Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland.

Transkript

1 Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland

2 Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, kan sedan 2006 erbjuda tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- och sjukvård. Detta innebär att det är avgiftsneutralt för individen om tobaksavvänjningen utförs inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Tandvården får kostnadstäckning från ett ekonomiskt utrymme som avsatts inom Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för tandvård. Syfte Syftet med denna rapport är att presentera en uppföljning av tobaksavvänjningen inom tandvården i Östergötland, med avseende dels på patientuppfattningar, dels på omfattning och kostnader. Material och metod Information om omfattning och kostnader har hämtats från Tandvårdsgruppens it-system TVERS och från Landstingets i Östergötland ekonomisystem Patientrapporterade effekter av tobaksavvänjningen har kartlagts genom en postenkät. Enkäten skickades ut i november 2011 till samtliga de 393 personer som då fyllt 18 år och för vilka tobaksavvänjning hade förhandsbedömts under perioden , enligt TVERS. Aktuella adresser hämtades från folkbokföringsregistret. Med enkäten skickades ett följebrev. En påminnelse skickades ut. Resultat Tillgången till tobaksavvänjning inom tandvården är ojämnt fördelad över länet samt mellan folktandvård och privattandvård. Det stora bortfallet på enkäten gör att svaren ska tolkas med försiktighet. Av respondenterna uppger sig dock 75% ha slutat helt eller delvis att använda tobak och majoriteten av dem som svarade skulle rekommendera tandvårdens tobaksavvänjning till andra. Slutsats Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska stöd till tobaksavvänjning inom tandvården på drygt kronor per år har resulterat i att minst 100 personer uppger sig ha slutat helt att använda tobak alternativt har minskat ner sin tobakskonsumtion mellan åren 2008 och En majoritet av dem som har fullföljt programmet skulle rekommendera programmet till andra, vilket indikerar nöjdhet. Detta ger sammantaget argument för en fortsatt verksamhet med tobaksavvänjning inom tandvården. Men tillgången till tobaksavvänjare inom tandvården är ojämnt fördelad över länet. Om tandvården ska fortsätta bedriva tobaksavvänjning behöver uppdraget systematiseras, så att förutsättningarna för östgöten att få tobaksavvänjning inom tandvården inte är beroende av var man bor. Vidare förutsätter det fria vårdvalet mellan folktandvård och privattandvård att fler privata vårdgivare kan engageras. Det är också angeläget att tandvårdens och den övriga hälso- och sjukvårdens tobaksavvänjning samordnas och samverkar i exempelvis gemensamma nätverk och utbildningsaktiviteter

3 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och rutiner 4 Bakgrund 4 Rapportens syfte 4 Rutiner för tobaksavvänjning inom tandvården 4 Material och metod 5 Resultat 5 Omfattning och kostnader 5 Patientrapporterade effekter av tobaksavvänjningen 7 Samtalen hjälpte 7 Skulle rekommendera till andra 9 Diskussion 10 Slutsats 11 Referenser 12 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Fagerströms beroendeenkät Enkät Följebrev 3 3 3

