Grundexamen inom lantbruksbranschen. Utbildningsprogrammet för lantbruk, landsbygdsföretagare

Transkript

1 Läroplan Axxell Utbildning Ab Grundexamen inom Utbildningsprogrammet för lantbruk, landsbygdsföretagare Läroplanen är uppgjord enligt examensgrunderna för den grundläggande yrkesutbildningen 2009, förverkligad som läroplansbaserad utbildning Fastställd av Axxells direktion

2 Innehållsförteckning 1. Uppbyggnaden av examen... 3 Uppbyggnaden av grundexamen inom Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande Periodisering av studieutbudet Indelningen av grundexamen inom i moduler samt exempel på individuell studiegång Modulernas kursinnehåll Följdschema för modulerna Utbudet av fritt valbara examensdelar Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas Plan för bedömning av examensdelar och metoder att bedöma kunnande Syfte och mål för bedömningen Identifiering och erkännande av kunnande Bedömningen av inlärningen och kunnandet Mål, kriterier och föremål för bedömningen Beslut om vitsord Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord Ny bedömning samt rättelse av bedömning Erhållande av examensbetyg Bedömning vid specialundervisning Plan för bedömningen av de yrkesinriktade examensdelarna Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna Föremålen och kriterierna för bedömningen av de yrkesinriktade examensdelarna Plan för genomförande och bedömning av yrkesprov Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier

3 7.1 Arbete inom Krav på yrkesskicklighet Bedömning Landsbygdsföretagande Krav på yrkesskicklighet Bedömning Underhåll av markens bördighet och produktionsmiljön Krav på yrkesskicklighet Bedömning Behärskande av lantbrukets produktionsteknologi Krav på yrkesskicklighet Bedömning Utnyttjande av skogarna Krav på yrkesskicklighet Bedömning Ekologisk odling och landsbygdstjänster Krav på yrkesskicklighet Bedömning Examensdelarnas indelning i kurser, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier BILAGA: Modell på kursbeskrivning 2

4 1. Uppbyggnaden av examen Uppbyggnaden av grundexamen inom Denna läroplan är uppgjord i enlighet med de examensgrunder för grundexamen inom som Utbildningsstyrelsen godkänt genom sin föreskrift 29/011/2009. Vid uppgörandet har beaktats vad som om detta stadgas i lag om yrkesutbildning 630/1998 samt i Förordningen om yrkesutbildning 811/1998. Grundexamen inom indelas enligt följande: 1. Yrkesinriktade examensdelar Examensdelar som är obligatoriska för alla 20 sv I examensdelarna Examensdelar enligt utbildningsprogrammet 30 sv ingår inlärning i Examensdelar som är valbara för alla 40 sv arbetet minst 20 sv 2. Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) Obligatoriska examensdelar Valfria examensdelar 17 sv 3 sv 3. Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen Fritt valbara examensdelar 10 sv 1.2 Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom Axxell erbjuder följande utbildningsprogram inom grundexamen inom : Utbildningsprogrammet för lantbruk, landsbygdsföretagare Utbildningsprogrammet för djurskötsel, djurskötare 1.3 Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser Grundexamen inom 120 sv Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Examensdelar som är obligatoriska för alla 20 sv Arbete inom 10 sv Traktorarbeten Husdjurens arter och skötsel Skogens växter och arbeten Åkerväxter och arbeten Byggarens verktyg och material Arbeta sunt Byggnadsarbeten 1,5 sv 2 sv 1,5 sv 1 sv 1 sv 1 sv 2 sv 3

5 Landsbygdsföretagande 10 sv Vad är ett företag? Företagsverksamhet Planering Lärdomsprov 2 sv 3 sv 3 sv 2 sv Examensdelar enligt utbildningsprogrammet (up) 30 sv Underhåll av markens bördighet och produktionsmiljön 30 sv 1:a hjälp och studier 1 sv Lantbrukets arbeten 5 sv Växtskydd 2 sv Ekonomibyggnader 4 sv Odlingsplanering 2 sv Skogsvård 2 sv Vårarbeten (IA) 8 sv Sommararbeten (IA) 4 sv Skörd (IA) 2 sv Examensdelar som är valbara för alla 40 sv Behärskande av lantbrukets produktionsteknologi 20 sv Verkstaden Maskinkedjor Höstarbeten (IA) Produktionsteknologi (IA) 6 sv 4 sv 6 sv 4 sv Utnyttjande av skogarna 10 sv Skogsarbeten Landskapsvård 8 sv 2 sv Ekologisk odling och landsbygdstjänster (Examensdel inom som erbjuds lokalt) 10 sv Ekologisk odling Odlingssystem Kundbetjäning (IA) 2 sv 4 sv 4 sv Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv Obligatoriska examensdelar 17 sv Modersmålet Det andra inhemska språket, finska Främmande språk, engelska Matematik 4 sv 2 sv 2 sv 3 sv 4

6 Fysik och kemi Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap Gymnastik Hälsokunskap Konst och kultur 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv Valfria examensdelar 3 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av valfria examensdelar till gemensamma studier. Dessa kurser kan vara studier inom ovanstående examensdelar eller inom följande examensdelar: Miljökunskap Informations- och kommunikationsteknik Etik Kulturkännedom Psykologi Företagsverksamhet Utbildningens utbud av valfria examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet uppdateras årligen och presenteras för den studerande vid uppgörandet av den personliga studieplanen Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Utbildningens utbud av fritt valbara examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet presenteras för den studerande i samband med uppgörandet av den personliga studieplanen. 2. Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande 2.1 Periodisering av studieutbudet Examensdelarna är uppdelade i moduler som förverkligas i perioder. Varje läsår är uppdelat i 5 perioder. Grundexamen inom har en modul som är fördelad på två sommarperioder. Modulschemats uppbyggnad utgår från en treårig utbildning för genomförandet av 120 sv. Studerande med tillgodoräknade studier kan välja en annan ordningsföljd för vissa moduler, så att studietiden kan förkortas. En annan ordningsföljd kan även väljas, förutsatt att den studerande uppfyller kraven på förhandsprestationer. När studerandeantalet är litet eller av annat vägande skäl kan ordningsföljden av modulerna för hela gruppen förverkligas avvikande från grundschemat. Förklaring till färgerna som användes för olika moduler: Examensdelar som är obligatoriska för alla Utbildningsprogrammet för lantbruk, landsbygdsföretagare Examensdelar som är valbara för alla Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen Fritt valbara examensdelar Inlärning i arbete 5

