Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten
|
|
- Gunnel Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten Stefan Wik 6 november 2012
2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Revisionsfråga Kontrollmål Metoder Iakttagelser Det fysiska arbetsmiljöarbetet Den psykosociala arbetsmiljön Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro undersköterskor/vårdbiträden Sjukfrånvaro för hälso- och sjukvårdspersonal Uppföljning av sjuktalen Projektet Hälsa på arbetsplatsen Synpunkter från anställda på arbetsmiljön Den fysiska arbetsmiljön Den psykosociala arbetsmiljön Aktiviteter som påverkar arbetsmiljön Bemanningsservice Utbildning Utbildning i arbetsmiljöarbete Revisionell bedömning november 2012
3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Insatserna för äldre i deras ordinära boenden utförs företrädesvis av undersköterskor och vårdbiträden, men även andra yrkesgrupper svarar för insatserna. Det kan vara sjuksköterskor, arbetsterapeuter eller sjukgymnaster. För att omsorg och omvårdnad ska kunna hålla en god standard behöver också arbetsmiljön vara bra Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är omsorgsnämndens insatser för personalens arbetsmiljö ändamålsenliga? Kontrollmål Vilka förebyggande åtgärder vidtar nämnden inom arbetsmiljöområdet? Finns det några skillnader när det gäller arbetsmiljöproblem mellan de olika yrkesgrupperna? Visar sig denna skillnad i frånvarostatistiken mellan yrkesgrupperna? Vilka åtgärder vidtar nämnden för att minska sjukfrånvaron? Hur framgångsrika är de rehabiliteringsinsatser som nämnden sätter in? Hur arbetar nämnden med den psykosociala arbetsmiljön Hur fungerar bemanningsservice? Uppfattas den som en tillgång? 1.3. Metoder Vi har tagit del av de rutiner och riktlinjer som är utarbetade inom kommunen och som ingår i kommunens verksamhetshandbok. Vi har också tagit del av AFA Försäkrings arbetsbok Vård i annans hem. Ur kommunens IT-system Adato har vi fått statistik på sjukfrånvaron för grupperna undersköterskor/vårdbiträden och hälsooch sjukvårdspersonal. Vi har intervjuat personal och enhetschefer vid: - Diamantens hemtjänst, - Skogsråets hemtjänst - Ebbegruppens hemtjänst - Konvaljens hemtjänst - Bryggarens hemtjänst samt - Bemanningsservice Vidare har vi intervjuat personal vid Lindsdals hemtjänst och Kommunals huvudskyddsombud för anställda inom omsorgsnämnden. Vi har också intervjuat två av nämndens personalutvecklare Därutöver har vi samtalat med verksamhetschefen för hälso- och sjukvårdsenheten. 6 november 2012 Sida 1 av 14
4 2. Iakttagelser 2.1. Det fysiska arbetsmiljöarbetet I enhetschefernas arbetsuppgifter ingår att svara för arbetsmiljöarbetet för sin personal inom hemtjänsten. Det är enhetschefen som har att genomföra fysiska skyddsronder. I arbetsmiljöförordningen står bland annat: Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. I den kommungemensamma verksamhetshandboken görs preciseringen att det är lämpligt att fysiska skyddsronder genomförs vartannat år eller oftare. Vid skyddsronderna ska enhetschefer, arbetsledare och berörda skyddsombud delta. Vid önskemål kan personal från Kommunhälsan medverka. Av verksamhetshandboken framgår vidare att en checklista som är utarbetad bör användas och att sedan ska en handlingsplan upprättas. När skyddsronden är genomförd, eller när ett ärende om arbetsmiljön aktualiseras, behandlas det vanligen vid enhetens arbetsplatsträff. Det är regel att arbetsmiljöfrågorna är en stående punkt på dagordningen till arbetsplatsträffarna. Frågor om arbetsmiljön ska också behandlas i den lokala samverkansgruppen. Kan ärendet inte lösas där, förs det vidare till nämndens centrala samverkansgrupp. Anmälan av arbetsskada skickas till försäkringskassan och sammanställs av Kommunhälsan för hela den kommunala förvaltningen. I revisionsrapporten Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, maj 2012, redovisas statistik över inrapporterade arbetsskador i kommunen Den psykosociala arbetsmiljön För att kartlägga, bedöma och åtgärda den psykosociala arbetsmiljön genomförs en medarbetarenkät i samtliga förvaltningar. Genom enkäten finns sedan en grund för att förebygga riskfaktorer och utveckla friskfaktorer. I kommunens verksamhetshandbok uttalas att enkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. För närvarande genomförs medarbetarenkäten där omsorgsnämndens