Förslag till budget 2009 och ekonomisk planering Finansiella mål och verksamhetsmål Budgetram

Transkript

1 Budget 2010 Ekonomisk planering

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till budget 2009 och ekonomisk planering Finansiella mål och verksamhetsmål... 3 Budgetram Budgetförändringar Beskrivning av budgetsystemet... 6 Antal åringar under planeringsperioden... 7 Dimensionering av gymnasieskolan organisation 2008/ Interkommunala ersättningar... 9 Driftbudget Driftbidrag från medlemskommunerna Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Skolornas/enheternas detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret Gemensamma verksamhetskostnader Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan Skola Arbetslivscentrum Axel Weüdelskolan Ölands Gymnasium, Komvux Ölands Gymnasium Mjölnerskolan gymnasieskola... 37

3 Mjölnerskolan komvux Skolmåltider Gymnasiesärskolan Ingelstorpsskolan... 45

4 Förslag till budget 2010 och ekonomisk planering Gymnasieförbundets ekonomiska förutsättningar är helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av friskolor. Vi kan idag se att elevminskningarna började få effekt redan 2009 och vi förväntar oss en nedgång på runt 5 % per år fram till För närvarande finns flera ansökningar om friskoleetableringar hos Skolverket för beslut och som avser start av utbildning hösten I det fall samtliga ansökningar beviljas och att friskolorna fyller sina klasser innebär detta ytterligare minskning av elever med 201 stycken hösten 2010 och under en treårsperiod 603 elever. Detta scenario kan medföra att förbundet måste minska sin verksamhet med ytterligare 17 % fram till 2012 för friskoleetableringar och sammantaget innebär detta 32 % minskning fram till Denna utveckling ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation som hanteringen av personal och lokaler. Situationen medför också att vi måste planera för avveckling av lokaler och personal. Vi strävar därför mot att teckna korta hyresavtal för våra lokaler. En dialog förs med fastighetsförvaltningen på Kalmar kommun gällande avveckling av lokaler som är kommunägda. Turligt nog så sammanfaller elevminskningarna ganska väl med stora pensionsavgångar, vilket givetvis underlättar möjligheterna till en positiv personalavveckling. Problem kommer dock att uppstå eftersom pensionsavgångarna knappast kommer att harmoniera med behovet av de ämneskombinationer som krävs för lärarpersonalen År 2010 kommer att präglas av verksamhetsminskningar och förslaget om en ny gymnasieskola I Gy 2011 föreslås det en ny struktur för gymnasieskolan som kommer att påverka arbetet i allra högsta grad under planperioden. Innevarande år har konstaterats att intresset för att gå vuxenutbildning har minskat. Konsekvensen av detta blir att verksamheten måste dras ner, vilket i sin tur innebär avställning av lokaler och uppsägning av personal. Lärarlyftet planeras fortsätta under aktuellt budgetår som tidigare. Intresset är fortfarande stort, vilket innebär att förbundet måste ta upp kostnader för att finansiera viss del av lyftet. Finansieringen av lärarlyftet sker genom en egeninsats av läraren, statliga medel och medel från arbetsgivaren. Styrelsens finansiella mål och verksamhetsmål är för 2010 desamma som för innevarande år. Styrelsen har tidigare avsatt särskilda medel för att stötta skolornas arbete med att nå målen. Detta kommer inte att rymmas i budget Hösten 2008 var första tillfället då förbundets elever hade möjlighet att söka den nystartade utbildningen för elever med diagnosen Asperger. Enheten startade redan 2007 med en grupp elever, men programmet var då inte sökbart. Budgetår 2010 är verksamheten fullt utbyggd. Ett avtal har tecknats med Solängsskolan Öland, vilket innebär att utbildningsdelen av deras verksamhet förläggs till gymnasieförbundet. Ekonomiska riskfaktorer under budgetåret är ekonomin vid Ingelstorpgymnasiet och ytterligare några andra gymnasieskolor. Vi vet inte förrän i början av mars hur eleverna söker till gymnasieskolan. Elevernas sökbild blir helt avgörande för hur våra skolor skall dimensioneras i augusti samma år. Det är med denna planeringshorisont inte möjligt att ställa om verksamheten 1(46)