4 Bakgrund, syfte och rutiner Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, kan sedan 2006 erbjuda tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- och sjukvård, idag 100 kronor per behandlingstillfälle. Detta innebär att det är avgiftsneutralt för individen om tobaksavvänjningen utförs inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Tandvården får kostnadstäckning från ett ekonomiskt utrymme som avsatts inom Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för tandvård. Huvudskälet till att denna finansieringsform började tillämpas i Östergötland var att pröva om det var möjligt att utveckla tandvården som en resurs och arena i det tobaksförebyggande arbetet. Tandvården bedöms vara viktig i arbetet med att förebygga tobaksbruk och sjukdom på grund av tobaksbruk. Tandvården har också breda kontaktytor gentemot även väsentligen medicinskt friska patienter, som normalt har liten anknytning till hälso- och sjukvården men ofta är regelbundna tandvårdsbesökare. Inom tandvården finns vidare erfarenhet av att tidigt identifiera ungdomar och vuxna som använder tobaksprodukter. Detta möjliggör ett förebyggande arbete i ett tidigt stadium, det vill säga innan symptom på sjuklighet på grund av tobaksbruk har utvecklats eller till och med innan ett tobaksbruk har påbörjats. Tandvården har också erfarenhet av att stödja personer att ändra ohälsosamma beteenden. Inom övrig hälso- och sjukvård har omfattningen av tobaksavvänjningen ökat under senare år i Östergötland. Tobaksavvänjare finns vid vårdcentralerna och inom vissa av de medicinska specialistklinikerna. Vid två tillfällen, 2010 och 2013, har en landstingsgemensam enkätundersökning genomförts av landstingets Folkhälsocentrum, bland samtliga tobaksavvänjare såväl inom tandvården som inom övrig hälso- och sjukvård (1, 2). Syftet med dessa kartläggningar har varit dels att få ökad kunskap om landstingets resurser för tobaksavvänjning, dels att undersöka tobaksavvänjarnas behov och önskemål. Svaren från tandvårdens tobaksavvänjare i dessa enkäter visar bland annat att det är färre tobaksavvänjare 2013 än 2010 som svarar att de har tid avsatt i sin ordinarie tjänst för att arbeta som tobaksavvänjare. Det är också färre av tandvårdens tobaksavvänjare som besvarade enkäten 2013 (9 av 14 jämfört med 12 av 14, 2010). Vidare framkommer att de som har tid avsatt arbetar färre timmar med tobaksavvänjning 2013 än Det är en stor spridning i tobaksavvänjarnas tilltro till effekten av insatsen både 2010 och Båda åren svarar vissa att 4-5% av patienterna är tobaksfria efter 12 månaders stöd, medan andra svarar 50%. Spridningen är också stor när det gäller hur många nya patienter tandvårdens tobaksavvänjare träffar per år. Antalet varierar mellan cirka 4 och 40 båda åren. Både 2010 och 2013 lyfter tandvårdens tobaksavvänjare vikten av gemensamma nätverksträffar med övriga tobaksavvänjare och framför önskemål om samarbete mellan olika aktörer som arbetar med tobaksavvänjning, såsom gemensamma insatser inom exempelvis skolor. Rapportens syfte Syftet med denna rapport är att presentera en uppföljning av tobaksavvänjningen inom tandvården i Östergötland, med avseende dels på patientuppfattningar, dels på omfattning och kostnader

5 Rutiner för tobaksavvänjning inom tandvården Tobaksavvänjningen inom tandvården bedrivs av personal som genomgått adekvat utbildning för uppdraget, exempelvis utbildning i Motiverande samtal (3). Tobaksavvänjningen kan genomföras antingen i grupp eller individuellt. En samtalsomgång omfattar normalt 10 tillfällen à 45 minuter. Tandvården har också ansvaret för att informera patienterna om möjligheten till tobaksavvänjning. För patienter inom barn- och ungdomstandvården är tobaksavvänjningen avgiftsfri. Till kliniken utgår dock ersättning för dessa patienter på samma sätt som för vuxna. Inom vuxentandvården ingår behandlingen i den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem och därmed i högkostnadsskyddet. Tandvården får kompensation för den tid som åtgår, 2013 är denna ersättning 900 kronor per hel behandlingstimme (motsvarande timtaxa för tandhygienist). Om patienten uteblir kan ett uteblivande debiteras Tandvårdsgruppen. Tandvårdsgruppen godkänner tobaksavvänjaren efter uppvisande av kursintyg. En planerad tobaksavvänjningsinsats ska förhandsbedömas av tandvårdsgruppen. Förhandsbedömningen ska innehålla följande information: Tobaksavvänjarens namn och klinik Patientens namn och personnummer Bifogad kopia på patientens ifyllda enkät enligt Fagerströms beroendeenkät (Holm Ivarsson, 2004, bilaga 1) Beskrivning av insatsen: o Om det är enskild eller information i grupp som planeras o Antal träffar o Tidsåtgång Totalkostnaden utan avdrag för patientavgifter. Vårdgivaren förväntas göra en uppföljning per telefon tre månader efter avslutad behandling. Uppföljningen ska noteras i journalen. Patienterna ska också informeras om att Tandvårdsgruppen kommer att följa upp utfallet. Material och metod Information om omfattning och kostnader har hämtats från tandvårdsgruppens it-system TVERS och från Landstinget i Östergötlands ekonomisystem Patientrapporterade effekter av tobaksavvänjningen har kartlagts genom en postenkät (bilaga 2). Enkäten skickades ut i november 2011 till samtliga de 393 personer som då fyllt 18 år och för vilka tobaksavvänjning hade förhandsbedömts under perioden , enligt TVERS. Aktuella adresser hämtades från folkbokföringsregistret. Med enkäten skickades ett följebrev (bilaga 3). En påminnelse skickades ut

