Planering och förvaltning för hållbar utveckling av stadslandskapet, tillämpningskurs LK0205,

Transkript

1 Planering och förvaltning för hållbar utveckling av stadslandskapet, tillämpningskurs LK0205, Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Helena Mellqvist Värderingsresultat Värderingsperiod: Antal svar 13 Studentantal 17 Svarsfrekvens 76 % Obligatoriska standardfrågor 1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Medel: 30,4 Median: : : : : : 1 >50: 0 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Medel: 3,6 2: 0 3: 6 4: 6 5: 1 3. Hur har informationen/administrationen i samband med kursen fungerat?

2 Medel: 3,5 Median: 3 2: 1 3: 6 5: 2 4. Jag anser att helhetsintrycket av kursen är mycket gott Medel: 3,1 Median: 3 2: 5 3: 3 5: 1 5. Jag anser att kursens svårighetsgrad har varit Medel: 2,8 Median: 3 2: 3 3: 9 4: 1 5: 0 6. Jag anser att kursen har behandlat alla lärandemål som anges i kursplanen. Om Du markerar (1), (2), (3), eller (4) ange vilket/vilka lärandemål som blivit otillräckligt behandlade. 7. Betygskriterierna var tydligt formulerade och enkla att förstå Medel: 3,8 2: 2 3: 3 5: 4

3 Medel: 3,7 1: 1 2: 1 3: 3 5: 4 8. Jag anser att diskussionsklimatet under kursen har varit bra. Medel: 4,1 1: 1 2: 0 3: 1 4: 6 5: 5 9. Jag anser att nödvändig infrastruktur kring undervisningen som lokaler och utrustning har fungerat ändamålsenligt. Medel: 4,5 Median: 5 2: 0 3: 1 4: 5 5: 7 Kommentarer Kursansvarigs kommentarer Kursen som helhet Under kursen har studenterna arbetat med ett projektarbete i Lindängen Malmö och för första gången gjordes detta i grupp. Studenterna är positiva till att det är ett grupparbete. Projektet har kretsat kring planering och förvaltning för hållbar stadsutveckling med den sociala hållbarheten i fokus, mycket på grund av det valda området. Studenterna fick under de första veckorna en introduktion till projektområdet genom bl. a studiebesök och presentationer från de som arbetar med områdesprogrammet i Lindängen. Vi hade även en övning (Walkshop Lindängen) där utemiljön i området undersöktes utifrån ett gåendeperspektiv. Under dessa två veckor hölls även metodföreläsningar liksom inspirationsföreläsningar från hållbarhetsarbete i andra områden. Under kursen hade vi tre delpresentationer och en slutpresentation.

