Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten Stefan Wik 6 november 2012

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Revisionsfråga Kontrollmål Metoder Iakttagelser Det fysiska arbetsmiljöarbetet Den psykosociala arbetsmiljön Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro undersköterskor/vårdbiträden Sjukfrånvaro för hälso- och sjukvårdspersonal Uppföljning av sjuktalen Projektet Hälsa på arbetsplatsen Synpunkter från anställda på arbetsmiljön Den fysiska arbetsmiljön Den psykosociala arbetsmiljön Aktiviteter som påverkar arbetsmiljön Bemanningsservice Utbildning Utbildning i arbetsmiljöarbete Revisionell bedömning november 2012

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Insatserna för äldre i deras ordinära boenden utförs företrädesvis av undersköterskor och vårdbiträden, men även andra yrkesgrupper svarar för insatserna. Det kan vara sjuksköterskor, arbetsterapeuter eller sjukgymnaster. För att omsorg och omvårdnad ska kunna hålla en god standard behöver också arbetsmiljön vara bra Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är omsorgsnämndens insatser för personalens arbetsmiljö ändamålsenliga? Kontrollmål Vilka förebyggande åtgärder vidtar nämnden inom arbetsmiljöområdet? Finns det några skillnader när det gäller arbetsmiljöproblem mellan de olika yrkesgrupperna? Visar sig denna skillnad i frånvarostatistiken mellan yrkesgrupperna? Vilka åtgärder vidtar nämnden för att minska sjukfrånvaron? Hur framgångsrika är de rehabiliteringsinsatser som nämnden sätter in? Hur arbetar nämnden med den psykosociala arbetsmiljön Hur fungerar bemanningsservice? Uppfattas den som en tillgång? 1.3. Metoder Vi har tagit del av de rutiner och riktlinjer som är utarbetade inom kommunen och som ingår i kommunens verksamhetshandbok. Vi har också tagit del av AFA Försäkrings arbetsbok Vård i annans hem. Ur kommunens IT-system Adato har vi fått statistik på sjukfrånvaron för grupperna undersköterskor/vårdbiträden och hälsooch sjukvårdspersonal. Vi har intervjuat personal och enhetschefer vid: - Diamantens hemtjänst, - Skogsråets hemtjänst - Ebbegruppens hemtjänst - Konvaljens hemtjänst - Bryggarens hemtjänst samt - Bemanningsservice Vidare har vi intervjuat personal vid Lindsdals hemtjänst och Kommunals huvudskyddsombud för anställda inom omsorgsnämnden. Vi har också intervjuat två av nämndens personalutvecklare Därutöver har vi samtalat med verksamhetschefen för hälso- och sjukvårdsenheten. 6 november 2012 Sida 1 av 14

4 2. Iakttagelser 2.1. Det fysiska arbetsmiljöarbetet I enhetschefernas arbetsuppgifter ingår att svara för arbetsmiljöarbetet för sin personal inom hemtjänsten. Det är enhetschefen som har att genomföra fysiska skyddsronder. I arbetsmiljöförordningen står bland annat: Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. I den kommungemensamma verksamhetshandboken görs preciseringen att det är lämpligt att fysiska skyddsronder genomförs vartannat år eller oftare. Vid skyddsronderna ska enhetschefer, arbetsledare och berörda skyddsombud delta. Vid önskemål kan personal från Kommunhälsan medverka. Av verksamhetshandboken framgår vidare att en checklista som är utarbetad bör användas och att sedan ska en handlingsplan upprättas. När skyddsronden är genomförd, eller när ett ärende om arbetsmiljön aktualiseras, behandlas det vanligen vid enhetens arbetsplatsträff. Det är regel att arbetsmiljöfrågorna är en stående punkt på dagordningen till arbetsplatsträffarna. Frågor om arbetsmiljön ska också behandlas i den lokala samverkansgruppen. Kan ärendet inte lösas där, förs det vidare till nämndens centrala samverkansgrupp. Anmälan av arbetsskada skickas till försäkringskassan och sammanställs av Kommunhälsan för hela den kommunala förvaltningen. I revisionsrapporten Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, maj 2012, redovisas statistik över inrapporterade arbetsskador i kommunen Den psykosociala arbetsmiljön För att kartlägga, bedöma och åtgärda den psykosociala arbetsmiljön genomförs en medarbetarenkät i samtliga förvaltningar. Genom enkäten finns sedan en grund för att förebygga riskfaktorer och utveckla friskfaktorer. I kommunens verksamhetshandbok uttalas att enkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. För närvarande genomförs medarbetarenkäten där omsorgsnämndens personal ges möjlighet att svara. Den aktuella tidsplanen för enkäten ser ut enligt följande: - Fram till vecka 41: Cheferna går igenom enkätfrågorna med medarbetarna på arbetsplatsträffar - Vecka 41: Enkäten skickas ut till alla medarbetare - Vecka 44: Sista dag för att skicka in besvarad enkät är söndagen 28 oktober - Vecka 45: Resultat skickas till förvaltningschefer och till chefer för enheter/arbetslag - Senast vecka 50: Resultatet presenteras för medarbetarna - Senast vecka 10: Handlingsplaner klara - Ny medarbetarenkät i oktober Svaren på enkäterna lämnas anonymt Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Sjukskrivningar kan förorsakas av sjukdomar eller av olycksfall som inträffar på fritiden men de kan också förorsakas av olycksfall i arbetet. 6 november 2012 Sida 2 av 14

