog anger 58 % att de besökt samma tandläkare som under behandlingen med psykologstöd, medan 42 % anger att de inte gått till samma tandläkare som under tidigare behandling. När det gäller upplevelsen i samband med senaste tandläkarbesök ses de tandvårdsrädda patienterna uppvisa oro, smärta och obehag däremot upplever de generellt att omhändertagandet är bra. 2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 KBT... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Material och metod... 5 Resultat... 6 Diskussion Fria kommentarer Referenser Bilaga Bilaga

4 Inledning Prevalensen av vuxna personer med extrem tandvårdsrädsla bedöms i Skandinavien vara ca 5 %. Denna siffra har varit relativt oförändrad trots den utveckling och modernisering som skett av tandvården under de senaste decennierna (1). I studier där man tittat på orsaker till extrem tandvårdsrädsla har det visats att det oftast är tidigare obehagliga upplevelser, känsla av maktlöshet, betingning eller att tandvårdsrädslan är ett sekundärt problem relaterad till andra psykologiska problem som är de vanligaste orsakerna (2). I tandvårdsreformen som infördes 1999 fick landstingen ansvar för tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid. Ett område innefattar personer med extrem tandvårdsrädsla (grupp 10). Enligt Tandvårdsförordningen 4 SFS 1998:1338 har den som är extremt tandvårdsrädd rätt till tandvård och behandling av tandvårdsrädsla mot avgift som inom öppen hälso- och sjukvård (3). Målsättningen med tandvårdsstödet är att rehabilitera patienten från tandvårdsrädsla, så att fortsatt behandling kan ske enbart inom tandvården (4). Kriterier för klassificering av extrem tandvårdsrädsla finns uppställda i Tandvårdsförordningen 4 SFS 1998:1338 enligt följande: Som extremt tandvårdsrädd skall den anses som trots ett stort objektivt och subjektivt behandlingsbehov under ett stort antal år avhållit sig från tandbehandling, bortsett från kortvariga, akuta ingrepp som vid utredning hos både tandläkare och legitimerad psykolog, psykoterapeut eller legitimerad psykiater bedömts lida av extrem tandvårdsrädsla. Behandlingen bör ske i samverkan mellan patient, tandvårdspersonal samt psykolog/psykiater/psykoterapeut. Inom Landstinget i Östergötland arbetar man på följande vis: När tandvårdspersonal möter en patient som uppfyller kriterierna för extrem tandvårdsrädsla skickas en förhandsbedömning till landstingets beställare. Beställaren tar då kontakt med den psykologtjänst som Landstinget i Östergötland har upphandlad. Patienten kallas för ett samtal hos psykolog/psykiater/psykoterapeut. Då görs en bedömning om patienten är extremt tandvårdsrädd enligt psykometriskt test samt en bedömning av hur många besök som anses nödvändigt. Den ekonomiska ersättningen samt antal besök som erbjuds patienter inom grupp 10 varierar mellan olika landsting. I Östergötland görs en individuell bedömning av behovet och hur många besök som bedöms nödvändiga för att hjälpa patienten. I Östergötland har man möjlighet att fritt välja vilken vårdgivare man önskar för att ombesörja tandvården, de patienter som inte har etablerat kontakt med någon tandvårdsklinik hänvisas till sjukhustandvården som finns lokaliserad vid tre enheter i länet (Linköping, Motala, Norrköping). De patienter som förhandsbedömts hos beställaren i Östergötland registreras i TVERS, vilket är ett internt datasystem för tandvårdsersättning. KBT KBT, kognitiv beteendeterapi är den behandlingsform som tillämpas vid psykologbehandling avseende extrem tandvårdsrädsla i Östergötland. Behandling med KBT bygger på ett antal principer som följer: - Ett nära och jämlikt samarbete mellan patient och behandlare, man vill undvika maktförhållande mellan behandlare och patient. - Tydlig struktur och mål. Man bör komma överens om vilket mål man har med behandlingen, vad man bör fokusera på samt hur många besök som avses. - Fokusering på problemlösning och aktuella problem (den nuvarande situationen) 4 4

