LYFT SPRÅKET LÄR MER Skolverket, 23 november Bild: Tomas Wallentinus
|
|
|
- Bengt Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LYFT SPRÅKET LÄR MER Skolverket, 23 november 2016 Bild: Tomas Wallentinus
2 Åsa Edenfeldt Svenska och psykologi Täby Enskilda Gymnasium Läsförståelse Läskompetens
3 - Åsa, jag förstår inte texten, den är för svår för mig - Okej, vad är det du inte förstår? - Jag vet inte, den är för svår bara. - Men berätta, var körde du fast? - Jag vet inte, jag tappade bort mig. Hur ska jag göra? - Försök läs en gång till - Men jag har redan provat flera gånger, jag orkar inte läsa den en gång till. - Hur gjorde du när du läste då? - Vadå? Jag bara läste.
4 Stoff-fokus på lektionstid Fokus på föreläsning Läste på egen hand Texterna är svåra Läraren och några få elever aktiva Fokus på innehållet men inte hur -et Kunskaper visar sig på examinationen
5 Bild: Tomas Wallentinus Ökad textmängd och mer avancerade texttyper Från det personliga, berättande till det diskursiva, vetenskapliga och ämnesspecifika Abstrakta begrepp, ämnesspecifika ord, akademiska uttryck Barbro Westlund, Aktiv läskraft (2015) Anne Palmér, Eva Östlund-Stjärnegårdh, Bedömning av elevtext (2015)
6 Bild: Tomas Wallentinus Språkliga förmågor Beskriva Redogöra Utreda Jämföra Resonera Diskutera Argumentera Motivera Värdera Analysera Tolka Dra slutsatser Reflektera Sammanfatta
7 Bild: Tomas Wallentinus
8 Språk i styrdokumenten Läroplanen "Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att elever får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling"
9 Språk i styrdokumenten - Examensmålen Utbildningen ska vidareutveckla elevernas kommunikativa förmågor i tal, skrift och visualisering. Det innebär bland annat att förmedla synpunkter, förklara sammanhang och dokumentera samt använda uttrycksformer anpassade till olika målgrupper och att förstå kommunikationens specifika roll inom teknikområdet. Bild: Tomas Wallentinus
10 Språk i styrdokumenten - Ämnesplan Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta teoretiskt och experimentellt samt att kommunicera med hjälp av ett naturvetenskapligt språk. Fysik (ämnets syfte) Bild: Tomas Wallentinus
11 Språk i styrdokumenten - Kursnivå Eleven använder begrepp för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera fysikaliska fenomen och samband. Eleven använder ett naturvetenskapligt språk och anpassar sin kommunikation till syfte och sammanhang. Fysik 1a (kunskapskrav) Bild: Tomas Wallentinus
12 Läs texten En kväll gick två unga män från Egulac ned till floden för att jaga säl; medan de befann sig där mojnade vinden och det blev dimmigt. Så hörde de stridslarm och tänkte att det kanske var en grupp krigare som kom. De flydde ner till stranden och gömde sig bakom några stockar. Nu kom det kanoter uppför floden, och de hörde ljudet från paddlarna. En kanot med fem män kom rakt emot dem. De frågade: Vi paddlar uppför floden för att slåss med folket där. Vill ni följa med?
13 En av de unga männen sa: Jag har inga pilar och jag vill inte komma med, jag kan bli dödad. Mina släktingar vet inte vart jag farit. Men du, sa han till den andre, du kan gå med dem. En av de unga männen följde alltså med, medan den andre återvände hem. Krigarna tog sig upp längs floden till en by på andra sidan Kalama. Folket kom ned till vattnet och började slåss. Många blev dödade. Plötsligt hörde den unge mannen att en av krigarna sa: Fort, låt oss återvända, den där indianen har blivit träffad.
14 Jaså, de är andar, tänkte han då. Han kände sig inte dålig, men de sa att han hade träffats. Kanoterna återvände till Egulac. Den unge mannen gick i land och sa: Tänk, jag följde med andarna och vi gick till strid. De sa att jag blev träffad, men jag känner mig inte sjuk. Han berättade alltsammans och sedan blev han stilla. När solen gick upp, föll han omkull. Något svart kom ur munnen på honom, och hans anlete förvreds. Folket sprang upp och skrek. Han var död.
15 Känner du dig säker på att du har förstått vad den handlar om? Vad kan ha gjort texten svår att förstå?
16 Aktiverar förkunskaper Förstår målet med läsningen Väljer lämpliga strategier Använder textens struktur för att förstå bättre Organiserar informationen Kontrollerar sin egen förståelse Reflekterar efter läsningen Sammanfattar det viktigaste Kopplar texten till sig själv, världen och andra texter Ser framgång som ett resultat av insats Bild: Tomas Wallentinus Läskompetens Astrid Roe Läsdidaktik efter den första läsinlärningen
17 I EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande betonas läsförmågan och den digitala kompetensen. EUR LEX Nyckelkompetenser för livslångt lärande
18 Hantera datorn Hantera information Navigera Goda lässtrategier Digital läsning Hantera multimodala uttryck Maria Rasmusson Det digitala läsandet
19 Stöttning Höga förväntningar Interaktion aktivitet Språkliga mål SPRÅKUTVECKLANDE undervisning Förkunskaper Alignment Källa: Språkutvecklande SO-undervisning, Bjerregaard och Kindenberg
20 Hur ser språket i mitt ämne ut? Vilka texter läser vi? Bild: Tomas Wallentinus
21
22
23 Kristina Danielsson & Staffan Selander, Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete
24 I vilket sammanhang presenteras texten? Hur är texten uppbyggd? Hur läser jag texten/textens delar? Hur samspelar de multimodala uttrycken med texten? Vad ska vi använda texten till? Hur är språket? Vilka utmaningar kommer eleverna möta? Kristina Danielsson & Staffan Selander, Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete
25 Språkutvecklande undervisning Läser gemensamt Aktiverar förförståelsen Studerar ämnestypsiska texter för att synliggöra struktur och ämnesspråk Samtalar om, ställer frågor, reder ut, tänker högt kring, sammanfattar Använder projektorn och läser gemensamt Använder digitala portföljer (loggar) Reflekterar kring läsandet och lärandet
26 Förutspå Ställa frågor Sammanfatta Reda ut Bilder ur Läskompetens
27 Digitala texters uppbyggnad
28 Bekanta sig med nya läroboken och ämnesspråket i Matematik 1b EPA-modellen (enskilt par alla) Hitta minst tio ämnesord. Vet ni vad de betyder? Försök hitta matematikrelaterade vardagsord (de kan finnas i uppgifterna). Jämför språket i boken med nians bok. Vilka likheter och skillnader finns det? Henrik Jansson, lärare i matematik
29 vardagsspråk ämnesspråk räknekonst aritmetik nygrader gon gångra multiplicera plussa addera dela dividera linje som drar iväg asymptot upphöjt till potens ökningstakt tillväxthastighet lutning derivata rationellt tal bråk nudda tangera minsta/största minimi/maximi tt t l k l t t l
30 Samtalsroller idéspruta den konstruktivt kritiska strukturskaparen moderator Bild: Tomas Wallentinus
31 Skrivmallar
32 Digitala verktyg Google drive för process och återkoppling Answergarden för snabba tankar Wordle eller Worditout för textanalys Instant classroom för klassrumsmöblering Bild: Tomas Wallentinus
33 Digitala portföljer lärloggar Personliga Kursspecifika Delade i google drive Processinriktade Dokument för lärande Dokument för reflektion (metakognition)
34 Enskild reflektion (betänketid) Berätta om en formulering som du fastnade för, något som du reagerade på och något du undrade över! Vad tänker du kring? Vad vet du om? Vad tror du författaren menar med? Hur tror du att texten? Hur kan vi sammanfatta stycket med en mening? Parsamtal Berätta för varandra parvis
35
36
37 Läste på egen hand Fokus på föreläsning Texterna är svåra Läraren och några få elever aktiva Fokus på labben snarare än rapporten Kunskaper visar sig på provet Stoff-fokus på lektionstid Läser texter tillsammans Alla är aktiva Bikupor/strukturerade samtal Reflektion i loggar Exempeltexter Aktivt begreppsarbete Elevernas lärande synliggörs före provet Alignment fokus även på förmågor Cecilia Friedman, biologilärare.
38 Aktiv Formativ Inkluderande
39 Litteratur att börja med
40 TACK FÖR MIG! Bild: Tomas Wallentinus
41 Källor Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna, Akademiskt läsande och skrivande. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Bråten, Ivar (red), Läsförståelse i teori och praktik. Stromso, Helge. Högläsning, snabbläsning och läsförståelse om läsning och forskning om läsförståelse. Studentlitteratur. Danielsson, Kristina & Selander, Staffan, Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups. Dweck, Carol, Mindset Du blir vad du tänker. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Gear, Adrienne, Att läsa faktatexter undervisning i kritisk och reflekterande läsning. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Gibbons, Pauline. Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. 2:a uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Gibbons, Pauline. Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3:e uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Hattie, John & Yates, Gregory, Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur. Hattie, John, Synligt lärande för lärare. 1:a utgåvan, 6:e tryckningen. Stockholm: Natur & Kultur. Reichenberg, Monica, Vägar till läsförståelse texten, läsaren, samtalet. 2:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Bild: Tomas Wallentinus
42 Källor Rasmusson, Maria, Det digitala läsandet begrepp, processer, resultat. Roe, Astrid, Läsdidaktik Efter den första läsinlärningen. 1:a uppl. Gleerups. Skolverket, Forskning för klassrummet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes. Tengberg, Michael och Olin-Scheller, Christina (red), Svensk forskning om läsning och läsundervisning. 1:a uppl. Malmö: Gleerups. Tjernberg, Catharina, Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Westlund, Barbro, Aktiv läskraft - Att undervisa i lässtrategier för förståelse. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, Barbro, Att bedöma elevers läsförståelse - En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, Barbro, Att undervisa i läsförståelse - Lässtrategier och studieteknik. Andra utgåvans fjärde tryckning. Stockholm: Natur & Kultur. Wiliam, Dylan, Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhán, Handbok i formativ bedömning. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Bild: Tomas Wallentinus
43
44
45 Vad är en bra text ur fysiklärarens perspektiv? använda begreppen på rätt sätt och på rätt ställen kort och koncis Skriver i par samtal Skrivmall strukturen Maria Kouns, Att främja elevernas lärande i NO och SO genom språkutveckling, Läslyftet 16/ Utforskande samtal i mindre grupper talet runt fysikens typaktiviteter
TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läsförståelse i alla ämnen (generell text)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 7: Läsförståelse i alla ämnen Läsförståelse i alla
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Handledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt
Handledarutbildning Matematiklyftet Ett språkutvecklande förhållningssätt generella förmågor powerful knowledge? 2 Petra Magnusson Ett språkutvecklande förhållningssätt Språkinriktad undervisning Språkutvecklande
Pep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Vad innebär dessa siffror? 4 6-8 7 000 15 000-17 000 50 000 För att minska klyftan måste alla våra klassrum bli språkutvecklande! Vad utmärker framgångsrik
Lässtrategier en introduktion
Modul: Lässtrategier för sakprosa Del 2: Lässtrategier och bedömning Lässtrategier en introduktion Marie Wejrum, Karlstads universitet I Lgr 11 introducerades ordet lässtrategier, både i Centralt innehåll
Att arbeta språkutvecklande
2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Skolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Är alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Välkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016
Välkomna! Sara Persson Skogshagaskolan, Västervik Blogg - hjartatskogshaga.wordpress.com (Att få möjligheter) Twitter @frksarapersson Högläsningen är generös, meningsfull och pedagogisk. Högläsningen är
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Välkomna till seminariedag 2!
Välkomna till seminariedag 2! Det är glädjande att vi är många deltagare, men tänk på att inte lämna några tomma stolar mellan er eftersom alla säten kommer att behövas. Tack! Läsförståelse och läsundervisning
Workshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN Diskutera Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Innehåll: 1. Inledning 2. Språkutvecklande arbetssätt 3. Ett exempel från ämnet teknik 1. Inledning Språket
Lärarens guide till cirkelmodellen
Lärarens guide till cirkelmodellen ERICA EKLÖF 1 Erica Eklöf är språk-, läs- och skrivutvecklare på enheten för lärande i Halmstad kommun. Där arbetar hon bl.a. med förskole-/skolutvecklingsprocesser,
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Språk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och pappa är på semester. De ligger på stranden och solar. Erik läser en bok om hajar och berättar om hajar för pappa. Efter ett tag vill Erik bada, men
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet
Matematik Grundskola åk 1-9 Modul: Språk i matematik Del 3: Cirkelmodellen - texter i matematik Texter i matematik Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet I matematikklassrummet
Delkursen examineras genom en hemtentamen STN1 och genom en skriftlig VFU-uppgift SRE 1, som redovisas muntligt och skriftligt.
Preliminär Delkurshandledning (studiehandledning) för Svenska 31-38,5 hp Textanalys, skrivande och skrivdidaktik 92sv31 och 92sv37, 93sv31 och 93sv37, veckorna 34-37 Undervisande och ansvariga lärare:
Skolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning
Skolans språk är ingens modersmål Nils Fredriksson Utbildning Skolans språk är ingens modersmål Barn kommer till skolan med olika förutsättningar: 10.000 ord i sitt ordförråd eller inga alls 2000 lästimmar
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och insikter i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, religion, historia och
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Prioriterade mål
Prioriterade mål 2013-2015 att forskning når förskolans/skolans verksamma och att förskolans/skolans frågor når forskningen att RUC bevakar och har beredskap att ge stöd inför nyheter och reformer inom
kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,
Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016
NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016 Föreläsare Barbro Westlund barbro.westlund@isd.su.se Huvudförfattare: Barbro Westlund i samarbete med Sirpa-Liisa Björkman, Stockholms universitet
SPRÅK- OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE UNDERVISNING I ALLA ÄMNEN ämnesövergripande språkutveckling för högre måluppfyllelse hos alla elever
Konferens den 26-27 september 2016 Ingenjörshuset Stockholm Elevernas språkliga förmåga är alla lärares ansvar! SPRÅK- OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE UNDERVISNING I ALLA ÄMNEN ämnesövergripande språkutveckling
Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet
Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet Marie Olsson Inledning I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Främja elevers lärande i NO
Grundskola Främja elevers lärande i NO Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
bjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Svensklärare 2018 kunskap utveckling inspiration Hur kan du med skönlitteratur skapa läslust och framgångar i elevernas läsutveckling? Hur kan du undervisa formativt utan att bedömningshögarna växer och
Att stötta och utveckla ämnesspråk
Språk-, läs- och skrivutveckling Specialskolan årskurs 1-10 Modul: Tvåspråkig undervisning teckenspråk och svenska Del 7: Att stötta och utveckla ämnesspråk Att stötta och utveckla ämnesspråk Karin Allard,
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens
LÄSMYSTERIET HANDLEDNING. Författare: Lina Karlsson
LÄSMYSTERIET HANDLEDNING Författare: Lina Karlsson 1 LÄSMYSTERIET OM SERIEN Tv-program, 8 x 15 minuter, målgrupp åk. 4 6 I Läsmysteriet tar programledaren Jonas Leksell emot tre barn som har antagit utmaningen
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Språk- och kunskapsutvecklande arbete
Språk- och kunskapsutvecklande arbete Den här modulen tar upp vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbete kan innebära i olika ämnen. Modulens fokus är riktat mot elevers aktiva språkanvändning som ett
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Karlstads universitet
Modul: Lässtrategier för sakprosa Del 1: Vad kännetecknar god läsundervisning och? Lässtrategier för sakprosa och kännetecken för goda läslärare och Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Karlstads universitet
Läshandledning Ett halvt ark papper
Läshandledning Ett halvt ark papper Inledning Det här är en läshandledning för gymnasielärare. Den är baserad på Strindbergs tidlösa novell Ett halvt ark papper. Strindberg ingår i den svenska litteraturkanonen
2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
EN OBEROENDE KRAFT. Malin Fransson
EN OBEROENDE KRAFT Malin Fransson Malin Fransson Just nu Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7-9 SO för nyanlända i årskurs 7-9 Adjungerande adjunkt vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Regional nätverksträff 151123
Regional nätverksträff 151123 Aktuellt Information från Skolverket Läslyftet Bedömningsstöd Kunskapskrav åk 1 Utvecklingsmedel till det Regionala nätverket Ge alla elever chansen att lära sig läsa och
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education Ba (A), Basic Learning Reading and writing, Teacher Education, Afterschool Centres
USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp
etygskriterier 1 (5) USS79 - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk på Ämneslärarprogrammet.
Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling
@rystads #framtidenslaromedel Michael Rystad Kvalitet och utveckling Vad har vi för fokus för vårt utvecklingsarbete och varför har vi just detta fokus? Lärmoduler och förstelärare bloggar Hur stöd för
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs- och skrivportalen
Samtal om text Del 1: Läraren, planeringen och frågorna Textsamtalet undervisning på ett rikt och nyanserat sätt Anne-Marie Körling Denna artikel handlar om textsamtalet och om hur det kan bidra såväl
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Lässtrategier för läsförståelse
Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning
Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för förskollärarutbildning Sektionen för lärarutbildning.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Genrer och texttyper
Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en
Gränslös språk- och ämnesutvecklande undervisning
Gränslös språk- och ämnesutvecklande undervisning En presentation av ett material som innehåller de flesta delar som du behöver i din språk- och ämnesutvecklande undervisning för att frigöra tid för det
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Övergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
RIKTLINJER FÖR VFU VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
RIKTLINJER FÖR VFU VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 3 HP, PROVKOD 1705, INOM RAMEN FÖR 33 HP, SVENSKA FÖR GRUNDLÄRARE ÅRSKURS 4 6, VT 2018. KURSPLAN SV1008, ÅRSKURS 4 6 Syftet med den verksamhetsförlagda
Dagens program Trender och nyheter á la Gleerups Lars Åkerblom, ansvarig digital utveckling & Marcus Ander, konceptutvecklare
Dagens program 12.45-14.00 Vad säger trendanalytikern om framtiden? Vilka trender ser vi och kommer vi påverkas? Vad är det vi människor tänker, tycker, vill och behöver? Påverkas skolan? Anna Frankzén
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika
Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Elevernas förståelse av rörlig media utifrån UR-serien Våga snacka. Christina Säflund Olsson och Lena Vilhelmsson
Elevernas förståelse av rörlig media utifrån UR-serien Våga snacka Christina Säflund Olsson och Lena Vilhelmsson Vilka är vi? Lena Vilhelmsson lärare i svenska som andraspråk, svenska och franska förstelärare