personal ges möjlighet att svara. Den aktuella tidsplanen för enkäten ser ut enligt följande: - Fram till vecka 41: Cheferna går igenom enkätfrågorna med medarbetarna på arbetsplatsträffar - Vecka 41: Enkäten skickas ut till alla medarbetare - Vecka 44: Sista dag för att skicka in besvarad enkät är söndagen 28 oktober - Vecka 45: Resultat skickas till förvaltningschefer och till chefer för enheter/arbetslag - Senast vecka 50: Resultatet presenteras för medarbetarna - Senast vecka 10: Handlingsplaner klara - Ny medarbetarenkät i oktober Svaren på enkäterna lämnas anonymt Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Sjukskrivningar kan förorsakas av sjukdomar eller av olycksfall som inträffar på fritiden men de kan också förorsakas av olycksfall i arbetet. 6 november 2012 Sida 2 av 14
5 Oavsett orsaken har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar. För att kunna jobba på ett praktiskt sätt med rehabiliteringen finns det i verksamhetshandboken en omfattande beskrivning samt ett processchema som beskriver stegen i rehabiliteringsarbetet. Nedan redogörs för de steg som cheferna har att använda sig av. 6 november 2012 Sida 3 av 14
6 Till sin hjälp använder sig cheferna av IT-systemet Adato. Genom systemet går det att på kommunnivå mäta hur många rehabiliteringsärenden som årligen borde ha startats och hur många rehabiliteringsärenden som avslutas varje år. IT-systemet underlättar för chefen att fånga upp de personer som visar sig har en hög korttidsfrånvaro. För anställda som har en sjukfrånvaro på mer en sex gånger om året får chefen en signal, så att denne kan ta kontakt med av den anställde och föra ett samtal om frånvaron. Enhetschefen har ansvaret för att arbetet med rehabiliteringsprocessen. För detta ändamål har enhetscheferna varje månad kontakt med någon av förvaltningens personalutvecklare. 6 november 2012 Sida 4 av 14
7 2.4. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro undersköterskor/vårdbiträden Sjukfrånvaro totala sjukfrånvaron 7,2% 5,1% 4,1% totala korttidssjukfrånvaron 3,3% 1,9% 1,5% andel långtidssjukfrånvaro 53,8% 63,0% 62,4% Sjukfrånvaro per kön män 3,9% 3,0% 2,3% kvinnor 7,4% 5,2% 4,2% Sjukfrånvaro per åldersgrupp år eller yngre 5,8% 4,5% 3,0% mellan 30 och 49 år 6,8% 5,3% 4,3% 50 år eller äldre 8,1% 4,9% 4,1% Definition av nyckeltaltotala sjukfrånvaron Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinarie arbetstid Totala korttidssjukfrånvaron Total korttidssjukfrånvaron (59 dagar eller färre) / Sammanlagd ordinarie arbetstid Andel långtidssjukfrånvaro Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) / Total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaron för män Summa sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvaron för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvaron för ålderskategorin 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sjukfrånvaron för ålderskategorin 30 till 49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år / Sammanlagd ord arbetstid i åldersgruppen år Sjukfrånvaron för ålderskategorin 50 år eller äldre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6 november 2012 Sida 5 av 14
8 Sjukfrånvaro för hälso- och sjukvårdspersonal Sjukfrånvaro totala sjukfrånvaron 5,1% 3,6% 2,7% totala korttidssjukfrånvaron 1,2% 0,5% 1,0% andel långtidssjukfrånvaro 76,0% 86,2% 64,4% Sjukfrånvaro per kön män 0,6% 0,5% 3,1% kvinnor 6,0% 4,2% 2,6% Sjukfrånvaro per åldersgrupp år eller yngre 2,6% 0,5% 2,0% mellan 30 och 49 år 4,1% 2,6% 3,5% 50 år eller äldre 7,2% 5,9% 1,9% Definition av nyckeltal Totala sjukfrånvaron Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinarie arbetstid Totala korttidssjukfrånvaron Total korttidssjukfrånvaron (59 dagar eller färre) / Sammanlagd ordinarie arbetstid Andel långtidssjukfrånvaro Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) / Total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaron för män Summa sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvaron för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvaron för ålderskategorin 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sjukfrånvaron för ålderskategorin 30 till 49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år / Sammanlagd ord arbetstid i åldersgruppen år Sjukfrånvaron för ålderskategorin 50 år eller äldre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6 november 2012 Sida 6 av 14