6 Resultat Omfattning och kostnader Tobaksavvänjare finns i 3 av länets 13 kommuner: Linköping (6 tobaksavvänjare), Kinda (2 tobaksavvänjare) och Norrköping (6 tobaksavvänjare). En privat vårdgivare i Norrköping, arbetar med landstingsfinansierad tobaksavvänjning. Under åren 2006 till 2012 fick Tandvårdsgruppen 652 förhandsbedömningar avseende tobaksavvänjning. Av dessa kom det stora flertalet, 75% (493), från folktandvårdskliniker i Linköpings kommun. Landstingets kostnader för tobaksavvänjning för vuxna patienter inom tandvården har, under åren 2008 till 2012, varierat mellan kronor (2009) och kronor (2011) (tabell 1). Den högsta kostnaden redovisas för Kostnadsuppgifter för 2006 och 2007 saknas. Tabell 1 Kostnader vuxna, År Kostnader vuxna kronor Summa Antalet förhandsbedömningar avseende tobaksavvänjning för vuxna patienter, varierade mellan åren 2006 och 2012 mellan 33 (2006) och 118 (2010) (figur 1). Genomsnittet för åren till 2012 var 94 förhandsbedömningar räknas inte med i genomsnittet eftersom detta var startåret och därmed sannolikt inte representativt för övriga år 6 6 6

7 Antal förhandsbedömningar År Figur 1 Antal förhandsbedömningar, vuxna, per år Även antalet barn- och ungdomspatienter (patienter upp till och med det år som de fyller 19 år) som deltagit i tobaksavvänjning har varierat under åren och har som högst varit 21 (2007) och som lägst 2 (2006) (figur 2). Genomsnittet för åren till 2012 var Antal förhandsbedömningar År Figur 2 Antal förhandsbedömningar, barn och ungdomar, per år räknas inte med i genomsnittet eftersom detta var startåret och därmed sannolikt inte representativt för övriga år 7 7

8 Patientrapporterade effekter av tobaksavvänjningen Av de totalt 393 personer som fick enkäten svarade 161, vilket ger en svarsfrekvens på 41%. Av dessa 393 hörde 50 personer till barn- och ungdomstandvården, det vill säga att tobaksprogrammet genomfördes senast det år de fyllde 19 år. Bland dessa var svarsfrekvensen 14% och samtliga som svarade var kvinnor. Dessa exkluderades från analyserna varför resultaten begränsas till svaren från 343 vuxna personer. Svarsfrekvensen i denna grupp var 46%. Det interna bortfallet i svaren varierade mellan 6 och 15%. Av dem som besvarade enkäten var 55% kvinnor och 45% män. Medianålder var 57 år (kvinnor 53 år, män 59 år). En bortfallsanalys med utgångspunkt i kön och ålder visar att bortfallsgruppen bestod av 61% kvinnor och 39% män. Medianåldern var 52 år (kvinnor 51 år, män 52 år). Även denna analys begränsades till vuxna personer. I resultatredovisningen redovisas enbart de samband som är statistiskt säkerställda. Samtalen hjälpte Av dem som besvarade enkäten ansåg 2 av 3 att tobaksavvänjningsprogrammets samtal hjälpt dem bra eller ganska bra att sluta med tobak (figur 3). n=42 n=49 % n=26 n=17 Figur 3 Samtalens effekt på tobaksbruk Tre fjärdedelar av respondenterna uppgav sig ha slutat helt eller delvis med tobak efter programmet. Helt tobaksfria uppgav sig knappt hälften (45%) vara och 30% svarade att de inte var tobaksfria, men använde tobak i mindre omfattning än innan de började programmet för tobaksavvänjning (figur 4). Personerna i den lägsta åldersklassen (20-40 år) uppgav i större utsträckning att de var helt tobaksfria efter avslutat program, medan de äldsta (61 år och äldre) i högre utsträckning svarade att de fortfarande använde tobak

9 n=66 % n=43 n=36 Figur 4 Tobaksanvändning efter avslutat program Av de respondenter som svarade att de var helt tobaksfria hade 45% varit tobaksfria mellan 1 och 12 månader ( figur 5). n=29 % n=19 n=17 Figur 5 Antal månaders tobaksfrihet Skulle rekommendera till andra På frågan om respondenterna skulle rekommendera tandvårdens tobaksavvänjning till andra svarade drygt hälften (60%) av respondenterna ja (figur 6)