5 - Utbildning - Att ge patienten kunskap om sitt eget tillstånd ger ökad möjlighet att hantera nuvarande och kommande situationer. - Hemuppgifter används för att ge kontinuitet och träning mellan behandlingstillfällena (5). Målsättningen med behandlingen som innefattar psykologhjälp är att patienten successivt ska stärka sin förmåga att själv kunna hantera sin rädsla i en tandvårdssituation. I en metaanalys över KBT-behandlingar av extrem tandvårdsrädsla har man tidigare sett att patienterna generellt uppvisar en signifikant reduktion av rädslan och att ungefär 80 % av de behandlade patienterna efter genomgången KBT-behandling självständigt och kontinuerligt tar emot tandvård (6). I ett examensarbete om användningen av KBT vid extrem tandvårdsrädsla framkom att en stor majoritet av patienterna såväl efter behandling som vid uppföljningen var nöjda med den behandling de fått och att de ansåg sig ha bra förståelse för hur de ska hantera sina problem relaterade till tandvårdsrädsla (7). I tidigare studie har visats att tillgängligheten till fobibehandling var oberoende av vilken av länets kommuner man bodde i (8). Syfte Syftet med rapporten är att studera om extremt tandvårdsrädda patienter som genomgått tandvårdsbehandling med psykologstöd i Östergötland besökt tandvården efter avslutad behandling samt hur de i så fall upplevt dessa besök. Frågeställningar - Har tandvård uppsökts efter tidigare avslutad behandling med psykologinsats? - Hur var i så fall upplevelsen i samband med tandvårdsbesöket? - Har respondenten haft tandvärk efter avslutad behandling i samband med psykologhjälp? - Har respondenten fortsatt hos samma tandläkare eller hos annan behandlare? Material och metod Antalet patienter med extrem tandvårdsrädsla i Östergötland som förhandsbedömts och därmed registrerats i TVERS för åren varierar mellan personer/år. I denna studie ingår de personer där följande kriterier är uppfyllda: 1) Det finns en stängd förhandsbedömning 2008, det vill säga att behandlingen är avslutad. 2) Personen finns registrerad i folkbokföringen Att förhandsbedömningen är stängd under 2008 behöver inte innebära att patienten enbart behandlats under det året, utan behandlingen kan ha pågått i ett eller flera år innan. Uppgifterna hämtades ur TVERS och antalet personer uppgick till 722 personer (242 män, 480 kvinnor). I studien ingår samtliga i denna population oavsett om de idag är folkbokförda i Östergötland eller ej. Tanken med att gå tillbaka några år i tiden var att patienten skulle vara färdigbehandlad och så pass lång tid gått att patienten normalt kallats till tandvården igen. Patienterna tillfrågades om sina upplevelser via en enkät (Bilaga 1). Enkäten består av sju frågor med fasta svarsalternativ samt en fråga om självskattad upplevelse (fråga 6 a-d) i samband med tandvårdsbesök. Fråga 6 a-d är lånad från en befolkningsundersökning gjord i Örebro och Östergötland som syftar till att undersöka bland annat självupplevd oral hälsa och inställning till oral hälsa och tandvård (9). Studien i Örebro och Östergötland är utförd på ett urval av befolkningen födda Syftet med att använda samma frågeställning i studien om 5 5