4 Kursens genomförande 16 studenter började läsa kursen och 15 fullföljde. 14 av de 15 studenterna hade läst Planering och förvaltning för hållbar stadsutveckling teorikurs innan. En student var fristående. I projektets inledande skede upplevde studenterna en stor frustration över vad de ansåg vara otydliga instruktioner för projektarbetet. Tveksamheten har främst handlat om arbetsprocessens olika steg, från arbetsplan via kontext och koncept till förslag. Det har även handlat om vilken formalia som förväntas för arbetsplan och projektrapport samt vad som skiljer en uppsats från en projektrapport. Generellt rådde en osäkerhet kring om det var gruppens egen metod eller den metod som sedan skulle användas för att genomföra gruppens projektförslag som skulle beskrivas. Vi ser ett antal faktorer som kan ligga bakom förvirringen: - Vi hade en mycket kort kursintroduktion och gick inte igenom uppgiftslappen tillsammans med studenterna, då vi tyckte att den var tydlig och talade för sig själv (lesson learned). - Studenterna har blandad akademisk bakgrund och olika studietraditioner med olika studieteknik gör att Alnarps pedagogik mottas olika. De lösa ramar som vi ofta väljer att sätta upp för ett projektarbete ledde till förvirring och en stor rädsla för att göra fel. - Grupparbetesformen gör att flera tolkningar av uppgiften leder till förvirring, vilket dock är en del av pedagogiken. - Att arbetsplanen skulle presenteras innan kontexten ledde till en känsla av att hoppa över några steg i arbetsprocessen och sedan gå tillbaka. - Exempelrapporter från förra året på kurshemsidan avsåg att visa på att det finns flera sätt att hantera uppgiften men verkar i viss mån ha bidragit till osäkerheten. Studenterna uppskattar dock handledningen under kursen, både fysisk och mailledes. Handledningen har enligt de flesta varit snabb, engagerad och tydlig vilket bidragit till att förtydliga uppgiften och leda grupperna på rätt spår. De metoder som introducerats under de första veckornas metodföreläsningar förväntades av oss i kursledningen testas i projektarbetena. Detta verkar studenterna ha missat vilket också leder till att några av de färdiga projekten till viss del saknar förankring i projektområdet och en fysisk förankring i Lindängen. Scenariot känns igen från föregående år så där måste vi vara mycket tydligare. En möjlighet är att vi lägger in en metodföreläsning som handlar om vilken betydelse valda arbetsmetoder har i ett projektarbete. Föredragshållare skulle förslagsvis vara en erfaren projektledare från kommunal eller regional verksamhet. De olika presentationstillfällena har fungerat bra men har enligt några varit ganska upprepande, vilket också kan härledas till att arbetsplanen skulle lämnas in och presenteras som ett första steg. Då arbetsplanen skulle förmedla en projektidé blev detta en försmak på konceptet och fick således fokus genom alla presentationer. Slutpresentation hölls innan juluppehållet och efter detta lämnades projektrapporterna in. Slutpresentationen upplevdes som något kort och alla grupper fick inte riktigt den tid för kritik som de hade önskat. Sista veckan arbetade studenterna med att skriva en individuell reflektion kring gruppens arbetsprocess, samt att motläsa en annan grupps projektrapport och opponera. Kursens struktur och schema Schemat var tidigt satt. Kursens struktur och administration har upplevts som tydlig. De flesta verkar nöjda med kursens inledning samt grupparbetets första moment. Någon tycker att det gavs för lite tid till den individuella reflektionen. Detta moment informerade vi dock om redan vid kursintroduktionen och tipsade om att föra kontinuerliga dagboksanteckningar. Vi påminde också om detta vid några tillfällen under kursen. Någon poängterar också att det var synd att opponeringen var alldeles på slutet, då det var för sent

