Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie"

Transkript

1 Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Thomas Modéer Januari 2013

2 2 (19) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Metod... 6 Resultat... 6 Examensår... 7 Kurs i barntandvård efter examen... 9 Hur ofta kallas barn och ungdomar utan aktuellt vårdbehov Vem undersöker patienterna Behandling av barn med allmänsjukdomar eller funktionsnedsättningar Interceptiv ortodonti Oralkirurgiska ingrepp Erfarenhet av tandbehandling med hjälp av premedicinering/sedering Rådfrågat allmäntandläkare respektive specialist i pedodonti Remittering av patienter till specialist i pedodonti Överväganden och förslag... 15

3 3 (19) Sammanfattning I avsikt att få en överblick över tandläkarnas efterutbildning och kompetens i barn- och ungdomstandvård, utsändes en enkät till alla tandläkare vid vårdgivare som är godkända för allmän barn- och ungdomstandvård i Stockholms län. Av totalt utsända enkäter besvarade 640 tandläkare enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens av 52 procent. Av de tandläkare som besvarat enkäten arbetade 605 tandläkare med allmäntandvård. Fördelningen var 284 privattandläkare (PT) och 321 offentligt anställda tandläkare (OA). Gruppen OA avser tandläkare anställda vid Folktandvården Stockholms län AB och vid Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet (KI). Det förelåg ingen skillnad mellan OA och PT avseende svarsfrekvens. Till följd av den låga svarsfrekvensen påverkas validiteten i enkätstudien negativt. Man bör därför ta hänsyn till detta och inte dra alltför stora slutsatser vid smärre skillnader mellan grupperna. Den relativt låga svarsfrekvensen visar på behovet av att i kommande förfrågningsunderlag införa kravet att vårdgivarna skall besvara enkäter. Nedan följer en sammanfattning av enkätsvaren. Cirka 11 procent av OA fick sin legitimation 2009 eller senare jämfört med 2 procent av PT. Enkätsvaren visar att PT har fler yrkesverksamma år jämfört med OA. Majoriteten (73 %) av OA arbetar på kliniker med sju eller fler tandläkare medan PT vanligtvis arbetar på mindre kliniker med mellan två och sju tandläkare. Av enkäten framgick att OA färdigbehandlat avsevärt fler barn och ungdomar senaste året jämfört med PT. Cirka 48 procent av OA angav fler än 200 färdigbehandlade patienter jämfört med 15 procent av PT. Cirka 36 procent av OA angav att de inte gått någon kurs i barntandvård efter avlagd tandläkarexamen jämfört med 32 procent av PT. Det finns anledning att överväga att införa krav på att tandläkarna ska ha genomgått kurs i barntandvård de senaste tio åren för att bli godkänd vårdgivare i allmän barn- och ungdomstandvård. Tandläkarna fick besvara frågan ungefär hur ofta barn och ungdomar utan aktuellt vårdbehov kallas. En majoritet av PT (78 %) kallade sina patienter var 12:e månad medan OA (79 %) kallade sina patienter var 24:e månad. Enkäten visar att frågan avseende revisionsintervall ytterligare bör belysas av Beställaren i avsikt att säkerställa likartade vårdrutiner.

4 4 (19) Enkätsvaren visar att majoriteten av barnen och ungdomarna undersöks av tandläkare. Däremot förekommer det att 3-åringar undersöks av tandsköterska såväl inom den offentliga som inom den privata vården. Enkätsvaren pekar på ett möjligt behov av att säkra ett tandläkaransvar vid den kliniska undersökningen av 3-åringar. Enkätsvaren visade att endast 30 procent av PT hade använt premedicinering i samband med tandbehandling de senaste 6 månaderna jämfört med 56 procent av OA. Tandläkarna fick uppskatta hur många barn de remitterat till specialist i pedodonti under senaste 12 månaderna. Av OA hade 80 procent remitterat en eller flera patienter till specialist i pedodonti jämfört med 61 procent av PT. Av OA angav 75 procent att de behandlat barn med allmänsjukdom senaste 12 månaderna jämfört med 45 procent av PT. Motsvarande förhållanden beträffande barn med funktionsnedsättning var 71 procent respektive 38 procent. Resultaten visar att det inte var någon väsentlig skillnad mellan OA och PT beträffande erfarenhet av oralkirurgiska ingrepp på barn. Beställaren bör överväga att i kommande förfrågningsunderlag för allmän barn- och ungdomstandvård införa kravet att vårdgivarna redovisar sin erfarenhet och kompetens inom barntandvård. Dessa uppgifter kan presenteras på webben som öppna jämförelser. Några av frågorna i enkäten är lämpliga att ingå i öppna jämförelser, exempelvis; antal barn som färdigbehandlats av tandläkaren senaste året, erfarenhet av att använda premedicinering vid tandbehandling, behörighet att använda lustgas i samband med tandbehandling, erfarenhet av att behandla barn med allmänsjukdom/funktionsnedsättning om tandläkaren utfört oralkirurgiska ingrepp på barn senaste året. Öppna jämförelser mellan vårdgivarna kräver dock ytterligare analyser hur man bäst kan organisera och genomföra ett sådant projekt. Många tandläkare behöver stärka sin barnkompetens. Beställaren bör därför överväga att höja kravet på antal behandlade barn för att bli godkänd leverantör av allmän barntandvård. Gränsen bör sannolikt ligga runt 50 färdigbehandlade barn per år för att allmäntandläkaren skall ha nödvändig erfarenhet och kompetens i barn- och ungdomstandvård.