7 2.2 Indelningen av grundexamen inom i moduler samt exempel på individuell studiegång. Landsbygdsföretagare: Utbildningsprogrammet för lantbruk, landsbygdsföretagare Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Sommar År 1 Lantgården YP 1 A Grundteknik Inför växtperioden B Vallarbeten YP 2a År 2 C Teknisk Växt och miljö Yrkesval YP 4 Vår Sommar planering YP 3a YP 2b År 3 Höst YP 5 Företag YP 6 D Tekniska tjänster YP 3b Studerande som avlägger både grundexamen och studentexamen Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Sommar År 1 Lantgården YP 1 Gymnasiet Grundteknik Inför växtperioden Gymnasiet Vallarbeten YP 2a År 2 Gymnasiet Teknisk Växt och miljö Gymnasiet Vår Sommar planering YP 3a YP 2b År 3 Höst YP 5 Företag YP 6 Gymnasiet Tekniska tjänster YP 3b Studerande med annan grundexamen eller gymnasieexamen från tidigare År 1 År 2 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Sommar Lantgården Teknisk Grundteknik Inför Vår Vallarbeten YP 1 växtperioden YP 2a planering Sommar YP 2b Höst YP 5 Företag YP 6 Växt och miljö YP 3a Tekniska tjänster YP 3b Studerande som inleder sina studier vid annan tidpunkt än vid början av höstterminen Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Sommar År 1 Grundteknik Inför växtperioden B Vallarbeten YP 2a År 2 Lantgården A Växt och miljö Yrkesval YP 4 Vår Sommar YP 1 YP 3a YP 2b År 3 Höst Teknisk D Tekniska YP 5 planering tjänster YP 3b År 4 C Företag YP 6 6

8 2.3 Modulernas kursinnehåll Lantgården: Traktorarbeten 1,5 sv Husdjurens arter och skötsel 2 sv Skogens växter och arbeten 1,5 sv Åkerväxter och -arbeten 1 sv Byggarens verktyg och material 1 sv 1:a hjälp och studier 1 sv Yrkesprov 1 (YP1) Grundteknik: Vad är ett företag? 2 sv Verkstaden 6 sv Inför växtperioden: Arbeta sunt 1 sv Byggnadsarbeten 2 sv Lantbrukets arbeten 5 sv Vallarbeten: (sommarperiod) Växtskydd 2 sv Ekologisk odling 2 sv Yrkesprov 2a (YP 2a) Teknisk planering Ekonomibyggnader 4 sv Maskinkedjor 4 sv Växt och miljö: Odlingsplanering 2 sv Skogsvård 2 sv Odlingssystem 4 sv Yrkesprov 3a (YP 3a) Yrkesval: Skogsarbeten 8 sv Yrkesprov 4 (YP 4) Vår: Vårarbeten 8 sv Sker som inlärning i arbetet Sommar: (sommarperiod) Sommararbeten 4 sv Sker som inlärning i arbetet Yrkesprov 2b (YP 2b) 8 sv 8 sv 8 sv 4 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 4 sv 7

9 Höst: Skörd 2 sv Höstarbeten 6 sv Sker som inlärning i arbetet Yrkesprov 5 (YP 5) Företag: Företagsamhet 3 sv Planering 3 sv Lärdomsprov 2 sv Yrkesprov 6 (YP 6) Tekniska tjänster: Produktionsteknologi 4 sv Kundbetjäning 4 sv Sker som inlärning i arbetet Yrkesprov 3b (YP 3b) 8 sv 8 sv 8 sv A: 8 sv Studieteknik 1 sv Arkielämän suomea 1 sv Enhet och ekvationer 1 sv Vardagsmotion 1 sv Valfria examensdelar, miljökunskap 1 sv Fritt valbar examensdelar 3 sv B: 8 sv Talprocessen 1 sv Information processing 1 sv Geometri 1 sv Kemi 1 sv Hälsokunskap 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv C: 8 sv Skrivprocessen 1 sv Työelämän suomea 1 sv Fysik 1 sv Min kultur- vår kultur 1 sv Valfria examensdelar 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv D: 8 sv Skrivteknik 1 sv Professional communication 1 sv Statistik och ekonomisk matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Valfria examensdelar 1 sv 8

10 Landskapsvård (Examensdelar som är valbara för alla) 2 sv Fritt valbara examensdelar 1 sv 2.4 Följdschema för modulerna Följdschemat definierar ordningsföljden i vilken de olika modulerna kan avläggas. De moduler som saknar förhandskrav finns längst till vänster i uppställningen nedan. Pilarna anger vilka moduler som måste avläggas före moduler med förhandskrav inleds. A B C D Lantgården YP 1 Grundteknik Inför växtperioden Teknisk planering Växt och miljö YP 3a Vår Höst YP 5 Vallarbeten YP 2a Tekniska tjänster YP 3b Sommar YP 2b Yrkesval YP 4 Företag YP 6 Följdschemat för grundexamen inom. 3. Utbudet av fritt valbara examensdelar Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Dessa examensdelar, fördelade på 1-3 sv, är placerade i samma moduler som de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. kan välja att avlägga studierna inom den egna utbildningen eller göra personliga val, t.ex. avlägga tidsmässigt tillgängliga studier inom andra utbildningar eller utföra ersättande studier på annat sätt. Utöver detta kan den studerande avlägga gymnasiestudier i ett gymnasium. kan även 9

11 välja att inom ramen för fritt valbara examensdelar avlägga hela moduler från andra utbildningar. I detta fall planeras en extra modul in i den personliga studieplanen. 4. Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas Inom varje utbildning i Axxell har den studerande möjlighet att välja 10 sv studier som kan fördjupa eller bredda examen (yrkesval). I grundexamen inom har valts att förverkliga modulen Yrkesval för detta ändamål. kan välja att avlägga studierna inom den egna utbildningen. Genom att utföra studierna som inlärning i arbete kan den studerande göra andra val inom examensdelar som är valbara för alla. Alternativt kan den studerande välja moduler från grundexamen i hästskötsel, inom skogsbranschen och inom maskin- och metallbranschen. kan även välja andra moduler, som saknar förhandskrav, som fördjupar eller breddar yrkeskompetensen inom hela Axxell. Utöver detta kan den studerande välja att avlägga studier i någon annan läroanstalt eller gymnasiestudier i ett gymnasium under modulen. kan även välja att fördjupa eller bredda sin examen med examensdelar som går utöver de 120 sv som obligatoriskt hör till en grundexamen. och egenläraren/handledande läraren beaktar detta i den studerandes personliga studieplan. 5. Plan för bedömning av examensdelar och metoder att bedöma kunnande 5.1. Syfte och mål för bedömningen Bedömningen av den studerande är ett viktigt led i inlärningsprocessen. Syftet med bedömningen är att leda och sporra den studerande i studierna samt att utveckla den studerandes egna förutsättningar att kunna bedöma sig själv/sitt eget kunnande. Den studerandes inlärning, arbete och kunnande bedöms mångsidigt. Bedömningen fungerar som handledning, motivation och uppmuntran för den studerande att nå de egna målen och som förstärkning av utvecklingen av en positiv självbild och utvecklingen till yrkesmänniska. Bedömningen ger förutom information om kunnandet till den studerande själv, även information till läraren och till arbetsgivaren. Bedömningen utgör även underlag vid ansökan till fortsatta studier. 5.2 Identifiering och erkännande av kunnande I samband med antagningen till Axxell fyller den studerande tillsammans med målsman i en blankett, vars ändmål är att förmedla information om den studerandes inlärning. Informationen beaktas vid uppgörandet av den personliga studieplanen (PSP). Den personliga studieplanen görs upp under den första perioden i studierna tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid uppgörandet beaktas erkännande av kunnande 10