5 Oavsett orsaken har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar. För att kunna jobba på ett praktiskt sätt med rehabiliteringen finns det i verksamhetshandboken en omfattande beskrivning samt ett processchema som beskriver stegen i rehabiliteringsarbetet. Nedan redogörs för de steg som cheferna har att använda sig av. 6 november 2012 Sida 3 av 14

6 Till sin hjälp använder sig cheferna av IT-systemet Adato. Genom systemet går det att på kommunnivå mäta hur många rehabiliteringsärenden som årligen borde ha startats och hur många rehabiliteringsärenden som avslutas varje år. IT-systemet underlättar för chefen att fånga upp de personer som visar sig har en hög korttidsfrånvaro. För anställda som har en sjukfrånvaro på mer en sex gånger om året får chefen en signal, så att denne kan ta kontakt med av den anställde och föra ett samtal om frånvaron. Enhetschefen har ansvaret för att arbetet med rehabiliteringsprocessen. För detta ändamål har enhetscheferna varje månad kontakt med någon av förvaltningens personalutvecklare. 6 november 2012 Sida 4 av 14

7 2.4. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro undersköterskor/vårdbiträden Sjukfrånvaro totala sjukfrånvaron 7,2% 5,1% 4,1% totala korttidssjukfrånvaron 3,3% 1,9% 1,5% andel långtidssjukfrånvaro 53,8% 63,0% 62,4% Sjukfrånvaro per kön män 3,9% 3,0% 2,3% kvinnor 7,4% 5,2% 4,2% Sjukfrånvaro per åldersgrupp år eller yngre 5,8% 4,5% 3,0% mellan 30 och 49 år 6,8% 5,3% 4,3% 50 år eller äldre 8,1% 4,9% 4,1% Definition av nyckeltaltotala sjukfrånvaron Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinarie arbetstid Totala korttidssjukfrånvaron Total korttidssjukfrånvaron (59 dagar eller färre) / Sammanlagd ordinarie arbetstid Andel långtidssjukfrånvaro Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) / Total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaron för män Summa sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvaron för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvaron för ålderskategorin 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sjukfrånvaron för ålderskategorin 30 till 49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år / Sammanlagd ord arbetstid i åldersgruppen år Sjukfrånvaron för ålderskategorin 50 år eller äldre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6 november 2012 Sida 5 av 14

8 Sjukfrånvaro för hälso- och sjukvårdspersonal Sjukfrånvaro totala sjukfrånvaron 5,1% 3,6% 2,7% totala korttidssjukfrånvaron 1,2% 0,5% 1,0% andel långtidssjukfrånvaro 76,0% 86,2% 64,4% Sjukfrånvaro per kön män 0,6% 0,5% 3,1% kvinnor 6,0% 4,2% 2,6% Sjukfrånvaro per åldersgrupp år eller yngre 2,6% 0,5% 2,0% mellan 30 och 49 år 4,1% 2,6% 3,5% 50 år eller äldre 7,2% 5,9% 1,9% Definition av nyckeltal Totala sjukfrånvaron Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinarie arbetstid Totala korttidssjukfrånvaron Total korttidssjukfrånvaron (59 dagar eller färre) / Sammanlagd ordinarie arbetstid Andel långtidssjukfrånvaro Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) / Total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaron för män Summa sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvaron för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvaron för ålderskategorin 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sjukfrånvaron för ålderskategorin 30 till 49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år / Sammanlagd ord arbetstid i åldersgruppen år Sjukfrånvaron för ålderskategorin 50 år eller äldre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6 november 2012 Sida 6 av 14