5 att ändra i rapporten inför bedömning. Dock såg vi i lärarlaget själva motläsningen som huvudanledningen till opponeringsuppgiften. Potentiella förändringar Vi ser över hur projektuppgiften formuleras och ser till att ha en noggrann genomgång av projektarbetets olika moment vid kursintroduktionen nästa gång. Angående formalian får kurledningen förtydliga projektarbetets instruktioner. Det som ska lämnas in har avsetts vara ett mellanting mellan projektrapport och uppsats och detta borde förtydligas. Om vi kommer fram till att de fria ramarna ska behållas så borde DET också förtydligas. I en av HSU-programmets kurser på Mah ingår att skriva en projektrapport. Vi ska diskutera med kursansvarig Peter Parker hur deras instruktioner och ramar ser ut för att avgöra om vi kan samköra detta eller ha våra olika linjer. Ett sätt att få en ingång till ett projekts olika steg är att få insyn i ett verkligt projekt där man i praktik kan se hela processen. En idé är att bjuda in en projekt-räv som går igenom de olika stegen och även vad som är viktigt att tänka på när det gäller en projektrapport. I stället för att lämnas in först så lämnas arbetsplanen vid nästa kurstillfälle in i samband med konceptpresentation. Detta för att få en mer naturlig ordningsföljd där kontexten kan undersökas mer förutsättningslöst. Vi måste redan vid kursintroduktion förtydliga metodföreläsningarnas vikt i kursen och att avsikten är att någon eller några av metoderna testas i gruppernas projektarbete. Det är också viktigt att vi funderar över hur vi kan få in det fysiska rummet, platsen och upplevelseperspektivet. Kan vi ha ett seminarium kring detta i ett inledande skede? Fler tillfällen för gruppdiskussioner eftersträvas. Det framkommer att diskussionen vid redovisningstillfällena har varit främst mellan lärare och den redovisande gruppen. Kan man på något sätt bjuda in klassen till fler kommentarer? Någon form av opponering? Gällande presentationerna framkommer det också önskemål om ett moment med presentationsteknik/retorik. Här anser vi dock att gruppmedlemmarna kan lära mycket av varandra, men det kanske ändå är något att ta med sig? Vid slutpresentationen bör varje grupp få längre tid för kritik. Vi funderar även kring om kursledningen kan anstränga sig mer med att arbeta ihop alla studenter till en klass. Grupperna har inte träffats så ofta och i vissa fall arbetat mycket enskilt även inom gruppen. Det är tänkbart att ha en del schemalagda tillfällen med ev. handledning där samtliga grupper sitter i samma sal, likt landskapsarkitektprogrammets Projekt 3. På det viset kan grupperna också hjälpa varandra. I årets upplaga hade en sådan lokal kunnat vara Lindgårdens mötesplats i Lindängen. Det hade exempelvis kunnat inleda arbetet med delmoment koncept och samköras med att tjänstemän från områdesprogrammet varit på plats. Studentrepresentantens kommentarer Fråga 1. Antal timmar i veckan som kursen krävt En majoritet av studenterna har svarat att det har krävts mer eller mindre 40 timmar i veckan. Även om det är svårt att veta exakt hur mycket tid som har lagts ner i veckan så har det känts som ett heltidsarbete. Detta bedömer jag som positivt då jag anser att en kurs på 100% bör ta lika mycket tid som ett heltidsarbete. Om det gått åt mindre tid hade det kunnat vara ett tecken på att kursmomenten var för simpelt utformade, så är inte fallet nu anser jag. Fråga 2. Studenternas förkunskaper Då detta är en fortsättningskurs på föregående kurs har många studenter, främst de som gått föregående kurs, uttryckt att de känner att de besitter tillräckliga förkunskaper. Vissa studenter har dock ifrågasatt lämpligheten i att erbjuda denna kurs som fristående. Det uppstod kunskapsluckor hos studenter som läste kursen som en fristående kurs.