9 2.5. Uppföljning av sjuktalen Sjukfrånvaron är högre för gruppen undersköterskor och vårdbiträden än för gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Skälet till detta är inte entydigt. I en grupp konstaterade man att arbetets art skiljer sig åt i så måtto att det är gruppen undersköterskor och vårdbiträden som utför de tunga fysiska arbetet. Statistiken visar också att sjukfrånvaron är högst för gruppen 50 år eller äldre. Nämnden har uppmärksammat att sjuktalen för gruppen vårdbiträden och undersköterskor ökar i jämförelse med tidigare år. Med anledning av detta följer nämnden varje månad särskilt fyra enheter, två från norr och två från söder. Två av dessa grupper har högsjukfrånvaro och två av grupperna har låg sjukfrånvaro. Förvaltningens personalutvecklare, som har ett mycket nära samarbete med de berörda enhetscheferna, redogör i nämnden för de åtgärder som vidtas i enheternas arbete med att minska sjukfrånvaron Projektet Hälsa på arbetsplatsen Under år 2010 startades omsorgsnämnden och socialnämnden, på uppdrag av Arbetsmiljöområdet, ett projekt med namnet Hälsa på arbetsplatsen. Syftet var att hitta former för att arbeta med att minska korttidsfrånvaron hos medarbetarna. Följande delmål gällde för arbetet: Hitta en hållbar modell på individnivå för att kartlägga hälsan med hjälp av hälsosamtal samt att medvetandegöra varje medarbetares eget ansvar för sin hälsa och sin arbetsgrupps arbetsmiljö. Skapa aktiviteter på gruppnivå i syfte att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Vägledande för vilka aktiviteter som ska genomföras är de individuella hälsosamtalen. Stärka ledarskapet på organisationsnivå genom att ge kunskap i betydelsen av livsstilsfrågor och verktyg för att kunna arbeta aktivt i syfte att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. I utvärderingen av projektet sägs: De planerade aktiviteterna i projektet har genomförts helt eller delvis som det var tänkt. Det som inte går att få fram är de ekonomiska effekterna av gjorda insatser då aktiviteterna tagit längre tid än vad som var tänkt och att problematiken är komplex. Förändringar sker inte över en natt. Det har också varit svårt att få fram bra statistik och underlag för jämförelse. Sammanfattningsvis visar pilotprojektet på att följande aktiviteter uppfattas som bra i syfte att nå en hälsofrämjande arbetsplats - Individuella hälsosamtal med kompletterande enkät om levnadsvanor. Här är Kommunhälsans kompetens och stöd viktigt. Uppföljning sker på gruppnivå av den kompletterande enkäten. - Forum för dialog. Tid för att mötas är ett måste för att få en känsla av att vara en del i ett sammanhang, att ha en tillhörighet samt att arbetet blir meningsfullt. 6 november 2012 Sida 7 av 14
10 - Tydlig och pedagogisk statistik på all frånvaro som går att följa upp på både grupp- och individnivå. - Metoder för att stödja och stärka ledarskapet som t ex chefshandledning, vägledning i form av en tydlig process, tydlig statistik för uppföljning, och bra arbetsmetoder att ta till när det behövs, t ex ett dialogverktyg. Det har inte blivit någon direkt fortsättning på detta arbete. Däremot studerar för närvarande ett antal hemtjänstgrupper AFA-försäkrings studiematerial Vård i annans hem. Materialet tar fasta på att bra kommunikation i arbetsgruppen förbättrar arbetsmiljön Synpunkter från anställda på arbetsmiljön Den fysiska arbetsmiljön Det är framför allt det fysiskt tunga arbetet, de tunga lyften som undersköterskor och vårdbiträden tar upp som ett arbetsmiljöproblem. Även trånga utrymmen där insatserna ska utföras är problematiska. Små utrymmen på toaletter och i hygienutrymmen, som duschkabiner, är svåra miljöer att arbeta i. Andra praktiska problem i samband med den fysiska arbetsmiljön är att omsorgstagare inte alla gånger vill använda sig av de hjälpmedel som har tillhandahållits. En ändring av möbleringen i det ordinära boendet är en aktivitet som både kräver inkänning och omtanke. Att exempelvis sära på en dubbelsäng som makar haft gemensam under lång tid, kan vara nödvändig för att arbetsmiljön ska förbättras. Flera av dem som intervjuas är osäkra på om någon systematisk genomgång av arbetsmiljön genomförs i de ordinära boendena. När ett praktiskt problem dyker upp förs det upp som ett ärende på dagordningen vid de rehabiliteringsmöten som hålls en gång i veckan. Om hjälpmedel