5 5 (19) Bakgrund I enlighet med tandvårdslagen (1985:125) ansvarar landstinget för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton år. Vården skall ske på lika villkor och vara avgiftsfri för patienten. Barn och ungdomar är fria att välja sin allmäntandvård bland godkända vårdgivare i Stockholm län, det vill säga Folktandvården Stockholms län AB (FTV), Institutionen för Odontologi, Karolinska Institutet (KI) samt privatpraktiserande tandläkare (PT). Antalet listade barn 3-19 år 2011 var drygt Barnens val 2011 fördelade sig enligt följande: FTV 76 procent, KI 1 procent samt PT 23 procent. Godkända vårdgivare i Stockholms län utför allmäntandvård för barn och ungdomar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Vården utförs i enlighet med gällande avtalsvillkor (LOV). Kostnaden för den allmänna barn- och ungdomstandvården uppgick 2011 till cirka 380 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomförde 2005 en intervjubaserad studie bland länets 20-åringar avseende deras erfarenheter av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården (LS ). Resultatet visade att ungdomarna generellt sett var nöjda med vården. I en senare utvärdering 2008 registrerades uppgifter från cirka barn som fått behandling inom FTV under året 2005 (LS ). Av utvärderingen framgick att utförd vård föreföll spegla vårdbehovet hos patienterna. Barn i områden med större vårdbehov erhöll mer omfattande behandling. Sammantaget verkade vårdens omfattning vara relaterat till vårdbehovet både på individ- och gruppnivå. Inga väsentliga skillnader fanns mellan pojkar och flickor. Utredningen påpekade dock att den individuella bedömningen av patienternas vårdbehov (riskgruppering) saknades i alltför stor omfattning och att stora skillnader förelåg mellan vårdgivarens mottagningar. Utvärderingen fastslog att det förelåg behov av ytterligare uppföljning, bland annat vilken efterutbildning i barntandvård som tandläkare vid de godkända vårdgivarna av allmän barn- och ungdomstandvård har. Uppdraget Uppdraget avser att följa upp delar av det vårdavtal avseende allmän barnoch ungdomstandvård som föreligger mellan HSF och godkända vårdgivare och då särskilt beakta:

6 6 (19) - Tandläkarnas kompetens/efterutbildning inom barn- och ungdomstandvård. - Att i övrigt uppmärksamma eventuella avvikelser mot avtalet avseende allmän barn- och ungdomstandvård. - Att med utgångspunkt i ovanstående föreslå eventuella förbättringar i berörda förfrågningsunderlag inom barn- och ungdomstandvården samt om möjligt föreslå s.k. öppna jämförelser att publicera på Vårdguiden. Metod Projektet omfattar en enkät som riktas till tandläkare som arbetar inom allmäntandvård för barn och ungdom för att kartlägga bland annat deras efterutbildning och erfarenhet i barn- och ungdomstandvård, bilaga 1. Enkäten utsändes under september månad 2012 digitalt till tandläkare vid godkända vårdgivare i Stockholms län. Detta motsvarar cirka 600 tandläkare i FTV, cirka 450 i Praktikertjänst (PTJ), cirka 10 från KI och 150 från gruppen övriga privatpraktiserande tandläkare. Varje tandläkare ombads att besvara enkäten som innefattade 22 frågor. Genom att distribuera enkäten digitalt bedömdes svarsfrekvensen kunna bli hög och projektet kostnadseffektivt. Målsättningen avseende svarsfrekvensen var att bortfallet inte skulle överstiga 20 procent. Resultat Av totalt utsända enkäter besvarade 640 tandläkare enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52 procent. Av de tandläkare som besvarat enkäten arbetade 605 tandläkare med allmäntandvård. Resterande 35 tandläkare exkluderades i analysen då de angav administrativt arbete alternativt inte arbetade med allmäntandvård. Fördelningen var 284 privattandläkare (PT) och 321 offentligt anställda tandläkare (OA). OAtandläkare, i det fortsatta benämnda OA, avser tandläkare anställda vid Folktandvården Stockholms län AB eller vid Institutionen för Odontologi, Karolinska Institutet (KI) och PT avser privatpraktiserande tandläkare. Trots upprepade påminnelser blev svarsfrekvensen inte högre än 52 procent. Positivt var att det inte förelåg någon skillnad avseende svarsfrekvens mellan OA och PT. Validiteten i enkätstudien påverkas dock negativt av den relativt låga svarsfrekvensen vilket leder till en viss

7 7 (19) försiktighet när det gäller tolkningen av resultaten. Vissa resultat visar dock på tydliga skillnader mellan OA och PT. Med beaktande av den relativt låga svarsfrekvensen bedöms skillnaderna mellan svaren från OA och PT ändå vara rimligt tillförlitliga för att konkludera att det finns skillnader mellan PT och OA avseende erfarenhet inom allmän barn- och ungdomstandvård. I det följande redogörs för resultaten. Antalet tandläkare i respektive grupp, OA och PT varierar i tabellerna och beror på att vissa frågor inte har besvarats av alla tandläkare. Examensår I tabell 1 framgår vilket år tandläkarna tog examen. Cirka 11 procent av OA var nyexaminerade och fick sin legitimation 2009 eller senare jämfört med 2 procent av PT. Cirka 30 procent av OA fick sin tandläkarexamen mellan åren 2000 och 2009 jämfört med 11 procent bland PT. Enkäten visar att PT har fler yrkesverksamma år jämfört med OA. Tabell 1. Tandläkarnas examensår Examensår OA (n=321) (n=284) Före % 24 % % 63 % % 11 % > % 2 % PT Antal tandläkare vid kliniken I tabell 2 framgår storleken av klinikerna uttryckt som antal tandläkare vid kliniken. Majoriteten av OA (73 %) arbetar på kliniker med sju eller fler tandläkare. PT arbetar vanligtvis på mindre kliniker med mellan två och sju tandläkare. Cirka var tredje PT arbetar på enmansklinik vilket inte förekom bland OA.