9 2.5. Uppföljning av sjuktalen Sjukfrånvaron är högre för gruppen undersköterskor och vårdbiträden än för gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Skälet till detta är inte entydigt. I en grupp konstaterade man att arbetets art skiljer sig åt i så måtto att det är gruppen undersköterskor och vårdbiträden som utför de tunga fysiska arbetet. Statistiken visar också att sjukfrånvaron är högst för gruppen 50 år eller äldre. Nämnden har uppmärksammat att sjuktalen för gruppen vårdbiträden och undersköterskor ökar i jämförelse med tidigare år. Med anledning av detta följer nämnden varje månad särskilt fyra enheter, två från norr och två från söder. Två av dessa grupper har högsjukfrånvaro och två av grupperna har låg sjukfrånvaro. Förvaltningens personalutvecklare, som har ett mycket nära samarbete med de berörda enhetscheferna, redogör i nämnden för de åtgärder som vidtas i enheternas arbete med att minska sjukfrånvaron Projektet Hälsa på arbetsplatsen Under år 2010 startades omsorgsnämnden och socialnämnden, på uppdrag av Arbetsmiljöområdet, ett projekt med namnet Hälsa på arbetsplatsen. Syftet var att hitta former för att arbeta med att minska korttidsfrånvaron hos medarbetarna. Följande delmål gällde för arbetet: Hitta en hållbar modell på individnivå för att kartlägga hälsan med hjälp av hälsosamtal samt att medvetandegöra varje medarbetares eget ansvar för sin hälsa och sin arbetsgrupps arbetsmiljö. Skapa aktiviteter på gruppnivå i syfte att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Vägledande för vilka aktiviteter som ska genomföras är de individuella hälsosamtalen. Stärka ledarskapet på organisationsnivå genom att ge kunskap i betydelsen av livsstilsfrågor och verktyg för att kunna arbeta aktivt i syfte att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. I utvärderingen av projektet sägs: De planerade aktiviteterna i projektet har genomförts helt eller delvis som det var tänkt. Det som inte går att få fram är de ekonomiska effekterna av gjorda insatser då aktiviteterna tagit längre tid än vad som var tänkt och att problematiken är komplex. Förändringar sker inte över en natt. Det har också varit svårt att få fram bra statistik och underlag för jämförelse. Sammanfattningsvis visar pilotprojektet på att följande aktiviteter uppfattas som bra i syfte att nå en hälsofrämjande arbetsplats - Individuella hälsosamtal med kompletterande enkät om levnadsvanor. Här är Kommunhälsans kompetens och stöd viktigt. Uppföljning sker på gruppnivå av den kompletterande enkäten. - Forum för dialog. Tid för att mötas är ett måste för att få en känsla av att vara en del i ett sammanhang, att ha en tillhörighet samt att arbetet blir meningsfullt. 6 november 2012 Sida 7 av 14