5 utan att det blir extra kostnader för personal och lokaler. Speciellt med tanke på att vi inte vet effekterna av friskoleetableringarna till hösten Avtal om en ökad samverkan inom region sydost har tecknats och gäller fr.o.m Det globala tillägget, som är ett valalternativ inom det individuella valet och som skall vara tillgängligt för alla elever oavsett skola, startade vårterminen Under 2009 har flera problem uppmärksammats. Antalet elever i kursen har minskat drastiskt samtidigt som flera skolor har problem med att göra kursen tillgänglig för alla elever. Det handlar om resor, arbetsplatsförlagd utbildning och gemensamma planeringsförutsättningar som inte går att styra på ett sätt som möjliggör samordning. I budget 2010 reduceras tillägget till en kurs inom det individuella valet. Innevarande år har förbundet erhållit platser för försöksverksamhet med lärlingsutbildning. I försöksverksamheten utgår ett särskilt statsbidrag om kronor per elev och år. Verksamheten förutsätter ett nära samarbete med företag och branscher. Förbundet kommer att ansöka om lärlingsplatser även Då det gäller Ingelstorpgymnasiet pågår överläggningar om ett förändrat huvudmannaskap. Målet är att Hushållningssällskapet tar över verksamheten fr.o.m. höstterminen Kommande år kommer att domineras av planeringsarbete med gymnasiereformen. Reformen skall sjösättas och vara startklar hösten Vi vet att det kommer att behövas ett omfattande arbete med att hantera den nya strukturen för gymnasieskolan. Ett nytt betygssystem skall implementeras liksom nya program kurser, kursmål och betygskriterier. Detta innebär att hela organisationen kommer att vara involverad i detta arbete på olika sätt. Tyvärr kan redan nu konstateras att tempot i implementeringen från nationellt håll inte har den fart som är nödvändig för att arbetet på det lokala planet skall få rimliga förutsättningar. Parallellt med gymnasiereformen pågår även en förändring av skollagen. Detta kommer säkert att kräva en hel del fortbildningsinsatser för framförallt skolledarna. En ny Yrkeshögskola kommer också att bli aktuellt under perioden. Detta kommer att på olika sätt innebära arbete med att omorganisera bl.a. KY- utbildningar och annan vuxenutbildning inom ramen för den nya organisationen. I övrigt blir det förhållandevis små förändringar i verksamheten. Men självfallet måste gymnasieskolans organisation ses över och anpassas kontinuerligt efter den faktiska elevsituationen. Den ovan beskrivna utvecklingen av elever medför stora påfrestningar för organisationen. I ett läge då det behövs mer resurser för att bedriva ett långsiktigt och bra utvecklingsarbete mot en ny gymnasieskola, måste förbundet med andra handen dra ner verksamheten kraftigt. Det är två utvecklingslinjer som kommer att bli oerhört svårt att kombinera. Detta innebär en stor utmaning som kommer att kräva mycket kraft och kreativitet av vår organisation. Finansiella mål och verksamhetsmål Finansiellt mål Kalmarsunds Gymnasieförbund ska självfinansiera investeringar till 100%. Det innebär att Gymnasieförbundet ska finansiera årets investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar+ förändring av pensionsskulden). 2(46)

6 Verksamhetsmål 1. Nettokostnad per elev exkl lokaler och andel elever med slutbetyg 60,0 64,5 67,6 95% 92% 58,0 59,7 62,3 63,1 66,1 66,2 69,8 68,3 40,0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Slutbetyg Vt-09 Slutbetyg Vt-08 Definition (Kalmarsunds Gymnasieförbund) Andel med slutbetyg. - har fått ett slutbetyg i alla kurser. Kostnad/elev exkl lokaler. - den genomsnittliga nettokostnaden/elev, ej interkommunal ersättning mm. Målsättning: Minst 95% av eleverna ska erhålla slutbetyg. Resultat 92% (2009) 2. Andel elever i åk 1 som avbröt studierna KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Rikssnitt ,0% 5,0% 2,0% 2,0% 2,0% 3,0% ,0% 2,0% 2,0% 2,0% 3,0% 3,0% Målsättning: Maximal andel av elever som avbryter studierna ska vara 1,5%. Resultat 2,0% (2007) 3. Andel elever som studerar på Kalmarsunds Gymnasieförbunds skolor Elever på andra kommunala skolor Elever från andra kommuner Netto inflöde av elever Elever på friskolor i Kalmar Elever på friskolor övriga Totalt elever på friskolor GF andel elever på friskolor och externa kommunala skolor 22% 24% Rikssnitt andel elever på friskolor 17,4% 19,5% Målsättning: Minst 80% av medlemskommunernas elever ska gå på någon av förbundets enheter. 3(46)

7 4. Antal deltagare i grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och SFI som slutför påbörjade kurser. Målsättning: -Andel elever som slutför påbörjade kurser ska vara minst 90% för grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. - Andel elever som slutför påbörjade kurser ska vara minst 60% för svenska för invandrare (SFI). 5. Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolan (sexgradig skala) , ,4 Målsättning: Minst ett värde av 4,5, på en sexgradig skala. Resultat 4,4 (2009) 6. Som helhet fungerar vår skola bra (sexgradig skala) , ,9 Målsättning: Bibehåll minst 2009 års nivå. Resultat 4,9 (2009) 7. Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan KalmarsundKarlskrona KristianstadHalmstad Växjö Rikssnitt ,0% 97,0% 86,0% 91,0% 90,0% 89,0% ,0% 95,0% 86,0% 90,0% 91,0% 89,0% Definition Andelen elever av alla elever i huvudmannens skolor med slutbetyg från nationellt eller specialutformat program som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Målsättning: Minst 93% av eleverna ska ha grundläggande behörighet till högskolan. Resultat 90% (2008) 4(46)

8 Budgetram 2010 Budgetramen för år 2010, som tilldelades Kalmarsunds Gymnasieförbund är tusen kronor. Gällande budgetram för år 2010 utgår från budget 2009 och är uppräknad med hänsyn till beräknade löneökningar med 2%. Övriga kostnader och intäkter har inte räknats upp. Därutöver har ett sparbeting lagts på 0,5% av nettobudgeten. Specifikation av budgetram 2010, i tkr. Budgetram 2010 inkl indexuppräkning för löner och sparbeting 0,5% Justering med hänsyn till minskning av antalet åringar Summa kommunbidrag Budgetförändringar 2010 Kostnad (kr) Tre Aspergersgrupper fr o m ht Budget för mål som styrelsen beslutat om Minskning av skolskjutsar Minskad ränteintäkt Ekologisk mat Ökning av modersmålsundervisningen Ökning pensionsavsättningar Minskning av antalet åringar Sparbeting 0,5% av nettobudgeten Beskrivning av budgetsystemet Fr o m höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds Gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt nedanstående beskrivning. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för friskolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas ut till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund då de endast används som fördelningsnyckel. Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15%). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever inom både ordinarie och specialutformade program. Meritvärde ger 15% mer i bidrag. Meritvärde ger 10% mer i bidrag. Meritvärde ger 5% mer i bidrag. Särskild viktning ska göras för Fotbollsgymnasiet med kr/elev. Det ger alltså en riktad tilläggsbudget för de enheter som administrerar denna verksamhet. 5(46)