6 extremt tandvårdsrädda är att kunna kontrollera deras svar gentemot en normalpopulation som därmed fungerar som kontrollgrupp. Enkäterna skickades, tillsammans med ett missiv (Bilaga 2) och frankerat svarskuvert, ut per post under vecka 18 och 19 år Ifyllda enkäter insändes till Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland för manuell registrering i Excel. Vecka 22 år 2012 sändes en påminnelse i form av enkät samt missiv till dem som ej besvarat enkäten. Efter ytterligare några veckor, vecka 24 år 2012, skickades en enkät samt missiv på nytt ut till dem som ej ännu svarat. I de fall vi mottog postretur på grund av okänd adressat kontrollerades adressuppgifterna på nytt via folkbokföringen. Efter insamling av enkäterna avidentifierades dessa och all analys är således gjord på gruppnivå. Under analysen av insamlade enkäter framkom genom respondenters egna anteckningar på enkäterna att alla inte varit färdigbehandlade år 2008 som avsetts. Ett fåtal av respondenterna hade precis inlett eller avslutat behandling med psykolog, vilket därmed betyder att de på grund av tidsfaktorn då ej heller behövt besöka tandvården åter på egen hand inom denna period. I de fall respondenterna hört av sig och påtalat detta räknas de med i bortfallsgruppen. Det är dock inte otänkbart att ett fåtal individer ändå besvarat enkäten på sedvanligt vis och har då räknats in i resultatet av svar. Anledningen till att individer som fått tandvård med psykologhjälp senare än det efterfrågade året 2008 kommit med i TVERS kan vara att det vid tidigare tillfälle gjorts en förhandsbedömning på patienten, men att tandvård sen av olika tänkbara anledningar ej har utförts eller slutförts (se fördelning i Figur 1). Beräkningar och analys av enkätsvaren gjordes i Microsoft Office Excel 2003 respektive IBM SPSS v20 (Statistical Package for the Social Sciences). Figur1.Bortfallsbeskrivning 722 individer (enl. uppsatta kriterier) Svar utskick Svar utskick 2 79 Svar utskick 3 51 Avböjt medverkan 8 Ej färdigbehandlade 16 Ej svar 323 Adress okänd 24 Ingår i studie Resultat Enkätens svarsfrekvens är 49 %. Det finns ett internt bortfall i ett antal besvarade enkäter. Detta beror på att frågan ej alls är besvarad alternativt att flera svar angetts på samma fråga. 6 6

7 Fördelningen av svaren är 67 % kvinnor och 33 % män. I totalpopulationen som erhöll enkäten var förhållandet 66 % kvinnor och 34 % män. Fördelningen beträffande respondenternas ålder visas enligt Figur 2. Figur 2. Åldersfördelning hos respondenterna. 5% 40% <30 år år 55% >51 år I totalpopulationen (722 individer) som erhöll enkäten var åldersfördelningen: <30 år 7 % år 63 % 51 år 30 % Bortfallet är minst i den äldsta respondentgruppen. På frågan om boendeort fördelade sig svaren enligt följande: 50 % bor i större tätort, 32 % i mindre tätort, och 18 % av de tillfrågade uppger att de bor på landsbygd. I fråga 4 tillfrågas respondenterna var de fick sin tandvård med psykologstöd, och där visas fördelningen enligt Figur 3. Figur 3. På vilken typ av klinik utfördes tandvården i samband med psykologstöd? 10% 1% Sjukhustandvård 28% 61% Folktandvård Privattandvård Sjukhustandvård + Folktandvård 7 7

8 I fråga 5, som också är enkätens centrala fråga, Har du efter avslutad behandling med psykolog sökt tandvård igen?, svarade 65 % att de sökt tandvård åter och 35 % att de ej sökt tandvård efter avslutad behandling med psykolog. Av dem som sökt tandvård åter efter avslutad behandling med psykolog anger 58 % att de besökt samma tandläkare som under behandlingen med psykologstöd, medan 42 % anger att de inte gått till samma tandläkare som under tidigare behandling. De som under behandling med psykologstöd gått hos privattandläkare anger i högre utsträckning att de sedan fortsatt hos samma behandlare efteråt. Fråga 6 är uppdelad på fyra delfrågor och handlar om upplevelse i samband med det senaste tandvårdsbesöket. I denna fråga har respondenten möjlighet att gradera sin upplevelse efter fem givna steg. Svaren på fråga 6 olika delfrågor fördelar sig enligt diagram nedan där också kontrollgruppens (de födda 1962) svar redovisas för jämförelse. Figur 4. Upplevelse av smärta i samband med senaste tandvårdsbesöket Fråga 6a, smärta 60% 50% 40% 30% Tandvårdsrädda Kontrollgrupp 20% 10% 0% 1, smärtfritt , olidlig smärta Svarsfördelningen hos dem som fått behandling med psykologstöd respektive kontrollgruppen. 8 8

