1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Transkript

1 Stadens utmaningar LK0194, Hp Studietakt = 50% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Petra Bengtsson Värderingsresultat Värderingsperiod: Antal svar 16 Studentantal 31 Svarsfrekvens 51 % Obligatoriska standardfrågor 1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Medel: 22,5 Median: : : : : : 2 >50: 0 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Medel: 3,4 Median: 3 3: 8 4: 7 5: 0 3. Hur har informationen/administrationen i samband med kursen fungerat?

2 Medel: 3,6 1: 1 3: 4 4: 7 5: 3 4. Jag anser att helhetsintrycket av kursen är mycket gott Medel: 3,9 3: 5 4: 4 5: 6 5. Jag anser att kursens svårighetsgrad har varit Medel: 2,8 Median: 3 1: 2 2: 2 3: 9 4: 3 5: 0 6. Jag anser att kursen har behandlat alla lärandemål som anges i kursplanen. Om Du markerar (1), (2), (3), eller (4) ange vilket/vilka lärandemål som blivit otillräckligt behandlade. 7. Betygskriterierna var tydligt formulerade och enkla att förstå Medel: 4,3 Median: 5 3: 3 4: 2 5: 10

3 Medel: 4,1 2: 0 3: 3 4: 8 5: 5 8. Jag anser att diskussionsklimatet under kursen har varit bra. Medel: 4,1 2: 0 3: 4 4: 7 5: 5 9. Jag anser att nödvändig infrastruktur kring undervisningen som lokaler och utrustning har fungerat ändamålsenligt. Medel: 4,7 Median: 5 2: 0 3: 2 4: 1 5: 13 Kommentarer Kursansvarigs kommentarer Kursledningens kommentarer på LK0194 HT 2015 Kursen har, liksom övriga kurser på HSU-programmet, fått ny kursledning läsåret 2015/2016 och kommer bytas ut igen inför nästa. Kurser och program drivs av engagerade och kunniga lärarlag och det är olyckligt att ad hoc byta ut hela lärarlag i program eller kurser, det ger dålig kontinuitet och det blir svårt att på ett kvalitativt sätt att utveckla pedagogik och innehåll i kurserna. Detta avspeglar sig i kursvärderingen där återkommande kritik inte kan åtgärdas på ett effektivt sätt eller förbättringar inte har möjlighet att genomföras p g a kortsiktigheten. Hälften av studenterna har svarat på kursutvärderingen. Det är ungefär samma som året före men fler än tidigare år. Kursstart och information

4 Ett nytt inslag var en gemensam kursstart där lärarteam och administratörer från både SLU och MAH deltog och där information gavs från båda och studenterna fick en frågestund. Kontaktpersonerna presenterade sig och olikheterna mellan lärosätena blev belysta. Kursadministrationen och informationen har överlag fungerat mycket bra, med få men tydliga instruktioner om bl a schemaändringar. Kursupplägg och genomförande Överlag får kursen gott betyg från studenterna. Kursens upplägg i stort, med en tydlig struktur och fokus på olika ämnen som bearbetas i form av föreläsning, litteratur, skrivande och diskussion har varit uppskattat. Studenterna skriver 12 veckopapers, som diskuteras vid efterföljande seminarium, och fyra temapapers som följer kursens upplägg, samt ett blogginlägg. 31 studenter gick kursen, 18 programstudenter och 13 fristående. Studenterna hade en bredd från olika bakgrunder. Tidigt i schemat var ett par aktiviteter inlagda som lära-känna-aktiviteter; en cykelutflykt till Köpenhamn med guidning kring nya intressanta stads- och hållbarhetsprojekt samt en parkvandring på Alnarp. Dessa båda var uppskattade bland studenterna, och många deltog. På cykelturen deltog även några av studenterna från Malmökursen som inte gick Stadens utmaningar. Bland den negativa kritiken märks att upplägget har varit för likt Malmö Högskolas parallella kurs som många går samtidigt, med krockar i inlämningar. Detta kan bero på att kontakten med Malmö har varit sporadisk på sistone. Att temana följs åt är däremot positivt. Kursmoment Upplägget på kursen med återkommande paperskrivning och seminarier skulle kunna varieras något och kompletteras med exempelvis studiebesök (fler än de som genomfördes) och mer styrda diskussionsfrågor på seminarierna. Det kom fram förslag på att man på egen hand skulle kunnat göra små studier av platser och skrivit om dem som komplement till litteraturen. Seminarieledarnas roll kan bli tydligare, eventuellt genom att ha ett standardupplägg, lika uppfattning om formalia efterfrågades också. Seminarieledarna var många olika, några var med vid enstaka tillfälle medan andra återkom. Det är svårt att hålla ihop ett gemensamt upplägg och synsätt när det är många involverade. Det hade kunnat förbättras med seminarieledarträffar vid ett par tillfällen, och om möjligt med färre involverade som valts mer med tanke på teman än vilket var fallet i år. Det var positivt med de blandade grupperna med tanke på kandidatbakgrund och halvvägs gavs studenterna även möjlighet att byta grupp med någon för att få nya konstellationer, men ingen utnyttjade möjligheten. Man skulle kunnat göra ett planerat byte i halvtid. Mer feedback på veckopaprena efterfrågades, och tydlighet i seminarieledarens roll behövs i det sammanhanget. Föreläsningarna har uppskattats och de flesta har varit bra och relevanta menar flertalet studenter av de som svarat. Övervägande kommentarer var mycket positiva till föreläsningarna. Trots detta kan man se över föreläsningarnas nivå, enstaka hamnade för högt eller lågt. Kanske viktigare att de passar in i temana, som de inte alltid gjorde. Kopplingen till kursmålen, kursens tema och studenternas bakgrund kan tydliggöras för respektive föreläsare. Kursen lockar allt fler studenter. Upplägget är i stort sett detsamma som när det var färre studenter. Att för kursledningen hinna med och ge feedback på alla papers tar mycket tid. Temapapers har de fått feedback på, men ibland något sent och mycket summariskt. Om man hittar en bra modell för att studenterna ska kunna ta till sig varandras temapapers och ge varandra feedback kan det förbättra kursen och effekterna av den ytterligare. Ett nytt inslag för året provades, och uppskattades. Alla studenter skulle skriva ett blogginlägg, som sedan publicerades på Hållbar Stad. I detta moment ingick kamratfeedback, vilket har fungerat mycket bra. Kurslitteratur Studenternas kommentarer på kurslitteraturen skiljer sig, några tyckte att det var ett bra