9 Lokalhyrorna som betalas till fastighetskontoret i Kalmar ska basera sig på de verkliga kostnaderna som fastighetskontoret har för dessa. Förbundskontoret kommer att inför varje förändring av hyreskontrakten göra en omfördelning av lokalhyrorna efter underlag som inhämtas från fastighetskontoret. Budgetjusteringarna inför 2010 är följande i tkr; Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Tullbroskolan/Bernadinaskola n Jenny Nyströmsskolan Skolan skall kunna avsäga sig lokaler när som helst. Det enda kriterium som måste vara uppfyllt är att lokalerna är klart avskiljbara från den övriga verksamheten. Det ekonomiska ansvaret tas över av förbundskontoret som också förhandlar med fastighetskontoret om uppsägning av lokalytorna. Resultatet blir att alla skolorna delar på kostnaden för de avställda ytorna. Avräkning med budgetjustering sker 1 ggr om året per den 15 sept (när intaget är klart). Samma prislista används som i budgeten. För IV-Verksamheterna sker avstämningen den 15/2 och en omfördelning inom IV-verksamheten sker. Debitering sker mellan enheterna för gemensamma kurser såsom språk, estetisk verksamhet och individuella val. Debitering sker med schablonbelopp som baserar sig på samma princip som den programrelaterade elevpengen. Snittkostnad för poäng per elev och skola beräknas enligt följande (total budget/antal elever/ 833 poäng). I första hand kvittas antalet poäng för språkkurserna mellan skolorna innan debitering per poäng sker. För 2010 debiterar Lars Kaggskolan 96 kr, Stagneliusskolan 81 kr och Jenny Nyström 93 kr per poäng. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen. -Förtroendevalda -Förbundskontoret -Gymnasiesärskolan -IV -Kostenheten -Elevresor -Inackorderingstillägg -Interkommunala ersättningar -Gemensam kompetensutbildning -Ungdomsmottagningen -Förändring semesterlöneskuld (budgeteras centralt). Kostenheten Inför 2010 har kostenheten fått ett tillskott med kronor pga att miljöhänsyn har tagits vid livsmedelsupphandlingen. När det gäller kostenheten räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader och intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. 6(46)

10 Antal åringar under planeringsperioden Under hela planeringsperioden kommer antalet åringar att minska från till personer, dvs med totalt 413 personer, enligt befolkningsprognoserna. År Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Ökning i personer Totalt (46)

11 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation 2009/2010 Nedanstående tabell visar antalet platser i årskurs ett. Antalet platser har minskats med 171 platser mellan intaget 08/09 och 09/10. Län/ Orgplatser Anskod Benämning Kom Inriktning 09/10 08/09 AGIV Allmänna gymnasieåret, Individuellt pr BF Barn o Fritidsprogrammet BPHU Byggprogrammet, husbyggnad 0880 Husbyggnad BPMI Byggprogrammet, måleri 0880 Måleri 10 8 EC Elprogrammet EN Energiprogrammet 0880 VVS-Kylteknik ESBD Estetiska programmet, bild o formg 0880 Bild o formgivning ESDN Estetiska programmet, dans 0880 Dans ESMK Estetiska programmet, musik 0834 Musik ESTA Estetiska programmet, teater 0880 Teater FP Fordonsprogrammet HP Handels- o administrationsprogrammet HR Hotell- o restaurangprogrammet HR Hotell- o restaurangprogrammet HV-FR Hantverksprogrammet, frisör 0880 Frisör HV-MK Hantverksprogrammet, mode-kläder 0880 Mode-design HV-ST Hantverksprogrammet, Stayling 0834 Stayling IVSM-F Ind specialutformat program - förstärkt LP-L009 Livsmedelsprogrammet, bageri o kond 0880 Bageri o konditori MP Medieprogrammet NP Naturbruksprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet OP Omvårdnadsprogrammet OP-L019 Omvårdnadsprogrammet samhälle/häls 0880 Samhälle/Hälsa 26 SM-SR Specialutformat säkerhet o räddning SMLÄR Specutf lärlingsprogram SMSP-I Specutf sammhällsvetenskapsprogram 0880 Idrott o Hälsa SM-SPE Specutf sammhällsvetenskapsprogram 0885 Evenemang o Events 16 SP Samhällsvetenskapsprogrammet SP-L088 Samhällsvetenskapspr inr internationel SP-L089 Samhällsvetenskapsprogr med mediain TE Teknikprogrammet (46)

12 Interkommunala ersättningar De interkommunala ersättningarna för år 2010 påverkas av intagningen till två läsår, dels läsåret 2009/10 och dels till läsåret 2010/11. Intagningen visar att fler elever från förbundets kommuner söker utbildningar utanför Gymnasieförbundets regi, vilket innebär ökade kostnader. Antalet elever från andra kommuner som vill studera i förbundets skolor beräknas minska på gymnasiet men öka inom gymnasiesärskolan. Interkommunala intäkter I den slutliga intagningen till läsåret 2009/10, åk 1, så kommer 239 stycken elever från andra kommuner ( /09) att påbörja gymnasieutbildningen i förbundets skolor. Det totala antalet elever från Nybro kommun är 187 ( /09), Oskarshamn kommun 65 ( /09), Mönsterås kommun 130 ( /09), Emmaboda kommun 111 ( /09) mfl. Totalt kommer ca 655 ( lå 2008/09 716) elever från andra kommuner att studera hos oss. De program som elever från andra kommuner söker är i första hand Estetiska programmet, Hantverksprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet och Samhällsprogrammet, men elever från andra kommuner finns på alla program. Intäkterna beräknas till totalt 89,3 ( ,1) miljoner kronor, inklusive gymnasiesärskolan 21,7 miljoner kronor. Interkommunala intäkter Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Antal elever i gymnasieskolan från andra kommuner Antal elever i gymnasiesärskolan från andra kommuner Summa Interkommunala kostnader Elever som börjar i årskurs ett i andra kommuner är 74 st (2008/09 96 st)och friskolor belägna i Kalmar Kommun 256 (2008/ st)st. Interkommunala kostnader Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Antal elever på gymnasiala utbildningar i andra kommuner Friskolor lokala(cis+jb+wald+kpg) Friskolor externa Korrespondensgymnasium, ingår i gymnasiala from 09/ Summa Förändringar inom den interkommunala kostnaden: 9(46)