8 8 (19) Tabell 2. Antal tandläkare vid kliniken Antal tandläkare som arbetar på kliniken OA PT 1 0 % 31 % % 65 % >7 73 % 4 % Antalet färdigbehandlade barn Tandläkarna fick besvara frågan hur många barn i åldern 3-19 år som de uppskattade färdigbehandlats av dem de senaste 12 månaderna. Av svaren i tabell 3 framgår att OA anger att de behandlat avsevärt fler barn senaste året jämfört med PT. Cirka 48 procent av OA angav fler än 200 färdigbehandlade barn jämfört med 15 procent av PT. På motsvarande sätt var det fler PT (49 %) som angav mellan 0-50 färdigbehandlade barn jämfört med OA (16 %). Tabell 3. Antal patienter mellan 3-19 år som tandläkarna angivit som färdigbehandlade senaste 12 månaderna Antal patienter OA PT (n=314) (n=283) % 49 % % 19 % % 17 % > % 15 %

9 9 (19) Kurs i barntandvård efter examen Tandläkarna fick besvara frågan om de genomgått någon kurs i barntandvård efter examen samt tidpunkten för denna. I frågan som ställdes förekom inte någon definition avseende längd eller omfattning av kurs utan tandläkaren fick själva bedöma vad som avsågs med kurs. Av enkätsvaren framgick att cirka 64 procent av OA har gått kurs i barntandvård efter avlagd tandläkarexamen jämfört med 68 procent av PT. Under perioden 2005 t.o.m redovisades att 40 procent av OA gått kurs i barntandvård jämfört med 32 procent av PT (tabell 4). Enkätsvaren visar att en relativt stor andel av tandläkarna anger att de inte gått någon kurs i barntandvård efter avlagd tandläkarexamen, 36 procent för OA och 32 procent för PT. Tabell 4. Antal tandläkare (%) som gått kurs i barntandvård under perioden 2005 t.o.m Tandläkare Kurs i barntandvård OA (n=321) 40 % PT (n=283) 32% Vidare analyserades tandläkarnas frekvens av genomgångna kurser i relation till hur många färdigbehandlade barn per år som tandläkarna angett (tabell 5). Det förelåg en tendens i materialet mot att ju fler barn tandläkarna angav som färdigbehandlade desto fler tandläkare redovisade att de gått kurs i barntandvård. Av tandläkare som behandlat upp till 50 barn per år var det cirka hälften (56 %) som hade genomgått kurs i barntandvård efter examen. Hos gruppen tandläkare som angett fler än 200 barn per år hade 77 procent av tandläkarna gått kurs i barntandvård. Hänsyn har i detta fall inte tagits till om tandläkarna arbetat i privat eller offentlig regi. Någon sådan analys kunde inte göras då materialet var för litet.

10 10 (19) Tabell 5. Tandläkare (%) som gått kurs i barntandvård i relation till antal färdigbehandlade barn senaste året Antal färdigbehandlade barn >200 Antal tandläkare Gått kurs i barntandvård Nej 44 % 34 % 23 % Ja, före % 31 % 26 % Ja, efter % 35 % 51 % Hur ofta kallas barn och ungdomar utan aktuellt vårdbehov Tandläkarna fick besvara frågan ungefär hur ofta en barn- och ungdomspatient utan aktuellt vårdbehov kallas. Av enkätsvaren i tabell 5 framgår en tydlig skillnad mellan PT och OA. PT kallade sina patienter avsevärt oftare. En majoritet av PT (78 %) kallade sina patienter var 12:e månad medan 79 procent av OA kallade sina patienter var 24:e månad. Tabell 6. Hur ofta kallas en barn- och ungdomspatient utan aktuellt vårdbehov Tidsintervall OA PT (n= 318) (n=268) Var 12:e månad 4 % 78 % Var 18:e månad 17 % 5 % Var 24:e månad 79 % 17 %

11 11 (19) Vem undersöker patienterna I tabell 7 visas att majoriteten av 3-åringar undersöks av tandläkare enligt både OA och PT. Det var vanligare att 3-åriga patienter undersöks av tandsköterskor enligt OA (9 %) jämfört med PT (2 %). Beträffande 19 åringar förelåg inga skillnader mellan OA och PT avseende vem som undersöker. Tabell 7. Vilken yrkeskategori undersöker normalt barnen och ungdomarna Yrkeskategori 3-åringar 19-åringar OA PT OA PT (n=315) ( n=269) (n=310) (n=271) Tandläkare 76 % 89 % 98 % 97 % Tandhygienist 15 % 9 % 2 % 3 % Tandsköterska 9 % 2 % 0 % 0 % Behandling av barn med allmänsjukdomar eller funktionsnedsättningar I enkäten ombads tandläkarna besvara frågor huruvida de behandlat barn och ungdomar med allmänsjukdom eller funktionsnedsättning senaste 12 månaderna. Enkätsvaren visar att bland OA angav 75 procent att de behandlat barn med allmänsjukdom jämfört med 45 procent bland PT. Motsvarande förhållanden beträffande barn med funktionsnedsättning var 71 procent respektive 38 procent. Andelen av tandläkare som behandlat barn med funktionssnedsättning var högre hos gruppen som angav fler än 200 färdigbehandlade barn per år (73 %) jämfört med gruppen tandläkare som angav 0-50 barn per år (23 %). Samma tendens förelåg avseende behandling av barn med allmänsjukdom.

12 12 (19) Interceptiv ortodonti Beträffande huruvida tandläkarna har utfört interceptiv ortodonti under senaste 12 månaderna svarar PT att 49 procent gjort det. Motsvarande andel av OA som utfört interceptiv ortodonti var 78 procent. Oralkirurgiska ingrepp Tandläkarna tillfrågades om de utfört oralkirurgiska ingrepp under det senaste året. Resultaten i tabell 8 visar att det inte är någon väsentlig skillnad mellan OA och PT beträffande erfarenhet av oralkirurgiska ingrepp på barn. Oralkirurgiskt ingrepp omfattar även extraktioner. Tabell 8. Har tandläkaren utfört oralkirurgiska ingrepp på barnpatienter, senaste året Utfört oralkirurgi OA PT (n= 314) (n=271) Ja 76 % 65% Nej 24 % 35 % Erfarenhet av tandbehandling med hjälp av premedicinering/sedering Tandläkarna fick besvara i vilken omfattning de hade använt premedicinering vid behandling av barn- och ungdomspatienter under de senaste 6 månaderna. Svaren som redovisas i tabell 9 visar att 30 procent av PT använt premedicinering i samband med tandbehandling jämfört med 56 procent av OA. Av OA hade 14 procent använt premedicinering fler än 10 gånger de senaste 6 månaderna jämfört med 1 procent av PT.