6 Personligen tycker jag att det är positivt att kursen ges som fristående kurs. Att alla medarbetare inte besitter samma förkunskaper är en del av vardagen ute i arbetslivet och således är det förberedande för oss studenter att behöva hantera sådana situationer. Fråga 3. Hur har administrationen funkat? Överlag anser studenterna att administrationen har fungerat okej. Lärarna har varit hjälpsamma och det har känts att de gör sitt yttersta för att hjälpa studenterna. Dock riktas kritik mot uppgiftsbeskrivningen som många upplevde var krångligt formulerad och inte anpassad till ett grupparbete. Vidare upplever vissa att t.ex. kommentarer i samband med redovisning kunde ha skickats ut till samtliga gruppmedlemmar och inte bara en gruppmedlem. Detta är förhållande vis små förbättringsåtgärder och den slutgiltiga bedömningen är att administrationen fungerade bra under kursens gång. Fråga 4. Kursens helhetsintryck Många studenter är inte helt nöjda med kursens helhetsintryck. Även om en majoritet ger kursen <3 i betyg så svarar en betydande del, fem personer att de inte är nöjda med helhetsintrycket. Detta har jag som student upplevt under större delar av kursens gång. Missnöjet har främst grundats i att uppgiften har varit svår att förstå. Även kritik mot kursens upplägg är frekvent återkommande, t.ex. efterfrågar många studenter en redovisning efter jul istället för innan. Även den individuella reflektionen har fått stor kritik. Studenterna förstår syftet bakom momentet, men att skriva 5-6 sidor blev hämmande för vissa studenter. De har i efterhand berättat att de i slutändan bara skrev för skrivandets skull, snarare än att skriva kvalitativa texter. En student lämnar ett förslag på att lämna ett större spann vid antalet sidor, t.ex. 3-6 sidor. Personligen tror jag att en stor del av missnöjet grundar sig i att många studenter har haft höga förväntningar på kursen, då den föregående kursen var väldigt uppskattad. Dock håller jag med om att de olika kursmomenten med fördel kan omflyttas till nästa år. Fråga 5. Kursens svårighetsgrad En majoritet av studenterna anser att kursens svårighetsgrad har varit väl balanserad. Dock riktas åter kritik mot uppgiftsformuleringen och de olika delmomenten/ delredovisningarna. I det stora hela ligger kursen på en acceptabel svårighetsnivå. Kritiken mot uppgiftsbeskrivningen anser jag inte hör hemma i denna fråga då kritiken berör formuleringen och inte den förväntade arbetsinsatsen från studenterna. Fråga 6. Är kursens lärandemål uppfyllda? Även om många studenter anser att lärandemålen är uppfyllda anser vissa att främst punkten andra svenska och internationella referenser inte har uppfyllts. De anser också att kursmålen kunde ha redovisats mer tydligt i samband med kursstart. Dock påtalar de att det åligger varje student att själv sätta sig in i kursens lärandemål. Till nästa år kan jag själv rekommendera att ni försöka få in en till föreläsning som just belyser internationella exempel. Fråga 7. Betygskriteriernas tydlighet och förstålighet Studenterna upplever att betygskriterierna i sig är lättförståeliga, dock är de svåra att koppla ihop till kursens olika moment. Detta har skapat en stor förvirring bland studenterna som inte har vetat vad som krävts för att få ett visst betyg i t.ex. rapporten. Även kritik mot att det går att få ett högre betyg än 3 (godkänt) i grupparbetet anser vissa är orättvist då det alltid finns s.k. friåkare i alla grupper. Större tyngd borde läggas på de individuella momenten. Detta är något jag personligen håller med om. Även om jag själv inte hade en s.k. friåkare i min grupp vet jag andra grupper som hade det. Fråga 8. Diskussionsklimatet under kursen En majoritet av studenterna anser att diskussionsklimatet har varit bra och öppet. Dock anser vissa att det inte skett så mycket diskussion mellan studenter och lärare, det har mer blivit feedback till redovisningar som i ett tidigt skede blev repetitiva och inte särskilt

7 givande. Vidare upplevde vissa studenter att gäståhörare var dåligt insatta i kursen och därigenom gav irrelevant feedback. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en majoritet är nöjda med diskussionsklimatet, dock är de mindre nöjda med själva innehållet i diskussionerna. Fråga 9. Infrastrukturen runt kursen Samtliga studenter anser att infrastrukturen runt kursen har fungerat bra. Den enda relevanta kommentaren som lämnats är att aulan var aningen stor till slutredovisningen. Annars anser studenterna och jag själv att lokaler och utrustning har fungerat på ett tillfredställande sätt. Fråga 10. Egna frågor Då ingen student har lämnat någon kommentar i detta fält anser jag att det är lämpligt att sammanfatta vissa kommentarer från andra studenter som inte varit relevanta till den fråga där de lämnats i utvärderingen. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att även om studenterna anser att kursen är godkänd så upplevde de den som tråkig och oinspirerande. De ser fördelarna med den och möjligheten att få ett upplägg till det efterföljande examensarbetet. Vad som gör kursen oinspirerande tycks genom kommentarer från studenter bero på att kursens upplägg efterliknar väldigt mycket den projektkurs som många av oss (programstudenter) läste på Malmö högskola under vårterminen Lägg där till att många studenter har känt en frustration över den svårtolkade uppgiftsformuleringen och de för studenterna, tvivelaktiga upplägget av kursmomenten. Jag själv upplever att många studenter är besvikna på denna kurs även om de ser värdet i den. Tyvärr har jag inget förslag på förbättring utöver de kommentarer som övriga studenter redan har lämnat i samband med kursavslutning och kursutvärdering. Kontakta support: it-stod@slu.se