Främja elevers lärande i NO
|
|
- Kjell Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grundskola Främja elevers lärande i NO Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NOämnenas specifika språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena en förutsättning för varje elevs skolframgång. Modulens syfte är att ge NO-lärare ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande planeras och där läraren ger dem språklig stöttning. I modulen får NO-lärare möjlighet att pröva flera didaktiska verktyg som stöttar elevers ämneslärande: begreppskartor, textsamtal, lässtrategier, utforskande samtal i smågrupper och skrivaktiviteter. Verktygen utforskas ur olika perspektiv, och stöd för arbetet finns i form av artiklar, undervisningsfilmer och samtalsfilmer. Modulen är ett samarbete mellan NO-didaktiker och språkdidaktiker. Målgrupperna för modulen är lärare och ämneslärare i NO-ämnen i grundskolan (åk 4-6 och åk 7-9). Det är även en fördel om lärare i svenska eller svenska som andraspråk i arbetslaget kan delta. Även annan personal kan beröras, såsom studiehandledare och modersmålslärare. Revision: 1 Datum:
2 Grundskola Del 8. Främja elevers lärande - språkutvecklande NO-undervisning Sammanfattning och framåtblick Denna del beskriver hur modulens olika didaktiska arbetsformer kan utgöra ett sammanhängande språkinriktat arbetssätt inom NO-ämnena. Delen ger er även möjlighet att reflektera över ert arbete med modulen. Sammanställ era reflektioner och diskutera hur ert förhållningssätt till språk inom ämnesundervisningen har förändrats. Vilka guldkorn kan ni hitta i er egen undervisning? Det är angeläget att ni i lärargruppen funderar över hur den didaktiska utvecklingen kan fortsätta. Av den anledningen är det önskvärt att skolledningen får ta del av era erfarenheter och önskemål för ert fortsatta arbete. Vilka arbetsformer vill ni pröva igen och vidareutveckla? Med vilket fokus och i vilken form kan utvecklingsprocessen fortsätta? Vilka förutsättningar för samarbete behöver skapas? Revision: 1 Datum:
3 Grundskola p { display: block; margin-top: 0.5em; margin-bottom: 1em; margin-left: 0; margin-right: 0;}H1, H2, h3{ margin-top: 1em;margin-bottom: 0.2em;} Del 8: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerliga anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Läs Artikeln sammanfattar de viktigaste aspekterna från modulens olika delar och avslutar med en didaktisk modell som förenar dessa aspekter: cirkelmodellen. Se filmen I filmen berättar de lärare som har bidragit till filmer som ingår i denna modul hur de har hittat sin väg in i ett språkinriktat arbetssätt. Vilka uttalanden fastnar du för eller undrar du över? Fundera över vilka erfarenheter du gjort under arbetet med modulen och över hur arbetet har påverkat din lektionsplanering och undervisning. Välj ut tre moment ur arbetet med modulen som du själv anser vara särskilt bra exempel på ett språkinriktat arbetssätt. Du kan använda schemat som finns på artikelns sista sida när du förbereder dig inför mötet med dina kollegor. Revision: 1 Datum:
4 Grundskola Material Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Filformatet kan inte skrivas ut Revision: 1 Datum:
5 Grundskolan, åk 4-9 Modul: Att främja elevers lärande i NO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående delar i denna modul har olika didaktiska aspekter diskuterats som gynnar elevers ämnesspråkliga utveckling, och ni har i er egen undervisning prövat några aktiviteter som främjar detta: elevers rörlighet mellan sitt vardagliga språk och NO-ämnenas fackspråk. Arbetet med modulen kan ses som en resa, och vi som tagit fram materialet hoppas den resan fortsätter mot fördjupade kunskaper och utvecklade förmågor att hjälpa elever använda språket som redskap för lärande i NO-ämnen. Resan kan förstås företas individuellt, men vi menar att fördelarna med ett gemensamt åtagande att göra NOundervisningen på en skola mer språkutvecklande vida överväger. Vissa skolor har fokuserat under längre tid på arbetet kring texttyper med hjälp av cirkelmodellen, andra fokuserar på lässtrategier. Även arbetet med att involvera fler elever i utforskande klassrumsinteraktion, antingen i helgrupp eller i smågrupper kan vara en kraftfull ingång till ett gemensamt språkutvecklande arbetssätt. Hur kan de aspekter som innebär kontextualisering, interaktion och stöttning integreras