13 13 (19) Tabell 9. Hur många gånger har tandläkarna gett premedicinering, senaste 6 månaderna Antal premedicineringstillfällen OA PT 0 44 % 70 % % 29 % >10 14 % 1 % Vidare analyserades tandläkarnas användning av premedicinering i relation till antalet patienter som de färdigbehandlat under senaste året (figur 1). Resultatet visade att andelen tandläkare som använt premedicinering var positivt korrelerad till antalet färdigbehandlade barn tandläkarna angivit. Av gruppen tandläkare som behandlat upp till 50 barn hade 20 procent använt premedicinering senaste 6 månaderna jämfört med 69 procent av tandläkarna som färdigbehandlat fler än 200 barn. Figur 1. Tandläkare (%) som använt premedicinering senaste 6 månaderna i relation till antal färdigbehandlade barn

14 14 (19) I enkäten tillfrågades också om tandläkarna använt lustgas i samband med tandbehandling. Av PT hade 1 procent använt lustgas till sina patienter jämfört med 5 procent av OA under senaste 6-månadersperioden. Rådfrågat allmäntandläkare respektive specialist i pedodonti På frågan huruvida tandläkarna rådfrågat någon allmäntandläkare om sina patienter de senaste 12 månaderna svarar 41 procent av PT att de gjort det jämfört med 84 procent av OA. Beträffande rådfrågning av specialist i pedodonti (inte remittering) har en majoritet av OA (77 %) svarat att de gjort det de senaste 12 månaderna jämfört med knappt hälften av PT (45 %). Remittering av patienter till specialist i pedodonti Tandläkarna fick uppskatta hur många barn de remitterat till specialist i pedodonti under de senaste 12 månaderna. I tabell 10 framgår att 80 procent av OA remitterat en eller flera patienter till specialist i pedodonti jämfört med 61 procent av PT. Baserat på att 90 procent av PT anger 0-5 remisser jämfört med 89 procent av OA visar enkäten ingen stor skillnad avseende remittering av barn- och ungdomspatienter till specialist i pedodonti mellan OA och PT. Enkäten innehöll också frågor rörande remittering till andra odontologiska specialiteter exklusive ortodonti. Resultaten visar inte heller här några stora skillnader i svaren mellan PT och OA. Tabell 10. Tandläkare (%) som remitterat barn- och ungdomspatienter till specialist i pedodonti, senaste året Antal patienter OA PT (n= 316) (n=277) 0 20 % 39 % % 51 % % 9 % >20 1 % 1 %

15 15 (19) Överväganden och förslag En enkät, omfattande 22 frågor, sändes på sensommaren 2012 till cirka tandläkare vid godkända vårdgivare som bedriver allmän barn- och ungdomstandvård i Stockholms län. Avsikten med enkäten var att bland annat få en överblick över tandläkarnas efterutbildning och kompetens inom barn- och ungdomstandvård. Målsättningen var att uppnå en svarsfrekvens på cirka 80 procent vilket visade sig vara svårt. Trots upprepade påstötningar till tandläkarna blev svarsfrekvensen inte högre än 52 procent. Det förelåg ingen skillnad mellan OA och PT avseende svarsfrekvens. Den låga svarsfrekvensen påverkar validiteten negativt. Man bör beakta detta faktum och inte dra alltför stora slutsatser vid smärre skillnader mellan grupperna. På grund av den låga svarsfrekvensen utfördes ingen statistisk analys för att undersöka om det förelåg någon statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna. Någon bortfallsstudie har inte utförts. Man kan således inte besvara frågan varför svarsfrekvensen inte blev högre. Mot bakgrunden av den relativt låga svarsfrekvensen bör Beställaren överväga att i kommande förfrågningsunderlag införa kravet att vårdgivarna skall besvara enkäter. Trots att en stor andel av tandläkarna inte besvarat enkäten får man ändå en bild av tandläkarnas erfarenhet av allmän barn- och ungdomstandvård. Beträffande de flesta frågorna bedöms svaren vara representativa för hela gruppen. Man kan dock inte utesluta att bortfallet påverkat representativiteten negativt. Svaren på frågorna har jämförts mellan OA och PT. Tandläkarnas svar har också analyserats i relation till vårdvolym, uttryckt som antal färdigbehandlade barn senaste året, vilket tandläkarna angivit. Materialet är dock för litet för att gruppera svaren från OA respektive PT i relation till vårdvolym uttryckt som färdigbehandlade barn senaste året. Enkäten visar att OA har sin tandläkarexamen från senare år medan PT överlag har fler yrkesår. Detta faktum påverkar säkert svaren vilket man måste beakta vid jämförelse mellan OA och PT. OA anger att de har färdigbehandlat fler barn senaste året jämfört med PT. Denna skillnad är troligen en konsekvens av att de flesta OA arbetar i FTV som haft ett långvarigt ansvar för barntandvården inom Stockholms läns landsting. Behandlingsstatistik från Beställaren för år 2011 visar att FTV tog hand om cirka 76 procent av barnen i Stockholms län. Motsvarande marknadsandel för PT var 23 procent och för KI 1 procent.

16 16 (19) Andra olikheter mellan OA och PT är deras svar avseende längden på barnens revisionsintervall. På frågan hur ofta tandläkarna kallar sina barnoch ungdomspatienter utan aktuellt vårdbehov framkommer en tydlig skillnad. Majoriteten av PT (78 %) anger att de kallar sina barnpatienter var 12:e månad medan motsvarande andel av OA (79 %) anger att de kallar sina patienter var 24:e månad. Detta innebär att barn som behandlas av PT normalt kallas mycket oftare jämfört med OA. Man bör beakta att det inte finns vetenskapligt stöd för att barnen som går hos PT behöver kallas oftare. Inte heller finns vetenskapligt stöd som visar att patienterna som behandlas i privattandvården uppvisar högre sjukdomsrisk eller större vårdbehov och därigenom bör kallas oftare för undersökning. Förklaringen till skillnader i revisionsintervall mellan OA och PT bör troligen sökas i att FTV sedan lång tid haft huvudansvaret för att organisera och bedriva barn- och ungdomstandvård och därigenom anpassat revisionsintervallens längd till den förbättrade tandhälsan hos barnen. Man kan diskutera om det är god etik att kalla patienterna till en undersökning som inte fullt ut är motiverad. Enkäten visar att frågan avseende revisionsintervall ytterligare bör belysas av Beställaren i avsikt att säkerställa likartade vårdrutiner mellan vårdgivarna. Beträffande frågan vem som undersöker barnen visar enkäten att majoriteten av barnen och ungdomarna undersöks av tandläkare. Tonåringarna (19 år) undersöktes i huvudsak av tandläkare (98 %) och endast ett fåtal patienter av tandhygienist. Det var ingen skillnad mellan den offentliga vården och privattandvården avseende vem som undersöker 19-åringarna. Beträffande undersökning av 3-åringar redovisas att såväl tandhygienist som tandsköterska undersöker patienterna. Detta förekommer både inom den offentliga vården och inom privattandvården. Andelen 3-åriga barn som undersöktes av tandsköterska i offentlig vård (9 %) var något högre jämfört med privat vård (2 %). Att tandsköterskor normalt undersöker barn och ansvarar för diagnostik av patientens orala hälsotillstånd är inte förenligt med Socialstyrelsens rekommendationer. Av frågeställning/svar framgick dock inte om en ansvarig tandläkare närvarat på kliniken och tagit ansvar för undersökningen. Enkätsvaren pekar på ett möjligt behov av att säkra ett tandläkaransvar vid den kliniska undersökningen av 3-åringar. Enkäten omfattade också frågor rörande hur ofta tandläkarna använt premedicinering i samband med tandbehandling av sina barnpatienter. Svaren visade att cirka hälften av OA (56 %) hade premedicinerat en eller flera patienter de senaste 6 månaderna jämfört med PT (30 %). Andelen tandläkare som angivit erfarenhet av premedicinering är positivt relaterad

17 17 (19) till antalet färdigbehandlade barn senaste året som tandläkarna angett i enkäten. Enkätsvaren visar att majoriteten av tandläkarna inte använt premedicinering under de senaste 6 månaderna. Den höga andel tandläkare som inte har premedicinerat någon barnpatient senaste halvåret kan delvis förklaras av att många tandläkare bara behandlar ett fåtal barn och därigenom inte träffar på barn som har behov av premedicinering. Kompetens inom sedering är viktigt inom allmäntandvården för att avlasta specialisttandvården, främst i pedodonti. I detta sammanhang måste man beakta att barnpatienter ofta remitteras till specialist i pedodonti då det föreligger behandlingsproblem och där det ofta krävs användning av premedicinering/sedering för att genomföra tandbehandlingen. Enkätsvaren visar att en stor andel av PT (70 %), och OA (44 %) inte premedicinerat någon patient de senaste 6 månaderna. En majoritet av PT (61 %) och OA (80 %) anger samtidigt att de remitterat barnpatient till specialist i pedodonti senaste året. Enkätsvaren kan tolkas så att allmäntandläkarna inte fullt ut känner sig tillräckligt kompetenta avseende premedicinering vilket indikerar ett fortsatt utbildningsbehov inom området för en stor grupp tandläkare. Allmäntandläkarnas kompetens inom området premedicinering/sedering är viktig att säkerställa och enkäten ger stöd för att kunskaperna inom området bör förstärkas. Beträffande interceptiv ortodonti senaste året hade fler OA (78 %) utfört sådan behandling jämfört med PT (49 %). I en rapport tidigare i år beträffande interceptiv ortodontisk behandling inom allmäntandvården redovisades (Linder-Aronson & Engström, 2012) att den vanligaste behandlingen utgjordes av klammerplåt med teleskåpskruv. Urvalet av lämpliga patienter för interceptiv vård hade enligt rapporten skett på ett ändamålsenligt och resurseffektivt sätt både inom FTV och PT. Andelen PT (61 %) som remitterat barn till pedodontispecialist senaste året är något lägre jämfört med OA (80 %). Privattandvårdens marknadsandel inom allmäntandvården för barn är cirka 22 procent medan andelen remisser till specialisttandvården i pedodonti enligt Beställaren utgör 30 procent. Detta innebär att PT uppvisar en högre frekvens att remittera sina barnpatienter till specialist i pedodonti, relativt sin marknadsandel, jämfört med övriga vårdgivare. Den högre remissbenägenheten hos PT framkommer inte i denna enkät. Detta kan bero på flera faktorer. Dels kan det föreligga skillnader avseende remittering till specialist mellan de tandläkare som besvarat enkäten och de som inte svarat. Detta innebär att gruppen PT på denna fråga inte är representativa för hela gruppen PT. Dels kan det bero på att PT anger i sina enkätsvar lägre frekvens av barn med

18 18 (19) allmänsjukdomar och funktionsnedsättningar jämfört med OA. Barn med allmänsjukdom/funktionsnedsättning utgör normalt en stor grupp bland patienter som remitteras till specialist i pedodonti. Andra viktiga faktorer är vårdvolym vilken, uttryckt som antal färdigbehandlade barn, var högre bland OA jämfört med PT. Den lägre vårdvolymen hos PT jämfört med OA medverkar också till att inte bekräfta den högre remissfrekvensen hos gruppen PT tandläkare, relativt sin marknadsandel. Beträffande genomgångna kurser i barntandvård är det ingen stor skillnad mellan PT och OA. Av enkätsvaren framgick att cirka 64 procent av OA gått någon kurs i barntandvård efter avlagd tandläkarexamen jämfört med 68 procent av PT. Ju fler barn tandläkaren anger att de har färdigbehandlat desto högre andel av tandläkarna anger att de gått kurs i barntandvård. Mot bakgrund av att en relativt hög andel tandläkare saknar kurs i barntandvård efter avlagd tandläkarexamen, 36 procent för OA och 32 procent för PT, bedöms utbildningsbehov i barntandvård föreligga hos en relativt stor grupp tandläkare. För att säkerställa god barntandvård finns anledning att överväga krav på att tandläkarna ska ha genomgått kurs i barntandvård senaste tio åren för att tandläkaren ska bli godkänd vårdgivare i allmän barn- och ungdomstandvård. Genom att införa ett sådant krav medverkar Beställaren aktivt till en god kvalitetsutveckling inom barn- och ungdomstandvården. Utbud av kurser i barntandvård för allmäntandläkare bör kunna genomföras i samarbete mellan FTV och KI. Enkätsvaren indikerar att många tandläkare behöver stärka sin barnkompetens. Beställaren bör därför överväga att höja kravet på antal behandlade barn för att vårdgivaren ska bli godkänd för allmän barn- och ungdomstandvård. Gränsen bör sannolikt ligga runt 50 färdigbehandlade barn per år för att ge allmäntandläkaren nödvändig erfarenhet och kompetens i barn- och ungdomstandvård. Ett annat sätt att öka kvalitetssäkring av barn- och ungdomstandvården är att stimulera till öppna jämförelser mellan vårdgivarna. Inom hälso- och sjukvård pågår arbetet med publika jämförelser som ett sätt att höja vårdkvaliteten genom att underlätta för patienter att välja vårdgivare. I tandvården förekommer öppna jämförelser inom tandregleringsvården. Patienter som avslutat sin tandregleringsbehandling ges möjlighet att svara på cirka 20 frågor av vilka bemötande, att rekommendera samt helhetsintryck offentliggörs på Vårdguiden. Inom den allmänna barn- och ungdomstandvården har vårdnadshavare sedan 1993 haft rätten att fritt välja allmäntandläkare i Stockholms län. För

19 19 (19) att underlätta beslut om vilken vårdgivare man skall välja behöver vårdnadshavarna ytterligare information om respektive vårdgivares förutsättningar att ge god barntandvård. Som ett första steg kan man i kommande förfrågningsunderlag för allmän barn- och ungdomstandvård införa kravet att vårdgivarna skall redovisa sin erfarenhet och kompetens inom barntandvård genom att besvara ett antal frågor exempelvis; antal barn som färdigbehandlats av tandläkaren senaste året. Svaret på denna fråga speglar hur pass erfaren tandläkaren är av att behandla barn. Andra frågor som skulle kunna ingå är; erfarenhet av att använda premedicinering vid tandbehandling, behörighet att använda lustgas i samband med tandbehandling, erfarenhet av att behandla barn med allmänsjukdom/funktionsnedsättning samt om tandläkaren utfört oralkirurgiska ingrepp på barn senaste året. Svar på dessa frågor borde kontinuerligt redovisas på webben. Frågan kräver dock ytterligare analyser hur man bäst skall organisera och genomföra ett sådant projekt. Utredningen visar att det finns behov av att följa upp allmäntandläkarnas kompetens i barn- och ungdomstandvård samt stimulera deras fortbildning i barn- och ungdomstandvård för att öka kvaliteten i barn- och ungdomstandvården.

Uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län 2012

Uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Thomas Modéer Januari 2013 2 (17) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Uppdraget... 6 Metod...

Läs mer

Barn- och ungdomstandvård hos privattandläkare som är verksamma i Skåne

Barn- och ungdomstandvård hos privattandläkare som är verksamma i Skåne Enheten för tandvård Tilläggsavtal, till Avtal mellan Region Skåne och Svensk Privattandvård AB om Barn- och ungdomstandvård för 3-19-åringar i Region Skåne 2012. Barn- och ungdomstandvård hos privattandläkare

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Regelverk för valfrihet inom tandreglering i Landstinget Sörmland

Regelverk för valfrihet inom tandreglering i Landstinget Sörmland 1 (11) Regelverk för valfrihet inom tandreglering i Landstinget Sörmland Gäller från och med 2015-01-01 2 (11) Innehåll 1 VALFRIHET 3 2 OMFATTNING 3 3 URVALSFUNKTION 3 3.1 Information i samband med urval

Läs mer

Särskilda riktlinjer avseende specialisttandvård för barn och ungdomar

Särskilda riktlinjer avseende specialisttandvård för barn och ungdomar Särskilda Vårdfrågor Tandvårdsenheten PM 2013-04-17 1 (8) Handläggare Telefon E-post Kjell Bjerrehorn Särskilda riktlinjer avseende specialisttandvård för barn och ungdomar Bakgrund I enlighet med tandvårdslagen

Läs mer

Anvisningar för tandreglering

Anvisningar för tandreglering Dnr HSS 2007-0117 Anvisningar för tandreglering Gäller för barn och ungdomar folkbokförda i Uppsala län Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10

Läs mer

REGELVERK Fritt tandläkarval barn och ungdom. Version: 1. Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek

REGELVERK Fritt tandläkarval barn och ungdom. Version: 1. Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek Version: 1 Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 OMFATTNING... 3 3 TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET... 3 4 ÅTAGANDE... 3 4.1 Epidemiologisk uppföljning...

Läs mer

Modell för auktorisation av den landstingsfinansierade specialisttandvården för barn

Modell för auktorisation av den landstingsfinansierade specialisttandvården för barn HSN 2009-03-17 p 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-02-09 HSN 0806-0861 Handläggare: Kjell Bjerrehorn Modell för auktorisation av den landstingsfinansierade specialisttandvården

Läs mer

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Bakgrund Överenskommelsen bygger på de förutsättningar som ges i Tandvårdslagen, Tandvårdsförordningen och andra författningar, Folktandvårdens

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Uppföljningsplan Tandvård

Uppföljningsplan Tandvård Bilaga 2 Uppföljningsplan Tandvård Uppföljningsplanen är enbilaga till avtalet och reglerar hur uppföljningen av Uppdraget ska ske. Vad som omfattas av uppföljningen och hur rapportering ska ske. Rapportering

Läs mer

Framtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare

Framtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Framtidens tandläkare En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Inledning Sveriges Tandläkarförbund genomförde under våren 2016 en enkätundersökning som omfattar tandläkare som

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:86 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:2 av Christer G Wennerholm och Margareta Cederfelt (m) om avknoppningar och skapande av lika villkor inom tandvården i Stockholms

Läs mer

Framtidens Tandläkare. En enkätundersökning genomförd av Sveriges Tandläkarförbund 2010

Framtidens Tandläkare. En enkätundersökning genomförd av Sveriges Tandläkarförbund 2010 Framtidens Tandläkare En enkätundersökning genomförd av Om undersökningen har för fjärde gången sedan 1 genomfört en enkätundersökning riktad till nylegitimerade tandläkare. Syftet med undersökningen är

Läs mer

Om patienten byter från en privattandläkare till en annan eller tillbaka till Folktandvården gäller motsvarande rutiner som beskrivits ovan.

Om patienten byter från en privattandläkare till en annan eller tillbaka till Folktandvården gäller motsvarande rutiner som beskrivits ovan. RAMAVTAL Mellan Landstinget Dalarna, representerat av Tandvårdsnämnden, nedan kallad landstinget och privattandläkarna i Dalarna, företrädda av privattandläkarföreningen i Dalarna, nedan kallad föreningen.

Läs mer

Förfrågningsunderlag/ Regelbok för tandreglering

Förfrågningsunderlag/ Regelbok för tandreglering Dnr HSS 2010-0146 Förfrågningsunderlag/ Regelbok för tandreglering Gäller från den 1 januari 2014 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

36 Folktandvården Sörmlands roll och uppgift. LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

36 Folktandvården Sörmlands roll och uppgift. LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-03-12 LS-LED07-248 36 Folktandvården Sörmlands roll och uppgift. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige fastställer

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

Höstens uppskattade Kvalitetsdialoger i sammandrag

Höstens uppskattade Kvalitetsdialoger i sammandrag Höstens uppskattade Kvalitetsdialoger i sammandrag Stort tack till alla som var med och delade med sig av kunskaper och åsikter och bidrog till att göra Kvalitetsdialogen till en levande och intressant

Läs mer

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef. Barnpeng inom tandvården

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef. Barnpeng inom tandvården Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2016/426 1 (2) Handlingstyp Missiv Datum 8 november 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Barnpeng inom tandvården Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

2. Regelverk för valfrihet inom tandreglering

2. Regelverk för valfrihet inom tandreglering 2. Regelverk för valfrihet inom tandreglering 2.1 Valfrihet 2.1.1 LOV Detta regelverk gäller från 2016-01-01 och ersätter tidigare version daterad 2012-01-01. Landstinget har inom tandreglering valfrihet

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) SFS 1985:125 Källa: Rixlex Utfärdad: 1985-03-14 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:193 Tandvårdslag (1985:125) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga,

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Barn och ungdomstandvården 2013

Barn och ungdomstandvården 2013 Barn och ungdomstandvården 2013 Gemensamma riktlinjer för Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Västernorrlands läns landsting Jämtlands läns landsting Innehåll FN:s barnkonvention...

Läs mer

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige 6.Tandvårdsutbildningar i Sverige Hans Sundberg och Susanna Axelsson Tandläkarutbildningen fram till 1964 Redan 1699 hade tandläkarutbildning påbörjats vid College de Saint Come i Paris. I examensdiplomet

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

VÅRDUPPDRAG 2007. Folktandvården Sörmland VÅRDUPPDRAG 2007...1. Allmänt...2

VÅRDUPPDRAG 2007. Folktandvården Sörmland VÅRDUPPDRAG 2007...1. Allmänt...2 VÅRDUPPDRAG 2007 Folktandvården Sörmland VÅRDUPPDRAG 2007...1 Allmänt...2 Barn- och ungdomstandvård...3 Allmäntandvård - individuell del... 3 Allmäntandvård - områdesansvar... 3 Specialisttandvård - tandreglering...

Läs mer

Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet

Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet Mobil klinik komplett vårdutbud Mobil utrustning komplett vårdutbud Bärbar utrustning begränsat vårdutbud 2013-03-21 Göran Friman

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/84 1 (2) Handlingstyp Missiv Datum 2 mars 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59 Förslag till beslut

Läs mer

VO Tandvård organisation. Förändring

VO Tandvård organisation. Förändring Lorem Ipsum VO Tandvård organisation. Förändring 2016-08-03 Bakgrund Verksamhetsområde (VO) Tandvård har ett mångfasetterat uppdrag. Inom verksamhetsområdet ingår totalt 33 allmäntandvårdskliniker, specialisttandvård,

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng

Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng Dnr G 2016/146 Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng Complementary Programme for Dentists with a dental

Läs mer

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11

Läs mer

Översyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården

Översyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården Översyn av ersättningen inom den allmänna barn- och ungdomstandvården 2009-09-10 Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten 2 (13) Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Bakgrund... 3 Nuvarande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Barn- och ungdomstandvård Region Halland 2013

UPPDRAGSBESKRIVNING. Barn- och ungdomstandvård Region Halland 2013 UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomstandvård Region Halland 2013 1 Uppdragsbeskrivning... 3 1.1 Grundprinciper... 3 1.2 Författningar... 3 1.3 Uppdragets omfattning... 3 2 Övergripande mål... 3 2.1 Tillgänglighet...

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Användningen av amalgam inom folktandvården m.m.

Användningen av amalgam inom folktandvården m.m. 2002-10-18 Dnr 53-9407-2002 1(13) Användningen av inom folktandvården m.m. Enkät om antalet utförda inom folktandvårdens vuxentandvård år 1998 Socialstyrelsen tillskrev i början av år 1999 landets tandvårdschefer/tandvårdsdirektörer

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Barn- och ungdomstandvård Region Halland

UPPDRAGSBESKRIVNING. Barn- och ungdomstandvård Region Halland UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomstandvård Region Halland 1 Uppdragsbeskrivning... 3 1.1 Grundprinciper... 3 1.2 Författningar... 3 1.3 Uppdragets omfattning... 3 2 Övergripande mål... 3 2.1 Tillgänglighet...

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Tandvårdsnämnden. Avtal mellan Region Skåne och Svensk Privattandvård AB om barn och ungdomstandvård, 3-19 år för 2011 års verksamhet.

Tandvårdsnämnden. Avtal mellan Region Skåne och Svensk Privattandvård AB om barn och ungdomstandvård, 3-19 år för 2011 års verksamhet. Tandvårdsnämnden Avtal mellan Region Skåne och Svensk Privattandvård AB om barn och ungdomstandvård, 3-19 år för 2011 års verksamhet. Avtal Avtal mellan Region Skåne och Svensk Privattandvård Aktiebolag,

Läs mer

Tandvårdsnämndens kansli

Tandvårdsnämndens kansli Tandvårdsnämndens kansli Datum 2005-03-22 Hej alla! Jag som skriver detta heter Lars Blixt och jag är controller för Tandvårdsnämndens kansli och sedan årsskiftet tillika tillförordnad tandvårdsdirektör.

Läs mer

Specialisttandvård i pedodonti

Specialisttandvård i pedodonti vetenskap & klinik klingberg et al gunilla klingberg, odont dr, övertandläkare, Mun-H-Center, Göteborg göran dahllöf, professor, Karolinska institutet, Stockholm anna-lena erlandsson, övertandläkare, Folktandvården

Läs mer

Sammanfattning av frågor, synpunkter och förslag från dialogmötena i september 2014

Sammanfattning av frågor, synpunkter och förslag från dialogmötena i september 2014 sstyrning Sammanfattning av frågor, synpunkter och förslag från dialogmötena i september 2014 S. 2-6. Frågor & svar S. 7-8..... Utvecklingsförslag Frågor & svar 1. Varför är det så lång handläggningstid

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

Översikt tandvård för barnoch ungdomar Översikt tandvård för barnoch ungdomar Allmänt Barn och ungdomar 3-19 år som är folkbokförda i Blekinge kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget Blekinge. Den avgiftsfria

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Ett policydokument från Svenska Pedodontiföreningen 2008 Förord Svenska Pedodontiföreningen är en sammanslutning av tandläkare som är

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Folktandvården Västra Götaland. en organisation med unika möjligheter

Folktandvården Västra Götaland. en organisation med unika möjligheter Folktandvården Västra Götaland en organisation med unika möjligheter Folktandvården Västra Götaland På Folktandvården i Västra Götaland är vi 3 000 medarbetare som arbetar på 164 mottagningar där vi erbjuder

Läs mer

1.4 Genom avtalet åtar sig den enskilde medlem som anslutit sig till avtalet att svara för en tandvård i tandvårdslagens anda.

1.4 Genom avtalet åtar sig den enskilde medlem som anslutit sig till avtalet att svara för en tandvård i tandvårdslagens anda. Tandvårdsnämnden AVTAL mellan Region Skåne genom dess tandvårdsnämnd, nedan kallad nämnden, och Skånes Privattandläkarförening, nedan kallad föreningen om regelbunden och fullständig tandvård för barn

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010 Gunnar Ekbäck maj 2010 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010 Behov Utbud Efterfrågan www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 111, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 75 25

Läs mer

Tandvård med landstingsansvar

Tandvård med landstingsansvar Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM FLIK 24 Avgiftshandboken 2008-07-01 Tandvård med landstingsansvar Innehåll Allmänt sidan 2 Personkrets för det särskilda tandvårdsstödet sidan 2 Intyg för

Läs mer

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Friskbladet Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Ett nyårslöfte! Du är klok, du tänker på din munhälsa och du har valt att teckna ett Frisktandvårdsavtal. Tillsammans är vi över

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

KURSER 2011 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro

KURSER 2011 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro KURSER 2011 Centrum för specialisttandvård,, Örebro Innehållsförteckning 2011 Aktuella utbildningar Ansvarig Datum Sista anmälningsdag Panoramakurs för tandläkare Odontologisk radiologi 26 28 oktober 2011

Läs mer

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik.

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik. Riksrevisionen 2012-03-28 Synpunkter på Riksrevisionens utkast till rapport En tandlös reform? Privattandläkarna tackar för visat förtroende och lämnar följande synpunkter på utkastet till rapporten En

Läs mer

Förfrågningsunderlag/ Regelbok för tandreglering

Förfrågningsunderlag/ Regelbok för tandreglering Dnr HSS 2010-0146 Förfrågningsunderlag/ Regelbok för tandreglering Gäller från den 1 januari 2016 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag Ansvar och utveckling Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag God tandvård i Västra Götaland Vår uppgift är att med hög kvalitet förebygga och behandla alla typer

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland 1(9) Tjänsteutlåtande Folktandvården Datum 2014-11-05 Handläggare: Kjell Einarsson Diarienummer FTV 30-2014 Telefon 0707-95 33 51 E-post: kjell.einarsson@vgregion.se Till Tandvårdsstyrelsen Resultatdelning

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Privattandläkarna. Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden branschorganisation för hela den privata tandvården

Privattandläkarna. Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden branschorganisation för hela den privata tandvården Privattandläkarna Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden branschorganisation för hela den privata tandvården Privattandläkarna arbetar för Fri prissättning Fri etablering Patientens fria val

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Specialiseringstjänstgöring vid Odontologiska Utbildningsenheten i Örebro

Specialiseringstjänstgöring vid Odontologiska Utbildningsenheten i Örebro O S M Specialiseringstjänstgöring vid Odontologiska Utbildningsenheten i Örebro dontologiska utbildningsenheten i Örebro har bedrivit specialistutbildning för tandläkare sedan 1966. Sammanlagt har cirka

Läs mer

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister 8000 Tandläkarsiffror 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1997 2002 2007 2012 I din hand håller du en presentation av hur Tandläkarsverige

Läs mer

Kvalitetsutskottets rekommendation om fortsatt arbete inom kvalitetsregisterområdet

Kvalitetsutskottets rekommendation om fortsatt arbete inom kvalitetsregisterområdet Resurser för kvalitetsregisterarbete och kliniska läkemedelsstudier vid hematologiska enheter i Sverige 21 rapport utifrån en enkät från Kvalitetsutskottet, SFH Sammanfattning Vid landets hematologiska

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

1(7) LS 0810-0897 Bilaga 3. Varje avknoppning som sker påverkar Folktandvården som bolag.

1(7) LS 0810-0897 Bilaga 3. Varje avknoppning som sker påverkar Folktandvården som bolag. 1(7) LS 0810-0897 Bilaga 3 Stockholms län AB 2008-10-09 Konsekvensanalys Landstingsfullmäktige har i december 2007 beslutat om att personal i Stockholms län AB har rätt att anmäla intresse för att överta

Läs mer

Vad tycker patienterna?

Vad tycker patienterna? Vad tycker patienterna? En enkät kring hur Helsingborgs Fysios patienter upplever tillgänglighet bemötande behandling Helsingborgs Fysio AB november 2011 1 Helsingborgs Fysio bemannas av sju privatpraktiserade

Läs mer

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar Detta dokument har tagits fram av Svenska Pedodontiföreningen som ett led i kvalitetsutvecklingen av barn och ungdomstandvården, som

Läs mer

Yttrande över Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Yttrande över Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer