Personalbokslut 2011 KS-2012/314

Transkript

1 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/ Kommunstyrelsen Personalbokslut 2011 KS-2012/314 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta att godkänna personalbokslut Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna personalbokslut Göran Nilsson

2 PERSONALBOKSLUT FÖR KNIVSTA KOMMUN 2011

3 Innehåll personalbokslut Hälso- och arbetsmiljömål för Verksamheternas arbetsmiljörevision Hälso- och arbetsmiljöarbete Risker i arbetsmiljön Hur skapar du en frisk arbetsplats? 3. Förebyggande insatser och rehabilitering Personalronder Företagshälsovård Rehabiliteringsarbete Hälso- och rehabfond 5 4. Kommunövergripande hälsoinsatser/hälsoprojekt Riktade hälsofrämjandeinsatser Hälsosamtal Hälsosamtal i grupp Individuella hälsosamtal Lunken Hälsovecka Motionera mera Friskvårdssubvention genom Friskvårdskuponger till alla anställda 7 5. Arbetsskador och tillbud Arbetsskador Tillbud 8 6. Personalresurser 8 7. Anställda: fördelning, åldrar, yrkesgrupper och kön 9 8. Sjukfrånvaro Pensionsavgångar Analys 17 2

4 1. Hälso- och arbetsmiljömål för 2011 Mål Resultat Kommentar Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska ej överstiga jämförelse med 2009 års nivå Alla arbetsgrupper som uttrycker behov ska erbjudas riktade hälsofrämjande insatser 2009: 5,5% 2010: 5,64% 2011: 5,7% Fyra arbetsplatser har fått riktad insats från hälsoutvecklaren utifrån önskat behov. Hörseltester på anställda har utförts på alla skolor. En liten ökning har skett av den totala sjukfrånvaron. 2. Verksamheternas arbetsmiljörevision Nedan presenteras en sammanställning från verksamheternas egen arbetsmiljörevision. 2.1 Hälso - och arbetsmiljöarbete Kommunens hälsoarbete har fortsatt genomslagskraft ute på arbetsplatserna. Olika typer av både hälso- och arbetsmiljöarbete pågår på alla arbetsplatser. Samtliga verksamhetsområden har anlitat hälsoutvecklaren och detta redovisas särskilt under block 4. Inom respektive område framkommer att följande hälso- och arbetsmiljöarbete har utförts: Vård och omsorg: Handledning, utbildning, mentorskap, inspiration och friskvårdsaktiviteter. Förskolan: Insatser med ergonom, hälsoutvecklaren, gemensamma friskvårdsaktiviteter, aktiv delaktighet i grupp i hälso- och arbetsmiljöfrågorna samt förbättringar i lokaler. Skolan: Skyddsåtgärder, handledning, utbildning. Inspiration kring positiv psykologi från företagshälsan, hälsosamtal i grupp och andra insatser från hälsoutvecklaren. Övriga: Gemensam träning, förebyggande åtgärder för hot och våld och hälsosamtal i grupp med stöd av hälsoutvecklaren. 2.2 Risker i arbetsmiljön Varje verksamhetsområde har sina specifika risker i arbetsmiljön som är viktiga att beakta. Gemensamma risker för skola och förskola är som tidigare den höga ljudnivån orsakad av stora barn/elevgrupper samt i viss mån även lokalernas utformning. Lokalernas skick och opraktiska lokaler som framkallar stress eller annan överbelastning är en annan faktor. Inom förskolan framhålls även lyft av små barn, ensamarbete i vissa situationer som riskfaktorer. 3

5 Inom Vård och omsorg anges hot och våld från kunder som en riskfaktor. Omställning i samband med omorganisation och flytt har lett till ökad frånvaro. Nytt schema och nytt planeringssystem anges också som en riskfaktor. 2.3 Hur skapar du en frisk arbetsplats Vanliga insatser för att skapa en frisk arbetsplats är att t.ex. ge förutsättningar för god stämning på arbetsplatsen, ge utrymme för friskvårdsombudet och delaktighet, uppmuntra till gemensamma aktiviteter, lyssna och ge beröm samt att ha roligt tillsammans. 3. Förebyggande insatser och rehabilitering 3.1 Personalronder Personalchefen tillsammans med personalsekreteraren besöker varje år ett antal arbetsplatser för s.k. personalrond. Urvalskriterierna har hittills varit arbetsplatser med hög resp. låg sjukfrånvaro. Från arbetsplatsen medverkar chefen, skyddsombudet och ibland friskvårdsombudet och man gå här systematiskt igenom frågor som sjukfrånvaro, lokaler, arbetsschema, konflikter, rehabiliteringsarbete mm. En handlingsplan fastställs utifrån framkomna uppgifter och uppföljning sker efter 6 månader. Syftet med personalronden är att minska sjukfrånvaron och stötta chefer i arbetet med arbetsmiljön. Genom att även besöka arbetsplatser med låg sjukfrånvaro framkommer viktiga friskfaktorer som finns att ta fasta på för fortsatt arbetsmiljöarbete. Under 2011 har personalrond endast utförts på en arbetsplats nämligen. 3.2 Företagshälsovård Previas tjänster används till arbetsmiljörelaterade insatser i förebyggande eller rehabiliterande syfte för hela arbetsplatser, till stöd för enskilda anställda samt till olika utbildningar. I tabell nedan framkommer hur professionerna utnyttjas inom företagshälsovården. I rehabiliteringsarbetet för anställda sker ett fungerande samarbete i team med representanter från företagshälsovården, arbetsgivaren, personalorganisationer och försäkringskassan m.fl. Utifrån behov som framkommer vid den årliga arbetsmiljörevisionen från arbetsplatserna i kommunen så utarbetas årligen projekt för insatser i samarbete med bl.a. företagshälsan. Chefer vid skola och förskola uppgav vid revisionen 2010 att den höga ljudnivån är ett riskmoment för anställda och som en konsekvens av detta utförde företagshälsan 2009 hörseltester inom förskolan och under Under år 2011 fortsatte detsamma för skolpersonal. Previas tjänster utnyttjande efter målgrupp och profession i timmar Målgrupp År Beteendevetare Ergonom Psykolog Läkare Sjuksköterska Arbetsplats Anställd

6 3.3 Rehabiliteringsarbetet Cheferna har ansvar för rehabiliteringsarbetet inom sin verksamhet. Arbetet utövas vid behov i samarbete med t.ex. personalenheten, försäkringskassan, företagshälsan med dess olika professioner av t.ex. läkare, beteendevetare, sjukgymnast samt representant från personalorganisation. Förutom arbetsgivarens ansvar för anställda så kräver de nuvarande sjukförsäkringsreglerna ett mycket aktivt rehabiliteringsarbete för anställda. Det krävs t.ex. särskilda insatser för att de anställda som är sjukskrivna ska klara av samt återkomma till sitt arbete. Under året har -fyra personer varav två tillfälligt - kunnat erbjudas arbete på annan enhet inom kommunen då de inte klarat av att vara kvar på sin ordinarie arbetsplats eller i sitt ordinarie yrke. Flera anställda har därutöver fått nya och ibland anpassade sysslor på sin egen enhet. Hälsoutvecklaren har som tidigare engagerats för individuella hälsoinsatser gällande ett antal personer i rehabiliteringssituation. 3.4 Hälso- och rehabfond Av varje enhets budget går 0,5 % till en kommungemensam hälso- och rehabfond. Fonden administreras av personalenhet och fackförbund och fondens medel delas ut två gånger per år till enheternas kostnader för hälsofrämjande insatser och rehabiliteringsinsatser. Under 2011 har fondens medel delats ut till enheter för extrakostnader i samband med anpassade arbetsuppgifter i förebyggande syfte och vid återgång i arbete i rehabiliteringssituation, utöver verksamhet på egen eller annan arbetsplats alternativt dubbelbemanning under rehabilitering samt prov på annan arbetsplats. Kostnader för förebyggande insatser såsom grupphandledning för att minska hot och våld på arbetsplatsen har också beviljats. 4. Kommunövergripande hälsoinsatser/hälsoprojekt under Riktade hälsofrämjandeinsatser Hälsoutvecklaren i kommunen arbetar med riktade hälsofrämjande insatser på arbetsplatser med uttryckta behov och önskemål. Under 2011 arbetade hälsoutvecklaren med fyra olika arbetsplatser. Arbetsplatserna har olika behov och önskemål och därför ser också insatserna olika ut, det kan vara specifika stresshanteringskurser eller hälso- och aktivitetskurser med olika teman. Vissa arbetsplatser har velat ha en lite större insats på 5-10 tillfällen medan andra har haft några färre träffar. Alla insatser har utvärderats och har visat ett mycket positivt resultat. Många anställda och chefer upplever en stor effekt av att arbeta med dessa frågor tillsammans med kollegorna i den egna arbetsgruppen. 4.2 Hälsosamtal Hälsosamtal erbjuds till alla anställda, både individuella hälsosamtal och hälsosamtal i grupp. 4.3 Hälsosamtal i grupp Från och med januari 2010 har vi erbjudit arbetsplatser/arbetslag hälsosamtal i grupp. Bakgrunden till detta är att vi har upptäckt att de individuella hälsosamtalen tyvärr inte når 5