12 som kan förkorta studietiden, individuella studieval, t.ex. gymnasiestudier, behov av stöd för inlärningen eller behov av en individuell plan (IP) för hur utbildningen skall ordnas. som har förvärvat tidigare kunnande kan anhålla om att få kunnandet erkänt. Information om detta förfarande sker i samband med antagningen då den studerande får sig tillsänd blanketten för anhållan om erkännande av kunnande. Till anhållan fogas kopior på den dokumentation anhållan grundar sig på. Ifall det kunnande den studerande anhåller om att få erkänt inte är dokumenterat kan kunnandet beskrivas separat. Kunnande som erkänns skall ha en sifferbedömning. Om sifferbedömning saknas skall den studerande visa sitt kunnande för att erhålla bedömning. Fritt valbara examensdelar kan erkännas utan sifferbedömning. kan även anhålla om erkännande av kunnande under studiernas gång. Anhållan görs till utbildningsansvariga och skall göras i god tid före ifrågavarande studier inleds. (Se rutinbeskrivning: Erkännande av kunnande) 5.3 Bedömningen av inlärningen och kunnandet I bedömningen skiljer man på bedömningen av inlärningen och bedömningen av kunnandet. Målet för bedömningen av inlärningen är att den studerande vet vad han eller hon kan och vad han eller hon ytterligare måste lära sig. Bedömningen av inlärningen sker dels tillsammans med lärarna i de olika ämnena och dels kontinuerligt med egenläraren/handledande läraren. Bedömningen av inlärningen sker inte som sifferbedömning utan som muntlig eller skriftlig respons. s självvärdering utgör en viktig del av denna bedömning. De behov av förändringar i den personliga studieplanen som bedömningen av inlärningen ger upphov till görs tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid bedömningen av kunnandet erhåller den studerande vitsord som förs in i studieregistret och betyget. Bedömningsskalan är tredelad, där vitsordet 3 utgör berömlig, vitsordet 2 god och vitsordet 1 nöjaktig. Bedömningen av den studerande baserar sig på de kriterier som finns angivna i kapitel 7 och 8 i denna läroplan. Inlärningen och kunnandet jämförs alltid antingen mot kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna eller mot målen och bedömningskriterierna i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Yrkesprovet utgör en viktig del i bedömningen av samtliga yrkesinriktade examensdelar. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat sätt t.ex. genom prov, arbetsuppgifter eller andra tillförlitliga metoder. Motsvarande bedömningsmetoder används även vid bedömningen av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och fritt valbara examensdelar. Fritt valbara examensdelar kan, med studerandes samtycke, bedömas med godkänt. Studerande med inlärningssvårigheter kan bedömas med andra metoder än övriga studerande. De vanligaste metoderna är att den studerande ges längre tid vid provtillfället eller att den studerande avger muntliga prestationer. kan även ges möjlighet att använda skrivhjälpmedel. 11

13 Examensdelarnas bedömning Examensuppbyggnad 120 sv Grundexamen inom Schemat nedan anger examens uppbyggnad och bedömningen av de olika examensdelarna. I schemat synliggörs även fördelningen mellan annan bedömning och yrkesprov per yrkesinriktad examensdel. Grundexamen inom. Up för lantbruk, landsbygdsföretagare Yrkesk omplett erande studier 20 sv Fritt valbara examens delar 10 sv Arbete inom lantbruksb ranschen 10 sv Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Underhåll Valbara examensdelar 40 sv av markens Behärskande Utnyttjand bördighet av e av och lantbrukets skogarna produktions produktionsteknologi 10 sv miljön 30 sv 20 sv Landsbyg dsföretaga nde 10 sv Ekologisk odling och landsbyg dstjänster 10 sv Annan bedöm ning Annan bedömni ng Yrkesprov 30 % Annan bedömnin g 70 % Yrkesprov 60 % Annan bedömnin g 40 % Yrkesprov 70 % Annan bedömning 30 % Yrkesprov 70 % Annan bedömning 30 % Yrkesprov 80 % Annan bedömnin g 20 % Yrkespro v 80 % Annan bedömnin g 20 % Tabell: Bedömning av examensdelarna i grundexamen inom Mål, kriterier och föremål för bedömningen För de yrkeskompletterande studierna anges mål för kunnandet samt bedömningskriterier som baserar sig på målen. För de yrkesinriktade examensdelarna finns definierat föremål för bedömningen d.v.s. vad som bedöms samt kriterier för de olika bedömningsnivåerna. 5.5 Beslut om vitsord Beslut om vitsord i en enskild kurs där bedömningen sker på annat sätt än genom yrkesprov fattas av läraren. Yrkesprovet bedöms av arbetsplatsens representant tillsammans med den handledande läraren på det sätt som organet beslutat. Den studerandes självvärdering utgör en del av bedömningsprocessen. Beslut om vitsord för en examensdel fattas av utbildningsansvariga tillsammans med de lärare som bedömt de enskilda kurserna i examensdelen. Yrkesprovets bedömning påverkar vitsordet enligt den andel som definierats Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord har möjlighet att ta om prov och yrkesprov på det sätt som definieras i Axxells rutinbeskrivning: Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord. I samma rutinbeskrivning anges även förfarandet för höjning av vitsord. 5.7 Ny bedömning samt rättelse av bedömning kan anhålla om ny bedömning samt rättelse av bedömning på det sätt som definierats i Axxells besvärsanvisningar. Anvisningarna finns tillgängliga på läroanstaltens extranet eller kan erhållas från kansliet. 12