10 n=80 % n=41 n=13 Figur 6 Rekommendation av tandvårdens program för tobaksavvänjning Av dem som besvarade enkäten var det lika många som hade fullföljt programmet som inte hade fullföljt det. Av dem som fullföljde programmet skulle en majoritet rekommendera det till andra. Av dem som inte fullföljde programmet skulle knappt hälften rekommendera programmet medan en något större andel var osäkra (tabell 2). Tabell 2 Samband mellan att slutföra programmet och att vilja att rekommendera det Fullföljde du programmet % (antal) Ja Nej Ja 77% (54) 41% (26) Skulle du rekommendera programmet till andra Nej 7% (5) 12% (8) Kanske 16% (11) 47% (30) 100% (70) 100% (64) Diskussion Tillgången till tobaksavvänjning inom tandvården är ojämnt fördelad över länet samt mellan folktandvård och privattandvård. Verksamheten infördes 2006 som ett utvecklingsarbete. Detta innebar att tobaksavvänjningen inte fördelades systematiskt över länet utan de personer inom tandvården som var intresserade av att arbeta med tobaksavvänjning gavs möjlighet till det. Detta kan förklara varför tobaksavvänjare enbart finns i 3 av länets 13 kommuner och inom en privattandvårdsklinik

11 En jämförelse mellan 2010 och 2013 med utgångspunkt i den landstingsgemensamma enkäten ger dessutom det generella intrycket att omfattningen av tobaksavvänjningen inom tandvården har minskat något från Färre personer svarade på den landstingsgemensamma enkäten, färre uppgav att de har tid avsatt för att arbeta med tobaksavvänjning och de som har tid avsatt hade mindre tid 2013 än Detta kan sättas i samband med att vårdcentralernas aktivitet när det gäller tobaksavvänjning har ökat under senare år, vilket minskat behovet av tandvårdens insatser. Tandvården tog tidigare emot remisser från hälso- och sjukvården, något som minskat i takt med att hälso- och sjukvårdens egen kapacitet har ökat. Denna tolkning motsägs dock något med avseende på antalet förhandsbedömningar. Med undantag av 2009 års siffror (66 förhandsbedömningar) har antalet förhandsbedömningar varit relativt konstant sedan Det stora bortfallet på enkäten gör att svaren ska tolkas med försiktighet. De som har besvarat enkäten ger dock ett positivt intryck, en klar majoritet av respondenterna uppger sig ha slutat helt eller delvis att använda tobak och majoriteten av dem som svarade skulle rekommendera tandvårdens tobaksavvänjning till andra. Svaren visar vidare att yngre personer i högre grad än äldre ändrar sitt beteende genom tobaksavvänjningen. Detta understryker vikten av att erbjuda tobaksavvänjning så tidigt som möjligt. Som grupp betraktat besöker dock yngre personer den allmänna hälso- och sjukvården mer sällan än äldre, medan en majoritet av dem är regelbundna tandvårdsbesökare. Detta bekräftar ett av grundargumenten för att använda tandvården som arena för tobaksavvänjning, nämligen dess breda kontaktytor gentemot även väsentligen medicinskt friska patienter, som normalt har liten anknytning till hälso- och sjukvården. Om en analys av siffrorna avseende samtalens effekt på tobaksbruket genomförs med utgångspunkt i scenariot att alla de personer som inte besvarat enkäten har fortsatt att röka alternativt använt tobak i samma omfattning som innan samtalen skulle 19% (66/343) av de vuxna personer som fått enkäten slutat använda tobak och 13% (43/343) använda tobak i mindre omfattning än innan insatsen. Några uppgifter från hälso- och sjukvårdens tobaksavvänjning att jämföra denna lyckandefrekvens med har inte varit möjliga att finna. Men man kan konstatera att, förutom de hälsovinster som individerna gör, innebär varje person som slutar röka en ekonomisk vinst för samhället. Enligt beräkningar från Statens Folkhälsoinstitut av rökningens kostnader för samhället, belastas de sociala trygghetssystemen med drygt 1 miljon kronor av en person som började röka vid 16 års ålder och som fortsätter att röka under hela sin livstid (4). Detta kan jämföras med att den totala summan som belastat Hälso- och sjukvårdsnämndens budget åren 2008 till om med 2012 för tobaksavvänjning i tandvården är kronor. Det är också intressant att konstatera att en klar majoritet (60%) av dem som besvarat enkäten skulle rekommendera tandvårdens tobaksavvänjningsprogram till andra, vilket kan ses som en indikator på nöjdhet. Bland dem som fullföljde programmet var andelen som skulle rekommendera det till andra 77%. Även bland de personer som inte fullföljde programmet var det 41% som skulle rekommendera det och 47% som kanske skulle göra det. Slutsats Sammanfattningsvis kan konstateras att Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska stöd till tobaksavvänjning inom tandvården på drygt kronor per år har resulterat i att minst 100 personer uppger sig ha slutat helt att använda tobak alternativt har minskat ner sin tobakskonsumtion mellan åren 2008 och En majoritet av dem som har fullföljt programmet skulle rekommendera programmet till andra, vilket indikerar nöjdhet. Detta ger sammantaget argument för en fortsatt verksamhet med tobaksavvänjning inom tandvården. Men till