9 Figur 5. Upplevelse av obehag i samband med senaste tandvårdsbesöket Fråga 6b, obehag 60% 50% 40% 30% Tandvårdsrädda Kontrollgrupp 20% 10% 0% 1, inget obehag , mycket obehagligt Svarsfördelningen hos dem som fått behandling med psykologstöd respektive kontrollgruppen. Figur 6. Upplevelse av oro i samband med senaste tandvårdsbesöket Fråga 6c, oro 70% 60% 50% 40% 30% Tandvårdsrädda Kontrollgrupp 20% 10% 0% 1, helt lugn , stor oro Svarsfördelningen hos dem som fått behandling med psykologstöd respektive kontrollgruppen. 9 9

10 Figur 7. Upplevt omhändertagande i samband med senaste tandvårdsbesöket. Fråga 6d, omhändertagande , bra omhändertagande , dåligt omhändertagande Tandvårdsrädda Kontrollgrupp Svarsfördelningen hos dem som fått behandling med psykologstöd respektive kontrollgruppen. De respondenter som åter sökt tandvård efter färdigbehandling tillfrågas i fråga 7 om de sökt tandvård hos samma behandlare som de gick hos under behandlingen med psykologstöd. 58 % anger att de fortsatt hos samma behandlare medan 42 % anger att de ej fortsatt hos samma behandlare. I fråga 8 tillfrågas respondenterna om de haft tandvärk efter att de färdigbehandlats hos tandläkare med psykologstöd. 41 % anger att de har haft tandvärk medan 59 % anger att de ej haft tandvärk efter avslutad behandling. Diskussion I fråga 5, som också är enkätens centrala fråga, tillfrågas respondenten om tandvård sökts igen efter avslutad behandling med psykolog. På denna fråga svarar 65 % att de har sökt tandvård, och 35 % att de inte sökt tandvård åter. Frågan är ställd på så vis att vi inte får någon ytterligare information om huruvida tandvård sökts akut eller för regelmässig undersökning. Vid en eventuell mer omfattande studie i ämnet vore det intressant att se hur många som sökt tandvård för regelmässig revisionsundersökning, då det är en målsättning med fobibehandlingen att möjliggöra en kontinuerlig och självständig kontakt med tandvården. När man kombinerar fråga 5 (Har du efter avslutad behandling med psykolog sökt tandvård igen?) med fråga 8 (Har du haft tandvärk efter att du färdigbehandlades hos psykolog?) ser man att ca 2/3 av de svarande sökt tandvård åter oavsett om de haft tandvärk eller ej. Fördelningen kvinnor/män i materialet har fördelningen 2:1. I tidigare studier har man också sett att prevalensen av tandvårdsrädsla är högre hos kvinnor än hos män (10). Av 10 10