7 alla, samt att de hälsofrämjande insatserna som görs med hela arbetsplatser/enheter/arbetslag är de som ger bäst resultat. Hälsosamtal i grupp genomförs med den egna arbetsplatsen tillsammans med hälsoutvecklaren i kommunen. Man diskuterar hälsan på arbetsplatsen, samarbetet och arbetsmiljön, för att tillsammans bestämma hur vi vill ha det på arbetsplatsen, skapa en gemensam målbild. Under 2011 har vård & omsorg, kommunkontoret och kultur & fritid erbjudits sådana samtal. 9 av 12 arbetsplatser inom Vård & omsorg hade hälsosamtal i grupp under av 5 arbetsplatser inom kultur och fritid nappade på erbjudandet och på kommunkontoret var det 2 11 arbetsgrupper som hade hälsosamtal i grupp. 4.4 Individuella hälsosamtal Erbjudandet om individuella hälsosamtal med frivilligt konditionstest finns kvar. Det är ett samtal kring livsstil och hälsa tillsammans med person utbildad inom området hälsa och friskvård. Man får också möjlighet att under det samtalet genomföra ett konditionstest på ergometercykel. De anställda som är intresserade av ett sådant samtal för själva kontakta hälsoutvecklaren för att boka en tid. 4.5 Lunken En kommungemensam friluftsdag med tipspromenad, aktivitet och förtäring i naturen som gemomförs årligen både höst och vår. Vårlunken 2011 hade 284 deltagare. Höstlunken 2011 hade 291 deltagare. 4.6 Hälsovecka 2011 års hälsovecka var den åttonde i rad och hade fler aktiviteter än någonsin. Det är många lokala friskvårdsanläggningar och andra verksamheter som vill vara med på Knivsta kommuns hälsovecka och det är mycket roligt att det sprids och blir fler och fler varje år som vill vara med. Hälsoveckan 2011 hade många deltagare, 407 (varav cirka 75 personer var på Zumba) deltagare på de aktiviteter som fanns på schemat hade hälsoveckan 326 deltagare. 2011r fanns det 54 aktiviteter att välja på jämfört med 2010 års 45. Av dessa 54 aktiviteter var det 5 aktiviteter som blev inställda på grund av för få deltagare Varje år som vi haft hälsoveckan har vi ökat deltagarantalet vilket är jätteroligt, det är fler och fler som är aktiva i poängjakten och de olika tävlingarna som vi har. Förutom detta var det anställda som besökte Form, Friskis och Svettis samt Hälsohuset. Nya aktiviteter för 2011 var olika typer av prova på massage, skapande släpp loss din kreativitet, vandring på Upplandsleden, skapande i påskens färger, föreläsningen vägen till vinnarcirkeln, Zumba, yoga workshop, gym workshop, spinn of hope och medicinsk yoga. De mest populära aktiviteterna under 2011 var Zumba, skapande i påskens färger, kommunikationsföreläsning, vandring på Upplandsleden, prova på massage samt medicinsk yoga. 6

8 4.7 Motionera mera Detta är en löpande aktivitetsinsats där anställda lämnar in aktivitetskort på utförd fysisk aktivitet och har möjlighet att vinna små priser vid månatlig utlottning. Det delas dessutom ut ett årspris till den som lämnat in flest aktivitetskort under året. Under 2011 har det minskat med personer som varit aktiva i motionera mera, under 2011 var det 49 personer som var aktiva i projektet och de lämnade tillsammans in 287 aktivitetskort, under 2010 lämnades det in 502 aktivitetskort av 79 personer. 4.8 Friskvårdssubvention genom Friskvårdskuponger till alla anställda Subvention för friskvård finns för anställda i Knivsta kommun i form av ersättning med 1000 kronor per år som delas ut till alla anställda i form av Friskvårdskuponger. Skatteverkets regler gäller för vad subventionen kan användas till Under 2011 är det 69 % av de anställda som använt sina friskvårdskuponger (statistik tagen ) mot ca 60% De anläggningar som vi i Knivsta kommun använt våra friskvårdskuponger till mest är: Hälsohuset, Form, Amyris, Friskis o Svettis (Knivsta, Uppsala, Stockholm) och Fyrishov. Pengarna kan på dessa anläggningar både användas till köp av träningskort, simning och massagebehandlingar. 5. Arbetsskador och tillbud 5.1 Arbetsskador Verksamheter År Lyft Hot/Våld Olyckor Övrigt Totalt Vård o Omsorg Skola Förskola Kommunkontor Summa Det hot som förekommit inom skolan avser en elev som slog personal i ansiktet och på armen. 7