i NO-undervisningen? På det finns inget entydigt eller enkelt svar, men för både elever och lärare innebär en språkutvecklande undervisning olika utmaningar. Att ändra rutiner är ingen snabb process: det kräver exempelvis förändrade uppfattningar, nya kunskaper om ämnesspråksutveckling, stärkt förmåga och vilja att införa nya arbetssätt i undervisningen. Därtill är lärare olika, och olika lärare arbetar på olika sätt (Bakkenes, Vermunt & Wubbels 2010, Shulman & Shulman 2004). Hur undervisningen kan analyseras och hur den kan stärkas i en process som utmanar alla lärare men samtidigt ger utrymme för individuella skillnader, beror på skolans kultur. Finns det etablerade former av kollegialt lärande? Används möjligheten till auskultationer och videoinspelningar för att kunna tala om den befintliga praktikens styrkor och utvecklingspotential? Vilken roll har förstelärarna, språkhandledaren, processtödjaren, skolledningen? Dessa frågor är viktiga att ta upp vid avslutningen av arbetet med denna modul. Det är också angeläget att diskutera hur arbetet kan följas upp. Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
6 Grundskolan, åk 4-9 Sammanfattning av modulens huvuddrag För utveckling av de förmågor och kunskaper som beskrivs i Lgr11 för de olika NOämnena behöver elever ett språk utöver sitt vardagliga, dvs. de behöver utöka sin språkliga repertoar till att även omfatta ett akademiskt skolspråk och ett ämnesspråk. En sådan språkutveckling hos eleverna kräver ett målmedvetet arbete av läraren, för att undervisningen ska kunna ge eleverna förutsättningar att utveckla detta. I denna modul har ni talat om och utforskat vad en sådan undervisning kan innebära i just era ämnen, och ni har prövat en del didaktiska arbetssätt som syftar till språkutveckling inom ramen för ämnesundervisningen. Hur sådana språkutvecklande arbetssätt skulle kunna passa in i en lektionsplanering ger vi nu avslutningsvis förslag på. Att läsa och skriva texter är nära knutet till en genomtänkt planering av muntlig språkanvändning, och här ingår också vanligtvis andra uttrycksformer som exempelvis bilder, modeller, figurer, tabeller och formler. Särdragen i en språkinriktad undervisning i NO har beskrivits i del 1, Introduktion språkutvecklande arbetssätt i NO-ämnen, som en undervisning som inriktar sig på vardagligt och ämnesspecifikt språkbruk - två register som elever ska kunna växla mellan. En språkinriktad undervisning innebär: - att begripliggöra nytt ämnesinnehåll genom kontextualisering - att planera för interaktion och aktiv språkanvändning i samtalande och skrivande - att ge språklig stöttning i övergången från vardagsspråk till ämnesspråk och att tala explicit med eleverna om dessa register I planering av undervisning, när läraren bestämmer vilka frågor som ska utforskas, kan samtidigt det språkliga perspektivet lyftas. Man kan ställa sig frågan vad eleverna ska resonera om (t.ex. hitta orsaker och konsekvenser, söka likheter och skillnader, dra slutsatser) och vilket språkbruk de behöver för att aktivt kunna delta i undervisningen (jfr Del 2 NO-undervisning som kommunikativ verksamhet). Vilka ämnesbegrepp är centrala? Vilka mer allmänna begrepp och sambandsord behövs? Hur hänger begreppen ihop? Del 3, Ordförråd och begreppsutveckling i NO-ämnen, visade på vilka sambandsord som kan vara viktiga att fokusera på och hur begreppsrelationer kan förtydligas visuellt med hjälp av begreppskartor. Sedan kan aktiviteter väljas som i stora drag motsvarar övergången från muntligt vardagligt språk till skriftligt ämnesspråk: - Planera moment där eleverna kan utgå ifrån sin förförståelse och där de stimuleras att fundera högt med sitt vardagliga språk. Du kan samtidigt fånga upp elevernas egna frågor kring det nya temat. - Muntlig interaktion kan göras till en medveten del av ämnestypiska aktiviteter så att eleverna får möjlighet att utveckla sin förståelse av det som de gör och ser och hör (jfr Del 6 Smågruppssamtal i NO-undervisning). När du hör hur de talar kan du ge just den stöttning som behövs genom att omformulera elevernas uttryck till mer Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