10 - Tydlig och pedagogisk statistik på all frånvaro som går att följa upp på både grupp- och individnivå. - Metoder för att stödja och stärka ledarskapet som t ex chefshandledning, vägledning i form av en tydlig process, tydlig statistik för uppföljning, och bra arbetsmetoder att ta till när det behövs, t ex ett dialogverktyg. Det har inte blivit någon direkt fortsättning på detta arbete. Däremot studerar för närvarande ett antal hemtjänstgrupper AFA-försäkrings studiematerial Vård i annans hem. Materialet tar fasta på att bra kommunikation i arbetsgruppen förbättrar arbetsmiljön Synpunkter från anställda på arbetsmiljön Den fysiska arbetsmiljön Det är framför allt det fysiskt tunga arbetet, de tunga lyften som undersköterskor och vårdbiträden tar upp som ett arbetsmiljöproblem. Även trånga utrymmen där insatserna ska utföras är problematiska. Små utrymmen på toaletter och i hygienutrymmen, som duschkabiner, är svåra miljöer att arbeta i. Andra praktiska problem i samband med den fysiska arbetsmiljön är att omsorgstagare inte alla gånger vill använda sig av de hjälpmedel som har tillhandahållits. En ändring av möbleringen i det ordinära boendet är en aktivitet som både kräver inkänning och omtanke. Att exempelvis sära på en dubbelsäng som makar haft gemensam under lång tid, kan vara nödvändig för att arbetsmiljön ska förbättras. Flera av dem som intervjuas är osäkra på om någon systematisk genomgång av arbetsmiljön genomförs i de ordinära boendena. När ett praktiskt problem dyker upp förs det upp som ett ärende på dagordningen vid de rehabiliteringsmöten som hålls en gång i veckan. Om hjälpmedel behöver sättas in som både gagnar omsorgstagaren och personalen, har de så kallade rehabiliteringsteamen blivit ett utmärkt forum att lyfta frågan i. I teamen ingår undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef och biståndsbedömare. Även frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön kan tas upp i rehabiliteringsteamen. Kommunhälsan anses vara en bra resurs både när det gäller den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala. Många intervjuade säger att de är mycket positiva till Bemanningsservice. En av de grupper som intervjuas tar upp den grupplokal som enheten har. Trots att den är nyligen renoverad fungerar den dåligt Den psykosociala arbetsmiljön Flera av de intervjuade tar upp att budgeten och tilldelningen av tid inte harmoniserar med den värdegrund och andra krav på omsorgstagarnas delaktighet som uttalas, vilket framkallar stress och är därmed ett arbetsmiljöproblem. Andra grupper anser att de insatser som ska utföras hinns med. 6 november 2012 Sida 8 av 14

11 Några av de grupper som blev intervjuade var kritiska till arbetet med önskad sysselsättningsgrad då det kräver att vissa bemanningsturer planeras sent och att personalen får jobba med omsorgstagare den inte känner och att arbetet får utföras i en okänd miljö. Man anser att det är stressmoment. En av de intervjuade grupperna redogjorde för att det tog lång tid att hitta den bostad som en omsorgstagare hade. Bostaden saknade gatuadress. Sådana situationer uppfattas som stressande. Vanligen är kontakterna goda och ömsesidiga mellan omsorgstagare och omvårdnadspersonal. De insatser som personalen utför är uppskattade av omsorgstagarna, erfar grupperna. Det förekommer också insatser som ska utföras i en miljö som är mer komplicerad. Det kan handla om omvårdnadsinsatser som ska ges till missbrukare eller till personer som på annat sätt är utagerande. Arbete i sådana miljöer är många gånger påfrestande. När det gäller arbete som omvårdnadspersonalen utför, som är utöver det vanliga, finns möjligheter till handledning Aktiviteter som påverkar arbetsmiljön I kommunen finns personalföreningen Aktiv Fritid. Den som är medlem i föreningen har tillgång till ett antal föreningar där man kan bedriva fritids- och friskvårdsarbete till ett reducerat pris. Fritidsaktiviteter som subventioneras av arbetsgivaren förekommer inte Bemanningsservice I bemanningsservice uppdrag ingår att: - svara för vikarietillsättning upp till två månader för akut och planerad frånvaro samt otillsatta vikariat via central rekrytering - på ett kostnadseffektivt sätt samordna och kvalitetssäkra gemensamma vikarieresurser - verkställa X-turer som medarbetare erhållit hos Bemanningsservice i samband med Önskad sysselsättningsgrad - verkställa bokningar för Rörlig tid - samordna arbetssökande för att kunna bistå enheter vid rekrytering av vikarier - svara för utbildning och support för Bemanningsservice bokningsprogram - vara kunskapsförmedlare mellan olika arbetsplatser i vårt upptagningsområde. Vid samtal med företrädare för bemanningsservice framkommer att personalen där ser det som naturligt att byta arbetsplats. På så sätt förmedlas kunskaper mellan kommunens olika enheter. 6 november 2012 Sida 9 av 14