14 5.8 Erhållande av examensbetyg När den studerande har genomfört alla studier och de yrkesprov som hör till examen med godkänt resultat erhåller han eller hon ett examensbetyg över avlagd examen. Examensbetyget består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg. Till examensbetyget bifogas även ett utdrag ur studieregistret. I det finns alla enskilda kurser registrerade. 5.9 Bedömning vid specialundervisning Studerande med individuell plan för hur undervisningen ordas har samma bedömningsförfarande som övriga studerande. Utgångsläget är att hela examen avläggs enligt läroplanen och med normal bedömning. Om detta inte är möjligt anpassas bedömningen. Då planen görs upp för den enskilde studerande kommer egenläraren/handledande läraren i samråd med utvecklaren av specialundervisning eller specialläraren alltid överens om huruvida bedömningen sker enligt normala bedömningskriterier eller om bedömningen anpassas. Om kurser och/eller examensdelar anpassas utformas bedömningskriterier för enskild kurs eller examensdel. En anpassning av enskilda kurser betyder inte automatiskt att examensdelens vitsord blir anpassat. Utbildningsansvariga avgör hur stor vikt olika bedömningsföremål har för helhetsvitsordet. Axxell har en utarbetad plan för förverkligande av specialundervisning, där mera ingående information och direktiv finns. 6. Plan för bedömningen av de yrkesinriktade examensdelarna 6.1 Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna Yrkesprov avläggs i alla yrkesinriktade examensdelar och utgör en viktig del av deras bedömning. Yrkesprovet kan omfatta en examensdel eller vara gemensam för flera examensdelar. I det senare fallet särskiljs för varje examensdel en separat bedömning för det gemensamma kombinerade yrkesprovet. Ett yrkesprov för en examensdel kan även bestå av flera delar. Dessa delyrkesprovs sammanlagda bedömning utgör yrkesprovsbedömningen för examensdelen. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat tillförlitligt sätt. Den andel av kunnandet i en examensdel som bedöms genom yrkesprov finns angiven i planen för genomförande och bedömning av yrkesprov. De perioder av inlärning i arbete i vilka kunnandet bedöms genom yrkesprov bedöms med G = godkänd. Denna bedömning visar att den studerande genomfört samtliga arbetsdagar samt de skriftliga eller övriga arbeten som ingår i avsnittet. Om innehållet i inlärningen i arbetet inte bedöms genom yrkesprov erhåller den studerande en sifferbedömning. 6.2 Föremålen och kriterierna för bedömningen av de yrkesinriktade examensdelarna För varje yrkesinriktad examensdel i examen finns definierat bedömningsföremål, dvs. vad man bedömer. Bedömningen gäller: 13

15 behärskande av arbetsprocesserna behärskande av arbetsmetoder, redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande I samband med varje examensdel har man närmare preciserat vad de olika föremålen betyder i just den examensdelen. För bedömningen finns angivet bedömningskriterier för alla bedömningsföremål på nöjaktig (1), god (2) och berömlig (3) nivå. På basen av kriterierna kan den studerande bekanta sig med kunnandet på olika nivåer och ställa egna mål för inlärningen och kunnandet. För varje examensdel finns angivet vilket kunnande som bedöms genom yrkesprov och vilket kunnande som bedöms med andra bedömningsmetoder. Även andelen som yrkesprovet utgör av examensdelens bedömning definieras. I kapitel 7 framgår för varje yrkesinriktad examensdel vilka bedömningsföremål som bedöms i yrkesprovet och vilka som bedöms på annat sätt. 6.3 Plan för genomförande och bedömning av yrkesprov Grundexamen inom Up för lantbruk, landsbygdsföretagare Yrkesprovs nummer Typ av yrkesprov Examensdel Yrkesprov 1 Yrkesprov Arbete inom lantbruksbransche n Yrkesprov 2 Delyrkesprov Underhåll av markens bördighet och produktionsmiljön Yrkesprov 3 Delyrkesprov Ekologisk odling och landsbygdstjänster Yrkesprovets Bedömare andel av bedömningen 30% Arbetslivets representant 70% Arbetslivets representant Arbetsplatshandledaren 80% Arbetslivets representant Arbetsplatshandledaren Yrkesprov 4 Yrkesprov Utnyttjande av 80% Arbetslivets skogarna representant Yrkesprov 5 Yrkesprov Behärskande av 70% Arbetsplatshandledaren lantbrukets produktionsteknolo gi Yrkesprov 6 Yrkesprov Landsbygdsföretag 60% Arbetslivets ande representant Tabell: Plan för genomförande av bedömning av yrkesprov Plats för genomförande Läroanstalten Läroanstalten Inlärning i arbetet Läroanstalten Inlärning i arbetet Läroanstalten Inlärning i arbetet Läroanstalten Yrkesprovens placering synliggörs i kapitel 2. na för varje examensdel och yrkesprov finns i kapitel 7. 14

16 7. Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier Den del av bedömningskriterierna som är färgade med grått i tabellen bedöms med yrkesprov. Axxell arbetar för ett certifierat ledningssystem och för hållbar utveckling. Som ett led i detta synliggörs de bedömningsföremål som berör hållbar utveckling med en myra. 7.1 Arbete inom 7. Krav på yrkesskicklighet kan använda traktorn i jordbruksarbeten genomföra den dagliga skötseln av djuren utföra skogsföryngringsarbeten använda lantgårdens eller landsbygdsföretagets arbetsredskap utföra byggnadsarbeten i mindre skala ombesörja den avfallshantering på lantgården eller inom landsbygdsföretaget som hör till arbetsuppgifterna identifiera de faror och hälsorisker som är förknippade med arbetet och arbetsmiljön beakta arbetssäkerhetsaspekter och upprätthålla arbetsförmåga i sitt arbete beakta att verksamheten är säker och ansvarsfull upprätthålla arbetshälsa använda den skyddsutrustning som hör till arbetsuppgiften Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocessen Att utföra arbetsuppgifter på en lantgård eller i ett landbygdsföretag iakttar arbetstiderna och iakttar arbetstiderna iakttar arbetstiderna arbetar under och de givna och de givna handledning enligt arbetsanvisningarna arbetsanvisningarna arbetsanvisningarna samt förhandlar om förhåller sig positivt till en säker verksamhet samt undviker risker i sitt arbete använder skyddsutrustning avsedd för arbetet kan utnyttja tekniska säkerhetssystem och svarar för säkerheten i sin verksamhet använder ändamålsenliga skyddskläder och skyddsutrustning avsedd för arbetet beaktar de tekniska säkerhetssystemen i eventuella avvikelser svarar självständigt för säkerheten i sin verksamhet använder prydliga och ändamålsenliga skyddskläder och skyddsutrustning avsedd för arbetet beaktar självständigt de tekniska 15