13 Inom Samverkansområde Sydost studerar 163 elever i någon annan kommun (08/ elever), inom samverkansområdet råder det frisök för eleverna. - John Bauer gymnasiet har antagit 104 (lå 08/09 109) st elever från förbundets medlemskommuner. - KPG har antagit 44 (lå 08/09 50) st elever från förbundets medlemskommuner. Det var 259 elever som började årskurs 1 i någon av friskolorna belägna i Kalmar Kommun. Den totala kostnaden, inklusive gymnasiesärskolan, beräknas till 107,2 miljoner kronor för år 2010, inklusive 2,3 miljoner kronor nyetablering av friskolor höstterminen. Sammanfattning Gällande budgetram för år 2010 utgår från budget 2009, och den är uppräknad med hänsyn till beräknade löneökningar. Övriga kostnader och intäkter har inte räknats upp. Därutöver har ett sparbeting lagt på 0,5% av nettobudgeten. Budgetram 2010 inkl indexuppräkning för löner Justering med hänsyn till minskning av antalet åringar Summa kommunbidrag Detaljbudgetförslag år tkr Förslag till beslut Kalmarsunds Gymnasieförbund föreslås besluta att fastställa förslag till budget 2010 och ekonomisk planering för åren Anders Andersson Ordförande Åke J. Liedstrand Förbundschef Anders Björlin Ekonomichef Roger Tordhall Ekonom/Controller 10(46)

14 DRIFTBUDGET 2010 Kalmarsunds Gymnasieförbund Bruttokostnader Intäkter Netto Personal Övrigt Kapitalkostnadebidrag Kommun- Intäkter (i tkr) Förbundskontoret Gemensamma verksamhetskostnader Ers från gymnasieskola och vuxenutbildning GYMNASIESKOLA Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan Skola-arbetslivscentrum Ölands Gymnasium Mjölnerskolan Gymnasiesärskolan Skolmåltider Ingelstorpgymnasiet Ers för gemensam adm VUXENUTBILDNING Axel Weüdelskolan Mjölnerskolan Ölands Gymnasium, Komvux Ers för gemensam adm Netto Gymnasie- och vuxenutbildning DRIFTBIDRAG FRÅN MEDLEMSKOMMUNERNA Gymnasieskola Vuxenutbildning RESULTAT (46)

15 Driftbidrag från medlemskommunerna i 2010 års prisnivå Gymnasieskola 2010 års prisnivå (tkr) Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa: Summa: Enligt befolkningsprognosen för 2010 är antalet åringar Bidraget från kommunerna blir kr per åring till förbundet. Befolkningsprognosen för år 2010 visar på en sänkning jämfört med 2009, med 101 personer, och därmed minskar även bidraget. Vuxenutbildning 2010 års prisnivå (tkr) Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Summa: års prisnivå (tkr) Totalt driftbidrag Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Summa: (46)

16 RESULTATBUDGET Resultatbudget (tkr) Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Pensionsskuldsökn fr o m -9 8 Verksamhetens nettokostn. Bidrag från medlemskommunerna Generella statsbidrag Övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader KLP (netto) Resultat före extraordinära poster Årets resultat Budgeteringsprinciper Driftbudgeten (verksamhetens intäkter och kostnader samt driftbidraget från medlemskommunerna); - för 2010 detaljbudget sid för 2011 och 2012 är verksamhetens kostnader och intäkter anpassade till förändringarna av bidraget från medlemskommunerna i 2010 års prisnivå. Driftbidraget från respektive medlemskommun utifrån nu gällande förutsättningar återfinns på sid 12; - gymnasieskolans nettokostnader beräknas efter antalet åringar. - vuxenutbildningens nettokostnader fördelas efter medlemskommunernas behov. 13(46)

17 FINANSIERINGSBUDGET Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Finansieringsbudget (tkr) Tillförda medel Resultat Justering för gjorda avsättningar Justering för av- och dki i Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAM Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Övriga finansiella poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Fr o 2006 höjdes beloppsgränsen för investeringar från kronor till 0,5 basbelopp. I och med detta ska alla datorer och inventarier under 0,5 basbelopp belasta driften. 14(46)

18 BALANSBUDGET Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Balansbudget (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar materiella tillgångar finansiella Omsättningstillgångar Varulager och djur kortfristiga fordringar Placering i KLP - likvida medel Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital ingående balans utdelning årets resultat uppbokning av särskild löneskatt - uppbokning mot BR, pension Avsättningar pensioner Skulder långfristiga kortfristiga Summa eget kapital, avsättningar och skulder (46)