11 respondenterna ses att de flesta ryms inom åldersgruppen år. Minst representation finns i gruppen under 30 år. Troligen beror det på att de vid behandlingens gång var förhållandevis unga och relativt nyligen lämnat den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Man kan också anta att i takt med att den orala hälsan förbättras så har de unga patienterna ett mindre vårdbehov än de som är äldre samt förhoppningsvis mindre negativa erfarenheter av tidigare tandvård. Tidigare studie har visat att prevalensen av tandvårdsrädsla tenderar att vara mindre i de högre åldersgrupperna (11), vilket också kan förklara att gruppen 51 år eller över inte är representerad i lika stor omfattning som de i åldersspannet år. Svarsfrekvensen vid dessa enkätutskick uppgick i sammanräkningen till 51 %, men då ett antal respondenter noterat på sin enkät att de ej ännu var färdigbehandlade, exkluderades dessa och den slutgiltiga svarsfrekvensen sammanräknades till 49 %. Bortfallet är stort och det hade varit av stor vikt att veta vad bortfallsgruppen representerar. Har man inte besvarat enkäten för att man ännu inte är färdigbehandlad, eller ej ens önskat/fått någon behandling med psykologstöd? Beror uteblivet svar på att personen i fråga fortfarande är mycket tandvårdsrädd och därigenom finner ett stort motstånd till att ens besvara enkäten? Med facit i hand hade man kanske fått ut mer information om man enbart skickat en enkätpåminnelse, och sedan försökt nå ett antal av de tillfrågade per telefon för att försöka få svar på de centrala frågorna. I fråga 4 tillfrågas respondenterna om på vilken typ av klinik behandlingen utfördes. Majoriteten (61 %) av respondenterna hade fått tandvård med psykologhjälp hos sjukhustandvården. Anledningen till att sjukhustandvården är överrepresenterad är med största sannolikhet att de är vana att möta extremt tandvårdsrädda patienter och emottar remisser från allmäntandvården gällande dessa patienter. Sjukhustandvården är också den instans dit extremt tandvårdsrädda patienter blir hänvisade i de fall de ej redan har etablerat någon tandvårdskontakt inom allmäntandvården. Vid jämförelse av fråga 4 (På vilken typ av klinik utfördes tandvården i samband med psykologhjälp?) med fråga 7 (Besökte du då samma tandläkare som du gått hos under behandlingen med psykolog?) vilken avser tandvård efter avslutad psykologbehandling, sågs att de som under behandling med psykologinsats gått hos privattandvården i större utsträckning fortsatt hos samma behandlare. Det är dock viktigt att poängtera att den grupp som fått sin behandling med psykologinsats inom privattandvård var förhållandevis liten (10 %). I Östergötland tillämpas valfrihet för vårdtagaren att själv bestämma om man vill uppsöka privattandläkare alternativt Folktandvård för att få behandling med psykologstöd. Detta betyder att man inte enbart är hänvisad till särskilda kliniker, och innebär att man är fri att välja den klinik/behandlare man själv önskar gå till. Fråga 6 är uppdelad på fyra delfrågor där respondenten ombeds gradera sin upplevelse vid det senaste tandvårdsbesöket utifrån fem möjliga svarsalternativ. Denna fråga är lånad från den befolkningsundersökning gjord i Örebro och Östergötland hos ett urval av befolkningen födda Syftet med att använda samma frågeställning i studien om tandvårdsrädda är just att möjliggöra att jämföra upplevelsen vid tandvårdsbesök med den hos normalpopulationen avseende samma variabler. Vid analys av fråga 6 olika delfrågor ser man att de tandvårdsrädda patienterna uppvisar högre värden än normalpopulationen avseende smärta, obehag och oro, men vid frågan om omhändertagande är fördelningen av svaren mellan de tandvårdsrädda respektive normalpopulationen mer likt fördelade. Då denna studie är en ögonblicksbild av respondentens upplevelse har vi inget referensvärde över hur smärta, obehag, oro och omhändertagandevariablerna fördelade sig före behandlingen. I tidigare studie där man följt en patientgrupp innan och efter KBT-behandling har man sett en förbättring både avseende självskattade värden samt i de objektiva psykologiska tester som görs (7)

12 Slutsatser: - Majoriteten av de patienter som fått tandvård med psykologinsats har vid denna uppföljning uppsökt tandvård åter. - De som fått tandvård med psykologinsats uppvisar generellt högre värden än normalpopulationen avseende smärta, oro och obehag i samband med det senaste tandvårdsbesöket. Dock är grupperna mer överensstämmande när man tittar på upplevt omhändertagande. - Majoriteten av respondenterna uppger att de ej haft tandvärk efter avslutad tandvårdsbehandling med psykologinsats. - Majoriteten av respondenterna uppger att de fortsatt hos samma behandlare som de gick hos under tandvårdsbehandling med psykologinsats. Fria kommentarer I de besvarade enkäterna framkom ett antal fria kommentarer från respondenterna, här är ett axplock av dessa: Terapin var en fantastisk upplevelse! Alla rädslor försvann! T o m flygrädslan. Sista behandlingen var med lustgas. Man drar sig för att gå till tandläkaren ända tills smärtan är olidlig Tyvärr upplevde jag en olidlig smärta pga. en enda tand som inte gick att dra ut helt! Roten hade växt sig fast i käkbenet på något sätt. OBS hade aldrig gått till tandläkaren utan psykolog. Hade bara psykologhjälp 2 gånger pga. att jag klarade tandläkaren utan psykolog. Massor med besvär! Det är för dyrt med tandvård samt besvärligt. Varför är det så dyrt? Har du brutit ett ben, så kostar det ju inte en miljon att gipsa det?? Varför??? Jag är mycket nöjd med behandlingen och har hjälpt mig enormt mycket. Nu har jag en plan och hjälp för att fortsätta hos min tandläkare och kan gå dit utan att få ångest och panik