behöver sättas in som både gagnar omsorgstagaren och personalen, har de så kallade rehabiliteringsteamen blivit ett utmärkt forum att lyfta frågan i. I teamen ingår undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef och biståndsbedömare. Även frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön kan tas upp i rehabiliteringsteamen. Kommunhälsan anses vara en bra resurs både när det gäller den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala. Många intervjuade säger att de är mycket positiva till Bemanningsservice. En av de grupper som intervjuas tar upp den grupplokal som enheten har. Trots att den är nyligen renoverad fungerar den dåligt Den psykosociala arbetsmiljön Flera av de intervjuade tar upp att budgeten och tilldelningen av tid inte harmoniserar med den värdegrund och andra krav på omsorgstagarnas delaktighet som uttalas, vilket framkallar stress och är därmed ett arbetsmiljöproblem. Andra grupper anser att de insatser som ska utföras hinns med. 6 november 2012 Sida 8 av 14
11 Några av de grupper som blev intervjuade var kritiska till arbetet med önskad sysselsättningsgrad då det kräver att vissa bemanningsturer planeras sent och att personalen får jobba med omsorgstagare den inte känner och att arbetet får utföras i en okänd miljö. Man anser att det är stressmoment. En av de intervjuade grupperna redogjorde för att det tog lång tid att hitta den bostad som en omsorgstagare hade. Bostaden saknade gatuadress. Sådana situationer uppfattas som stressande. Vanligen är kontakterna goda och ömsesidiga mellan omsorgstagare och omvårdnadspersonal. De insatser som personalen utför är uppskattade av omsorgstagarna, erfar grupperna. Det förekommer också insatser som ska utföras i en miljö som är mer komplicerad. Det kan handla om omvårdnadsinsatser som ska ges till missbrukare eller till personer som på annat sätt är utagerande. Arbete i sådana miljöer är många gånger påfrestande. När det gäller arbete som omvårdnadspersonalen utför, som är utöver det vanliga, finns möjligheter till handledning Aktiviteter som påverkar arbetsmiljön I kommunen finns personalföreningen Aktiv Fritid. Den som är medlem i föreningen har tillgång till ett antal föreningar där man kan bedriva fritids- och friskvårdsarbete till ett reducerat pris. Fritidsaktiviteter som subventioneras av arbetsgivaren förekommer inte Bemanningsservice I bemanningsservice uppdrag ingår att: - svara för vikarietillsättning upp till två månader för akut och planerad frånvaro samt otillsatta vikariat via central rekrytering - på ett kostnadseffektivt sätt samordna och kvalitetssäkra gemensamma vikarieresurser - verkställa X-turer som medarbetare erhållit hos Bemanningsservice i samband med Önskad sysselsättningsgrad - verkställa bokningar för Rörlig tid - samordna arbetssökande för att kunna bistå enheter vid rekrytering av vikarier - svara för utbildning och support för Bemanningsservice bokningsprogram - vara kunskapsförmedlare mellan olika arbetsplatser i vårt upptagningsområde. Vid samtal med företrädare för bemanningsservice framkommer att personalen där ser det som naturligt att byta arbetsplats. På så sätt förmedlas kunskaper mellan kommunens olika enheter. 6 november 2012 Sida 9 av 14
12 Den avräkning av årsarbetstiden som gjorden 31 mars 2012, visar att nyttjandegraden hos bemanningsservice har varit mycket hög Utbildning En stor satsning när det gäller kompetensutveckling har gjorts inom omsorgsförvaltningen att låta vårdbiträden utbilda sig till undersköterskor. 150 anställda har på detta sätt blivit undersköterskor. Nu planeras att ytterligare 32 stycken ska få denna möjlighet. 11 undersköterskor genomgår en spetsutbildning. Från förvaltningens sida bedömer man att kompetenshöjningen även påverkar arbetsmiljön positivt Utbildning i arbetsmiljöarbete Facken och förvaltningen har gemensam utbildning om bland annat arbetsmiljöfrågor. I dessa utbildningar deltar enhetschefer och skyddsombud. I kommunens chefsutbildningar ingår också utbildning i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 6 november 2012 Sida 10 av 14