19 Detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Förtroendevalda ,80 Förbundskontoret ,45 Fastigheter ,00 Summa ,25 Kommentarer till driftsbudget 2010 Under verksamheten gemensam administration redovisas kostnader för ersättningar och arvoden till direktionen. Dessutom redovisas kostnader för gymnasiekontoret. Under innevarande år har en tjänsteman gått i pension. Tjänsten kommer inte att återbesättas i sin helhet utan en halv tjänst på ekonomisidan dras ner. Detta innebär att personalbudgeten på förbundskontoret minskas med en halv tjänst för budgetår Förbundet har erhållit medel från vägverket Region Syd till en 20 % tjänst som arbetar med drogförebyggande arbete. Det handlar om arbete med konceptet Don t Drink and Drive. Projektet pågår under hela De kvalificerade yrkesutbildningarna Psykosocialt arbetssätt och Friskvårdspedagog administreras av förbundskontoret. En ny ansökan har skickats in inom ramen för Yrkeshögskolan för Friskvårdspedagogerna för att möjliggöra ytterligare intag En tillfällig tjänst om 50 % har tillsatts på ett vikariat för att fortsätta arbetet med att införa ett verksamhetsledningssystem inom gymnasieförbundet. Förbundet har träffat ett avtal med SECO gällande en tjänst som verksamhetsutvecklare under läsåret 2009/10. Verksamhetsutvecklaren skall bl.a. arbeta med att utveckla elevdemokratin vid förbundets skolor. Utveckling och förändring Gymnasiekontorets uppdrag är att tillsammans med skolorna arbeta mot att nå målen i vår utvecklingsplan och självfallet de nationellt fastställda målen för gymnasieskolan och komvux. Vi har också ett ansvar för att följa upp och samordna frågor som rör ekonomi, personal, fortbildning, miljöarbete och kvalitetsarbete. I Gy 2011 förslås en ny struktur för gymnasieskolan som i alla högsta grad kommer att påverka arbetet under Ett ständigt arbete pågår för att förbättra förbundets kvalitetsredovisning. Ett led i detta arbete är att göra kvalitetsredovisningen så lättillgänglig som möjligt för våra förbundsinnevånare. Fortsatt arbete sker med att kvalitetsredovisningen skall bli så enkel och lättläst som möjligt för 16(46)

20 våra kunder och allmänhet. I detta arbete har en samordning skett av årsredovisning och kvalitetsredovisning. Arbetet med att fungera i nära samverkan med våra ungdomar har intensifierats. Tjänstemän på förbundskontoret har numera ett utvecklat samarbete med elevkårerna på våra skolor. En omfattande diskussion förs och kommer att föras under 2010 gällande de arrangemang som anordnas av elevkårerna. Ungdomarna har också medverkat aktivt i framtagandet av gymnasiekatalogen för Ett arbete som pågår och kommer att pågå under flera år är, att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av minskade elevtal och friskoletableringar. Verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och personal inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning.. Elevomsorg Elevomsorg omfattar gymnasieförbundets engagemang i Ungdomsmottagningen. Förbundet finansierar en tjänst som kurator, 0,20 tjänst som skolsköterska, samt kostnaderna för ungdomsmottagningens lokaler och städning. Det är ett hårt tryck på verksamheten eftersom förekomsten av klamydia har ökat de senaste åren. Andelen högskolestuderande är relativt stort varför en dialog har förts i syfte att samordna resurser ifrån förbund och högskola. På försök kommer högskolestuderande som söker kuratorsresurs på ungdomsmottagningen att hänvisas till studenthälsan då högskolan har utökat antalet kuratorstjänster. Vi kan idag se att detta försök har lyckats väl då trycket från högskolestuderande påtagligt har minskat. Fortbildning/utveckling Regeringen har med början 2007 avsatt medel för det s.k. lärarlyftet. Satsningen kommer att pågå under flera år och i budget 2010 finns upptaget medel för arbetsgivarens del av finansieringen av lärarlyftet. För varje år läggs 5 gemensamma kompetensutvecklingsdagar ut för lärare. En del av dessa används till gemensamma förläsningar medan andra används till internt utvecklingsarbete på respektive skola. Under 2006 startades ett omfattande utvecklingsarbete med att skapa ett verksamhetsledningssystem inom ISO 9001 och ISO innehållande områdena kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det är ett omfattande arbete där ingen vet hur lång tid som kommer att behövas. Men en kvalificerad gissning är att arbetet kommer att fortskrida under hela planperioden. Under perioden kommer resurser att behövas för att kompetensutveckla personalen in för Gy Någon statlig genomförande resurs verkar inte finnas att tillgå. 17(46)

21 Gemensamma verksamhetskostnader Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Övergripande, ,00 Förbundskontoret Förändring ,95 semesterlöneskuld IT-Service ,80 Skol/elevbidrag ,00 Elevomsorg ,20 Interkommunala ,00 ersättningar Administration,Gy ,00 Undervisning, Gy ,00 Elevvård, Gy ,00 Administration, Komvux ,00 Undervisning, Komvux ,52 Ränteintäkter ,00 Pensionsavsättningar ,00 Summa ,47 Kommentarer till driftsbudget 2010 Övergripande, Förbundskontoret Förbundskontoret administrerar verksamhet som ej är direkt hänförbar till gymnasieskolan, komvux eller förbundskontoret ex kostnader för ekonomi- och lönesystem, viss fortbildning, lärarlyftet, marknadsföring, ersättning till fackliga förtroendemän osv. Förändring semesterlöneskuld Fr o m 2003 finns en reserv för ökningen av semesterlöneskulden. I samband med årsbokslutet kommer dessa medel att fördelas på enheterna i förhållande till hur stor skuldökning man har. 18(46)

22 Skol/elevbidrag I verksamheten redovisas dels inackorderingstillägg och dels kostnader för terminskort. Elever som är behöriga till inackorderingstillägg ligger på en liknande nivå jämfört med förra året, på ca 335 st. Elever som är behöriga till terminskort är ca st. Elevomsorg Elevomsorg omfattar Gymnasieförbundets engagemang i Ungdomsmottagningen. Förbundet finansierar en tjänst som kurator samt 0,20 tjänst som skolsköterska. Interkommunala ersättningar Kommentar angående interkommunala ersättningar, se inledning sid 8-9. Administration Gy Vissa gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här, såsom kostnader för kopieringsavtal, företagshälsovård, skolhälsovård (avtal, läkare) och elevförsäkringar. Undervisning Gy Gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här, såsom kostnader för 1,0 tj modersmålsundervisning. Elevvård Gy Vissa gemensamma kostnader såsom samordning av skolsköterskorna och köp av läkartjänster. Administration Komvux Vissa gemensamma kostnader för gymnasieförbundet redovisas här, såsom kostnader för kopieringsavtal, företagshälsovård och elevförsäkringar. Undervisning Komvux Kostnader och intäkter för inriktning mot hälsa och friskvårdspedagogik och med inriktning mot psykosocialtarbete, KY-utbildningar. Ränteintäkter Avser intäkter både från den interna och externa räntan. Pensionsavsättningar Avser avsättningar till pensioner intjänade före 1998 samt löpande utbetalningar. 19(46)