13 Referenser 1. Hakeberg M, Berggren U, Carlsson SG: Prevalence of dental anxiety in an adult population in a major urban area in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol 1992;20: Moore R, Brødsgaard I, Born H. Manifestations, acquisition and diagnostic categories of dental fear in a self-referred population. Behav Res Ther 1991;29(1): Svensk författningssamling. (SFS 1998:1338) Tandvårdsförordningen Socialstyrelsen Vägledning för landstingens särskilda tandvårdsstöd enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning samt samverkan mellan kommuner, primärvård och tandvård. Socialstyrelsen nr Stockholm. 5. Shahnavaz S. Tandvårdspsykologi. Studentlitteratur AB, Lund, Kvale G, Berggren U, Milgrom P. Dental fear in adults: a meta analysis of behavioral interventions. Community Dent Oral Epidemiol 2004;32: Bergquist G, Nordmark P. KBT-behandling vid odontofobi en studie i löpande klinisk verksamhet. Examensarbete psykologprogrammet 2005, Linköpings universitet. Tillgänglig: (121220) 8. Ordell S, Söderfeldt B. Equity of access for dental phobia patients in a Swedish county. Poster EADPH 2004 Oporto. 9. Ekbäck G, Ordell S. Opublicerade data TE-studien Muntlig kommunikation. 10. Oosterink FM, de Jongh A, Hoogstraten J. Prevalence of dental fear and phobia relative to other fear and phobia subtypes. Eur J Oral Sci 2009 Apr;117(2): Schuller AA, Willumsen T, Holst D. Are there differences in oral health and oral health behavior between individuals with high and low dental fear? Community Dent Oral Epidemiol 2003;31:

14 Bilaga 1 Enkät efter tandvård med psykologhjälp Markera ditt svar genom att sätta kryss i lämplig ruta. 1) Kön Kvinna Man 2) Ålder under 30 år mellan år 51 år eller över 3) Boendeort Större tätort Mindre tätort Landsbygd 4) På vilken typ av klinik utfördes tandvården i samband med psykologhjälp? Sjukhustandvård Folktandvård Privattandvård 5) Har du efter avslutad behandling med psykolog sökt tandvård igen? Ja Nej Om nej, gå till fråga 8 Vänd! 14 14

15 6) Hur upplevde du ditt senaste tandvårdsbesök? Sätt ett kryss i den ruta som bäst anger vad du kände vid ditt besök. Smärtfritt Inget obehag Helt lugn Bra omhändertagande Olidlig smärta Mycket obehagligt Stor oro Dåligt omhändertagande 7) Besökte du då samma tandläkare som du gått hos under behandlingen med psykolog? Ja Nej 8) Har du haft tandvärk efter att du färdigbehandlades hos tandläkare under psykologhjälp? Ja Nej Tack för din medverkan! 15 15

16 Bilaga 2 Enkät till dig som tidigare fått tandvård med psykologhjälp Inom Landstinget i Östergötland vill vi veta hur det gått för dig som tidigare fått tandvård med psykologhjälp. Meningen med denna uppföljning är att få en bild av hur det gått efter behandlingen, för att på så sätt få underlag till förbättringar. Denna enkät skickas ut till till dig som fått tandvård med psykologhjälp någon gång under åren i Östergötland. Din medverkan är givetvis frivillig och analyser och redovisning kommer att ske helt anonymt. Numret på enkäten används för att undvika onödiga påminnelser. Vi vore mycket tacksamma om du vill ta dig tid att besvara enkäten, då dina erfarenheter är värdefulla för att hjälpa oss förbättra vårt framtida arbete! Ifylld enkät skickas till oss i bifogat frankerat svarskuvert. Tack för din hjälp! Med vänlig hälsning Anna Ahlvin Leg. tandläkare Tandvårdsgruppen (torsdagar) 16 16

17