17 beaktar dem under handledning i sitt arbete. bekanta arbetssituationer. säkerhetssystemen tar fördomsfritt itu med nya arbetsuppgifter. 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Trygg användning av traktorn Daglig skötsel av djuren Mindre byggnadsarbeten Skogsförnyelsearbeten Ordnande av lantgårdens eller ett annat landsbygdsföretags avfallshantering 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Behärskande av arbetsuppgifterna enligt årstidsväxlingarna i jordoch skogsbruk Iakttagande av central lagstiftning och centrala anvisningar gällande arbetshälsa och arbetssäkerhet inom utför granskning före körning och använder traktorn med handledning arbetar under handledning säkert i djurskötselutrymmena utför mindre byggnadsarbeten med handledning utför skogsförnyelsearbeten med handledning ombesörjer med handledning ändamålsenlig fortsatt hantering och avlägsnande av avfall som hör till arbetsuppgiften. utför granskning före körning och använder traktorn enligt anvisningarna arbetar enligt anvisningarna säkert och hygieniskt i djurskötselutrymmena utför mindre byggnadsarbeten enligt anvisningarna utför skogsförnyelsearbeten enligt anvisningarna ombesörjer ändamålsenlig fortsatt hantering och avlägsnande av avfall som hör till arbetsuppgiften enligt anvisningarna. utför granskning före körning och använder traktorn självständigt genomför enligt anvisningarna självständigt daglig skötsel av djuren på ett säkert och hygieniskt sätt utför mindre byggnadsarbeten självständigt utför självständigt skogsförnyelsearbeten ombesörjer självständigt ändamålsenlig fortsatt hantering och avlägsnande av avfall som hör till arbetsuppgiften. känner till de vanligaste arbetsuppgifterna inom jord- och skogsbruket under olika årstider beaktar sin skyldighet i fråga om arbetssäkerhet och iakttar de viktigaste arbetssäkerhetsbestämm elserna inom känner till arbetsuppgifterna inom jord- och skogsbruket under olika årstider beaktar sin skyldighet i fråga om arbetssäkerhet och iakttar de viktigaste arbetssäkerhetsbestäm melserna inom samt identifierar riskfaktorer känner till arbetsuppgifterna inom jord- och skogsbruket under olika årstider och planerar och bedömer sitt eget behov av utbildning inom yrket beaktar sin skyldighet i fråga om arbetssäkerhet och iakttar de viktigaste arbetssäkerhetsbestäm melserna inom samt identifierar riskfaktorer och ger förslag till förebyggande av olyckor och 16

18 Behärskande av den bastekniken för granskning av traktorn före användning Identifiering av växt- och djurarter Kännedom om arbetsredskap och byggnadsmaterial och deras användning Identifiering av ståndortsklasser och skogstyper Anordnande av lantgårdens eller landsbygdsföretagets avfallshantering förstår vad granskningen före körning har för betydelse identifierar de vanligaste växt- och husdjursarterna identifierar arbetsredskap och byggnadsmaterial och använder dem i vanliga arbeten identifierar de vanligaste trädarterna förstår grundprinciperna för vilka avfall som hör till kompost, problemavfall, animaliskt lågrisk- och högriskavfall. förstår vad granskningen före körning har för betydelse och utför den enligt anvisningarna identifierar de vanligaste växt- och husdjursarterna och drar nytta av kunskapen i sitt arbete identifierar de vanligaste arbetsredskapen och byggnadsmaterialen och använder dem mångsidigt redogör för skogstypernas betydelse förstår vilka avfall som hör till kompost, problemavfall, animaliskt lågrisk- och högriskavfall. arbetsbelastning behärskar granskningen före körning smidigt identifierar mångsidigt växt- och husdjursarterna och drar nytta av kunskapen i sitt arbete identifierar de vanligaste arbetsredskapen och byggnadsmaterialen och deras användningsändamål samt använder dem självständigt anger områdets skogstyp med hjälp av lindikatorväxter förstår vilka avfall som hör till kompost, problemavfall, animaliskt lågrisk- och högriskavfall, samt motiverar förfaingssätten inom avfallshanteringen. 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga arbetar enligt de givna anvisningarna förstår vilken betydelse renligheten har för arbetstrivseln samt städar efter sig när arbetsuppgifterna är klara söker stöd av andra medlemmar i arbetsgemenskapen och ger stöd vid behov. fäster uppmärksamhet vid säkerheten och arbetar enligt de givna anvisningarna förstår vilken betydelse renligheten har för arbetstrivseln och arbetssäkerheten samt städar efter sig när arbetsuppgifterna är klara fungerar naturligt i växelverkan med medlemmarna i arbetsgemenskapen. Tabell: för Arbete inom beaktar arbetssäkerhet och givna anvisningar i arbetet förstår vilken betydelse renligheten har för arbetstrivseln och arbetssäkerheten samt upprätthåller självmant renlighet främjar aktivt med sin egen verksamhet gemenskapskänslan i arbetsgemenskapen. 17

19 7.2 Landsbygdsföretagande Krav på yrkesskicklighet kan beakta ansvaret för verksamheten vid produktion av jordbruksprodukter som livsmedel eller vid erbjudande av landsbygdstjänster värdesätta sitt yrke samt arbetet för landsbygdens livskraft och kultur utveckla affärsidéer och grunda ett företag söka information om branschen och om bestämmelser och lagstiftning som gäller för den egna näringen planera en lönsam produktion och verksamhet ordna med finansiering och jämföra investeringarnas lönsamhet sköta om ansökningen av lantgårdens produktionsstöd göra skattedeklaration för lantgården konkurrensutsätta och skriva offerter marknadsföra och prissätta produkter och tjänster beakta de risker som är förknippade med företagande fungera som arbetsgivare eller arbetstagare fungera i samarbete med olika intressegrupper bilda nätverk tillsammans med andra företagare följa med utvecklingen och samarbetsmöjligheterna i sin bransch använda företagshälsovårdens tjänster främja verksamhetssätt enligt principerna för en hållbar utveckling Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering och ledning av ett landsbygdsföretag Planerar planerar planerar landsbygdsföretagets landsbygdsföretagets landsbygdsföretagets verksamhet och verksamhet enligt verksamhet utvecklingsmöjligheter anvisningarna och självständigt och anlitar med hjälp av en expert anlitar experthjälp vid experthjälp vid behov behov för att utveckla för att utveckla bedömer med handledning styrkor och utvecklingsbehov i den egna verksamheten och i arbetets utförande verksamheten bedömer styrkor i den egna verksamheten och i arbetets utförande och möjligheterna att verka som landsbygdsföretagare inom sin yrkesbransch verksamheten bedömer styrkor i den egna verksamheten och i arbetets utförande och sina möjligheter att verka som landsbygdsföretagare inom sin yrkesbransch samt uppställer mål för sitt 18