23 Lars Kaggskolan Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration ,70 Undervisning ,10 Fastigheter ,32 Skolmåltider ,00 Skolskjutsar ,00 Elevvård ,55 Fortbildning/utveckling ,00 Bibliotek ,00 Summa ,68 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren Lars Kaggskolan Bok 2007 Bok 2008 Bud 2009 Bud 2010 Antal elever Total nettokostnad per elev varav lokalernas nettokostnad (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per elev Antal medarbetare per 100 elever 11 11,0 0,0 Antal lärare per 100 elever 8,9 9,3 9,2 8,8 Kommentar till budgetförslag 2010 En redovisning av skolledningens förslag till en balanserad budget 2010 för Lars Kaggskolan har lämnats i Skolkonferensen 12/10, på personalkonferens 19/10 och i LSVG på Lars Kaggskolan 14/10 och information om budget-förutsättningarna lämnades 30/9. En information lämnades även till program-/ämnesansvariga lärare 28/9. Budgetförslaget tar hänsyn dels till ökade kostnader på grund av prisstegringar på material till de 20(46)

24 yrkesförberedande programmen samt ökade kostnader till följd av flera elever med behov av personlig assistent. Ramtilldelningen för budgetåret 2010 bygger på elevminskningar i gymnasieförbundets upptagningsområde samt ökade elevströmmar till fristående skolor. Minskningen av Lars Kaggskolans ram från 2009 till 2010 motsvarar sex (6) miljoner SEK. Detta skall i huvudsak inbesparas på höstterminen 2010 vilket innebär dramatiska personalnedskärningar eftersom det är omöjligt att dra ner på lokalkostnader på grund av bundenhet till hyresavtal. Möjligen gäller detta med undantag av den s.k. K-paviljongen - där Elprogrammets elinstallatörer idag finns vilken i stort sett bedöms vara i rivningsfärdigt skick. Ambitionen är därför att under sommaren 2010 evakuera K-baracken och flytta verksamheten till energiprogrammets lokaler i D200 planet inne i huvudbyggnaden. Detta kräver viss ombyggnad men hyreskostnaden minskar med motsvarande 400m 2. Svårigheter med att anordna APU-platser till alla elever har inte minskat. Lösningen för att att få ut alla elever har blivit att i snitt låta två elever dela på en APU-plats. Detta har åstadkommits genom att indela APU n i åttaveckorsperioder under hela årskurs tre. Detta har i sin tur påverkat kärnämnenas schemaläggning vilket lett till fördyrande små undervisningsgrupper. Sammantaget kan sägas att blanseringen av budget 2010 blivit en svår uppgift eftersom verksamhetens volym fortfarande är väldigt stor men ska ändå genomföras med mindre driftbudgetutrymme. De besparingar som återstår efter hårda bantningar på material och läromedelssidan måste genomföras med uppsägningar av personal i en omfattning som motsvarar en kostnadsminskning på tre (3) miljoner SEK under andra halvåret. Det råder dock en viss osäkerhet vad gäller minskningar av elevantal inför höstintaget Det är inte säkert att de pessimistiska framskrivningarna beträffande negativa elevförändringainom gymnasieförbundets verksamhet drabbar Lars Kaggskolans program i den utsträckning som beräknats på förvaltningsnivå. Utveckling och förändring Lars Kaggskolans utveckling är svårbedömd med hänsyn till osäkerheten om befarade elevminskningar. Rent befolkningsmässigt så minskar antalet 16- åringar under ett antal kommande år men huruvida Lars Kaggskolan drabbas i högre eller lägre grad av är även en funktion av hur de gymnasiala programmen fördelas mellan gymnasieenheterna i framtiden. I en offensiv planering för Lars Kaggskolan så bör elevanatalet räcka till för ett brett programutbud med sju till åtta nationella program. Med en realistisk programfördelning mellan gymnasieförbundets skolor så sjunker förmodligen aldrig elevantalet under 1000 elever på Lars Kaggskolan. Införandet av elevpengsbaserat budgetsystem medförde en ökad känslighet för förändringar av elevunderlaget. Att verkställa snabba omändringar för att möta förändrade sökmönster från eleverna innebära betydande svårigheter för Lars Kaggskolan som är så starkt bunden av stora program- och inriktningsfärgade speciallokaler. Vi på Lars Kaggskolan ser dock positivt på möjligheterna att i framtiden vara med som en offensiv aktör som kan erbjuda många attraktiva program och inriktningar inom den reformerade nya gymnasieskolan GY (46)

25 Stagneliusskolan Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration ,25 Undervisning ,74 Fastigheter ,00 Skolmåltider ,00 Skolskjutsar ,00 Elevvård ,20 Fortbildning/utveckling ,00 Bibliotek ,75 Summa ,94 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren Stagneliusskolan Bok 2007 Bok 2008 Bud 2009 Bud 2010 Antal elever Total nettokostnad per elev varav lokalernas nettokostnad (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per elev Antal medarbetare per 100 elever 9 10,1 0,0 Antal lärare per 100 elever 7,7 8,4 7,9 7,8 Kommentarer till driftsbudget 2010 Tilldelad budgetram för drift av Stagneliusskolan har 2010 beräknats med utgångspunkt från en prognostiserad organisation av ca 972 elever till höstterminen Hänsyn har då tagits till elevminskningar inom medlemskommunerna med 5 %, avhopp under året samt ytterligare intag till nyetablerade och befintliga friskolor, dessutom har vi fått ett sparbeting 3 %. Sammantaget 22(46)