7 Grundskolan, åk 4-9 ämnesspråkliga uttryck och du kan även bedöma hur eleverna förmår röra sig mellan mer vardagliga formuleringar och ämnesspråkliga formuleringar. - Samtal kan också fokusera på läromedelstexter och texter från andra källor. Sådana textsamtal kan utgå ifrån att du tillsammans med eleverna identifierar och talar om textens syfte och hur författarens val av struktur och formuleringar skapar innehållet. Hur formuleras t.ex. förklaringar av fenomen och var i läsningen av texten kan eleverna behöva stöd för att hitta dessa förklaringar (jfr Del 4 Texter och texttyper i NO-ämnen och Del 5 Läsning i NO-ämnen)? - Bestäm vilket skrivande du vill låta eleverna arbeta med. Om det är första gången ni arbetar med en viss texttyp kan du följa cirkelmodellen (se nedan). Skrivande kan även främja att eleverna uttrycker sig på nya sätt, som bidrar till deras tankeutveckling och utforskande av ämnesinnehållet (jfr Del 7 Skriva för att tänka och lära i NO-ämnen). I artikeln i del 1 presenterades inledningsvis dessa steg utifrån en fyrfältare, där innehållet i de olika delarna i denna modul passar in: mycket kontextuellt stöd höga kognitiva krav Kunskapsutveckling i interaktion Planera språkutvecklande aktiviteter i helgrupp och smågrupper - bl.a. kring texter och texters särdrag -främja tänkande i tal och skrift -stötta stegen från vardagsspråk till skolspråk Start utifrån vardagsspråk -inled ett tema utifrån kända kontexter -aktivera förförståelse och användning av vardagsspråk -låt eleverna få formulera egna frågor Lektionsavsnittets mål i tal och skrift -identifiera steget från vardagligt till ämnesspråk, begrepp (ämnesspecifika och allmänna, inkl. sambandsord) samt muntliga och skriftliga förmågor -hitta formativa bedömningsformer låga kognitiva krav lite kontextuellt stöd Figur 1. Cummins fyrfältare (efter Hajer & Meestringa 2014: 147) Man kan inte säga att all undervisning ska innehålla explicit arbete med texter, även om att läsa, skriva och diskutera texter ofta kan förekomma. De olika stegen i en lektionsplanering kan vara mer eller mindre textinriktade, men det mest väsentliga i en språkutvecklande NOundervisning är att hitta en plats för textarbete bland de andra typaktiviteterna, inte att ersätta någon av dessa (se Del 6 Smågruppssamtal i NO-undervisning). Experiment och laborationer har sina givna platser i undervisningen, men då laborationsrapporten ska Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
8 Grundskolan, åk 4-9 skrivas kan det finnas anledning att mer explicit visa och tala med eleverna om hur en sådan text ska struktureras och hur strukturen är avhängig rapportens syfte. Ett sådant samtal kommer också att handla om hur eleverna kan formulera sig på ett ämnesspecifikt sätt. Innehållet är givetvis alltid i fokus, men en modell som fyrfältaren ovan kan ge läraren inspiration och hjälp att planera en undervisning som utvecklar kunskap om innehållet, med hjälp av ett genomtänkt arbete med de språkliga aspekterna Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt En planeringsmodell som har fått stort genomslag i svensk skola på senare år är den så kallade Cirkelmodellen (se Del 4, Texter och texttyper i NO-ämnen, där denna modell presenteras). Modellen har sina rötter i Australien (the teaching learning cycle, Burns & Joyce 1991), där forskning har bedrivits kring texttyper som används i skolans olika ämnen, och modellen har sedan vidareutvecklats och använts på olika sätt. Arbetssättet planeras i olika faser, vilket sammanfattas i exempelvis Greppa Språket (2011: 89-92). Utifrån den beskrivningen ger vi nedan en sammanfattande överblick över det språkinriktade arbetssätt som framställts i denna modul. Detta görs genom att modellen först visualiseras i en cirkel för att därefter kommenteras närmare. 4.Individuellt arbete, självständigt skrivande Fortlöpande stöttning och formativ bedömning av språk- och ämnes- lärande 1.Bygga kunskap i kontextrika aktiviteter. Arbeta med nya ord och begrepp 3.Lärare och elever producerar gemensam text 2.Modellering av lässtrategier, textsamtal om ämnesspråk Figur 2. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
9 Grundskolan, åk 4-9 Nedan beskrivs närmare hur modellens fyra faser kan belysa innehållet i denna modul, i synnerhet i relation till de tre aspekterna kontextualisering, interaktion och stöttning. 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet Med utgångspunkt i elevers förkunskaper och vardagsspråk bygger lärare och elever tillsammans upp kunskaper om ämnesområdet. Det kan de göra utifrån samtal, läsning i olika informationskällor, att se film eller göra ett studiebesök där eleverna samlar in information. Både kunskap om ämnet och begrepp utvecklas genom sådana kontextrika aktiviteter. 2. Studera hur ämnesspråket används i texter Texter läses och lärare och elever samtalar om texter och ämnesspråk i helklass eller smågrupper. Muntliga presentationer och filmer kan diskuteras med ett tydligt fokus på hur språket används, exempelvis hur naturvetenskapliga beskrivningar och förklaringar formuleras. Det kan vara fokus på ord, begrepp, textstruktur, meningsbyggnad, stil. Eleverna introduceras i metaspråkliga samtal, samtal om språket i texten, och vidareutvecklar genom lärarens stöttning ett ämnesrelaterat ordförråd. När texter läses modellererar läraren också olika lässtrategier. 3. Skapa en gemensam produkt, t.ex. skriva en gemensam text Lärare och elever kan skriva gemensamma texter genom helgruppssamtal eller så framställer man en annan produkt som passar ämnet, såsom en muntlig presentation. Läraren styr samtalet genom att stötta eleverna och för fram strukturer och betydelser i ämnesspråket som eleverna ännu inte behärskar på egen hand. Här kan man återkoppla till texter man arbetat med tidigare och visa hur man uttrycker förklaringar och argument på fackspråket i jämförelse med mera vardagliga uttryck, t.ex. genom att omformulera. 4. Skriva en individuell text När eleverna har kunskap om ämnesområdet och är mer medvetna om språkanvändning och texters syfte, kan de skriva egna texter. Eleverna kan exempelvis förbereda ett utkast för det de ska presentera muntligt eller skriftligt, och då tar de hjälp av tidigare texter man arbetat med. De kan även samtala om texten med kamrater och bearbeta den innan den slutgiltiga produkten skrivs eller presentationen ges. Under alla faser ovan följer läraren hur eleverna närmar sig ämnesinnehåll och förmågor för att kunna stötta deras förståelse och uttryckssätt, och muntlig interaktion görs till en medveten del av olika ämnestypiska aktiviteter. Stegen som leder från en kontextrik start med en genomtänkt övergång mellan talat språk och läsning och skrivning kan följas av varierande betoning av ord, begrepp samt skrivna och talade texters särdrag. I Pauline Gibbons (2010, 2013) böcker ser man hur de nämnda stegen i cirkelmodellen kan stödja Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
10 Grundskolan, åk 4-9 övergången från en mer vardaglig till en mer ämnesspråklig formulering. Det gäller att hitta en balans mellan fokus på ämnesinnehåll och språk och att i lärargruppen se vilken lektionsplanering som stärker språkinriktad ämnesundervisning på ett sätt som passar skolan och eleverna. Avslutning I de två modulerna Främja lärande i NO respektive Främja lärande i SO har till stora delar samma terminologi använts. Den samstämmigheten gör det möjligt att ha ett gemensamt språk inom skolan när man talar om hur en språkutvecklande didaktik kan se ut, men didaktiken behöver även bli integrerad i de enskilda skolämnena, och därför kan ni behöva pröva och undersöka vilka språkutvecklande arbetsformer som passar respektive ämne. En annan möjlighet till samverkan för vidareutvecklingen av en språkutvecklande undervisning i NO- och SO-ämnena är samarbete mellan ämneslärare i dessa ämnen och lärare med språkdidaktiska kunskaper (i ämnena svenska, svenska som andraspråk och modersmål). Det är vår förhoppning att arbetet med denna modul främjar en sådan utveckling. Vi föreslår att lärargruppen i moment B diskuterar vad ni tyckt bäst om i arbetet med de didaktiska förslagen i modulens olika delar och vad ni skulle vilja vidareutveckla. Samtalet kan dessutom bilda underlag för rapportering till rektor. Mallen nedan kan vara en hjälp för en sådan sammanställning. Referenser Bakkenes, I., J. Vermunt & T. Wubbels (2010) Teacher learning in the context of educational innovation: Learning activities and learning outcomes of experienced teachers, Learning and Instruction 20, Biggs, J and Tang C. (2011) Teaching for Quality Learning at University, Maidenhead, McGraw-Hill and Open University Press. Burns, A. & H. Joyce (1991) Teachers' voices 4: staying learner-centered in a competency-based curriculum. Sydney, Macquairie University Ecchevaria, J. M.A.Vogt & D. Short (2012, 4th edition) Making content comprehensible for English Learners: The SIOP model. Boston, Pearson. Gibbons, P. (2010) Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gibbons, P. (2013) Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande (2.uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren. Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
11 Grundskolan, åk 4-9 Hajer, M. & T. Meestringa (2014, 2a uppl) Språkinriktad undervisning- en handbok. Stockholm, Hallgren & Fallgren. Jacobsson, B. & A. Sandell Ring (2010) Låt språket bära. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Shulman, L. S., & Shulman, J. H. (2004) How and what teachers learn a shifting perspective. Journal of Curriculum Studies, 36, Skolverket (2012) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Skolverket (2013) Studiehandledning på modersmålet. Att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm. Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
12 Grundskolan, åk 4-9 Verktyg för lärargruppen - skapa en egen version av språkutvecklande NOundervisning Att främja elevers lärande i NO Modulens delar 1. Introduktion - språkutvecklande arbetssätt i NO-ämnen 2. NO-undervisning som kommunikativ verksamhet Vad vill vi behålla? Vad vill vi utveckla? 3. Ordförråd och begreppsutveckling i NO-ämnen 4 Texter och texttyper i NO-ämnen 5. Läsning i NO-ämnen 6. Smågruppssamtal i NO-undervisning 7. Skriva för att tänka och lära i NO-ämnen 8. Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning juni (8)
13 Grundskola Del 8: Moment B kollegialt arbete Diskutera Diskutera era erfarenheter från genomförandet av språkutvecklande arbetsformer under modularbetet. Vilka guldkorn vill ni bevara och dela med kollegorna? Vad ställer ni er mer tveksamma till efter arbetet med de olika moduldelarna? Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknar när ni tagit del av materialet i Moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa, se eller lyssna på någon sekvens igen. Planera och förbered Välj ut en arbetsform ur de tidigare delarna som ni skulle vilja pröva igen och vidareutveckla, eller pröva en av aktiviteterna som ni inte använt tidigare. Förbered gärna lektionen tillsammans med kollegor. Revision: 1 Datum:
14 Grundskola Del 8: Moment C aktivitet Genomför den undervisningsaktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under lektionen eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på när det gäller elevernas lärande och din undervisning. Ta med dina anteckningar som underlag till moment D. Revision: 1 Datum:
15 Grundskola Del 8: Moment D gemensam uppföljning Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas lärande utvecklades. Vad gick bra och vad kan det ha berott på? Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på? Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen? Använd även de bifogade diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. Revision: 1 Datum:
16 Grundskola Material Diskussionsfrågor Revision: 1 Datum:
17 Årskurs 4-9 Modul: Främja elevers lärande i NO Del 8: Främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Moment D Diskussionsfrågor Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas kunskaper och förmågor utvecklades. Vad gick bra och vad kan det ha berott på? Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på? Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen? Förslag på upplägg: Se till att spara minst halva mötestiden till att blicka framåt. Diskutera Hur fungerade er planering? Vad fungerade bäst eller sämst? På vilket sätt underlättade planeringen för er att fatta väl underbyggda beslut i stunden, under själva lektionen? Blicka bakåt Vad har ni fått upp ögonen för under arbetet med den här modulen? Se tillbaka på syfte och mål med de olika delarna i modulen. Vad har ni lärt er? Hur känner ni nu inför att utforma lektioner med språkutvecklande arbetsformer, jämfört med när ni började arbetet med den här modulen? Blicka framåt Hur kan ni tillsammans arbeta vidare med språkutvecklande NO-undervisning? Boka gärna in gemensamma mötestider för ert fortsatta samarbete. Diskussionsfrågor Juni (1)
Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merFrämja elevers lärande i SO
Främja elevers lärande i SO Kursplaner för SO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar
Läs merPlanerade moduler för höstterminen 2015
Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten
Läs merDel 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merUtifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.
Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSpråket människans främsta verktyg
Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merSpråket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.
Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete
Språk- och kunskapsutvecklande arbete Den här modulen tar upp vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbete kan innebära i olika ämnen. Modulens fokus är riktat mot elevers aktiva språkanvändning som ett
Läs merIntroduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i NOämnen
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 1: Introduktion - språkutvecklande arbetssätt i NO-ämnen Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i NOämnen Maaike Hajer, Malmö Högskola I denna artikel
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merIntroduktion Få syn på språket
Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14 Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till
Läs merIntroduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SOämnen
Modul: Att främja elevers lärande i SO Del 1: Introduktion språkutvecklande arbetssätt i SO-ämnen Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SOämnen Maaike Hajer, Malmö Högskola I denna artikel
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merModuler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läs merHandledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt
Handledarutbildning Matematiklyftet Ett språkutvecklande förhållningssätt generella förmågor powerful knowledge? 2 Petra Magnusson Ett språkutvecklande förhållningssätt Språkinriktad undervisning Språkutvecklande
Läs merFrån vardagsspråk till ämnesspråk
Från vardagsspråk till ämnesspråk Utvecklingen av ämnesspråk är en central del av elevernas lärande i alla ämnen. Denna modul syftar till att ge lärare och förskollärare i årskurs F-9 fördjupade kunskaper
Läs merAtt planera för elevers språkanvändning
Modul: Språk- och kunskapsutvecklande arbete Del 8: Att planera för elevers språkanvändning Att planera för elevers språkanvändning Eva Bringéus, Malmö Stad och Maria Kouns, Malmö högskola Vad behöver
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merManual studiehandledning
1 (10) Manual studiehandledning Fastställd av BUF ledningsgrupp 170816 2 (10) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Vad är studiehandledning? Studiehandledning
Läs merWorkshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
Läs merATT SPRÅKINRIKTA EN UNDERVISNINGSMILJÖ SITS-KONGRESS
ATT SPRÅKINRIKTA EN UNDERVISNINGSMILJÖ SITS-KONGRESS 181013 MARIA RUBIN UNIVERSITETSADJUNKT I SPECIALPEDAGOGIK VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD, DOKTORAND MALMÖ UNIVERSITET SPRÅKET SOM RÖD TRÅD I ÄMNES- OCH
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merModuler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Läs merUSS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp
etygskriterier 1 (5) USS79 - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk på Ämneslärarprogrammet.
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merLäslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Läs merAtt stötta och utveckla ämnesspråk
Språk-, läs- och skrivutveckling Specialskolan årskurs 1-10 Modul: Tvåspråkig undervisning teckenspråk och svenska Del 7: Att stötta och utveckla ämnesspråk Att stötta och utveckla ämnesspråk Karin Allard,
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merLärarens guide till cirkelmodellen
Lärarens guide till cirkelmodellen ERICA EKLÖF 1 Erica Eklöf är språk-, läs- och skrivutvecklare på enheten för lärande i Halmstad kommun. Där arbetar hon bl.a. med förskole-/skolutvecklingsprocesser,
Läs merSkolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning
Skolans språk är ingens modersmål Nils Fredriksson Utbildning Skolans språk är ingens modersmål Barn kommer till skolan med olika förutsättningar: 10.000 ord i sitt ordförråd eller inga alls 2000 lästimmar
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merGenrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet
Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet Ett projektarbete som är starkt kopplat till erfarenhetsgrundad kunskap från olika perspektiv Förskolan Grundskolan Gymnasiet Skolspråket
Läs merUSSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp
1 (7) USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk
Läs merLäslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap
Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande modulkunskap Syfte Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet 2015/16
Skolhuvudmän och rektorer Dnr: 2014:1254 1 (9) Planera och organisera för Läslyftet 2015/16 Detta diskussionsunderlag är tänkt att användas när deltagande i Läslyftet planeras och organiseras. et syftar
Läs merStudiehandledning. Utmaningar och möjligheter
Studiehandledning Utmaningar och möjligheter Roza Risteska förstelärare Elham Shakhtour förstelärare Rahmatulah Sarwari pedagogisk uppdrag Studiehandledning Digitala verktyg: bl.a. Google Classroom, ITL
Läs merFrämja elevers lärande i NO, I
Främja elevers lärande i NO, I Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Läslyftet. Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den
Läs merSpråkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika
Läs merStudiehandledning för vuxenutbildning
Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,
Läs merFlerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (ämnesspecifik text: slöjd)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 1: Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merLäsförståelse i alla ämnen (generell text)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 7: Läsförståelse i alla ämnen Läsförståelse i alla
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt främjar lärande
Modul: Från vardagsspråk till ämnesspråk Del 1: Språkutvecklande arbetssätt främjar lärande Språkutvecklande arbetssätt främjar lärande Maaike Hajer, Malmö Högskola I uppdraget för grundskollärare ingår
Läs merL6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN Diskutera Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Innehåll: 1. Inledning 2. Språkutvecklande arbetssätt 3. Ett exempel från ämnet teknik 1. Inledning Språket
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merRegional nätverksträff 151123
Regional nätverksträff 151123 Aktuellt Information från Skolverket Läslyftet Bedömningsstöd Kunskapskrav åk 1 Utvecklingsmedel till det Regionala nätverket Ge alla elever chansen att lära sig läsa och
Läs merNyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN
Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merNyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II
Nyanländas lärande 12/11 2013 Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II Sören Andersson Ann-Marie Wahlström Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet soren.andersson@svenska.gu.se
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs mer1 (12) Manual studiehandledning+
1 (12) Sp Manual studiehandledning+ 2 (12) Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning s. 2 2. Effektiv studiehandledning s. 3 3. Vad är studiehandledning? s. 4 4. Vem ska få studiehandledning? s. 4 5.
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merKursplanen i ämnet modersmål
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merSPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merStudiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande,
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt och skolspråk
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Språkutvecklande arbetssätt och skolspråk Arbetar lärarna i detta arbete på ett språkutvecklande sätt för att ge eleverna skolspråket? Elina
Läs merMODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merNyanlända elevers skolframgång
Nyanlända elevers skolframgång En kvalitativ studie om språkutveckling i naturorienterande ämnen Alexandra Johansson Institutionen för språkdidaktik Självständigt arbetet 15 hp, grundnivå USX01P Språkdidaktik
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs mer3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs mer3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Vad innebär dessa siffror? 4 6-8 7 000 15 000-17 000 50 000 För att minska klyftan måste alla våra klassrum bli språkutvecklande! Vad utmärker framgångsrik
Läs merWow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap
Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms
Läs merNyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merInledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"
Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merKalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola
Lektionsplanering för: Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola Introduktion Som en förberedelse till Kalle Ankas och Camilla Läckbergs deckarskola behöver eleverna förstå en berättande text innan
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Högastensskolan i Helsingborgs kommun
kontaktcenter@helsingborg.se liselotte.johansson@helsingborg.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Högastensskolan i Helsingborgs kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00
Läs mer