5 utbud och andra att litteraturlistan kan förnyas. Alnarp Petra Bengtsson/ Maria Kylin/ Lina Lindström Studentrepresentantens kommentarer Kommunikation Studenterna uppskattade att informationen kom från olika håll. Särskilt aviseringen via SMS var bra då den möjliggjorde ganska spontan koordination vid möten. Inlämningen gick inte alltid smidigt då det var olika adresser uppgifterna skulle skickas till och adresserna varierade under kursen. Därtill kommer att studentportalens uppbyggnad förefaller varken översiktlig eller lättförståelig. Det var ofta oklart var man måste leta efter information. Bedömningen av inlämningsuppgifterna hamnade till exempel på olika ställen och hittades därför ibland inte. Kurstillfället i mitten av terminen som användes för återkoppling verkade framkalla förändringar på själva kursen så att inte bara framtidens studenter kunde ha nytta av det utan också själva kursdeltagare. Som förbättringsförslag nämns då att man antingen helt använder sig av ett kommunikationsmedium, till exempel SLU:s infrastruktur på nätet (Studentwebben) eller mejl. Litteraturen Studenterna uppskattade kunskapsinputen från litteraturen. Den tycktes vara relevant och innehöll en bra blandning av gammalt och nytt samt olika ämnen men det önskades en bättre struktur gällande koppling till föreläsningarna. Föreläsningar Studenterna tyckte för det mesta om föreläsningar därför att de hölls av representanter av näringslivet och att de flesta föreläsarna verkade kompetenta. Några av föreläsningarna saknade dock specifika kopplingar till seminarierna, det aktuella ämnet och även målet av hela kursen. Det föreslogs då att byta ut föreläsningarna som inte verkar passa. Seminarier Seminarierna uppskattades som tillfällen för att förbättra sina kommunikativa färdigheter men kväliteten av seminarierna verkade gå upp och ner med seminarledarna. Några seminarier hade en tydlig struktur och relevans, somliga däremot tyvärr inte. Några ledare verkade bra, andra dåligt förberedda. Här måste påpekas att det uppfattades på olika sätt. Några tyckte om den fria diskussionsstilen, andra kände sig lite lost. Därtill kommer att en grupp klagade ganska ofta över problem, en annan grupp klagade emellertid sällan. Uppgiften för veckopappren verkade göra dem enformiga och inte till goda diskussionsunderlag då alla skrev ungefär det samma. Alla 12 seminarier hölls om samma grupper vilket också tycktes bidra till enformighet. Förbättringsförslag är då att blanda grupperna efter varje hållbarhetsblock och ge ett större urval av källor som skrivunderlag per tillfälle eller att varje person får belysa en särskild fråga kring temat. Förutom detta föreslogs det att ge alla seminarieledarna samma anvisningar för att höja kvaliteten av de dåliga tillfällena.

6 Inlämningar Några studenter hade svårt att vänja sig till den populärvetenskapliga skrivstilen eftersom den skiljer sig från den vetenskapliga stilen på Malmö högskola som de flesta av studenterna verkade vara vana vid. I början saknades det förklaringar till bedömningen av temapappren. Under kursens förlopp förbättrades den dock. Tyvärr fick man nästan ingen feedback på veckopappren. Det uppskattades däremot att man hade mycket frihet gällande ämnesval för pappren. Blogguppgiften var omtyckt eftersom den var något utanför de vanliga inlämningarna. Som förbättring önskades det mer feedback på alla inlämningsuppgifter från början. Struktur Kursen ansågs att vara en bra introduktionskurs till hållbarhet med en lämplig svårighetsgrad. Kursens upplägg uppskattades i synnerhet av dem som pendlade. Somliga önskade emellertid fler kurstillfällen. Strukturen i kursen med de fyra ämnesblocken var tydlig vilket underlättade den egna terminplaneringen. Några tyckte att det blev för mycket ekologi och för lite ekonomi. De flesta var dock nöjda med ämnesfördelningen. Det var bra att man försökte koordinera kursen med hållbar stadsutveckling på Malmö högskola men kursens innehåll och uppgifter liknade dem i Malmö för mycket (eller tvärtom). Det var synt att det sista tillfället hölls efter julen. Således präglades detta tillfälle av mycket frånvaro. Många studenter angav att de tillbringade mer än de avsedda 20 timmarna i veckan med kursen och klagade över för mycket arbete. Det kritisierades att kursen innebar för mycket skrivande. Exkursionen till Köpenhamn var däremot mycket omtyckt. Det påpekades en viss oklarhet i kursbeskrivningen gällande mer omfattande projekt i själva verket blev det bara större teoretiska uppsatser istället för någonting mer praktiskt som kursbeskrivningen antydde. Förbättringsförslag är att man anpassar kursbeskrivningen gällande projekten, blandar in andra slags uppgifter (än uppsatser) och en bättre samordning med kursen som ges samtidigt på Malmö högskola. Sammanfattning Kursens struktur var för det mesta mycket uppskattad. Samtidigt önskas det förbättringar gällande: kommunikation på nätet; koordination av föreläsningarna, litteraturen samt kursens innehåll och mål; variation i seminarierna; feedback på inlämningsuppgifterna och samordning med Malmö högskola. / Johannes Wolf, Kontakta support: it-stod@slu.se