26 ger detta en budgetram med tkr för 2010 vilket innebär en ramminskning med tkr jmfr med BU Under de senaste fem åren har Stagneliusskolan mycket målmedvetet byggt upp en positiv resultatutjämningsfond motsvarande tkr och lägger vi där till 2009 års prognos blir det ytterligare ca 700 tkr. Det är av största vikt att vi får disponera denna fond som ett dragspel de kommande åren. Redan till höstterminen 2009 genomförde vi en organisationsförändring inom Handel och administrationsprogrammet (HP). Det innebär att vi har minskat antalet paralleller i varje årskurs från 2 till 1. För att upprätthålla kvalitén och tillgodose elevernas inriktningsval måste vi dock göra vissa delningar både vad gäller kärnämnen och karaktärsämnen. Pga sviktande intagningssiffror inom Omvårdnadsprogrammet (OP) har vi för avsikt att göra samma organisationsförändring som med HP till höstterminen (ht) Inom Samhällsvetenskapligt program (SP) har vi minskat organisationen med 1 klass ht 2009 och vi kommer att minska ytterligare en klass till ht Det innebär att vi sammantaget inom SP (nationella och lokala inriktningar samt specialutformat program inom idrott inräknade) kommer att ha 8 paralleller i åk 1 och 9 paralleller i år 2 och 3 till ht Även här blir det några delningar, främst inom karaktärsämnena för att tillgodose alla inriktningsval. Är det för få sökande till en inriktning förbehåller vi oss dock rätten att inte starta den, då marginaleffekterna blir alltför höga. Detta gäller både studieförberedande och yrkesförberedande program. Ovanstående organisationsförändringar påverkar vår personalbudget med -4,45 lärarpersonal och -2,15 icke undervisande personal. Resursenheten för elever med Asperger är nu fullt utbyggd med 15 elever fördelade på 3 årskurser. Det är en personalintensiv verksamhet varför vi har förstärkt med ytterligare 1,25 tjänster inom den sektorn. Den uppdragsutbildning där vi tecknat samverkansavtal med Solängsskolan, Öland beräknas bära sina egna kostnader. Budgeten för den uppdragsutbildningen särredovisas och påverkar inte budgeterat resultat för Driftskostnaderna beräknas minska med dels lönekostnader för 5,35 personal samt att vi beräknar en löneuppräkning på endast 1 % vilket utgör ytterligare besparing. Lokalkostnaderna beräknas minska med dels en hyressänkning dels att vi inte behöver utnyttja hela Tullbro efter den 30 juni 2010 då vårt hyreskontrakt löper ut. Vi har då möjlighet att lämna ca 500 kvm när vi tecknar en ny hyresperiod. Övriga driftskostnader i form av korttidsinventarier, läromedel, övriga undervisningskostnader mm samt fastighetskostnader utöver hyra har anpassats till den minskade organisationen. Fortbildningskontot minskas också. Efter dessa åtgärder har vi fortfarande en besparing på ca 500 tkr som vi får lösa med allmän återhållsamhet i inköp inom alla verksamheter. Vi utesluter inte att införa ett inköpsstopp (d v s alla inköp ska prövas av skolledningen) om planeringskörningen i februari visar på att prognostiserad elevminskning blir en realitet. Utveckling och förändring Stagneliusskolan är ett mycket starkt varumärke inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Skolan står för trygghet, tradition och hög utbildningskvalitet och varumärket är sedan lång tid tillbaka inarbetat och därmed välkänt av regionens invånare, inte minst bland dess ungdomar. I en tid av minskade elevkullar och oundvikliga nedskärningar på utbildningssidan, är det viktigt att värna 23(46)

27 och utveckla de befintliga enheter i Kalmar som av tradition symboliserar stadens gymnasiala utbildning. Idag har Stagneliusskolan ca 1030 elever vilket visar på en fortsatt hög popularitet och vår förhoppning är naturligtvis att skolans utbildningar även i fortsättningen skall generera en fortsatt bra elevtillströmning. Vi står väl rustade inför framtiden eftersom kvalitet och ständiga förbättringar är ledord i vår verksamhet. Vad den reformerade gymnasieskolan GY 2011 innebär för strukturomvandling inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, är i dagsläget okänt för oss som arbetar på Stagneliusskolan. Det är dock vår övertygelse att det behöver arbetas fram ett gediget faktabaserat underlag med konsekvensanalyser gällande både lokaler, ekonomi och pedagogisk innehåll. En långvarig och stabil lösning med kontinuitet för eleverna måste vara den viktigaste faktorn i det arbetet. Med anledning av de kommande förändringarna, har vi presenterat ett antal utredningar och konsekvensanalyser gällande Stagneliusskolans lokalbehov och elevtillströmning de kommande åren. I dessa utredningar har vi utgått från tillgängligt prognosmaterial från medlemskommunerna över åringar i snitt på 3 årskullar. Elevkullarna minskar ungefär med 5 % per år de kommande åren och en rimlig bedömning är att några procent av gymnasisterna väljer en fristående skola. Detta innebär i så fall att Stagneliusskolan minskar sitt elevantal från 1030 elever läsåret 09/10 till ca 975 elever läsåret 10/11. Inför läsåret 2011/12 estimerar vi elevantalet till ca 930 elever utifrån nuvarande programstruktur och inriktningar. I detta sammanhang är det värt att nämna att huvudbyggnaden rymmer ca 700 elever. Vårt kontrakt på Tullbro går ut men lokalmässigt kan vi utifrån den goda elevtillströmningen endast lämna ett våningsplan vid den aktuella tidpunkten. Fastighetsägaren har i dialog med oss aviserat att de kommer att ta ansvar för kostnaden gällande de outnyttjade lokalerna, under det år vi förlänger kontraktet. Resursenheten för elever med diagnosen asperger kommer med all säkerhet att ha en stark position de kommande åren. Efterfrågan på antalet plaster ökar såväl inom förbundets medlemskommuner som i våra samverkanskommuner. Vi kommer att vidareutveckla denna enhet i den takt som kvalitetskraven mäktar med. Enheten skall bära sina egna kostnader. Prioriterade mål läsåret 2009/10 är 1. att förstärka insatserna gällande likabehandling så att eleverna upplever trivsel, trygghet och studiero 2. att eleverna skall uppleva att deras kunskaper blir likvärdigt och rättssäkert bedömda och betygsatta 3. att eleverna och personalen ska uppleva att verksamheten genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv 4. att motivera och bejaka elevernas närvaro och utreda orsakerna till frånvaro Se vidare den lokala utvecklingsplanen som finns på skolans hemsida; 24(46)

28 Jenny Nyströmsskolan Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Antal årsarbetare Administration ,75 Undervisning ,40 Fastigheter ,15 Skolmåltider ,00 Skolskjutsar ,00 Elevvård ,74 Fortbildning/utveckling ,00 Bibliotek ,88 Summa ,92 Nedan redovisas ett antal nyckeltal som visar kostnad/elev och antal lärare/100 elever mellan åren Jenny Nyströmsskolan Bok 2007 Bok 2008 Bud 2009 Bud 2010 Antal elever Total nettokostnad per elev varav lokalernas nettokostnad (* hyra) per elev varav undervisningskostn per elev (* Personalkostnad) varav elevvårdskostnad (+SYV) per elev Antal medarbetare per 100 elever 11 11,7 0,0 Antal lärare per 100 elever 9,4 9,9 8,4 8,6 Kommentar till budgetförslaget 2010 Budgetåret 2008 fördelades ,4 tkr för att bedriva verksamhet vid Jenny Nyströmsskolan. På grund av diverse oförutsedda händelser, och med anledning av minskat elevtal vid skolan efter intaget hösten 2008, justerades slutgiltigt budgeten till ,3 tkr vilket innebar ett totalt besparingskrav på tkr från de ursprungligen fördelade. Bokslutsresultatet blev för år 2008 negativt med ett underskott på tkr. 25(46)

29 Budgetramen för år 2009 var ,8 tkr. Efter justering 15 september 2009 fastställdes den nya budgetramen till ,3 tkr. Årets resultat pekar i dagsläget på ett underskott av tkr. Kraftfulla och kännbara besparingsåtgärder det senaste året har inneburit att vi, på endast ett år, lyckats sänka verksamhetens kostnader med 5 576,1 tkr. Budgetramen för år 2010 är, inkluderande en schablonmässigt beräknad elevminskning samt ett generellt sparbeting på 3 %, slutgiltigt fastställd till tkr vilket innebär ett krav på en kostnadsminskning på ytterligare 8 628,3 tkr. Detta sparbeting är omöjligt att klara inom befintlig organisation och gällande förutsättningar. Under år 2008 och 2009 har, inför läsåret 2009/10 och budgetåret 2010, organisations- och fastighetsöversyn gjorts i flera steg. Personal- och lokalkostnaderna är de dominerande budgetposterna och betydande besparingar har gjorts det senaste året och ytterligare besparingar planeras. Organisationen av klasser och undervisningsgrupper har optimerats med avseende på klass- och gruppstorlekar som inneburit en minskning av totalt utlagd undervisningstid vilket i sin tur inneburit en påtagligt minskad personalkostnad. Jenny Nyströmsskolan utmärks av en- eller fåparallelliga utbildningar och utbildningsinriktningar vilket innebär att det är svårt att möta ytterligare minskad elevtillströmning med sänkta personalkostnader och kommande år kan därför komma att slå hårt mot ekonomin. En minskning av skolans icke undervisande personal har genomförts under året och en fortsatt minskning föreslås i föreliggande budget. Minskningen innebär att återstående personal kommer att få en tyngre arbetsbörda. På grund av minskat elevtal har också skolans lokalbehov minskat. Under innevarande år har därför den inhyrda paviljongen avvecklats och undervisningslokaler på Skeppet ställts av. Återstår gör Jenny Nyströmsskolans huvudbyggnad samt hyrda lokaler för musik-, teater- och dansundervisning på Lars Kaggskolan. Ytterligare avställning av lokaler är inte möjlig. En övergripande lokalöversyn har påbörjats och en specifik utredning avseende användningen av skolans undervisnings- och tillagningskök är pågående. En förhoppning är att dessa utredningar ska visa på möjligheter till effektivare och flexiblare lokalanvändning i framtiden, med möjlighet att ta emot nya program och/eller undervisningsgrupper. Kraftfulla åtgärder i budgetarbetet för år 2010 har inneburit att vi lagt en budget på ,1 tkr vilket innebär ett prognostiserat underskott på 2 302,7 tkr. I denna budget ingår besparingar på 2 618,9 tkr som är att betrakta som osäkra. Besparingar utöver de som är gjorda är inte förenliga med uppdraget att bedriva en kvalitativt god verksamhet. Ytterligare besparingar förutsätter därför omständigheter som verksamheten inte själv kan hantera som t.ex. lokalöversyn och organisationsförändringar inom hela Kalmarsunds Gymnasieförbund. 26(46)