20 En högklassig planering av lantgårdens eller landsbygdsföretagets verksamhet enligtprinciperna för hållbar utveckling utnyttjar informationsteknik vid informationssökning samt använder under handledning de mest centrala programmen och tillämpningarna utvecklar gårdens verksamhet i en rationell riktning med hjälp av en expert utreder med hjälp av en expert de kvalitetskrav som gäller för det egna arbetet och bedömer instruerad miljölösningar för landsbygdsföretaget. med principerna för hållbar utveckling som konkurrensfaktorer utnyttjar informationsteknik vid informationssökning samt använder enligt anvisningar de mest centrala programmen och tillämpningarna som stöd för planeringen utvecklar gårdens verksamhet så att den blir rationell efter att ha fått anvisningar utreder de kvalitetskrav som gäller för det egna arbetet samt bedömer ekonomiska och miljölösningar i enlighet med en hållbar utveckling som konkurrensfaktorer för landsbygdsföretaget. företagsamhetskunnan de utnyttjar informationsteknik vid informationssökning samt använder självständigt de mest centrala programmen och tillämpningarna som stöd för planeringen utvecklar gårdens verksamhet så att den blir rationell utreder de kvalitetskrav som gäller för det egna arbetet och uppställer genom diskussion med sin arbetsgemenskap kvalitetskrav för sitt arbete och verkar enligt dem samt bedömer sociala, ekonomiska och miljölösningar i enlighet med en hållbar utveckling som konkurrensfaktorer för landsbygdsföretaget. 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Grundande av ett företag Planering av produktionen och bedömning av en kostnadseffektiv verksamhet identifierar sina egna starka sidor och sina svagheter samt utvecklar med handledning affärsidéer för sin egen bransch är medveten om sina egna starka sidor och sina svagheter samt utvecklar affärsidéer för sin egen bransch och planerar med handledning företagets verksamhet på basis av affärsidén känner till och beaktar sina egna starka sidor och sina svagheter samt utvecklar fungerande affärsidéer för sin egen bransch och planerar företagets verksamhet på basis av affärsidén innehar färdigheter att grunda ett företag med hjälp av en expert innehar färdigheter att med hjälp av anvisningar grunda ett företag och att jämföra företagsformer innehar färdigheter att grunda ett företag och att jämföra företagsformer och att välja den lämpligaste för sig själv kartlägger olika kartlägger olika jämför investeringarnas finansieringsalternativ finansieringsalternativ lönsamhet självständigt med handledning enligt anvisningarna samt kartlägger och jämför olika finansieringsalternativ fyller i lantgårdens fyller i lantgårdens utnyttjar lantgårdens 19

21 Prissättning av produkten eller tjänsten Planering av marknadsföringen av företagets produkter Bedömning av riskerna i företagets verksamhet ansökningar om produktionsstöd med hjälp av en expert använder program och - tillämpningar för lantgårdens ekonomiplanering med hjälp av en expert identifierar de faktorer som påverkar prissättningen av produkten eller tjänsten skriver fakturor pch offerter med handledning gör upp en marknadsföringsplan för företaget med hjälp av en expert kartlägger med hjälp av en expert de risker i företaget som är förknippade med personerna, egendomen, verksamheten och miljön ansökningar om produktionsstöd enligt anvisningarna använder program och -tillämpningar för lantgårdens ekonomiplanering enligt anvisningarna och analyserar resultaten med hjälp av en expert prissätter produkten eller tjänsten med handledning skriver fakturor och offerter gör upp en marknadsföringsplan för företaget enligt anvisningarna kartlägger de risker i företaget som är förknippade med personerna, egendomen, verksamheten och miljön och gör utgående från detta en riskanalys. produktionsstödssyste m mångsidigt använder program och -tillämpningar för lantgårdens ekonomiplanering och analyserar resultaten drar slutsatser av beräkningarna och använder den information som de ger för planering och utveckling av verksamheten prissätter självständigt produkten eller tjänsten skriver fakturor och offerter och tillämpar informationstekniken vid utformningen av dem gör upp en marknadsföringsplan för företaget kartlägger de risker i företaget som är förknippade med personerna, egendomen, verksamheten och miljön och gör utgående från detta en riskanalys ger på basis av riskanalysen förslag till förändring av verksamheten. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Lantgårdens generationsväxling eller iakttagande av de författningar som gäller för grundande av ett landsbygdsföretag utreder med hjälp av en expert den process och de dokument som hör ihop med lantgårdens generationsväxling eller grundandet av ett landsbygdsföretag utreder den process och de dokument som hör ihop med lantgårdens generationsväxling eller grundandet av ett landsbygdsföretag utreder den process och de dokument som hör ihop med lantgårdens generationsväxling eller grundandet av ett landsbygdsföretag samt 20