9 5.2 Tillbud År Vård o Sociala Skola Förskola Totalt Omsorg enheten Tillbud inom Vård och Omsorg består främst av att kund vid boende utövar något slag av hotfullt beteende i vårdsituation såsom spottar, försöker riva eller slå personal. 8

10 6. Anställda: fördelning, åldrar, yrkesgrupper och kön Fördelning av fast anställda och visstidsanställda Fast anst Visstid Antalet fast anställda sjönk till 749 vid utgången av 2011 p g a övergång av personal till privat vårdboende. De visstidsanställda har ökat till ca 650 vid utgången av Bland de visstidsanställda finns timanställda, vikarier på längre tid för ordinarie personals frånvaro, personliga assistenter som går på visstidsavtal, ledsagare mm. En svårighet med att räkna på visstidsanställda är, att en person i vissa fall kan stå registrerad på flera anställningar, varför summan kan bli högre än antal personer vi har inne och arbetar. Antal anställda inom förskola, undervisning och vård Förskola Lärare Vård Sammanlagt finns drygt 70% av våra fast anställda inom dessa tre verksamheter. 9

11 (Till förskolan räknas samtliga barnskötare, förskollärare och dagbarnvårdare, i lärargruppen ingår även fritidspedagoger) Anledningen till minskningen inom Vård och omsorg är att viss verksamhet lades ut på privat vårdgivare under Procentuell fördelning av anställda i olika åldersgrupper En förskjutning kan ses att åldersgrupperna samt år är de procentuellt största. Genomsnittsåldrar i olika yrkesgrupper Adjunkt Lärare 1-7 Bad- o idr hallsarb Barnskötare Vårdbiträde Undersköterska Ek biträde Förskollär Lokalvårdare Sjuksköt Socialsekr TOTALT 10

12 Endast tre av de största yrkesgrupperna har en genomsnittsålder under 40 år. Det är 1-7 lärare, bad- o idrottshallsarbetare och förskollärare. Genomsnittsåldern totalt ligger på 44,7 år. Genomsnittsåldern för Knivsta motsvarar i stort genomsnittet för kommunerna i Sverige. Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent av heltid Procent 85 Serie Vård och omsorg Skola/förskola Kultur o fritid Kommunkontor Bland de fast anställda ser den genomsnittliga sysselsättningsgraden ut enl diagrammet. Inom Kultur o Fritid finns lärarna inom Kulturskolan, där vissa tjänstgör endast några timmar/veckan, vilket drar ned sysselsättningsgraden. Antal visstidsanställda (månadsanställda) Antal Skola/förskola Vård och omsorg Kultur o fritid Övriga Diagrammet visar antal visstidsanställningar överstigande 3 mån i resp verksamhet. Vissa kan vara fast anställd personal som arbetar utöver sin deltidsanställning. De flesta anställningar ersätter ordinarie personal vid olika former av frånvaro. 11

13 Timanställda Skola/fsk Vård o omsorg tim/år = 11,06 årsarb tim/år = 10,5 årsarb De timanställda finns huvudsakligen inom skola/förskola och Vård och omsorg. Volymen timanställningar motsvarar 11,06 årsarbetare inom Skola/förskola och 10,5 årsarbetare inom Vård och omsorg. Dessa anställningar ersätter i de flesta fall ordinarie personal vid akut frånvaro. Inom Vård och omsorg finns också personliga assistenter som är anställda på PAN-avtalet, vilket innebär timanställningar. 7. Sjukfrånvaro Riksdagen beslutade år 2003 om en ändring i Lagen om kommunal redovisning (SFS 2002:1065) vilket innebär att förvaltningsberättelsen skall, under avsnittet Väsentliga personalförhållanden, innehålla upplysningar om de anställdas frånvaro p g a sjukdom under räkenskapsåret. Enligt kommunförbundets anvisningar skall denna statistik omfatta både fast anställda, tidsbegränsat anställda och vissa timanställda. Följande sju nyckeltal har ställts upp som gemensamma redovisningstal: Total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro minst 60 dagar Sjukfrånvaro kvinnor Sjukfrånvaro män Sjukfrånvaro i åldersgruppen upp till 29 år Sjukfrånvaro i åldersgruppen år Sjukfrånvaro i åldersgruppen från 50 år och uppåt 12