13 3. Revisionell bedömning Är omsorgsnämndens insatser för personalens arbetsmiljö ändamålsenliga? Omsorgsnämnden använder sig av de rutiner och metoder som finns inom kommunen för att arbeta med arbetsmiljöfrågorna inom hemtjänsten. Det som är speciellt för hemtjänstens insatser är att de utförs i omsorgstagarnas hem. Det krävs lyhördhet och tydlighet att matcha omsorgstagarens önskemål att ha sin privata sfär med personalens krav på att godtagbar arbetsmiljö. Även om rehabiliteringsgrupperna i första hand ska användas för att planera och samordna insatser för omsorgstagaren, används detta forum att diskutera praktiska frågor om arbetets utförande. Detta bedömer vi vara bra. Vi bedömer det också att det är bra att omsorgsnämnden har genomfört en omfattande kompetenshöjning. Vi bedömer att ensamarbete i svåra arbetsmiljöer behöver följs upp och åtgärdas vid behov. Vi bedömer att systematiska skyddsronder i de ordinära boendena behöver genomföras. För att omsorgsnämndens insatser för personalens arbetsmiljö ska bedömas som ändamålsenliga bedömer vi att det förebyggande arbetet och uppföljningen av arbetsmiljöinsatserna och rehabiliteringsinsatserna behöver förbättras och att ytterligare åtgärder behöver göras för att minska sjukfrånvaron. Kontrollmål Vilka förebyggande åtgärder vidtar nämnden inom arbetsmiljöområdet? Genom att låta vårdbiträden utbilda sig till undersköterskor företar nämnden insatser för att förebygga arbetsmiljöproblem. En högre kompetens bidrar enligt vår bedömning till att anställda är bättre rustade att klara de uppgifter som ska utföras. Av omsorgsnämndens tre personalutvecklare arbetar två av dem nära enhetscheferna i personalfrågor. Personalutvecklarna träffar enhetscheferna minst en gång varje månad. Vi bedömer att personalutvecklarna spelar en viktig roll. Finns det några skillnader när det gäller arbetsmiljöproblem mellan de olika yrkesgrupperna? Undersköterskor och vårdbiträden utför omvårdnadsarbetet i praktiken. Många av momenten är fysiskt tunga och utförs ofta. Hälso- och sjukvårdspersonalen har mer specialiserade funktioner. Även detta arbete kan innehålla moment som är besvärliga. Utöver att utföra insatserna själva har hälso- och sjukvårdspersonalen en konsultativ funktion och arbetar många gånger genom undersköterskor och vårdbiträden. Visar sig denna skillnad i frånvarostatistiken mellan yrkesgrupperna? Det är skillnader i frånvarostatistiken mellan gruppen undersköterskor och vårdbiträden och gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Det är inte klarlagt vad skillnaden beror på 6 november 2012 Sida 11 av 14
14 Vilka åtgärder vidtar nämnden för att minska sjukfrånvaron? Nämnden följer sjukfrånvaron. Vid varje sammanträde redovisas frånvarostatistiken från fyra arbetsgrupper och vilka åtgärder som har vidtagits i grupperna. Projekt har genomförts för att minska korttidsfrånvaron. Slutsatserna från detta projekt visar att det inte fanns några tydliga idéer som bidrar till att minska sjukfrånvaron. Vi anser att de arbetsgrupper som arbetar med materialet Vård i annans hem ska utvärderas i vilken utsträckning det påverkar sjukfrånvaron. Vi bedömer att det behövs ytterligare åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Hur framgångsrika är de rehabiliteringsinsatser som nämnden sätter in? För närvarande finns ingen samlad uppföljning av de insatser som görs när det gäller rehabiliteringsarbetet. Vi anser att det är önskvärt med en sådan uppföljning. Hur arbetar nämnden med den psykosociala arbetsmiljön? I kommunen får alla anställda, vartannat år, svara på en enkät om arbetsmiljön. Resultatet av den presenteras för nämnden. Vid akuta psykosociala problem är Kommunhälsan med sin personal en resurs. Omsorgsnämnden är väl medveten om hur personalen uppfattar de förändringar i schemaläggningen som behöver göras för att införa den önskade sysselsättningsgraden. Hur fungerar bemanningsservice? Bemanningsservice uppfattas som en resurs av dem vi har intervjuat. Gruppen har en hög sysselsättningsgrad Stefan Wik Uppdragsledare 6 november 2012 Sida 12 av 14
Revisionsrapport. Kalmar kommun
Revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Stefan Wik Cert. kommunal revisor maj månad 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Iakttagelser
Läs merRiktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering
Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merUtredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2017-05-03 Dnr 170023 Landstingsdirektörens stab Centrala HR-enheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar Förslag till beslut
Läs merRevisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.
Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer
Läs merUppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet
Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen
Datum 2015-02-10 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Sinisa Vukovac Kommunledningskontoret Kommunhälsan
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merFastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer
ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs mer2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds
2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) ARBETSMILJÖANSVAR Gäller fr o m Utskriftsdatum
SOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) DELEGATION AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER ENLIGT BESLUT I SOCIALNÄMNDEN ARBETSMILJÖPOLICY Arbetsmiljöpolicy för Lunds kommun ligger till grund för socialförvaltningens
Läs merArbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Maria Strömbäck Revisionskonsult Arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgen Kalix kommun Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Maj 2017 Arbetsmiljöarbete inom äldreomsorgen Innehållsförteckning
Läs merHandlingsplan för friskare arbetsplatser. H ns-peter Eriksson, HR-strateg
Handlingsplan för friskare arbetsplatser H ns-peter Eriksson, HR-strateg Handlingsplan för friskare arbetsplatser Bakgrund varför? Kort om Landstinget i Kalmar län Så här gjorde vi Våra förslag Vad blev
Läs merArbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
Läs merUppföljande granskning: Sjukfrånvaro och rehabilitering. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljande granskning: Sjukfrånvaro och rehabilitering Robert Bergman Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte... 3 1.3. Avgränsning
Läs merSkrivelse om ökad sjukfrånvaro
Skärholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-02-08 Handläggare Charlotte Goliath Telefon: 076 12 24 030 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Skrivelse om ökad
Läs merGranskning av sjukfrånvaro och rehabilitering. Forshaga kommun revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av sjukfrånvaro och rehabilitering Maria Jäger Cert kommunal revisor revisorer November 2017 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Revisionsfrågor,
Läs merSAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-04-14 SKDN 2015/0096 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 Förslag till beslut
Läs merSvar på inspektionsmeddelande
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket
Läs merArbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden
Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta
Läs merVÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ANPASSNINGS-, REHABILITERINGS- OCH OM- PLACERINGSÄRENDEN ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13, 151 Kommungemensamma riktlinjer
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Läs merAngående schemaläggning och bemanning m.m. inom äldreomsorgen
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG Handläggare: Katarina Odén-Ryhede Telefon: 08-508 01 303 22 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-03-08 SDN 2012-03- Angående
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merBeskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete
Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,
Läs merUppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012
Datum 1 Sida Nämnd/styrelse/förvaltning etc. Kommunstyrelseförvaltningen Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012 Sammanfattning Resultatet av uppföljningen av det systematiska
Läs merKollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Läs merArbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Läs merVägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen
Handläggare Datum 2016-02-02 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Serviceförvaltningen 2015 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Kommunhälsan Kommunledningskontoret Adress
Läs merTilldelning av arbetsmiljöuppgifter
1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter
Läs merBESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt
Läs merPlan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan Diarienummer: KS 2015/1997 Dokumentansvarig: Hr-chef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merSjukfrånvaro och rehabilitering
www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merRapport årlig uppföljning SAM
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2018-05-14 SN 2018/0296.11.01 0480-45 00 00 Socialnämnden Rapport årlig uppföljning SAM Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merSTÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna
Läs merUppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Linus Hellman 2016-03-10 SKDN 2016/0030 52904 Södermöre kommundelsnämnd Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015 Förslag till beslut Södermöre
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs mer118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-04-04 Sida 14 (19) 118 Dnr 234/16 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015 Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är en naturlig del i verksamheten
Läs merRiktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN
Dnr Sida 2008-000269.02 1(9) ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2008-10-07, 80 2(9) Arbetsmiljö Med arbetsmiljö menas den fysiska, psykiska och sociala miljö som personerna
Läs merPersonalpolitiskt program 2009
Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument
Läs merLärarnas arbetsmiljö
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3
Läs merLekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Läs merRiktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten
Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet den 21 september 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riskbedömning av arbetsmiljön... 4 Åtgärdande av risker... 5 Rapportering och
Läs merLokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Läs merKartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga
Läs mer1(10) Arbetsmiljöpolicy. Styrdokument
1(10) Styrdokument 2(10) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2018-01-16 20 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(10) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Mål för arbetsmiljön...4
Läs merUppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2017
Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2018-02-06 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2017 Arbetsmiljöenheten Kommunledningskontoret Adress
Läs merSvar på skrivelse om sjukfrånvaro i Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning HR-avdelningen Dnr 1.6-754/2015 Sida 1 (6) 2016-02-16 Handläggare Ida Hagerum Telefon: 08-508 033 73 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om sjukfrånvaro
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merArbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-02-06 1 (7) Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen Inledning Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och arbetet med den ska vara aktivt, förebyggande och utvecklande. Denna arbetsmiljöplan
Läs merRiktlinjer för hög arbetsbelastning socialkontor barn- och ungdom. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner riktlinjen.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-03-21 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00009-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Gunilla Westberg Epost: gunilla.westberg@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merHälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019
Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merTjänsteskrivelse. Arbetsmiljörapport första halvåret 2015, Stadsområdesförvaltning Väster. 2015-08-06 Vår referens. Catharina Edgren HR-konsult
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-08-06 Vår referens Catharina Edgren HR-konsult Tjänsteskrivelse Arbetsmiljörapport första halvåret 2015, Stadsområdesförvaltning Väster SOFV-2015-1100
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merArbetsmiljöpolicy 2012
Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje
Läs merArbetsmiljö- policy för Hofors kommun
Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?
Läs merArbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02
0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning
Läs merParternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun
Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun Handlingsplan 2017-2020 Bakgrund Tankar framåt Utgångspunkter Uppföljning Innehåll Sjukfrånvaro, Umeå kommun Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning.
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Hässleholms kommuns värdegrund Medborgaren i fokus Med respekt för individen Kvalitet som syns Hässleholms kommuns
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merRiktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö
Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt
Läs merRutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214
Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merRevisionsrapport sjukfrånvaron Lisa Åberg Sandra Marcusson Högsby kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens hantering av sjukfrånvaron Lisa Åberg Sandra Marcusson 3 februari 2016 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Läs merDelegering av arbetsmiljö 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna
Läs merUtvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Läs merRiktlinjer - Systematiskt arbetsmiljöarbete
Riktlinjer - Systematiskt arbetsmiljöarbete Fastställd av: Kommundirektör Datum: 2016-04-28 Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar För revidering ansvarar: Personalchef Dokumentet gäller
Läs merPOLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-27, 178 Dnr: KS 2017/662 Revideras xxxx Kommunledningskontoret
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merArbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015
Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,
Läs merRIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merFördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens
Läs merArbetsmiljörapport tas fram årligen och är ett tillbakablickande dokument som beskriver arbetsmiljön
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 Datum 2016-01-25 Vår referens Anja Angsmark HR konsult Tjänsteskrivelse Kulturförvaltningens arbetsmiljörapport 2015 KN-2015-3498 Sammanfattning Det systematiska arbetsmiljöarbetet
Läs merARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Läs merRiktlinje för arbetsmiljö och hälsa
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för
Läs merArbetsmiljöplan Samhällsbyggnadsnämnden
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2018-01-30 SBN 2017.0429 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Lotta Björkman Samhällsbyggnadsnämnden Arbetsmiljöplan 2018 Sammanfattning Enligt s arbetsmiljöpolicy (KF 2009-10-26
Läs merHandlingsplan Arbetsmiljöprogrammet
HANDLINGSPLAN 1 (7) Handlingsplan Arbetsmiljöprogrammet INLEDNING Handlingsplanen innehåller de åtgr som ska genomföras för att målen i arbetsmiljöprogrammet ska uppnås. Samtliga förvaltningar och bolag
Läs merVerksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Personal Arbetsmiljö personal 17.02 1(10) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Karita
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöundersökning Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom H2O Teknik syftar till att få underlag för att bedöma behovet av arbetsmiljöåtgärder/insatser och därmed
Läs merArbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få
Läs merArbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten
ÅM-A 2010/0191 Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten Riktlinjer inkl handlingsplan för 2010 RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖARBETET UNDER 2010 Arbetsgivarens ansvar Riksåklagaren har det övergripande ansvaret
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs mer