22 Iakttagande av lagstiftning och instruktioner som gäller för bokföring och beskattning samt skatteplanering Utnyttjande av lönsamhetsberäkning vid planering av landsbygdsföretagets verksamhet ombesörjer med hjälp av en expert att huvudprinciperna för bokföring samt för person-, företags- och lantgårdsbeskattning iakttas utreder de faktorer som inverkar på lönsamheten med hjälp av en expert samt begär hjälp av en expert vid behov iakttar principerna för bokföring samt för person-, företags- och lantgårdsbeskattning utreder kostnads- och lönsamhetsberäkninge ns grundläggande saker och kan vid behov begära experthjälp för att förbättra lönsamheten känner till systemet för produktionsstöd och vet var man kan få hjälp för att söka produktionsstöd begär hjälp av en expert vid behov samt beaktar i sitt beslutsfattande de övriga medlemmarna i familjen, som föräldrar och syskon iakttar principerna för bokföring samt för person-, företags- och lantgårdsbeskattning och har färdigheter att påverka den skattesumma som ska erläggas genom att beakta den inverkan en långsiktig skatteplanering har på lantgårdens lönsamhet. utreder och jämför de grundläggande faktorerna i kostnadsoch lönsamhetsberäkningen och kommer på faktorer för att förbättra lönsamheten känner till huvuddragen för systemet för produktionsstöd och kan vid behov söka hjälp Iakttagande av lagstiftningen gällande arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter Marknadsföring och marknadskunskap Iakttagande av central lagstiftning och centrala anvisningar gällande arbetshälsa och arbetssäkerhet inom beaktar arbetsgivarens och arbetstagarens mest centrala skyldigheter i sitt arbete beaktar i sitt arbete marknadsföringens betydelse för företagets verksamhet beaktar i sitt arbete sina skyldigheter i fråga om arbetssäkerhet och använder företagshälsovårdens tjänster. beaktar arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter i sitt arbete beaktar i sitt arbete marknadsföringens principer och dess betydelse för företagets verksamhet beaktar i sitt arbete arbetarskyddsansvaret i ett landsbygdsföretag och föreskrifterna samt utnyttjar företagshälsovårdens tjänster även ur arbetsmotivationens synvinkel. beaktar arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter i sitt arbete och har färdigheter att räkna ut arbetstagarens lön enligt anvisningarna beaktar i sitt arbete marknadsföringens principer och förstår marknadsföringens betydelse som en del av verksamheten i ett lönsamt företag beaktar i sitt arbete arbetsgivarens arbetarskyddsansvar i ett landsbygdsföretag, verkar i sitt eget arbete enligt föreskrifterna och motiverar sin verksamhet samt utnyttjar 21

23 företagshälsovårdens tjänster för att upprätthålla och främja funktions- och arbetsförmågan. 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik utvärderar sin egen verksamhet och sin utveckling följer med förändringar i verksamhetsmiljön berättar uppmuntrad om sina egna framgångar och sporras att höra arbetsgemenskapens medlemmars eller andra företagares erfarenheter bildar nätverk tillsammans med andra företagare skadar inte miljön med sin verksamhet och åsamkar inte djuren lidande fungerar ärligt och ansvarsfullt när han/hon producerar jordbruksprodukter eller tjänster är tolerant i sitt arbete utvärderar sin egen verksamhet, lär sig av andra och har beredskap att söka hjälp av en expert har beredskap att reagera på en föränderlig verksamhetsmiljö och följer aktivt med förändringarna kan berätta om positiva och negativa erfarenheter samt beaktar även andras erfarenheter i problemlösningssituatio ner bildar nätverk tillsammans med andra företagare för att främja ömsesidig nytta bygger sin verksamhet på respekt för naturen och djuren fungerar öppet, ärligt och ansvarsfullt när han/hon producerar jordbruksprodukter eller tjänster samt förstår tystnadsplikten i sitt arbete respekterar medmänniskornas (t.ex. arbetsgemenskapens eller grannskapets) värderingar och rättigheter utvecklar kontinuerligt sitt eget kunnande med hjälp av självvärdering, ömsesidigt lärande och experter följer med och begrundar den föränderliga verksamhetsmiljöns inverkan på landsbygdsföretagande och reagerar vid behov på en förändring är en aktiv deltagare när det gäller att utbyta erfarenheter, finna lösningar och att utveckla idéer bildar aktivt nätverk tillsammans med andra företagare för att främja ömsesidig nytta och fungerar som en pålitlig kompanjon bygger sin verksamhet på en exemplarisk respekt för naturen och djuren, och blundar inte för det som är orätt bygger sin verksamhet på öppenhet, ärlighet och ansvar när han/hon producerar jordbruksprodukter eller tjänster samt förstår tystnadsplikten i sitt arbete respekterar medmänniskornas (t.ex. arbetsgemenskapens eller grannskapets) värderingar och rättigheter samt strävar 22

24 värdesätter sitt yrke som främjare av landbygdens livskraft förhåller sig positivt till landsbygdskulturen. Tabell: för Landsbygdsföretagande fungerar engagerat och värdesätter sitt yrke som främjare av landbygdens livskraft uppfattar landsbygdskulturen som en positiv resurs. efter att följa principerna om jämställdhet och jämlikhet fungerar engagerat och värdesätter sitt yrke som främjare av landbygdens livskraft och den lokala kulturen beaktar i sitt arbete främjandet av den lokala landsbygdskulturen. 7.3 Underhåll av markens bördighet och produktionsmiljön Krav på yrkesskicklighet kan upprätthålla åker- och skogsmarkens bördighet och markens sammansättning påverka växternas tillväxtfaktorer planera sitt eget arbete med beaktande av anvisningar, planer och väderleksförhållanden utföra berednings-, sånings- och skördearbeten odla de regionalt sett viktigaste odlingsväxterna använda och underhålla de vanligaste lantbruksmaskinerna och -anordningarna utnyttja lantgårdens byggnader i produktionen samt upprätthålla byggnadernas skick på lantgården utföra skogsvårdsarbeten (förnyelsearbeten, skötsel av ungskog) vårda åker- och skogslandskapet verka i föränderliga förhållanden använda personlig skyddsutrustning, beakta arbetssäkerhetsaspekterna och upprätthålla arbetsförmågan i sitt arbete beakta att verksamheten är säker och ansvarsfull främja verksamhetssätt enligt en hållbar utveckling bilda nätverk med andra aktörer inom branschen Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika kunskapsnivåer sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering och genomförande av åkeroch skogsarbeten planerar och utvärderar planerar och utvärderar gör självständigt upp en med handledning sitt sitt eget arbete på genomförbar arbetsplan eget arbete på basis av basis av odlingsplanen på basis av 23