12 Den avräkning av årsarbetstiden som gjorden 31 mars 2012, visar att nyttjandegraden hos bemanningsservice har varit mycket hög Utbildning En stor satsning när det gäller kompetensutveckling har gjorts inom omsorgsförvaltningen att låta vårdbiträden utbilda sig till undersköterskor. 150 anställda har på detta sätt blivit undersköterskor. Nu planeras att ytterligare 32 stycken ska få denna möjlighet. 11 undersköterskor genomgår en spetsutbildning. Från förvaltningens sida bedömer man att kompetenshöjningen även påverkar arbetsmiljön positivt Utbildning i arbetsmiljöarbete Facken och förvaltningen har gemensam utbildning om bland annat arbetsmiljöfrågor. I dessa utbildningar deltar enhetschefer och skyddsombud. I kommunens chefsutbildningar ingår också utbildning i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 6 november 2012 Sida 10 av 14

13 3. Revisionell bedömning Är omsorgsnämndens insatser för personalens arbetsmiljö ändamålsenliga? Omsorgsnämnden använder sig av de rutiner och metoder som finns inom kommunen för att arbeta med arbetsmiljöfrågorna inom hemtjänsten. Det som är speciellt för hemtjänstens insatser är att de utförs i omsorgstagarnas hem. Det krävs lyhördhet och tydlighet att matcha omsorgstagarens önskemål att ha sin privata sfär med personalens krav på att godtagbar arbetsmiljö. Även om rehabiliteringsgrupperna i första hand ska användas för att planera och samordna insatser för omsorgstagaren, används detta forum att diskutera praktiska frågor om arbetets utförande. Detta bedömer vi vara bra. Vi bedömer det också att det är bra att omsorgsnämnden har genomfört en omfattande kompetenshöjning. Vi bedömer att ensamarbete i svåra arbetsmiljöer behöver följs upp och åtgärdas vid behov. Vi bedömer att systematiska skyddsronder i de ordinära boendena behöver genomföras. För att omsorgsnämndens insatser för personalens arbetsmiljö ska bedömas som ändamålsenliga bedömer vi att det förebyggande arbetet och uppföljningen av arbetsmiljöinsatserna och rehabiliteringsinsatserna behöver förbättras och att ytterligare åtgärder behöver göras för att minska sjukfrånvaron. Kontrollmål Vilka förebyggande åtgärder vidtar nämnden inom arbetsmiljöområdet? Genom att låta vårdbiträden utbilda sig till undersköterskor företar nämnden insatser för att förebygga arbetsmiljöproblem. En högre kompetens bidrar enligt vår bedömning till att anställda är bättre rustade att klara de uppgifter som ska utföras. Av omsorgsnämndens tre personalutvecklare arbetar två av dem nära enhetscheferna i personalfrågor. Personalutvecklarna träffar enhetscheferna minst en gång varje månad. Vi bedömer att personalutvecklarna spelar en viktig roll. Finns det några skillnader när det gäller arbetsmiljöproblem mellan de olika yrkesgrupperna? Undersköterskor och vårdbiträden utför omvårdnadsarbetet i praktiken. Många av momenten är fysiskt tunga och utförs ofta. Hälso- och sjukvårdspersonalen har mer specialiserade funktioner. Även detta arbete kan innehålla moment som är besvärliga. Utöver att utföra insatserna själva har hälso- och sjukvårdspersonalen en konsultativ funktion och arbetar många gånger genom undersköterskor och vårdbiträden. Visar sig denna skillnad i frånvarostatistiken mellan yrkesgrupperna? Det är skillnader i frånvarostatistiken mellan gruppen undersköterskor och vårdbiträden och gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Det är inte klarlagt vad skillnaden beror på 6 november 2012 Sida 11 av 14

14 Vilka åtgärder vidtar nämnden för att minska sjukfrånvaron? Nämnden följer sjukfrånvaron. Vid varje sammanträde redovisas frånvarostatistiken från fyra arbetsgrupper och vilka åtgärder som har vidtagits i grupperna. Projekt har genomförts för att minska korttidsfrånvaron. Slutsatserna från detta projekt visar att det inte fanns några tydliga idéer som bidrar till att minska sjukfrånvaron. Vi anser att de arbetsgrupper som arbetar med materialet Vård i annans hem ska utvärderas i vilken utsträckning det påverkar sjukfrånvaron. Vi bedömer att det behövs ytterligare åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Hur framgångsrika är de rehabiliteringsinsatser som nämnden sätter in? För närvarande finns ingen samlad uppföljning av de insatser som görs när det gäller rehabiliteringsarbetet. Vi anser att det är önskvärt med en sådan uppföljning. Hur arbetar nämnden med den psykosociala arbetsmiljön? I kommunen får alla anställda, vartannat år, svara på en enkät om arbetsmiljön. Resultatet av den presenteras för nämnden. Vid akuta psykosociala problem är Kommunhälsan med sin personal en resurs. Omsorgsnämnden är väl medveten om hur personalen uppfattar de förändringar i schemaläggningen som behöver göras för att införa den önskade sysselsättningsgraden. Hur fungerar bemanningsservice? Bemanningsservice uppfattas som en resurs av dem vi har intervjuat. Gruppen har en hög sysselsättningsgrad Stefan Wik Uppdragsledare 6 november 2012 Sida 12 av 14

Revisionsrapport. Kalmar kommun

Revisionsrapport. Kalmar kommun Revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Stefan Wik Cert. kommunal revisor maj månad 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Iakttagelser

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Sjukfrånvaro och rehabilitering www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-02-06 1 (7) Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen Inledning Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och arbetet med den ska vara aktivt, förebyggande och utvecklande. Denna arbetsmiljöplan

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Arbetsmiljörapport första halvåret 2015, Stadsområdesförvaltning Väster. 2015-08-06 Vår referens. Catharina Edgren HR-konsult

Tjänsteskrivelse. Arbetsmiljörapport första halvåret 2015, Stadsområdesförvaltning Väster. 2015-08-06 Vår referens. Catharina Edgren HR-konsult Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-08-06 Vår referens Catharina Edgren HR-konsult Tjänsteskrivelse Arbetsmiljörapport första halvåret 2015, Stadsområdesförvaltning Väster SOFV-2015-1100

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten ÅM-A 2010/0191 Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten Riktlinjer inkl handlingsplan för 2010 RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖARBETET UNDER 2010 Arbetsgivarens ansvar Riksåklagaren har det övergripande ansvaret

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan

Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan 17.12.2007 Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan Samverkan 2 De arbetsmiljökonsekvensbeskrivningar som ska göras när ändringar i verksamheten planeras

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Tjänsteskrivelse 2014-11-11 Handläggare: Camilla Jern Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta en arbetsmiljöplan för nämndens verksamhet.

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Tjänsteskrivelse 2013-11-16 Handläggare: Emmy Andersson FHN 2013.0086 Folkhälsonämnden Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder

Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder KPMG Antal sidor: 10 0000 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Genomförande 2 3. Resultat 3 3.1

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Beslutad av Kommunfullmäktige 2008-08-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sven Tholén Personalchef DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET.3 SAMVERKAN 5 METODER FÖR

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Bildningsförvaltningen Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Fastställd: Handläggare: Helene Björkqvist, Maria Evald Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete inom arbetsmiljöområdet

Läs mer

APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö

APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö ARBETSPLATSTRÄFF 1 APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö Följande punkter ska tas upp på APT 1, på samtliga arbetsplatser på Gå igenom årshjulet för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet,

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Samverkansavtal. Kalmar kommun Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda

Läs mer

2.1.1. Kostnadsutveckling... 7 2.1.2. Bedömning och kommentar... 8. 2.2. Styrande och stödjande dokument... 8

2.1.1. Kostnadsutveckling... 7 2.1.2. Bedömning och kommentar... 8. 2.2. Styrande och stödjande dokument... 8 Sjukfrånvaro och rehabilitering Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfrågor... 3 1.3. Kontrollmål... 3 1.4. Avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Halvårsrapport för arbetsmiljö 2014. 2014-09-10 Vår referens. Maria Thögersen HR-konsult. Maria.Thogersen@malmo.

Tjänsteskrivelse. Halvårsrapport för arbetsmiljö 2014. 2014-09-10 Vår referens. Maria Thögersen HR-konsult. Maria.Thogersen@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Maria Thögersen HR-konsult Tjänsteskrivelse Maria.Thogersen@malmo.se Halvårsrapport för arbetsmiljö 2014 SOFV-2014-1677 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Arbetsmiljö för chefer

Arbetsmiljö för chefer Bild på tårtätare Foto Fredrik Beskow Skapa en attraktiv arbetsplats! Att en bra arbetsmiljö får oss att må bra är inte svårt att räkna ut. Att den som mår bra gör ett bättre jobb är inte heller så konstigt.

Läs mer