1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Transkript

1 Lantbrukets ekonomi och politik LB0072, Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Grund Kursledare = Hans Andersson Värderingsresultat Värderingsperiod: Antal svar 64 Studentantal 102 Svarsfrekvens 62 % Obligatoriska standardfrågor 1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Medel: 16,9 Median: : : : : : 3 >50: 0 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Medel: 2,1 Median: 2 1: 17 2: 27 3: 16 4: 4 5: 0 3. Hur har informationen/administrationen i samband med kursen fungerat?

2 Medel: 3,3 Median: 3 1: 4 2: 15 3: 15 4: 21 5: 9 4. Jag anser att helhetsintrycket av kursen är mycket gott Medel: 2,5 Median: 2 1: 19 2: 14 3: 16 4: 13 5: 2 5. Jag anser att kursens svårighetsgrad har varit Medel: 3,9 Median: 4 1: 0 2: 3 3: 17 4: 29 5: Jag anser att kursen har behandlat alla lärandemål som anges i kursplanen. Om Du markerar (1), (2), (3), eller (4) ange vilket/vilka lärandemål som blivit otillräckligt behandlade. 7. Betygskriterierna var tydligt formulerade och enkla att förstå Medel: 4,1 Median: 5 1: 2 2: 5 3: 14 4: 9 5: 34

3 Medel: 3,8 Median: 4 1: 1 2: 3 3: 24 4: 18 5: 18 Kommentarer Kursansvarigs kommentarer Helhetsintrycket av kursen är 2,5 (2,8 i fjol) vilket inte helt motsvarar intrycken från den muntliga kursutvärdering som genomfördes. Det bör noteras att 63 % besvarat kursutvärderingen. Undertecknad deltog vid kursdiskussionen. En analys av denna värdering tyder emellertid på en betydande spridning. En grupp av studenterna har en relativt sett positiv uppfattning medan en ungefär lika stor grupp har en motsvarande negativ uppfattning. Den kritik som framförs mot kursen berör i hög grad arbetsbelastningen som anses hög för en 5 hp kurs. Enligt kursvärderingen lägger studenterna i genomsnitt ca 16,9 timmar per vecka på kursen samtidigt som det teoretiska arbetsbehovet. skulle motsvara ca 13,33 timmar /vecka under en 10 veckorsperiod. I realiteten finns endast ca 6,5-7 veckor tillgängliga under den aktuella perioden (förutsatt jullov) varför den teoretiska arbetstiden per vecka skulle uppgå till ca 20 timmar/vecka. Annan kritik som förekommer är att. Många studenter (se kursvärdering) påpekar emellertid särskilt att kursen är arbetskrävande i förhållande till andra kurser vid SLU. Kursen anses svår (medel 3,9) och många studenter upplever att begreppen är väsentligt annorlunda än i den naturvetenskapliga världen. Det bör emellertid påpekas att litteraturen omfattar en komplett lista med definition av begrepp. Tyvärr har det inte varit möjligt att analysera i vilken omfattning det finns en statistiskt säkerställt samband mellan kursens svårighetsgrad och helhetsintrycket. Det är inte heller möjligt att analysera hur helhetsintrycket skiljer sig mellan olika agronomprogram. Projektuppgiften har uppfattats som särskilt betungande samtidigt som det inte alltid har varit möjligt att få handledning i den omfattning som man efterfrågat. Tyvärr har det inte varit möjligt att analysera i vilken omfattning det finns en statistiskt säkerställt samband mellan synen på projektuppgiften och kursens helhetsintryck. Studiebesöket vid Frövi gård har annars varit förhållandevis uppskattat även om den del studenter anser att det tar för mycket tid. Agriwiseprogrammet har upplevts som relativt svårt att förstå vilket har bidragit till att skapa en viss stress kring projektuppgifterna. Inför 2013/2014 föreslås: - att nämnda program utnyttjas i mer begränsad omfattning och att focus läggs på enklare beräkningsuppgifter i klass med papper och penna. - en reviderad och starkt förenklad handledning för nämnda program utvecklas. - Studiebesöket vid Frövi gård utgår och ersätts med ett besök av företagaren på Ultuna där vederbörande berättar om sin verksamhet via en ppt-presentation. - Projektuppgiften förenklas till att endast avse enkla lärarledda övningar där studenterna i princip skriver en kort laborationsrapport. Fler enkla exempel introduceras i undervisningen och strävan är att göra de olika beräkningsuppgifterna något mindre omfattande.

4 Kritik har tidigare framförs mot introduktionen av kursen. Ekonomiämnet upplevs av kursdeltagarna som relativt annorlunda. En mjukstart efterlyses. Synpunkten beaktas genom att ytterligare diskussion kring ämnet ekonomi förs i den inledande föreläsningen och att kursens uppläggning diskuteras mer i detalj. Inför 2011samt 2012 redovisades en detaljerad disposition för kursen inklusive läsanvisningar. I samband med kursen 2012/2013 bjöds två gästföreläsare in för att ge ett perspektiv på kursens innehåll från såväl ett myndighets- som ett rådgivningsperspektiv. Litteraturen upplevs fortfarande som något problematisk men grundas i hög grad på vetenskaplig litteratur. En ytterligare översyn av litteraturen görs inför 2013/2014 men det bör påpekas att kursen i dess nuvarande form är starkt beroende av kombinationen, föreläsningar, övningar och enkla projektuppgifter. Flera studenter påpekar detta i anslutning till sina kommentarer då de säger att innehållet faller på plats i slutet av kursen. Filosofin kring denna form av upplägg måste därför än mer tydligt klargöras i början av kursen. Inför 2013 introduceras boken Managing the farm in an integrated world economy (by Kent Olson, University of Minnesota) Boken förväntas ge en god inblick i de problem som primärproducenter möter i en alltmer internationaliserad värld. En del av övrig vetenskaplig litteratur kvarstår. En annan kritik som framförs är behovet av förkunskaper i matematik, framförallt då i anslutning till produktions- och kostnadsteorin. Rent generellt kan noteras att förkunskaperna i matematik är skiftande bland elever på universitets- och högskolenivå. Kursen grundas i princip på den matematik som normalt sett utgör grundvalen för behörighet till samhällsvetenskapliga utbildningar på universitetsnivå. Ett problem i detta sammanhang är att flertalet elever ännu inte har slutfört matematikkursen inom ramen för respektive utbildningsprogram. De matematiska tillämpningarna föreslås emellertid reduceras ytterligare och mer tonvikt läggs på grundläggande diagram i syfte att öka den intuitiva förståelsen. Inför 2013/2014 (såväl som under 2012/2013) förläggs de något mer matematiskt inriktade inslagen till i slutet av kursen och att undervisningen i de inledande delarna av kursen grundas på en mer figurativ och intuitiv ansats. Kritik har delvis förts fram mot föreläsningsmomenten. Inför 2013/2014 kommer kursens disposition delvis att omarbetas utifrån en ny textbok och läsanvisningarna förtydligas än mer. Detta torde även bidra till att underlätta förståelsen för materialet. Flera räkneövningar planeras för att underlätta förståelsen för enkla exempel i grundläggande kalkylering. Sammanfattningsvis kan konstateras att en större förändring sker genom att projektuppgiften reduceras avsevärt och att mer tid blir tillgänglig för övningsmoment i och med att exkursionen ersätts av ett besök av lantbrukaren med tillfälle till gemensam frågestund. En generell fråga kvarstår dock, liksom tidigare år, rörande arbetsinsatsens omfattning och kursens relevans för de olika agronominriktningarna. Rent generellt förefaller det som om mark-/växtstudenterna är något mer positiva till kursen i förhållande till andra inriktningar. En förklaring kan även vara att kursens schemamässiga placering är något mer gynnsam för denna studentgrupp. Det föreligger fortfarande ett betydande behov av att bättre kommunicera kursen upplägg för att kursdeltagarna lättare skall kunna bilda sig en uppfattning om hur de olika delarna förväntas falla på plats under kursens gång. Hans Andersson kursansvarig

5 Studentrepresentantens kommentarer Antalet studenter som läste kursen Lantbrukets ekonomi och politik var 101, och svarsfrekvensen på kursutvärderingen var 63 %. Merparten av studenterna har lagt mellan timmar per vecka på kursen, och den genomsnittligt lagda tiden per vecka var 16,8 timmar. En fjärdedel av studenterna tyckte att de hade tillräcklig förkunskap innan kursen, men de flesta upplevde att de hade bristande förkunskaper inför kursen. Få studenter hade läst ekonomi tidigare och flera upplevde att de skulle vara till stor hjälp med en föreläsning med grundläggande ekonomi samt ekonomiska termer för att lättare förstå helhetsbilden av kursen. En del uppgav också att de hade uppskattat en repetition av grundläggande matematik. Någon elev hade läst ekonomi under gymnasietiden, men kände inte att det gav någon djupare förståelse för kursen. I frågan om hur informationen och administrationen i kursen har fungerat så är svaren mycket sprida över skalan, men medelvärdet av svaren var 3,3. i Många kommenterade att det fanns mycket information tillgänglig på kurshemsidan, men hemsidan upplevdes rörig och att det var svårt att finna det man sökte. Det har varit på förslag att fronter kunde användas för att få en bättre struktur på materialet. Sms utskicken har upplevts positivt, men ett önskemål är att mer information skrivs direkt i meddelandet. Detta skulle göra informationen tillgänglig snabbare och enklare. Flera upplevde även att kursinformation och material så som handouts kom ut sent. Även under helhetsintrycket av kursen har svaren varit mycket spridda, här hamnade medelvärdet på 2,5. Bland de negativa kommentarerna framhölls åter att kursen upplevdes rörig. Många upplever även att kursen innefattade för mycket för att vara en kort översiktskurs och att man gick in för djupt på vissa delar. Flera anser att kursen hade varit mer givande om den fokuserat mer på grundläggande ekonomi. Bland de positiva kommentarerna framhålls bidragskalyleringen och projektarbetet som ansågs givande. Många anser att svårighetsgraden i kursen har varit hög, med medelvärdet 3,9. Här framhålls åter bristande förkunskaper, högt ställda kunskapskrav samt att kursen har varit ostrukturerad vilket har gjort kursen svårare än nödvändigt. Någon belyser dock att ekonomi är ett väldigt omfattande ämne vilket försvårar en tydlig översikt. De allra flesta anser att kursen berört de uppsatta kursmålen. Den kritik som har förts fram angår bristande politikdel, här föreslår dock en student att politikdelen bör flyttas över till översiktskursen i landsbygdsutveckling. Några anser att punkterna aktuella frågor, aktörers roll inom lantbruksekonomiska områden samt organisationer och regelverk kunde ha behandlats mer. Flertalet ansåg att kurskriterierna var helt, eller åtminstone relativt enkla att förstå. Men någon tycker att det kunde framgått tydligare hur stor inverkan varje del hade på betyget. Avsnittet Bidragskalkylering och driftsplanering fick ett medelbetyg. Många ansåg att det hade underlättat om powerpointerna hade följts med färre sidospår och skissar på tavlan vilka var svåra att följa. Flera framhåller även att det hade varit till stor hjälp med en räknestuga eller liknande inom ämnet. Vissa begrepp kunde även ha förklarats bättre. Också avsnittet "Marknad och politik" fick ett medelbetyg, med väldigt spridda kommentarer. Flera tyckte att det var bra struktur i dessa föreläsningar men att föreläsaren gärna krånglade till vissa delar onödigt mycket. Avsnittet " Produktions- och kostnadsteori" fick ett betyg något lägre än medel. Många önskar här en tydligare röd tråd i resonemanget. Flerparten var positivt inställda till gästföreläsningarna "Jordbrukspolitiken i praktiken" samt "Tillämpad växtodlingsrådgivning". Speciellt "Jordbrukspolitiken i praktiken" fick mycket

6 positivt bemötande på grund av en tydlig och bra powerpoint och en strukturerad och positiv föreläsare. Flera ifrågasatte relevansen i föreläsningen "Tillämpad växtodlingsrådgivning", och tyckte att den hade passat bättre in på översiktskursen i lantbrukets växtproduktion. De positiva kommentarerna om denna föreläsningen var dock att den hade bra anknytning till verkligheten. Avsnittet "Ekologisk ekonomi -en översikt" fick ett medelbetyg. Flera hade inte möjlighet att gå på denna föreläsningen och här menar några att det hade varit bra att göra denna föreläsning till ett obligatoriskt moment i kursen. Av de som gick på föreläsningen tycker många att det var ett intressant inslag i kursen, men flera tyckte att föreläsningen var ostrukturerad. Betyget på projektuppgiften Frövi gård lågt något över medelbetyg. De flesta verkade positiva till denna uppgift med motiveringen att det var ett bra, verklighetsbaserat exempel med en engagerad gårdsföreståndare. Det som drog ned det allmänna betyget var att informationen om uppgiften var bristfällig, utebliven eller bristfällig handledartid och flera upplevde inte att de behärskade beräkningarna i agriwise. Ytterligare kritik var att projektgrupperna var för stora så att det blev en orättvis arbetsfördelning och att gårdsbesöket kunde kommit senare i kursen så att man hade haft en bättre helhetsbild om uppgiften. Exkursionen till Frövi gård fick ett betyg något över medel. Många uppskattade att få se gården i verkligheten då det gjorde att uppgiften kändes mer relevant. Flera framhåller dock att det hade varit önskvärt med en gård som låg närmare eftersom restiden var mycket lång i förhållande till besökstiden. Med stöd från detta tycker flera att det hade varit lika givande om gårdsföreståndaren hade kommit till Ultuna och visat bilder från gården istället. I frågan om man anser att arbetet i min projektgrupp har varit jämnt fördelat mellan samtliga gruppmedlemmar så är svaren jämt spridda över hela skalan. De problem som framhålls är att det är svårt att få en rättvis fördelning med så många gruppmedlemmar i en och samma grupp och att en del gruppmedlemmar inte varit närvarande vid flera tillfällen. En elev föreslår att lärarna tidigt i arbetet förklarar vilka åtgärder som ska vidtas om någon elev inte uppfyller kraven om närvao vid arbetsgången och så vidare. Jag anser att arbetet i min projektgrupp har varit jämnt fördelat mellan samtliga gruppmedlemmar. Fler framhåller dock att det har varit förhållandevis bra sammarbete i gruppen och att det var positivt att man fick jobba med andra inriktningar. Här framhålls även vikten av schemalagd tid för uppgiften då det är svårt att finna en gemensam tid för alla inriktningar utöver den avsatta kurstiden. Något fler än medel anser att ekologiska produktionsformer bör ha behandlats i större omfattning inom ramen för denna kurs. Många anser att det skulle vara viktigt med avseende på den ökade inriktningen på ekologiskt jordbruk. Men andra menar att det inte får plats i kursplanen och att det är viktigare att behandla grunderna i ekonomi istället. Påståendet Jag kommer att ha nytta av denna kurs i min framtida yrkesverksamhet fick ett medelbetyg. Många anser att ekonomi är viktigt beroende på framtida yrkesutövning, men att denna kurs var för ostrukturerad för att uppfylla de förväntningar man hade på kursen. Flera uppger att de kommer läsa ytterligare ekonomikurser för att få den kunskapen de hade önskat eller fördjupa de kunskaper de tycker att denna kurs gav. Men flera tänker då söka dessa ekonomikurser på ett annat universitet. Flera tycker att denna kurs har gett dem ett dåligt intryck av ekonomi så att de inte känner sig så motiverade till att söka någon annan ekonomikurs. Många är osäkra på ifall de i framtida yrkesverksamhet skulle vilja arbeta i offentliga myndigheter eller större industriföretag/organisationer. De som svarar nej på denna fråga framhåller vikten att jobba nära bönder och att de hellre skulle jobba i ett privatägt företag. Än del är intresserade av att jobba i djurskyddsmyndigheter eller inom biståndsarbete. Påståendet I min framtida yrkesverksamhet vill jag helst arbeta i offentliga myndigheter eller större industriföretag/organisationer har fått lite högre än snittbetyg och svarar ja på detta.

7 Påståendet I min framtida verksamhet vill jag gärna arbeta i en internationell miljö får ett medelbetyg och några svarar att de kan tänka sig att jobba inom EU eller inom den akademiska världen. Kontakta support: it-stod@slu.se