25 Verksamhet enligt principerna för hållbar utveckling i åker- och skogsarbeten (t.ex. åtgärder som minskar bortsköljning av näringsämnen och åtgärder som förbättrar markens skick, åtgärder som ökar mångfalden och åtgärder som minskar på mängden bekämpningsmedel som används) Bedömning av miljöolägenheter i växtodling och minskande av dem(t.ex. åtgärder som inverkar på markens sammansättning och tidsanpassningen av dem, t.ex. bearbetning och direkt sådd, ekologisk odling, nackdelar och risker med genmodifieradesorter, besprutningsteknik vid växtskydd som besparar miljön) 2.Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material odlingsplanen enligt givna anvisningar odlingsplanen och utvärderar genomförandet av den utför med handledning enskilda arbeten, men behöver handledning för att gå över från ett arbetsskede till ett annat arbetar i enlighet med de miljöbestämmelser som reglerar åkerbruket utför under handledning enskilda landskapsvårdande åtgärder identifierar i sitt arbete med hjälp av en expert möjligheterna att påverka och minimera miljöolägenheter i växtodling utför arbetsskedena i en ändamålsenlig ordning och arbetar säkert och noggrant beaktar i sitt arbete en optimering av åkertrafiken och iakttar i sitt arbete anvisningarna i de miljöbestämmelser som reglerar åkerbruket utför enskilda landskapsvårdande åtgärder identifierar i sitt arbete dmöjligheterna att påverka och minimera miljöolägenheter i växtodling utför arbetsskedena i rätt tid, arbetar säkert, raskt och noggrant beaktar i sitt arbete en optimering av åkertrafiken och iakttar i sitt arbete anvisningarna i de miljöbestämmelser som reglerar åkerbruket samt har beredskap att göra val eller framlägger förslag, som siktar på att minska bortsköljningen av näringsämnen ger förslag till landskapsvårdande åtgärder och genomför enskilda åtgärder självständigt identifierar i arbetshelheterna möjligheterna att påverka och minimera miljöolägenheter i växtodling Bedömning av markens odlingsskick tar jordprover för markkarteringsanalyser och gör med handledning en spaddiagnos tar jordprover för markkarteringsanalyser och gör en spaddiagnos tar jordprover för markkarteringsanalyser och gör en spaddiagnos samt bedömer åkerns odlingsskick visuellt 24

26 Omsorg om markens vattenhushållning Utförande av växtodlingsarbeten Användning och underhåll av lantgårdens byggnader, maskiner och utrustning Utförande av skogsvårdsarbeten utför med handledning odlingsplanering och skiftesbokföring läser täckdikeskartan med hjälp av en expert och utför en enkel åtgärd med underhåll av dräneringen utför med handledning växtodlingsarbeten på ett säkert sätt samt använder den skyddsutrustning som hör till arbetet använder och underhåller med handledning lantgårdens vanligaste byggnader, maskiner och utrustning på ett tryggt sätt använder under handledning de arbetsredskap som behövs i skogsvård på ett tryggt sätt utför under handledning skogsförnyelsearbeten samt skogsvårdsarbeten i ungskog. utför odlingsplanering och skiftesbokföring enligt anvisningarna tolkar täckdikeskartan och underhåller dräneringssystem utför växtodlingsarbeten enligt givna anvisningar samt använder den skyddsutrustning som hör till arbetet och säkerställer arbetsredskapens säkerhet före arbetets utförande använder och underhåller enligt anvisningarna lantgårdens vanligaste byggnader, maskiner och utrustning använder de arbetsredskap som behövs i skogsvård enligt anvisningarna på ett tryggt sätt utför skogsförnyelsearbeten samt skogsvårdsarbeten i ungskog enligt anvisningarna. utför självständigt odlingsplanering och skiftesbokföring tolkar täckdikeskartan och har färdigheter att bedöma dikessystemets kompletterings- och underhållsbehov samt att utföra de åtgärder som behövs utför självständigt växtodlingsarbeten enligt givna anvisningar, ändrar på arbetsuppgifternas ordningsföljd när situationen det kräver samt använder den skyddsutrustning som hör till arbetet och säkerställer arbetsredskapens säkerhet före arbetets utförande och ser till att söndriga arbetsredskap underhålls använder och underhåller självständigt lantgårdens vanligaste byggnader, maskiner och utrustning använder och underhåller de arbetsredskap som behövs i skogsvård utför självständigt skogsförnyelsearbeten samt skogsvårdsarbeten i ungskog. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Identifiering av växter identifierar de vanligaste odlingsväxterna och trädarterna identifierar de mest allmänna odlings- och skogsväxterna, ogräsen, växtsjukdomarna och skadegörarna identifierar de mest allmänna odlings- och skogsväxterna, ledväxterna i skogen och de vanligaste ogräsen, 25

27 Beaktande av klimatologiska tillväxtfaktorer och växtfysiologi inom växtodlingen Strukturbildningen i odlingsjorden och dess bevarande Identifiering av jordarternas odlingsegenskaper och tolkning av markkarteringen Beaktande av grundfaktorerna i växternas vattenhushållning i åkerodlingsarbeten Behärskande av odlingstekniken för utreder med handledning klimatologiska tillväxtfaktorer och växternas utvecklingsfaser bedömer med handledning faktorer som påverkar markens struktur känner till metoder med vilka man kan påverka markens struktur och bördighet identifierar de vanligaste jordarterna och tolkar markkarteringen beaktar i sitt arbete dikningens betydelse för vattenhushållningen bedömer möjligheterna att använda de mest allmänna bevattningssystemen identifierar regionalt viktiga odlingsväxter och utreder de mest centrala klimatologiska tillväxtfaktorerna och utvecklingsfaserna hos växterna och beaktar deras betydelse vid tidsläggningen av odlingsarbetena bedömer och jämför de biologiska, kemikaliska och fysikaliska faktorer som påverkar markens struktur beaktar i sitt arbete metoder med vilka man kan påverka markens struktur och bördighet beaktar i sitt arbete olika jordarters odlingsegenskaper och näringsämnesbehov enligt markkarteringen beaktar i sitt arbete dikningens betydelse för vattenhushållningen och dikningssätten jämför de mest allmänna bevattningssystemen och har färdigheter att bedöma växternas bevattningsbehov i olika tillväxtskeden identifierar de regionalt viktiga odlingsväxterna växtsjukdomarna och skadegörarna utreder de mest centrala klimatologiska tillväxtfaktorerna och utvecklingsfaserna hos växterna och har färdigheter att tidslägga odlingsarbetena så att de är riktiga med tanke på en optimering av skörden bedömer och jämför de biologiska, kemikaliska och fysikaliska faktorer som påverkar markens struktur och har färdigheter att utnyttja dem för att säkra markens odlingsskick beaktar i sitt arbete alternativa metoder med vilka man kan påverka markens struktur och bördighet och har färdigheter att utnyttja dem i sin verksamhet beaktar i sitt arbete olika jordarters odlingsegenskaper och har färdigheter att bestämma gödslingen och kalkningen av åkerskiftena på basis av markkarteringen beaktar i sitt arbete dikningens betydelse för vattenhushållningen och kan välja dikningssätt samt har färdigheter att utföra de underhållsåtgärder som dikessystemet kräver jämför bevattningssystem, har färdigheter att bedöma växternas bevattningsbehov i olika tillväxtskeden samt hur bevattningen ekonomiskt inverkar på produktionen identifierar de regionalt viktiga odlingsväxterna 26