1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Bahamas 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Bahamas är en fungerande demokrati och rättsstat, och mänskliga rättigheter (MR) respekteras generellt av regeringen. Dock finns problem i ett antal avseenden. När det gäller de medborgerliga och politiska rättigheterna finns rapporter om myndighetsmissbruk och brutalitet från polisens sida. Förhållandena i landets enda fängelse är fortsatt undermåliga, även om reformer genomförs som förbättrar situationen. Dödsstraff utdöms men verkställs inte sedan några år. Kroppsbestraffning i form av spöslag utdöms. Rättsväsendet lider av resursbrist vilket ofta leder till långa häktningstider och försenade rättegångar. Våld mot kvinnor och barn är ett stort problem i Bahamas. Nya lagar rörande skyddet av barns rättigheter och skydd mot våld i hemmet har antagits i parlamentet men ännu inte börjat tillämpas. Flyktingar och asylsökande, särskilt av haitisk härkomst, anses inte få sina rättigheter tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt. Det finns uppgifter om att många asylsökande nekas prövning och återförvisas direkt. Allmänna val hölls i maj Dessa anses på det hela taget ha varit fria och rättvisa. Valet ledde till regeringsskifte. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Bahamas har ratificerat följande centrala konventioner om mänskliga rättigheter:

2 Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Bahamas har undertecknat, men inte ratificerat, Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC). För samtliga ovan nämnda konventioner gäller att Bahamas antingen inte rapporterat alls eller legat efter med rapporteringen till respektive övervakningskommitté. Bahamas behandlades senast av kommittén för barnets rättigheter (CRC) år 2005 och av rasdiskrimineringskommittén (CERD) år I båda kommittéerna uppmärksammades bland annat det faktum att Bahamas på flera punkter inte anpassat den inhemska lagstiftningen till de aktuella konventionerna. Rasdiskrimineringskommittén gjorde samma konstaterande även vad gäller flyktingkonventionen och dess protokoll. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Konstitutionen förbjuder tortyr och annan grym och omänsklig behandling. Kroppsbestraffning i form av spöstraff eller piskning förbjöds 1984, men återinfördes 1991 som bestraffningsmetod för vissa typer av brott, särskilt sexualrelaterade sådana. I oktober 2006 dömdes en 34-årig man till fängelse och spöstraff för inbrott och våldtäktsförsök. I maj 2007 dömdes en man till fängelse och spöstraff för sexuellt våld mot en minderårig flicka. Fallen har väckt uppmärksamhet både i landet och internationellt, och Amnesty International har kritiserat Bahamas för att bryta mot såväl internationell rätt som den egna konstitutionen. Vid halvårsskiftet 2007 hade ännu ingen av kroppsbestraffningarna verkställts. Det finns åtskilliga rapporter om myndighetsmissbruk och övervåld från polisens sida. I juni 2007 uppmärksammades ett fall där en 27-årig man i fängsligt förvar skall ha misshandlats så svårt av två poliser att han efter fem månader fortfarande befann sig i koma. Poliserna åtalades i augusti, men är frisläppta mot borgen i avvaktan på rättegång. Rapporter om godtyckliga avrättningar från polisens sida har förekommit tidigare, men inga utomrättsliga avrättningar har noterats de senaste åren. 2

3 3 Landets enda fängelse, Her Majesty s Prison at Fox Hill, är överbelagt och förhållandena där beträffande sjukvård, mat, vatten och sanitet betecknas som undermåliga. Klagomål riktas också mot att personer som är häktade i avvaktan på rättegång på grund av platsbristen ofta delar cell med redan dömda. Myndigheterna har dock sökt rätta till situationen och vissa förbättringar har skett jämfört med tidigare. Under de senaste två åren har en viss upprustning av faciliteterna ägt rum och förutsättningarna för fångarnas måltider och sysselsättning har förbättrats. Tidigare problem med övervåld från fängelsepersonalen har också tagits upp i reformprogram. Liksom fängelset, anses även uppsamlingslägret för flyktingar, the Carmichael Road Detention Centre, vara i dåligt skick. 4. Dödsstraff Dödsdomar utfärdas i bahamisk domstol, men inga dödsstraff har verkställts under de senaste åren. Den senaste hängningen utfördes I slutet av 2006 uppgick antalet personer i dödscell till 26. I mars 2006 fastslog Privy Council i Storbritannien, Bahamas högsta rättsliga instans, att det obligatoriska utdömande av dödsstraff för mord som tillämpats på Bahamas strider mot landets konstitution, artikel 17. Beslutet innebar visserligen att dödsdomar fortsatt kunde utfärdas, men endast efter att domaren tagit aktiv ställning till påföljden mot bakgrund av omständigheterna. Som en följd härav meddelade landets justitieminister senare att de utdömda straffen för alla fångar som dömts till döden skall ses över. I september 2007 rapporterades att regeringen arbetade på nya riktlinjer för vilka straff, inklusive dödsstraff, som skall kunna utdömas för mord. Det förefaller finnas ett tämligen brett stöd för ett bibehållande av dödsstraffet i Bahamas, såväl bland allmänheten som hos ledande politiska företrädare. I november 2007 hävdade till exempel premiärminister Hubert Ingraham att dödsstraff skulle fortsätta att utmätas och uttalade en förhoppning om att landet snart åter skulle kunna verkställa sådana, efter den genomlysning av utdömda straff som blev följden av beslutet i Privy Council. Tidigare har dödsstraffet också förespråkats av Ingrahams företrädare på premiärministerposten samt bland annat landets högste polischef och en framträdande kyrklig ledare. Bedömare anser att det främst är det stora antalet mord som begås i landet som gör att det inte finns någon stark inhemsk opinion för dödsstraffets avskaffande. Under de första elva månaderna 2007 begicks drygt 70 mord i Bahamas, med en befolkning på drygt

4 4 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Frihetsberövanden på politiska grunder eller godtyckliga frihetsberövanden är förbjudet enligt konstitutionen. Det finns dock rapporter om godtyckliga frihetsberövanden och kvarhållanden utförda av poliser och riktade framförallt mot personer med haitiskt påbrå. Under det senaste året har dock inga allvarliga incidenter av det slaget rapporterats. Frihetsberövanden sker i allmänhet öppet och skall enligt lag prövas rättsligt inom 48 timmar. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Ett självständigt rättsväsende garanteras av konstitutionen. Generalguvernören utser domare på rekommendation av en oberoende kommission. Landets högsta domstol är fortsatt Privy Council i London. Det har under de senaste åren förekommit diskussioner om huruvida Bahamas, inte minst i ljuset av laglordernas syn på dödsstraffet, borde ansluta sig till den karibiska Högsta Domstolen, the Caribbean Court of Justice, alternativt göra en inhemsk domstol till högsta instans. Ett sådant agerande förefaller i nuläget emellertid inte aktuellt, särskilt inte efter det regeringsskifte som ägde rum i maj I slutet av 2007 genomfördes domstolsförhandlingar i Privy Council på plats i Bahamas, och i samband med det besöket uttryckte landets justitieminister en förhoppning om att sådana besök skulle bli årligt återkommande. Domstolsväsendet anses lida av allvarlig resursbrist, vilken bland annat tar sig uttryck i återkommande rapporter om att häktade personer fått vänta länge på rättegång. Personer som anklagas för brott har rätt att anlita advokat, men regeringen bistår med rättsligt ombud endast om den anklagade helt saknar egna resurser och är anklagad för ett grovt brott. I en Amnestyrapport från 2003 görs gällande att så mycket som 41 procent av alla anklagade saknade rättsligt ombud vid rättegången. 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om utbredd förekomst av straffrihet, men människorättsgrupper hävdar att många fall av polisbrutalitet inte rapporteras eller blir ordentligt och opartiskt utredda. Lokala jurister och observatörer av mänskliga rättigheter har uttryckt bekymmer över att den myndighet som skall utreda missförhållanden i ordningsmakten saknar en tillräckligt självständig ställning.

5 5 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera Yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfrihet är föreskriven i konstitutionen och respekteras generellt. Media kan i allmänhet verka fritt och oberoende av staten och har möjlighet att kritiskt granska regeringen. Kritik har ibland riktats mot att media som ägs av staten via the Broadcasting Corporation of the Bahamas ges en mer fördelaktig behandling av myndigheterna, och i sin tur är mer välvilligt inställda till regeringen än till oppositionen. Under den valrörelse som bedrevs inför parlamentsvalen som hölls 2007 förekom uppgifter om påtryckningar mot media att skriva fördelaktigt om den dåvarande regeringens politik vilket dock inte hindrade att oppositionen vann valet. Från statens sida finns inga restriktioner vad gäller allmänhetens tillgång till Internet. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Bahamas är en parlamentarisk demokrati inom samväldet. Drottning Elisabeth II är statschef, och representeras av en generalguvernör som hon utser på förslag av Bahamas premiärminister. Premiärministern utses av generalguvernören efter allmänna val. Parlamentet har två kammare; nationalförsamlingen, vars ledamöter väljs i allmänna val vart femte år, och senaten, vars medlemmar utses av generalguvernören. Konstitutionen föreskriver fria och hemliga val, och det senaste parlamentsvalet i maj 2007 anses generellt sett ha varit fritt och rättvist, även om ett litet antal valkretsar vid årets slut fortsatt var föremål för rättslig granskning efter anklagelser om valfusk. Valet ledde till ett maktskifte, där Free National Movement, som brukar beskrivas som ett högerliberalt parti, tog över regeringsmakten från det vänsterliberala Progressive Liberal Party. Av de 41 platserna i parlamentet har det nya regeringspartiet 23 platser och oppositionspartiet resterande 18 platser. Politiken präglas alltså av ett starkt tvåpartisystem. En handfull mindre partier, däribland Bahamas Democratic Movement och Coalition for Democratic Reform, deltar i valen men har inte lyckats vinna några valkretsar. Kvinnor har samma rättsliga möjligheter som män att i val själva välja och bli valda till politiska ämbeten. Könsfördelningen i de politiska institutionerna är dock sned. Fem av 41 ledamöter i underhuset är kvinnor. I regeringen är tre av 21 ledamöter kvinnor. Mellan år 2002 och 2005 innehades ämbetet som landets generalguvernör för första gången av en kvinna.

6 6 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Bahamas är det rikaste landet i Karibien. Den ekonomiska tillväxten 2006 beräknas ha uppgått till drygt 3 procent. Den fortsatta utvecklingen är dock starkt beroende av amerikansk turism, och därmed av utvecklingen av den amerikanska ekonomin. Detta gäller även arbetslösheten, som i hög grad styrs av turistströmmarna till landet. De senaste åren har arbetslösheten legat mellan sju och tio procent. Den av regeringen satta minimilönen för statligt anställd personal uppgår till 4,50 dollar per timme, medan anställda i den privata sektorn har en minimilön på 4 dollar. Levnadsomkostnaderna i Bahamas är höga, och minimilönen anses inte vara tillräcklig för att ge rimliga levnadsvillkor. Enligt lag råder 40 timmars arbetsvecka, krav på ett dygns ledighet per vecka samt övertidsersättning för arbete utöver 40 timmar. Enligt lag är diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt förbjudet. Fackföreningar får agera utan inskränkningar och tvångsarbete är förbjudet. Organisationsfrihet råder, likaså rätt till kollektivförhandlingar. Bahamas har ratificerat den internationella arbetsorganisationens (ILO:s) åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det finns dock rapporter om att otillåtet barnarbete förekommer i viss utsträckning. FN:s kommitté för barnets rättigheter har uppmärksammat att minimiåldern för barns möjlighet att arbeta är 14 år, under det att den obligatoriska skolgången varar till 16 års ålder. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsovårdens standard i Bahamas är förhållandevis god jämfört med många utvecklingsländer, men landets geografi med ett stort antal öar och stora avstånd ställer den sociala sektorn och sjukvården inför stora utmaningar. Hälsosektorns andel av den statliga budgeten beräknas till ungefär 15 procent (2004). Ett regeringsförslag till ett offentligt finansierat sjukförsäkringsprogram, the National Health Insurance Plan antogs av parlamentet i slutet av Det har emellertid ännu inte börjat tillämpas.

7 7 12. Rätten till utbildning Skolgången är fri och obligatorisk tills barnen fyller 16 år. De offentliga skolorna lider dock av överbelastning och anses generellt hålla en låg standard. Skolplikten respekteras normalt sett, men sociala mönster gör att flickor i skolåldern som blir gravida ofta tvingas avstå från fortsatt skolgång. UNESCO uppskattar att ca 84 procent av barnen i grundskoleålder går i skolan. FN:s kommitté för barnets rättigheter har också påpekat att minimiåldern för förvärvsarbete blott är 14 år, och alltså står i konflikt med skolplikten. Totalt går ca 20 procent av statens utgifter till utbildningssektorn. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Bahamas ligger på plats 49 i FN:s välfärdsindex, HDI. BNP per capita (köpkraftsrelaterad) är USD, vilket är den tredje högsta i den västra hemisfären. Inkomstskillnaderna i landet är emellertid stora. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Enligt lag är våld och kränkningar mot kvinnor förbjudet. Våld mot kvinnor, särskilt inom familjen, anses ändå vara ett mycket stort problem. Våld i hemmet var enligt polisens statistik orsak till hela 44 procent av samtliga mord som rapporterades under Mot den bakgrunden har såväl den tidigare som den nuvarande regeringen sökt stärka det rättsliga skyddet för kvinnor genom förslag till ny starkare lagstiftning om våld i hemmet. En ny lag, Domestic Violence Act, skall ha antagits av parlamentet i mars 2007, men har i slutet av året ännu inte publicerats. Det är oklart om den nya lagen kommer att erkänna sexuellt våld mellan makar eller hålla fast vid den aktuella definitionen av våldtäkt som något som begås utom äktenskapet. Det finns ingen lagstiftning mot handel med människor, men prostitution är förbjuden. Människohandel har hittills inte uppfattats som något omfattande problem. Diskriminering av kvinnor vad gäller politiskt och ekonomiskt inflytande är generellt begränsad.. Lagen föreskriver lika lön för lika arbete. Det bör dock noteras att könstillhörighet inte räknas som grund för skydd mot diskriminering. Dessutom finns vissa diskriminerande rättsregler, särskilt inom det civilrättsliga området. Som exempel brukar nämnas att kvinnor har svårare

8 8 än män att utsträcka sitt bahamiska medborgarskap till utländska makar och barn med en utländsk förälder. 15. Barnets rättigheter Övergrepp mot barn anses vara ett utbrett problem i landet, och såväl regeringen som medborgargrupper söker aktivt påverka allmänheten genom olika former av upplysningskampanjer. Misstankar om sexuellt utnyttjande måste enligt lag rapporteras till polisen, men detsamma gäller inte för misstankar om fysiskt våld. Bahamas har ratificerat konventionen om barnets rättigheter och regeringen har slagit fast att barns rättigheter är en prioriterad fråga. Kritik riktas dock mot att regeringen inte anslår tillräckliga resurser för detta arbete. Ny övergripande lagstiftning till skydd för barnens rättigheter, the Child Protection Act, antogs av parlamentet i slutet av 2006, men har ett år senare ännu inte börjat tillämpas. Enligt bedömare saknas ännu den finansiering som krävs för genomförandet av lagen. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Inofficiella beräkningar gör gällande att mellan 10 och 25 procent av Bahamas befolkning utgörs av haitier. Merparten av dessa har kommit till landet som flyktingar. Den haitiska minoriteten lever ofta med låg materiell standard, och inflödet av haitier har gett upphov till etniska spänningar. Anti-haitiska stämningar har också lett till politiska krav på hårda regler mot illegal invandring från Haiti. Diskriminering av haitier i arbetslivet sägs förekomma. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuella relationer mellan personer av samma kön är tillåtna i lag sedan Det saknas dock rättsligt skydd mot diskriminering, bland annat inom arbetslivet. Rapporter om våld mot homo-, bi- och transpersoner (HBTpersoner) förekommer, liksom, social diskriminering. Som exempel på myndigheternas agerande kan nämnas att bahamisk polis i oktober 2007 genomförde vad som beskrivits som räder mot fester och lokaler avsedda för HBT-personer. En stor del av de drabbade var utländska turister, och efter incidenterna har det bahamiska turistdepartementet bett organisatörerna om ursäkt för det inträffade. Våren 2006 beslöt den statliga filmcensuren Bahamian Plays and Films Control Board att förbjuda visning av den amerikanska filmen Brokeback Mountain, med motiveringen att den "visar homosexualitet, nakenhet och gudlöshet". Beslutet

9 9 ledde till protester i media och bland organisationer som bevakar HBTpersoners rättigheter. 18 Flyktingars rättigheter TBahamas behandling av flyktingar har kritiserats främst i två avseenden. För det första saknas en egentlig flyktingpolitik med etablerade mekanismer för att tillvarata flyktingarnas och asylsökandes rättigheter. Detta gäller särskilt personer av haitisk härkomst, vilkas rättigheter enligt bedömare ofta åsidosätts. Detta har enligt människorättsorganisationer bland annat. medfört att många asylsökande avvisas utan att ha fått tillgång till en korrekt asylprocedur. TFör det andra har människorättsorganisationer skarpt kritiserat förhållanden vid Bahamas uppsamlingsläger för flyktingar, the Carmichael Detention Centre. Förhållandena i lägret anses undermåliga och lägerpersonalen anklagas för övergrepp och våld. Även barn hålls internerade i lägret. T 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns ännu ingen övergripande lag rörande funktionshindrade personers rättigheter. Enligt regeringen pågår lagstiftningsarbete i detta avseende, vilket också omfattar insamlandet av data och statistik rörande funktionshindrade personer i landet. Statliga regler om tillgänglighet för funktionshindrades tillgång till offentliga lokaler efterlevs ofta inte. Representanter för funktionshindrade grupper hävdar att funktionshindrade ofta missgynnas i arbetslivet. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Organisationsfrihet råder i Bahamas och ett flertal inhemska såväl som internationella organisationer för mänskliga rättigheter verkar i landet, däribland Amnesty International. Även ett nybildat nätverk, the Bahamas Human Rights Network, bevakar mänskliga rättigheter i landet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter

10 Många av de större organisationerna som arbetar för mänskliga rättigheter har personer på plats på Bahamas. Exempelvis arbetar FN:s flyktingkommissariat UNHCR med de bahamiska myndigheterna för att värna flyktingars rättigheter. Svenska insatser för mänskliga rättigheter förekommer inte i någon nämnvärd omfattning. 10