12 gången till tobaksavvänjare inom tandvården är ojämnt fördelad över länet. Om tandvården ska fortsätta bedriva tobaksavvänjning behöver uppdraget systematiseras, så att förutsättningarna för östgöten att få tobaksavvänjning inom tandvården inte är beroende av var man bor. Vidare förutsätter det fria vårdvalet mellan folktandvård och privattandvård att fler privata vårdgivare kan engageras. Det är också angeläget att tandvårdens och den övriga hälso- och sjukvårdens tobaksavvänjning samordnas och samverkar i exempelvis gemensamma nätverk och utbildningsaktiviteter

13 Referenser 1. Elgstrand M, Björklund K. Rapport av enkät Tobaksavvänjare inom Landstinget i Östergötland. Rapport Folkhälsocentrum, Linköping, Elgstrand M, Björklund K, Opublicerat material enkät Tobaksavvänjare inom Landstinget i Östergötland Folkhälsocentrum, Linköping, Miller WR, Rollnick S. Att hjälpa människor till förändring. Sv övers. eng titel: Motivational Interviewing. Stockholm, Natur och kultur, Statens folkhälsoinstitut. Tobak och avvänjning. En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning. R 2009:17. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm,

14 Bilaga

15 Bilaga 2 Ledningsstaben Elisabeth Wärnberg Gerdin Tandvårdsstrateg, leg tandläkare Markera ett svarsalternativ för varje fråga. Sätt ett kryss i rutan för det svarsalternativ som stämmer bäst in på dig. 1. Hur hjälpte samtalen dig att sluta med tobak? Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt 2. Vilket av nedanstående stämmer bäst in på dig? Jag är tobaksfri och har varit det i cirka månader (ange det ungefärliga antal månader som du har varit tobaksfri) Jag är inte tobaksfri, men använder mindre tobak nu än innan jag började programmet för tobaksavvänjning Jag använder tobak i samma omfattning som innan jag började programmet för tobaksavvänjning 3. Om du är tobaksfri, har du haft några återfall sedan du avslutade programmet? Nej, inga Ja, några enstaka Ja, många Jag är inte tobaksfri 4. Skulle du rekommendera tandvårdens tobaksavvänjning till andra som vill sluta använda tobak? Ja Nej Kanske 5. Vilket år avslutade du tandvårdens program för tobaksavvänjning? År: 6. Fullföljde du programmet? Ja Nej Vill du lämna några andra synpunkter på tandvårdens tobaksavvänjning är du varmt välkommen att göra det. Använd gärna baksidan av papperet om raderna nedanför inte räcker till

16 Bilaga 3 Ledningsstaben Elisabeth Wärnberg Gerdin Tandvårdsstrateg, leg tandläkare Enkät om tobaksavvänjning i tandvården Du får denna enkät eftersom du har deltagit i ett program för tobaksavvänjning inom Tandvården i Östergötland. Vi är tacksamma om du skickar tillbaka enkäten till oss även om du inte har gått igenom ett helt program. Vi vill gärna vilja veta hur tandvårdens tobaksavvänjning har fungerat för dig och ber dig därför besvara följande 6 frågor. Du är också varmt välkommen att lämna egna synpunkter sist i formuläret. Svaren i enkäten kommer att användas för att vidareutveckla arbetet med tobaksavvänjning. Inga enskilda svar kommer att kunna identifieras när resultatet av enkäten redovisas och ditt deltagande är helt frivilligt. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta: Tandläkare Elisabeth Wärnberg Gerdin Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland Linköping E-post: Elisabeth.warnberg-gerdin@lio.se Telefon: Vi är tacksamma om enkäten skickas tillbaka i det bifogade svarskuvertet senast den 28 november 2011 Tack för din medverkan!

17 Landstinget i Östergötland, Informationscentrum 2013