14 Obliagatorisk redovisning av sjukfrånvaron i procent av arbetad tid Total sjukfrånvar o Långtid >60 d Sjukfr kvinnor Sjukfrv män Sjukfr < 29 år Sjukfr 30-49år Sjukfr > 50 år ,11 66,39 8,94 3,35 4,32 8,74 9, ,88 62,24 8,73 3,33 4,4 8,82 8, ,6 62,2 8,5 2,8 5 8,5 7, ,57 46,01 7,06 3,77 4,51 6,53 7, , ,99 2,6 4,33 5,29 6, ,6 31,3 6,2 2,3 4 5,8 6, ,7 36,4 6,3 2,8 4,5 5, Den totala sjukfrånvaron har ökat något från 2009, så även långtidssjukfrånvaron. Vi kan se en viss uppgång av sjukfrånvaron de sista åren. Det rör sig om små ökningar, varför det är svårt att dra några direkta slutsatser av det. Det är den längre sjukfrånvaron som ökat mest det sista året, men den ligger ändå betydligt lägre (halverats) än de första mätåren. JÄMFÖRELSE SJUKFRÅNVARO INOM SJU NÄRLIGGANDE KOMMUNER Sjukskrivning Salem 6,8 6,0 5,1 5,4 Nykvarn 5,8 5,9 5,6 5,4 Vaxholm 8,3 8,1 6,4 5,7 Håbo 6,8 6,3 5,7 5,5 Knivsta 6,5 5,5 5,6 5,7 Gnesta 6,8 6,1 5,0 4,6 Trosa 6,4 5,6 5,4 4,4 13

15 Knivsta ligger lite högre i sjukfrånvaron tillsammans med Vaxholms kommun. Sjukdagar i procent på arbetsplatser med fler än 10 anställda Gem adm Ängbyskolan Thunmanskolan Estrids boende Hemtjänst Måltidsverksamh Personlig ass Gredelby skola Alsike skola 2 Alsike skola Segerstaskolan Långhundra skola Lagga skola Gredelby fsk Tallbackens fsk V Ängby fsk Individ- o fam Samtliga arbetsplatser utom två ligger under 10%. Fyra ligger under 5%. En drastisk ökning kan ses på en arbetsplats där det finns några med långtidssjukskrivning. 14

16 Sjukdagar i procent per yrkesgrupp Lokalvård Vaktmästare Ek biträde Elevass 4-9 lärare 1-7 lärare Personlig ass Dagbarnv USK/Boendeas Vårdbiträde Barnskötare Förskollärare Sjuksköt Socialsekr En ökning finns hos hos flera yrkesgrupper jämfört med

17 SJUKLÖNEKOSTNADER FÖR DEN TOTALA SJUKFRÅNVARON tkr tkr tkr tkr Produktionsbortfall, kvalitetssänkning, vikariekostnad, administrativa kostnader, PO mm är inte medräknade. Att det skett en sänkning av kostnaderna 2011, trots ökad sjukfrånvaro, kan bero på att det är långtidsfrånvaron som ökat och korttidsfrånvaron som minskat. Vi betalar ingen sjuklön efter 14 dagars sjukskrivning. 8. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i olika yrken åren Lär Bsk Vård Dbv Frp Fsk Kök Städ Rekt or Chef Adm ass Fram till 2020 kommer totalt 210 fast anställda att avgå med pension. Lärare och chefer står för de största pensionsavgångarna. Övr TOT AL 16

18 Analys 1. Den totala sjukfrånvaron och långtidsfrånvaron har ökat något sedan 2010 ( från 5,6% 2010 till 5,7% 2011 för den totala sjukfrånvaron) 2. Sjuklönekostnaderna har minskat 2011 jämfört med 2010 trots ökningen av sjukfrånvaron. Orsaken kan bero på att det är långtidsfrånvaron som ökat mest och vi betalar bara för de första 14 dagarna i sjukperioden chefer kommer att gå i pension fram till 2020, vilket innebär att chefsförsörjningen blir en viktig fråga för kommunen % av de anställda använder kommunens friskvårdskuponger, vilket är en ökning från Hälsosamtal i grupp har till viss del ersatt individuella hälsosamtal och leder i de flesta fall till ett bättre resultat än de individuella samtalen. 17

19 Kommunfullmäktige Utdrag ur PROTOKOLL Personalbokslut 2011 KS-2012/281 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för att komplettera det med antal del- och visstidsanställda. Ärende Kommunstyrelsens beslut samt Personalbokslutet har varit utsända. Yrkande Ninel Jansson (S) yrkar återremiss av ärendet för att komplettera det med antal del- och visstidsanställda. Exp till: Exp av: Exp den: